Transcript Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld,
Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD
Nima Ismail,
Distriktsläkare, Msc
Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa
Internationell Mödra- och Barnhälsovård (IMCH)
1
Tidigare forskning
• Majoritet om psykosocial hälsa
• Vet lite om långsiktiga effekter
• Få intervjustudier med vuxna som
anlänt som barn
• Flickor/kvinnor nästan osynliga
2
Psykosocial hälsa hos
flyktingbarn
• Ju yngre ju mer sårbara
• Stora möjligheter att klar sig bra
– Familjebakgrund viktig?
• Mottagandet i det nya landet större betydelse än händelser före flykten: – känsla av trygghet, mångsidiga nya mänskliga kontakter, språkkunskaper, personlig utveckling • Flickor sämre mental hälsa • Somaliska flickor klarat sig bättre än andra nationaliteter
3
Första studien 1999 sammanfattning • 14 intervjuer i med somaliska ensamkommande flickor • Krig
• Pappa dött • Mamman klarade inte av situationen • Rädd för att flickorna skulle våldtas
4
• Valde ut ett barn – överleva/ få en framtid
• Samlade ihop pengar –
betalade smugglare
• Visste inte vart de kom
• Positivt mottagande • Längtade efter mamma 5
…
• Bilden av somalier i Sverige ‐ stämde inte • Finansiering från EUs flyktingfond 6
Syfte:
Öka kunskapen om ensamma flyktingbarns
upplevelser av mottagningsprocessen och om de
behov de har under integrationsprocessen
Huvudmål:
att identifiera upplevda faktorer som varit viktiga i mottagningsprocessen och i integrationen av ensamkommande flickor
7
Metod
• Intervjuade 6 av de ursprungliga 14 6 andra kvinnor som kommit hit som ensamma barn från Somalia
• De 12 varit i Sverige 6 – 25 år
• Intervjuguide (bemötande, livssituation, utmaningar, integrerad?) • Nima Ismail kulturtolk
• Tematisk analys 8
Hur har det gått för dej?
• Alla tyckte de hade lyckats i Sverige
“ jag tycker jag har uppfyllt några av mina
drömmar, som att utbilda mig. Jag känner
mig delaktig I samhället”
• Alla intervjuade hade svenskt
medborgarskap
9
Sverige och svenskarna
• Springande folk med ett sjungande språk • Döda träd
• Mörker
• Hundar som husdjur
”första tiden trivdes jag jättemycket i Sverige. Det var det som var prioriteten, att det är fridfullt, inget krig”
10
Konceptuellt ramverk för integration (Ager and Strang, 2008)
(fritt översatt)
Sociala
markörer Boende
Samman‐
länkande
system
Arbete Utbildning
.Sociala
relationer: familj, vänner
Sociala
bryggor till andra grupper
Underlättande Språk o
faktorer kulturell kunskap Grundläggande
Hälsa
.Sociala
länkar till andra strukturer
Säkerhet o
stabilitet
Rättigheter o medborgarskap
11
Sociala markörer Boende
Viktigt med plats att slå sig till ro på från början: ”Man ska komma till samma plats som man kan bo kvar på….då behöver man inte byta skola och kompisar. Det är jobbigt för ett barn att byta vuxna hela tiden. De har redan bytt mellan så många vuxna”
Svårt att ”kastas ut” från grupphem vid 18 12
Bo tillsammans i lägenhet ”Vi var 8 somalier, vi hade var sin säng. Vi fick spis o tvättmaskin. Det var jättespännande att se tvättmaskinen rulla...Jag hade aldrig sett sådana…Vi tyckte det var roligt att stoppa in grejer i maskinen …Aldrig att vi skurade på bräda eller på sten, tvätta med borste… Det var lyxigt” 13
Om att bo ensam ”Somalier tycker: Varför bor en tjej ensam? Vad gör hon I lägenheten? Har hon ingen släkt? Bor hon helt ensam? Eftersom man inte är van vid att en tjej bor ensam” 14
Mat “Dom sa åt mig att äta. Det var inte så att jag inte ville äta. Men, det gick inte. Jag hade inte ätit riktig mat på flera år och nu skulle jag äta regelbundet. Det var svårt”
“ tidigare tyckte jag att maten var gammal – inte van vid kylskåp”
“osaltat, okryddat, bara kokt... Så jag åt inte varken kött eller kyckling. Allting trodde jag var fläsk. Så jag åt inte”
15
Personal
• En del av personalen var väldigt engagerade • Många andra behövde utbildning om fattiga länder som Somalia och om deras religion och kultur
“Jag tänkte: Vet dom inte varför somalier kommer till Sverige ?”
16
Sociala relationer • Alla utom en hade familj och barn
• Majoriteten gift med en somalier
• Rekommenderade att bo på en liten plats
17
Sociala markörer
Arbete o utbildning
Svårt att få arbete med slöja: “när jag sökte jobb 2004 …de påpekade ‘Du kommer att träffa kunder. Du kommer att representera oss som företag. Har du tänkt på det?’...
Sverige var inte redo för någon med slöja…så jag tog av mig slöjan.. Två arbetsgivare ville ha mig.. Det kändes inte bra”
Men arbetar som: Sjuksköterskor, läkare, vårdare, ekonom, socialarbetare, lärare, 18
Social länkar till andra strukturer
Sjukvården
Generellt bra bemötande
“Alla ni somalier ser likadana ut!” Bristande kunskap i början “Jag visste inte vad mödravård var”
Behöver olika slags information “Det är meningslöst om man inte anpassar informationen till målgruppen”
19
Gender Flickor klarar sig bättre än pojkar
”flickor lärt sig ta hand om sig själva o andra” ”Som 16 åring kände jag att jag behövde växa upp väldigt fort…man är tvungen att bli mogen som tjej liksom. Killar håller fortfarande på liksom [leker]”
Uppskattar friheten för kvinnor ”Det är många som tycker att han är en konstig man. Hur kan han vara hemma och byta blöja när jag åkte till ett möte? ”
Mer jämställda än svenska kvinnor o män? 20
Sociala bryggor Nyckelpersoner I deras liv ”Hon var som en extramamma, peppade hela tiden. Hon trodde att vi skulle klara det. Det behövde man just då”
“Han såg varje individ, deras möjligheter”
Kunde vara lärare, socialarbetare, fostermamma osv. Idag är kvinnorna nyckelpersoner för nykomlingar
21
Underlättande faktorer
Språk o kulturell kunskap Kunskap i svenska mycket viktigt
“Vi valde att bo kvar i xx... Vi vill bo i en liten stad. ..Vi hade chansen efter uppehållstillstånd att flytta. …men tackade nej... Jag är glad att jag tog det beslutet”
Säkerhet och stabilitet ”jag uppskattar att man kan cykla hem från jobbet på kvällen”
22
Drömmar
• Träffa mamma • Besöka Somalia
• Fred i Somalia 23
Faktorer av betydelse: 1. Mamma
• Kom från stabila hem
“Vi hade en bra barndom. Vi hade kärleksfulla föräldrar. Vi fick grunden och det var jättebra. Jag tror det hjälpt oss mycket” • Mammorna starka kvinnor – förebilder –
utbildade sig, tog hand om familjen 24
Faktorer av betydelse: 2. Svenskar
• Mötte trygga engagerad person/er i Sverige, uppmuntrade stöttade
• Komma till en lite ort – lättare lära sig svenska
25
Faktorer av betydelse: 3. Stark motivation • Stark motivation att möta mammas förväntningar
• Stark motivation att utbilda sig och klara sig själv
”Jag hade ett mål – att utbilda mig”
26
Rekommendationer
• Identifiera en vuxen som de kan relatera till
- ersätta mamma
• Uppskatta dem som starka individer individuella behov
• Flytta inte runt dem
• På liten ort mer integrerad
• Utbilda personalen
27
Känna sig integrerad Fotbollsmatch Sverige – Somalia • “Jag skulle säga Sverige, eftersom mina barn spelar mycket fotboll” • ”Jag skulle välja de som är bäst. Men, spontant skulle jag heja på Somalia, för jag kommer alltid att vara somalier” 28