Transcript 6.12 - Dietistaktuellt

ORGAN för sveriges kliniska dietister
VOLYM XXI • NUMMER 6 • NOVEMBER • 2012
Tema: Livsmedel
Organ för
S v e r i g es K l i n isk a D i e t is t e r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
TEMA: Livsmedel
[email protected]
Ledare:Nu enklare att använda IDNT-manualen6
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
ADVISER AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-551 785 85
Mobil: 0733-22 88 35
[email protected]
Arla Wellness – rena dundermjölken
10
Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll – är det säkert?
14
Samband mellan förtidsbörd och intag av sötade drycker
20
Probiotisk cocktail – nytt livsmedel för äldres hälsa
22
Förslag till utkast på första av delen av NNR 2012 på remiss
24
Debatt: Skolsmör, konsumentförvirring och lagom
26
Insändare: Därför väljer jag bort smör och standardmjölk
27
DRF temadagar: Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 30
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Dietary Therapy for Epilepsy & other Neurological Disorders
32
DRF:s Användarkonferens – NCP/IDNT
34
DRF informerar
42
Lenanders Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
Manusstopp Utgivning
1/13
25 jan
15 feb
2/1322 mars
12 april
3/13
23 aug
13 sept
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
8
14
20
TS-kontrollerad upplaga 2011:
5.900
Medlem av:
22
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
2
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
24
34
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska.
En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir
intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt
råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
ledare
Ylva Orreval
DRFs referensgrupp för etisk kodex och terminologi
Projektledare för den svenska versionen av IDNT
Nu enklare att använda IDNT-manualen!
E
fter flera månader av arbete är nu den fjärde
versionen av Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi (IDNT) klar och finns till
försäljning på Adlibris hemsida (www.adlibris.com).
Denna version är enklare att använda eftersom
boken inte bara innehåller den svenska översättningen av termer och definitioner, utan också alla
termernas referensblad på engelska. När du köper
boken får du sålunda en tjock bok på drygt 400
sidor. Nu behöver du alltså inte längre logga in på
IDNT-online för att komma åt det referensblad som
kan behövas för att ställa en nutritionsdiagnos. Jag
tror att många kommer uppskatta detta mycket!
Liksom tidigare ingår online-manualen i priset och
jag vill verkligen rekommendera alla som arbetar
utifrån Nutritionsbehandlingsprocessen (NCP) och
dokumenterar enligt det standardiserade språket
IDNT, att ta del av all den värdefulla information som
finns i online-manualen. Läs till exempel ett avsnitt
i taget och diskutera tillsammans i dietistgruppen
– jag lovar att det kommer ge upphov till en massa
spännande diskussioner. Och det är ju precis vad
som är meningen med NCP – det ska vara en hjälp
för dietisten att kritiskt reflektera över sitt arbete och
hur nutritionsbehandlingsprocessen kan förbättras
för att ge bättre vård för den enskilde patienten.
En standardiserad arbetsprocess är inte detsamma
som en standardiserad behandling utan en hjälp att
utveckla våra insatser!
Det finns en hel del nyheter i IDNT version 4. Vilka
de är beskrivs i detalj i online-manualen. Vi i arbetsgruppen har också valt att ändra översättningen på
vissa termer, som vi och våra kollegor inte tyckt varit
helt optimalt översatta i IDNT version 3. Jag skulle
speciellt vilja nämna att ”samtalsbehandling” finns
som nyöversatt IDNT-term i steget ”Åtgärd”. Det är
en term som jag tror kommer uppskattas av många,
inte minst av de dietister som arbetar med det som
Socialstyrelsen kallar ”kvalificerad rådgivning” i de
4
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande
metoder.
Vi är många som på olika sätt har bidragit i översättningsarbetet av IDNT-manualen. Vi har varit en
kärntrupp som, förutom jag själv, har bestått av Lena
Martin, Lotta Copland och Jenny McGreevy. Vi har
haft många och långa diskussioner, både inom gruppen men också med de som arbetar med IDNT i den
amerikanska dietistorganisationen ”The Academy
of Nutrition and Dietetics”. Vårt arbete har sedan
granskats av övriga medlemmar i DRF:s arbetsgrupp
för etisk kodex och terminologi. Vi samarbetar
också mer och mer med dietister från andra länder.
Förutom i USA så sker implementeringsarbete på
bred front i Kanada och Australien. I Europa är det
också allt fler dietistorganisationer som på olika sätt
försöker implementera NCP och IDNT; Italien och
Frankrike har översättningar av IDNT på gång. De
brittiska dietisterna har fattat beslut om att börja
implementera. Våra kollegor i Norge har köpt ett
hundratal av vår svenska IDNT-manual och planerar
utbildningsinsatser under 2013 både inom dietistutbildningen och för kliniskt verksamma dietister.
Jag vet att många av er efterlyser fler utbildningsinsatser om NCP och IDNT. Än så länge är vi inte så
många som känner oss mogna att ta på oss och hålla
i undervisningen inom detta område, men vi försöker alltid att ställa upp i den mån vi kan. Exempelvis
har DRF i år anordnat två användarkonferenser kring
NCP och IDNT. Avsikten är att dessa konferenser ska
hållas årligen och nästa gång hålls den dagen efter
DRF:s kongress i Göteborg, dvs den 20 mars.
Hoppas att vi ses där!
PS. Du vet väl att alla artiklar om NCP och IDNT
som publicerats i Dietistaktuellt finns samlade på
Dietistaktuellts hemsida? www.dietistaktuellt.com/
sv/aktuellt/artikelserie/.
Tema:Livsmedel
Noterat
Lågt vitamin D är inte bra för hjärtat
I
en storskalig analys av mer än 10.000
danska manliga och kvinnliga frivilliga,
som rekryterades till en undergrupp i Copenhagen City Heart Study och följdes under
29 år, observerade forskarna de högsta talen
på potentiellt dödlig hjärtsjukdom hos dem
med de lägsta nivåerna av vitamin D. Forskare från flera danska universitetssjukhus jämförde nivåer av D-vitamin med förekomsten
av olika hjärtproblem och fann att personer
med de lägsta vitaminnivåerna hade en 40%
ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, en 64%
ökad risk för hjärtinfarkt, en 57% ökad risk
för tidig död och en 81% ökad risk för dödlig
ischemisk hjärtsjukdom och/eller ischemisk
hjärtsjukdom. Deras resultat bygger på enkäter, blodprover och fysiska undersökningar
under 29 års uppföljning.
Bekräftas i två meta-analyser
För att bekräfta sina resultat utförde forskarna två separata metaanalyser av tidigare
och nya befolkningsstudier som jämför
D-vitaminnivåer och risken för ischemisk
hjärtsjukdom/för tidig död. I en meta-analys
ingick 18 allmänna befolkningsstudier med
sammanlagt 82.982 deltagare och den visade
en 39% ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom med de lägsta D-vitaminnivåerna. Den
andra meta-analysen bestod av 17 studier
med totalt 17.155 deltagare och jämförde Dvitaminnivåer med risk för tidig död. Här fann
forskarna en 46% ökad risk hos personerna
med lägst nivåer av D-vitamin.
Bevis på en hypotes
Det har länge ansetts att vitamin D spelar
en roll för hjärthälsan. För över 30 år sedan
ställde Robert Scragg, professor i epidemiologi och biostatistik vid University of Auckland,
Nya Zeeland, hypotesen att D-vitamin kan ha
en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom.
Sedan dess har flera befolkningsstudier visat
ett inverterat förhållande mellan förekomsten av hjärt-och kärlsjukdomar och vitamin
D-status. Den nya danska studien föreslår
inte användning av tillskott med vitamin
D, eftersom det endast är en observationsstudie, men med tanke på att majoriteten
av Européerna inte kan få tillräckligt med
D-vitamin året runt genom solljuset, kan
tillskott av vitaminet eller berikning av livsmedel vara lämpliga åtgärder.
Källa: Arterioscler Thromb Vasc Biol.: doi:
10,1161 / ATVBAHA.112.248039 / Pharma Nord
Kosttillskott tidigt under
graviditeten sänker spädbarnsdödligheten
Undernäring hos mödrar och barn ligger
bakom 3.5 miljoner dödsfall årligen och 35
procent av sjukdomsbördan hos barn under
fem års ålder. Undernärda mödrar föder
oftare lågviktiga barn, som också har en hög
dödlighet.
I en stor interventionsstudie på landsbygden i Bangladesh – MINIMat studien – valdes
gravida kvinnor slumpmässigt ut för en
tidig start av kosttillskott, kombinerat med
vitamin- och mineralsupplement. De fick
ett balanserat protein-energitillskott från
6
vol. XXI
No 6 november 2012
omkring vecka 9 och multipla mikronäringsämnen från vecka 14.
Resultatet visar att barnen till dessa möd-
DietistAktuellt
rar hade 62 procent lägre spädbarnsdödlighet
– i jämförelse med det vanliga programmet,
som innebar en senare start med kosttillskott
samt järn-folsyra-supplement.
– Det här är den första studien som visar
på betydelsen av att förbättra kosten i tidig
graviditet för att påverka överlevnaden hos
barnet, säger professor Lars Åke Persson, som
är ansvarig för studien.
Näringstillskottet påverkade inte fostrets
tillväxt och barnets storlek vid födseln, utan
den positiva effekten var ett resultat av att
det balanserade kosttillskottet påverkade
näringsöverföringen från mor över placenta.
Detta påverkade fostrets utveckling och spädbarnets överlevnad positivt, vilket resulterade
i en låg förlossnings- och infektionsrelaterad
dödlighet
Länk till studien på JAMA:s webbplats:
http://jama.ama-assn.org/
Källa: Uppsala Universitet
Foto: Asem Ansari
K
onsekvenserna av undernäring hos
mödrar och barn är särskilt stora i
Sydasien. I den medicinska tidskriften JAMA (Vol 307, No. 19) visar forskare
från Uppsala universitet i samarbete med
kollegor från Bangladesh och USA att det går
att sänka dödligheten hos dessa barn genom
kosttillskott till modern.
Tema:Livsmedel
Kajsa testar
Arla Wellness –
rena dundermjölken
Arlas nya produktserie Wellness är som gjord för nutidsmänniskan som på ett snabbt och enkelt sätt vill
svära sig fri från vanliga åkommor som stör i vardagen. Sortimentet består av tre grupper: Balance (för
magen), Immune (för immunsystemet) och Bone Health (för skelettet). Och när det gäller marknadsföringen har man inte direkt valt en försiktig väg; Stärker din kropp. Miljarder av goda bakterier. Hälsofördelar
i förkylningstider. Ovanligt nyttigt. Naturlig hälsa för magen, immunsystemet och benstyrkan.
B
fungerar normalt” är ett av de hälsoargument
som används. Genom att berika med kalcium har man anpassat produkterna till rådanF19, Lactobacillus acidophilus LA-5
de EU-regler, berättar Annika Strömberg:
och Bifidobacterium lactis BB-12), samt fibrer
– Kalciuminnehållet i vanlig mjölk är tilloch kalcium. Immune-sortimentet innehåller
räckligt för att ge denna effekt, men detta är
samma bakteriestammar men istället för til�ett godkänt hälsopåstående som gör att vi
lägget av fibrer och kalcium är dessa produkkan säga att just den här produkten är bra för
ter berikade med vitamin C och D. Produkmagen – även om vi vet att det beror på att
terna i Bone Health-sortimentet är berikade
den innehåller fibrer och probiotika.
med kalcium och D-vitamin.
– Många vill ha de här produkterna och
– Vi tänker oss en bred målgrupp. Produkdet blir väldigt svårt för konsumenten att
terna i Wellness-serien kan passa hela familhitta dem om man inte får berätta i markjen, men främst hälsointresserade personer i
nadsföringen om
åldern 25-40 år, säde effekter man kan
ger Annika Strömförvänta sig. Vi har
berg som är livsmedGodkända hälsopåståenden
satt till probiotika
elsagronom och hälsom används av Arla Wellness
och fibrer för att vi
sokommunikatör på
vet att de är positiva
Arla Foods.
• Kalcium bidrar till att matsmältningsenför magen, men en”Kalcium bidrar
zymerna fungerar normalt
ligt den nya EU-lagtill att matsmält• Vitamin D och C bidrar till att immunsysstiftningen får man
ningsenzymerna
temet fungerar normalt
alance-sortimentet innehåller
aktiva bakterier (Lactobacillus casei
Av K aj sa Asp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
[email protected]
• Kalcium och vitamin D behövs för att
bibehålla en normal benstomme
8
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Tema:Livsmedel
Strömberg. Man har en viss mikrobiota i tarinte använda hälsoargument om bakterier.
Det får man däremot göra när det gäller kal- men, och det kan vara individuellt hur man
reagerar på en ny bakteriestam. Med vitacium och sambandet med matsmältningen.
miner och mineraler är det annorlunda, de
Självklart ska man inte vilseleda, men vi vill
har en väl definierad funktion i kroppen och
hjälpa konsumenten att hitta produkterna
man vet vad som händer om man får brist elsom är bra för magen.
ler för mycket av ett ämne.
– Det vi skriver på förpackningarna baseras på de påståenden som EU godkänt kring
vitaminer och mineraler – som får användas
Starkare ben – och immunsystem?
om halten är tillräckligt hög.
– Bone Health är en vidareutveckling av den
– Sedan EU stramade åt rekalciumberikade mjölkdrycken som funnits
gelverket för hälsopåståenden för
några år, nu har vi höjt
några år sedan har inga så kal�D-vitaminhalten ytterlade claims om probiotika godligare, berättar Annika
känts, förklarar Annika StrömStrömberg. Målgruppen
berg. Som det ser ut just nu
för just den produkten är
får vi alltså inte göra hälsopnågot äldre kvinnor, men
åståenden om bakterierna.
även många unga tjejer
EU, med sitt livsmedelssäbehöver få i sig mer av kalkerhetsverk Efsa i spetsen,
cium och D-vitamin.
har bestämt att probiotika
Att tillsätta C-vitamin
ska godkännas enligt artii mjölkprodukter är ett nytt
kel 13.5 i förordningen. Det
grepp. Enligt det producenblir produktspecifika påtansvar som råder har man
ståenden, där varje företag
ett ansvar för att det finns ett
måste ansöka för sin egen
behov
som tillgodoses genom
Branschprodukt. Till skillnad mot stödets handbok för
berikningen, och att det inte
artikel 13.1 som gäller ge- närings- och hälsopåståenden kan
finns någon risk att överdoseladdas ner på: www.halsopastaennerella påståenden – de
ra. En flaska av drickyoghurden.se/handbok
får användas på alla proten ger halva dagsbehovet av
dukter som uppfyller kriterierna.
C-vitamin (42 mg) och 70 procent av dags– Vi har gjort väldigt många bra studier,
behovet av D-vitamin (3,85 μg), för att bidra
tycker Annika Strömberg. Arlas egen forsktill ”att immunsystemet fungerar normalt”.
ning på bakteriestammen F19, både ensam
och i kombination med andra kulturer, har
Finns det en risk att man uppfattar den vanliga
en lång historik. Samma bakterier fanns i
mjölken som sämre – eller inte lika bra?
Cultura Dofilus-sortimentet som har fun– Nej, det tror jag inte. Berikad mjölk är särnits i ett tiotal år i Sverige.
skilt bra för den som inte dricker så mycket
– Probiotika är ett snårigt forskningsmjölk. Den stora konsumtionen kommer
område och det finns inte så mycket
nog även i fortsättningen att ligga på den
vetenskaplig konsensus som på effekterna
vanliga mjölken, avslutar Annika Strömberg.
av vitaminer och mineraler, menar Annika
Att främja en normal matsmältning är bara ett av flera godkända
hälsopåståenden kring kalcium:
Maintenance of normal
1) bones and teeth
2) muscle function
3) neurotransmission
4) blood coagualation
5) energy-yielding metabolism
6) function of digestive enzymes
7) regulation of normal cell division
and diggerentiation
Källa: ec.europa.eu/nuhclaims
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
9
Tema:Livsmedel
Produkt
Arla Wellness®
Bone Health mjölkdryck
Arla Wellness® Balance mjölkdryck
Arla Wellness®
Balance yoghurt
blåbär
Arla Wellness®
Balance yoghurt
naturell
Ingredienser
Mjölk 1,0 %, koncentrerade mjölkmineraler,
stabiliseringsmedel
(karagenan), vitamin D.
Högpastöriserad.
Mjölk 1,0 %, vitamin
D, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium
lactis BB-12®. Högpastöriserad. *
Mjölk, blåbär 7 %,
socker 6,6 %, fibrer,
majsstärkelse, syra
(citronsyra), naturlig
arom, yoghurtkultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12®. Mjölken är
högpastöriserad.
Mjölk, fibrer,
syrningskultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12®. Mjölken är
högpastöriserad.
Näringsvärde
Energivärde 180kJ/45kcal
Fett 1,0 g varav mättat
fett 0,7 g Kolhydrat 4,9 g
varav sockerarter 4,9 g Fiber 0 g Protein 3,5 g Salt
0,1 g Vitamin D 1,0 μg
(20% av RDI*) Riboflavin
0,15 mg (11% av RDI*)
Folsyra 15 μg (8% av
RDI*) Vitamin B12 0,6 μg
(24% av RDI*) Pantotensyra 0,5 mg (8% av RDI*)
Kalium 160 mg (8% av
RDI*) Klorid 95 mg (12%
av RDI*) Kalcium 160 mg
(20 % av RDI*) Fosfor
105 mg (15% av RDI*)
Molybden 4,7 μg (9% av
RDI*) Jod 12 μg (8% av
RDI*) *Rekommenderat
Dagligt Intag
Energivärde
180kJ/45kcal Fett 1,0
g varav mättat fett
0,7 g Kolhydrat 4,9 g
varav sockerarter 4,9
g Fiber 0 g Protein 3,5
g Salt 0,1 g Vitamin
D 1,0 μg (20% av
RDI*) Riboflavin 0,15
mg (11% av RDI*)
Folsyra 15 μg (8%
av RDI*) Vitamin B12
0,6 μg (24% av RDI*)
Pantotensyra 0,5 mg
(8% av RDI*) Kalium
160 mg (8% av RDI*)
Klorid 95 mg (12%
av RDI*) Kalcium 120
mg (15% av RDI*)
Fosfor 105 mg (15%
av RDI*) Molybden 4,7
μg (9% av RDI*) Jod
12 μg (8% av RDI*)
*Rekommenderat
Dagligt Intag
Energivärde 340 kJ/
80 kcal Protein 4,5 g
Kolhydrat 11 g varav
sockerarter 11g Fett
1,3g varav mättat fett
0,8g Fiber 1,5 g Salt
0,1 g Kalcium 145
mg (18% av RDI*)
*Rekommenderat
Dagligt Intag
Arla Wellness® Bone
Health mjölkdryck är en
mjölk för starka ben*.
Den smakar lika gott
som vanlig mjölk och
är berikad med kalcium
och en hög halt vitamin
D som bidrar till att hålla
ditt skelett starkt. Ett
glas (2,5 dl) Bone Health
mjölkdryck ger dig halva
dagsbehovet av kalcium
och vitamin D. *
Arla Wellness®
Balance mjölkdryck är
produkten som hjälper
till att hålla magen i
balans*. Den smakar
lika gott som vanlig
mjölk och innehåller
miljoner aktiva bakterier av Lactobacillus
acidophilus LA-5 och
Bifidobacterium lactis
BB-12, samt kalcium
som hjälper dig att
hålla magen i balans.
Arla Wellness®
Balance yoghurt
hjälper till att hålla
magen i balans*. Den
har en god smak av
blåbär och innehåller
miljarder goda bakterier och fibrer, samt
kalcium som hjälper
dig att hålla magen i
balans. De aktiva bakteriekulturerna i Arla
Wellness® Balance
är: Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5® och
Bifidobacterium lactis
BB-12®.
per 100 gram
Produktinfo
Hälsopåstående
(enligt arla.se)
Kalcium och vitamin D
behövs för att bibehålla
en normal benstomme.
* Kalcium bidrar till
att matsmältningsenzymerna fungerar
normalt.
*Kalcium bidrar till
att matsmältningsenzymerna fungerar
normalt.
Arla Wellness®
Drickyoghurt Blåbär
Balance
Arla Wellness®
Drickyoghurt Hallon
Immune
(350 ml per förp.)
(350 ml per förp.)
Mjölk, blåbär 5%,
socker 2 %, fibrer,
majsstärkelse, naturlig
arom, sötningsmedel
(Steviol glycoside),
yoghurtkultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12®. Mjölken är
högpastöriserad.
Mjölk, hallon
5%, socker 2 %,
fibrer, majsstärkelse,
naturlig arom, vitamin
C, sötningsmedel
(Steviol glycoside*),
vitamin D,
yoghurtkultur,
Lactobacillus casei
F19 ®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12® Mjölken är
högpastöriserad.
Mjölk, socker 6,6
%, jordgubbar 5,3
%, granatäppeljuice
1,5 %, fibrer,
majsstärkelse, vitamin
C och D, naturlig
arom, yoghurtkultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12®. Mjölken är
högpastöriserad.
*Vitamin D och vitamin
C bidrar till att immunsystemet fungerar
normalt.
Hallon-Goji Mjölk,
socker 8 %, hallon
5,8 %, fibrer, goji
2,2%, mjölkprotein,
majsstärkelse, aroniajuice, naturlig arom,
kalcium, förtjockningsmedel (citruspektin),
syrningskultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12® Blåbär-Acai
Mjölk, socker 8 %,
blåbär 7,8 %, fibrer,
acai 0,2 %, mjölkprotein, majsstärkelse,
fläderbärjuice, naturlig
arom, kalcium,
förtjockningsmedel
(citruspektin),
syrningskultur,
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5®,
Bifidobacterium lactis
BB-12® Mjölken är
högpastöriserad.
Energivärde 230 kJ/
55 kcal Protein 5g
Kolhydrat 4 g varav
sockerarter 4 g Fett
1,5 g varav mättat fett
1 g Fiber 0,8 g Salt
0,2 g Riboflavin 0,2
mg (14 % av RDI*) Vitamin B12 0,4 μg (16
% av RDI*) Kalcium
169 mg (21% av RDI*)
Jod 7 μg (5 % av
RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag
Energi 190 kJ/45 kcal
Fett 0,4 g varav mättat
fett 0,3 g Kolhydrat 6,5
g varav sockerarter
6,0 g Protein 3,0
g Fiber 0,6 g, Salt
< 0,1 g
Energi 200 kJ/45 kcal
Fett 0,5 varav mättat
fett 0,3 g Kolhydrat
6,5 g varav sockerarter 5,5 g Protein 3
g Fiber 0,8 g Salt <
0,1 g Kalcium 104 mg
(13% av RDI*) Vitamin C 12 mg (15%
av *RDI) Vitamin D
1,1 μg (20% av RDI*)
* Rekommenderat
Dagligt Intag
Energivärde 330 kJ/75
kcal Protein 4,5 g
Kolhydrat 11 g varav
sockerarter 10 g Fett
1,3 g varav mättat fett
0,8 g Fiber 0,8 g Salt
0,1 g Kalcium 145
mg (18% av RDI*)
Vitamin C 24 mg (30%
av RDI*) Vitamin D
1,5 μg (30% av RDI*)
*Rekommenderat
Dagligt Intag
Hallon-Goji Energi
380 kJ/90 kcal Fett
2 g varav mättat fett
1 g Kolhydrat 12 g
varav sockerarter 11
g Protein 4 g Fiber 3
g Salt 0,08 g Kalcium
120 mg (15% av RDI*)
Blåbär-Acai Energi
380 kJ/90 kcal Fett
2 g varav mättat fett
1 g Kolhydrat 12 g
varav sockerarter 12
g Protein 4 g Fiber 3
g Salt 0,08 g Kalcium
120 mg (15% av RDI*)
* Rekommenderat
Dagligt Intag
Arla Wellness®
Balance yoghurt
hjälper till att hålla
magen i balans*. Den
har en mild syrlighet
och en härligt
krämig konsistens.
Dessutom innehåller
den miljarder goda
bakterier och fibrer,
samt kalcium för din
mage. De aktiva bakteriekulturerna i Arla
Wellness® Balance
är: Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5® och
Bifidobacterium lactis
BB-12®.
Arla Wellness® Balance yoghurt hjälper
till att hålla magen i
balans*. Den har en
god smak av blåbär
och är sötad med ett
sötningsmedel utvunnet ur växten Stevia
och 2% socker. Den
innehåller miljarder
goda bakterier och
fibrer, samt kalcium för
din mage. De aktiva
bakteriekulturerna i
Arla Wellness® Balance är: Lactobacillus
casei F19®,
Lactobacillus
acidophilus LA-5®
och Bifidobacterium
lactisBB-12®.
Arla Wellness®
Immune yoghurt
hjälper dig att bygga
upp immunförsvaret*.
Den har en god
smak av hallon
och är sötad med
ett sötningsmedel
utvunnet ur
växten Stevia och
2% socker. Den
innehåller miljarder
goda bakterier och
har ett högt innehåll
av vitamin D och
C som bidrar till att
immunsystemet
fungerar normalt. De
aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness®
Immune drickyoghurt
är: Lactobacillus casei F19®, Lactobacillus acidophilus LA-5®
och Bifidobacterium
lactis BB-12®.
Arla Wellness®
Immune yoghurt
stöttar ditt
immunsystem*.
Den har en god
smak av jordgubb
och granatäpple.
Dessutom innehåller
den miljarder goda
bakterier och har
ett högt innehåll av
vitamin D och C som
bidrar till att ditt immunsystem fungerar
som det ska. De
aktiva bakteriekulturerna i Arla Wellness®
Immune yoghurt är:
Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5® och
Bifidobacterium lactis
BB-12®.
Arla Wellness® Balance+ hjälper till att
hålla magen i balans*.
Den är extra krämig
och en god smak av
blåbär & acai samt
hallon & goji. Den
är rik på fibrer och
innehåller miljarder
goda bakterier, samt
kalcium för din
mage. De aktiva bakteriekulturerna i Arla
Wellness Balance+
är: Lactobacillus casei
F19®, Lactobacillus
acidophilus LA-5® och
Bifidobacterium lactis
BB-12®.
*Kalcium bidrar till
att matsmältningsenzymerna fungerar
normalt.
Kalcium 103 mg (13%
af RDI*) *Rekommenderat Dagligt Intag
*Kalcium bidrar till
att matsmältningsenzymerna fungerar
normalt.
*Vitamin D och
vitamin C bidrar till
att immunsystemet
fungerar normalt.
10
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Arla Wellness®
Immune yoghurt
jordgubb &
granatäpple
Arla Wellness®
Yoghurt Extra Fibrer
Balance+
(4x125 ml per förp.)
*Vitamin D och vitamin
C bidrar till att immunsystemet fungerar
normalt.
*Kalcium bidrar till
att matsmältningsenzymerna fungerar
normalt.
Tema:Livsmedel
Marknadsföring i ”Western-style”
Arlas Wellness-sortiment har anmälts av Konsumentföreningen Stockholms talesperson Louise Ungerth, och väntar just nu
på beslut och utlåtande. Anmälan har gjorts till Livsmedelsverket, som i dagsläget inte vill uttala sig i frågan. Louise Ungerth
har inte gått att nå för en kommentar, men hon skriver såhär i
sin blogg, louisekonsumentkoll.se:
”Precis som jag befarade kommer EUs nya lag om hälsopåstående
tänjas till det yttersta, och Arla är först ut. “Mjölk som skyddar ditt
försvar” basunerar Arla för att de har petat i lite extra vitaminer och
mineraler. De innehåller också lactobaciller men dess effekt får man
inte säga något om ännu enligt lagen, finns inte tillräckliga studier
för att påstå att bacillerna har någon effekt menar EU.
När nu Arla har satt ribban blir det vilda-västern. För hur ska
mer seriösa företag hänga med i konkurrensen när jätten Arla dammar på i reklamen om inte de också hänger på?”
Skarpt läge för nya regler
I december 2012 går utfasningstiden
för otillåtna närings- och hälsopåståenden ut, och produkter får inte
längre marknadsföras med hälsopåståenden om probiotika, kostfiber eller fullkorn.
Det är livsmedelsföretagen själva
som ansvarar för att regelverket följs.
Anmälnings- och granskningsförfarandet är en ineffektiv procedur, då
Susanne Bryngelsson
är vd på SNF
varje kommun är kontrollorgan och
bär ansvaret för de produkter som
säljs i de lokala butikerna – även för produkter som säljs i hela
landet. Marknadsföring i media granskas av Konsumentverket.
Sedan två år tillbaka finns “Livsmedelsföretagens (Li:s) och
Svensk Dagligvaruhandels branschstöd för närings- och hälsopåståenden”, vars syfte är att vägleda livsmedelsbranschens
aktörer i att använda närings- och hälsopåståenden – enligt gällande regler, och på ett ansvarsfullt och balanserat sätt. SNF
(Swedish Nutrition Foundation) har en rådgivande och samordnande roll inom branschstödet.
Susanne Bryngelsson som är vd på SNF ser positivt på att
ärendet granskas.
– Det stärker förtroendet för livsmedelsbranschen om vi som
konsumenter kan vara trygga i att det som sägs är sant och inte
vilseledande, då ökar trovärdigheten i de hälsopåståenden som
används. För företagen är det också bra med ökad tydlighet avseende vad som är tillåtet och inte. Det är därför angeläget att
myndigheterna granskar märkning som är tveksam. Detta blir
ett vägledande fall, menar hon.
– Flera produkter med probiotika använder olika påståenden om vitaminer och mineraler nu när man inte får säga något
om probiotika längre. Att kalcium behövs för maximal funktion
av vissa matsmältningsenzym är visserligen korrekt. Efsa kommenterar dock också i sitt utlåtande att enzymfunktionen inte
påverkas av skillnader i intag av kalcium från kosten, och att det
saknas belägg för att intaget i den allmänna europeiska befolkningen skulle vara otillfredsställande för en normal enzymfunktion.
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
11
Tema:Livsmedel
EUFIC REVIEW 10/2012
Sötningsmedel med lågt
kaloriinnehåll – är det säkert?
Diskussionen kring artificiella sötningsmedel har från och till stormat ganska rejält. Inte minst när det
gäller uppgifter om kopplingar till cancer och psykiska störningar. I dietsammanhang har man också
diskuterat sötningsmedlens eventuella aptitstimulans och tillvänjning av ett ökat intag av söta livsmedel,
båda konsekvenserna skulle då kunna leda till ett förment ökat energiintag. Nu senast har även frågan
om sötningsmedlens potentiella miljöpåverkan fått stora rubriker. Dock är våra livsmedelsövervakande
myndigheter inte särskilt bekymrade över vår ökade användning av kalorifattiga sötningsmedel.
I
oktober presenterade The Euro-
pean Food Information Council (EUFIC) en review om sötningsmedel
vilken till stora delar vilar på EFSA:s
(Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) analyser och rekommendationer. Även om EUFIC kan
tyckas troskyldigt okritisk och positivt
oreserverad i sin skrivning kan det ändå
vara av intresse att ta del av den inflytelserika organisationens tydliga uppfattning i denna infekterade fråga.
I Europa undergår marknadens
sötningsmedel, liksom andra livsmedelstillsatser, en rigorös kontroll av den
europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA. EFSA anger gränsvärden
för ett säkert dagligt intag, och granskar
kontinuerligt ny information som skulle
kunna ge anledning till revision. Gränsvärdena skall garantera konsumenterna
ett säkert intag av de artificiella sötningsmedlen.
12
vol. XXI
No 6 november 2012
Tabell 1: Exempel på lågt kaloriinnehåll sötningsmedel
Namn
Sötningseffekt
jämfört med sackaros
Upptäckt
framställt
Används
i EU sedan
Acesulfam-K (E 950)
150-200 gånger sötare
1966
1983
Aspartam (E951)
150-200 gånger sötare
1965
1983
Cyklamat (E952)
30-50 gånger sötare
1937
1954
Neotam
7,000-13,000 gånger sötare
1990
2010
Sackarin (E954)
300-400 gånger sötare
1879
1887
Steviol glykosider
200-300 gånger sötare
1901 *
2011
Sukralos (E955)
400-600 gånger sötare
1976
2000 * Stevia beskrevs och fick sitt namn 1901. Det är också det enda sötningsmedel
i tabellen som klassas som ”naturligt”. Övriga är artificiella
DietistAktuellt
Tema:Livsmedel
stora problemen rörande undernäring och bristande kaloriintag
i västvärlden. Samtidigt började
Sötningsmedel med lågt kaarbetets natur att förändras och
loriinnehåll är många gånger
bli allt mindre fysiskt krävande,
sötare än vanligt socker (sackavilket har lett till att en betyros). Exempel är acesulfamdande del av befolkningen konK, aspartam, sackarin, steviol
Sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll uppfattas i allmänhet som
sumerar mer kalorier än de gör
glykosider och sukralos som
en modern företeelse, men faktum är att det har funnits i över
av med. En ekvation som beär mellan 150 och 600 gånger
hundra år. Sackarin upptäcktes redan 1879 och patenterades
kant utgör själva kärnan i den
sötare än sackaros, och neoåret därpå som ett alternativ till det dyrare sockret. Under första
världskrigets ransoneringstider fick det en renässans eftersom det
excellerande förekomsten av
tam som är mellan 7.000 och
är billigare än socker att producera.
övervikt och fetma. Mot den13.000 gånger sötare (se tabell
na bakgrund och med tanke på
1). Energiinnehållet varierar
människors behov av söta smafrån 0 till 4 kcal/g, men alla
ker, kan livsmedel med dessa sötningsmeger mycket få kalorier i praktiken, efterdel vara ett positivt inslag. Även om det är
högre sötmanivå än vad som skulle kunna
som mängden sötningsmedel är så liten
långt ifrån oproblematiskt.
förväntas av summan av de enskilda söti de produkter de tillförs; vanligtvis läsningsmedlen. Man får alltså en synergiefkedryck, desserter, mjölkprodukter, gofekt av blandningen där helheten är större Viktkontroll
dis, tuggummin och varma drycker som
än summan av delarna.
choklad. De flesta sorter finns också som
Framgångsrik viktminskning handlar om
Utöver sötningsmedel med låg kalobordssötningsmedel, och används då i te
att skapa ett energiunderskott i en hälsorihalt, finns s k polyoler som används i
och kaffe eller strös på andra livsmedel
sam och balanserad kost genom att komkonfektyr, tuggummi och desserter. Posom frukt och frukostflingor.
binera ett lägre energiintag med en högre
lyoler, såsom maltitol, isomalt, sorbitol,
Sötningsmedel med lågt kaloriinneenergiförbrukning. Mängden vetenskapmannitol och xylitol ger ca 2,4 kcal/g (8,4
håll har funnits i mer än ett sekel. Sackliga bevis ökar som tyder på att lågkalokJ/g). Undantaget är erytritol, 0,2 kcal/g,
arin upptäcktes 1879 av en kemist vid
rikost bidrar till att hjälpa människors
ett bulksötningsmedel som godkändes i
Johns Hopkins University i USA, Conmed deras viktkontroll.5-10 En nyligen geEuropa 2006.2 Polyolernas skall inte bara
stantin Fahlberg, och har använts i tider
nomförd studie visade att om man ersätav ransonering och sockerbrist, t ex under att ersätta sötman i de livsmedel de företer socker med sötningsmedel i kolsyrade
de båda världskrigen. Trots att man redan kommer, utan också kompensera för de
läskedrycker ger det positiva effekter på
1945 sötade med olika kombinationer av
BMI.6 En review som undersökte 16 rankvaliteter som socker har inbegripet texsackaros och sackarin, blev det inte alltur, färg och fuktbevarande egenskaper.
domiserade kontrollerade studier visade
mänt populärt med diet- och lightdrycker
att konsumtion av livsmedel och drycker
förrän i början av 1980-talet då aspartam
som innehåller aspartam i stället för vanRoll i kosten
introducerades.
ligt socker, minskar både energiintag och
Människor är predisponerade från födUnder de senaste tre decennierna har
kroppsvikt (den uppskattade graden av
seln att känna igen och tycka om söt
försäljningen av läskedrycker med lågt
viktminskning för en 75 kg vuxen individ
smak.3 Detta och en medfödd aversion
kaloriinnehåll stigit i Europa mer än 15
var 0,2 kg/vecka).7,8 Betydelsen av randomot bitter smak, tros vara fysiologiska
gånger.1 I vissa länder säljer t o m dessa
anpassningar som hjälpte den tidiga
miserade kontrollerade studier har röranmänniskan att skilja mellan potentiellt
de detta nyligen lyfts fram.11 läskedrycker bättre än de välkända varuskadliga och potentiellt näringsrika växmärkenas originalprodukter.
Studier pekar också på att kost och
ter. Bröstmjölk får sin söta smak till stor
Som nämnt används sötningsmedel i
dryck med lågt kalorivärde bidrar i sig till
del från laktos (7,2%). (Som en jämförelse att öka konsumentens motivation rörande
en rad olika livsmedel av en rad olika anledningar. En av de mest uppenbara är att innehåller äppeljuice och apelsinjuice om- viktkontroll. Samtidigt är det viktigt att
kring 10% socker). Studier visar att premånga konsumenter är angelägna om att
notera att dessa sötningsmedel i sig inte
kontrollera sin vikt, vilket gör att livsmed- ferensen för söt smak kvarstår under hela
räcker för att lösa västvärldens överviktbarndomen, men minskar under senare
elsproducenterna vill kunna tillhandaproblematik, det reglerar t ex inte aptitonårstid för att sedan övergå till en vuxhålla ett produktsortiment med varieranten.8 Därför är det av betydelse att kaloriens nivåer.4 Människan har i alla tider och fattiga livsmedel utgör en del i en balande kaloriinnehåll. En annan aspekt som
förbättrats och utvecklats under åren är
serad kost och hälsosam livsstil, som måsi de flesta kulturer sötad sin mat med hosötningsmedlen som smakgivare, där det
te inkludera regelbunden fysisk aktivitet.
nung och frukt.
idag finns en uppsjö av olika smakprofiler.
Faktum som finner stöd i litteraturen. 8,9
I och med att vi under 1900-talet fick
Inte sällan används olika kombinationer
en allmän tillgång till mat med god kvaav sötningsmedel eftersom de ofta har en
litet och till överkomligt pris, försvann de
Vad är sötningsmedel med lågt
kaloriinnehåll?
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
13
Tema:Livsmedel
The European Food Information Council
EUFIC är en ideell organisation baserad
i Bryssel. Grundad 1995 för att sprida
vetenskapligt baserad information
om livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, nutrition och hälsa. EUFIC stöds av
Europeiska kommissionen och livsmedelsföretag verksamma i Europa EUFIC representerar emellertid inte något företag
eller särskilda livsmedel. Organisationen
bedriver heller ingen verksamhet rörande
lagar eller åtgärder.
EUFIC ger vetenskapligt grundad information inom en mängd olika ämnen med
aknytning till livsmedel och hälsa, t ex:
fetma och fetma hos barn, kolhydrater,
näringsriktig kost , viktkontroll, livsmedelstillsatser, livsmedelsmärkning och hälsopåståenden.
EUFIC publicerar ett nyhetsbrev varannan månad Food Today, och en bulletin,
Science Briefs, med nyligen publicerad
forskning om kost, livsmedelssäkerhet
och ämnen hälsa.
EUFIC bidrar också till ett antal EUfinansierade forskningsprojekt, inklusive EURRECA , HELENA , IDEFICS och säkra
livsmedel. EUFIC är också en aktiv medlem i generaldirektoratet för hälsa och
konsumentskydd: ”EU Platform for Action
on Diet, Physical Activity and Health”.
Diabetes
Enligt Världshälsoorganisationen
(WHO), har över 346 miljoner människor i världen diabetes, där typ 2-varianten
är mest förekommande.12 Kostråd för diabetiker är i linje med sunda rekommendationer för allmänheten.
Studier visar att användning av lågt kaloriinnehåll sötningsmedel kan hjälpa personer med typ 2-diabetes för att kontrollera sin kroppsvikt.13,14 De kan konsumera
söta produkter utan att det behöver påverka deras glukoskontroll.
Organisationer som American Diabetes Association och Diabetes UK påpekar att
produkter sötade med dessa sötningsmedel kan hjälpa till att hantera sockersuget
utan att man äventyrar blodsockernivåerna. Detta knyter man sedan till råd om att
kontrollera livsmedlets övriga sammansättning för att få en uppfattning om dess
glykemiska komposition och egentliga kaloriinnehåll. Att en produkt innehåller ett
sötningsmedel är givetvis ingen garanti för
ett lågt energivärde.
Tandhälsa
Karies orsakas av att kolhydrater som
finns i munnen fermenteras av naturligt
förekommande bakterier. En process som
ger upphov till syrabildning. En del av
denna syra kan neutraliseras genom saliv,
men i avsaknad av god tandhygien, kommer överbliven syra att orsaka karies och
demineralisering av tänderna. Kalorifattiga sötningsmedel, kan dock inte brytas
ned av bakterierna i munnen och där bilda
syror. Därför orsakar heller inte sötningsmedel till karies.
Kalorifattiga sötningsmedel kan också användas för att förbättra smaken hos
olika tandhygienprodukter som tandkräm, munvatten och fluor och därigenom
stimulera till större användning. EFSA
har t o m godkänt påståendet att tug�gummi innehållande sötningsmedel med
lågt kaloriinnehåll bidrar till att bibehålla
en god tandmineralisering och neutraliserar
samtidigt syraangrepp.19
Säkerhet Alla sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll som används i livsmedelsproduk-
14
vol. XXI
No 6 november 2012
tionen i Europa har kontrollerats i noggranna säkerhetstester. Godkännanden
och användning av sötningsmedel med
lågt kaloriinnehåll (liksom alla andra
livsmedelstillsatser) är harmoniserade på
EU-nivå och regleras av EFSA. Det är
bara hos EFSA som en livsmedelsproducent kan lämna in en ansökan om bedömning, utvärdering och godkännande
av ett sötningsmedel. Ansökan måste ha
föregåtts av omfattande studier. Den ska
vidare innehålla nödvändiga tekniska
uppgifter om produkten och fullständig
redogörelse av de resultat som som erhållits från genomförda säkerhetstester. På
basis av den säkerhetsanalys som utförs
av EFSA formuleras sedan ett acceptabelt dagligt intag (ADI). ADI är ett mått
på hur mycket av olika tillsatsämnen i
våra livsmedel som kan konsumeras per
dag under en människas livstid utan att
det medför några hälsorisker. Måttet beräknas som en faktor (normalt 1/100)
DietistAktuellt
av den mängd som visat sig vara säker i
djurmodeller. Undersökningar som gjorts
visar att konsumtionen i Europa av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll ligger
under ADI.20
När en livsmedelstillsats har godkänts
av EU-kommissionen ges den ett Enummer (E står för Europa). E-nummer
är därför en indikation på att en tillsats
har godkänts och är säker för konsumtion. Ett sådant system är effektivt och
behöver inte ta hänsyn till alla olika språk
som talas inom EU. Alla godkända sötningsmedel har egna E-nummer inom intervallet E900-999.
Påståenden om negativa hälsoeffekter
Under de senaste decennierna har det från
och till dykt upp alarmerande uppgifter
om att olika sötningsmedel är förknippade med olika negativa hälsoeffekter.
Ogrundade påståenden återges gärna i
media och på nätet, vilket ibland har skapat stor oro. EFSA har som sagts ansvaret
för att pröva nya uppgifter om säkerhet
hos livsmedelsingredienser och rekommendationerna om sötningsmedel revideras vid behov. EFSA:s råd till Europeiska
kommissionen förblir emellertid densamma: Användning av godkända sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll i dryck och
livsmedel, som konsumeras inom ADI, utgör
inget hot mot konsumentens hälsa.
Ett vanligt påstående rörande sötningsmedel handlar om eventuella samband med förekomst av cancer. Detta finner emellertid inget stöd i några kontrollerade studier. Bland annat har en grupp
italienska forskare studerat frågan.21 Under en 13-årsperiod samlade man in data
från 9.000 fall. Efter att kompenserat för
andra relevanta faktorer (som t ex rökning), kunde man utesluta att risken att
utveckla cancer inte kan knytas till ett intag av sötningsmedel med lågt kaloriinnehåll. Dessutom, när sötningsmedelsanvändningen kategoriserades efter typ av
sötningsmedel (t ex sackarin, aspartam,
etc), fanns det inga som helst signifikanta
samband med någon cancerform.
De idag mest använda sötningsmedlen är sackarin och aspartam. Sackarinets säkerhet ifrågasattes efter att djur-
Tema:Livsmedel
studier genomförts i början av 70-talet.
Dessa tycktes visa att sötningsmedlet gav
upphov till en ökad förekomst av cancer
i urinblåsan. Senare laboratoriestudier visade att denna effekt var specifik för hanråttor och inte relevant för människor.
Efterföljande epidemiologiska studier har
numera visat att det inte finns några signifikanta samband mellan konsumtion av
sackarin och uppkomst cancer i urinblåsan – inklusive personer med ett högt intag. Forskning under de senaste 25 åren
har alltså inte givit något stöd för hypotesen att sackarin kan orsaka cancer hos
människor.22
Aspartam har också ifrågasatts, särskilt i Europa, efter att djurstudier utförda i Italien tycktes peka på ett möjligt
samband mellan aspartam och lymfoid
cancer hos råttor. EFSA genomförde en
detaljerad granskning av forskningsunderlaget och kom fram till att det fanns
betydande brister. Studierna kunde inte
presentera någon evidens för att aspartam
skulle orsakar cancer. EFSA:s yttrande
om aspartamets säkerhet som livsmedel,
står sig och myndigheten har upprepat
sitt besked om att ett ADI om 40mg/kg
kroppsvikt är lämpligt.23 Slutsatsen har
också fått stöd från olika reviews.24,25
I maj 2010 samlade EFSA en grupp
internationella experter från olika EUländer i avsikt att granska alla sedan 2002
publicerade artiklar om aspartam. Gruppen kom fram till att det inte fanns några
nya uppgifter som borde föranleda EFSA
att ompröva sin tidigare uppfattning om
aspartamets säkerhet.26
Dock bör aspartam undvikas av personer med fenylketonuri (PKU), som
drabbar ca 1/10.000. Aspartam innehåller två aminosyror, varav en är fenylalanin. Fenylalanin är en essentiell aminosyra, vilket betyder att vi måste få det från
vår kost för att förbli friska. En person
med PKU kan inte metabolisera fenylalanin fullt ut och måste därför följa en speciell diet för att växa och utvecklas normalt. Fenylalanin finns i de flesta proteiner, och aspartam representerar endast en
mindre källa. Ändå är produkter som är
sötade med aspartam märkta som en källa
till fenylalanin.
16
vol. XXI
No 6 november 2012
Framtiden
Nya sötningsmedel fortsätter att utvecklas. Ett aktuellt kalorifattigt sötningsmedel är advantame, som är tillverkad av en
kombination av aspartam och vanillin.
Advantame har godkänts för användning som livsmedelstillsats i Australien
och Nya Zeeland.30 Dess användning som
tillsats är också under övervägande av
US Food and Drug Administration31 och
EFSA.32
Sammanfattningsvis är det klart att
Europas konsumenter kan förlita sig
på EFSA:s regelverk för deras bedömning och godkännande, och därför känna sig trygga i att sötningsmedel med
lågt kaloriinnehåll är en säker del av vår
kost. Livsmedel och drycker med sådana
sötningsmedel kommer sannolikt att fortsätta att vara en växande del av de europeiska kostvanorna, och ger konsumenter
som vill minska sitt kaloriintag en större
valfrihet. EFSA:s bedömningar vilar på
omsorgsfullt granskade data och uppdateras då nya relevanta studier publiceras. I
fallet med aspartam, grundar sig slutsatserna på mer än 200 studier.
Refenser
1. Canadean (2009). Global Carbonates Report 2009. Canadean:
United Kingdom
2. Directive 2006/52/EC of the European Parliament and of the
Council of 5 July 2006 amending Directive 95/2/EC on food additives other than colours and sweeteners and Directive 94/35/
EC on sweeteners for use in foodstuffs. OJ L 204/10.
3. Beauchamp GK & Cowart BJ (1985). Congenital and experiential factors in the development of human flavor preferences.
Appetite 6(4):357-372.
4. Mennella JA & Beauchamp GK (1998). Early flavour experiences: research update. Nutrition Reviews 56(7):205-211.
5. Drewnowski A, Massien C, Louis-Sylvestre J, Fricker J, Chapelot D & Apfelbaum M (1994). Comparing the effects of aspartame and sucrose on motivational ratings, taste preferences, and
energy intakes in humans.American Journal of Clinical Nutrition
59:338–345.
6. Hendriksen MA, Tijhuis MJ, Fransen HP, Verhagen H & Hoekstra J (2011). Impact of substituting added sugar in carbonated
soft drinks by intense sweeteners in young adults in the Netherlands: example of a benefit-risk approach. European Journal of
Nutrition 50:41–51.
7. De La Hunty A, Gibson S & Ashwell M (2006). A review
of the effectiveness of aspartame in helping with weight control.
Nutrition Bulletin 31:115-128.
8. Bellisle F & Drewnowski A (2007). Intense sweeteners, energy
intake and the control of body weight. European Journal of Clinical Nutrition 61:691–700.
9. Rolls BJ (1991). Effects of intense sweeteners on hunger, food
intake, and body weight: a review. American Journal of Clinical
Nutrition 53:872–878.
10. de Ruyter JC, Olthof MR, Seidell JV and Katan MB.
(2012). A trial of sugar-free or sugar-sweetened beverages and
body weight in children. The New England Journal of Medicine
367:1397-1406.
11. Anderson GH, Foreyt J, Sigman-Grant M & Allison DB
(2012). The use of low-calorie sweeteners by adults: Impact on
weight management. The Journal of Nutrition 142: 1163S-1169S.
12. World Health Organization (2010). Diabetes programme.
www.who.int/diabetes/en/ (Accessed 1st August, 2012).
DietistAktuellt
13. Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K, Karamanos B, Karlström B, Katsilambros N, Riccardi G, Rivellese AA, Rizkalla S,
Slama G, Toeller M, Uusitupa M & Vessby B (2004). Evidencebased nutritional approaches to the treatment and prevention of
diabetes mellitus. Nutrition Metabolism and Cardiovascular Disease 14:373-394.
14. Wiebe N, Padwal R, Field C, Marks S, Jacobs R & Tonelli
M (2011). A systematic review on the effect of sweeteners on
glycemic response and clinically relevant outcomes. BMC Medicine 9:123.
15. American Diabetes Association (2004). Nutrition principles
and recommendations in diabetes. Diabetes Care 27:S36-46.
16. Härtel B, Graubaum H-J, Schneider B, Europäische Gesellschaft August Bier für Ökologie und Medizin e.V., Berlin, Medizinische Hochschule Hannover (1993). Einfluß von SüssstoffLösungen auf die Insulinsekretion und den Blutglucosespiegel. Ernährungsumschau Jahrgang 40: Heft 4, Seiten 152-155.
17. European Food Safety Authority (2011). Scientific Opinion
on the substantiation of health claims related to intense sweeteners and contribution to the maintenance or achievement of a
normal body weight (ID 1136, 1444, 4299), reduction of postprandial glycaemic responses (ID 4298), maintenance of normal
blood glucose concentrations (ID 1221, 4298), and maintenance
of tooth mineralisation by decreasing tooth demineralisation (ID
1134, 1167, 1283) pursuant to Article 13(1) of Regulation (EC)
No 1924/2006. The EFSA Journal 9(6):2229.
18. Grenby TH (1991). Update on low calorie sweeteners to benefit dental health. International Dental Journal 41(4):217-224.
19. European Food Safety Authority (2009). Scientific Opinion
on the substantiation of health claims related to sugar free chewing gum and dental and oral health, including gum and tooth
protection and strength (ID 1149), plaque acid neutralisation (ID
1150), maintenance of tooth mineralisation (ID 1151), reduction
of oral dryness (ID 1240), and maintenance of the normal body
weight (ID 1152) pursuant to Article 13(1) of Regulation (EC)
No 1924/2006. The EFSA Journal 7(9):1271.
20. Institut Scientifique de Santé Publique, Studie van de tafelzoetstoffen en de schatting van de totale inname van geselecteerde
zoetstoffen door de volwassen Belgische bevolking. www.who.
int/diabetes/en (Accessed 1st August, 2012).
21. Gallus S, Scotti L, Negri E, Talamini R, Franceschi S, Montella M, Giacosa A, Dal Maso L & La Vecchia C (2007). Artificial sweeteners and cancer risk in a network of case-control studies. Annals of Oncology 18:40-44.
22. Bosetti C, Gallus S, Talamini R, Montella M, Franceschi S,
Negri E & La Vecchia C (2009). Artificial sweeteners and the
risk of gastric, pancreatic, and endometrial cancers in Italy. Cancer
Epidemiology Biomarkers & Prevention 18:2235-2238.
23. European Food Safety Authority (2009). Updated Scientific
Opinion of the Panel on Food Additives and Nutrient Sources
added to Food on a request from the European Commission related to the 2nd ERF carcinogenicity study on aspartame taking
into consideration study data submitted by the Ramazzini Foundation in February 2009. The EFSA Journal 1015:1-18.
24. Magnuson BA, Burdock GA, Doull J, Kroes RM, Marsh
GM, Pariza MW, Spencer PS, Waddell WJ, Walker R & Williams GM (2007). Aspartame: A safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological
studies. Critical Reviews in Toxicology 37:629-727.
25. Stanner S (2010). The science of low calorie sweeteners – separating fact from fiction. Nutrition Bulletin 35: 357-362.
26. European Food Safety Authority (2010). Report of the meeting on aspartame with National Experts. www.efsa.europa.eu/
en/supporting/pub/1641.htm (Accessed 1st August, 2012).
27. Quinlan, M. How, where & why low calorie sweeteners
can be used in foods & drinks. http://nutrition.org.uk/attachments/406_4.%20Mary%20Quinlan_Applications%20of%20
low%20calorie%20sweeteners.pdf (Accessed 1st August, 2012).
28. European Food Safety Authority (2010). Special Eurobarometer 354. Food-related risks. www.efsa.europa.eu/en/factsheet/
docs/reporten.pdf (Accessed 1st August, 2012).
29. Food Standards Agency (2012). Biannual public attitudes
tracker. Wave 4, May 2012. www.food.gov.uk/multimedia/pdfs/
biannualpublicattitudestrack.pdf (Accessed 1st August, 2012).
30. Food Standards Australia New Zealand (2011). Application A1034 - Advantame as a high intensity sweetener. Approval
Report. www.foodstandards.gov.au/foodstandards/applications/
applicationa1034adva4493.cfm (Accessed 1st August, 2012).
31. U.S. Food and Drink Administration. Food and color additive petitions under review. www.fda.gov/Food/FoodIngredientsPackaging/FoodAdditives/ucm113542.htm (Acc. 1st August, 2012).
32. European Food Safety Authority. Register of questions.
(Mandate number: M-2010-0265; Question number: EFSAQ-2010-00943). http://registerofquestions.efsa.europa.eu/
roqFrontend/questionsList.jsf (Accessed 1st August, 2012).
Tema:Livsmedel
Samband mellan
förtidsbörd och
intag av sötade
drycker
Doktorand Linda Englund-Ögge visar i sin forskning ett samband mellan sötade drycker och för tidiga
födslar. I en enkät omfattade 60.000 kvinnor fick respondenterna svara på frågor kring kostintag under
sin graviditet. Studien har genomförts i Norge och är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Norska Folkhälsoinstitutet
I
Mag n us For sl i n
Dietistaktuellt
[email protected]
18
vol. XXI
No 6 november 2012
en s k pubcast,, en forskningsrapport på viderna 5-7%.
deo gjord för den amerikanska tidskriften
– Det är vanligt att havande kvinnor dricker
American Journal of
sötade drycker, säger LinClinical Nutrition, presenda Englund-Ögge. I en stor
terar Linda Englund-Ögdansk studie1 som genomge sin studie ”Association
fördes 2010 kunde man visa
between intake of artificially
på att en daglig konsumtion
sweetened, sugar-sweetened
av artificiellt sötade drycker
beverages and preterm delikan öka risken för en för tivery: a large prospective codig födsel. Forskarna betonar
hort study”, vilken pekar på
dock att ytterligare studier
ett samband mellan konbehövs.
sumtion av drycker sötade
En handske som plockaartificiellt eller med socker,
des upp av Linda Englundoch för tidig födsel.
Ögge som medverkat i en
Med förtidsbörd avses
prospektiv studie, omfatLinda Englund-Ögge visar i sin forskning tande 60.761 gravida, norska
födsel före den 37 gravisamband mellan sockerintag och för tidiga
ditetsveckan, och den står
kvinnor, från MoBa – den
födslar. Studien har gjorts i Norge och är ett
för 75% av den perinatala
samarbete mellan Sahlgrenska akademin, norska mor- och barnkomortaliteten, och 50% av
Göteborgs universitet och Norwegian Institute hortstudien. MoBa är en stor
neurologisk sjuklighet som for Public Health.
populationsstudie som get ex cerebral pares. I värlnomförs av det norska folkden antalet för tidiga födslar ökat. I Afrika och
hälsoinstitutet. Genom självrapportering via
Nordamerika är siffran 12%. I de nordiska länfrågeformulär angav kvinnorna konsumtions-
DietistAktuellt
mängd av artificiellt sötade och sockersötade drycker. Uppgifter kring graviditetslängd fick man via Norges Medicinska
födelseregister.
– I våra resultat såg vi att energiintaget var signifikant högre hos individer som konsumerade sötade drycker i förhållande till de som drack lite. Även BMI var signifikant högre
hos de som angav ett högt intag av artificiellt sötade drycker i
förhållande till dem med ett lågt intag. Kvinnor med ett högt
intag var också i större utsträckning ensamma mödrar, sannolikheten var också högre att de var rökare och lågutbildade.
Men det kanske mest anmärkningsvärda i resultatet var att
kvinnor som drack ett eller fler glas dagligen artificiellt sötad
eller sockersötad dryck hade en signifikant högre risk att föda
tidigt. 11% respektive 25%.
Resultat stratifierades sedan över spannet ”tidig” och ”sen
förtidsbörd”. De som drack mer än ett glas lightdryck om dagen hade en 14% ökad risk för sen förtidsbörd, men de som
drack flera glas sockersötad dryck dagligen kunde knytas till
en signifikant ökad risk om hela 75%.
– De som är normalviktiga och dricker ett eller flera glas
lightdryck dagligen, hade en förhöjd risk om 16%. Men hos
överviktiga som dricker mer än ett glas sockersötad dryck
ökar samma risken med 41%.
Den slutsats som Linda Englund-Ögge kommer fram till
är att en konsumtion av både artificiellt sötad och sockersötad dryck kan knytas till en förhöjd risk för tidig födsel. Däremot säger studie ingenting om ett kausalt samband.
Studie:Intake of artificially sweetened soft drinks and risk of
preterm delivery: a prospective cohort study in 59,334 Danish pregnant women. Halldorsson TI, Strøm M, Petersen SB, Olsen SF. Am J
Clin Nutr. 2010 Sep;92(3):626-33. Epub 2010 Jun 30.
1
Nu är den här!
Beställ den på
www.adlibris.com
Tema:Livsmedel
Nytt på forskningsfronten
Probiotisk coktail
– nytt livsmedel för äldres hälsa
Temat i Dietistaktuellt #3.12 var Probiotika & IBS. Flera artiklar behandlade den spännande och gränsöverskridande forskning som rör mikrobiota (tarmflora) och hälsa. I Lund bedrivs sedan flera år mycket
av den svenska pionjärforskningen inom området, bl a försöker man nu ta fram ett livsmedel som skall
förebygga och dämpa kroniska inflammationer hos äldre.
B
engt Jeppson, överläkare och profes-
Mag n us For sl i n
Dietistaktuellt
[email protected]
20
vol. XXI
No 6 november 2012
sor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, är något av en
nestor när det gäller forskning kring probiotika
och mikrobiota. Han började engagera sig i mikroberna redan under mitten av 80-talet, och har
sedan dess lett flera intressanta studier. Just nu är
han involverad i ett projekt där man genom att
servera en grupp äldre en cocktail bestående av
frukt, bär och en gnutta probiotika, hoppas kunna
uppnå påtagliga antiinflammatoriska effekter.
– Vår hypotes bygger på det faktum att inflammationer ofta genereras i tarmen, förklarar
Bengt Jeppsson. Om
den känsliga bakteriebalansen rubbas här, kan det bli
en överväxt och dominans av bakterier
som driver just inflammation.
Det är inte ovanligt att äldre ovetandes bär på lättare kroniska inflamDietistAktuellt
mationer som inte ger några egentliga problem,
men som i sig kan leda till en rad besvärliga diagnoser som t ex typ-2 diabetes, ateroskleros,
kardiologiska sjukdomar, hypertoni och IBD.
Med stigande ålder blir vårt immunförsvar
gradvis också mindre effektivt. Då forskarna har
kartlagt olika hälsosamma bakterier som t ex
lactobaciller visar det sig att flera viktiga stammar blir färre i mikrobiotan allteftersom vi blir
äldre.
– Vid exempelvis åderförkalkning har patienten en hög inflammatorisk aktivitet i kroppen, men kan vi dämpa inflammationen, fortsätter Bengt Jeppson
minskar vi drastiskt
risken för komplikationer. Likaså noterar jag att om en
kraftig inflammatorisk reaktion uppstår postoperativt
hos de cancerpatienter jag opererat
för tumör i bukhålan, är prognosen
Lactobacillus
Tema:Livsmedel
Professor Bengt
Jeppson et al studerar hur hälsosamma bakterier i
kombination med
bär och frukt ska
kunna bidra till att
dämpa inflammationer och minska
infektionsrisken
hos äldre.
© Lunds universitet
betydligt sämre än om en sådan reaktion uteblir.
Lägg dessutom därtill att det är vanligt att
äldre får antibiotika för att behandla olika infektioner i luftrör, urinvägar, etc, vilket naturligtvis även slår ut många av de goda bakterier
som immunförsvaret behöver. Om man med
hjälp av probiotika kan hålla mikrobiotan i en
optimal balans, skulle man alltså kunna förebygga de allvarligare inflammatoriskt knutna
sjukdomarna. Idag finns en rekommendation
och god evidens för att man bör tillföra Lactobacillus bifidus efter att ha genomgått en antibiotikabehandling. Men oerhört mycket forskning återstår för att få en god sammanhängande
överblick över de intrikata och komplexa kausalsamband som ligger bakom dessa essentiella
mekanismer.
– Tyvärr är det något av Klondikestämning i
delar av branschen, menar Bengt Jeppsson vidare. Mycket spekulation, många oseriösa aktörer
och alltför lite presenterad evidens. Det är viktigt att man som konsument kräver av livsmedelsproducenterna att de kan redovisa vilken eller
vilka bakterier som finns i livsmedelsprodukten,
vilken bevisad effekt de har och vilka studier
som styrker detta.
Bengt Jeppsson betonar dock att det
visst finns seriösa spelare på marknaden med produkter som har en väl
dokumenterad effekt, men att vi
måste vara observanta på de charlataner och lycksökare som vill
sko sig på den hausse som den
hälsoorienterade probiotkabranschen har just nu.
giska mekanism som vi försöker efterlikna
i tarmen genom vår cocktail med ambition att i slutändan uppnå en antiinflammatorisk effekt.
Forskarna har nu vänt sig till
en grupp äldre i åldersspannet
70-75 år som har en ökad inflammatorisk aktivitet med registrerat förhöjt CRP, men inte
med några kända sjukdomar.
Hälften av patienterna får hälsococktail medan den andra delen utgör kontrollgrupp.
En cocktail serveras
– Vi kommer i ett första läge
– Vi har tidigare utfört en rad
prova just olika laktobaciller och
djurförsök parallellt med kliniska
bifidobakterier som vi vet med
undersökningar på patienter som
stor säkerhet är gynnsamma för
ger oss stöd för att vissa bakterier
70% av våra immunceller
immunförsvaret och kombinekan dämpa inflammation, men vi
finns i mag-/tarmsystemet
ra dessa med blåbär, äpplen och
hoppas att vi med vår studie kunna
nypon. Förhoppningen är alltså att
öka evidensen ytterligare med hjälp av den
kombinationen av de goda bakterierna, de
här bär- och fruktcocktailen, menar Bengt
prebiotiska frukterna och frisättningen av poJeppsson. Att det blev just bär och frukt beror
lyfenolerna, kommer att stimulera en tillväxt
på att dessa i viss utsträckning har ett symbiosom ger ett starkt immunförsvar. Siktet är nu
tiskt förhållande till bakterier. Bakterierna bryinställt på att ta fram ett särskilt kosttillskott,
ter ned växtfibrerna, när detta sker frisätts akdesignat för äldre.
tiva substanser som kallas polyfenoler, vilka har
Studien har pågått sedan våren 2012 och
flera fördelaktiga egenskaper, bl a skyddar de
man tror att den första rapporten kommer att
bäret från mögelangrepp och anses ha en antikunna publiceras inom ett halvår.
oxidativ effekt. Det är denna naturliga, biolo-
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
21
Tema:Livsmedel
Allmänt samråd om den nya upplagan av
de nordiska näringsrekommendationerna
Det rekommenderade dagliga intaget av selen föreslås
höjas till 55 mg per dag
för gravida och ammande
kvinnor.
Förslag till första delen
av NNR 2012 – nu på remiss
U
tkastet till förslag på den
femte upplagan av de nordiska
näringsrekommendationerna
(NNR) har sammanställts av en arbetsgrupp utsedd av den nordiska arbetsgruppen för kosthållning, mat och toxikologi,
NKMF, under nordiska ämbetsmannakomittén för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk, ÄK-FJLS.
NNR-arbetsgruppen tillsattes år 2009.
Arbetet har främst fokuserat på att revidera områden inom vilka det uppkommit
nya vetenskapliga rön. Systematiska översyner (systematic review, SR) har använts
för utvalda näringsämnen/ämnen där nya
data som ansågs ha särskild betydelse för
att upprätta NNR fanns tillgängliga jämfört med den senaste upplagan. En mindre
stringent uppdatering av referensvärdena
gjordes för de andra näringsämnena/ämnena.
Första delen i förslaget till utkast finns
på www.nnr5.org
En genomgripande översyn
Över 100 vetenskapliga experter har varit inblandade i översynen av de nordiska
näringsrekommendationerna sedan 2004.
Experterna har tittat på de befintliga vetenskapliga rönen som behövs för att
fastställa referensvärdena för näringsin-
22
vol. XXI
No 6 november 2012
tag (dietary reference values, DRV) för att
garantera bästa möjliga näringsintag och
förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar
såsom hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och vissa typer av cancer, diabetes typ
2, fetma och riskfaktorerna förknippade
med dessa.
Med andra ord har experterna gjort
bedömningar av risker och fördelar och
utvärderat kopplingar mellan kostvanor,
livsmedel och näringsämnen och olika
hälsoeffekter. Man har även haft expertgranskare för varje näringsämne/ämne
med i processen, för att läsa och ge synpunkter på de systematiska översynerna
och uppdateringarna som leds av expertgrupperna.
De systematiska översynerna har varit utgångspunkten för faställandet av referensvärdena för näringsintag. Utvärderingen gjordes av NNR-arbetsgruppen
och var inte en del av de systematiska
översynerna eller uppdateringarna ledda
av expertgrupperna.
Stegvis rådfrågning
De offentliga rådfrågningen kommer att
vara en process som sker stegvis, där bakgrundsmaterialet och förslaget till nya
nordiska näringsrekommendationer för
olika näringsämnen/ämnen som bygger
DietistAktuellt
på detta offentliggörs i flera omgångar.
Första omgången består av kapitel om
följande näringsämnen/ämnen:
•C-vitamin
•E-vitamin
•K-vitamin
•Natrium i form av salt
•Kalium
•Koppar
•Selen
•Fluor
•Vätske- och vattenbalans
•Antioxidanter i kosten (baserat på mindre
stringenta uppdateringar)
•jod (baserat på systematisk översyn)
De flesta av rekommendationerna från
den fjärde upplagan från 2004 föreslås
förbli oförändrade. Det rekommenderade
intaget för selen (dvs för vuxna) har emellertid höjts från 40 till 50 och 50 till 60
mikrogram per dag (för kvinnor respektive män) och från 50 till 55 mikrogram per
dag (gravida och ammande kvinnor).
Synpunkter av vetenskaplig eller teknisk art på den första omgången kapitel
skulle ha varit inlämnade den 26 november 2012 på den elektroniska mallen på
www.nnr5.org.
Källa: Nordiska Rådet & SLV
Debatt
Skolsmör, konsumentförvirring och lagom
Dagens Nyheter hade måndagen den 15 och tisdagen den 16 oktober artiklar om matfettet i Stockholms
skolor. Jag skickade på onsdagen en kommentar till artikelförfattaren Anna Bratt. Jag fick ingen respons
men Dagens Nyheter följde upp med en artikel i söndagens tidning den 21 oktober. Här följer först min
ursprungliga kommentar på de två första dagarnas artiklar och ett tillägg när det gäller söndagens
artikel:
S
Ul f B oh man
f.d. Avdelningschef och
Projektledare på Livsmedelsverket,
f.d. Chef för den nu nedlagda föreningen Nyckelhålet på restaurang,
för tillfället arbetssökande.
24
vol. XXI
om pappa till fyra barn, tidigare chef på
Livsmedelsverket och en stark förespråkare för balans och helhetssyn måste jag
reagera på Dagens Nyheters artiklar om smörstriden i skolan. Låt mig först hålla med om att
margarinerna på många sätt är en produkt som
gjort sitt. Dels har margarinerna en urdålig
historik, de står för den värsta sortens industriella produktmisstag i och med det innehåll
av transfetter som tidigare fanns. Dels är en
innehållsförteckning med 12-18 listade ingredienser varav en hel rad tillsatser inte förenligt med
vår strävan efter rena produkter och äkta mat.
I skolorna finns också alla möjligheter att, via
duktiga kostchefer och intresserad kökspersonal,
ge barnen en mat som är balanserad, näringsrik
och god även utan lättmargariner. En god mat
och ett fräscht salladsbord får förhoppningsvis
också barnen att äta mer av maten och mindre
av mackorna. För Per-Olov, 58 år, ensamstående
i Burträsk, kanske däremot lättmargarinet fyller
en funktion. Det är inte lätt att ändra matvanor
hos en ensamstående man som inte lagar särskilt mycket mat och lever på mackor med skinka
och ost. Kanske lättmargarinet är det enda
sättet att få in ett bättre fettintag (mer fett från
växtriket) i hans ätande. Kanske kan det, som det
långvariga Västerbottensprojektet visat, bidra till
No 6 november 2012
DietistAktuellt
en bättre hjärt-kärlhälsa och minskad dödlighet.
Visst vore det ännu bättre för Per-Olov om han
började laga mat själv med massor av grönsaker,
frukt, olivolja, rapsolja, nötter och bönor, men
han kanske hinner dö innan han kommit dit.
Hela diskussionen om mat och hälsa måste
präglas av helhetssyn och öppenhet, tyvärr
upplever jag att detta saknas när jag läser
veckans artiklar i DN om fettkriget i skolorna.
Artiklarna bidrar till att skapa konsumentförvirring. Jag tror att de flesta DN-läsare som följt
artiklarna drar två slutsatser, mättat fett är inte
farligt och smör är det bästa. Visserligen lägger
medicinreportern Anna Bratt in ett råd från den
amerikanska professorn Walter Willet om att vi
bör få i oss mer fett från nötter, fisk och naturliga vegetabiliska oljor (till exempel rapsolja och
olivolja). Men det balanserar inte upp budskapet
om att äta mer smör som dominerar artiklarna.
Att som DN:s vetenskapsredaktion gör hänvisa
till att det finns en vetenskaplig diskussion
om mättat fetts farlighet är helt korrekt. Men
det finns också en stark vetenskaplig enighet
över hela världen om att det handlar om att få
en bättre fettbalans och att detta åstadkoms
genom att öka intaget av fett från växtriket och
fisk och samtidigt minska intaget av mättat
fett. Det är inte bara Livsmedelsverkets utan
Debatt
WHO:s, amerikanska FDA:s såväl som till exempel
de brittiska, danska och finska livsmedelsmyndigheternas budskap. Jag rekommenderar varmt att
läsa den amerikanska professorn Marion Nestles
kommentar till debatten kring mättat fett: www.
foodpolitics.com/2011/08/the-fuss-over-saturated-fat/
I detta sammanhang måste också rapporterna
från Västerbotten och Finland som kopplar ihop
den ökade smör- och gräddkonsumtionen med en
försämrad hjärt-kärlhälsa nämnas, de skrämmer
och behöver tas med i diskussionen.
Det leder mig in på de vilka experter Dagens
Nyheter väljer att ta, in i detta fall är det Göran
Petersson, oberoende forskare från Chalmers och
den pensionerade professorn Birgitta Strandvik som får störst utrymme i diskussionen. Jag
ifrågasätter inte på något sätt deras kompetens,
men de driver sina egna frågor, är fokuserade
på sitt område och de har enligt min mening
inte tillräcklig helhetssyn och öppenhet. Både
Strandvik och Petersson är populära experter hos
företrädarna för de extrema bantningsmetoder,
som basunerat ut det populära ät-mer-smör-ochgrädde-budskapet (vilket antagligen är tidernas
mest lättsålda kostråd till svenska folket). Den
stackars representant för Livsmedelsverket som
intervjuas i en av DN-artiklarna verkar osäker och
inte alls förtroendeingivande.
Det är inte lätt att arbeta på Livsmedelsverket
med kostfrågorna, tro mig jag vet. Men idag har
verket valt att inta en passiv, vänta-så-går-debatten-över-roll som inte är hållbar. Livsmedelsverket
måste skaffa sig resurser för att kommunicera
den helhetssyn och balans man står för. Det krävs
nytänkande, mod och innovation i den statliga
myndighetens arbete. Man måste våga vara
tydligare när det gäller minskad socker- och läskkonsumtion (till exempel driva kampanjer som
i Danmark) visa på alternativa möjligheter när
det gäller att skapa fettbalans och vara synligare.
Dagens Nyheter har inget folkhälsouppdrag,
men jag efterlyser en helhetssyn och balans i
tidningens diskussion om mat och hälsa. Jag vill
att mina barn ska gå i en skola som ger möjlighet
att göra hälsosamma val och serverar äkta, god
mat – gärna från lokala leverantörer. Jag vill inte
att mina barns skolmat ska präglas av extrema
bantningsmetoder och vetenskap utan helhetssyn. I den förvirrade debatten drunknar det enkla
grundbudskapet som diskussionen mer borde
utgå ifrån – Ät goda måltider (minimera skräpmaten), ät övervägande från växtriket och rör på
dig (på ett sätt som fungerar för dig). Det är ett
budskap som både är kopplat till individens och
planetens välbefinnande och hälsa.
Den uppföljande artikeln söndagen den 21
oktober ökade enligt min mening bara konsumentförvirringen. Måhända fick den en rad DNläsare i Stockholmsområdet att vid söndagens
frukostbord snabbt fatta beslut om att nu ska
margarinet helt bort. När DN på rekommendation
av livsmedelsverket intervjuar den finska professorn Mikael Fogelholm, blir budskapet kring
mättat fett ett annat. Han säger bland annat att
“Mättat fett har, så vitt jag kommer ihåg, aldrig
bevisats vara nyttigt för vår hälsa”. Men intervjun
i kombination med rubriksättningen och journalistens personliga diskussion om margarinets
historik ökar som jag ser det kraftigt konsumentförvirringen.
Jag vill ta chansen att som avslutning marknadsföra ”klokskap” och lagom. Klokskap är ett
ord som du inte finner i Svenska Akademins
ordlista, men jag tycker det är ett ord som behövs.
Klokskap definierar jag som vetenskap kombinerad med helhetssyn. Helhetssyn och förmåga att
se hur saker hänger ihop behövs det mycket mer
av. Det andra ordet jag vill lyfta fram är ”lagom”.
För de flesta av er som läser Dietistaktuellt är
lagom och balans något ni jobbar med varje dag.
Det stora utrymme som extrema dieter med olika
bokstavskombinationer fått i media och i folks
medvetande under de senaste åren gör att behovet av att öka statusen hos begreppet ”lagom” är
större än någonsin.
Följ gärna en fortsatt dialog om och idéer kring
lagom och klokskap på twitter: @TheLagomDiet.
Fett vs fett
Insändare
Därför väljer jag bort smör och standardmjölk
V
arför jag väljer bort smör är inte
bara för att det innehåller dubbelt
så många kalorier, fem gånger mer
transfett och 3-7 gånger mer mättat fett än
lättmargarin. Smör innehåller tolv gånger
mindre D-vitamin än margarin och Bregott.
Ännu värre är kanske att standardmjölken
(3%) inte innehåller D-vitamin alls. Den berikas inte som lätt-, mellan- och minimjölk.
D-vitamin bildas inte här i Norden i dagsljus under vinterhalvåret i kroppen (utom
på ev solsemester). Fet fisk är det absolut
rikaste källan till D-vitamin, men berikad
mjölk, naturell lätt- och mellanfil, margarin (även flytande) och Bregott, ger också
tillskott, liksom ägg och kyckling. Men för
övrigt är det dåligt med D-vitamin i andra
livsmedel. Under vinterhalvåret är det svårt
att nå upp till rekommenderat D-vitaminintag och ännu svårare är det om man
väljer smör och 3 % mejerier. Fruktyoghurt
brukar heller inte ge något D-vitamin; inte
heller olja.
De tillsatser som finns i lättmargarin
skulle kanske också kunna kallas naturliga?
De finns naturligt i naturen. För övrigt kan
man ju inte sätta likhetstecken mellan
”naturligt” och ”nyttigt”. Flugsvamp är
naturligt, men vi äter det inte för det. Linfrö
innehåller det naturliga giftet vätecyanid,
solanin finns i grön potatis, mögel är naturligt, osv.
Ylva Gefvert
Leg dietist
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
25
”Sverige är först
ut i världen att ge
ut riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder.”
DRF:s temadagar
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
27-28 september,Uppsala
I
rene Nilsson Karlsson, projektledare på So-
Soph i e R ode b jer
leg dietist
Lasarettet i Enköping
Dietisternas Riksförbund
26
vol. XXI
cialstyrelsen, inledde dagarna med sina tankar
om tillkomst och implementering av riktlinjerna. Irene har varit en del av den grupp på 80
personer tagit fram de nationella riktlinjerna. De
har arbetat utifrån den stora visionen att få en mer
hälsofrämjande sjukvård och att förebyggandet
av sjukdomar ska vara en självklar del i alla led.
Irene poängterar att Sverige faktiskt är först ut i
världen att ge ut riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Och det behövs, i Sverige har 50%
av kvinnorna och 65% av männen en ohälsosam
levnadsvana, och detta uppskattas bidras till 20%
av sjukdomsbördan. Utgångsläget är att det inte
har funnits en enhetlig praxis, samtidigt som det
finns effektiva metoder. Irene understryker att Socialstyrelsen dock inte tar ställning till hur landstinget ska organisera arbetet, det gör att man som
engagerad dietist har en stor möjlighet att påverka
processen. Inom varje landsting kommer det via
Socialstyrelsen att finnas en kontaktperson. Irene
uppmuntrar alla dietister som vill engagera sig i
riktlinjerna att ta kontakt med sin kontaktperson!
Ingrid Larsson, leg dietist och med dr på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har arbetat med utvecklingen av riktlinjerna sedan 2007
och är en av dem som gemensamt granskat 30 000
artiklar för att ta fram detta gedigna vetenskapliga
No 6 november 2012
DietistAktuellt
underlag till riktlinjerna. Under temadagarna presenterade hon bakgrunden till underlaget för matvanedelen men delade också med sig av sina stora kunskaper och erfarenheter från arbetets gång.
Ingrid berättar bland annat om den effekt som det
vetenskapliga underlaget visade på. Ett kvalificerat rådgivande samtal kan i genomsnitt påverka en
person att öka från 0,5 portioner till 1,5 portion
frukt och grönt per dag, samt minska fettintaget
med 3,5%. Som Ingrid nämnde så kanske det inte
är en kioskvältare, men på folkhälsonivå får detta
genomslag. Varje landsting får själv välja hur man
ska identifiera och följa upp patienter med ohälsosamma levnadsvanor och matvanor. Det finns dock
ett kostindex som ska kunna användas rutinmässigt, journalföras och är självinstruerande, och det
kan användas av alla i hälso- och sjukvården. Ingrid
Larsson betonar att vi behöver kunna utvärdera effekten av ett kvalificerat rådgivande samtal, och det
är när vi mäter skillnaden i matvanor och matintag
som dietistens arbete syns. Detta återkommer vi till
flera gånger under temadagarna då många fick upp
ögonen för att mätmetoder behöver utvecklas. Ingrid avslutar med att uppmana oss till att fundera på
hur riktlinjerna påverkar oss och vad som är dietistens roll i riktlinjearbetet?
Anna Stubbendorff, kommunikatör och dietist, arbetar med att implementera matvanedelen
av riktlinjerna i region Skåne. Hon väljer
att definiera ohälsosamma matvanor som
alla matvanor som inte svarar till individens behov och tar därmed in helhetsbegreppet malnutrition. I dagsläget planeras utbildning till legitimerad personal för att kunna riskbedöma både undernäring och ohälsosamma
levnadsvanor. Den vänder sig till
legitimerad personal som
med sin specialkunskap sedan också kommer kunna ge
enkla råd i samband med screeningen. När det kommer till steg två, kvalificerad rådgivning så tydliggör Anna
att det utöver metoden och en djup ämneskunskap även krävs att personalen i
huvudsak arbetar med den specifika levnadsvanan för att kunna upprätthålla
kompetens på området. Annas presentation gav många insikter, och ett framgångskoncept som hon vill sprida är att
arbeta med implementering på högsta nivå för nå dignitet och maximal spridning.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala
pågår också ett implementeringsprojekt
som drivs av dietist Karin Kauppi. På en
av deras avdelningar så screenas patienterna enligt SoS föreslagna indikatorer
och de som faller ut med ohälsosamma
matvanor erbjuds kvalificerade rådgivande samtal av dietist. Avdelningen har hittills varit mycket positiv och tycker inte det inneburit en utökad arbetsinsats.
Dock förväntas ett ökat remissflöde till
dietisterna på Klinisk Nutrition.
Riktlinjerna pekar tydligt ut att schizofreni och depression är prioriterade
grupper att arbeta med vad gäller sjukdomsförebyggande metoder. Detta på
grund av en hög prevalens av fetma/övervikt samt kraftig förkortad livslängd relaterat till sjukdomar förknippade med
ohälsosamma levnadsvanor. Under eftermiddagen fick vi lyssna till dietist Susanne Fredén från Akademiska sjukhuset, Uppsala, som tillsammans med en
dietistkollega genomfört en nutritionsscreening inom psykiatrin som visade att
det fanns en hög förekomst av ohälsa hos
patienterna: 40% hade ett BMI över 30,
36% av patienterna hade oregelbunden
måltidsordning och 27% åt på nätterna.
Undersökningen visade också att avdelningen inte hade genomgått nutritionsutbildning, hade inga nutritionsrutiner, och
28
vol. XXI
No 6 november 2012
”Ohälsosamma
matvanor är alla
matvanor som inte svarar till individens behov.”
många ur personalen kunde använda sig
själv som referens, samt att det var väldigt
olika om man hade våg eller inte, vissa
hade små golvvågar. Trots detta enorma
behov är det sällan dietister knutna till
psykiatriteam. Något som Susann självklart vill ändra på.
Vad händer med formuläret (indikatorerna) efter att patienten fyllt i det?
Ohälsosamma levnadsvanor är förenat
med en kraftigt ökad risk för sjukdom
och ställer man frågorna utan att sedan
ge behandling enligt befintlig evidens,
så begår man ett fel som kan anmälas till
ansvarsnämnden. Så resonerar Lars Jerdén, projektledare på Svenska Läkaresällskapet (SLS). Tänker man på det sättet
så förstår man vilken stor förändring som
skett i vården i och med riktlinjernas inträde. Vidare så peppar han dietistkåren
att vara engagerad och bilda lobbygrupper inom sina landsting. Till exempel
kommer SLS utse en allmänläkare i varje landsting som har särskilda kunskaper
om riktlinjerna, och till vilken man som
dietist kan vända sig för att diskutera implementeringen i den egna verksamheten. En annan väg att gå för att få igång
en implementering är att vända sig till
nätverket ”Hälsofrämjande sjukhus och
vårdorganisationer” som Christin Ander-
DietistAktuellt
hov Eriksson presenterade kort under dagarna. På hemsidan www.natverket-hfs.
se sprids goda exempel och information
om riktlinjearbetet.
Ämneskunskapen som ska krävas
för att anses kompetent nog att hålla ett
kvalificerat rådgivande samtal diskuterades vitt och brett. Enligt landstingens önskemål arbetar Christina Strååt, Socialstyrelsen, med framtagandet av en webbutbildning om
matvanor till sjuksköterskor. För
närvarande är Christina ute ”på
turné” för att göra en förstudie till utbildningen och passade därför på att besöka
temadagarna för att samla in synpunkter och förslag. Det uttrycktes önskemål
från många håll att ämneskunskapen som
krävs ska definieras tydligare.
I riktlinjerna understryks det hälsofrämjande förhållningssättet och att rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal ska utformas efter en samtalsmetod.
Allmänläkare Sofia Lavén klargjorde olika aspekter av motiverande samtal (MI)
och menade att det viktigaste är att hitta
det svaga viljepratet och få patienten att
utveckla detta. Förhållningssättet kallas
för MI-anda där fokus ligger på samarbete och respekt. Sofia föreslår bland annat
att inleda ett patientsamtal med att ställa
frågan ”vad vill du ta upp idag” och på så
sätt visa att man är två i samtalet.
Den sista presentationen innan paneldebatten tog vid var från Anette Jansson,
chef på Rådgivningsenheten, Livsmedelsverket, som fått till uppgift att utgöra en
funktion som stödjer hälso- och sjukvården i samtalet om bra matvanor. Detta är
en ny kanal för dem och Anette uttrycker
att de önskar ett stort stöd av dietister för
att utforma information som kan användas vid kvalificerad rådgivning. Redan under dagen kommer förslag som att ta fram
informationsmaterial med bilder, roliga
filmer, samt att detta gärna får vara kostnadsfritt att ta del av.
Dagarna avslutades med en paneldebatt mellan Irene Nilsson Karlsson, Ingrid Larsson, Lars Jerdén, Margaretha Nydahl, Anette Jansson och moderator Elisabet Rothenberg. Diskussionerna kom
återigen att handla främst om ämneskunskap vid kvalificerad rådgivning, utvärdering och uppföljning samt dietistens roll i
teamarbetet.
Third International Symposium:
Chicago skyline, västra delen
Dietary Therapy for Epilepsy
& Other Neurological Disorders
Totalt 450 dietister, läkare, sjuksköterskor och forskare från 25 olika länder samlades den 19-21 september
i Chicago, USA. Under tre dagar fick deltagarna ta del av den senaste forskningen gällande ketogen kostbehandling vid terapiresistent epilepsi samt vissa medfödda metabola sjukdomar.
Z an dra Hedl und
leg. dietist
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
[email protected]
E
tt stort antal ämnen avhandlades
under symposiet, och sträckte sig från
klinisk praktik i olika delar av världen
och sammanställning av behandlingsresultat,
till presentation av experimentella djurstudier och försök att behandla även andra sjukdomstillstånd som t ex cancer och Alzhei-
mers sjukdom med ketogen kostbehandling.
Sverige var representerat av Zandra Hedlund, dietist Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm, Viktoria Schiöler, dietist
och Anna-Karin Undrén, sjuksköterska från
Universitetssjukhuset i Lund samt Jenny
Pettersson, dietist och produktspecialist på
Nutricia. Ketoteamet från Astrid Lindgrens
barnsjukhus hade tagit fram en poster som
presenterades i samband med symposiet, vilken berörde ett patientfall där ketogen kostbehandling använts vid nonketotisk hyperglycinemi.
Traditionellt sett har ketogen kostbehandling främst använts för att behandla terapiresistent epilepsi och kosten har satts
in först efter det att ett antal läkemedel har
prövats och utvärderats. Något som lyftes av
flertalet föreläsare var vikten av tidig insättning av kostbehandling och att det är viktigt
att kosten hålls så strikt som möjligt. Dietist
Zandra Hedlund framför postern: ”Treatment of NonKetotic Hyperglycinemia with ketogenic diet”
30
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Zahava Turner och dr Eric Kossoff från Johns Hopkins Hospital i Baltimore gick igenom sitt behandlingsprogram vid
infantil spasm, där ketogen kostbehandling är förstahandsval framför mer traditionell behandling med steroider och
där ketogen kost startas samma dag som diagnosen ställs. En
sammanställning av patentfall där ketogen kost har använts
för att bryta status epilepticus presenterades av dr Rima Nabbout, Necker Children’s Hospital i Paris. Dietist Marian Roan från Children’s Hospital & Research Center i Oakland,
beskrev hur hon arbetar med ketogen kost via parenterala näringslösningar, vilket fortfarande anses vara väldigt kontroversiellt.
Ketogen kost är förstahandsterapi vid dem metabola sjukdomarna GLUT1-brist och pyruvatdehydrogenasbrist och
det finns numera även ett fåtal beskrivna fall med framgångsrik ketogen kostbehandling av patienter med andra metabola
sjukdomar, som t ex non-ketotisk hyperglycinemi. Strategier
kring dessa patienter inom vården är en viktig fråga eftersom
det, till skillnad från vid epilepsibehandling, handlar om en
livslång kostbehandling.
Symposiet kretsade i första hand kring klassisk ketogen
kostbehandling, men vid flera tillfällen berördes även andra
lågkolhydratkoster, som Modifierad Atkinsdiet (MAD) och
Low Glycemic Index Treatment (LGIT) . Användandet av
dessa dieter varierar en hel del mellan olika länder och åsikterna går isär gällande vilken kostbehandling som ger bäst effekt. Vanligt förekommande verkar vara att klassisk ketogen
kost används för yngre barn och att andra lågkolhydratkoster
är mer vanligt förekommande för behandling av ungdomar
och i vissa fall vuxna.
Sammanfattningsvis var detta tre intensiva dagar fyllda
med nyttig information. Det var oerhört givande och inspirerande för oss som arbetar med dessa patienter att få möjlighet att träffa andra som arbetar inom samma område och utbyta erfarenheter.
Symposiet, som är det enda i sitt slag, hålls sedan 2008
vartannat år, växelvis i Europa och i USA och anordnas i
samarbete med The Charlie Foundation, Matthew’s Friends och
Nutricia. Nästa tillfälle blir 2014 i Liverpool, UK.
Team för ketogen kostbehandling/MAD finns i dag på 5
orter i Sverige: Stockholm, Lund, Göteborg, Umeå och Örebro. Dietisterna som arbetar med detta har tillsammans ett
nätverk: KeDis, Ketodietister i Sverige.
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
31
Nutritionsbehandlingsprocessen
Beställ den nya
IDNT ver 4 på
www.adlibris.com!
Del I
DRF:s Användarkonferens
Lund, 29 oktober 2012
I Dietistaktuellt nr 4.12 presenterades ett referat av den Användarkonferens som arrangerades av DRF i slutet av maj och som behandlade
NCP och IDNT. Konferensen avhölls för ett fullt konferenshus i Stockholm och var en odiskutabel succé. Man bestämde sig därför att ordna
en ny konferens i oktober för de som inte hade möjlighet att närvara
vid det första tillfället. Då i Lund. Ett lyckat arrangemang av Anna
Stubbendorff med kollegor. Vi summerar här utbildningsdagen:
O
Mag n us For s l in
Dietistaktuellt
[email protected]
32
vol. XXI
rdförande för DRF, Elisabet Rothenberg, öppnar konferens med ett inledningsanförande
där hon sätter NCP och IDNT i en större
allmän kontext.
– DRF har under flera år varit involverad i ett utvecklingsarbete som Socialstyrelsen ansvarar för och som
handlar om en nationell IT-satsning inom området
Vård och Omsorg.
Myndigheten fick i uppdrag av regeringen att utarbeta, förvalta och tillhandahålla en nationell terminologi och kommunikationsresurs. Avsikten är ytterst att
öka patientsäkerheten, som är överordnat alla andra
prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
– När det gäller patientsäkerheten rekommenderar
jag er att besöka Socialstyrelsens hemsida. Det finns
här mycket information rörande ett gemensamt
fackspråk. Som dietist är man betjänt av att hålla sig
à jour med myndighetens hemsida (www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationelltfacksprak).
– En viktig aspekt av patientsäkerheten är sättet
vi kommunicerar på, fortsätter Elisabet Rothenberg.
Kommunikation ställer krav på en konsekvent och entydig begreppsapparat, som i sin tur en förutsättning
för att vi skall kunna göra strukturerade uppföljningar
av våra insatser.
IDNT och NCP är dietistens verktyg för en mer
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Elisabet Rothenberg
strukturerad verksamhetsutövning; den möjliggör en kvantifiering av gjorda insatser och redogör för andra yrkesgrupper vad dietisten faktiskt åstadkommer.
– Ett gemensamt fackspråk är sålunda en viktig del av
nämnda övergripande nationella informationsstruktur
för att vi inom vård och omsorg skall kunna kommunicera
på ett patientsäkert sätt. IDNT/NCP samt DRF:s termer är
riksföreningens bidrag till detta fackspråk (se http://drf.nu/
filer/terminologi.pdf).
Olika byggklossar
– När vårdplaner skrivs skall man använda exakt definierade
termer och begrepp. Detta gemensamma fackspråk vilar på
en rad byggstenar där IDNT/NCP utgör en. Snomed CT (se
faktaruta) är en annan, och ytterligare en är International
Coding for Functioning – ICF, som en del kommundietister
kan ha kommit i kontakt med (se faktaruta).
Kod- och klassifikationssystemet ICF togs ursprungligen
fram av sjukgymnaster och arbetsterapeuter, och handlar
därför i stor utsträckning om funktionell förmåga, och inte
riktigt anpassat efter dietistens uppgifter.
– Skall vi ha en möjlighet att kunna uttrycka det vi gör i
professionella termer måste vi ha en begreppsapparat som
speglar och uttrycker detta.
Detta är också något som Elisabet har framfört till Socialstyrelsen. Vidare har förbundet formulerat en skrivelse till
Nutritionsbehandlingsprocessen
både SKL och myndigheten, som formellt redogör varför dietisterna
inte kan använda sig av ICF fullt ut. (Enlig uppgift ägnar sig en grupp
dietister i Nederländerna åt att utveckla delar av ICF så att systemet
också skall kunna användas av dietister).
Rikstermbanken
En annan viktig aktör i dessa sammanhang är Terminologicentrum
(TNC) som har 90.000 poster i sin databas – Rikstermbanken. DRF
har kontaktat de terminologer som är verksamma på TNC under
utvecklingen av kårens interna terminologi.
DRF har också arbetat under många år med frågor kring termer
och definitioner, och var därför väl förberedda när t ex Socialstyrelsen
uppdrogs at ta fram ett nationellt fackspråk och när förbundet kom i
kontakt med IDNT för ett par år sedan.
– Vi har jobbat länge med dessa frågor och förvärvat mycket kunskap och erfarenhet av hur man arbetar med definitioner och man
bygger upp hierarkier av begrepp. Vårt fackspråk är ett av de viktigaste verktygen vi har; vi skär eller sticker inte i våra patienter, utan vi
samtalar, därför ställs extra höga precisionskrav på vår kommunikation. (Den förteckning av begrepp som DRF:s terminologigrupp tagit
fram finns på förbundets hemsida. Den återfinns inte i IDNT).
International Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF)
Klassifikationerna ICF och ICF-CY gör det möjligt att beskriva en
persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en
biopsykosocial modell.
Beskrivning
Klassifikationerna ICF och ICF-CY kompletterar ICD-10, som ger diagnoser på sjukdomar, då två personer med samma sjukdom kan
ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF-CY är en vidareutveckling
av huvudklassifikationen ICF för att, förutom vuxna, även täcka barnets utveckling i spädbarnsålder, barndom och tonårstid upp till
och med 17 år samt barnets omgivning. Klassifikationerna är svenska versioner av WHO:s International Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF) och International Classification of Functioning, Disability and Health - Children & Youth Version (ICF-CY).
Tillämpning
ICF och ICF-CY kan användas som kliniskt verktyg vid bedömning
av behov, vid arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering.
De kan också användas som socialpolitiskt verktyg vid planering
av social trygghet och ersättningssystem. Man kan också registrera en persons hälsa eller hälsorelaterade tillstånd genom att välja
koder som exempelvis anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionshinder. Man kan även ange i vilken utsträckning en omgivningsfaktor är underlättande eller hindrande.
Struktur och innehåll
Både ICF och ICF-CY består av två delar med två komponenter per del:
1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar
A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer
B. aktiviteter och delaktighet
2. kontextuella faktorer som omfattar
A. omgivningsfaktorer
B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF).
Syftet med ICF och ICF-CY:
• Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer.
• Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika
användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom
socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor
med funktionshinder.
• Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av
hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid.
• Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.
Källa: Socialstyrelsen
Snomed CT
Snomed CT är ett begreppssystem som syftar till att göra dokumentationen i vård och omsorg enhetlig, entydig och ändamålsenlig. Socialstyrelsen arbetar för att Snomed CT ska kunna införas
och användas i svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Innehåll och struktur
Snomed CT är ett internationellt begreppssystem som är utvecklat
för att användas i elektroniska dokumentationssystem inom vård och
omsorg. Det är en produkt av olika länders och användares behov
som samlats under en lång tid. Snomed CT innehåller för närvarande
drygt 300 000 aktiva begrepp och rekommenderade termer. Varje
begrepp har ett unikt id-nummer som bidrar till att det på ett säkert
sätt kan identifieras i elektronisk dokumentation. Begreppen binds
samman av relationer som ordnar dem i flera parallella strukturer
inom 19 olika områden. Exempel på områden är kliniskt fynd, åtgärd,
organism och kroppsstruktur.
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Det främsta syftet med Snomed CT är att erbjuda begrepp och
termer som behövs i en ändamålsenlig och strukturerad elektronisk
dokumentation inom vård och omsorg. Snomed CT ger förutsättningar för IT-system att tolka och överföra information på ett korrekt
sätt. Informationsutbytet blir nämligen väsentligt smidigare om både
sändare och mottagare använder samma begrepp. Genom att dessutom strukturera informationen på ett enhetligt sätt kan man uppnå
ökad entydighet och kvalitet i informationen.
Den svenska översättningen
Socialstyrelsen har översatt drygt 285 000 av begreppen i Snomed
CT till svenska. Från och med 2011 förvaltar och utvecklar vi den
svenska versionen för att regelbundet kunna tillhandahålla en
kontrollerad och uppdaterad release. Det innebär bland annat att vi
översätter nya begrepp från engelska till svenska och att vi tar fram
svenska begrepp som saknas i Snomed CT. Socialstyrelsen distribuerar både den svenska och den internationella versionen av Snomed
CT till användare med licens.
Så används Snomed CT i dag
Målet är att Snomed CT på sikt ska kunna användas inom vård och
omsorg i hela landet. I dagsläget har ett hundratal företag, privatpersoner och företrädare för verksamheter inom vård och omsorg
Socialstyrelsens licens att använda Snomed CT. Begreppssystemet
används ännu inte i skarp drift i svensk vård och omsorg. Men Socialstyrelsen och ett antal licenstagare driver flera projekt för att pröva
hur Snomed CT kan användas. Bland annat testas om de begrepp
som behövs i kvalitetsregister, hälsodataregister och dokumentationssystem kan hämtas från Snomed CT och andra delar av det
nationella fackspråket. I länder som USA, Storbritannien, Argentina,
Australien och Kanada används Snomed CT för elektronisk kommunikation av patientinformation inom avgränsade områden.
Källa: Socialstyrelsen
ICDA
ICDA är den globala motsvarigheten till EFAD. Deras senaste kongress avhölls i Sidney i september (se DA#5.12) och en grupp representanter från DRF deltog.
– IDNT var föremål för ett antal workshops, berättar Elisabeth.
Utanför USA har Kanada och Australien kommit långt i sin implementering, men även Sverige väckte uppmärksamhet med hur långt
vi kommit i vårt arbete.
Sveriges måste dessutom lägga ned stor energi på översättningsarbete. Här har, som Dietistaktuellt tidigare uppmärksammat, Jenny
McGreevy med erfarenhet från Storbritannien gjort en betydande
insats. Det är av stor vikt att översättningen sker på ett korrekt sätt
så att inte begreppen förvanskas. Avsikten är att termerna skall äga
exakt samma betydelse oavsett vilket språk manualen är översatt till.
Den nya IDNT-manualen är nu klar och kan beställas från Adlibris.
Manualen kommer att uppdateras ungefär vartannat år.
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
33
Nutritionsbehandling
Det gemensamma språket har
en rad viktiga tillämpningsområden
– I samband med den
förra DRF-kongressen
gjorde vi en attitydundersökning för att sondera
åsikterna om NCP och vi
kunde då konstatera att
intresset var mycket stort,
och motiverade förbundet
att gå vidare i det här arbetet. Vi har varken möjlighet eller ambition att peka
med hela handen, och kräva att alla dietister i Sverige skall anamma
det här systemet. Men förbundet har en skyldighet att presentera de
verktyg som innebär att vi kan utveckla vår profession – professionsutveckling är en yrkesförenings kärnverksamhet.
Nästa användarkonferens kommer att hållas den 20 mars 2013 i samband med kongressen på Buregården i Göteborg. Årsmötet hålls den 17
mars och kongressen 18-19 mars.
NCP/IDNT – en introduktion
Dietist Lotta Copland, Sahlgrenska universitetssjukhuset, blev auditoriets ciceron genom grunderna i NCP. Innan hon började gjorde hon
en viktig distinktion – Den mellan ”nutritionsbehandlingsprocessen”
och ”nutritionsvårdsprocessen”. Två begrepp som används ofta, men
ibland utan åtskillnad
– Nutritionsbehandlingsprocessen är vår, dietisternas, egen
arbetsprocess, förklarar Lotta. Den förkortar vi NCP. Nutritionsvårdsprocessen däremot kan omfattas av alla yrkesgrupper som kommer i
kontakt med nutritionsfrågor rörande en patient. Det kan vara nutritionsvård, screening eller den behandling som ges efter att patienten
har lämnat dietist.
När DRF:s etiska kodex kom 2005 formulerades en nutritionsbehandlingsprocess med en i princip linjär struktur: Utredning/bedömning – åtgärd/ordination – uppföljBild 1
ning/utvärdering.
Vid behov kunde
dietisten att gå till1
baka till en åtgärd
i händelse av att
uppföljningen så
krävde.
Sedan presenterade AND (Academy of Nutrition
and Dietetics)
sin version av
nutritionsbehandlingsprocessen –
the Nutrition Care
Process, NCP. Den
kan beskrivas som
dynamisk, ickelinjär
och cyklisk.
– NCP är en
levande process, fortsätter
Lotta, som kan tillämpas på
såväl individ- som gruppnivå. Enligt AND är NCP ”en
systematisk problemlösande
metod som tillämpas vid
kritiskt tänkande och beslutsfattande i hanteringen av
nutritionsproblem, och för att
tillhandahålla en säker och
effektiv nutritionsbehandling
av hög kvalitet”.
Avsikten med NCP är att genom dietistens yrkesutövning skapa en
standardiserad arbetsprocess. Om kåren arbetar efter en gemensam
metod och använder ett gemensamt språk stärks yrkesrollen och
professionen blir homogen.
– Att NCP dessutom är ett viktigt instrument som hjälper oss i
vårt analytiska och kritiskt tänkande, gör att vi stadigt förbättrar och
standardiserar kvaliteten på vår nutritionsbehandling.
Lotta betonar emellertid att det är processen som standardiseras.
Inte vården i sig; den skall anpassas efter den enskilde patientens
behov.
Så ser modellen ut
I den schematiska bilden av NCP, sticker två textrutor ut(1). Dessa
handlar om screening och remisser, samt rutiner och kvalitetsuppföljning. Orsaken till deras ad hoc-placering är att dessa uppgifter
även kan utföras av annan personal än dietist.
– Nutritionsbehandlingsprocessen omges i modellen av två cirklar,
förklarar Lotta. Den yttre (2) visar att NCP är beroende av vilken kontext som den tillämpas i, vilken typ av verksamhet vi befinner oss i,
som t ex primär- eller slutenvården. Det är faktorer som ger dietisten
olika förutsättningar för sina insatser.
Den inre cirkeln (3) handlar om dietistens och vårdens kompetens,
t ex kunnande
inom dietetik, olika
yrkesfärdigheter
och etisk kodex.
Det är sådan kompetens som genereras allteftersom;
genom erfarenhet,
2
kritiskt tänkande,
3
samarbete och
4
evidensbaserad
praktik.
– Modellen ger
en tydlig bild av
vilka faktorer som
påverkar nutritionsbehandlingen
– vilka jag som
enskild dietist kan
kontrollera och
påverka, och vilka
1
34
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
© Academy of Nutrition and Dietetics
som ligger utanför mitt inflytande.
Nästa steg i modellen är de fyra fälten
som utgör NCP:s huvudsakliga kärna(4).
Den inleds med en nutritionsutredning som
företas vid ny eller återbesök, varefter en
nutritionsdiagnos ställs och ligger till grund
för dietistens nutritionsåtgärder, som följs av
utvärdering och nutritionsuppföljning.
Så fungerar det
första kolumnen, Mat och/eller annan
näringstillförsel, talar man om hur planen
för hur patientens nutritionsbehandling skall
läggas upp, dvs vilka åtgärder som bör vidtas.
Nutritionsundervisning handlar om att ”utbilda” patienten. Det är alltså inte fråga om
dialog. Undervisningen kan företas i grupp
eller enskilt.
Nutritionsrådgivningen är däremot mer av
en stödjande insats som präglas av samarbete mellan dietist och patient för att prioritera,
sätta mål och utveckla en individuell åtgärdsplan. Kanske används här motiverande
samtal eller KBT som instrument.
Den sista kolumnen handlar om samordning, dvs den interaktion som behövs med
andra professioner, eller andra dietister
utanför den egna verksamhet.
Det mest nya i en jämförelse med den
tidigare modellen är nutritionsdiagnosen,
dvs länken mellan utredning och åtgärd. Den
skall identifiera och beskriva ett specifikt
nutritionsproblem som kan åtgärdas eller
förbättras genom behandling eller annan
insats som utförs av dietist. Vid det här
steget identifierar dietisten ett problem och
är sedan också ansvarig för stegen åtgärd och
Lotta Copland
uppföljning.
Nutritionsordination
– Varje steg har en tillhörande terminologi, menar Lotta vidare.
– Som en del av nutritionsåtgärden finner vi även begreppet ”nuDe är indelade i kategorier, grupper och undergrupper, och allt kallar
tritionsordination”, fortsätter Lotta. Alla tycker inte om ordet ”ordinaman för termer. När man skall dokumentera i patientjournalen är det
tion”, men vi kan och har rätt att använda det – för vi ordinerar inom
viktigt att värdera och avgöra vilka termer som skall användas och
vårt eget område. (Somliga föredrar ”nutritionsrekommendation”).
vilka som är adekvata för vår verksamhet.
I NCP avses nutritionsordination vara ”patientens rekommenderade
Nutritionsutredningen är i allmänhet det första steget, och det är
intag av energi och/eller specifika livsmedel, eller näringsämnen bastrukturerat i fem kategorier (se bild 2).
serade på aktuella referensvärden i enlighet med gällande riktlinjer
– Här kan vi fundera över var i journalen kategorierna hör hemma.
och rekommendationer med hänsyn till patientens hälsotillstånd och
Kost- och nutritionsanamnesen hör sannolikt till dietistens antecknutritionsdiagnos.”
ningar. Antropometriska mätningar, ligger kanske i dietistens anteck– Man kan säga att ordinationen beskriver vad patienten skall ha
ning eller så finns möjligheter i journalsystemet att dokumentera
för något, vad som är patientens optimala intag. Syftet är att vi skall
detta under t ex ”Mätvärden”. Biokemiska data hamnar kanske i
kommunicera vår ordination som vi har baserat på en noggrann
en labbmodul eller liknande. Nutritionsrelaterade fysiska fynd är
utredning.
förmodligen en fråga om dietistens dokumentation. I Patient-/klienLotta ger ett exempel på hur nutritionsordinationer kan se ut:
tanamnesen har man kanske något gemensamt i patientens journal
• 2000ml standard sondnäring/dag (2000 kcal)
där alla dokumentationsansvariga kan dokumentera gemensamt t
• Laktosreducerad kost.
ex ”Allmänna uppgifter” eller ”Patientbakgrund”. Det är viktigt att
• SNR-kost (3000 kcal/dag, 3 huvudmåltider och 2 mellanmål)
betrakta patientjournalen som en helhet.
• 1400 kcal och 60 g protein per dag
Då utredningsfasen till stor del handlar om data- och uppgiftsinsamling, krävs metoder. Just utredningsmetoder har varit en
En annan viktig aspekt av nutritionsåtgärden är planeringen – hur
bristvara inom professionen, men NCP kan stimulera till ett ökat
man avser att lägga upp sin behandling. Här måste dietisten priofokus kring detta.
ritera mellan olika möjliga nutritionsdiagnoser och mål sätts för
– Om avsikten är att vi t ex skall främja patientens livskvalitet då
behandlingen. Dietisten planerar genomförande och väljer behandvill vi även kunna mäta denna för att se om vi varit framgångsrika i
lingsstrategi. Här bör man också stipulera en tidsram inom vilken
våra insatser. För detta behöver vi instrument och metoder. Vi måste
behandlingen skall vara slutförd, och inventera vilken sort resurser
även kunna jämföra våra indata med referensvärden. Och jag tror
som kommer att krävas.
det är angeläget att vi ser över vilka referensvärden som finns att
En del av behandling handlar om att kontinuerligt fortsätta samla
tillgå och vilka vi använder oss av. Vilka standardvärden använder vi
data, och kanske revidera sin ursprungliga strategi om nya uppgifter
idag? Vi tittar säkert på energi- och proteinbehov, men då vi tittar på
så kräver.
portionsstorlekar, måltidsrytm, etc, vad har vi för referenspunkter då?
– Det här är förmodligen sådant vi redan gör, men inte reflekterat
Nutritionsdiagnosen är i sin tur organiserad i tre kategorier Intag,
över på ett så uttalat sätt, tror Lotta. NCP gör också att gör att vi talar
kliniska tillstånd samt beteende och miljö (se bild 3). Idag finns omom dessa frågor i samma termer, vilket i förlängningen leder oss
kring 70 olika nutritionsdiagnoser. (Diagnossteget behandlas i ett
framåt.
eget avsnitt på sidan NN).
Att formulera mål är givetvis A och O i nutritionsbehandlingen. I
Nutritionsåtgärderna organiseras i 4 kategorier (se bild 4). I den
NCP talar man om mål på kort sikt och mål på längre sikt, det senare
36
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Bild 2
Nutritionsutredning – 5 kategorier
är slutambitionen. Målet skall vara formulerat i förhållande till PES-uttalandet, dvs till den problemformulering man gjort (se nedan). Målet skall stämma överens
med de problem som har identifierats, och det måste
vara mätbart för att kunna göra om den behandling
som varit framgångsrik och effektiv.
– Ju stramare våra sjukvårdsbudgetar blir, desto
viktigare är det att vi kan visa på att våra insatser ger
konkreta resultat, menar Lotta. Det sista steget i NCPcykeln är sålunda nutritionsuppföljning och utvärdering. (Kategorierna är desamma som i utredningssteget minus anamnesen.)
Lotta avslutar med att säga att alla stegen i NCP
är intimt länkade till varandra och utgör en samlad
helhetsprocess som bidrar till att tydliggöra dietistens
ansvarsområde och insats. Inte minst i journaldokumentationen, vilket gör att även andra yrkesgrupper
har betydligt lättare förstå vad patienten har för
specifika problem.
PES-uttalandet – NCP:s kärna
Kost- och Antropometriska
nutritions-
mätningar AD
anamnes FH
Biokemiska data
medicinska prover &
undersökningar BD
Mat och
Längd, vikt, BMI,
Laboratorie-
näringsintag FH 1 tillväxtkurva &
värden och
vikthistoria
undersökningar
Mat och närings-
tillförsel FH 2
Bruk av läkemedel
& naturläkemedel
FH3
Kunskap, föreställningar, tro,
attityder FH 4
Beteende FH 5
Tillgång till mat
FH 6
Fysisk aktvitet &
funktion FH 7
Upplevelse av
åtgärd FH 8
Dietist Lena Martin, Karolinska universitetssjukhuset
redogjorde för hur man formulerar ett PES-uttalandet
och dess bakomliggande filosofi.
När vi talar om NCP får vi inte glömma att det inte
alltid finns ett facit, eller givna sanningar, menar Lena.
NCP är en process, och den är dynamisk, föränderlig och anpassningsbar. Jag kommer här att presentera min sanning, min tolkning
av NCP:
Vi börjar vid nutritionsdiagnosen. Vad är det som skiljer den från
en medicinsk diagnos?
– Diabetes mellitus är ett exempel på en medicinsk diagnos, menar
Lena. Det är inte något som dietisten direkt kan behandla. Däremot
kan ”ett för högt kolhydratintag” vara en nutritionsdiagnos som
dietisten är väl lämpad att adressera.
Lena menar inte att den medicinska diagnosen skulle vara ointressant, men nutritionsdiagnosen säger betydligt mer om vad dietisten
gör i sin profession med exempelvis den här diabetespatienten.
Nutritions-
relaterade
fysiska fynd PD
Patient-/
klientanamnes CH
Utfärdering av fysiskt tillstånd,
muskel- och fett-
förlust, munhälsa,
örmåga att suga,
svälja eller andas,
aptit samt
stämningsläge
Anamnes CH 1
Medicin hälsoanamnes CH 2
Social
anamnes
CH 3
Bild 3
Nutritionsdiagnostik – 3 kategorier
INTAG NIKLINISKABETEENDE
TILLSTÅND NC
OCH MILJÖ NB
Energibalans 1
Funktionella
tillstånd NC 1
Kunskap och
övertygelse NB 1
Intag från mat
Biokemiska
och dryck eller
tillstånd NC 2
artificiellt nutritionsstöd NI 2
Fysisk aktivitet och
funktion NB 2
Vätskeintag NI 3
Vikt NC 3
Bioaktiva ämnen NI 4
Näringsämnen NI 3
Livsmedelssäkerhet
och tillgång till
mat NB 3
Ibland kan de båda diagnoserna sammanfalla, som t ex vid obesitas.
För varje nutritionsdiagnos finns det en definition och ett referensblad i IDNT. Diagnoserna och definitionerna är översatta till svenska
medan referensinformationen är kvar på originalspråket
– När man skall ställa en diagnos så kan det under inlärningen av
NCP vara en god idé att börja med att titta på definitionen. Stämmer
den med det jag misstänker är korrekt nutritionsdiagnos? För att
kunna vara säker på att man gjort en riktig nutritionsdiagnos måste
man även titta i referensbladet och där få den bekräftad.
När nutritionsdiagnosen är ställd och nutritionsproblemet isolerats är det dags att formulera ett PES-uttalande som förtydligar
problemet. Akronymen PES står för PROBLEM (nutritionsdiagnos) ETIOLOGI (orsak eller bidragande riskfaktor för att ett problem
har uppstått) och S står för SYMPTOM och kliniska TECKEN
Bild 4
(de utredningsfynd som bekräftar nutritionsdiagnosen).
– Det är viktigt att komma ihåg att det är ett helt sammanhängande uttalande, fortsätter Lena. Problem, orsak till
Mat och/eller annan Nutritions-
Nutritions-
Samordning och
problem och bevis på att det finns ett problem. Formaliserat
näringstillförsel N
undervisning
rådgivning C vårdplanering av
får vi strukturen: Problemet P relaterat till etiologi E, vilket
nutritionsbehandling
yttrar sig som symptom och tecken S.
och nutritionsLena ger ett konkret exempel på ett PES-uttalande med
omhändertagande
hjälp av diagnosen undernäring: ”Undernäring relaterat till
Huvudmål och
Nutritions-
Teoretiska Samordning av vård i
att patienten blir mycket andfådd vid måltid pga KOL, vilket
mellanmål ND1
undervisning grunder samband med
EN och PN ND2
– innehåll E1 och/eller nutritionsbeh. RC1
yttrar sig som a. 10% viktförlust under fem månader samt b.
Kosttillägg och Nutritions-
Strategier
Vårdplanering av
ett uppskattat energiintag/dygn som endast motsvarar 50%
kosttillskott, bio-
undervisning C 2
nutritionsbehandling
av uppskattat behov.”
aktiva ämnen ND3
- tillämpning E2
-omhändertagande vid
– ”Undernäring”, liksom övriga diagnoser, har en kod
utskrivning till ny vårdknuten till sig, men den använder vi inte i journalen. Koden
Ätstödjande åtg ND 4
instans eller vårdgivare
Måltidsmiljö ND 5
RC 2
kan användas i undervisningssammanhang, i kommunika-
Nutritionsåtgärd – 4 kategorier
Nutritionsrelaterad
medicinering ND 6
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
37
Nutritionsbehandlingsprocessen
”När det gäller NCP finns det inga absoluta
sanningar, säger Lena Martin, utan snarare olika
möjliga tolkningar. Däremot är IDNT, terminologisamlingen, exakt och väldefinierad.
tion dietister emellan eller då man letar
information. Förvirrande nog finns dubbla
kodsystem och det är heller inte säkert att de
blir bestående i den form de har idag.
När man väl har formulerat sitt PES-uttalande bör man som novis kontrollera att man
också skrivit en lämplig nutritionsdiagnos.
– Diagnosen beror på hur jag upplever
situationen för patienten vid ett givet tillfälle
och vilken värdering jag då gör. Den kan
alltså se olika ut beroende på när den görs
och av vem. Nutritionsdiagnosen ställer jag
på det jag har för avsikt att åtgärda. Jag kanske hittar tio olika ”problem” hos patienten,
men det är tveksamt om det är motiverat att
ta upp samtliga och åtgärda dem alla vid ett
och samma tillfälle. Om jag mot förmodan
ändå tycker det bör jag också ställa tio nutritionsdiagnoser, men sannolikt är en eller två mer rimligt.
En röst i auditoriet undrar varför ”andfåddhet” anges som symptom i exemplet eftersom det inte är något som dietisten kan åtgärda.
Men det är diagnosen som skall åtgärdas, inte etiologin som ger
förklaringen till undernäringen. En annan deltagare föreslår ”ett
högre energibehov än normalt” som diagnos, vilket det mycket väl
skulle kunna vara.
– Det är inte alltid som det är möjligt att åtgärda diagnosen, förklarar Lena Martin, men då får jag byta fokus och se om jag kan lindra
symptom och tecken istället.
– Hur kontrollerar jag då att jag ställt rätt nutritionsdiagnos? undrar Lena. Genom att slå i IDNT på sidan 22 ser vi att ”undernäring”
återfinns i kategori Intag och tittar vi på den svenska definitionen av
undernäring ser vi att det är ”förlust av fett och muskelmassa under
en längre period. Orsakat av ett otillräckligt intag av protein och/eller
energi, inklusive svältrelaterad undernäring, kroniskt sjukdomsrelaterad
undernäring och akut sjukdoms- eller traumarelaterad undernäring”.
Definitionen tycks alltså stämma väl med de data som finns
tillgängliga. Därefter kan dietisten söka på förslag till etiologier, som
alltså finns i bokens i referensblad. Ett förslag till undernäring är
”fysiologisk orsak som ger ett ökat nutritionsbehov pga av akut eller
kronisk sjukdom, som en följd av skada eller trauma.”
– Så här långt tycks alltså allt stämma, fortsätter Lena. Även symp-
38
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
tom och tecken som också finns angivet på
referensbladet måste stämma överens med
min observation eller befintliga data. Minst
ett symptom eller tecken måste gå att applicera. Symptomen är patientens egen berättelse eller upplevelse av problemet. I det här
fallet 10% viktförlust under fem månader. De
kliniska tecknen är labbvärden eller antropometriska mått, dvs energiintaget per dygn är
uppskattningsvis 50% av beräknat behov.
Andra nutritionsdiagnoser hade som
sagt kunnat vara möjliga här. Diagnosen är
avhängig vilka problem åtgärderna riktas
mot eller vilken data och information som
samlats in. Fanns ordentlig data rörande
protein- och energiintag hade nutritionsdiagnosen säkert formulerats annorlunda.
– ”Mål måste vi ha, utan mål kan vi inte gå utanför dörren”, sa
Esther Myers sist hon var här och talade om NCP. Målet kan gälla
viktkurva eller livskvalitet, eller något annat. I det här fallet var
det viktstabilitet och ökat energiintag. Min åtgärd var att minska
portionsstorleken, förändra konsistensen och öka energitätheten i
maten.
Sammanfattningsvis skall PES-uttalandet vara kort och koncist,
specifikt och problembeskrivande. Tydligt relaterat till en etiologi och
baserat på tillförlitlig och noggrant insamlad data från utredningen.
– Men skriv hellre en dåligt PES, än ingen alls, förmanar Lena. Kan
du svara ”ja” på följande kontrollfrågor så håller PES-uttalandet
nutritionsdiagnosen
1. Kan nutritionsdiagnosen försvinna eller förbättras genom åtgärder av mig som dietist?
2. Är det som anges som etiologi verkligen grundorsaken eller
den mest specifika orsaken som en dietist kan påverka genom en
nutritionsåtgärd?
3. Kan man genom att mäta symptom och tecken få kunskap om
att problemet har åtgärdats eller förbättrats?
– Slutligen: Det finns inga felaktiga PES, men några är bättre än
andra.
I nästa nummer av Dietistaktuellt kommer vi bl a att redogöra för de
praktikfall som behandlades under användarkonferensen.
DietistAktuellt
november 2012
No 6 vol.XXI
39
DRF informerar
Kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Ledamot
Maggie Page Rodebjer
Vaxholm
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Ledamot
Sophie Rodebjer
Enköping
[email protected]
Vice ordförande
Åsa Ottoson
Göteborg
[email protected]
Studeranderepresentant
Karin Runeson
[email protected]
Sekreterare
Evelina Dahl
[email protected]
Dietisternas Riksförbunds Kongress 2013
med efterföljande Användarkonferens
Boka in i din kalender redan nu!
Kongressen 18 -19 mars och den kostnadsfria Användarkonferensen
20 mars (NCP/IDNT) äger rum på Burgårdens Konferenscenter i
Göteborg.
Preliminärt program och övrig information kommer läggas ut på
www.drf.nu under hösten och uppdateras löpande.
Anmälan
Anmälan till Kongressen och Användarkonferensen kan göras från och
med september 2012 på www.confacta.eu/drf2013
Obs! Det är lägre kongressavgift om du anmäler dig före 19 november 2012.Vid frågor gällande anmälan, kontakta Margareta Arnlund,
Confacta Möteskompetens AB, [email protected]
Övriga frågor gällande DRFs Kongress, kontakta Evelina Dahl, [email protected]
Välkommen och väl mött på DRFs Kongress 2013 i Göteborg! Önskar DRFs styrelse
Motion lagd till stöd för dietister i kommun och primärvård
A
nna Wallén (s) sitter
sedan 2010 på plats 307
i Sveriges riksdag och
representerar där Västmanlands
läns valkrets. Hon sitter även i
Jutitieutskottet.
I september lämnade hon in
en motion angående en nationell
översikt av behovet av dietister i
kommun och primärvård. Dietistaktuellt ställde tre frågor till
Anna Wallén:
1. Hur kommer det sig att du har kännedom om dietisternas kompetens och att det finns ett stort behov av dietister på kommunal nivå?
Jag gör ofta verksamhets- och arbetsplatsbesök i mitt riksdagsuppdrag och på så sätt samlar jag på mig kunskap om en
mängd olika frågor. Ofta stöter jag på olika problem eller får
tankar och ideer som jag som riksdagsledamot kan driva. Bristen på dietister är ett exempel på detta – jag mötte en dietist
som beskrev de problem och utmaningar som finns. Inte minst
att dietisterna används alldeles för lite inom primärvården och
kommunal omsorg.
2. Vad hoppas du att din motion kan komma att resultera i?
Jag vill främst att det ska finnas fler dietister runt om i landet
som kan arbeta förebyggande, som kan bemöta olika folkhälsoproblem innan de bryter ut i sjukdom. Men jag vill också uppmärksamma våra politiker på att dietisterna är en viktig, outnyttjad resurs som inte används så mycket som de borde.
Jag hoppas därför att riksdagen kommer att ställa sig bakom
mitt förslag.
3. När tror du att man kommer att behandla motionen i riksdagen? Det har jag dessvärre ingen aning om.
Berättat för Magnus Forslin
40
vol. XXI
No 6 november 2012
DietistAktuellt
Motion 2012/13:So322
Dietister i kommuner och primärvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om dietisternas roll i kommuner och primärvård.
Motivering
Dietister är sedan 2006 en legitimerad yrkesgrupp inom hälso- och
sjukvården. Det är kring sambandet mat, näring och hälsa som dietisten har en samlad kompetens. Vid många sjukdomar är rätt kost
den enda eller en viktig del av behandlingen. Dietisten har en betydelsefull roll vid kostbehandling av patienter som behöver anpassad
kost. Dietisten arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
för att främja patientens möjlighet till ett, utifrån förutsättningarna, optimalt nutritionsstatus och god livskvalitet.
Dietisterna kan hjälpa patienter med viktförlust/undernäring,
celiaki, laktosintolerans, födoämnesallergier, mag-tarmsjukdomar,
diabetes, höga blodfetter och övervikt/fetma. Tillgången till dietister varierar mycket runt om i landet. Flera sjukdomsfall skulle kunna
förebyggas om patienter och brukare tidigt kom i kontakt med en
dietist.
Behovet av dietister finns inom såväl primärvården som kommunen, t.ex. inom skolan och äldreomsorgen. Idag har endast ett
mindre antal kommuner en dietist anställd. Dietisterna har en viktig
roll i den framtida vården. Det framtida behovet av dietister i kommuner och primärvården behöver analyseras.
Stockholm den 26 september 2012
Anna Wallén (S)
POSTTIDNING B
Returadress:
Dietistaktuellt
Box 48
267 21 BJUV