Transcript Aktuellt om migration - Kyrkornas globala vecka

Aktuellt om migration
Till stiftshandläggare och andra som arbetar med flykting,
asyl- och integrationsfrågor inom Svenska kyrkan.
Redaktion: Kristina Hellqvist (skribent om inget annat anges) och Ann-Mari Lundholm.
Innehåll
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inledningsord
Varje barn räknas! Namninsamling för höjd
dagersättning till asylsökande
Kommunikationstips kring namninsamlingen
Succé för kyrkornas globala vecka
Klimatkrisen skapar flyktingar
Dialog med Migrationsverket om religion och
asyl
Angeläget tema på årets MR-dagar
Ny rapport visar på hinder för familjeåterförening
Svag ljusning i Somalia
Kartläggning av hemlösa romer i Göteborg
”Hög tid bjuda in Sveriges romer”
Kyrkomötet vill stärka flyktingarbetet i Svenska
kyrkan
Ärkebiskopens möte lyfte barn i
flyktingsituationer
Filmer om Dublinförordningens konsekvenser
Ny hemsida om barn på flykt
Aktivitetskalendarium
Inledningsord
Detta nyhetsbrev är tänkt för er som på olika
sätt arbetar med flykting-, migrations- och
integrationsfrågor i Svenska kyrkan och som
har nyckelroller i olika sammanhang och
strategiskt kan föra information vidare.
Syftet är att få en bättre och effektivare
informationsspridning. Kom gärna med tips på
fler som du tror vill ha det här nyhetsbrevet och
du får också gärna skicka det vidare. Om du
inte längre vill få detta nyhetsbrev meddelar du
det till [email protected].
Nyhetsbrev nummer 46, 19 december 2012.
Varje barn räknas!
Namninsamlingskampanj
för höjd dagersättning till
asylsökande
Den ekonomiska ersättningen till asylsökande
har inte höjts sedan år 1994. Detta trots att en
statlig utredning Aktiv väntan redan år 2009
föreslog att nivåerna skulle höjas. Utredningen
menade också att alla barn, oavsett familjens
storlek, skulle ha samma ersättning.
Kyrkostyrelsen ställde sig bakom förslagen
men utredningen har sedan lagts på hyllan av
regeringskansliet.
Ersättningen till asylsökande är inte bara låg,
ersättningen per barn halveras också för tredje
barnet. Det gör att asylsökande idag lever under
mycket svåra ekonomiska förhållanden och
många barn riskerar att växa upp under mycket
knappa förhållanden.
Michael Williams, stiftskonsulent i Västerås
och vice ordförande i FARR
(Flyktinggruppernas Riksråd) skrev den 1
november en debattartikel på Dagens Arena där
han ställde frågan ”vem kan leva på 61 kronor
om dagen?”. Läs debattartikeln via länken
http://www.dagensarena.se/opinion/farr-vemkan-leva-pa-61-kronor-om-dagen/.
För att uppmärksamma frågan, och för att få till
en förändring, har Västerås stift nu tagit
initiativ till en namninsamlingskampanj som
pågår från 1 söndagen i Advent till och med
den 15 januari. Alla kan bidra till kampanjen
genom att samla in namn eller själva skriva
under uppropet elektroniskt. Mer information
finns på Västerås stifts
webbplats www.svenskakyrkan.se/vasterasstift.
Kommunikationstips kring
namninsamlingen
tips till denne. Eller ring. Ett samtal kan vara
nog så givande.
Den här texten är skriven av Christina Byström,
informatör i Bergsjöns församling i Göteborg,
för att inspirera kring olika sätt att synliggöra
en kampanj som den som Västerås stift dragit
igång.
Facebook och twitter: På vilka facebooksidor
eller twitter diskuteras det du vill förmedla eller
dela? Kanske kan du närvara där med dina
åsikter? Har du tillgång till en hemsida är det
givetvis bra om du kan lägga upp länkar till
insamlingen där. Och tipsa/dela på facebook.
Berätta om hur det är att inte ha råd. Berätta om
hur det är när att ens barn lider brist på kläder,
klappar, leksaker och ibland till och med mat.
Många medarbetare i Svenska kyrkan möter
varje vecka asylsökande familjer som lever
under mycket knappa förhållanden. Vi kan
vittna om hur svår vardagen är för dessa
människor. Vi kan berätta om hur orimligt det
är för en familj att leva långt under existensminimum. Västerås stift har tagit initiativ till en
namninsamling i syfte att uppmärksamma
frågan och inte minst få till stånd en höjning av
ersättningen. Mottagare är regeringen med
ansvariga statsråd.
Tipsa dina lokala massmedier:
Jul och nyårshelgerna är en bra tid att kontakta
och tipsa massmedia om sociala frågor. Berätta
gärna om denna insamling som nu sprids över
landet.
Vad?
Vad gör du eller din församling i arbetet med
asylsökanden? Hur ser deras tillvaro ut?
Konkret, levande och vardagligt är en bra
ingång i ett ämne för en reporter. Lyft det.
Vem berättar?
Vilka i din församling eller på din arbetsplats är
bärare av erfarenhet och kunskap? Vilka har
perspektiv? Många gånger är det möjligt och
kanske till och med lämpligt att den som själv
är berörd berättar. Men värna integritet för den
som intervjuas och ta reda på sammanhanget.
Den språkliga förståelsen är viktig, ibland kan
en tolk behövas.
Vem ska tipsas?
Massmedia: Ta reda på vilka tidningar, tv- och
radiostationer som finns i ditt område. Många
redaktioner har en särskild adress för tips.
Maila dit, men skicka gärna också mailet till
enskilda reportrar. Många reportrar har specialområden eller -intressen. Leta eller fråga efter
en sådan och maila ett mer personligt och riktat
2
Dela gärna dina erfarenheter med andra
samhällsaktörer: Många politiker är tacksamma
för input ”från verkligheten”. Det är viktigt för
dem att veta hur folk har det och vad vi som
varje dag möter denna utsatthet ser. Dela det
parallellt med tips till massmedia. Ett mail,
telefonsamtal eller till och med ett möte kan
vara uppskattat. Andra aktörer inom idéburna
sektorn; organisationer, föreningar och
samfund kan vara intresserade av att sprida
insamlingen.
Förhållningssätt: Berätta det som är, skildra
det du vet och kan. Var engagerad - och undvik
spekulation. Lycka till!
Succé för kyrkornas
globala vecka
Kyrkornas globala vecka pågick den 19-25
november och kom att synas och höras på
många sätt i kyrkor runt om i landet.
- Vi har haft en otrolig mångfald bland
aktiviteterna, säger Johanna Olaison som är
koordinator för kyrkornas globala vecka i ett
pressmeddelande. Många har valt att koppla
flyktingsituationen i världen till sitt lokala
sammanhang och bjudit in representanter från
kommunen och Migrationsverket för att
samtala. Och inte minst passat på att lyssna till
de flyktingberättelser som finns i den egna
församlingen.
Ett exempel är Nyby Vision i Uppsala som
bjudit in kommunalråd Ebba Busch (KD) för
att diskutera flyktingmottagande och hur
Uppsala kan bereda plats trots bostadsbristen i
studentstaden.
- Vi behöver se över vår bostadskedja och vara
mycket bättre på att använda oss av temporärt
tomma bostäder, sa Ebba Busch, som berättade
att Uppsala beslutat att öka sitt flykting-
mottagande 2013 mot bakgrund av
utvecklingen i Syrien.
Läs brevet på hemsidan
http://globalaveckan.se/uppmaning-till-kristnarad-i-europa-krav-fler-kvotflyktingar/.
Spännande internationell gäst
Med anledning av globala veckan skrev också
bl.a. ärkebiskop Anders Wejryd, SKR:s
generalsekreterare Karin Wiborn, Svenska
Kyrkans Ungas ordförande Johan Berkman och
globala veckans internationella gäst Leah
Odongo-Ogesare en debattartikel som
publicerades på webbforumet Biståndsdebatt.se
den 20 november. I debattartikeln lyfte man
särskilt fram behovet av att Europa tar större
ansvar genom att erbjuda platser för
kvotflyktingar. I artikeln skriver man bl.a:
Leah Odongo-Ogesare som till vardags arbetar
för Lutherska världsförbundet i flyktingläger i
Kenya har varit särskilt inbjuden gäst under
globala veckan. Hon hann med att besöka så
mycket som sex orter och medverka i fjorton
arrangemang. Bärande i hennes berättelser från
flyktinglägren Kakuma och Dadaab var att
livssituationen för de hundratusentals flyktingar
som sedan decennier lever sina liv i lägren är
fylld av tristess och hopplöshet, inte minst
eftersom de har mycket begränsade möjligheter
till egen försörjning eller utbildning.
Leah Odongo-Ogesare inspirerades särskilt av
att hålla föredrag hos Svenska kyrkan i
Upplands-Bro.
Samtidigt som upp till 80 000 flyktingar årligen
erbjuds vidarebosättning genom FN:s
flyktingorgan UNHCR, lever tiotusentals av de
mest utsatta flyktingarna kvar under eländiga
förhållanden. Behoven av ökade flyktingkvoter
är betydligt större än tillgången. Ett tydligt
exempel är världens största flyktingläger
Dadaab i Kenya, med cirka 500 000 invånare,
där majoriteten kommer från Somalia, Sudan
och Sydsudan. Dadaab byggdes ursprungligen
för 90 000 personer när konflikten i Somalia
bröt ut 1991. Det redan överfulla flyktinglägret
fick ta emot nära 160 000 nya flyktingar förra
året på grund av torkan på Afrikas horn samt
den väpnade konflikten i Somalia som orsakade
en stor hungerkatastrof i regionen.
- Där fanns människor i alla åldrar och jag
möttes av ett otroligt engagemang! En äldre
dam rörde mig nästan till tårar när hon sa ”ni
gör så mycket med så lite och vi gör så lite med
så mycket”. Ungdomarna frågade ”vad kan vi
göra?”. Dagen efter dök det också upp tre stolar
utanför Upplands-Bro kommunhus med
uppmaningen ”Bered plats”!
Europa är en av de rikaste regionerna i
världen. EU:s åtagande att skydda flyktingar
behöver därför vidgas och inbegripa solidaritet
med de flyktingar som aldrig når Europa och
med länder utanför Europa, som tagit emot ett
stort antal flyktingar. EU:s asylpolitik behöver
kompletteras med ett betydande program för
vidarebosättning av flyktingar till EU.
- Att i tjugo år vara beroende av matpaket är
inte värdigt, sa Odongo-Ogesare.
Det som ger henne hopp är barnens drömmar
om att en dag kunna återvända till sitt hemland
– för de flesta av dem Somalia – och bygga en
ny framtid. Men så länge det inte är möjligt
finns det stora behov av att flyktingar kan
vidarebosättas till ett tredje land – t.ex. Sverige
– för att kunna bygga upp ett nytt liv.
Bered plats i Europa!
Kampanjen Bered plats! inspirerade också
Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges
kristna råd, och Eva-Christina Nilsson,
generalsekreterare för Svenska Missionsrådet,
att skriva brev till alla ekumeniska råd i Europa
och berätta om kampanjen Bered plats! (Make
space! på engelska), påminna om den allvarliga
flyktingkrisen i Syrien, att Europas länder
behöver ta ett större ansvar och att kyrkorna
kan vara pådrivande i det arbetet.
3
Uppmaningen anknyter till CCME:s
(Kyrkornas kommission för Migranter i
Europa) upprop för 20 000 kvotflyktingplatser i
Europa till 2020 och riktade sig särskilt till de
svenska EU-parlamentarikerna Anna Hedh (S),
Cecilia Wikström (FP), Anna Maria Corazza
Bildt (M) och Carl Schlyter (MP) som alla
sitter med i det utskott (utskottet för
medborgerliga fri- och rättigheter och rättsliga
och inrikes frågor) där frågor om EU:s
flyktingpolitik behandlas.
Anna Hedh och Carl Schlyter har båda svarat
genom twitter att de självklart stöder uppropet.
En kortare version av debattartikeln har också
publicerats i 17 olika lokaltidningar runt om i
landet. Läs hela debattartikeln på
http://www.bistandsdebatten.se/eu-maste-taemot-fler-kvotflyktingar/.
Huvudfrågan vid samtalet var hur man vid
asylprövning bedömer en genuin kristen tro vid
konvertering. Med i mötet fanns bland annat
personal från Migrationsverket, biskop
Tuulikki Koivunen Bylund och representanter
från migrationsarbetsgruppen inom Sveriges
kristna råd.
Kyrkornas globala vecka 2013 infaller 17-24
november. Då är temat rättfärdig fred och
religion som fredsbyggare. En inspirationsdag
ordnas redan den 6 februari då det även
kommer finnas tid att utvärdera 2012 års
globala vecka. Följ arbetet på
http://globalaveckan.se.
Migrationsverkets tf. rättschef Fredrik Beijer
ställde frågan hur kyrkorna gör sin bedömning
vid konvertering. Karin Wiborn,
generalsekreterare för Sveriges kristna råd,
förklarade att det ser olika ut för kyrkorna och
samfunden.
Klimatkrisen skapar
flyktingar
Det finns många olika orsaker till att människor
tvingas bryta upp och bege sig på flykt.
Klimatförändringar är en. Miljoner är på flykt
redan idag på grund av klimatrelaterade
naturkatastrofer. Kyrkornas globala vecka har
samlat material som handlar om
klimatflyktingar på sin hemsida. Det finns både
ett enklare introduktionsmaterial på svenska
samt fördjupningsmaterial på svenska och
engelska. Hemsidan har adressen
http://globalaveckan.se/material/ladda-nermaterial/fakta/om-klimatflyktingar/.
Svenska kyrkan jobbar också aktivt med att
påverka klimatpolitiken. På FN:s senaste
klimatmöte i Doha fanns bl.a. Henrik Grape,
handläggare för hållbar utveckling på
kyrkokansliet, på plats. Läs hans blogg från
Doha på hemsidan
http://blogg.svenskakyrkan.se/hallbar/.
Dialog med
Migrationsverket om
religion och asyl
Sveriges kristna råd mötte den 11 december
företrädare från Migrationsverket, som en
uppföljning av det uttalande som Sveriges
kyrkoledare skrev i oktober om religion och
asyl där kyrkoledarna önskade en dialog med
berörda myndigheter.
4
-Främst handlar det om att lära känna personen
under en längre tid genom samtal. Dopet är
också en viktig handling för många av
kyrkorna, sade Karin Wiborn.
Antalet konvertitprövningar har ökat de senaste
åren och Migrationsverket som myndighet gör
nu sin bedömning utifrån dokumentet ”Rättslig
styrning angående religion som asylskäl
inklusive konvertering”. Dessa riktlinjer togs
fram i februari i år och reviderades i mitten av
november mot bakgrund av en viktig ny dom i
EU-domstolen som även kyrkoledarna lyfte
fram i sitt uttalande. Läs det rättsliga
ställningstagandet på hemsidan
http://lifos.migrationsverket.se/dokument?d
ocumentSummaryId=28914.
Fredrik Beijer konstaterade vid mötet att
Migrationsverket behöver mer teologikunskap
och välkomnade ett samarbete med Sveriges
kristna råd kring utbildning av den egna
personalen. En av medlemmarna i
Migrationsarbetsgruppen, Bengt Sjöberg, från
Evangeliska frikyrkan, lyfte behovet av ökad
kunskap om kristen tro för Migrationsverkets
tolkar, eftersom det förekommer missförstånd
när termer om kristen tro översätts.
Resultatet av mötet mellan Sveriges kristna råd
och Migrationsverket blev att:
- Sveriges kristna råd och Migrationsverket ska
mötas en gång i halvåret för en kontinuerlig
dialog och erfarenhetsutbyte.
- Samarbeta kring ett antal
utbildningsseminarier för Migrationsverkets
personal där representanter från de fyra olika
kyrkofamiljerna kommer att finnas med.
- Sveriges kristna råd arbetar vidare med
förslaget att ta fram en flerspråkig ordlista för
tolkar om kristen tro.
- Sveriges kristna råd ska söka dialog med
Migrationsdomstolarna och
Migrationsöverdomstolen för att erbjuda stöd i
frågor som rör konvertitprövning.
Ett längre pressmeddelande från Sveriges
kristna råd om mötet finns på
http://globalaveckan.se/migrationsverketmotte-kyrkorna-om-asylprovning/
ordförande i Sveriges muslimska råd samt
Susanne Wigorts Yngvesson, lektor i etik vid
Teologiska högskolan i Stockholm, fördjupade
förståelsen av spänningarna och utmaningarna i
just denna rättighet. Det gjordes även i
seminariet Se människan! som Svenska kyrkan
arrangerade där det poängterades hur viktigt det
är att inte sälja ut människans värdighet varken
språkligt eller reellt i ekonomismens dominanta
paradigm.
Angeläget tema på årets
MR-dagar
MR-dagarna är ett kvalitativt och kvantitativ
stort arrangemang väl värt att besöka. Boka
gärna in nästa års MR-dagar i Stockholm.
Datum och program presenteras på .
www.mrdagarna.nu.
Årets MR-dagar i Göteborg samlade cirka
3 000 personer, bl.a. Roger Marklund,
stiftskonsulent i Luleå, som skrivit följande
rapport. Dagarna hade temat Vem har rätt till
rättigheter? - en berättigad fråga då rättigheter
kan synas ställas mot varandra.
Ny rapport visar på hinder
för familjeåterförening
Inledningstalet hölls av den brittiske forskaren
Richard Wilkinson, verksam inom hälsa och
social utveckling. I talet, som handlade om att
samhällen måste arbeta för en jämnare
fördelning av resurser, visade han mycket
tydligt att i jämlikare samhällen mår
majoriteten av befolkningen mycket bättre.
Professor Wilkinson menade att de största
övergreppen vad gäller de mänskliga
rättigheterna i den moderna världen sker just i
de länder som har en ojämn ekonomisk
fördelning. Det syns tydligt t.ex. i minskad
livslängd.
För de som arbetar med migrant- och
flyktingfrågor fanns mycket att ta del av under
dagarna. Flertalet seminarier tog upp olika
aktuella frågor som berörde migration. Som
exempel kan nämnas Röda korset och Sociala
missionens seminarium om
familjeåterföreningsfrågor (läs mer om deras
nya rapport här nedan) och ett seminarium som
belyste arbete med frivilligt återvändande.
Ett arrangemang som tydligt speglade MRdagarnas tema var seminariet Religionsfrihet i
skottgluggen. Vad innebär rätten till religionsoch övertygelsefrihet och hur förhåller den sig
till andra rättigheter? Katherine Cash, Svenska
Missionsrådet, George Braun, judiska
församlingen i Göteborg, Helena Benaouda,
5
Sociala Missionen och Röda Korset har
tillsammans skrivit rapporten "Vägen till
familjeåterförening" vilken ger en nulägesbild
vad gäller familjeåterförening för framförallt
somalier och afghaner. Rapporten lanserades på
MR-dagarna i november och har bl.a.
uppmärksammats i Sveriges Radio. I inslaget i
Studio Ett från den 30 november berättar bl.a.
Anki Carlsson från Röda korset om de alltför
höga krav kring ställföreträdarskap för barn
som leder till svårigheter för många, och de
brister som finns genom att adopterade barn
inte kan bevisa sina familjeband genom dnatest. Ladda ner rapporten från hemsidan
http://www.socialamissionen.se/ovrigt och
lyssna på radioinslaget på
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?progra
mid=1637&artikel=5344522.
Miljöpartiet har välkomnat rapporten och sagt
att de kan använda den i samtalen med
regeringen om en lagändring för att underlätta
familjeåterförening, något som finns med i den
migrationspolitiska överenskommelsen mellan
regeringen och Miljöpartiet.
Svag ljusning i Somalia
Många experter pekar på en långsam
förbättring i det krigsdrabbade Somalia,
varifrån många flytt under decennier. Sveriges
Radios program Konflikt handlade den 15
december om Somalia och i programmet
uttrycktes försiktiga förhoppningar, inte minst
mot det faktum att den nye presidenten inte har
någon koppling vare sig till de gamla
krigsherrarna eller till militanta islamister. Att
säkerhetsläget förbättrats, folkrörelser byggs
upp och att internationella organisationer börjar
återvända till Mogadishu är andra positiva
tecken. Mycket återstår dock och den nya
regimen har fortfarande mycket begränsad
förmåga att upprätthålla lag och ordning och att
erbjuda verkliga alternativ till krig och våld.
Lyssna till radioprogrammet på Sveriges
Radios hemsida
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?pro
gramid=1300&grupp=9035.
Utvecklingen har också medfört att
Migrationsverket den 13 november
presenterade ett nytt rättsligt ställningstagande
angående Somalia där verket slår fast att det
inte längre råder inre väpnad konflikt i centrala
och södra Somalia, utan det som kallas för
”svåra motsättningar”. Det innebär att den
sökande behöver individuella skyddsskäl för att
ges asyl – något som dock de flesta från södra
och centrala Somalia har, menar den
tillförordnade rättschefen Fredrik Beijer.
Migrationsverket skriver i sin sammanfattning
angående den individuella prövningen: ”Vid
denna prövning ska särskilt beaktas att Somalia
alltjämt är riskabelt att färdas genom, att vissa
grupper är speciellt utsatta för våld i det
somaliska samhället, att det inte krävs mycket
för att personer riskerar att av Somali National
Government (SNG) pekas ut som Al Shabaabanhängare och vice versa samt att effektivt
myndighetsskydd ofta helt saknas.” De som
kommer från Puntland eller Somaliland i norra
Somalia betraktas även fortsättningsvis att
komma från ett lugnt område där det inte råder
varken väpnad konflikt eller svåra
motsättningar. Läs hela det rättsliga
ställningstagandet på Migrationsverkets
hemsida
http://www.migrationsverket.se/info/6417.html.
6
Kartläggning av hemlösa
romer i Göteborg
Göteborgs Räddningsmission har, på uppdrag
av Göteborgs kommun, under hösten arbetat
uppsökande bland hemlösa romer i Göteborg.
De har under tre månader mött ungefär 100
personer och nu sammanställt en rapport. De
skriver i rapporten: ”Det är bitvis skrämmande
livssituationer som möter oss. Hela familjer
som bor i kalla bilar, eller på lastbilsflak. Barn
som inte får läkarvård eller skolgång på grund
av att föräldrarna inte vågar söka hjälp av
samhället, därför att man är rädd för att
barnen skall tas ifrån en.”
Enligt rapporten är romernas största behov att
få en bostad och ett personnummer. Flera är
även svårt sjuka och i stort behov av mediciner
och läkarvård. Räddningsmissionen har inte
kunnat kartlägga, se eller bekräfta några ligor
eller organiserad kriminalitet bland romerna.
De skriver: ”Vi har bara sett fattiga människor,
familjer som far illa, men ändå har det bättre
här än i sina hemländer. Det är en utsatthet
som vi aldrig sett tidigare. Och en fattigdom
som är så bottenlös att den är nästan omöjlig
att förstå.”
Läs mer om Räddningsmissionens arbete på
www.raddningsmissionen.se och ladda ner
rapporten från
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroo
m/goeteborgsraeddningsmission/pressrelease/view/nyrapport-kartlaegger-romernas-situation-igoeteborg819095?utm_source=rss&utm_medium=rs
s&utm_campaign=Alert&utm_content=pres
srelease
”Hög tid bjuda in Sveriges
romer”
Kyrkokansliet har under hösten kartlagt hur
stift och församlingar arbetar med frågor som
rör romer och resande. Tiina Kiveliö,
projektanställd på enheten för flerspråkig
kyrka, har lett arbetet. Trots det
försoningsarbete som skedde i Svenska kyrkan
i slutet av 1900-talet känner sig många romer
och resande inte välkomna i Svenska kyrkans
verksamhet. Kartläggningen visar att det också
är svårt att bedriva gudstjänstliv och få kyrkliga
handlingar på romani chib eftersom det inte
finns översättningar av kyrkligt material.
Personalen vet inte alltid hur de ska bemöta
enskilda och kunskapen om romer, deras
historia, traditioner och seder är ofta liten.
Många utsatta romer söker hjälp hos
diakonerna. Kartläggningen visar att Svenska
kyrka skulle behöva arbeta mer systematiskt för
att lyfta frågor som rör den romska
minoritetens situation.
Som en del i arbetet med kartläggningen bjöd
ärkebiskopen den 23 november in till ett samtal
med fokus på inkludering och försoning.
Integrationsminister Erik Ullenhag, forskare,
företrädare för stift och församlingar, andra
trossamfund samt företrädare för olika romska
organisationer deltog. Syftet var att påbörja en
dialog om hur Svenska kyrkan på ett tydligare
sätt ska nå och bemöta romer, bidra till ett
levande romskt gudstjänstliv och hur
trossamfunden skulle kunna bidra till att
förbättra situationen för romer i Sverige.
Ärkebiskopen och integrationsminister Erik
Ullenhag har som en uppföljning av samtalet
nu även lyft frågan om romsk inkludering och
gemensamt ansvartagande i en debattartikel i
Sydsvenskan som publicerades den 12
december. Där skriver de bl.a. att ”företrädare
för civilsamhället, såsom trossamfunden,
folkrörelser och andra, måste bidra mer för att
inkludera romer och för att motverka
antiziganism och diskriminering. Alltför sällan
diskuteras hur vi som medborgare och
medmänniskor kan bidra till en
attitydförändring. Som medmänniskor har vi ett
ansvar att stå upp för alla människors lika
värde. Vi måste bli fler som står upp och säger
nej till främlingsfientlighet, antiziganism och
diskriminering av romer.” De lyfter också fram
goda exempel från Malmö, Örebro och
Sundsvall. Läs hela artikeln på Sydsvenskans
hemsida
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuell
a-fragor/hog-tid-bjuda-in-sveriges-romer/.
7
För mer information om kyrkokansliets arbete
för romsk inkludering, se intranätet
https://internwww.svenskakyrkan.se/default
.aspx?id=769835 och Svenska kyrkans
hemsida
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?
id=950931.
Kyrkomötet vill stärka
flyktingarbetet i Svenska
kyrkan
Svenska kyrkans kyrkomöte hade i år att ta
ställning till två motioner som handlade om hur
arbetet för och med flyktingar kan förstärkas i
Svenska kyrkan. Båda motionerna avslogs men
kyrkomötet beslutade att uppdra åt
kyrkostyrelsen att utreda och till nästa år
komma med förslag på resursförstärkning till
Svenska kyrkans arbete med flyktingar och
asylsökande.
I debatten talade flera ledamöter om mötet med
flyktingen och främlingen som en samvetsfråga
och identitetsfråga för kyrkan. Det stora lokala
engagemang och goda arbete som görs lyftes
också fram. Biskop Martin Modéus fastslog att
öppenhet och välkomnande är grundvärden i ett
gott samhälle liksom i evangelierna. ”Det är
väldigt tydligt i evangelierna att så fort någon
drar en gräns gentemot andra människor då går
Jesus dit och ställer sig på andra sidan
gränsen”, sa biskopen. Anna Lundblad
Mårtensson från kyrkostyrelsen berättade om
globala veckans kampanj ”Bered plats!” och
lovordade det viktiga arbete som sker genom
Rådgivningsbyrån för flyktingar och
asylsökande. Det påtalades också att vi behöver
hjälpas åt att sprida information om de material
och resurser som finns för flyktingarbete i
Svenska kyrkan eftersom många inte känner till
t.ex. det vägledningsdokument som finns på
intranätet.
Läs beslutet och lyssna även på debatten från
Kyrkomötet på hemsidan
www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet.(
Debatten om flyktingfrågor behandlades under
punkt 17 måndagen den 19 november.)
Ärkebiskopens möte lyfte
barn i flyktingsituationer
I mitten av november samlades 1100 personer
från hela landet och från många olika
sammanhang till Barn och unga –
ärkebiskopens möte 2012. Det blev en
innehållsrik och dynamisk konferens, som
syftade till fortsatta samtal och arbete kring
barn, unga och livsmod, inom och utanför
Svenska kyrkan. Barn som förebilder var ett
viktigt tema under mötet. ”Makt och kompetens
följs inte alltid åt”, konstaterade ärkebiskopen i
sitt estradtal. Bland övriga medverkande i
estradprogrammet märktes barn- och
äldreminister Maria Larsson som pekade ut
asylpolitiken som ett område där barns
rättigheter behöver förstärkas. Kattis Ahlström
från BRIS betonade att det inte får vara en
slump om barn får komma till tals eller inte.
Utrikeschef Erik Lysén berättade att framsteg
görs för att bekämpa den extrema fattigdomen i
världen inte minst genom att fler och fler länder
infört barnbidrag. Samtidigt ökar klyftorna och
vi står inför en klimatkris som kommer att
påverka allas framtid. Integrationsminister Erik
Ullenhag betonade att religionsfriheten i
Sverige behöver stärkas för att religionens
positiva roll inte ska undermineras.
Ärkebiskopens möte byggde också på flertalet
seminarier och gudstjänster. Ett av
seminarierna handlade om barn i
flyktingsituationer och leddes av Kristina
Hellqvist från kyrkokansliet.
Asylsökande extra plus
Sanna Vestin, skribent och informatör i
flyktingfrågor, berättade i seminariet om några
av de barn hon mött som kommit till Sverige
för att söka asyl. Hon berättade om
Dublinförordningen som skapar onödigt
lidande för de här barnen, om familjesplittring
och trauman, om styrka och livsmod, men
också om fördomar:
- Det finns en annan bild av flyktingbarnen
också. Alla som läser tidningarnas
kommentarsfält har sett den. Den bilden är
mörk och farlig, full av glåpord. Skäggbarn,
ankarbarn. Barn som låtsas vara föräldralösa.
Barn som kan flyga till Sverige, men alltid har
tappat bort sitt pass. För några år det sen var det
en annan grupp barn som demoniserades, de
8
som blivit apatiska. Och nu precis som då, så är
det svårt att inte påverkas. Jag kan också rygga
ibland. Vad är det för en filur jag ska träffa.
Och varje gång så rinner det här av mig, när jag
faktiskt pratar med killen eller tjejen. De är
vanliga tonåringar. De är 15-17 år och de är
samtidigt både vuxna och barn. De har fått
klara sig själv så länge, de är streetsmarta och
misstänksamma. Men säger man ”din mamma
då, hur är det med henne”? Då krackelerar ytan.
”Jag längtar så efter mamma, jag vet inte hur
det gick för henne”. På natten gråter han till
morgontimmarna. Han har vanliga
förhoppningar, han vill studera och jobba.
Orealistiska förhoppningar ibland och ibland
barnsligt näraliggande. Det ovanliga med dem,
det är vad de har varit med om.
När det gäller barns rätt till skydd så är
problemet att barn ibland verkar vara liksom
asylsökande light, som det inte är så noga med,
sa Vestin.
- Men barn är inte asylsökande light. De är
asylsökande extra plus, med extra behov, just
för att de är barn.
Många som får avslag på sin asylansökan eller
som ska skickas till ett annat land enligt
Dublinförordningen avviker och lever som
gömda i Sverige. Det är ingen som vet precis
hur många de är, men Vestins beräkning är att
minst ett par tusen barn är gömda i vanlig
bemärkelse medan dubbelt så många lever
öppet med utvisningsbeslut. Hon refererade
också till en ny rapport om barn utsatta för
människohandel i Sverige. Under tre år hade
utredarna funnit 166 exploaterade barn. En
tredjedel av dem var ensamkommande
asylsökande. (Rapporten går att ladda ner från
Länsstyrelsen i Stockholms läns hemsida
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publi
kationer/2012/Pages/barn-utsatta-formanniskohandel.aspx)
Idrott och bullar
Henry Ascher, docent i barnmedicin och
medlem i Svenska barnläkarföreningens
arbetsgrupp för flyktingbarn, fortsatte sedan
med fokus på hur flyktingbarnens hälsa och
välbefinnande påverkas av att vara på flykt och
vad vi kan göra för att de ska må så bra som
möjligt.
Skyddande och hälsofrämjande faktorer är att
man kan se världen och tillvaron som begriplig,
att den går att förstå, förklarade Ascher. Att den
är hanterlig, att man har resurser att hantera de
utmaningar man ställs inför. Att man betraktar
tillvaron som meningsfull, att man är en del av
ett sammanhang. Allt detta stärker ens
möjligheter att kunna stå emot svårigheter. När
det gäller barn är det i väldigt stor utsträckning
föräldrarna som förmedlar dessa tre faktorer.
Och när föräldrarna saknas eller inte mår bra
blir det ju mycket svårare för barnen att förstå.
- I de sammanhang där jag arbetar brukar våra
psykologer tala om vikten att som vuxen visa
hög omsorg med låg emotionell intensitet. Det
som behövs är ”idrott och bullar”; fysisk
aktivitet är väldigt bra, ångestdämpande, det får
barnen att få glömma för en stund. Omsorg
behöver konkretiseras. Låg emotionell
intensitet handlar om att inte tycka synd om,
säga stackars dig och tiden läker alla sår. Ett
känslomässigt klemande mår ofta barnen
väldigt dåligt av, fastslog Ascher.
En del barn behöver specialisthjälp, från till
exempel flyktingbarnteam. Signaler på att
sådan hjälp behövs är om inlärningen inte
fungerar, om barnet har stora sömnsvårigheter,
inte äter eller leker och om barnet inte vill leva,
berättade Ascher.
Baraheh Bakhshayesh, kurator i Huddinge
kommun, fortsatte sedan med att berätta om
projektet Kom Samman som syftar till att
stärka barn i flyktingsituationer. I sitt arbete
som skolkurator såg hon tidigt behovet av inte
bara ha individuella samtal utan också kunna
erbjuda gruppverksamhet och en mötesplats.
- Då kom jag på att Svenska kyrkan ska ju vara
en god kraft i samhället och om någon skulle
kunna hjälpa mig med en lokal så var det nog
kyrkan, berättade Bahareh Bakhshayesh. Hon
fick ett positivt bemötande av Flemingsbergs
församling, ett samarbete inleddes och
projektet Kom Samman föddes. Här får
nyanlända barn och unga möjlighet att mötas
och uttrycka sig genom idrott, i dans och bild
med hjälp av en dans- och bildterapeuter och i
berättelser med hjälp av en sagopedagog.
Idrottsrörelsen, föräldrar, kyrka och skola
samverkar. Läs mer om Kom Samman på
www.huddinge.se (Sök på orden Kom
Samman).
9
Samverkan bra men inte alltid enkelt
Ann Lidgren, som är präst i Svenska kyrkan
och under lång tid arbetat med flykting- och
integrationsfrågor i Malmö, medverkande
också i seminariet. Hon är en av initiativtagarna
till programmet Barn i väntan (BIV) & Barn i
start (BIS) som grundades i Malmö 2004 och
sedan har spridit sig till bl.a. Helsingborg,
Göteborg, Småländska höglandet, Linköping
och Botkyrka. BIV och BIS är en
gruppverksamhet för barn och ungdomar som
vill lära sig mer om sig själva, om
asylprocessen och om hur det är att vara ny i
Sverige. Fokus ligger på deltagarnas egna
känslor och syftet är att stärka barnen oavsett
vilket land de kommer att växa upp i, berättade
Lidgren. BIV vänder sig till barn och ungdomar
i asylsökande familjer och BIS till barn och
ungdomar som har fått uppehållstillstånd i
Sverige.
- Att samarbeta är lätt runt Barn i start, barn
som redan har fått uppehållstillstånd, men
betydligt svårare med Barn i väntan eftersom
de barnen fortfarande befinner sig i en
asylprocess. Att samarbeta med
Migrationsverket samtidigt som vi har starka
åsikter om asylprocessen och ibland definierar
barns bästa på olika sätt är inte okomplicerat,
berättade Ann Lidgren.
Individuell Människohjälp har varit och är en
viktig samarbetspartner i BIV och BIS. Läs mer
om BIV och BIS och vilka utbildningar som
erbjuds för att fler ska kunna använda metoden
på hemsidan www.biv.nu. Läs också om
erfarenheterna från BIV och BIS i Linköping i
den nya foldern om BIV/BIS som finns på
Skäggetorps församlings hemsida
http://www.svklin.se/skaggetorp/res/nyheter/fol
dersomalisk.pdf.
Seminariet på ärkebiskopens möte mynnade ut
i slutsatser kring att många fler behöver
engagera sig för barn och unga i
flyktingsituationer, att kunskap och metoder
finns, men att det gäller att öka intresset och
viljan. Sanna Vestins och Henry Aschers
presentationer från seminariet finns på
intranätet
http://internwww.svenskakyrkan.se/migration
under Nyheter.
Filmer om
Dublinförordningens
konsekvenser
kyrkokansliet. För mer information kontakta
Lena Blom, utbildningssamordnare i Projekt
Människovärde, telefon 070-367 97 50, e-post
[email protected].
David Aronowitsch har gjort en fiktiv
dokumentärfilm om flyktingkillen Daoud som
kommer till Sverige från ett inbördeskrig men
möter Dublinförordningen. Filmen ger en bra
illustration till hur Dublinreglerna fungerar.
Filmen är på svenska, är 30 minuter lång och är
textad till engelska. Den finns på hemsidan
http://vimeo.com/42183910.
3-10 februari, Stockholm
Interfaith Harmony Week
Filmen ”How much further” är filmad i Aten
mellan oktober 2011 och februari 2012 och
skildrar ödet för de migranter från bl.a.
Somalia, Sudan och Afghanistan som kommer
till ett Grekland i fritt fall och som trots det
hindras att söka sig vidare till andra europeiska
länder för att söka asyl. Filmen är 45 minuter
och är gjord med stöd av bl.a. ECRE
(European Council of Refugees and Exiles) och
finns på deras hemsida
http://www.ecre.org/component/content/article/
67-films/288-how-much-further.html.
Ny hemsida om barn på
flykt
Den nya hemsidan www.destinationunknown.org vill vara en kunskapsbank om
barn på flykt och barn som korsar gränser för
att hitta arbete eller överlevnad. Det finns
flertalet rapporter både från universitet och från
seminarier, det mesta på engelska. Det finns
också kampanjmaterial på hemsidan för att
arbeta för barns rättigheter, även i situationer
av flykt och migration. Hemsidan har skapats
av organisationen Terre des Hommes.
Aktivitetskalendarium
21-22 januari, Frövi
Ambassadörsutbildning Projekt
Människovärde
Lokal utbildning inom Projekt Människovärde
som syftar till att stärka kunskap och
engagemang för att möta flyktingen och
främlingen och motverka främlingsfientlighet
och rasism i kyrkan och samhället. Arrangeras
av Näsby och Fellingsbro församlingar, Sensus
och Svenska Kyrkans Unga med stöd av
10
Interreligiöst Fredsforum firar Interfaith
Harmony Week med interreligiösa vandringar
mellan olika heliga rum, söndag 3 februari i
Spånga, 10 februari på Södermalm. Den 10
februari blir det också, liksom förra året, en
ljusmanifestation på Medborgarplatsen.
Närmare information kommer på Centrum för
religionsdialogs hemsida
www.centrumforreligionsdialog.se.
6 februari, Stockholm
Inspirationsdag kring Kyrkornas globala
vecka
Nästa två-årstema för Kyrkornas globala vecka
är "Rättfärdig fred" med särskild betoning på
religionens fredsskapande roll. Som en
uppladdning inbjuder vi till en inspirationsdag
kring detta tema onsdagen den 6 februari 2013
någonstans i Stockholm. Det blir också tid för
utvärdering av 2012 års globala vecka. Mer
info kommer på hemsidan
www.globalaveckan.se.
8-9 februari, Sigtunastiftelsen
Som man är klädd blir man hädd Kvinnor,
kropp, kläder, identitet och religion
Med våra kläder markerar vi identitet och
grupptillhörighet. Men klädkoder är inte alltid
lätta att tyda. Vad betyder den muslimska
huvudduken i olika kontexter? Hur markerar
kvinnliga präster en ny yrkesidentitet? Varför
är håret så laddat i alla religioner? Arr: Nordisk
Ekumenisk Kvinnokommitté, Centrum för
religionsdialog, Sensus och Sigtunastiftelsen.
Avgift: 1990 kronor. För mer information
kontakta Gunnel Borgegård,
[email protected], tel 0708-18 48 08.
Anmälan sker till Sigtunastiftelsen, 08-592 589
85, [email protected].
11 februari, S:t Eugenia kyrka, Stockholm
Klimatseminarium
Ingen äger jorden. Den är en gåva från Gud och
ett lån från nästa generation. Människan lever
av jorden och alla har rätt till ett drägligt liv
under sin stund på jorden. Den 11 februari är
det release för Detta vill kyrkorna – om klimat
och hållbar utveckling. Sveriges kristna råd
bjuder in till seminarium med bl.a. Anders
Wejryd och Harry Månsus då skriften
presenteras och utmaningar ges kring hur vi
kan ta ansvar och göra skillnad. För mer
information och anmälan se
http://www.skr.org/kalender/klimatseminarium.
12 februari, Judiska museet, Stockholm
Juden Jesus
Göran Larsson, tidigare direktor för Svenska
teologiska institutet i Jerusalem, föreläser om
judisk-kristna relationer. Visning av museets
nya utställning om Jesus och samtal om hur
antisemitism kan bekämpas i Sverige idag
tillsamman med Siavosh Derakhti, grundare av
unga muslimer mot antisemitism i Malmö.
Avgift: 400 kronor. För mer information
kontakta Helene Egnell 08-508 940 09,
[email protected]. Anmälan via
http://boka.svenskakyrkan.se/GroupRegistratio
nForm.aspx?id=1732
1 mars, hela världen
Världsböndagen
Världsböndagen firas i mer än 170 länder den
första fredagen i mars varje år. Böner beds på
mer än 1000 språk med början när gryningen
kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i
Alaska. I Sverige har vi varit med i 74 år och
samlas på ca 400 platser. 2013 är temat ”jag var
en främling och ni tog emot mig”. Följ arbetet
via www.sek-vbd.se.
1 februari, Sigtunastiftelsen
Antisemitism - dess rötter och aktualitet
Hur kunde Förintelsen äga rum i Europa, en
kontinent som under två tusen år i så hög grad
påverkats av kristen tro och etik? Hur ser den
"kristna antisemitismens" idéhistoria ut och på
vilket sätt har den påverkat och påverkar vår
11
syn på frågorna om antisemitism idag?
Medverkar gör bland andra: Daniel Braw,
historiker och översättare samt ledarskribent i
Helsingbords Dagblad; Anita Goldman,
författare och Henrik Bachner, idéhistoriker
och författare. Avgift: 325 kr inkl måltider. Info
och anmälan: Sigtunastiftelsen, 08-592 589 85,
[email protected].
10 mars, Sigtunastiftelsen
Levande ord – mystik i judendom
kristendom och islam
På temasöndagen ”Levande ord – mystik i
judendom kristendom och islam” berättar
Catharina Stenqvist om den kristne mystikern
Thomas Merton, Simon Sorgenfrei om den
muslimske mystikern Rumi, och Eva Ekselius
om judisk mystik. Avgift: 260 kronor. Info och
anmälan: Sigtunastiftelsen, 08-592 589 85,
[email protected].
11-12 april, kyrkokansliet, Uppsala
Nätverksmöte för flykting- och
integrationsfrågor
Inbjudan är ekumenisk och Svenska kyrkan är
värd. Torsdag den 11 april kommer vi att
fokusera på asylfrågor, familjeåterförening,
politisk påverkan m.m. Fredag den 12 april
kommer vi att fokusera på integrationsfrågor,
arbete mot främlingsfientlighet och rasism,
kyrkornas roll i relation till den nya
etableringspolitiken m.m. Du deltar båda
dagarna eller bara en - du väljer själv. Dagarna
är kostnadsfria och lunch ingår i programmet.
Resa och boende ordnar och bekostar var och
en. Mer information kommer längre fram i
nyhetsbrev och på intranätet
internwww.svenskakyrkan.se/migration.
16-18 april, Ljungskile folkhögskola
Ambassadörsutbildning Projekt
Människovärde
Regional utbildning inom Projekt
Människovärde som syftar till att stärka
kunskap och engagemang för att möta
flyktingen och främlingen och motverka
främlingsfientlighet och rasism i kyrkan och
samhället. Arrangeras av Göteborgs stift,
Sensus och Svenska Kyrkans Unga med stöd av
kyrkokansliet. För mer information kontakta
Lena Blom, utbildningssamordnare i Projekt
Människovärde, telefon 070-367 97 50, e-post
[email protected].
22-26 maj, Visby
Gotlands kyrkvecka
Under temat ”Tro – pilgrim – brobyggare”
inbjuder Svenska kyrkan, Sensus, Verbum m.fl.
till den fjärde upplagan av Gotlands kyrkvecka.
Medverkar gör bl.a. Martin Lönnebo, Maria
Küchen och Mikael Mogren. Ett seminarium
kommer arbeta med metoden MIRACLE –
metoder för integration genom religion,
aktivitet, kulturellt lärande och utbyte. För mer
information se
www.svenskakyrkan.se/gotlandskyrkvecka.
30 juni – 7 juli 2013, Visby
Almedalsveckan
Hög puls i den politiska debatten och massor
med seminarier att frossa bland. Även Svenska
kyrkan finns på plats och lyfter viktiga frågor
mitt i politiken. Mer information kommer på
www.svenskakyrkan.se/almedalsveckan.
Varma hälsningar
Kristina Hellqvist
Handläggare för flykting- och integrationsfrågor
Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar
Svenska kyrkan, 751 70 Uppsala
Telefon direkt 018-16 95 86, mobil 070-609 83
69, fax 018-16 96 18
E-post [email protected]
12