Transcript diabetes - Mediafocus.se

diabetes
■ sid 6-7
foto: susanne kronholm
Livet med
Carl-Jan unnar sig av livets goda
LIVET MED DIABETES – Det du bör veta om att leva med diabetes – NR 3 MAJ 2011
Motion viktigt
för diabetiker
• Fakta om diabetes ■ sid 4 • Ultrakorta nålar ■ sid 8
• Barndiabetes – 800 barn per år drabbas ■ sid 10-11
• Håll koll på dina fötter ■ sid 14
• Christer har inga planer på att sluta jobba ■ sid 16
Stressigt liv
kan utlösa
diabetes
■ sid 18
Livet med diabetes • sid 1
Livet med
diabetes
I Sverige har 3-4 procent av befolkningen diabetes,
vilket motsvarar ca 300 000 – 400 000 personer. Det
finns dock ett stort mörkertal bestående av personer
som antingen ligger på gränsen att drabbas eller har
fått sjukdomen utan att veta om det. Beräkningar som
gjorts menar att var tredje person som har diabetes i åldern 25-65 år inte vet om det. Bland äldre personer är
den siffran ännu högre. Orsaken till att så många inte
har diagnosticerad diabetes beror på den långa sympär att dels lära barnen om diabetes. På
Hur många
medlemmar
tomfria
perioden. har
Intervju med Diabetesförbundets ordförande
plats finns kuratorer och läkare från
Diabetesförbundet?
Olika typer
av diabetes
Vi har 25 000
medlemmar
över hela lan- barnkliniker som berättar, visar och
När man
talar om diabetes
oftast om
typ 1- Men lägren handlar förstås
förklarar.
det. Många
är aktiva
i våra talar
100 man
lokaloch typ 2-diabetes men det finns även graviditetsdiam rör hälso- och sjukvård och socialpolitisföreningar
och 20 länsföreningar, där också om att ha roligt tillsammans
betes och andra specifika typer av diabetes. Den stora
t kan beröra livsvillkoren och möjligheten
man gör olika typer av arrangemang och finna gemenskap med andra barn
majoriteten, cirka 85-90 procent av alla diabetesfall
. Svenska Diabetesförbundets påverkansför att uppmärksamma
sjukdomen och i samma situation.
utgörs av typ 2-diabetes.
om åren haft stor betydelse för människor
hjälpa
dem
som
drabbas
ett tillgodogöra
bra liv. sig sockret
För att cellerna skatill
kunna
samt deras anhöriga. Men framtiden kan
behövs
insulin sommed
bildasborti bukspottkörteln.
ed historiska segrar. Det kommer alltid
Vad gör förbundet centralt?
Diabetes
är hormonet
en folksjukdom
Margareta
Nilsson
Insulinet
fungerar som
en nyckel
öppnarFörbundets
upp cela utmaningar
som kräver
vaksamhetåt
och
syfte är att minimera konse400 000
insjuknade,
både
i typ som
1 och
Ordförande
på
lenfyra
och procent
släpper in sockret
som
cirkulerar runtkvenserna
i blodet. av diabetes både för människor
andet tillförs
reella kunskaper
om diabe2.
Det
är
av
alla
svenskar.
Diabetesförbundet.
Vid brist på insulin påverkas även protein- och fettom. Ett exempel
är nyckelord som egenvård
med diabetes och för deras närstående.
sättningen i kroppen.
tare gärna pratar om i tider med minskade
Vår roll är att bidra med information
Hur
ser
den
typiske
Text:
an istället lätt
bliMaria
en förevändning för förZaitzewsky
ochframarbeta intressepolitiskt. Vi driver
medlemmen
ut?
inte resurser tillförs så att egenvård kan
Typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes) drabbar
Rundgren
olika
socialpolitiska frågor om exemÅh,
det
är
alla
sorters
människor.
Från
ramgång.
för allt barn och ungdomar. Egna kroppen angriper de
insulinproducerande
cellerna
i bukspottkörteln,
vilket
körkort, vårdbidrag och barnens
små barn
till äldre. Med
diabetes
typ pelvis
så småningom
leder till absolut
insulinbrist.
om betydelsen av medlemskap i en1diaeller 2.
Våra medlemmar
är ett
Sve- situation i skolan.
on har genomförts. Båda visar att derige
som i miniatyr. Tyvärr har föreningsVi lever ofta i tron att vi har en grundi en diabetesförening får bättre informaTyp 2-diabetes (ålderdiabetes) drabbar främst
deltagandet sjunkit, men så ser det ut trygghet i Sverige. Men den finns inte.
kap och har en positivare hälsoupplevelse.
vuxna och äldre och är livsstilsrelaterad. De senaste
för alla decennierna
organisationer
Deoch
som
är Därför
ras erfarenhet av att leva med sin diabetes
har allti fldag.
er barn
ungdomar
drabbatsmåste vi vara en stark röst som
påverkar
aktiva
håller
bland
annat
studiecirklar
blemfylld. Enbart detta borde vara skäl
av typ 2-diabetes. Sjukdomen karakteriseras av nedsatt beslutsfattarna.
Attvilvi i dag har fri tillgång till insumed
material
som Diabetesförbundet
medlem. Många upplever idag att vi har
insulinproduktion
samt minskad insulinkänslighet,
fungerande sjukvård och social välfärd.
I fram
ket innebär
att detTanken
insulinet är
somatt
bildas
räckerpennor
till
och pumpar beror till stor
tagit
centralt.
deinte lin,
, snabba och ofta kortsiktiga förändringar
för kroppens
behov.ska lära sig mer del på Diabetesförbundets enträgna
som deltar
i cirklarna
som med kraft för vår talan och bevakar
Sjukdomen ger liknande symptom som typarbete
1-diabe-gentemot politikerna. Det är vi
om sin sjukdom
och hur man hanterar
n. Om vår röst skall ha fortsatt tyngd och
tes. För ungefär en tredjedel av dem som drabbas av typ
stolta över, men det finns förstås myckden.
a kunna påverka våra villkor är det viktigt
2-diabetes räcker det med att lägga om sina matvanor
etdärmed
kvar att göra.
Världsdiabetesdagen
den
14
november
a.
och bli lite mer aktiv för att minska i vikt och
Vi
också ut med en tidning brukar
uppmärksammas
av
alla
lokalatt engagera dig i din lokalförening. Dina
få insulinproduktionen att räcka till igen. Ytterligarekommer
en
per år – där vi belyser diaföreningar.
Då behöver
arrangerar
man
h ditt engagemang behövs!
tredjedel
medicinen
somexemstimulerarsex
den nummer
egna
insulinproduktionen
ökar cellernas känslighet
betes för
ur olika perspektiv.
pelvis föreläsningar
ocheller
frågestunder.
sista tredjedelen
behöver precis som mänTanken insulin.
är attDen
informera
om diabetes,
niskor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner
samtidigt som man har kul tillsam- Vilka viktiga frågor
och på senare år har det blivit allt vanligare att männissson
mans. På
länsnivå anordnas varje år lä- driver ni just nu?
kor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling.
betesförbundet
gerverksamhet för barn. Lägrens syfte Vi håller på och bygger upp en stark
Margareta
Nilsson, ordförande
[email protected]
[email protected]
Tel: 018-430 29 00
08-564 821 02, 0709-94 53 45
Frågor om diabetes besvaras av Diabetesförbundet:
Tel 08-564 821 00
Tel 08-564 821 00 www.diabetes.se
www.diabetes.se
Varför ska man bli medlem i Diabetesförbundet – och vad kostar det?
Är vi många blir vi starka. Och en stark
röst som kan påverka politikerna kan
vara avgörande för hur diabetesvården
ser ut i framtiden.
Som medlem får man dessutom tidningen Diabetes, som innehåller intressanta reportage och håller medlemmen
uppdaterad om det senaste inom forskningen. Att vara medlem kostar mellan
250 och 300 kronor per år, lite beroende
på var i landet man bor.
Livet med Diabetes.
Redaktör: Maria Zaitzewsky Rundgren tel: 0733 - 72 62 56
Grafisk form och repro: Marie Pettersson/Impacta AB • Tryck: VTAB
Ansvarig utgivare och annonser: Svensk Mediafocus AB.
Omslagsbild/bild där inget annat anges: Istockphoto.
www.minhjartskola.se
OTH110224PSE03
Frågor om tidningen och dess
innehåll besvaras av
medlemsservice och ska anställa en jurist
som kan vara våra medlemmar behjälplig med hur man skriver en överklagan
eller hur man skriver till Försäkringskassan. Den personliga servicen till
våra medlemmar ska öka.
Vi jobbar också med försäkringsfrågor
och förhoppningen är att få till stånd
en gruppförsäkring. Ett annat projekt
vi jobbar aktivt med är barnens situation i skolan. Yngre barn klarar inte att
själva tolka sina blodsockernivåer. De
behöver ofta en resurs som hjälper till.
Ytterligare en stor utmaning är att
få landstingen att testa blodsockernivån
på diabetiker för att se vilken effekt behandlingen har. Det är dessutom viktigt att få blodsockermätningen kvalitetstestad.
Ett samarbete mellan Pfizer och representanter inom
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund samt svensk hjärtsjukvård
Pfizer AB 191 90 Sollentuna
Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
Sid 2 • Livet med diabetes
C282126_Min_hjartskola_annons_2011_210x63,5.indd 1
2011-04-28 11.38
Livet med
diabetes
Empatiska läkare sänker blodsockret
Hjärtinfarkt kan bero på diabetes
■ Är din läkare lyssnande och empatisk? Då ökar dina chanser att hålla blodsockret och kolesterolen stabila. Amerikanska forskare följde 900
diabetespatienter under tre år och det visade sig alltså att de läkare som
visade medkänsla under sina möten med patienterna förbättrade patienternas hälsa genom sin inställning. Studien sätter fingret på hur viktigt
det är att betona vikten av att lära ut empati under läkarutbildningen.
■ Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland svenskar. Ny forskning visar att två av tre som får en infarkt har diabetes, utan att veta om
det. Det här innebär att diabetes är på väg att bli den största riskfaktorn
för hjärtinfarkt. Om man har diabetes blir dessutom infarkten värre med
större skador på hjärta och kärl.
Fetmaoperation
kan bota diabetes
Diabetes hos gravida kan
ge njurskador hos barn
■ Barn till mödrar som lider av diabetes löper 69
procent större risk att drabbas av kronisk njursjukdom,
jämfört med barn till mödrar som inte har diabetes.
Om mamman utvecklar diabetes under graviditeten
ökar risken att barnet ska bli njursjukt med 28 procent.
Men gravida med diabetes ska inte misströsta. Sjukdomen går att förhindra hos barnet om man som blivande
mor håller vikten och sköter sin diabetes noggrant. Ett
stabilt blodsocker minskar risken avsevärt för att barnet
ska insjukna.
■ Sambandet mellan övervikt/fetma och typ2 diabetes är starkt.
Många kan tillfriskna genom att gå ner i vikt på egen hand. Men för den
som genomgår en fetmaoperation ökar chanserna radikalt för att bli
botad från sin diabetes.
85 procent av alla diabetespatienter tillfrisknar ”mirakulöst” bara några
dagar efter ingreppet. Nu ska forskare från Lunds universitet ta reda
på vad det är som händer i kroppen genom att studera såväl patienter
som grisar, som ju anatomiskt liknar oss. Forskarna menar att eftersom
tillfrisknandet går så snabbt måste det vara andra processer än själva
viktnedgången som ligger bakom.
En teori är att det kan handla om förändringar av tarmhormonernas
effekter. Det är känt att hormonutsöndring från mag-tarmkanalen spelar
en viktig roll för kroppens reglering av blodsockernivåerna.
Sojayoghurt
foto: carlshamns mejeri
positivt för
diabetiker
■ Proteinrik sojayoghurt kan ha goda effekter
vid typ2 diabetes, visar en ny studie från Newcastle
University i Storbritannien. Tio personer med diabetes
ingick i studien. De fick sina blodvärden mätta, dels efter
en vanlig frukost, dels efter en frukost då de två timmar
innan måltiden fått äta sojayoghurt. Studieresultaten visar att deltagarnas blodglukos steg betydligt mindre de
dagar de åt sojayoghurt. Forskarna menar att effekten
kan kopplas till sjunkande nivåer av fria fettsyror i
blodet, vilket leder till att mer glukos lagras i kroppen.
Soyayoghurt hittar du i den
alternativa hyllan i din matbutik.
Valnötter
kan förebygga diabetes
■ Att nötter innehåller nyttiga fetter vet de flesta. De innehåller dessutom
vitaminer, mineraler, fibrer och proteiner – så pass mycket att de kan ersätta kött
i en vegetarisk rätt. Nu visar det sig att just valnötter är särskilt nyttiga och kan
minska risken att drabbas av hjärtsjukdomar, vissa typer av cancer och
diabetes. Det är antioxidanterna som gör susen. En handfull valnötter innehåller
nästan dubbelt så mycket antioxidanter som motsvarande mängd av exempelvis mandlar och jordnötter. Valnötter är alltså rena hälsokosten. Men ät ändå
med måtta. Alltför mycket nötter kan bidra till ett ökat midjemått, vilket förstås
påverkar hälsan negativt.
Livet med diabetes • sid 3
Livet med
diabetes
Boktips!
Armbandsklocka – framtidens hjälpmedel för diabetiker?
■ Det finns i dag många hjälpmedel för
diabetiker. Blodsockermätare, där man med
ett enkelt stick i fingret kan utläsa sockerhalten
i blodet, är självklara, liksom testremsor för
att mäta urinsocker och ketoner. För den som
behöver injicera insulin finns antingen sprutor
eller pennor. Kanyllängden på sprutorna
varierar, men blir allt kortare. Vanligast i dag är 6
mm. Insulinpump har den som behöver tillföra
Diabetikern Av Aleksander Motturi, Norstedts
kroppen insulin jämnt fördelat över dagen.
Bra grejer, men tekniken går ändå framåt med
stora steg. Framtidens metoder för att mäta
blodsockret kontinuerligt är på gång. Liksom
smärtfria sätt att mäta blodsockret. En mätare
(ser ut som en klocka) på armen kan mäta
sockerhalten i vätskan under huden. Insulin
kommer att kunna tillföras via en inhalator och
injektioner kan bli nållösa.
■ En dag sitter han på vårdcentralen och får
besked om att han drabbats av diabetes. Men
diagnosen gör honom märkligt nog inte modfälld,
utan snarast euforisk, ja, till och med lite förälskad.
Men ingenting blir som han har tänkt sig.
Aleksander Motturi gör sin skönlitterära debut
med den här lätt skruvade och underhållande
boken, som kommer ut i bokhandeln i augusti.
Vad är typ 2
diabetes?
Vad är diabetes?
Diabetes Mellitus, eller sockersjuka som det kallades
förr, är en kronisk sjukdom som innebär att man har
för högt blodsocker. Det beror på att kroppen inte
producerar insulin eller har svårt att effektivt ta tillvara
det insulin som kroppen producerar. Kroppen kan alltså
inte använda sockret i födan som bränsle till cellerna,
varvid blodsockerhalten stiger. Samtidigt ”svälter” cellerna. Cirka 350 000 människor i Sverige lever med
diabetes. 50 000 av dessa har diabetes typ 1, övriga
diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes.
Diabetes i historien
Sjukdomen diabetes har varit känd sedan
årtusenden. Innan behandling fanns dog de som
drabbades. Först 1921 hittade man en effektiv
behandling, då forskarna äntligen lärt sig hur
man överför insulin från djur till människa. Redan
på 1800-talet förstod man dock att sjukdomen
hade ett samband med något som utsöndrades
från bukspottkörteln. Den gamla greken Aretaie
namngav sjukdomen. ”Diabete” betyder
ungefär ”rinna igenom” vilket väl beskriver det
kroppsliga förfall som följer sjukdomen.
Vad är typ 1
diabetes?
Kallas även för barndiabetes, eftersom den
oftast bryter ut i unga år. Sjukdomen innebär att
immunsystemet attackerar och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller. På
sikt innebär det total insulinbrist. Insulin måste
injiceras med pump eller penna. Diabetes 1 är till
viss del ärftligt. Ett barn med två föräldrar som
har sjukdomen löper 10-20 procents ökad risk
att själv insjukna. Men 9 av 10 drabbade barn har
ingen förälder med diabetes. Vår kliniskt rena
miljö, stress och komjölk tros vara några av
de faktorer som kan utlösa sjukdomen.
Symptomen på diabetes 1 är trötthet,
ökad törst, att man kissar mycket och
går ner i vikt.
Graviditetsdiabetes
Gravida kan drabbas av för högt blodsocker under
graviditeten. Sjukdomen försvinner efter att
barnet fötts, men de drabbade kvinnorna löper
en ökad risk att insjukna i diabetes typ 2 och det är
extra viktigt för dem att motionera och äta sunt.
Sid 4 • Livet med diabetes
Så behandlas diabetes
Cirka 300 000 svenskar, eller 3-4 procent av befolkningen, har typ 2 diabetes.
Många har sjukdomen utan att veta om det.
Risken att insjukna ökar i takt med åldern.
Därför kallas typ 2 diabetes för ålderdiabetes. Mer än 15 procent av svenskarna bär på
anlag för att utveckla sjukdomen. Vid typ 2
diabetes producerar kroppen eget insulin,
men för lite. Cellernas förmåga att utnyttja
det insulin som finns är nedsatt, vilket gör
att det krävs en större mängd insulin för att
”öppna” cellen så den kan ta emot blodets
socker. Övervikt och fetma är en av orsakerna till att diabetes typ 2 utvecklas.
Symptomen på diabetes 2 är mer smygande: trötthet, ökad törst och ökad
urinmängd. Ofta upptäcks sjukdomen vid
en rutinkontroll av blodsockret.
Diabetes typ 2 ökar i hela västvärlden. Det
beror på osunda matvanor och för lite
motion. Men även barndiabetes har ökat
kraftigt över tid. I dag insjuknar tre gånger
fler barn än för trettio år sedan.
Vad är
insulinkänning?
Insulinkänning är ett allvarligt tillstånd som
orsakas av insulinöverskott, vilken kan
drabba om man doserat fel. Symptomen är
blekhet, kallsvettning, yrsel, hjärtklappning
och oro. Om man inte snabbt tillför socker
i form av exempelvis druvsocker, kan man
hamna i insulinkoma. Tillståndet kan leda
till döden.
Diabetes 1 behandlas alltid med insulininjektioner, i kombination med välbalanserad kost och motion.
Regelbundna kontroller hos ögonläkare genomförs för att hitta eventuella ögonkomplikationer.
Diabetes 2 kan behandlas med antingen bara kost eller med kost och tabletter. I takt med att sjukdomen
utvecklas ökar ofta behovet av insulin, varvid injektioner kan komma ifråga. God kosthållning, motion och
regelbundna kontroller av fötter och ögon är viktiga för att undvika komplikationer. Kärl och nerver i fötter och
ögon kan påverkas av sjukdomen.
Accu-Chek Aviva Nano
Liten, enkel och smart
1
Koubek. RJ. A comparitive Study. Data on file. Doctor Koubek 2007.
®
Perfekt för dig som behandlas med insulin
•
•
•
•
Stor och lätthanterlig testremsa
Upplyst display för lättare avläsning
1
Bevisad minst smärtsam blodprovstagare med integrerad lansettrumma
Måltid, påminnelse efter måltid & händelsemarkering
Din chans att prova Accu-Chek Aviva Nano kostnadsfritt*
Ring Accu-Chek Kundsupport på: 020-41 00 42
eller beställ på: www.accu-chek.se
*Erbjudandet gäller de första 200 beställningarna och
endast för personer som använder insulin. Kontrollera att
Accu-Chek Aviva Nano är upphandlad i ditt landsting.
*
Livet med
diabetes
Livsnjutaren Carl-Jan äter oc
Att vara krögare, vinkännare och gourmand och samtidigt ha diabetes känns
som en knepig kombination. Men det är faktiskt inte svårare än man gör sig,
anser Carl-Jan Grankvist, som sedan tio år lever med diabetes 2. Han både
äter och dricker gott och unnar sig det där lilla extra utan att blodsockret för
den skull åker berg-och-dalbana. Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
5
Carl-Jans
bästa tips för
att leva gott
med diabetes
• Se till att sova
ordentligt.
• Stressa inte
upp dig över
sjukdomen.
• Lev som du
alltid gjort,
men med
måtta.
foto: susanne kronholm
• Ät gott,
drick gott
– av allt. Men
med måtta.
• Rör på dig.
Regelbundna
långpromena
der räcker bra
Carl Jan Granqvist har diabetes typ 2 och fortsätter njuta av livets goda, fast med måtta.
J
ag äter av allt, men med måt�ta. Även efterrätter och frukt.
Men bjuds jag på exempelvis
brulépudding avstår jag från att
äta det sockriga skalet. Det gäller att
använda sitt sunda förnuft och att äta
med alla sinnen; smak, syn, doft, hörsel
och känsel.
Mörk choklad är bra, det äter jag i
stort sett varje dag, säger Carl-Jan och
berättar att han sedan diabetesbeskedet
har ändrat kostvanor så tillvida att han
numera äter endast tre mål per dag.
Frukost, lunch och middag. Till frukost
blir det grovt bröd med ost och en kopp
té. Till lunch gärna favoriten Waldorfsallad och till middag vad som bjuds. IbSid 6 • Livet med diabetes
land handlar det om en trerätters med
läcker efterrätt, ibland om ett enklare
mål. Men det spelar egentligen ingen
roll vad man äter, anser Carl-Jan. Det
finns inget förbjudet. Huvudsaken är
att man njuter av maten och mår bra.
Vin dricker Carl-Jan ofta och gärna. Det
kan bli tre glas per kväll.
– Det kan låta mycket, men man måste komma ihåg att jag är en stor man.
190 centimeter lång och 95 kilo tung.
Då tål man en del. Och jag sover väldigt
gott av vinet, konstaterar han.
Att alkohol skulle vara särskilt problematiskt för diabetiker håller han
inte med om - förutsatt att man har en
måttlig konsumtion. Tvärtom kan till
exempel champagne vara gynnsamt.
Liksom blåbärsdricka och mörk choklad. Det visar nämligen en studie som
Carl-Jan själv har genomfört.
– Det viktigaste är att man gör livet
trevligt för sig! Man ska inte späka sig
utan unna sig livets goda. De subjektiva
värdena kring mat och livsstil glöms
ofta bort. Att leva ett friskt liv med diabetes handlar inte bara om medicinering, motion och regelbundna måltider
utan också om njutning för gom, kropp
och själ.
Det är viktigt att inte skapa en massa
ångest kring det här med kosten. Jag
äter gott och motionerar genom att ta
Livet med
diabetes
Allpresan sensitive
®
h dricker gott
långpromenader och träna med
min personliga tränare.
Jag mår fantastiskt bra och
håller både vikt och blodsocker i
schack. Jag skulle kunna gå ner
ytterligare åtta kilo, men i dag väger jag ändå femton kilo mindre
än när jag fick min diagnos. Så jag
är nöjd.
För Carl-Jan var symptomen klassiska. Han drack mycket och kissade mycket, men funderade inte
mer över det. Vid en kontroll fick
han beskedet att han led av diabetes typ 2.
– Jag blev äcklad och skämdes
och ville inte berätta om sjukdomen för någon. Jag kände mig
gammal som fått ”åldersdiabetes”.
Jag sattes på tabletter och insulinsprutor och kände mig allmänt
obekväm med det bemötande jag
fick i sjukvården. Mängder av prover togs, men jag fick aldrig någon
riktig respons. Men så fick jag
kontakt med läkaren Kerstin Brismar och då förändrades allt till
det bättre. Med henne kunde jag
kommunicera och kände stor respekt. Hon experimenterade med
mina mediciner så att vi hittade
rätt kombinationer för just mig.
Hon lärde mig att röra på mig och
tänka på kosten och, ja, hon har
betytt mycket för mig!
I dag äter Carl-Jan tabletter och
tar två insulinsprutor, en morgon
och en kväll.
Han har diabetes i familjen. Hans
farbror fick samma diagnos. Men
på den tiden rekommenderades
trista och asketiska dieter utan
minsta godsak. Farbrodern tappade både livslust och matlust och
magrade kraftigt.
– Vi blev chockade när vi såg honom och rådde honom att strunta
i alla rekommendationer och börja äta igen. Ta sylt på gröten, sa vi
och det gjorde han. Så småningom
piggnade han till och gick upp i
vikt igen. Diabetes får inte ta över
ens liv, utan man måste kunna
ha en bra tillvaro med diabetes.
Själv tänker jag numera knappt på
sjukdomen. Jag lever som vanligt.
Om jag någon gång hoppar över
ett mål kan jag få lite insulinkänningar, men då är det ju bara att
ta en smörgås och en kopp té så
ordnar det sig. Har han vräkt i sig
lite för mycket på en fest tänker
han på att äta lite mindre nästa
dag. Då stabiliserar sig blodsockret snabbt.
Som alla som lever med diabetes
är han medveten om risken för
komplikationer med fötter och
ögon. Men än så länge har han
inte fått några problem. Synen är
utmärkt och fötterna raska.
– Jag går på kontroller fyra
gånger per år. Det känns tryggt.
Skulle det uppstå några komplikationer lär det upptäckas snabbt
och då får man hjälp innan problemen förvärras.
Lätt att
smörja in –
kladdar inte
Fakta
Namn: Carl-Jan Grankvist
Ålder: 65
Familj: Sonen Carl Johan, 19
Bor: Saxå herrgård i Grythyttan
Yrke: krögare, vinkännare och
professor i matkonst. Har varit
chef för Grythyttans gästgivaregård och har ansvarat för att
bygga upp restauranghögskolan i
Grythyttan.
Innovativ: Allpresan Cremeskum för vård och skydd av torr och mycket torr hud.
Patentskyddad. Individuell: Olika karbamidinnehåll för torr och för mycket torr hud.
Användarvänlig: Lätt att smörja in, går snabbt in i huden, kladdar inte. Utan doftfärg- eller konserveringsmedel. Kliniskt testad.
®
Health Management Information HMI AB
Box 9119 · 400 93 Göteborg
Tel: 031 - 68 26 60 · www.allpresan.se
Livet med diabetes • sid 7
Livet med
diabetes
Ultrakorta nålar ger bättre effekt
Miljontals människor världen över är i
behov av insulin och därmed insulinsprutor. Ändå talas det väldigt sällan
om injektionsteknik. Läkare och sköterskor fokuserar mest på dosering och
hur man blandar olika typer av insulin
och ifrågasätter sällan om variationerna i blodsockernivå faktiskt kan bero
på felaktig injektionsteknik eller för
långa nålar.
För nu visar nämligen en studie att
det finns många fördelar med kortare
nålar. Studien har pågått under tre år
och stödjer sig bland annat på 160 vetenskapliga rapporter om injektionsteknik. Resultaten pekar på att korta
nålar, oavsett fabrikat, är ett bättre val
för de allra flesta som lever med diabetes. Det menar Anders Frid, överläkare
på endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Varför? – Huden är inte tjockare än tre
millimeter hos någon individ, oavsett
vikt, kön, ålder eller kroppskonstitution. Teoretiskt skulle det då räcka
med en nål på fyra millimeter. Men i
rapporten rekommenderas nålar på sex
millimeter eftersom injektionen måste
ner i fettvävnaden i buken, låret eller
baken för att få maximal effekt, säger
Anders Frid.
Smärtan med korta nålar upplevs
som mindre och insulinläckaget är
knappast större än med längre nålar.
Ultrakorta nålar är alltså framtiden vad
gäller insulinsprutor. Utvecklingen har
förvisso gått framåt. 1990 kom nålar på
åtta millimeter, fem år senare var nålarna nere på sex millimeter. Nu är det
dags för ännu kortare nålar.
I Sverige använder vi generellt ganska
korta nålar – max åtta millimeter. I
många länder förekommer fortfarande
halvtumsnålar (12,7 millimeter), berättar Anders Frid. Problemet med så
långa nålar är att insulinet kan hamna
i muskelvävnaden där absorptionen
kan vara helt annorlunda, oftare snabbare än förväntat.
– De flesta diabetiker skulle kunna
gå ner i nålstorlek, eftersom det endast
innebär fördelar. Inom kort lanseras
den ultrakorta nålen på fyra millimeter.
Men effekten av nålsticket handlar
inte bara om själva nålen utan minst
lika mycket om injektionstekniken.
När avståndet till muskeln är mindre
än nålens längd gäller det att lyfta hudvecket på rätt sätt. Det här är särskilt
viktigt för den som tar långtidsverkande insulin, som inte får hamna i muskelvävnaden.
Anders Frids tips för bästa effekt
av sticket är att använda korta nålar på högst sex millimeter samt att
lyfta hudvecket på rätt sätt. Är du
osäker på hur du ska göra; fråga din
läkare eller di betessjuksköterska.
Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
Smärtan med
korta nålar
upplevs som
mindre och
insulinläckaget är knappast större än
med längre
nålar.
Nationella riktlinjer 2010-2011
2010 kom de nya nationella riktlinjerna
för diabetesvård och i år fortsätter man
på inslagen linje. Först i slutet av året
kommer Socialstyrelsen att komma
med en utvärdering. Riktlinjerna är
tänkta som ett stöd för styrning och
ledning och vänder sig framför allt till
dem som ska fatta beslut om prioriteringar inom vården, men även vårdpersonal.
Riktlinjerna omfattar både typ 1 och
typ 2 diabetes. Barndiabetes är undantaget. Målet med riktlinjerna är att resurserna inom vården ska användas effektivt, att diabetesvården i hela landet
blir likvärdig och baseras på tillgänglig
kunskap.
Några exempel på vad riktlinjerna
Tillstånds-och
åtgärdslistan
är indelad i
följande sex
avsnitt:
A Screening.
Prevention och
levnadsvanor
B Glukoskontroll
C Hjärta och kärl
D Omvårdnad
E Komplikationer
F Graviditet
omfattar är bland annat förebyggande
av diabeteskomplikationer. Därför bör
hälso- och sjukvården satsa på en effektiv blodtrycksbehandling samt blodfettssänkande behandling. Man bör
också stödja människor med diabetes
att sluta röka och motionera mer.
Gruppbaserad patientutbildning om
sjukdomen rekommenderas liksom att
man anpassar utbildningen kulturellt,
då det finns människor med rötter i
olika kulturer som drabbas av diabetes.
Vid ett BMI över 40 bör diabetesvården erbjuda fetmakirurgi, så kallad
gastric bypass, eftersom den snabba
viktminskningen sänker blodsockret
avsevärt.
De nya riktlinjerna är vetenskapligt
grundade och rekommendationerna
baseras på hälsoekonomi.
Maria Zaitzewsky Rundgren
Övervikt och fetma är ett annat område som riktlinjerna framhåller. Viktminskning är en effektiv behandling
av högt blodsocker, högt blodtryck och
höga blodfetter.
Centrala delar i Nationella Riktlinjerför diabetesvården 2010 är:
• Intensivbehandling av blodglukos vid både
den, utförd av personal med ämneskompetens
samt genom förändring av levnadsvanor, som
typ 1 diabetes och från debuten av typ 2 diabetes
• Förebyggande av diabeteskomplika-tioner
rökstopp och mera motion.
• Grupputbildning till patienter inom primärvår-
genom behandling av blodtryck och blodfetter
Sid 8 • Livet med diabetes
BD Micro-Fine +
TM
Pennkanyler för insulinpennor
En komplett lista på insulinpennor som
våra pennkanyler inte passar till
Korrekt lista vid tidpunkten för tryck
BD Micro-Fine + pennkanyler
passar till alla insulinpennor
TM
Ibland förekommer uppfattningen att särskilda
insulinpennor endast kan användas med
särskilda märken av kanyler för insulinpennor.
Det gäller inte BD Micro-FineTM+ pennkanyler.
BD Micro-FineTM+ 5mm är den kortaste kanylen
för insulinpennor och kan förbättra den
glykemiska kontrollen genom att minska risken
för intramuskulär injektion.
BD Micro-FineTM+ pennkanyler passar till alla
insulinpennor. Därför kan alla dra nytta av våra
tunna kanyler som de kan använda tillsammans
med sina favoritpennor, oavsett märke.
BD Micro-FineTM+ pennkanyler är tunna, vassa
och silikoniserade för att ge maximal injektionskomfort.
Det är de små sakerna som gör att människor med
diabetes kan förbättra sin livskvalitet
BD, BD-Logo och BD Micro-Fine™+ är varumärken som tillhör Becton Dickinson and Company. © 2010 BD.
Corporate identity number: 556145-6756 Seat: Stockholm
BD Medical - Diabetes Care
Årstaängsvägen 25
Box 47204
100 74 Stockholm
Tel. : 08-775 51 68
Fax. : 08-645 08 08
www.bd.com/se/diabetes
Livet med
diabetes
Så här förebygger
du pre- diabetes
Modern livsstil ger b
■ En av tio svenskar har så kallad
pre-diabetes, ett förstadium till diabetes typ 2. Det ger inga symptom,
men kan ändå vara farligt för hjärta
och kärl. På lång sikt kan pre-diabetes leda till att man utvecklar komplikationer i ögon och fötter, innan
man ens fått någon diagnos. Men
genom att äta rätt, gå ner i vikt och
motionera kan riskerna elimineras
så pass att diabetes 2 aldrig behöver
bryta ut.
Diabetes typ 1 hos barn är vanligare i Sverige än i något annat
land, förutom Finland. Närmare 800 barn per år drabbas och d
ingenting som tyder på att siffran är på väg att minska. Text: Maria Zai
Det går lika
bra med selleri!
• Rör på dig! Motion gör att sockret
går direkt ut i cellerna i stället för i
blodet. Bra för blodsockernivån med
andra ord. Motionera minst en halvtimme per dag. Ta i lite extra några
gånger per vecka. Simning, löpning
eller dans är bra. En promenad efter
maten gör att blodsockret sjunker
snabbare.
• Stressa inte!
Var noga med att
sova ordentligt. Det
finns en koppling
mellan pre-diabetes,
övervikt och stress.
Ta en paus!
• Drick kaffe! Varje kopp minskar
risken att drabbas av pre-diabetes
med upp till 10 procent. Drick gärna
fem koppar om
dagen, helst
bryggkaffe.
• Fimpa! Och
sluta snusa.
Tobak höjer
blodsockret.
Fimpa!
Sid 10 • Livet med diabetes
Foto: privat
Här är fem tips:
• Håll koll på midjemåttet. Kvinnor
bör ha ett mått på max 80 cm, män
på 94 cm. För varje extra centimeter
ökar risken för diabetes typ 2.
T
värtom är det i dag tre
gånger fler som drabbas än för bara några årtionden sedan.
Johnny Ludvigsson,
professor vid Linköpings universitet,
är oroad.
Barndiabetes är
en
mycket allvarlig
Johnny
Ludvigsson
sjukdom. Utan vård
överlever man inte. Ju längre tid
man lever med diabetes, desto
större är risken för komplikationer och den som drabbats som liten riskerar att få problem med
kärl och nerver redan i unga år.
Och sjukdomen har krupit
ner i åldrarna. I dag kan man
se 3-4-åringar som får diabetes.
Ingen kan svara på varför, även
om mycket pekar på att diabetesökningen bland barn handlar
om våra livsstilsmönster, bättre
hygien och virus.
Att en ökad hygien skulle vara
negativt är svårt att förstå, men
vårt immunförsvar mår faktiskt
bra av att tvingas kämpa mot
smuts, bakterier, virus och parasiter. Den förbättrade hygienen i samhället påverkar också
bakteriefloran i tarmen, vilket
är avgörande för vårt totala immunförsvar.
När dessa fiender inte längre
finns startar kroppen i stället
ett inbördeskrig – eller som det
heter på fackspråk, autoimmunitet – och vi överreagerar mot
olika saker.
Vid diabetes överreagerar vårt
immunförsvar och angriper de
insulinproducerande cellerna i
bukspottkörteln, vilket efter en
tid leder till insulinbrist.
Fetma lyfts i media ofta fram
som en av orsakerna bakom diabetes. Men Johnny Ludvigsson,
Idag går det att identifiera vem som bär på antikroppar och man kan konstatera att de som bär på des
Den som drabbas av diabetes typ 1 har oftast
en medfödd disposition för sjukdomen, något cirka 40 procent av befolkningen har.
som skrivit en vetenskaplig artikel om just fetma, stress och
låg fysisk aktivitet som möjligt
orsak till inte bara diabetes typ
2 utan även typ 1, poängterar
att detta enbart är en hypotes.
Det är på intet sätt säkerställt
att viktminskning hos befolkningen skulle minska antalet
insjuknanden i diabetes 1.
Däremot finns det en klar
koppling mellan fetma och diabetes typ 2.
Några teorier pekar på att
komjölk kan vara en bov i dramat, andra på att gluten spelar
en viktig roll i utvecklandet av
diabetes.
Vad man kan konstatera är att
insulinkänsligheten
minskar
om man är stillasittande och att
stress i vissa fall kan vara en utlösande faktor.
Den som drabbas av diabetes
typ 1 har oftast en medfödd disposition för sjukdomen, något
cirka 40 procent av befolkningen har. I dag kan man se att även
barn som inte har den här medfödda dispositionen insjuknar i
diabetes 1. Oroväckande, anser
Johnny Ludvigsson.
skolan, körkort, försäkringar,
skolan, körkort, försäkringar,
vår dbidrag, insulin och
vår dbidrag, insulin och
hjälpmedel. Genom ditt
hjälpmedel. Genom ditt
medlemskap blir vi starkare.
medlemskap blir vi starkare.
Tel 08-564 821 00
Tel
08-564 821 00
www.diabetes.se
www.diabetes.se
betessjuka djur och 1946, fyra år efter den och mycket finstämda komplexa molekybetessjuka
djur ochvar
1946,
år efter
den lära
och mekanismer
mycket finstämda
komplexa
molekyförsta
iakttagelsen,
han fyra
mogen
att 08-564
testa
som reglerar
blodets
sockTel
821 00
första
iakttagelsen,
var han
mogenTel
testa
lära
mekanismer
som
reglerar
blodets
sockpå
människor.
Två unga
diabetiker
fiatt
ck 08-564
sul- erhalt.
Svaren
fi
nns,
bara
forskningen
kan
821 00
www.diabetes.se
på människor.
Två
diabetikervar
fick
sul- hitta
erhalt.
Svaren finns, bara
forskningen
kan
Livet
medAjanki
fonamid
utan eff
ekt.unga
Loubatières
nöjd,
dem.
Text:
Tord
www.diabetes.se
fonamid utan effekt. Loubatières var nöjd, hitta dem.
Text: Tord Ajanki
diabetes
Diabetes,
Diabetes, angår
angår det
det dig?
dig?
arndiabetes
Bli medlem idag!
Bli medlem idag!
et finns egentligen
Tel 08-564 821 00
Tel 08-564 821 00
tzewsky Rundgren www.diabetes.se
www.diabetes.se
Diabetes,
Diabetes, angår
angår
det
dig?
det dig?
Tel 08-564 821 00
Tel
08-564 821 00
www.diabetes.se
www.diabetes.se
Har du eller känner
Har du eller känner
du någon som har
du någon som har
diabetes?
diabetes?
Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den som har
Svenska ska
Diabetesförbundet
på olika
planviför
att den
som hari
diabetes
få bättre villkor iarbetar
samhället.
Idag har
fokus
på diabetes
diabetes
ska
få
bättre
villkor
i
samhället.
Idag
har
vi
fokus
på
diabetes
skolan, körkort, försäkringar, vårdbidrag, insulin och hjälpmedel. i
skolan, körkort,
försäkringar,
vårdbidrag,
och hjälpmedel.
Genom
ditt medlemskap
blir insulin
vi starkare.
Genom ditt medlemskap blir vi starkare.
Svenska Diabetesförbundet
Svenska
Diabetesförbundet
arbetar
på olika
plan för att den
arbetar
på
olika plan
att den
som har diabetes
skaför
få bättre
som har
diabetes Genom
ska få bättre
villkor
i samhället.
ditt
villkor
i samhället.
Genom
ditt
medlemskap
blir vi
starkare.
medlemskap blir vi starkare.
Barndiabetesfonden
Bli medlem idag!
Bli medlem idag!
Bli medlem idag!
Bli medlem
Barndiabetes
är en idag!
mycket allvarlig och
livslång sjukdom,
som innebär ett
kringskuret liv med
insulinsprutor, blodTel 08-564och
821 00
sockerkontroller
Tel
08-564
821 00
www.diabetes.se
en balanserad
kost.
Annons_
Vad gör samhället för dig som har diabetes?
Vad gör samhället för dig som har diabetes?
Svenska Diabetesförbundet arbetar på olika plan för att den
Svenska
olikai samhället.
plan för att den
somDiabetesförbundet
har diabetes ska fåarbetar
bättre på
villkor
somGenom
har diabetes
ska
få
bättre
villkor
i
samhället.
ditt medlemskap blir vi starkare.
Genom ditt medlemskap blir vi starkare.
Diabeteshandboken
www.diabetes.se
Ett vaccin är på gång,
även om det i nuläget inte går att bota
barndiabetes.
Bli medlem idag!
Bli medlem idag!
– Uppslagsbok om diabetes på nätet
www.diabeteshandboken.se
Tel 08-564 821 00
Tel
08-564 821 00
www.diabetes.se
www.diabetes.se
Många lever med
diabetes utan
att veta om det.
sa sannolikt utvecklar diabetes.
Är du i riskzonen?
11-11-JAN-2010-S-2023-J
Går det att se vilka barn som
kommer att drabbas?
–Ja, i dag går det att identifiera vem som bär på antikroppar.
I vår forskningsstudie ABIS har
vi kunnat konstatera att de som
bär på antikropparna sannolikt
utvecklar diabetes. Om man i
framtiden skulle screena barn
för diabetes 1, skulle man ge föräldrarna möjlighet att förbereda
sig och undvika att barnet blir
akut sjukt. Vet man om att sjukdomen är på gång kan man börja mjukt med insulin i god tid.
Forskningen går framåt. Ett
svenskt vaccin som kan förändra livet för barn med diabetes
är på gång. Vaccinet innehåller
GAD, ett enzym som finns naturligt i kroppen. De flesta med
typ 1 diabetes har antikroppar
mot GAD, vilket kan ses som ett
kvitto på att immunförvaret attackerar de egna betacellerna.
När barnen insjuknar har 80
procent av betacellerna redan
utplånats. Med vaccinet hoppas
man kunna rädda de celler som
återstår. Därmed får barnen behålla en del av kroppens egen
insulinproduktion.
No
jag
PNg
ja
fö
P
fö
Tel 08-564 821 00
Tel
08-564 821 00
www.diabetes.se
www.diabetes.se
Men forskningen går
framåt. Barndiabetesfonden stödjer
forskning vars syfte
är att förebygga,
bota eller lindra diabetes hos barn och
ungdomar.
Lämna ett bidrag på
90 00 59 – 7.
– I princip kan vem som helst
drabbas och som förälder finns
det ingenting man kan göra för
att förhindra att sjukdomen
bryter ut. Men ett sunt liv med
goda kostvanor, sömn och motion kan möjligen ha en förebyggande effekt.
B
B
s
s
Gör vårt diabetestest på
diabetesinfo.se
08-578 135 00
Livet med diabetes • sid 11
Annons_
Nightingale
Känn dig trygg
med ditt beslut!
Blodsockersystemet FreeStyle Lite ger dig ett tillförlitligt
blodsockervärde.1 Ett viktigt stöd när du ska fatta beslut
om din insulindosering. Bättre beslut gör att du kan ta
kontroll och nå dina mål.
Våga ta kontroll och nå dina mål – välj FreeStyle Lite och
teststickan med ZipWik™ flikar.
Beställ enkelt och utan kostnad din nya
mätare från Abbott
Rev. 1 APRIL/2011 Best.nr 2216
sms:a ”lite” till 72120, besök
www.matare.se eller ring 020-190 1111.
Här är
den stora
skillnaden!
1. Performance of a new test strip for FreeStyle blood glucose monitoring systems, John Paul Lock, M.D., Ronald Brazg, M.D., Robert M. Bernstein, M.D., Elizabeth Taylor, M.S., CDE, Mona Patel, B.S., Jeanne Ward, B.S.,
Shridhara Alva, Ph.D., Ting Chen, Ph.D., Zoe Welsh, M.Sc., Walter Amor, B.Sc., Claire Bhogal, M.Sc., and Ronald Ng, Ph.D. Diabetes Technol Ther. 2011 Jan;13(1):1-10.
MAKE A DIFFERENCE
FreeStyle and other brandmarks are registered trademarks of Abbott Diabetes Care, Inc. in various jurisdictions.
Abbott Scandinavia AB. Box 1498, 171 54 Solna. Tel: 08-546 567 00. Fax: 08-546 569 00
Livet med
diabetes
Ny medicin ger förbättrad syn
Nästan alla som lever med diabetes brukar oroa sig för det här
med synen, eftersom synproblem
är en vanlig komplikation. Upplever du att synskärpan har försämrats, att det är svårt att känna
igen ansikten, läsa, se på tv och
köra bil? Då kan det handla om
makula-ödem, en sjukdom som
innebär läckage av vätska från
blodkärlen ut i gula fläcken (makula), med svullnad som följd.
Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
Gula fläcken är platsen för det centrala och viktiga seendet. Det här
är en ganska allvarlig åkomma
som kan leda till blindhet om man
inte får vård.
Men bra hjälp finns att få. Sedan
tjugofem år används laserbehandling. Den minskar svullnaden och
vätskeläckaget. Synen stabiliseras
och man blir inte sämre. Baksidan
av laserbehandlingen är att den
ger ärrbildning i näthinnan. Och
en tredjedel av alla som behandlas
har fortsatta synproblem eftersom
svullnaden i gula fläcken finns
kvar. Laser är med andra ord bara
en relativt effektiv behandling.
Det finns dock ingen anledning att
misströsta. Nu finns ett helt nytt
och revolutionerande läkemedel
på marknaden som kan bli ett bra
komplement till laser; Lucentis.
När Lucentis injiceras i ögat förbättras synen med i medeltal 6-7
bokstäver på syntavlan - avsevärt
med andra ord! Men det är viktigt
att komma ihåg att Lucentis bara
är riktigt effektiv för en begränsad grupp - dem vars ödem sitter
centralt i gula fläcken.
– Det går inte att skjuta laser
när man har en svullnad i centrala gula fläcken, så de personer som
drabbas av det här har vi svårt att
behandla. Med Lucentis kan vi få
svullnaden att gå tillbaka i områden där laser har svårt att ta och
tar där lasern inte kommer åt,
säger Monica Lövestam-Adrian,
överläkare och docent på Ögonkliniken i Lund.
Hon menar att Lucentis i kombination med laser ger den bästa effekten. Laser är alltså fortfarande
grunden i behandlingen av makulaödem.
Fördelen med det nya läkemedlet är att det bara behövs drygt
fyra injektioner under en tvåårsperiod - förutsatt att det kombineras med laser.
– Ju mer man sticker, desto större risk för infektioner, konstaterar Monica Lövestam-Adrian.
Eventuella biverkningar av Lucentis är just infektioner samt
näthinneavlossning. Men för den
grupp som har glädje av läkemedlet överväger ändå fördelarna, anser Monica Lövestam-Adrian.
Efter injektionen får man en
droppe antibiotika i ögat för att
undvika infektion. Därefter är det
Ser du
suddiga fläckar
eller krokigt?
sedvanlig försiktighet som gäller.
Inte peta med fingrar i ögonen
och stillhet. Efter en vecka går
svullnaden ner, men effekten blir
ännu bättre efter någon månad.
I nuläget är det svårt att säga något om en långsiktig behandling
med Lucentis.
Monica Lövestam-Adrian poängterar att man inte bör sätta allt
hopp till det här nya läkemedlet
och tro att man genom kontinuerliga injektioner uppnår en konstant förbättrad syn.
Snarare är det så att laserbehandling under lång tid ger bestående, goda resultat, medan effekten av Lucentis är mera tillfällig.
Efter en tid kommer svullnaden
tillbaka. Men med Lucentis och
laser tillsammans med en stabil
blodsockernivå och ett bra blodtryck går det att uppnå en förbättrad syn och därmed ökad livskvalité.
Att hålla blodsockerhalten på jämn nivå kan vara
en balansgång för dig med diabetes. Dextro Energy
med naturligt druvsocker som går direkt ut i blodet är
därför alltid bra att ha till hands. Att ta druvsocker efter
en insulinkänning är ofta tillräckligt och det motverkar
också viktökning vilket kan bli resultatet om man alltid
äter i stället. Fyra tabletter Dextro Energy motsvarar
exakt en kolhydrat.
Det kan vara ett tecken
på svullnad i gula fläcken.
Diabetesrelaterad ögon-
Prova gärna nyheten Peppermint!
sjukdom är den vanligaste
orsaken till nedsatt syn
BALANSPAKETET
som inte är medfödd eller
beror på hög ålder. Läs
mer om ögat, sjukdomar
i gula fläcken och om
hur du kan upptäcka
synförändringar i tid på
www.raddasynen.se
NYHET!
Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby.
Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se
LUC201103:167
Peppermint
För ökad koncentration och prestation.
Livet med diabetes • sid 13
Livet med
diabetes
Ta dina fötter på allvar!
För personer med diabetes är det extra viktigt att hålla koll på sina
fötter, för att förebygga komplikationer. Jämte ögonen är nämligen
fötterna diabetikerns ”akilleshäl”. Orsaken stavas nervskador och
dålig blodcirkulation till följd av sjukdomen. Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
A
tt just nerverna i fötterna drabbas beror på
att långa nerver är mer
sårbara än korta. Men
långt ifrån alla behöver drabbas.
Ju duktigare man är på att hålla
en jämn och stabil blodsockernivå, desto större är chansen att
man slipper problem – även om
det aldrig finns några garantier
ens för den som gör allting rätt.
Unga kan drabbas, liksom äldre.
Antalet år man har haft sin sjukdom spelar också in, men klart är
att den vars blodsocker åker upp
och ner som en jojo löper en ökad
risk för nervskador i fötterna.
Fotkomplikationer är vanligare
hos personer med diabetes typ
2 än typ 1. Det kan bland annat
bero på att de med typ 2 kan gå
länge och dra med sjukdomen
utan att ens veta om det. I vissa
fall utvecklas fotkomplikationer
innan en diagnos har ställts. Då är
problemen redan ett faktum.
Så hur märker man om man har
problem med sina fötter?
– Det kanske pirrar eller bränner.
Vissa beskriver att det känns som
att gå på kuddar. Många får torra
fötter, något man kanske tror är
helt normalt. Därför söker man
inte för det, säger fotterapeuten
och läraren Ann Lindström på
LUC-D vid Huddinge Sjukhus.
Att ”gå på moln” och slippa känna smärta kan ju låta underbart.
Därför är det många som struntar
i de här symptomen. Men smärta
är ett skydd för kroppen. Har man
ett skavsår ska det göra ont! Och
när det gör ont gör man något åt
saken.
En diabetiker som börjar tappa
känseln i fötterna och som inte
regelbundet kollar sina fötter kan
snabbt drabbas av svårläkta sår
Sid 14 • Livet med diabetes
som blir infekterade, en komplikation som inte är att leka med.
–Det är jätteviktigt att man tar
sina fötter på allvar och ser till att
minst en gång per år får dem undersökta av en läkare eller sköterska. Då ska puls, ankeltryck och
känsel kontrolleras. Man kallas
oftast inte automatiskt, utan man
måste själv vara aktiv och fråga,
säger Ann Lindström och understryker att det tyvärr är långt
ifrån alla diabetiker som får sina
fötter undersökta. Kunskapen om
det här är relativt låg och många
missar att be sin vanliga husläkare att titta lite extra på fötterna.
–Av med strumporna när du är
hos doktorn!
Det man som diabetiker vill uppnå är friska fötter med bra cirkulation och bra känsel. Kort sagt
helt normala, välvårdade fötter.
Den som har sådana fötter hamnar i den kategori som diabeteslä-
Håll igång blodcirkulationen med
regelbunden fotgymnastik!
karen kallar för riskgrupp 1 – låg
risk. Hör man till den gruppen får
man ingen remiss till fotvården
utan förväntas hålla sina fötter i
trim själv.
Riskgrupp 2 – Medelhög risk–
har de med något nedsatt känsel,
torra fötter och förhårdnader. Bra
cirkulation, men här kan finnas
början till en nervskada. Man har
rätt till 3-4 remisser årligen till
fotvården.
Ann Lindström, fotterapeut vid Centrum för Allmänmedicin,
Huddinge Sjukhus, tipsar om vad man kan göra själv för
att vårda sina fötter:
• Sitt ner och undersök dina egna fötter.
• Låt make eller maka kontrollera om du inte når själv.
• Smörj in regelbundet och känn med fingrarna. På så viss lär man
känna sina fötter och förstår om något är fel.
• Titta i skorna. Där det är mörkt finns ett hårt tryck. Ta för vana att
vända dina skor upp och ner för att försäkra dig om att smågrus inte
hamnat i skorna.
• Undvik hårda, trånga eller för små skor. Ta hjälp av butikspersonalen
så att du får rätt storlek. 90 procent av alla blåsor och
rodnader kommer från skorna.
• Vänd strumpor med söm ut och in.
• Motionera, gärna med promenader, för att hålla cirkulationen igång.
• Ta trapporna i stället för hissen.
• Håll vikten. Övervikt ökar belastningen på fötterna.
Riskgrupp 3 – Hög risk – har de
med nedsatt känsel och nedsatt
cirkulation. Man har kanske haft
svårläkta sår. Man har rätt till remiss till fotvård 1 gång/månad.
Riskgrupp 4 – Mycket hög risk
– har de med pågående, allvarlig
fotsjukdom. Då ska man gå hos
multidisciplinära teamet på sjukhuset. Rätten till fotvård kan dock
variera i olika delar av landet.
Har man väl drabbats av allvarlig fotsjukdom ska foten avlastas.
Men det är förstås svårt. Sommartid vill man gärna gå i sandaler
och foten utsätts för påfrestningar
den inte klarar. I riktigt kritiska
fall, cirka 700 per år, kan det bli
fråga om amputation. Men i dag är
det betydlig färre som amputeras,
eftersom allt fler får avtal med
fotterapeuter. Kunskapen ökar
och fler sköter om sina fötter.
Ann Lindström tycker inte att
man ska oroa sig, utan i stället
fokusera på att hålla blodsockernivån jämn och stabil, göra tåhävningar, motionera och gå i bra,
fotriktiga skor som inte klämmer
och skaver.
– Som diabetiker har man alltid ett eget ansvar för sina fötter.
Märker man att något är fel, sök
vård. Vänta inte!
FRIHET
LIVSLÄNGD
HÄLSA
GLÄDJE
Må bra med diabetes
Gå in på www.alltomdiabetes.se och läs om hur man mår så bra
som möjligt med diabetes. Här hittar du inte bara det senaste om
behandlingar, utan även personliga krönikor, dagens recept och en
alldeles egen avdelning för barn.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 [email protected] www.novonordisk.se
Livet med
diabetes
Christer har kört
färdtjänsttaxi i sjutton år
Taxiföraren Christer Johnsons diabetes upptäcktes för tretton år sedan.
Då hade han känt sig dålig ett bra tag, men förstod inte vad det var. Prover togs och
det visade sig att blodsockret var på tok för högt. Efter en utredning kom läkarna
fram till att han led av diabetes typ 2, en sjukdom som även hans far hade.
Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
– Jag äter
vanlig mat
och behöver
inte tänka på
något speciellt mer än
att undvika
godis, läsk
och fikabröd.
Han berättar att han tidigare var ganska
överviktig. För några år sedan tog han
tag i saken och gick ner femton kilo.
Nu, 61 år gammal, mår han bättre än
på länge. Han arbetar heltid som förare
för Taxi Kurir, där han kör rullstolsburna.
Några restriktioner kring sin taxilegitimation har han inte, förutom att
han till Trafikverket varje år måste
lämna läkarintyg som visar att sjukdomen hålls i schack. Skulle han missa att
göra det ryker legitimationen direkt.
Vart tredje år måste han dessutom kolla
sina ögon och visa intyg på att synen är
fortsatt god.
Eftersom Christer har diabetes typ 2
får han köra i yrkestrafik. För den som
har diabetes typ 1 gäller däremot andra regler och det kan vara svårt att få
taxilegitimation. Risken för allvarliga
insulinkänningar och blodsockerfall
som kan påverka bilkörningen är näm-
Sid 16 • Livet med diabetes
foto: Maria Zaitzewsky Rundgren
T
ill en början fick Christer ta
insulinsprutor för att få ner
blodsockernivån. Han gick på
dagsverksamhet på sjukhuset
för att lära sig att hantera sjukdomen
och hur man gör för att leva med den
på bästa sätt. Idag äter Christer sex tabletter om dagen, inga sprutor krävs. I
övrigt lever han precis som vanligt och
han säger att han knappt känner av att
han lever med diabetes.
– Jag äter vanlig mat och behöver inte
tänka på något speciellt mer än att undvika godis, läsk och fikabröd. Men det
händer ju att det slinker ner en bulle
ibland, säger Christer med ett leende
och tillägger att om han verkligen la sig
vinn om att äta efter en strikt diet och
motionera mer skulle han förmodligen
klara sig utan tabletterna. Men han
tycker att det fungerar bra som det är
nu – och äta gott vill man ju!
Eftersom Christer Johnson har diabetes typ 2 får han köra i yrkestrafik. För den som har diabetes typ 1 gäller
däremot andra regler och det kan vara svårt att få taxilegitimation
ligen betydligt större för den som lider
av diabetes typ 1.
Christer har ett avslappnat förhållande
till sin sjukdom. Kanske för att den
knappt märks av i hans vardag. Visst
tänker han på kosten och försöker äta
sunt. Rör sig gör han en hel del i jobbet.
Det kräver både styrka och flås för att
hjälpa rullstolsburna att komma upp
och ner från sina lägenheter.
– Jag trivs bra med jobbet och skulle
aldrig kunna tänka mig att sitta inlåst
på ett kontor. Man förflyttar sig hela
tiden och träffar nya människor dagligen. Jag gillar att hjälpa till och med
många av mina kunder har jag fått bra
kontakt eftersom vi träffas flera gånger
per vecka. Deras tillstånd får mig också
att reflektera över min egen sjukdom.
Jag inser att den är ganska futtig i jämförelse, säger Christer, som ytterst sällan har några känningar.
– Visst händer det att man äter och
dricker lite för mycket på en fest och
då går blodsockret såklart upp en del.
Men efter en dag är det stabilt igen. När
blodsockret går upp blir jag ilsken och
på dåligt humör. Efteråt, när jag är gladare igen, förstår jag att det handlade
om blodsockret. Men det är ingen stor
sak.
Christer berättar att hans diabetes
är så pass stabil att han inte ens märker om han glömmer att ta sina tabletter någon dag - vilket händer ibland.
Fysiskt händer ingenting. Men går det
flera dagar utan tabletter går blodsockret förstås upp.
Något Christer däremot funderar på är
det här med komplikationer. Dålig cirkulation i fötterna och ögonsjukdomar.
Än så länge har han inte känt av något.
Fötterna mår prima och han använder
endast läsglasögon vid behov. Inget
konstigt i hans ålder.
– Jag oroar mig inte så mycket över
det. Men det är något min läkare tar
upp när vi träffas på mina kontroller
en gång per år. Så jag förstår att det är
viktigt att hålla igång och sköta sin diabetes.
Christer planerar att fortsätta att
köra taxi tills han är 65, om inget oförutsett händer.
– Jag har jobbat med det här i så
många år. Jag ser ingen anledning att
byta yrke nu eller sluta i förtid. Jag känner mig frisk och har orken kvar!
Livet med
diabetes
Har du diabetes?
Vet du vad du har för
målvärde?
insulin.se
Bli expert på diabetes!
De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades i januari 2010. De betonar vikten av att patienter
med diabetes ska nå sina målvärden. Enligt de nationella riktlinjerna bör personer med diabetes ha ett målvärde
under 6% i HbA1c. Diskutera med din läkare vilket målvärde som kan passa för dig. Lär dig mer om diabetes
och insulinbehandling, eller anteckna dig för vårt e-nyhetsbrev om diabetes på www.insulin.se
sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi-aventis.se. För frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
Så här tävlar du:
Svara på frågorna och skriv en motivering varför du vill vinna
en Slackline. Skriv dina svar på ett vykort, eller klipp ut
talongen och lägg det i ett kuvert. Senast 2011-11-31 behöver
vi ditt svar. Posta det till: Bilbo & Co, Box 14071, 167 14 Bromma.
5 st vinner varsin Slackline.
Vilken av Dextro Energys smaker är din favorit?
■ Classic ■ Liquorice ■ Tropical ■ Lemon
■ Peppermint ■ Har inte smakat Dextro Energy ännu
Hur många bitar finns det i ett Dextro Energy paket?
■ 10 ■ 14 ■ 18
TÄVLA MED DEXTRO ENERGY
VINN EN SLACKLINE
VärdE 600 kr
Kön: ■ Man ■ Kvinna
Ålder: ■ < 20 ■ 20-30
■ 30-40 ■ 40-50 ■ > 50
Jag borde vinna för att: ....................................................................
..............................................................................................................
..............................................................................................................
Namn: ...................................................................................................
Adress: ..................................................................................................
Postnr /ort: .............................................................................................
Telefon: .................................................................................................
E-post: ..................................................................................................
NYHET!
Peppermint
Hur många bitar Dextro Energy behöver du äta för att få i dig
1 kolhydrat? (Tips: svar hittar du i den andra Dextro Energy annonsen i tidningen)
■2 ■4 ■6
Ger snabb energi
Ökar din koncentrations- och prestationsförmåga
Vinnare är de som enligt juryn haft bäst motivering. Juryn består av representanter
från Valora Trade Sweden AB och Bilbo & Co. AB. Juryns beslut kan ej överklagas.
Anställda till Valora Trade och Bilbo & Co. äger ej rätt att deltaga i tävlingen. Vinsten
kan ej bytas mot kontanter. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. De personuppgifter du
lämnar kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PUL) och endast användas
av Valora Trade. Vid frågor kontakta Valora Trade på [email protected]. Kampanjen pågår t.o.m. 2011-11-31. Vinnarna meddelas vid kampanjperiodens slut.
Livet med diabetes • sid 17
Livet med
diabetes
S
ress, fetma och ringa fysisk
aktivitet anses vara några av
de faktorer som kan utlösa diabetes typ 2. Att motionera och
hålla vikten kan tyckas vara en smal
sak. Men hur undviker man stress?
Vi lever i en tid och i ett samhälle där
stress hör till vardagen. Inte bara den
faktiska stressen att få ihop jobb och
privatliv, utan också en psykosocial
stress kring ökande krav på perfektion
inom många olika områden. Att inte
stressa är svårt.
Stress är en reaktion på att vi upplever
hot eller påfrestningar av olika slag och
är kroppens sätt att förbereda sig för
flykt. Vid stress aktiveras hjärnan och
det autonoma nervsystemet genom att
stresshormoner, adrenalin och kortisol,
skickas ut i blodet, som då förses med
extra mycket fett och socker. Kroppen
får en energikick för att klara påfrestningarna. Hör man till de 40 procent av
befolkningen som har en ökad sensibilitet att drabbas av diabetes på grund av
stress, är risken stor att man insjuknar.
Men det finns hopp. Förra året publicerades en vetenskaplig artikel i Science
där en sensationell upptäckt redovisades.
– Vi hittade en genvariant på den receptor på cellytan som är känslig för
stress, säger Anders Rosengren, läkare
och forskare vid Lunds universitet.
– De här personerna är känsligare för
stresshormoner eftersom de har fler receptorer än andra. Stressen kan bli den
droppe som får bägaren att rinna över
och de insjuknar i diabetes 2.
Anders Rosengren poängterar att diabetes är en mycket komplex sjukdom,
där många olika faktorer spelar in.
Vem som drabbas och vilka orsakerna
är kan variera från fall till fall.
Klart är i alla fall att upptäckten av
genvarianten öppnar för nya möjligheter att blockera receptorerna och på så
viss förhindra att stress blir en utlösande faktor för diabetes 2.
– Det finns i dag en potentiell behandling, Yohimbine, som tycks kunna
blockera receptorerna, säger Anders
Rosengren och berättar att man nu
har fått ett stort anslag för att forska
vidare. Satsningen blir bland annat en
läkemedelsstudie på diabetiker.
– Det här är första gången vi kan inleda studier för att behandla orsaken till sjukdomen, inte bara
symptomen, vilket kan sägas
vara ett genombrott! Jag tror att
vi i framtiden kommer att se mer skräddarsydda behandlingar.
Men även om stressrelaterad diabetes
i framtiden kan behandlas och förebyggas medicinskt är Anders Rosengren
noga med att framhålla vikten av att
man som patient tar eget ansvar för sin
sjukdom. Att sköta sin diabetes genom
rätt kost, motion och viktnedgång är a
och o.
– När vi frågade diabetespatienter
vem som har ansvar för deras sjukdom svarade hälften att det är läkaren. Det är en skrämmande siffra.
Alla som lever med diabetes borde
känna att de har huvudansvaret för
sin sjukdom. Man bör se sin läkare
som en konsult. Det är du som patient
som är experten och den som ska ha
stenkoll, anser Anders Rosengren.
Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
1. Hur påverkas ditt blodsockervärde vid stress; stiger eller
sjunker det eller är det opåverkat?
2. Förändrar du dina matvanor när du är stressad? Hur?
3. Varför är du stressad? Bena ut vilka situationer som
skapar stress. Kan du göra något åt det?
4. Påverkas din sömn av stressen?
Stressutlöst diabetes/fakta
• Har man en predisposition för att få diabetes antas stress
kunna vara en utlösande faktor.
• Psykisk stress, exempelvis att man upplever att man inte
kan påverka sitt liv, ökar risken för typ 2 diabetes hos
medelålders kvinnor.
• Sömnstörningar ger ökad risk för typ 2 diabetes genom
8 Tips vid upplevd stress:
• Kontrollera blodsockret oftare än
vanligt.
• Gör en lista över det du ska äta under
dagen. Håll dig till den.
• Försök att stressa ner. Delegera upp
gifter, ställ lägre krav på sig själv, boka
av någon aktivitet.
• Motionera. Det är avstressande.
Sid 18 • Livet med diabetes
att stresshormonerna adrenalin och kortisol stör
• Prova avslappningsövningar, exem
pelvis yoga eller meditation. Eller lyssna
på musik.
sockeromsättningen.
• Barn som utsätts för stark stress i moderlivet (om mamman haft svåra upplevelser under graviditeten) löper en
• Undvik kaffe, té och frukt på kvällen.
ökad risk att utveckla antikroppar som kan ge typ 1
• Ta en promenad före läggdags.
diabetes.
• Undvik tevetittande, dator och
diskussioner före sänggåendet.
• Upprepade virusinfektioner i tidig ålder, liksom traumatiska upplevelser före två års ålder kan ha ett samband
med utvecklandet av typ 1 diabetes.