Transcript HabQ, presentation från Habchefsdagarna 2012-05-30

Kvalitetsregister för habilitering
Rapport från arbetsgrupp
Carina Folkesson, ordf
Marie Matérne
Tina Granat
Anna Kågesson
2012-05-30
KVALITETSREGISTER FÖR
HABILITERING
SYFTE
Kunna svara på om
habiliteringens tjänster
uppfyller god kvalitet för sina
målgrupper
Syftet styr vilka
kvalitetsindikatorer som
behövs!
Syfte med kvalitetsregister för
habilitering
• att utveckla och säkra habiliteringens kvalitet
• att utveckla mätmetoder, indikatorer och
datakällor för att följa upp habiliteringen i
Sverige
• att följa upp kvalitet utifrån nationella indikatorer
för God Vård
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård,
patientbaserad och effektiv habilitering
En kvalitetsindikator
•
Är en mätbar variabel som visar på
kvaliteten i någon del av och ur någon
aspekt på hälso och sjukvården genom
att spegla tjänstens
1. Nytta/effekt (resultatet)
2. Innehåll och utförande (egenskaper)
Krav på kvalitetsindikatorerna
•
•
•
•
•
Vetenskaplig rimlighet/validitet
Vikt/relevans
Mätbarhet
Tolkningsbarhet/entydighet
Möjlighet att påverka
Beslut 2010
Att utveckla kvalitetsindikatorer för habilitering
från EBH rekommendationer och
habiliteringsprogram
Undersöka möjlighet till samverkan med HEFA
Beslut 2011-05-19-20
• Föreningen
skall skapa ett nationellt
habiliteringsregister med utgångspunkt från
EBH-rekommendationer (avvakta med
habiliteringsprogram)
• Vi bygger på de kvalitetsindikatorer som
arbetsgruppen sammanställt
• Vi ska samarbeta med HEFa i ett gemensamt nationellt
kvalitetsregister för habilitering. Inom ramen för ett svenskt
habiliteringsregister skapas olika moduler för HEFa respektive
EBH-modul för habiliteringschefernas nationella
rekommendationer.
• Styrelsen uppdras att leda det fortsatta arbetet genom en
arbetsgrupp som utvecklar ett EBH-register i samverkan med
HEFa för att tillsammans skapa ett nationellt
habiliteringsregister och utser representanter till styrgrupp för
kvalitetsregistret resp plattformen. Fortsatta ansökningar om
medel sker gemensamt med HEFa och även
”barnplattformen”.
Gruppdiskussioner
•
•
•
•
•
•
•
•
Ställer ni er bakom förslaget. Ja det gör man i huvudsak. Alla kanske inte kommer att kunna
mäta alla variabler i programmen. Bra med samordning över landet. Viktigt att det framgår att
även vuxna kommer att ingå. Det som bör utredas är tempo och ambitionsnivå. Och om det kan
komma i kollision med andra register.
.Skulle ni ansluta er till registret . På sikt tror vi det. Viktigt med utbildningsmaterial och att det
inte är för komplicerat. Måste finnas en gemensam strategi.
Om vi ska välja områden vilka ska vi börja med? Börja med säker grund. Några få områden.
Börja med autism. Avvakta med transitionsprogrammet eftersom det inte är evidensbaserat.
Familjestöd vore bra att definiera och konkretisera. Tidig kommunikation är viktig för
verksamheten. Gärna en större målgrupp. Fundera kring antalet processmått så att de inte blir för
många . Färre indikatorer som är gemensamma både för barn och vuxna.
Vilken nytta?
För verksamhet och medarbetare . Få bra kvalitetsmått ger status. Strukturerat sätt att visa vad vi
gör. Skulle kunna avsluta mått som vi inte har nytta av. Lättare om registret inte innebär nya
bedömningar utan att rapportera in det som utförs.
För brukare. Öppna jämförelser. Ökar följsamhet till program. Säkra insatser och effekter. Bättre
uppföljning. Risk att vissa väljs bort som inte finns med i registren.
För forskning och utveckling. Kan samla kunskap. Mer gemensamma definitioner i Sverige,
För politiker och beställare. Kan visa politiker vad vi gör. Underlag för diskussioner om
prioriteringar .Ofta krav att ingå i kvalitetsregister.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering
(HabQ)
HabQ styrgrupp
Gunilla Rydberg registerhållare, bitr.verksamhetschef Jönköping
Carina Folkesson verksamhetschef Västerbotten
Tina Granat senior rådgivare, Uppsala
Britt Nilsson verksamhetschef Norrköping
Anna Kågesson verksamhetschef Västra Götaland
Marie Matèrne verksamhetschef Örebro
Ingela Möller verksamhetsutvecklare Kalmar
Pia Ödman Utvecklingsansvarig Linköpings Universitet, IMH
2012-08-22
Ansökan till SKL för 2012
Sökte 1,5 milj fick 500.tkr till drift
av registret
EBH-arbetsgrupp
Fördjupat arbete kring urval av EBH-rapporter
• Mångsidiga intensiva insatser för barn med
autism
• Föräldrastöd
1.Mångsidiga intensiva insatser MII för barn med autism i förskoleåldern.
Population: Förskolebarn under 7 år .Alla barn registreras med pnr.
Diagnos autistiskt syndrom enl. ICD 10 samt begåvningsnivå med standardiserat test
registreras.
Indikator 1.1: och 1:2 Ålder vid diagnos resp start av
habiliteringsinsats
Motivering för val av indikator (relevans): Tidig start av
habiliteringsinsats förväntas ge bättre prognos vg social förmåga.
Processmått: Ålder för start av intensiva insatser planerad för minst två
år framåt
Processmått
Beskrivning
Mätmetod
Datakälla
Felkälla/
Tolkningssvårigheter
Form för
redovisning
Ålder vid diagnos
resp start av
intensiva insatser
Ange personnr.
Datum för start
Ålder för start av
intensiva insatser för de
barn som finns i
verksamheten
tillhörande populationen
Start för intensiva insatser
räknas från det tillfälle när
uppstart av programmet
sker tillsammans med
barnet och teamet .
Ange datum för
start och
personnummer
Journal eller
register
Olikheter i
diagnossättning
av
Autism
Olikheter i om
grad av
utvecklingsstörning
diagnostiseras
eller ej.
Ålder för diagnos
resp start i månader
Spridning av
mätvärden (ålder för
start) hos olika
enheter/län
Jämförelse
medianvärde
mellan län
Kommentar: Start av MII som planeras för minst 2 år. MII finns definierade i metodhandbok i registret
Indikator 1.2: Inlärningstillfällen med beskrivet
program som bygger på manualbaserad metod.
Motivering för val av indikator (relevans): Antal timmar förväntas
bidra till förbättrat resultat.
Rekommenderat innehåll i program finns definierat.
På sikt kunna vara underlag för FOU.
Kunna jämföra om antalet timmar har större betydelse än vilket program.
Processmått: Antal timmar med systematiskt upplagda
träningstillfällen i genomsnitt per vecka under två års tid.
Typ av metod/program ska anges tex MMI IBT, MMI TEACCH om annat
MMI program ska innehåll anges.
Specifikt mått för att fånga entydiga och relevanta data.
Mall och blanketter för tidsrapportering från föräldrar och förskola
finns i registret
Indikator 1.3: Omgivningsstöd – genom utbildning
och handledning
Motivering för val av indikator (relevans): För att utföra
programmet krävs handledning/utbildning av förskolepersonal och
föräldrar. Utfall av program påverkas av om habiliteringen lyckas
föra ut tillräcklig kunskap till närmiljön.
Processmått: Antal vårdkontakter med handledning/utbildning per
barn, månad under två år.
Specifikt mått. Definition och mall för registrering finns i registret
Indikator 1.4: Begåvningstest
Motivering för val av indikator (relevans): Begåvningsnivå en
bakgrundsvariabel som kan förklara olika utfall. I de flesta studier
ökar resultatet på begåvningstest efter intensiv träning. Kan vara
indikator på att träningen hjälper barnet att få tillgång till sin
förmåga.
Resultatmått: Begåvningsnivå efter intensiva insatser eller vid
skolstart. Jämförs med nivå före intensiv insats. Anvisningar för
mått finns i registret. Standardiserade test
Indikator 1.5: Adaptiv förmåga före resp efter
intensiva insatser
Motivering för val av indikator (relevans): Mål med programmet
är att förbättra Adaptiva funktioner
Resultatmått: Resultat på Föräldraskattning Vineland Adaptive
Behavior scales efter programmet jämfört med före programmet.
Scores på resp område inte enbart total poäng. Relateras till
begåvningsnivå. Svårighet att ingen kontrollgrupp finns för
jämförelse.
Indikator 1.6: Föräldraskattning
Motivering för val av indikator (relevans): Programmen innebär
att föräldrar tränar sina barn. Hur upplever föräldrar att deras
samvaro med barnet i vardagen förändras.
Resultatmått: Föräldraskattning före resp efter program.
Gemensam föräldraskattning ”vardagliga situationer” HSQ ska
användas. Är ett validerat mått som använts vid utvärdering av
föräldrastöds program när barnet har beteendeproblem.
2. Föräldrastöd inom habiliteringen
Population: Familjer vars barn eller ungdom erhåller insats från
habiliteringen. ”Nya” familjer de tre första åren. Reg på barnets pnr
och diagnos. Föräldrar besvarar frågor om upplevelse av
socioemotionellt stöd.
Indikator 2.1: Tillgång till basprogram Familjebaserad habilitering.
Motivering för val av indikator (relevans): Finns vetenskapligt stöd
för att familjebaserad habilitering minskar föräldrastress, stärker
känslan av delaktighet och kontroll, förbättrar föräldrabeteenden och
främjar barnens utveckling.
Viktigt att tydliggöra och utvärdera de riktade föräldrastödsinsatser
som ges inom habiliteringen.
Processmått: Andel som haft tillgång till basprogram,
föräldrautbildning och föräldrastöd under de tre första åren. Antalet
vårdåtgärder per brukare riktade till föräldrar/familjer. Definitioner har
utformats på basen av Klassifikation av vårdåtgärder.
Indikator 2:2 Uppföljning med hjälp av MPOC, Measure of
processes of care
Motivering för val av indikator (relevans): MPOC är utprövat på
föräldrar med barn med funktionsnedsättningar och innehåller faktorer som
de anser viktiga i stödet från habiliteringen till familjen. MPOC bör därför
utgöra ett validerat mått på familjebaserad habilitering.
Led i vårdkedjan: Uppföljning
Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård. Patientfokuserad vård.
Resultatmått: Resultat på delar av MPOC. Plus tilläggsfrågor. Enkät till
alla ”nya” föräldrar efter 3 år.
Webbaserad enkät.
Indikator 2.3: Stöd till familjer där risk finns för
försämrad psykisk hälsa i familjen eller för barnet.
Population: De familjer som uttryckt fördjupat behov av stöd och givits
detta.
Motivering för val av indikator (relevans): Höga stressnivåer är
vanligare i familjer med barn med funktionsnedsättningar.
En kombination av insatser, praktiskt stöd, stressreducerande tekniker och
föräldrautbildning har visat sig ha effekt för att reducera stress. Anpassade
föräldraträningsprogram har visat sig leda till förbättrat föräldrabeteende
och förbättrat beteende hos barnet. Resultatet på föräldrars stress är
mindre tydliga. Ingen evidens finns för någon särskild metod.
Vi behöver dokumentera och utvärdera det fördjupade föräldrastöd
som ges till familjer med stora behov och där risken finns för psykisk
ohälsa hos barnet.
Processmått: Fördjupade föräldrastödsinsatser som erbjuds vid
individuella behov. Vi tydliggör och definierar utifrån gängse Klassificering
av vårdåtgärder
Indikator 2.4: Utvärdering av fördjupat föräldrastöd.
Population: Se ovan.
Motivering för val av indikator (relevans): Se ovan. Målet är att
dokumentera och utvärdera det fördjupade föräldrastödsarbetet. Syftet med
habiliteringens familjestöd är att familjen ska kunna vara ett stöd för sitt
barn. Behov hos föräldern som relateras till egen psykisk eller fysisk ohälsa
eller social situation skall remitteras eller hänvisas till övrig hälso- och
sjukvård eller socialtjänsten.
Resultatmått: Föräldrarapporterad skattning av familjesituationen FIQ,
vardagsfungerande HSQ samt upplevelse av behovet av stöd i
föräldrarollen (NVOS) Tre specifika mått kan användas. Skall mätas före
resp efter avslutad insats.
Processbeskrivning ska göras för kartläggning och utvärdering av
fördjupat föräldrastöd
Tidplan
•
Förankring och information föreningen Sveriges Habiliteringschefers
årsmöte 30 maj
•
Information kvalitetskonferens i Umeå 31maj-1 juni
•
21-22 aug göra klart underlaget till registret
•
September Ny ansökan till SKL om medel för 2013
•
Chefskonferens 4-5 oktober med fördjupad information om ett färdigt
register
•
Januari 2013 alla landsting kan gå med