Transcript 5c.Kompletterande OH till Lumsden kap 7-23

2011-09-16
Enhetslastbärare
Växelflak
Ett växelflak består i sin grundform
av en ram med någon form av
påbyggnad.
Växelflaket är avpassat för att med
last enkelt kunna sättas på och tas
av ett fordon. Ett växelflak kan vara
utrustat med nedfällbara stödben.
Transportsystem 2011
Kompletterande OH
till Lumsden kap 7 - 23
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
31:1
Enhetslastbärare
Enhetslastbärare
Påhängsvagn
Påhängsvagnen, semi-trailern eller
i dagligt tal trailern är ett efterfordon
som överför en betydande del av
sin egen massa till dragfordonet.
Container
Utformad
pga
sjöfartens krav
kan topplyftas
standardformat
staplingsbar
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:3
B:4
Topplyftning
Lastbärarhantering med gaffeltruck
Lastbäraren
B:2
av enhetslastbärare
måste vara utrustad med gaffeltunnlar.
Topplyftning med portalkran
Topplyftning med truck
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:5
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
B:6
1
2011-09-16
Enhetslastbärare
Topp- eller griparmslyftning av
enhetslastbärare

Enhetslastbärare vid intermodala transporter:




Topplyftning av container
ISO-containers
Utformade efter sjöfartens krav Staplingsbara (6 fullastade i höjd)
Påhängsvagnar / trailers
Utformade efter vägtransporternas krav.
Andra lastbärartyper såsom rullflak
Utformade efter hanterbarhetskrav, till exempel inom renhållningssektorn
Kapacitet mäts i TEU (Twenty-foot Equivalent Units)
Griparmslyftning av påhängsvagn
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:8
B:7
Krav på intermodala lastbärare
De
Multimodal trp+enhetslast ger
fördelar
olika transportslagens krav på intermodala lastbärare

Sjöfart
Standardiserade yttre
format,
Staplingsbarhet
Möjlighet

till topplyftning
Järnväg
Skall

klara järnvägens lastprofil
utnyttja järnvägsvagnarnas bärighet
Kunna

Vägtransport

Klara
gällande dimensions- och bruttoviktsbestämmelser för vägfordon
Kunna lasta och ställa av lastbärare direkt till/från vägfordon
Låg tara
Enklare, snabbare och billigare omlastning
mellan transportmedel
Reducerad terminaltid dvs bättre
resursutnyttjande
Färre godsskador, reducerad vikt o kostn för
emballage
Enklare att välja lastbärare
Enklare dokumentation och regler för ansvar och
försäkring
Källa: Godstransportdelegationen och TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:9
B:10
Intermodala transporter
Men också nackdelar
Transportmedlen måste vara anpassade
till lastbärarna
 Större o kraftigare utrustningar krävs för
effektivitet
 Höga kostn för lastbärare o
ompositionering av tomma enheter

”intermodal
transport” = Gods i en obruten lastbärare
som nyttjar flera transportslag från dörr-till-dörr
(kombi=väg+jvg+sjöfart) (OBS förr enb väg+jvg)
Intermodala transportlösningar präglas av
storskalighet, få konkurrenter och behovet av strategisk
positionering i transportkedjan eller på marknaden
Utnyttjande av stordriftsfördelar och marknadsmässiga
beroendeförhållanden är en nyckel till framgång på den
intermodala marknaden
Källa: TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:11
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:12
2
2011-09-16
Utbud av intermodala transportlösningar
Efterfrågan av intermodala transporter
Övergång från lastbil till intermodal lösning betyder övergång
från en transport med små skalfördelar och hög flexibilitet till
ett system med stora skalfördelar och liten flexibilitet
Intermodal transport pattern
Traditional transport pattern
Därav följer
koordineringsbehov
(internt och externt)
Konkurrenshänsyn
begränsar
koordineringsmöjligheterna



Kritisk massa krävs för att ge stordriftsfördelar (lägre
kostnader / högre frekvens ger ökad efterfrågan)
 Begränsad förmågan
att anpassa
kapaciteten
 Stelhet i att anpassa
transportlösningen
 nackdelar relativt flexibel
väg-transp., men visst
skydd för etablerade

aktörer
Källa: TFK
Källa: TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:13
Transportsystem
lastbil/kombi/järnväg
B:14
Fordonskombinationer i Europa 3 = 2

EUs generella bestämmelser
Svenska och finska bestämmelser
Legal in EU
Godsets väg från
avsändare A till
mottagare B (eller C)

7.82 m
7.82 m
Legal in SWE & FIN
13.6 m
7.82 m
13.6 m
7.82 m
13.6 m
13.6 m
Max. 18.75/16.5 m; GCW 44 tonnes
Källa: CTH och Volvo
Källa: Transrail
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Kostnadsbild för lastbilstransporter
2,6 2,3
5,7
Löner inkl sociala avgifter
Diesel
Avskrivningar
Reparation och service
Administration
Försäkringar
Ränta
Däck
Fordonsskatt
Fjärrbilsekipage,
12 000 mil/år
4,4
36
7,9
9,8
11,4
Kostnadsbilden
exempel
19,9
Lokaldistribution,
4 500 mil/år
1,1
4,3 2
5
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:15
Källa: Transrail
3-axlig anläggningsbil
med släp, 4 500 mil/år
3,5 2,9
3,8
5,1
30
B:16
Kostnadsbild för
lastbilstransporter
Ko st n. and el ar %
F j är r b i l sekip ag e Lo kal d i st r i b ut i o n A nl äg g n, b +s
M i l / år
12 0 0 0
4 50 0
36
4 6 ,1
30
D i esel
19 , 9
9 ,1
16 , 7
A vskr i vni ng ar
11, 4
12 ,6
14 , 9
R ep ar at i o n o ch ser vi ce
9 ,8
7
10 , 6
A d mi ni st r at i o n
7, 9
12 ,8
12 , 5
F ö r säkri ng ar
5, 7
5
3 ,8
R änt a
4 ,4
4 ,3
5, 1
D äck
2 ,5
1,1
3 ,5
2 ,4
2
2 ,9
Lö ner i nkl so ci al a avg i f t er
4 50 0
7
46,1
10,6
9,1
12,5
12,6
F o r d o nsskat t
16,7
12,8
14,9
Exempel på Lastbilskostnader
Källa: SÅ
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:17
Källa: SÅ
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:18
3
2011-09-16
Totala transportkostnader

Speditörspriser
För att minska distributionskostnaderna

 Minska
linjetrafikkostnaden genom att öka
mängden/vikten som transporteras
 Transportkonsolidering görs för att minska
Beroende på sändningsstorlek så har
logistikföretaget två olika prisstrukturer
 Enhetslastpriser
(partigods)
Baserad på full last (hel lastbärare)
 Enhetslast (TL)

Terminalhanteringskostnader
Hämtnings- och leveranskostnader
 Fakturerings- och orderbehandlingskostnader

 Samlastningsgodspriser

(styckegods)
Baserad på att man samlastar
 Mindre än enhetslast (LTL)
 Godset terminalbehandlas

Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
John Landborn, [email protected]
John Landborn, [email protected]
Speditörspriser
Verkligt resursutnyttjande
Verklig användning av semitrailer kombinationer, styckegods
Ett stort europeiskt transportföretag, 143 transporter under 3 månader 2001
120%

Priset som en speditör tar beror på typen
av vara som skeppas såväl som vikt och
distans. Följande faktorer måste man ta
hänsyn till:
 Värde
Medel 92%
100%
Medel 82%
80%
Pallar
60%
m3
kg
Medel 57%
40%
 Densitet
Type of goods, mixture of:
Hygienic articles, plastic articles, consumer
goods,
parts, tyres, TV-sets/tubes, packaged liquids,
paper
20%
 Ömtålighet
0%
 Emballage
1
7
13
19
25
31
37
43
49
55 61
67
73
79
85 91
97 103 109 115 121 127 133 139
Källa: NEA
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Exempel på hur beslut inom
logistikområdet
påverkar miljön
Exempel på hur beslut inom
logistikområdet påverkar miljön
Strategi för Lagerhållningsnivå
Leveransservicenivå
Kundkrav på:
B:22
Källa: NEA
John Landborn, [email protected]
Strategi för:
Medför påverkan på:
Vilken i sin tur påverkar:
Medför påverkan på:
Orderfrekvens/Sändningsstorlek
Lev. precision
Transportflexibilitet
Lev. tid
Transporthastighet
Antal lagerplatser
Lev. säkerhet
Lokalisering av lager
Lev. flexibilitet
Val av leverantör
Valet av
Transportmedel
Antal lagerplatser
Valet av
Transportmedel
Fyllnadsgrad, möjlighet
till samlastning
Lokalisering av lager
Fyllnadsgrad, möjlighet
till samlastning
Körd sträcka, möjlighet
till ruttplanering
Leveransservicenivå
Körd sträcka, möjlighet
till ruttplanering
Paketering, Satsning
Camilla Norberg, TFK Göteborg
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:23
Camilla Norberg, TFK Göteborg
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:24
4
2011-09-16
Målsättningar för infosystem
Vad är Reservdelsdistribution
Trafikledning


Bästa möjliga utnyttjande av infrastrukturens kapacitet inom
ramen för säkerhetskraven
Transportledning

Bästa möjliga utnyttjande av transportresurserna inom ramen
för kundkraven
After Sales Services
Aftermarket Supply Chain
Varuägare

All logistikverksamhet som är knuten till en
produkt/tjänst efter det att den är såld och
Eftermarknadsservice
levererad
Bästa möjliga servicegrad inom de ekonomiska ramarna
Service Logistics
Spare Parts Logistics
Retrologistics
Return Logistics
Reverse Logistics
Aftermarket Logistics
Reverse Supply Chain
61% av alla företag anger att Reservdelsdistribution är väldigt eller extremt viktigt för företagets
framgång (Källa: Aberdeen Group: Revisiting Reverse Logistics in the Customer-Centric Service Chain)
Källa: TFK
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
B:25
Logistikens utveckling för produktionens huvudflöde
Eftermarknaden i fokus

Allt viktigare konkurrensmedel
 Kunder bedömer produkten ur livscykelperspektiv
 Effektivare kommunikationsvägar och
transportlösningar möjliggör högre service för kund

Ökar total lönsamhet
 Starkt bidrag till att kunderna förblir kunder
 Högre lönsamhet inom eftermarknad, den tuffaste
konkurrensen finns mellan färdiga produkter

Centraliserad lagerhållning
 Nordiskt/Europeiskt centrallager
reducerar lagringskostnaderna
 Behovet av bibehållen eller ökad service
gentemot kund har vässat
transportörernas erbjudanden på
marknaden
 Kompletteras med lokala korttidslager vid
behov

Ökad produktsegmentering med
differentierad lagerhållning och transport
 Just in time leveranser
 Cross-docking mellan flöden
 Behandla segmenten på effektivaste sätt
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder




B
C
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: JetPak
Detsamma bör gälla för
eftermarknaden
A
Källa: JetPak
Segmentering för lagring och transportsätt
Produktvärde
Ofta bara en definierad service för reservdelar
– i övrigt manuella undantag
 Kunder är villiga att betala olika mycket beroende på grad av
förlorad funktion och återställningstid
Differentierad service mellan segment inom eftermarknad
 Ökad service gentemot kund
 Ökad lönsamhet för företaget
Går att lägga till value adds som teknikertjänster etc.
Effektivare kommunikation – tänk webbshop
 Kunden lägger order på reservdel, väljer servicenivå beroende
på hur brådskande det är
 Ordern går direkt till transportör efter bekräftelse
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: JetPak
Hög
t
Lågt
Centralt lager
Standard
transp
Styckevis
Centralt lager
Express transp
Styckevis
Centralt lager
Standard
transp
Bulk
Lokalt lager
Express transp
Styckevis/Bulk
Funktionskritikalitet
Lå
g
Hög
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: JetPak
5
2011-09-16
Eftermarknad
Distributionsflöden
Varför vi har
Reservdelsdistribution
36 h stock order
Automotive:
EDC
12 h rush order
NDC
36 h stock order
Electronics:
Återförsäljare

Dlv 0-7
Servicetekniker
EDC
NDC
12 h delivery
Dlv 0-7
PUDO
datorägare


Produkter
Servicetekniker
Precision:
EDC
Life Science:
EDC
12 h delivery
Det händer att våra
produkter går sönder och
behöver repareras
Garantier

Slutkund

Dlv 7-9
Skydda vårt namn

NDC
12 h delivery

Slutkund
Dlv 7-9

Originalreservdelar
Kvalitetsprodukter
Servicekontrakt

Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Legala krav
Utökad garanti

Allt viktigare Inkomstkälla
Ökad driftsäkerhet








Källa: JetPak
”Dead On Arrival”
Förbrukningsartiklar
Snabbt hitta
kvalitetsproblem
Öka värdet på vårt
företag och produkter
Längre livslängd på våra
produkter
Hjälper
produktförsäljningen
Stabil inkomst
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Nöjdare kunder
Reservdels och Distributions logistik

Skillnader
 Många
fler reservdelar
än produkter
 Returer
 Längre livstid
 Kortare leveranstider
 Färre/sämre prognoser
 Flera sätt att säkra
reservdelsförsörjningen
 Fler antal order, men
mindre
 Öppettider

Synergier
 Finns
möjliga
synergier, men dom
kommer med hög risk
 Delade lager
 Delad
produktion/reparation
 Hög risk då
nyleveranser anses ha
högre prioritet än
serviceleveranser
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
21:34
Total freight transport by inland modes in the EU totalled 2,595 billion tonnekilometres (tkms) in 2006.
Road freight transport represented about 73% of the inland freight transport
market. Rail had a share of 17% with inland waterways and oil pipelines
accounting for 5% each.
International road freight transport accounted for about one third (or 612 billion
tkms) of total road freight transport in the EU in the year 2006. National road
freight transport represented the other two thirds (1,266 million tkms).
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
21:35
EU: Road Freight
Transport
Källa: K.
Lumsden, 2006,Vademecum
Logistikens grunder
21:36
6
2011-09-16
In 2006,
bilateral international transport (haulage performed by hauliers
registered in either the country of loading or unloading) accounted for 82% (or
507 billion tkms) of total international transport in the EU,
leaving 15% (90 billion tkms) for cross-trade, the second largest activity
(transport between two countries performed by hauliers registered neither in the
country of loading or the country of unloading but in a third country),
and less than 3% (16 billion tkms) for cabotage (transport between a place of
loading and a place of unloading located in the same country performed by
hauliers registered in another country).
Källa: K.
Lumsden, 2006,Vademecum
Logistikens grunder
EU: Road Freight
Transport
21:37
· While in 2006 cabotage represented 3% of total international road transport,
cabotage accounted for only
about 1 % of the domestic haulage market. Cabotage was not a one- way street
as many of the countries
that were the most active in performing cabotage were at the same time
amongst the most cabotaged
countries (e.g Belgium or Germany).
· The
EU international road transport market was dominated
by five flags (German, Polish, Spanish, Dutch
and Italian) in the year 2006. Hauliers registered in these five countries
accounted for over 50% of the
total international road freight market within the EU.
EU: Road Freight
Transport
Källa: K.
Lumsden, 2006,Vademecum
Logistikens grunder
21:38
· Poland was the largest contributor to cross-trade in 2006 with a share of 19%
of EU totals. The
Netherlands, the Czech Republic and Germany each registered a 10% share of
the international crosstrade
market.
· As far as cabotage services are concerned, Germany was the number one
caboteur with 15% of the total
EU cabotage performance on the basis of tkms while the Netherlands and
Luxembourg accounted for
14% each, albeit important national variations can be observed.
EU: Road Freight
Transport
Källa: K.
Lumsden, 2006,Vademecum
Logistikens grunder
21:39
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
30:41
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
30:40
Källa: K. Lumsden, 2006, Logistikens grunder
30:42
7