Transcript 2012-02-29 Christian Lundahl

Formativ bedömning i
praktiken
Tydliggör mål och kunskapskvaliteter
Synliggör lärande och missförstånd
Ger återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör
Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering
av arbete/tanke
0 Slutbedömning (alt. formativ cykel)
0
0
0
0
”Formative feedback is not complete until the students have
produced an equivalent piece of work where the issues have
been adressed and remedied, that is to say, until true
learning has taken place and has been shown to have taken
place” (Taras 2002, s. 506 min kurs.)
Copyright Christian Lundahl
Betydelsen av tydliga
utgångspunkter och riklig
återkoppling
Återkopplingen bestämmer lärandets riktning och
hastighet under resan mot de övergripande målen.
0 Målen måste vara tydliga
0 Återkopplingen behöver vara riklig
0 Använd eleverna som resurser i arbetet med mål och
återkoppling
Copyright Christian Lundahl
1. Koppla syfte till undervisning till
bedömning = Alignment
Syfte
Läraktivitet/undervisning Bedömning
Undervisningen i ämnet
svenska ska syfta till att
eleverna utvecklar
kunskaper i och om
svenska språket. Genom
undervisningen ska
eleverna ges
förutsättningar att ut
veckla sitt tal och
skriftspråk så att de får
tilltro till sin
språkförmåga och kan
uttrycka sig i olika
sammanhang och för
skilda syften. Det innebär
att eleverna genom
undervisningen ska ges
Texter, samtalsövningar,
skrivövningar (etc utifrån
centralt innehåll och ev
utifrån vissa kunskapskrav)
Copyright Christian Lundahl
Rollspel där eleverna
får argumentera,
förberett tal,
recensioner/redovisnin
gar av texter/litteratur,
Måldialoger
En måldialog går ut på att man för ett lärande och reflekterande samtal
kring målens innebörd och kunskapskravens betydelse. Genom att låta
eleverna diskutera målen med varandra, fördjupas deras kunskap och
insikt kring hur man kan gå tillväga för att lära sig. Några bra
frågeställningar att luta sig mot är:
0 Vad menas med att...?
0 När behöver du kunna det?
0 Hur kan du göra för att lära dig?
0 Vem kan du lära dig med?
0 Hur kan du visa att du kan?
0 När vet du att du verkligen kan?
Det finns en uppsjö av bra digitala forum, samarbetsytor och chattrum
som ni kan använda för att föra måldialoger. TodaysMeet, Meetingwords
och Corkboard Me. För instruktionsfilmer kring dessa digitala verktyg, och
många fler, besök då Åsa Kronkvists
site: Samarbeta online.
Copyright Christian Lundahl
Använd elevexempel
0 Använd bedömningsexempel från de Nationella
provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade
uppgifter från tidigare elever.
0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte
minst VARFÖR
Copyright Christian Lundahl
Skolverkets nya
bedömningsstöd
http://www.skolverket.se/prov-ochbedomning/ovrigt_bedomningsstod/2.1195/2.5934/sl
ojd-1.166046
Copyright Christian Lundahl
Kursplanerna 2011, Svenska åk 9
Kunskapskrav Betyget A:
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom
att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och
väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra
välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande
struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare
och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om svenska språkets historia,
ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och
beskriva tydligt framträdande likheter och
skillnader.(Svenska kunskapskrav
2011)
Copyright Christian Lundahl
Länk till skolverkets bedömningsstöd för muntlig
framställning: http://www.skolverket.se/kursplaneroch-betyg/2.2454/2.2911/2.3109/bedomning-avmuntliga-prestationer-1.21279
Copyright Christian Lundahl
Arbeta med elevexempel.
0 SE BOKEN BEDÖMNING FÖR LÄRANDE FÖR
EXEMPEL
Copyright Christian Lundahl
Att med frågor söka tecken på
lärande – få eleverna att tala/tänka
Exemplifiera/precisera
Komplettera, ta bort,
ändra
Jämföra, sortera,
organisera
Ge mig ett eller fler exempel Vad måste läggas till/tas
Vad är likheter och
på …?
bort/ändras för att
skillnader mellan…?
tillåta/försäkra/motsäga …?
Beskriv, demonstrera,
berätta, visa, välj, rita, hitta,
placera ett exempel på …!
Vad kan läggas till/tas
bort/ändras utan att
…påverkas?
Sortera eller organisare
följande utifrån ….!
Är … ett exempel på?
Berätta vad som är fel med
…!
Är det eller är det inte ...?
Vad gör …. till ett exempel
på …?
Vad behöver ändras för att
…?
Nämn ett motexempel till
…?
Finns det några speciella
exempel på … (t.ex.
Copyright Christian Lundahl
Förändra, variera,
reversera, alternera
Generalisera, anta,
spekulera
Förklara, justera,
verifiera, övertyga,
vederlägg
Alternera en aspekt av …
för att se effekten!
Vad är detta ett specialfall Förklara varför …!
av?
Vad skulle hända om …?
Hur ser det generellt sett
ut?
Ge en anledning att
använda … eller inte
använda!
Om det här snarare är
Är det alltid, ibland, aldrig Hur kan vi vara säkra att
svaret på en likande fråga, …?
…?
vilken är frågan?
Gör … på två (eller fler)
sätt. Vilket är snabbast,
lättast, säkrast, …?
Beskriv alla … så
kortfattat som du kan!
Förändra … i syfte att
skapa spänningar,
motsättningar, …!
Vad kan förändras och
Är det alltid fel/falskt att
vad måste vara det
…? (Är det alltid rätt/sant
samma för att …
att …?)
fortfarande ska vara sant?
Copyright Christian Lundahl
Berätta vad som är fel
med …!
Hur används … i …?
Förklara … roll eller
användning/betydelse för
….!
Frågorna ska ge svar på elevernas
förmågor, t.ex. historia 7-9
0 använda en historisk referensram som innefattar olika
tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
kulturmöten och utvecklingslinjer,
0 kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund
för att skapa historisk kunskap,
0 reflektera över sin egen och andras användning av
historia i olika sammanhang och utifrån olika
perspektiv, och
0 använda historiska begrepp för att analysera hur
historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Copyright Christian Lundahl
CENTRALT INNEHÅLL I årskurs 7-9, Historia
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
* Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700—
talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
* Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
* Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan
berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900
* Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
* Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till
industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors
levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration
inom och mellan länder.
* Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
* Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka
och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar,
bildandet av fackföreningar och kampen
mot slaveri.
Copyright Christian
Lundahl
Bygg upp en frågebank
0 Ställ frågor med hjälp av frågematriserna på ett sätt
som gör att eleverna får visa sina förmågor i relation
till det du valt att undervisa om utifrån det centrala
innehållet.
Copyright Christian Lundahl
Vad är feedback?
Feedback is information about the gap between the actual
level and the reference level of a system parameter which
is used to alter the gap in some way. (Ramaprasad 1983:4 i
Wiliam 2009:19)
Information om elever är feedback enbart om den används
för att ändra förhållandet mellan faktiskt resultat och
förväntat resultat.
Feedback finns i allt lärande. Lärande sker inte utan
feedback. Feedback är att justera en handling eller tanke i
ljuset av dess konsekvenser.
Lärarens roll är att läsa av handlingen och elevens
intentioner och belysa dess konsekvenser så att eleven kan
justera handlingen mot önskat/önskvärt mål
Copyright Christian Lundahl
Tänk igenom
Vad är det som prövats och vad bör alltså stå i centrum
för återkopplingen
Vad ska återkopplingen resultera i, vad är dess syfte
Hur ska återkopplingen utformas
(läraren/kamratbedömning)
Vad ska eleven göra med återkopplingen – hur förväntar
jag mig att eleven lär sig något av den
Copyright Christian Lundahl
Vad är syftet med återkopplingen
0 Ska den kartlägga styrkor som eleven kan bygga på och
0
0
0
0
därigenom bekräfta, uppmuntra och motivera till fortsatt
lärande,
Ska den ska rätta till konkreta misstag
Ska den ska ge förklaringar för att leda till ännu djupare
förståelse,
Ska den ska utmana elevens kunskaper och uppfattningar
Ska den ska främja elevens självreflektion över sitt eget
lärande och arbetssätt.
(http://www.pu.uu.se/pedagogisktprogram/aterkoppling.
html)
Copyright Christian Lundahl
Feedback för lärandet
0 Mål
0 Position
0 Strategi
“. . . Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en
klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda
punkt och komma. Punkt och komma gör att texten
delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för
läsaren att förstå vad du vill ha sagt.” (ur Parr &
Timperlay 2010)
Copyright Christian Lundahl
Bekräfta det som är bra och tala
om varför
0 Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en
argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den
med en påstående/referens.
0 Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har
sagt och svarar med egen reflektion. Det är också
typisk för en argumentation.
Copyright Christian Lundahl
Vad behöver förbättras och varför
0 Du skriver med ett gott flyt och använder litteraturen
på ett resonerande och frågande vis som blir
intressant. Tänk på att om du börjar med en
frågeställning så bör den fångas upp och diskuteras i
slutet. Det ser jag inte riktigt att du gör, utan där
kommer en ny fråga utan koppling till din första fråga.
Copyright Christian Lundahl
Förstår eleven återkopplingen
0 Vad ska du göra nu?
0 Förstår du varför?
0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete?
0 Vad vill du att det ska resultera i?
(Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning)
Copyright Christian Lundahl
Tid för revidering avgörande för
värdet av feedback
0 FÖR EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ATT GE TID FÖR
REVIDERING UTIFRÅN ÅTERKOPPLING SE:
(http://barkersthlm.blogspot.com/2011/12/formativ
-bedomning-av-en.html
Copyright Christian Lundahl
0 De första utkasten som lämnades in liknade de rapporter som
eleverna tidigare skrev i samband med laborationer. Även då
brukade jag skriva kommentarer om hur de kunde förbättra sina
redogörelser till nästa gång, men det var först när de fick chansen
att jobba vidare med samma rapport som den förbättringen också
skedde. De färdiga rapporterna var av en helt annan kvalitet än vad
eleverna tidigare åstadkommit.
Personliga tankar
När jag läser det jag skrivit känns det så banalt på något sätt. Det är
väl självklart att eleverna presterar på en högre nivå när de får
feedback på och chans att förbättra det de gjort. Det gör att jag blir
osäker och tänker att alla andra redan jobbar på det här sättet. Gör
de det?
Daniel Barker (bloggen: barkersthlm)
(http://barkersthlm.blogspot.com/2011/12/formativ-bedomningav-en.html
Copyright Christian Lundahl
Från det kollektiva till det
individuella
0 Strävansmål/ ... /Bedömning av elevens kunskapsutveckling i
förhållande till målen:
0 Under de första 7 veckorna har eleverna fördjupat sina kunskaper
om framförallt judendom och islam i vår tid och historisk tid. Genom
diskussioner i klassen har de även utvecklat sin förståelse för hur
samhället och religionen har ömsesidig påverkan på varandra och
hur religionerna påverkar det svenska samhället. Eleverna har dess
utom blivit medvetna om likheter och olikheter mellan de tre
syskonreligionerna.
0 Vad krävs för att komma vidare? Du har visat att du kan mycket fakta
om de olika religionerna och du kan reflektera. För att komma vidare
bör du utveckla dina resonemang ytterligare, till exempel genom att
ta upp även andras ställningstaganden och bemöta de med argument
(se det ur olika perspektiv). Det kommer fler uppgifter där du
kommer att få möjlighet att visa de olika förmågorna. (Skolverket
2010, utvärdering av skriftliga omdömen)
Copyright Christian Lundahl
Låt eleverna ge varandra
feedback
0 Använd matriser och exempel
0 Two stars and a wish
0 Komplettera med loggbok
0 Ge det tid
Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning med eller
utan matris?
Madeleine Häggströms och Åsa Wennerstens (STHLM)
arbete med elevers skrivförmåga i argumenterande texter åk
2 och åk 4.
Uppgift: Du har nyss hört berättelsen Grottornas berg. Nu
ska du skriva en egen berättelse. Många tror att djur kan tala
med varandra. Berätta hur du tror att djur gör sig förstådda.
Du kanske har ett eget djur, har hört någon berättelse, sett på
TV eller själv tänkt något om detta.
Eleverna skrev i 60 min. Nästa lektion fick de ge varandra
gensvar parvis. Övningen upprepades vid ett senare tillfälle
men med hjälp av matris.
Copyright Christian Lundahl
Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och
gensvar:
http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/S
pecial/DocumentServiceDocument.aspx?fileid=24b339
8cdbc24467a98d986c51f54c72
Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning på
skrivprocesser
Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4
Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en
person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och
motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin
”början” på dator. Början diskuterade de med en kompis och
frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna
vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass
där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller
komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen:
interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna
beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem!
Copyright Christian Lundahl
Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och gensvar:
http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/Special/Docu
mentServiceDocument.aspx?fileid=24b3398cdbc24467a98d986c5
1f54c72
Marita
Lundgren
2011
Copyright Christian Lundahl
Resultat
Bättre kunskapsutveckling kring formen.
”Eleverna fick själva bära sin process utan att de hela tiden
var tvungna att kolla men mig att de gjort ”rätt” /…/ Att
plötsligt ha räckt till var en underbar känsla för mig som
pedagog ”(Läraren)
”När jag skriver på dator är det lätt att ändra, men när jag
skriver för hand känns det mer som jag gjort fel, det känns
mer negativt, som om jag får personlig kritik, inte min
berättelse.
Copyright Christian Lundahl
Självbedömning i kombination
med kamratbedömning i
läsförståelse
Ingeborg Cederlöf Hull (STHLM), åk 2
Länk till lärare som arbetat med kamratbedömning och
gensvar:
http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/S
pecial/DocumentServiceDocument.aspx?fileid=24b339
8cdbc24467a98d986c51f54c72
Copyright Christian Lundahl
Resultat
Eleverna läser mer. ”Jag uppfattar det som om mina elever tycker
det är skillnad på mina ’önskningar och en kamrats ’önskningar’.
När en kamrat önskar uppfattar jag det som att mottagaren av
önskningen tar det positivt, att kamraten är intresserad av den
andres inlärningsprocess, medan när jag som pedagog önskar
något mer av eleven, så uppfattar jag det som om eleven kan tycka
att önskan blir betungande och ger merarbete”
Kamratbedömning gjorde att jag som lärare fick mer tid med de
som kommit kortast i sin läsutveckling
Jag upplevde att det ibland var bättre att lämna matrisen och
arbeta med elevernas egna frågor om läsning – det gav mer djup i
diskussionerna. Matriser är dock ändå ett bra komplement
Copyright Christian Lundahl
Lär eleverna att be om
feedback
0 Ställ x antal frågor till mig som du vill att jag
kommenterar när jag läser texten
0 Är det något särskilt du vill att jag reagerar på
0 Känner du att det finns starkare och svagare sidor i
arbetet som du vill att jag fokuserar på
Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning i grupp
En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som
är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker).
Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans
med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade.
När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera
det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är
intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling:
0 Du skriver berättande text och vi ser bilder.
0 Du beskriver detaljer.
0 Du beskriver miljö och ljud.
0 Du har med känslor.
0 Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem.
0 När man läser vill man höra fortsättningen.
0 Du läser med inlevelse.
Copyright Christian Lundahl
Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och
lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att
läsa din text med många stavfel”, säger en elev.
Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina
kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle
därför bör tänka på:
0 Att använda talstreck i början av dialogen.
0 Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare.
0 Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer.
Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att
han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det
finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett
ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att
han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli
böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du
har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in
dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som
Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle
kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag
skriver så att det skapas bilder.”
Copyright Christian Lundahl
Olika feedback – olika effekt
Former av återkoppling
Effekt för
lärandet
Svag feedback – eleverna får bara reda på sina resultat eller
betyg (Kunskap om resultat)
0.14 (31s)
=8 mp
Enkel feedback – eleverna får reda på sina resultat eller betyg 0.36 (48s)
tillsammans med målen de skulle nå och/eller de rätta svaren
(Kunskap om rätt svar)
Svag formativ bedömning – eleverna får reda på rätt svar
tillsammans med någon form av förklaring
0.26 (49s)
Enkel formativ bedömning – eleverna får reda på rätt resultat 0.39 (41s)
tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom
också specifika förslag till förbättring
Stark formativ bedömning – eleverna får reda på rätt resultat
tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom
också förslag på specifika aktiviteter de kan göra för att
utvecklas (metakognitiva förslag eller
uppmärksamhetskrävande aktiviteter) (Nyquist 2003)
Copyright Christian Lundahl
0.56 (16s)
=33 mp
N=185
studier
Checklista för återkoppling
0 Mål
0 Analys
0 Konsekvenser
Copyright Christian Lundahl
Mål och utgångsunkter
0 Är målen för lärandet klara och begripliga
0 Går det att använda måldialoger där studenterna hjälper
0
0
0
0
0
varandra att se syftet med momentet/kursen
Finns det tydliga kvalitetskriterier/bedömningsmatriser för de
olika nivåer studenten kan prestera på
Finns det konkreta studentexempel för varje betygsnivå eller i
relation till övergripande mål
Är syftet med bedömningen tydliggjort
Knyter återkopplingen an till de mål/kriterier/exempel läraren
gått igenom
Är återkopplingen tillräcklig explicit, dvs. förklarar den vad
problemet är och beskriver hur problemet kan kringgås
Copyright Christian Lundahl
Analys
0 Vad är motivet till att jag ser ett problem/förtjänst
- Varför är detta bra/problematiskt
0 - Hur kan studenten ha tänkt
0 - Hur undervisade jag om detta
0 - Finns det något i detta ämnesmoment som är
särskilt klurigt/viktigt
0
Copyright Christian Lundahl
Konsekvenser
0 Vad ska bli konsekvensen av återkopplingen, vad ska ändras, vad ska
0
0
0
0
0
0
studenten hålla fast vid
Finns det tid för studenten att revidera sitt arbete
Går det att ge återkopplingen kollektivt
Kontrollera att studenten förstår vad du menar med din
återkoppling
Går det att arbeta med kamratbedömning/opposition eller
seminarier kring återkopplingen
Följ upp och försäkra dig om att studenterna arbetat utifrån din
återkoppling
Gör själva slutbedömningen och ge en summativ återkoppling (i
vilken du kan be studenter med goda resultat att reflektera över vad
de ska använda sina kunskaper till och stundeter med svaga resultat
att fundera över för sin egen skull vad de tror att de kan få problem
med i framtiden givet eventuella kunskapsluckor)
Copyright Christian Lundahl
Diskutera
0 Hur tydliggör vi vad vi bedömer?
0 Hur kan vi skapa mer feedback i lärandeprocesserna?
0 Hur kan vi utforma vår feedback så att lärandet
hamnar i fokus och så att vi ger stöd i den fortsatta
processen (metakognitiva knep, övningar etc)?
0 Hur kan vi utforma vår feedback så att den omfattar
så många elever som möjligt (alltså blir
tidsbesparande)?
Copyright Christian Lundahl
Länkar
0 Frågor:
http://www.youtube.com/watch?v=5uKqs3D0Z0M
0 Feedback: http://www.slideshare.net/ash77/gudie-
to-whole-class-feedback
0 Sök med hjälp av google video på ”assessment for
learning” för fler filmer om BFL. Sök också på
www.slideshare.net för powerpoint-presentationer.
Copyright Christian Lundahl