Transcript Övik 121001_handout_clundahl - Bedömning för lärande i

Bedömning
för lärande
III Övik -01
0
1
2
201
1
Christian Lu
ndahl Professor i pedagogik K
arlstad och Stockholms
universitet Föreläsningens tema – betydelsen av tydliga utgångspunkter och riklig återkoppling 0  Skapa gemensamma riktlinjer för bedömning 0  Tydliggör mål, innehåll, bedömningsgrunder 0  Samla tecken på vad eleverna kan 0  Ge återkoppling som utvecklar lärandet och låt elever återkoppla på varandra Copyright Christian Lundahl
It is Rocket science! Förutsättningar för en professionell implementering av bedömning 0  Se till att det avsetts tillräckligt med tid och att tiden används effektivt 0  Engagera extern expertis 0  Lägg vikt vid att engagera personer i aktiva processer snarare än att bygga på frivillighet 0  Stimulera problematiserande diskussioner 0  Skapa möjligheter till att i samverkan utveckla gemensamma rutiner och strukturer 0  Se till att arbete är i samklang med policydokumenten och de övergripande riktlinjerna för skolan 0  Skolledaren behöver vara aktiv och leda utvecklingsarbetet. Det räcker sällan att bara peka ut riktlinjer. (Timperley, Wilson, Barrer, & Fung, 2007). Copyright Christian Lundahl
Det Tinns dock inget rätt eller fel 0  En summativ bedömning syftar oftast till att avgöra hur mycket en elev kan, vad som är rätt eller fel 0  Formativ bedömning samlar in den information som behövs för att förstå vad eleven kan och vad och varför den har svårt med vissa saker -­‐ och använder den informationen för att hjälpa i eleven att lära sig mer/bättre Copyright Christian Lundahl
Bedömningens syfte avgörande för dess utformning 0  Varför gör jag den här bedömningen? 0  Vad ska jag kunna använda resultaten till? 0  Hur utformar jag uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att jag kan göra en rättvis summativ bedömning alternativt ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? 0  Hur kommunicerar jag resultaten så att jag når syftet med bedömningen? 5
Formativ bedömning i praktiken 0  Synliggör lärande och missförstånd 0  Ger återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör 0  Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke 0  Slutbedömning (alt. formativ cykel) ”Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place” (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 6
Formativ bedömning 0 Tydliggör 0 Utforska 0 Återkoppla 0 Följ upp 0 Tydliggör igen 0 Utforska igen 0 Återkoppla igen 0 Följ upp igen 7
1. Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment i planeringen 0  Utgår lärarna vid planering av undervisningen från kursplanerna och planerar de för hur bedömningen av eleverna ska gå till så att den blir en integrerad del av undervisningen tillsammans med eleverna. AR Planering 0  Lärarna identiTierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). Copyright Christian Lundahl
Syfte, långsiktiga mål, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav 0  Syfte anger varför ämnet Tinns i skolan och vilka förmågor ämnet är tänkt att utveckla hos eleverna. Det centrala innehållet anger vad eleverna ska öva sina förmågor genom i undervisningen. Kunskapskraven anger progression i de förmågor eleverna utvecklat. 0  Kunskapskraven är i huvudsak ställda mot förmågorna, det är med andra ord elevens förhållningssätt till kunskaperna som ska stå i fokus för betygssättningen inte kunnandet i sig. 9
The Big 5 (Göran Svanelid) 0  Analysförmåga. Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. 0 
0 
0 
0 
Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för-­‐ och nackdelar. Kommunikativ förmåga. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga. Tolka. Värdera. Ha omdömen om. ReTlektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga. Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-­‐magasinet/2011/11/08/lagg-­‐
krutet-­‐pa-­‐big-­‐5 Copyright Christian Lundahl
Syfte och Centralt långsiktigt mål innehåll Ämnets syfte och de kunskaper/
förmågor eleverna ska utveckla. Kunskapskrav Vilket centralt Kravnivåerna innehåll berör arbetsmomentet Undervisning och konkreta mål Bedömnings-­‐
situationer Hur arbetar ni mot de långsiktiga målen och mot konkreta delmål Vilka formativa bedömningar kommer genomföras under arbetsområdet Exempel på vad eleven ska visa på olika kravnivåer Copyright Christian Lundahl
Vilka summativa bedömningar kommer genomföras under arbets-­‐
momentet Konkretisera med verkliga exempel Copyright Christian Lundahl
Kursplanerna 2011, Svenska åk 6 Kunskapskrav Betyget A:
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, inne-­‐ håll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. 13
14
ExempliTiera kravnivåer 0  Använd eleverna för att identiTiera produkt och processkvaliteter http://www.youtube.com/watch?v=mAxjtEPjsf0 Copyright Christian Lundahl
Planera utifrån frågor Copyright Christian Lundahl
Vad ska eleverna lära sig 0  Planera utifrån de frågor du vill att eleverna ska kunna besvara – eller ställa – efter lektionens slut 0  EXIT TICKETS Copyright Christian Lundahl
3 – 2 – 1 0  Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig, eller 0  3 likheter mellan. . . , 2 förutsägelser om. . . , 1 något annat 0  3-­‐2-­‐1 Kort -­‐ 3 viktiga idéer, 2 frågor, 1 sak jag vill läsa mer om -­‐ 3 ord jag tycker är viktigast för detta ämne, 2 kopplingar jag gjorde, 1 sak jag inte gillar (Kingore, 2007) 0  3-­‐2-­‐1 ämnen kan vara vad som helst men om de är relaterade till lektionen, nästa dags arbete, enheten temat etc. så mycket bättre Copyright Christian Lundahl
Exit tickets/Lärande kvitton 0  Lärande kvitton/exit ticket 0  One Minute Response -­‐ viktigaste du lärt idag -­‐ obesvarad fråga du lämnar klassen med idag -­‐ Muddiest point (mest förvirrad om) 0  A & E-­‐kort (Bedömning och utvärdering) -­‐ Visa 3 olika sätt att slutföra detta matematiska problemet; Förklara kortfattat gravitation. Ge ett exempel på gravitation i klassrummet eller på lekplatsen; Vilken händelse är viktigast i berättelsen? Varför? (http://
writingTix.com) Copyright Christian Lundahl
Viktiga frågor 0  Vad gör en bra fråga för en Exit Ticket? 0  Lärande biljetter bygger på en undervisningsstrategi som kallas Essential questions: viktiga frågor. Att börja använda väsentliga frågor, fråga dig själv en vägledande fråga varje gång du planerar en lektion: Om jag har genomfört min lektion bra, vilken fråga ska eleverna kunna besvara för att visa att de förstått huvudpoängen? 0  Viktiga frågor bör variera beroende på djupet av innehåll och mål. Copyright Christian Lundahl
0  Om en biologilärare har bestämt att han bara behöver ge sina studenter en grundläggande förståelse av det kardiovaskulära systemet (hjärt-­‐kärlsystemet) kan han viktiga frågor vara: • I ordning, vilka delar av hjärtat går blodTlödet genom? • Vilken riktning gör blodTlödet genom det mänskliga hjärtat? Lite mer på djupet: • Hur bidrar varje del av hjärtat till syresättningen av blodet? • När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Skapa synteser, överblicka: • Tänk på stadens jobb, från borgmästare till avloppsanställda: Vilken jobb är mest likt dina lungor, och vilken jobb är mest likt ditt hjärta? Varför? • I vilken utsträckning håller du ditt hjärta friskt? Hur skulle du förbättra hälsan hos ditt hjärta om vi startar imorgon? Copyright Christian Lundahl
Dokumentera exit tickets 0  På 1-­‐1 skolor är det möjligt att låta eleverna skriva sina exit tickets direkt in i skolans dokumentationssystem. Copyright Christian Lundahl
2. Samla tecken på lärande 0  Låt elever få visa vad de kan på ett allsidig sätt 0  Ställ rika och utvecklande frågor som leder till att du förstår hur eleven tänker Copyright Christian Lundahl
Elever har rätt till allsidig bedömning 0  Lärarnas bedömning av elevernas kunskaper är allsidig och olika underlag 0 
0 
0 
0 
0 
används för att analysera kunskaperna så att eleverna ges goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt (Lgr 11, 2.7, AR Planering). Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). Lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i alla ämnen och använder aktuella bedömningsunderlag för att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. (10 kap. 13 § skollagen, Lgr 11, 2.7). Lärarna analyserar regelbundet de kunskaper eleven har visat, gör helhetsbedömningar av dessa och jämför med kursplanernas kunskapskrav (Lgr 11, 2.7, AR Planering). Lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevers kunskapsutveckling (9 kap. 20-­‐22§§ skolförordningen). Lärarna använder ändamålsenliga rutiner och former för dokumentation som främjar elevernas kunskapsutveckling och väl återspeglar deras kunskaper i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (AR IUP, AR Planering). 24
Ställ frågor som skapar tänkande 0  Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0  Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993) Copyright Christian Lundahl
The Big 5 (Göran Svanelid) 0  Analysförmåga. Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. 0 
0 
0 
0 
Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för-­‐ och nackdelar. Kommunikativ förmåga. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga. Tolka. Värdera. Ha omdömen om. ReTlektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga. Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-­‐magasinet/2011/11/08/lagg-­‐
krutet-­‐pa-­‐big-­‐5 Copyright Christian Lundahl
Att med frågor söka tecken på lärande – få eleverna att tala/tänka ExempliGiera/precisera (begreppslig förmåga) Komplettera, ta bort, ändra (metakognitiv förmåga) Jämföra, sortera, organisera (analytisk förmåga) Ge mig ett eller Tler exempel Vad måste läggas till/tas på …? bort/ändras för att tillåta/
försäkra/motsäga …? Vad är likheter och skillnader mellan…? Beskriv, demonstrera, Vad kan läggas till/tas berätta, visa, välj, rita, hitta, bort/ändras utan att …
placera ett exempel på …! påverkas? Sortera eller organisara följande utifrån ….! Är … ett exempel på? Berätta vad som är fel med …! Är det eller är det inte ...? Vad gör …. till ett exempel på …? Vad behöver ändras för att …? Nämn ett motexempel till …? Finns det några speciella Förändra, variera, reversera, alternera (analytisk förmåga) Generalisera, anta, spekulera (begreppslig förmåga) Förklara, justera, veriGiera, övertyga, vederlägg (metakognitiv förmåga) Alternera en aspekt av … för att se effekten! Vad är detta ett specialfall Förklara varför …! av? Vad skulle hända om …? Hur ser det generellt sett ut? Ge en anledning att använda … eller inte använda! Om det här snarare är Är det alltid, ibland, aldrig Hur kan vi vara säkra att svaret på en likande fråga, …? …? vilken är frågan? Gör … på två (eller Tler) sätt. Vilket är snabbast, lättast, säkrast, …? Beskriv alla … så kortfattat som du kan! Berätta vad som är fel med …! Förändra … i syfte att skapa spänningar, motsättningar, …! Vad kan förändras och Är det alltid fel/falskt att vad måste vara det …? (Är det alltid rätt/sant samma för att … att …?) fortfarande ska vara sant? Hur används … i …? Förklara … roll eller användning/betydelse för Frågorna ska ge svar på elevernas förmågor (ex. historia år 7-­‐9) 0  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, 0  kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, 0  reTlektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och 0  använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. I årskurs 7-­‐9, Historia Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 * Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700—
talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. * Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. * Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900 * Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. * Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. * Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. * Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppTinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning – ”fy vad elakt!” t.ex. med hjälp av appen: Names in a hat Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett ”Fönster in i elevernas tänkande” Ge eleverna mer tid Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så… lyssna in vad dina kamrater säger så återkommer jag till dig Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte” 31
Få alla att synas! 0  Spegelsalar 0  No hands up! http://www.bedomningforlarande.se/node/2 http://www.youtube.com/watch?v=5uKqs3D0Z0M 0  All student response system: exit ticket, mini whiteboard, traTikljus, eller http://www.youtube.com/watch?v=UPeAT06afds eller, Socrative (Tinns som app): http://vimeo.com/socrative/intro http://www.youtube.com/watch?v=EGr53IA91MU&feature=related Copyright Christian Lundahl
Hur tänker du nu? 1. Nova och Troj behöver leta reda på en nyckel som ska vara 5 cm lång. Vilken nyckel kan det vara? Ringa in den. (Här får du inte använda linjal) Berätta hur du löser uppgiften 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0  Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 § skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 34
Tänk igenom Vad är det som prövats och vad bör alltså stå i centrum för återkopplingen Vad ska återkopplingen resultera i, vad är dess syfte Hur ska återkopplingen utformas (läraren/
kamratbedömning) Vad ska eleven göra med återkopplingen – hur förväntar jag mig att eleven lär sig något av den Copyright Christian Lundahl
Återkopplingens två grundprinciper 0  Bra återkoppling generar tänkande (fokus på hur man går vidare) 0  Återkopplingen ska innebära mer arbete för eleverna än för läraren (låt eleverna matcha återkoppling till elevarbete i grupp, ge alla elever lika många frågor att arbeta vidare med, etc) 36
GPS-­‐modellen 0  Mål 0  Position 0  Strategi Copyright Christian Lundahl
Feedback för lärandet 0  “. . . Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt.” (ur Parr & Timperlay 2010) Copyright Christian Lundahl
Bekräfta det som är bra och tala om varför 0  Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den med en påstående/referens. 0  Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har sagt och svarar med egen reTlektion. Det är också typisk för en argumentation. Copyright Christian Lundahl
Vad behöver förbättras och varför 0  Du skriver med ett gott Tlyt och använder litteraturen på ett resonerande och frågande vis som blir intressant. Tänk på att om du börjar med en frågeställning så bör den fångas upp och diskuteras i slutet. Det ser jag inte riktigt att du gör, utan där kommer en ny fråga utan koppling till din första fråga. Copyright Christian Lundahl
Ge feedback utifrån vad eleverna skulle ha lärt sig 0  Fokusera din feedback kollektivt på de lärandemål som fanns för momentet http://www.udir.no/Vurdering-­‐for-­‐laring/Eksempler-­‐
fra-­‐praksis/Film-­‐11-­‐Gjovik/ http://www.youtube.com/watch?v=m1bkMNS-­‐la4 Copyright Christian Lundahl
Feedback i processer 0  Stationer i processen 0  Använd dig själv 0  Använd experter och medstuderande 0  Använd video http://www.udir.no/Vurdering-­‐for-­‐laring/Eksempler-­‐fra-­‐
praksis/Film-­‐opplaring-­‐i-­‐dans-­‐Frikar-­‐akademiet/ Copyright Christian Lundahl
Förstår eleven återkopplingen 0  Vad ska du göra nu? 0  Förstår du varför? 0  Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0  Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning) Copyright Christian Lundahl
Från det kollektiva till det individuella 0  Strävansmål/ ... /Bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen: 0  Under de första 7 veckorna har eleverna fördjupat sina kunskaper om framförallt judendom och islam i vår tid och historisk tid. Genom diskussioner i klassen har de även utvecklat sin förståelse för hur samhället och religionen har ömsesidig påverkan på varandra och hur religionerna påverkar det svenska samhället. Eleverna har dess-­‐ utom blivit medvetna om likheter och olikheter mellan de tre syskonreligionerna. 0  Vad krävs för att komma vidare? Du har visat att du kan mycket fakta om de olika religionerna och du kan reTlektera. För att komma vidare bör du utveckla dina resonemang ytterligare, till exempel genom att ta upp även andras ställningstaganden och bemöta de med argument (se det ur olika perspektiv). Det kommer Tler uppgifter där du kommer att få möjlighet att visa de olika förmågorna. (Skolverket 2010, utvärdering av skriftliga omdömen) Copyright Christian Lundahl
Var be(inner vi oss just nu i verksamheten/projektet? /…/ Nu fokuserar vi på att observera barnen för att se vad de intresserar sig för och vad vi ska bygga vidare på i verksamheten. Det är mycket som händer ute på gården. Barnen upptäcker sniglar, kottar, spindlar, vattenpölar och varandra. Barnen lagar mat i sandlådan, leker och härmar varandra, tränar på att balansera och sortera och lägga på rader. De gräver gropar och bygger torn och banor. Vilka tankar och frågor har väckts under månadens gång i verksamheten och i projektet? Barnen har funderat kring hur många ben en spindel har, funderar kring begreppen stor och liten, försöker hjälpa varandra över hinderbanan, hur tröstar man bäst en kompis? Vilken/vilka problemlösningar är barnen inne i just nu? Hur hittar man balansen? Om jag kommer upp, hur känns det att vara uppe och titta ner? Vågar jag det här? Varför Tlyter båten i vattenpölen men stenen som är mindre sjunker? Vilka uttryckssätt (100 språk) har barnen använt sig av och hur går vi vidare? Barnen har skapat med lera och färg, använt sig av vatten, lekt rollekar, sjungit och dansat, byggt och konstruerat, sorterat samt 45
läst böcker, t.ex. ”Vem är arg?” Låt eleverna ge varandra feedback 0  Prata om feedback. Titta på juryn i X-­‐factor och be eleverna diskutera vad som är bra feedback och vilken typ av feedback de själva gillar 0  Använd matriser och exempel 0  Two stars and a wish (två stjärnor och en glödlampa) 0  Ge det tid Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning på skrivprocesser Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4 Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin ”början” på dator. Början diskuterade de med en kompis och frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen: interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem! Marita Lundgren 2011 Resultat Bättre kunskapsutveckling kring formen. ”Eleverna Tick själva bära sin process utan att de hela tiden var tvungna att kolla men mig att de gjort ”rätt” /…/ Att plötsligt ha räckt till var en underbar känsla för mig som pedagog ”(Läraren) ”När jag skriver på dator är det lätt att ändra, men när jag skriver för hand känns det mer som jag gjort fel, det känns mer negativt, som om jag får personlig kritik, inte min berättelse. ReTlektera tillsammans 0  Välj – byt –väl 0  Two stars and a wish (anonymt på postit lappar) Rösta fram mest hjälpfulla feedback Copyright Christian Lundahl
Två stjärnor och en glödlampa http://www.youtube.com/watch?v=nmYFhjDFlE0 Copyright Christian Lundahl
Självbedömning i kombination med kamratbedömning i läsförståelse Ingeborg Cederlöf Hull (STHLM), åk 2 Resultat Eleverna läser mer. ”Jag uppfattar det som om mina elever tycker det är skillnad på mina ’önskningar och en kamrats ’önskningar’. När en kamrat önskar uppfattar jag det som att mottagaren av önskningen tar det positivt, att kamraten är intresserad av den andres inlärningsprocess, medan när jag som pedagog önskar något mer av eleven, så uppfattar jag det som om eleven kan tycka att önskan blir betungande och ger merarbete” Kamratbedömning gjorde att jag som lärare Tick mer tid med de som kommit kortast i sin läsutveckling Jag upplevde att det ibland var bättre att lämna matrisen och arbeta med elevernas egna frågor om läsning – det gav mer djup i diskussionerna. Matriser är dock ändå ett bra komplement Mål och utgångsunkter 0  Är målen för lärandet klara och begripliga 0  Går det att använda måldialoger där studenterna hjälper varandra att se syftet med momentet/kursen 0  Finns det tydliga kvalitetskriterier/bedömningsmatriser för de olika nivåer studenten kan prestera på 0  Finns det konkreta studentexempel för varje betygsnivå eller i relation till övergripande mål 0  Är syftet med bedömningen tydliggjort 0  Knyter återkopplingen an till de mål/kriterier/exempel läraren gått igenom 0  Är återkopplingen tillräcklig explicit, dvs. förklarar den vad problemet är och beskriver hur problemet kan kringgås Copyright Christian Lundahl
Analys 0  Vad är motivet till att jag ser ett problem/förtjänst 0  -­‐ Varför är detta bra/problematiskt 0  -­‐ Hur kan studenten ha tänkt 0  -­‐ Hur undervisade jag om detta 0  -­‐ Finns det något i detta ämnesmoment som är särskilt klurigt/viktigt Copyright Christian Lundahl
Konsekvenser 0  Vad ska bli konsekvensen av återkopplingen, vad ska ändras, vad ska studenten hålla fast vid 0  Finns det tid för studenten att revidera sitt arbete 0  Går det att ge återkopplingen kollektivt 0  Kontrollera att studenten förstår vad du menar med din återkoppling 0  Går det att arbeta med kamratbedömning/opposition eller seminarier kring återkopplingen 0  Följ upp och försäkra dig om att studenterna arbetat utifrån din återkoppling 0  Gör själva slutbedömningen och ge en summativ återkoppling (i vilken du kan be studenter med goda resultat att reTlektera över vad de ska använda sina kunskaper till och stundeter med svaga resultat att fundera över för sin egen skull vad de tror att de kan få problem med i framtiden givet eventuella kunskapsluckor) Copyright Christian Lundahl
Bedömningen ger underlag för den fortsatta planeringen 0  Lärarna analyserar i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). 0  Lärarna identiTierar vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). 0  Lärarna utvärderar i vilken mån bedömnings-­‐ och dokumentationsformerna som används är praktiska och ändamålsenliga (AR Planering). 0  Lärarna ger fortlöpande information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (3 kap. 4 §, 10 kap. 12 § skollagen, Lgr 11, 2.4 och 2.7 ) 57
Formativ bedömning tar tid 0  Ja, men från vad? Lärandet? Formativ bedömning handlar om att organisera undervisningen utifrån vad eleverna lär sig mer än utifrån vad man ”måste” gå igenom. 0  Men formativ bedömning ger också tid tillbaka i form av mer självständiga och kunniga elever Copyright Christian Lundahl
Gräv där du står och förädla 0  De olika bedömningar jag gör av eleverna, vad ser jag att det leder till? (Olika bedömningar kan ge olika konsekvenser) 0  Ge exempel på när mina bedömningar bidragit till elevens lärande? Hur gick det till? 0  Vad skulle jag helst pröva att arbeta vidare med i min bedömningspraktik? Och vad krävs för att det ska bli möjligt? Copyright Christian Lundahl
Skapa en bedömningspolicy som sätter lärandet i fokus 0  Utgångspunkter och värdegrund för bedömning 0  Beskriv syfte med olika typer av bedömningar Gå igenom: 0  Planering T.ex: Lärarna identiTierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0  Genomförande T.ex: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0  Resultatkommunikation T.ex: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP). Balans i resultatdialogen med kommunen (inte bara summativa resultat) 60
0  Beskriv årets bedömningshändelser Bedömningens syfte Bedömning i skolan sker i olika syften, dvs. olika sätt att bedöma är bra för olika ändamål. Så här skriver Skolverket om det som kallas formativ och summativ bedömning: ”Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå Tinnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever. Den spänning som kan Tinnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både ”coach” och ”domare” i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedömningen sker.” (Skolverket) 61
Formativ och summativ bedömning på Hökmossens skola 0  På Hökmossens skola arbetar pedagogerna med formativ och summativ bedömning på följande sätt Formativ bedömning Summativ bedömning Tydliggöra mål: matriser, elevexempel Slutprov, nationella prov Synliggöra eleven: elevinTlytande över Betyg redovisning, kollegialt arbete med frågor/provuppgifter, allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT) Återkoppling: lektionsvis, framåtsyftande, IUP, skriftliga omdömen Uppföljning/utvärdering/
resultatkommunikation med kommun, stat, vårdnadshavare Kamratbedömning – gensvar t.ex. med Diagnos/Särskilt stöd ”two stars and a wish”. Självbedömning – checklistor, lära sig revidera egna arbeten 62
Årets bedömningsarbete 63
Exemplet Kommun X Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever förutsättningar att nå målen för utbildningen, så att de är väl förberedda för framtida arbete och/eller vidare studier. Alla elever ges stöd och stimulans, så att de utvecklas så långt som möjligt. All undervisning och bedömning utgår från aktuella styrdokument. För att nå målen med utbildningen prioriterar X kommuns gymnasieskolor utveckling av pedagogiska arbetssätt och arbetsformer med tydlig ansvarsfördelning. Bedömning för lärande är en av dessa pedagogiska ansatser och kommunens gymnasieskolor har därför kommit överens om följande policy kring bedömning. 1.  All bedömning syftar till att främja lärande. 2.  Bedömningen planeras in och integreras i all undervisning på ett medvetet och systematiskt sätt. Målen, undervisningen och bedömningen går i linje med varandra. Eleven görs delaktig i planeringen. 3.  Läraren arbetar för att mål (syfte och centralt innehåll) och kunskapskrav blir tydliga för eleven utifrån respektive moment/arbetsområde och den nivå eleven beTinner sig på. 4.  Läraren säkerställer att bedömningen i kurserna sker i relation till mål och kunskapskrav och med ett sakligt språkbruk. Formativ och summativ bedömning sker i balans. /…/ 12. Rektor säkerställer att frågor om bedömning gällande bland annat kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering sker inom det systematiska kvalitetsarbetet. Copyright Christian Lundahl
Slut För mer kunskap om bedömning följ min blogg: www.skoloverstyrelsen.se och webbsida: www.bedomningforlarande.se Eller Twitter: @DrLundahl 65
Frågor för att ge policyn ett lokalt innehåll 0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
0 
Varför bedömer vi? Hur bedömer vi? När bedömer vi? Hur använder vi resultaten om bedömning? Hur kommunicerar vi resultaten? Hur planerar vi våra bedömningar? Hur utvärderar vi våra bedömningar? Hur stämmer våra bedömningsmetoder överens med vår syn på kunskap, lärande och elever (vad har vi för bedömningsvärdegrund)? Hur utvärderar vi effekten av våra bedömningar? Var ligger tiden i bedömningsarbetet? Hur dokumenteras bedömningsarbetet? Vad har vi för bedömningskompetens och hur ser fortbildningsbehoven ut? Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen. Hur ska vi prioritera arbetet med en bedömningspolicy Problematisera beTintliga rutiner 0  Fokuserar bedömningarna på hur eleverna lär sig och inte bara vad 0  Främjar de elevernas motivation att lära sig och inte bara till tävling 0  Främjar de elevernas förståelse för mål och kunskapskrav 0  Hjälper de eleverna att förstå hur de ska lära sig bättre 0  Utvecklar de elevernas förmåga att bedöma sig själva 0  Främjar de elevernas lärande av varandra Copyright Christian Lundahl
Att upprätta en organisation kring bedömningsarbetet 0  Hur behöver en organisation för Bedömning för lärande se ut på skolnivå? Skillnader mellan olika stadier/gymnasiet? 0  Kan vi skapa team för utveckling av IUP, Skriftliga omdömen, användning av nationella prov, utvecklingssamtal etc? 0  Hur bryter vi lärares isolering i pedagogiska och didaktiska frågor? Var kan det Tinnas motstånd till samarbete kring dessa frågor. 0  Hur ofta behöver lärare träffas för att utveckla sina bedömningsmetoder, och under hur lång tid? 0  Vad kan och bör dCopyright
iskuteras i lärarnas regelbundna Christian Lundahl
möten om bedömning? Mötesstruktur 0  Punkt 1: Introduktion och mötesordning (5 min) 0  Punkt 2: Hur går det? (50 min) 0  Punkt 3: Nya rön om bedömning för lärande (50 min) 0  Punkt 4: Upprättande av individuella handlingsplaner (10 min) 0  Punkt 5: Summering av möteserfarenheterna (5 min) Copyright Christian Lundahl
Länkar 0  Frågor: http://www.youtube.com/watch?v=5uKqs3D0Z0M 0  Feedback: http://www.slideshare.net/ash77/gudie-­‐to-­‐whole-­‐
class-­‐feedback Copyright Christian Lundahl