Transcript Slututvärdering av projekt Rom san

PÅVERKANDE MÖTEN
SLUTUTVÄRDERING AV PROJEKT ROM SAN
© Göteborgs stadsmuseum 2013
Elin Strand
elistra • consulting
April 2014
elistra • consulting
T +46 (0) 705 64 3 4 14
E [email protected]
W www.elistra.com
2 Infläta vår historia med er och låt våra röster bli hörda och erkända en gång för alla så att vi båda kan gå vidare tillsammans, låt Sverige bli en förebild för andra och återigen bli känt som världens samvete. Bagir Kwiek Ordförande i Föreningen Romer för kulturell utveckling Ur remissyttrande över betänkandet Romers rätt – en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55 Göteborg 18 december 2010 3 SAMMANDRAG
Rom san var ett tvåårigt ESF-­‐finansierat projekt (Programområde 1, Kompetensförsörjning) vid Göteborgs stadsmuseum som initierades av föreningen Romer för kulturell utveckling i samarbete med en projektledare, en journalist och en fotograf. Projektägare för Rom san var Göteborgs stadsmuseum. Det övergripande syftet har varit att bekämpa antiziganistiska attityder i samhället genom medvetandegörande och kunskapsförmedlande verksamhet riktad till romer och icke-­‐romer. Projektet pågick under perioden 1 februari 2012-­‐1 februari 2014. elistra consulting har genomfört en slututvärdering av Rom san. Den lärande utvärderingen har skett i löpande dialog med Rom sans medarbetare. Utifrån projektets målsättningar presenterar denna slututvärdering resultat och effekter. Rapporten diskuterar projektets lärdomar, utmaningar och framgångsfaktorer i ett vidare romskt inkluderingsperspektiv. Projektet har gynnat -­‐ och gynnats av -­‐ det pågående arbetet med romsk inkludering i Göteborgs stad vilket inneburit samverkan med en rad aktörer på regional nivå och gett upphov till flera multiplikatoreffekter. Utvärderingen visar att Rom san har bidragit till ökad kunskap och förståelse för romers situation och historia. Genom målgruppsanpassade halvdagsutbildningar har 1 706 personer från olika yrkesgrupper i Västsverige erbjudits föredrag, visning av utställningen ”Vi är romer” och fått lyssna och ställa frågor till romska utbildare. Utställningen, som besöktes av 130 000 personer, bidrog till att romska frågor uppmärksammades i den offentliga debatten. Romska förebilder har lyfts fram i porträtt, personliga texter och filmer och synliggjort mångfalden inom den romska gruppen. Verksamheten har även bidragit till att öka kunskapen bland romer om deras rättigheter. Projektet har främjat romers rätt till sitt kulturarv genom att historien ur ett romskt perspektiv bevarats och tillgängliggjorts på Göteborgs stadsmuseum. Genom erfarenheterna från projektsamverkan i Rom san har Göteborgs stadsmuseum tillägnat sig nya arbetssätt. Ett viktigt verktyg för att säkerställa maktomfördelningen har varit romernas vetorätt i projektet. Betydande framgångsfaktorer i projektet har varit det grundliga förankringsarbetet inför och under projekttiden samt tillgången till sakkunniga med stort förtroendekapital hos romer. Rom san visar hög måluppfyllelse. Efter projektslut har resultaten (lärdomar, kompetens och produktioner) spridits och implementerats bland annat genom att ”Vi är romer” omarbetats till vandringsutställning för regional, nationell och internationell visning. Projektresultaten har uppmärksammats av media, och strategiska aktörer såsom institutioner inom kultursektorn, beslutsfattare i Göteborg, regering och EU-­‐
parlamentariker. 4 ABSTRACT
Rom san was a two-­‐year ESF-­‐funded project (Priority Area 1, Improving Human Capital) at Gothenburg City Museum initiated by the Romani association Romer för kulturell utveckling in cooperation with a project leader, a journalist and a photographer. Project owner for Rom san was Gothenburg City Museum. The overarching goal of the project has been to combat anti-­‐Gypsy attitudes in society by awareness-­‐raising and knowledge-­‐
sharing activities directed to both Roma and non-­‐Roma. The project lasted from 1 February 2012 to 1 February 2014. elistra consulting has conducted a final evaluation of Rom san. The on-­‐going evaluation has taken place in continuous dialogue with the project workers. The present report presents results and effects on the basis of the project’s objectives. The report discusses lessons learned, challenges and success factors in a wider Romani inclusion perspective. The project has been of benefit of – and has benefitted from – the on-­‐going work on Romani inclusion in the city of Gothenburg which has involved partnerships and collaborations with a range of actors on a regional level. Rom san has also given rise to several multiplicator effects. The evaluation shows that Rom san has contributed to increased knowledge and understanding of the historic and contemporary situation of the Romani people. 1 706 people from various occupational backgrounds in West Sweden have been offered a special half-­‐day course designed for the target groups including lectures, displaying of the exhibition ”We are Roma” and dialogues with Romani pedagogues. The exhibition was visited by 130 000 people and stimulated public debate on Romani issues. Romani role models have been exposed through portraits, personal narratives and films reflecting the diversity within Romani communities. The work has also led to an increased awareness among Roma of their rights. By preserving history from a Romani perspective the project has promoted the cultural rights of the Romani people. Gothenburg City Museum has discovered new ways of working. An important tool for ensuring the redistribution of power and influence has been the right of veto for the Romani project workers. Factors in the success of the project are the exhaustive anchoring work that took place both before and during the project’s life time, and the contribution made by trusted and well-­‐respected experts. Rom san shows high levels of target achievements. Results (lessons learned, competences and products), have been disseminated and implemented upon the completion of the project. The exhibition ”We are Roma” has been remodelled into a touring exhibition for regional, national and international display. Project results have been acknowledged by media and strategic actors such as cultural institutions, decision makers in Gothenburg, the Swedish government as well as EU parliamentarians. 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Rom sans målsättningar 1.3 Rom sans målgrupper 8 8 8 9 2. UTVÄRDERINGEN 2.1 Följeforskningsuppdraget 2.2 Spridning och strategisk påverkan 2.2 Teori och metod 2.3 Utvärderingens syfte och frågeställningar 2.4 Datainsamling 2.5 Avgränsning 2.6 Om överraskningar och oförutsedda effekter 10 10 11 11 12 12 13 13 3. ROM SAN I ETT VIDARE PERSPEKTIV 3.1 EU-­‐ram för nationella strategier för romsk inkludering 3.2 Pilotkommun för romsk inkludering 3.3 Samverkan och kunskapsutbyte på lokal och regional nivå 3.4 Sammanfattning 14 14 15 16 17 4. PROJEKT ROM SAN 4.1 Projektorganisation 4.2 Informationsspridning genom marknadsföring och media 4.3 Horisontella kriterier 4.4.2. Jämställdhet 4.4.2 Integration och mångfald 18 18 19 20 20 22 5. RESULTAT OCH EFFEKTER 24 5.1 Öka kunskapen om romers situation och historia genom utbildning till yrkesgrupper 24 5.2 Öka kunskapen om och förståelsen för romers situation och historia genom en utställning för allmänheten 25 5.3 Öka medvetenheten hos romer om sina rättigheter 27 5.4 Bevara och dokumentera det romska arvet i Västsverige 29 5.5 Öka kunskapen hos stadsmuseet om nära samarbete med marginaliserade grupper och externa partners 30 5.6 Implementering 31 6. LÄRDOMAR 34 6.1 Samverkan 34 6.2 Påverkande möten 35 6.3 Sammanfattning av lärdomar 36 7. IMPLEMENTERING OCH MÅLUPPFYLLELSE 7.1 Sammanfattning av resultat 7.2 Implementering 7.3 Måluppfyllelse 37 37 37 38 8. SLUTSATSER MED AVSLUTANDE REFLEKTIONER 41 REFERENSER 42 APPENDIX APPENDIX 1 Spridningsaktiviteter i urval 46 46 6 APPENDIX 2 Frågor till utbildningdeltagare APPENDIX 3 Utmärkelser och nomineringar 48 49 7 1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Rom san är ett tvåårigt ESF-­‐finansierat projekt (Programområde 1, Kompetensförsörjning) vid Göteborgs stadsmuseum som löpte under perioden 1 februari 2012-­‐1 februari 2014.1 Projektbudgeten uppgick till 10, 394 619 kronor. Projektets utgångspunkt var att antiziganism (fördomar om romer) leder till diskriminering vilket hindrar romer från att delta i samhället på lika villkor. Det övergripande syftet med projektet har varit att åstadkomma attitydförändringar som ska göra det enklare för romer att ta sig in på arbetsmarknaden. Rom san initierades av grundaren av föreningen Romer för kulturell utveckling, en projektledare, en journalist och en fotograf genom projektet I vårt folk ryms hela världen.2 Fokus för verksamheten var romer i Göteborg med omnejd. Med stöd från Kulturrådet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionens utvecklingsbidrag för kultur, organiserades en fotoutställning med citat och historiska fakta samt samtal i större referensgrupp. När samarbetet med Göteborgs stadsmuseum inleddes under hösten 2011 fanns det redan en förankrad projektplan med en grundprincip om romsk delaktighet i alla led och självrepresentation. Genom samarbetet fick projektet möjlighet att få större genomslag och Göteborgs stadsmuseum kunde för första gången visa romernas historia. Genom kompetensutbildning, föreläsningsturné, en utställning om romsk identitet, kultur och historia samt med aktiviteter och studiematerial, har projektet velat förändra stereotypa föreställningar om romer på såväl individ-­‐ grupp-­‐ och samhällsnivå. Visionen har varit att visa en nyanserad bild av romer och samtidigt skapa en plattform för personliga möten och utbyten mellan romer och majoritetssamhället. 1.2 Rom sans målsättningar
ÖVERGRIPANDE MÅL
• Minskad diskriminering av romer i samhället • Bättre bemötande gentemot romer av personer i deras yrkesroller • Ökat deltagande av romer på arbetsmarknaden • Stärkt självkänsla hos romer • Ökad kontakt och minskat främlingskap mellan den romska gruppen och majoritetssamhället • Ökad kunskap om romers situation och historia 1 Rom san är romani och betyder Är du rom? 2 http://vartfolk.se 8 PROJEKTMÅL
Deltagarna i projektet har fått en ökad kunskap om romer och deras kultur och fått möjlighet att konfrontera sina fördomar vilket bidrar till minskad diskriminering av romer i deltagarnas yrkesutövning.
DELMÅL
De fem delmålen var att: 1. ge utvalda yrkesgrupper en ökad kunskap om romers situation och historia 2. genom en utställning ge allmänheten en ökad kunskap om och förståelse för romers situation och historia och bidra till att minoritetsfrågor i allmänhet och romers situation i synnerhet syns mer i den offentliga debatten 3. öka romers medvetenhet om sina rättigheter i det svenska samhället 4. dokumentera och bevara det romska arvet i Västsverige 5. öka kunskapen och vidareutveckla former för stadsmuseet att nära samarbeta med marginaliserade grupper och externa partners 1.3 Rom sans målgrupper
Rom sans målgrupper kan delas in i fyra kategorier, av vilka den första utgjorde den primära: 1. Yrkesgrupper som kommer i kontakt med romer i sitt arbete: Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheter, barnskötare, bemanningsföretag, egenföretagare, fritidspedagoger, Försäkringskassan, hälso-­‐ och sjukvård, journalister, kulturarbetare, Kronofogden, lärare, personalansvariga, Polismyndigheten, socialtjänst med flera 2. Romer 3. Majoritetssamhället Offentlighetsanställda, företagare, kunder, brukare, kollegor, uppdragsgivare, elever och samarbetspartners som möter romer i arbetslivet 4. Den offentliga debattens deltagare: Journalister, politiker, strategiskt placerade tjänstemän och kulturinstitutioner 9 2. UTVÄRDERINGEN
2.1 Följeforskningsuppdraget
elistra consulting kontrakterades som följeforskare i april 2012. I Rom san har den lärande utvärderingen genomförts i dialog med projektmedarbetarna. En särskild utvärderingsgrupp tillsattes i tidigt skede med ansvar för kontinuerliga avstämningar och analyser av projektprocessens utveckling. Samarbetet med följeforskaren i Newo drom har inneburit ett kontinuerligt och ömsesidigt kunskaps-­‐ och erfarenhetsutbyte, och har bidragit till gynnsamma förutsättningar att organisera gemensamma lärande-­‐ och påverkansmöten. Följeforskarens övergripande ansvar är att följa processen och fokusera på projektets idé, syfte och mål. Följeforskaren ska därutöver vara ett stöd för projektledaren, ge muntliga och skriftliga delrapporter till styrgruppen, och fortlöpande ge synpunkter på arbetet. En viktig uppgift för följeforskaren är att visa på möjliga sätt för projektgruppen att föra tillbaka erfarenheter och kunskaper från utvärderingsinsatserna till den offentliga diskussionen. elistra consulting har återfört synpunkter löpande till projektet i form av muntliga föredragningar vid styrgrupps-­‐ och projektgruppsmöten, utbildningstillfällen och spridningsseminarier. Skriftliga rapporter har levererats i form av reflektions-­‐PM, presentationer och en delutvärdering. Ett första reflektions-­‐PM med fokus på mobiliseringsfasen och den initiala genomförandefasen beskrev formaliseringen av projektet och omfattade perioden 1 februari-­‐31 maj 2012 (Strand 2012a). Det andra reflektions-­‐PM redogjorde för organisationsrelationer och förslag på utvecklingsområden under perioden 1 juli-­‐30 september-­‐2012 (Strand 2012b). Halvvägs in i projektet genomfördes en deltidsutvärdering som huvudsakligen fokuserade på genomförande, utfall med fokus på projektmedarbetarnas upplevelser och rekommendationer. (Strand 2013a). Slututvärderingen har kompletterats med resultat och analys av projektets utåtriktade och pedagogiska verksamhet (guidade visningar för grupper och skolklasser av utställningen och utbildningar för yrkesgrupper). Tyngdpunkten i slututvärderingen ligger på resultat och effekter samt bedömning av måluppfyllelse och implementering.3 3 Föreliggande rapport har integrerat vissa avsnitt från delutvärderingen Rom san vid Göteborgs stadsmuseum: Inkludering i praktiken – ett ömsesidigt lyssnande och lärande (Strand, 2013a). Delutvärderingen omfattade mobiliseringsfasen och genomförandefasen fram till utställningens invigningsdatum (1 februari 2012-­‐23 mars 2013). 10 2.2 Spridning och strategisk påverkan
En viktig målsättning för Socialfonden är att projekt ska uppnå strategisk påverkan. Det innebär att resultat och erfarenheter från projektet ska tillvaratas inom den ordinarie strukturen för att bidra till förbättringar och varaktiga förändringar på området. Resultatet från delutvärderingen presenterades vid ett gemensamt lärandeseminarium som arrangerades i samarbete med projekt Newo drom 17 april 2013. Utifrån Rom sans och Newo droms delutvärderingar fördes diskussioner om hur erfarenheterna skulle omhändertas och föras vidare. Rom san och Newo drom arrangerade även en gemensam slutkonferens för att sprida resultaten från utvärderingarna. Vid lärandeseminariet och slutkonferensen medverkade bland andra tjänstemän i Göteborgs stad, representanter från övriga pilotkommuner för romsk inkludering, Västra Götalandsregionen, ESF-­‐rådet, processtödet SPeL med flera.4 Vidare presenterades preliminära resultat från Rom sans slututvärdering vid ett transnationellt spridningsseminarium arrangerat av Västsvenska kontoret i Bryssel i slutet av projektperioden (Strand, 2013b). 2.2 Teori och metod
Utvärderingens teoretiska tillvägagångssätt ansluter sig till flera perspektiv. I grunden finns en akademisk förankring i romska studier (Romani Studies), ett tvärvetenskapligt forskningsfält med fokus på de sociala och historiska processer som påverkat relationerna mellan romska minoriteter och nationalstater i Europa. Centrala begrepp i den moderna forskningen om romers villkor är autenticitet, delaktighet och inflytande. Ett erkännande av antiziganism som samhällelig faktor och företeelse betonas. Antiziganism kan definieras som en uppsättning av negativa föreställningar om inneboende och nedärvda egenskaper som tillskrivs och påverkar attityder om romer som grupp. Fokus i romska studier ligger på de sociohistoriska processer som påverkat relationerna mellan romer och majoritetssamhällen. I bedömningen av Rom san är graden av dialogisk kommunikation ett centralt värderingskriterium. Utvärdering som betraktar lärande som resultat av ett dialogiskt förhållningssätt ingår i den tolkande och handlingsbaserade kunskapstraditionen (Karlsson Vestman, 2011: 77). Min roll som utvärderare i den här kontexten kan liknas vid en samtalspartner eller ett bollplank, snarare än en objektiv och distanserad domare (ibid: 60). Synpunkter och reflektioner till projektet har återförts löpande till projektet på ett dialogiskt sätt (möten, telefonsamtal och e-­‐mailkorrespondens). Rom sans måluppfyllelser bedöms även i förhållande till officiella policies och riktlinjer, framför allt med beaktande av den tjugoåriga strategin för romsk inkludering 2012-­‐
2032 (Skr. 2011/12:56) och EU:s tio principer om romsk inkludering (Council of Europe 2009). Genomgående för utvärderingen har varit beaktande av de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald samt miljö. 4 Övriga kommuner som ingår i pilotverksamheten är Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö 11 2.3 Utvärderingens syfte och frågeställningar
Slututvärderingen har ett tvåfaldigt syfte. Den ska dels sammanställa och sprida projektmedarbetarnas reflektioner, lärdomar och erfarenheter, dels värdera måluppfyllelse utifrån projektets resultat och effekter. Slututvärderingen söker besvara nedanstående frågor: • Hur har förutsättningarna sett ut för projektet att uppnå sina målsättningar? • Vilken betydelse har projektet haft för de medverkande och målgrupperna? • I vilken utsträckning har Rom san uppnått måluppfyllelse? • Hur förvaltas och sprids erfarenheterna från Rom san? 2.4 Datainsamling
Till grund för slututvärderingen ligger projektets samlade dokumentation.5 Inför delutvärderingen hade ett trettiotal intervjuer med projektägare, projektmedarbetare, chefer och styrgrupp genomförts. Härutöver intervjuades personer verksamma i Romska rådet och kommuntjänstemän vid Stadsledningskontoret och Östra stadsdelsförvaltningen i Göteborgs stad. Inför slututvärderingen inhämtades synpunkter från personer i referensgruppen och semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval personer som besökt utställningen och medverkat i utbildningen (Appendix 1).6 Den viktigaste källan till den samlade förståelse av projektet är kontakterna och samtalen med projektmedarbetarna och medverkan vid styrgrupps-­‐ och projektgruppsmöten samt vid evenemang som ägt rum inom ramarna för Rom san.7 För utvärderingens vidkommande har närheten till projektet och dess medarbetare varit av stor betydelse och i linje med ledstjärnan i Rom san som just har varit det personliga mötet (Ansökan 2011). Härigenom ansluter jag mig till den gren av utvärdering som betraktar engagemang som en förutsättning för att kunna göra insiktsfulla bedömningar (Karlsson Vestman 2011: 60). 5 Mötesprotokoll från styrgrupps-­‐ och projektgruppsmöten, minnesanteckningar från utbildningsdagar, dokumentation från lärandeseminarium och spridningskonferens, nedtecknade reflektioner från utbildarna, lägesrapporter, projektstatistik, utställningens gästbok, mediabevakning mm. 6 16 intervjuer med utbildningsdeltagare utfördes av innehållssamordnaren och följeforskaren under perioden juni 2013-­‐februari 2014. Uppskattningsvis genomfördes 25 intervjuer med besökare till utställningen av följeforskaren under perioden 23 mars 2013-­‐12 januari 2014. 7 Romska inkluderingsmöten på nationell nivå (Arbetsförmedlingen 20 juni 2012 och Upptaktsmötet för strategin för romsk inkludering 7 september 2012); 10 styrgruppsmöten, 21 projektgruppsmöten; utbildningsdagar för museets personal, seminarier på Jonsereds Herrgård, möten med nätverket för romska frågor i Göteborg samt möten om pilotverksamheten; Invigning av utställningen ”Vi är romer” den 23 mars 2013, Bok och Biblioteksmässan 2013, Lärandeseminarium 17 april 2013; utbildningstillfällen för yrkesgrupper; UR inspelning av vandring, utbildning och intervjuer med projektmedarbetare 28 november 2013; invigning av romska filmfestivalen 29 november 2013; Spridningsseminarium vid Västsvenska kontoret i Bryssel 5 december 2013; Slutkonferens 10 januari 2014 12 2.5 Avgränsning
Rom sans övergripande mål har varit att förändra attityder. Att mäta effekter av förändringar på attityder kräver en lång tidshorisont (Delander & Månsson, 2011). Det ligger förstås utanför ramarna för slututvärderingen att fånga de långsiktiga effekterna av Rom sans medvetandegörande verksamhet. En tanke som väckts under utvärderingens gång är att det vore intressant att framöver studera attitydförändringarna som följd av projektet. 2.6 Om överraskningar och oförutsedda effekter
Svensson och Brulin diskuterar riskerna med ett alltför ensidigt uppmärksammande av resultat och måluppfyllelse i projektgenomförande och utvärderingar (2013: 19-­‐33). Risken med de planeringsstyrda utvärderingsmodellerna är att fokus riktas på kontroll av det som på förhand har planerats på bekostnad av ett lärande som omfattar en öppenhet för oförutsägbara och oavsedda effekter. Författarna argumenterar för en utvärderingsmodell som utgår från en mer realistisk verklighetssyn som betraktar överraskningar och kriser i en komplex värld som normala företeelser. Hur ett projekt hanterar -­‐ och i sin tur påverkar -­‐ yttre förändringar i samhället visar projektorganisationens kapacitet att bidra till ett hållbart och långsiktigt lärande. I den samlade bedömningen av Rom san har beredskapen att agera snabbt och flexibelt under oförutsägbara omständigheter tagits i beaktande. Ett exempel på en händelse som dramatiskt kom att påverka Rom san var avslöjandet om skånepolisens registreringar av romer i september 2013. Nyheten innebar en chock för enskilda projektmedarbetare som drabbades på ett personligt plan. Samtidigt behövde de förhålla sig professionellt i relation till det stigande antal besökare som kom att söka sig till utställningen som en följd av avslöjandet och den påföljande mediedebatten. Utställningen kom under den här perioden att få en närmast akut relevans då nyheten väckte reaktioner och frågor om romers situation hos många invånare. 13 3. ROM SAN I ETT VIDARE PERSPEKTIV
I Göteborgs stads budget stipuleras att staden ”ska främja de målsättningar som återfinns i Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels-­‐ eller minoritetsspråk” (Göteborgs stad, 2013b). Den viktigaste principen i konventionerna och den svenska minoritetspolitiken är inflytande och delaktighet. I remissyttrandet över Romers rätt -­‐ en strategi för romer i Sverige skriver kommunstyrelsen i Göteborgs stad: det är viktigt att det är romer som ska vara de som genomför, eller är med och genomför arbetet. Utan att få med gräsrotsnivån riskerar arbetet annars att ta ett ovanifrånperspektiv (Göteborgs stad, 2010b). Rom san och utställningen har fungerat som ett nav för relaterade verksamheter med romskt fokus i kommunen. Detta har främjat ett lärande som involverat och strategiskt påverkat regionala aktörer och inneburit flera multiplikatoreffekter. Detta avsnitt ger en redogörelse för faktorer och institutioner som är relaterade till projektet Rom san. 3.1 EU-ram för nationella strategier för romsk inkludering
År 2011 antog EU-­‐kommissionen en EU-­‐ram för nationella strategier och uppmanade alla medlemsstater att ta fram, anta eller utveckla redan befintliga nationella handlingsplaner för romsk inkludering. Genom EU-­‐ramen togs frågan om romsk inkludering för första gången upp på EU-­‐nivå och med en tydlig koppling till EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi EU 2020. Den svenska strategin för romsk inkludering -­‐ som är en förstärkning av minoritetspolitiken -­‐ svarade följaktligen upp mot EU-­‐kommissionens krav. EU-­‐kommissionen har pekat ut strukturfonderna som de viktigaste finansiella instrumenten för romsk inkludering. EU:s socialfond finansierar en rad projekt i Europa vilka -­‐ precis som Newo drom och Rom san -­‐ har romer som målgrupp och bekämpning av antiziganism som målsättning. Svenska ESF-­‐rådet har konstaterat att romsk delaktighet och arbete med romsk inkludering på lokal nivå är en förutsättning för att uppnå långsiktig påverkan (Svenska ESF-­‐rådet, 2011). I EU finns en arbetsgrupp med representanter från olika europeiska storstäder som utbyter erfarenheter i frågor som rör romsk inkludering. Stadsledningskontoret och Social resursförvaltning representerar Göteborgs stad i Eurocities Roma Inclusion Task Force. Initiativtagare och sakkunnig till Rom san informerade om projektet vid ett möte arrangerat av Eurocities i Bryssel i juni 2012. 14 3.2 Pilotkommun för romsk inkludering
Utställningen är ju guld värd. Det är jättetragiskt att den ska stängas ned […] Det har varit ett väldigt bra instrument för oss som jobbar i pilotkommunen att hänvisa människor hit och på så vis öka kunskapen på ett konkret sätt (Samordnare för pilotverksamheten i Göteborg) 8 Som en av fem pilotkommuner ingår Göteborg i ett fyraårigt utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den tjugoåriga strategin för romsk inkludering 2012-­‐2032 (Sverige, 2012). Projektmedarbetare i Rom san uppger att de upplevt stöd och engagemang från den kommunala förvaltningen. Rom san och Newo drom användes som centrala exempel på det lokala romska inkluderingsarbetet i Göteborgs ansökan om att ingå i pilotverksamheten. Enskilda tjänstemän uppger att strategin inneburit att de som handläggare har fått ett tydligare mandat att arbeta med den romska frågan. Strategin En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering (Skr. 2011/12:56) betonar kommunernas ansvar för att förbättra romers situation och att romers rättigheter ska tillvaratas inom ordinarie strukturer och verksamhetsområden. Strategin bygger på den statliga utredningen Delegationen för romska frågors betänkande Romers rätt (SOU 2010:55). I beredningsprocessen inhämtade Arbetsmarknadsdepartementet synpunkter från romska representanter på Delegationens förslag. Romer för kulturell utveckling var en av de parter Regeringskansliet förde dialog med. Syftet med pilotverksamheten är att kommuner i samarbete med berörda myndigheter och romer ska utveckla metoder för att sprida till andra delar av landet framför allt inom områdena utbildning, arbete, hälsa och social omsorg.9 Projektägare för pilotverksamheten är Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, och drivs utifrån ett hela-­‐staden-­‐perspektiv med sikte att skapa hållbara strukturer för romsk inkludering. Statsbidraget för utvecklingsarbetet uppgår till 700 000 kr per år och finansierar pilotprojektet. Strategin för romsk inkludering betonar genomgående vikten av samråd och dialog. Det romska rådet i Göteborg som sedan 2010 funnits som ett lösare nätverk, kom att få en fastare form i samband med att staden utsågs till pilotkommun. För staden innebar det att hantera och tänka nytt avseende frågor kring inflytande, delaktighet och samråd. I denna läroprocess har såväl tjänstemän som ledamöter i romska rådet framhållit utställningens betydelse för alla som arbetar med pilotverksamheten i staden. Utställningen har fungerat som en naturlig mötesplats och informationscentral för romer och icke-­‐romer, och varit ett viktigt redskap för fortbildning av yrkesverksamma i Göteborg och Västsverige. Det faktum att projektägare för Rom san sitter med i styrgruppen för romsk inkludering i Göteborg innebär att möjligheterna till långsiktig strategisk påverkan är goda. 8 Ur en intervju i Mitt liv som rom i Sverige, UR Samtiden, 2014 http://www.ur.se/Produkter/180934-­‐UR-­‐Samtiden-­‐Vi-­‐ar-­‐romer-­‐Mitt-­‐liv-­‐som-­‐rom-­‐i-­‐Sverige-­‐Celina-­‐
Adamsson (hämtad 2014-­‐03-­‐17) 9 Skolverket, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen samt intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting 15 3.3 Samverkan och kunskapsutbyte på lokal och regional nivå
NEWO DROM
Systerprojektet Newo drom har legat nära Rom san i flera hänseenden. Projektet har samma initiativtagare och ett uttalat attitydförändrande fokus med sikte att bekämpa antiziganism och få in fler romer på arbetsmarknaden. Newo drom är ett projekt som också finansierades av Socialfonden (Programområde 2, Ökat arbetskraftsutbud). Projektet sträckte sig mellan januari 2012 och december 2013. (Moberg, 2013). Newo drom har haft en nära koppling till Rom san och samverkan mellan de båda projektet på olika nivåer har ägt rum. Några av personerna som medverkat i Newo drom har till exempel varit med i Rom sans referensgrupp, och gemensamma spridningstillfällen har arrangerats. Att projekten haft en ömsesidigt förstärkande effekt beskrevs på följande sätt av en projektmedarbetare verksam i både Newo drom och Rom san:
Newo drom och Rom san har jobbat på olika sätt. Rom san har jobbat mer gentemot majoritetssamhället, med att hjälpa folk att förstå. Newo drom har ju jobbat mer individinriktat. Det hade inte varit lyckat att bara köra det ena eller andra projektet. Att köra bägge samtidigt är nyckeln till att det blivit så stort (Kulturtolk i Newo drom och medverkande i Rom san) GÖTEBORGS UNIVERSITET
Rom san har haft kunskaps-­‐ och erfarenhetsutbyte med Göteborgs universitet. En seminarieserie om romsk kultur och historia vid Jonsereds Herrgård arrangerades i samarbete mellan Göteborgs universitet, Folkuniversitetet, Romer för kulturell utveckling och Göteborgs stad. Som en följd av detta samarbete växte ett nätverk för romska frågor fram. Göteborgs universitet var även medarrangör för den gemensamma slutkonferensen för Rom san och Newo drom den 10 januari 2014. Rom san har också haft utbyte med Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs universitet. År 2012, samma år som Rom san drog i gång, startade forsknings-­‐ och utvecklingsprojektet Rörligare kulturarv? KMV och det romska kulturarvets landskapsdimension (Persson, 2012). Samarbetet innebar exempelvis att forskare knutna till forskningsprojektet bidrog med material till den lokalhistoriska delen av utställningen. ROMSKA ORGANISATIONER
Rom san har genom sina projektmedarbetare haft tillgång till ett stort nätverk av aktivister, sakkunniga, artister och organisationer i staden (till exempel föreningarna Romer för kulturell utveckling, Svenska Internationella Roma Filmfestival/SIRF och Svarta Safirer). Grundligt förankringsarbete med romer är en viktig förklaring till projektets framgång. Projektmedarbetarnas kulturella utbyte och samarbete med romska organisationer i andra delar av Sverige (till exempel É Romani Glinda och Romano Pasos Research Center), och flera europeiska länder har gynnat Rom sans transnationella arbete. 16 DIALEKT- ORTSNAMNS- OCH FOLKMINNESARKIVET I GÖTEBORG OCH
STADSARKIVET I GÖTEBORG Rom san projektet gjorde en genomlysning av befintligt material om romer och resande, bland annat på Folkminnesarkivet och Stadsarkivet i Göteborg. Kunskaps och erfarenhetsutbyte ägde rum på olika nivåer. Anställda vid Folkminnesarkivet tog del av Rom sans verksamhet och medverkade vid såväl lärandeseminariet som vid slutkonferensen. HAGABION OCH FOLKETS BIO I ANGERED
Genom stadsmuseets samarbete med SIRF arrangerades skolbio 25-­‐29 november 2013 och en romsk filmfestival 29 november-­‐1 december 2013 i samverkan med Hagabion och Folkets Bio i Angered. I samband med filmvisningarna hölls samtal kring innehåll och representation av romer. Invigningen av filmfestivalen hölls på Göteborgs stadsmuseum och guidade visningar av utställningen ingick i programmet.
3.4 Sammanfattning
Rom san har ägt rum i ett gynnsamt skede där det funnits en uttalad politisk beslutsamhet att arbeta systematiskt med romsk inkludering. Det handlar bland annat om hur den politiska viljan att arbeta med romsk inkludering yttrar sig på europeisk, nationell och lokal nivå, på vilka sätt och i vilken utsträckning samråd med romer äger rum, om relaterade medvetandegörande projekt, relationer med frivilligorganisationer och andra romska föreningar, samt hur enskilda romska aktivisters kompetens, kontaktnät och närvaro efterfrågas på olika nivåer. 17 4. PROJEKT ROM SAN
Detta kapitel beskriver projektets organisation och genomförande. För en mer detaljerad redogörelse över aktiviteter och utfall hänvisas till Rom sans delutvärdering (Strand, 2013a). 4.1 Projektorganisation
Projektägare för Rom san är Göteborgs stadsmuseum. Samverkansparterna i Rom san är en innehållssamordnare (Factwise), en journalist (Mogul Reportage) och en fotograf (Maja Kristin Nylander Fotograf). Stadsmuseet har en projektorganisation där utställningar och insamlingsinsatser sedan 1993 sker i projektform (Ansökan till ESF-­‐
rådet, 2011). Göteborgs stadsmuseum har erfarenhetsbaserad kunskap vad gäller att arbeta tillsammans med marginaliserade grupper (till exempel projekt om hemlöshet år 2007). Projektets styrgrupp har bestått av projektägare (museichef), enhetschef för utställningar och kommunikation, enhetschef för samlingar, två romska sakkunniga och följeforskare. Under mobiliseringsfasen höll processtödet SPeL en styrgruppsutbildning för berörda i projektet och ett seminarium om Projektägarskap för långsiktiga effekter som projektägare deltog i. I projektgruppen ingick projektledare, biträdande projektledare, romska sakkunniga, utställningsproducent, grafisk formgivare, informatör, innehållssamordnare, journalist, fotograf, fyra sakkunniga/utbildare, formgivare och följeforskare10. Utställningsproduktionen innefattade planering av utställningen, boken, utbildningen och programverksamheten. Arbetsuppgifterna organiserades i tolv arbetsgrupper från vilka representanter avrapporterade om processen under projektgruppsmötena.11 Under mobiliseringsfasen anställde Göteborgs stadsmuseum två sakkunniga som arbetade under hela projektperioden. Ytterligare en sakkunnig anställdes ett halvår in i projektet som filmare. Fyra romska sakkunniga var anställda som utbildare vid museet under projektets andra år. Innehållssamordnaren, journalisten och fotografen arbetade i projektet på fristående basis. Härutöver har projektet upphandlat, anställt och arvoderat en rad personer för tidsbegränsade uppdrag för arbete med utställningen, programverksamheten och boken. I samband med rekryteringar har rekryteringsgrupper bildats inom vilka de romska sakkunniga och samverkansparterna varit representerade. Två referensgrupper har varit knutna till Rom san. Den ena referensgruppen har bestått av romska sakkunniga och den andra av kommunala tjänstemän. Den romska referensgruppen byggde på och hade initialt samma sammansättning som i 10 Innehållssamordnaren var tidigare projektledare för projektet I vårt folk ryms hela världen. 11 Arbetsgrupper i Rom san till och med invigningen: Historisk research, Produktion, Arkiv/insamling, Bok, Sagobok, Utställning, Program/seminarier, Utbildning, Marknadsföring/info, Ekonomi, Referensgrupp, Utvärdering 18 utställningsprojektet I vårt folk ryms hela världen. För att nå ut till fler och till de yngre romerna övergick formen för inhämtande av synpunkter från att vara mötesbunden till att bli mer riktad och uppsökande. Den romska referensgruppen hade medbestämmanderätt och använde sin vetorätt då beslut fattades om vilken marknadsföringsbyrå som skulle upphandlas. I slutet av projektet anställdes ytterligare en medarbetare som medverkat i utställningsmaterialet som timanställd guide av Göteborgs stadsmuseum. Vederbörande har under hela projektet och utställningen aktivt bidragit till att levandegöra -­‐ i synnerhet den lokalhistoriska delen av -­‐ utställningen genom att berätta om sina egna erfarenheter av att växa upp som rom på olika platser i Göteborg (Sydvik, 2013). Timanställningen fortsätter under 2014 inom ramen för den förlängda och komprimerade versionen av ”Vi är romer”-­‐utställningen som pågår till och med 15 januari 2015. Många av de ordinarie museianställda som inte var direkt kopplade till Rom san var likväl involverade i Rom san. Ambitionen att få hela museet att arbeta mot projektmålen utmynnade exempelvis i att Enheten för kultur och miljö inkluderade romska boplatser i sina stadsvandringar. Stadsbiblioteket Global och Dynamo, som höll till i stadsmuseets lokaler under 2012-­‐2014, köpte på projektgruppens rekommendation in romsk litteratur. Utöver den interna utbildningen om och av romer för hela personalen som genomfördes vid ett par tillfällen kom särskilt personalen i värdskapet, receptionen att komma nära projektet på såväl ett praktiskt som personligt plan. För en fullständig förteckning över personer som medverkat i och bidragit till Rom san hänvisas till Göteborgs stadsmuseum. 4.2 Informationsspridning genom marknadsföring och media
Information om Rom sans olika delar (utställningen, utbildningarna, boken, sagoboken, och programverksamhet) har spridits i formella och informella kanaler, och omnämnts i lokala, nationella och sociala medier -­‐ och inte minst -­‐ genom personliga kontakter.12 Innehållssamordnaren, journalisten, fotografen och de romska sakkunniga ägnade omfattande arbete åt att sprida information om projektet till romer i Göteborg med omnejd och till romska representanter i andra delar av Sverige. Informationen förefaller snabbt ha spridit sig via ”djungeltelegrafen”. Några dagar före invigningen av utställningen genomfördes en reklamkampanj. Den romska vagnen som ingick i utställningen förflyttades till Kungsportsplatsen en eftermiddag; projektmedarbetarna delade ut vernissagekort, bjöd på kaffe och en gatumusikant anlitades för att ackompanjera. Intresset från pressen var stort och fler journalister än vanligt kom till pressvisningen av utställningen ”Vi är romer” den 22 mars 2013. Mediauppmärksamheten bidrog förstås till projektets målsättning att synliggöra den romska minoriteten och väcka en debatt. Göteborgs Posten har uppmärksammat Rom 12 Informationskanaler i urval: Stadsmuseets hemsida, visuella marknadsföringen/reklamkampanjen (vepor, affischer & dyl), TV (Kulturnyheterna i SVT, TV4 Nyheter, Västnytt, UR Samtiden), Radio (SR, P4 Göteborg, Kulturnytt, Luften är fri, Radio Romano, Radio Italia), Dags-­‐ och kvällspress (SvD, GP, GT, Nöjesguiden, Metro), Tidskrifter (Faktum, É Romani Glinda m.fl.), Sociala medier (Facebook), Fältarbete, Twitter 19 san (utställningen, boken och sagoboken) i ett antal artiklar, till exempel i samband med integrationsminister Erik Ullenhags besök på utställningen den 9 oktober 2013 (GP, 2013). Rom san har även fått utrymme i TV. Intervju med en av författarna till boken Vi är romer gjordes i TV-­‐programmet En bok, en författare (UR, 2013), och i stadsmuseets monter på Bok och Biblioteksmässan i Göteborg 2013 anordnades samtal med författare och medverkande i boken. UR Samtiden filmade en dag på utställningen (visning, utbildning och intervjuer med projektmedarbetare) som sändes den 2 februari 2014 och finns tillgänglig på UR Play (UR Samtiden, 2014). Projektet hade en genomtänkt mediastrategi som innebar att man i hög grad ville att romska talespersoner skulle representera projektet utåt och komma till tals i media samt i andra offentliga sammanhang. 4.3 Horisontella kriterier
Med horisontella kriterier avses hållbar utveckling i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig. Klassificeringskriterierna för de horisontella kriterierna tillgänglighet, integration och mångfald, jämställdhet och miljö. Museet har inarbetade rutiner för att arbeta systematiskt med tillgänglighet och jämställdhet och följer den likabehandlingsplan som upprättats av Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Avseende miljöarbete följer Göteborgs stadsmuseum den handlingsplan som tagits fram av Göteborgs stad (Göteborgs stad, 2010). 4.4.1 Tillgänglighet
Projektet har tagit stöd av Handisam och Processtöd för tillgänglighet för att säkerställa psykisk och fysisk tillgänglighet. Lokalerna i Göteborgs stadsmuseum är anpassade för personer med funktionsnedsättning (handikapptoaletter, full framkomlighet för rullstolar, hörselslinga). Information finns i kortare sammanfattningar och LL-­‐version på romani chib och svenska. Det fanns audiobaserad information om ”Vi är romer” på svenska, romani chib (kelderash), och tyska. 4.4.2. Jämställdhet
Det har påtalats att jämställdhet inom vissa projekt ibland tolkas numerärt, att man till exempel ska ha jämn könsfördelning i en projektgrupp. Det horisontella kriteriet jämställdhet handlar framför allt om att projektet i sig ska främja ett mer jämställt samhälle. Det man kan säga om könsfördelningen i Rom san är att bilden motsvarar på ett ungefär hur situationen ser ut inom museisektorn i Sverige generellt. Enligt DIK:s statistik är 71% kvinnor och 29% män av fackförbundets medlemmar (DIK, 2012). Det har med andra ord varit fler kvinnor än män i styr-­‐ och projektgruppen. Som framgår av nedanstående tabell är fördelningen jämn för utbildarna och de sakkunniga. Enligt projektansökan skulle minst 50% av alla som medverkade med material till projektet vara kvinnor och flickor. Även researchen skulle fokusera på att förmedla romska kvinnors berättelser (Ansökan, 2011). Mot denna bakgrund är det framför allt intressant att bedöma vilket utrymme romska kvinnor respektive män har fått i utställningen, 20 boken, dokumentärfilmerna och programverksamheten. Ur ett jämställdhetsperspektiv är den kvinnliga och manliga representationen jämn i boken och i utställningen (13 kvinnor och 10 män). Detta ligger i linje med en av projektets ursprungliga intention att lyfta romska kvinnors berättelser utan att hänfalla till könsstereotypa skildringar. Fotografen beskrev att hon ägnat mycket tid åt att fundera på hur hon själv tänker kring genus i bild. FIGUR 1 Statistik könsfördelning i Rom san
Antal kvinnor
%
Styrgrupp 6 av 7 85,1% Projektgrupp per 23:e mars 2013 13 av 17 76,47% Sakkunniga/utbildare 1 av 2 50% Utbildare 2 av 4 50% Samverkansparter (journalister och fotograf) 3 av 3 100% Intervjuer 35 av 84 41% Publicerade intervjuer i boken Vi är romer 13 av 23 56% Sagoberättare 4 av 7 57% Det var en gång det som inte var 4 dokumentärfilmer som visades i utställningen13 6 av 27 22% 1 film med intervjuer av romer som visades i 4 av 6 67% utställningen Självbiografiska foton och texter av romer i 3 av 5 60% utställningen Porträtt av romska aktivister i utställningen 3 av 6 50% 14
Programverksamhet 15 av 38 39% (externa gästföreläsare, artister) Utbildare och utbildningsdeltagare har reflekterat kring genusperspektivet i utbildningarna. En av de sakkunniga berättade att hon märkt att frågor som ställts under utbildningarna kring könsroller och kvinnors villkor varierat beroende på vilka utbildarna är och hur könsfördelningen bland deltagarna i gruppen har sett ut. När en grupp bestod av flest män var tendensen att ställa frågor om jämställdhet i den romska kulturen lägre än den var i blandande grupper och/eller grupper med fler kvinnliga deltagare.15 13 Fyra dokumentärer om unga romer i Göteborg visades på utställningen: Den första filmen handlar om ett romskt fotbollslag. Den andra filmen skildrar ungdomars framtidsdrömmar. Den tredje filmen handlar om en juridikstuderande kvinna och den fjärde filmen om en manlig dansare. 14 Urval: Invigningen av utställningen, Nöjesguiden och två kulturcaféer. 15 I den filmade utbildningen diskuteras jämställdhet och könsroller. Se: Du som träffar romer i ditt arbetsliv http://www.ur.se/Produkter/180942-­‐UR-­‐Samtiden-­‐Vi-­‐ar-­‐romer-­‐Du-­‐som-­‐traffar-­‐romer-­‐i-­‐ditt-­‐arbetsliv 21 4.4.2 Integration och mångfald
Rom san har säkerställt romsk representation i varje led: i styrgruppen, projektgruppen, arbetsgrupper och referensgruppen där de romska ledamöterna hade vetorätt i beslutandefrågor. Trots viss komplexitet i frågan om grupprepresentation valde Rom san att inte befästa gruppskillnader eller framhäva vissa organisationer, utan har framhållit att det är Göteborgs stad och romer i Göteborg som tillsammans drivit projektet. Ledningen vid stadsmuseet beslutade att upprätthålla relationerna med en tillfrågad organisation i regionen som avstått från medverkan i Rom san, och etablerade en parallell samverkansrelation med dem. 4.5 Multiplikatoreffekter
MÄNNISKA MEDMÄNNISKA
Innehållssamordnaren, journalisten och fotografen genomförde tillsammans med en av de sakkunniga i Rom san flera resor till Rumänien för att förstå hur situationen ser ut för de romska EU-­‐migranterna i deras hemländer. Tillsammans med stiftelsen Människa Medmänniska besökte projektmedarbetarna fattiga romska byar. Fotografen fick idén att spara pengar till människorna genom att göra en fotobok som säljs tillsammans med stiftelsen. Pengarna för fotoboken går oavkortat till byarna (Nylander, 2013). DET VAR EN GÅNG DET SOM INTE VAR
En effekt Rom san delvis bidrog till är den romska sagoboken Det var en gång det som inte var (Kwiek och Hirsch, 2012). Sagoboken innebar ett mervärde för projektet och användes vid sagostunder och delades ut vid museets externa representation inom Rom san.16 Den nya bibliotekslagen som trädde i kraft 1 januari 2014 anger nationella minoriteter som en av tre prioriterade målgrupper.17 Sagoboken är i detta sammanhang en resurs för bibliotekarier. Genom arbetet med sagoboken kom en av författarna att bli en viktig förebild och mentor för ett kulturpedagogiskt projekt, en skrivarverkstad som bedrivs för romska ungdomar i Backa. 16 En intervju med författarna till sagoboken Det var en gång det som inte var publicerades till exempel i Göteborgs Posten den 5 mars 2013 och en recension av sagoboken i Svenska Dagbladet den 16 december 2013. Sagboken recenserades även av Magnus Utvik i Gomorron Sverige den 22 oktober 2013. 17 Den nya lagen förtydligas och utvidgas till hela det allmänna biblioteksväsendet. De prioriterade grupperna i den nya lagen är: personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska, nationella minoriteter. Biblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på relevanta språk och på lättläst svenska. Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/5969/a/215249 (hämtad 2014-­‐03-­‐24) 22 SIRF – SVERIGES INTERNATIONELLA ROMA FILM FESTIVAL
Kapitel 3 beskrev hur projektets samarbete med SIRF ledde till att stadsmuseet -­‐ i samverkan med SIRF -­‐ organiserade en romsk filmfestival tillsammans med Hagabion och Folkets Bio i Angered. Filmfestivalen fick stöd av Levande Historia.18 Den romska filmfestivalen utmynnade i sin tur i att Göteborg International Film Festival inkluderade romska filmer och seminarier med romskt tema 2014. DEN OKÄNDA FÖRINTELSEN
Ytterligare ett exempel på en aktivitet som bidrog till en expansion av Rom san är föreningen É Romani Glindas utställning ”Den Okända Förintelsen”.19 Utställningen berättar om hur rumänska romer deporterades till ett utrotningsläger i Transnistrien under andra världskriget. Med tanke på rådande attityder mot romska EU-­‐migranter svarade denna sidoutställning på behovet av ökad kunskap om de rumänska romernas historia. GÖTEBORGS RÄDDNINGSMISSION
EU-­‐migranter från Rumänien, Bulgarien och andra EU-­‐länder är ofta romer som kommer från mycket fattiga förhållanden. Deras närvaro väcker reaktioner i Göteborg liksom i andra städer, och olika förklaringar till de bakomliggande orsakerna och förslag på åtgärder har debatterats i media (till exempel förslag på förbud av tiggeriet respektive förbud av givandet). Rom san har på olika sätt inkluderat röster och perspektiv från romska asylsökande och romska EU-­‐migranter i sin verksamhet. En av Rom sans sakkunniga är expert i asyl-­‐ och flyktingfrågor och migration och har föreläst om migranternas livsvillkor i TV, på seminarier och under utbildningarna. I utställningen och i boken finns berättelser från EU-­‐migranter inkluderade. Göteborgs räddningsmission deltog på halvdagsutbildningen och Rom san medverkade när Göteborgs Räddningsmission öppnade en Öppen Förskola för barn till hemlösa romer i april 2013. ÖVERFÖRBARA KUNSKAPER OCH NYA MÅLGRUPPER
Rom san medverkade vid en rad spridningstillfällen och fungerade som ett positivt och inspirerande exempel för andra projekt och marginaliserade grupper (Appendix 1). Av reaktionerna från deltagare i utbildningen att döma innebar den ökade förståelsen för romers utsatthet i samhället en överförbar kunskap. Efter en utbildning uttryckte en chef vid ett bostadsbolag i Göteborg det på följande vis: ”Ni hjälper till att få upp ögonen även för andra kulturer”. Som ett sista exempel på en multiplikatoreffekt kan nämnas att stadsmuseet nått och fått nya målgrupper för vilka stadsmuseet tidigare saknade relevans. 18 Levande Historia är ett kommunalt initiativ i Göteborgs kommun som stödjer aktiviteter som sprider information och väcker debatt i frågor kring rasism, demokrati och mänskliga rättigheter. Levande Historia har välkomnat initiativen som föranledde Rom san och Rom sans genomförande. 19 Utställningen var framtagen av É Romani Glinda och Mihai Ciobã. 23 5. RESULTAT OCH EFFEKTER
Rom sans övergripande målsättning har varit minskad diskriminering av romer i samhället. I detta kapitel värderas Rom sans resultat och effekter för målgrupperna på individ-­‐, grupp-­‐ och samhällsnivå utifrån projektets fem delmål.20 Slutligen redogörs för hur projektet arbetar för att tillvarata och föra vidare erfarenheterna för att åstadkomma långsiktig förändring. 5.1 Öka kunskapen om romers situation och historia genom utbildning till
yrkesgrupper
FIGUR 2 Antal besökare och deltagare utbildning/program UTBILDNINGAR
BOKADE
ANNONSERADE SKOLPROGRAM
TILLFÄLLEN
ANTAL
PERSONER
116 1 706 VISNINGAR
VISNINGAR
95 1 932 27 2 980 90 2 289 SEMINARIER
PROGRAM
S:A
15 6 881 (inkl. invigningen 4 300 personer) 343 15 788 Syftet och förhoppningen med utbildningen var att deltagarnas attityder skulle påverkas, och att de skulle bidra till att föra kunskapen vidare. Detta avsnitt baseras på deltagande observation, samtal med utbildare och semistrukturerade intervjuer med utbildningsdeltagare (Appendix 2).21 Totalt 15 788 personer medverkade vid 343 tillfällen i de arrangerade utbildningarna, programmen och visningarna. Deltagarna som gick halvdagsutbildningen är personer verksamma inom exempelvis skola, polis, sjukvård, stadsdelsförvaltningar, socialtjänst, studieförbund, bostadsbolag och kyrkosamfund med flera. I utbildningen ingick visning av utställningen, studiematerial, diskussioner och föreläsningar anpassade efter målgruppens önskemål på ämnesområde (till exempel skola, familj, barn och unga, hälsofrågor, romer i Europa). Alla deltagare fick ett exemplar av boken Vi är romer. Samtliga tillfrågade svarade att utbildningen har gett dem en större förståelse för romsk kultur och ökad kunskap om olika grupper. En majoritet av de tillfrågade uppskattade att det fanns utrymme för frågor och diskussion (”kändes som vi kunde ställa vilka frågor som helst, utbildarna kändes väldigt avslappnade och trygga”), några hade önskat att det funnits ännu mer tid till detta. Nästan alla uppgav att de har fått ökad kunskap och förståelse för hur utsatta romer är och har varit. Många berättade att de besökt utställningen flera gånger efter utbildningen och att deras inställning till romer förändrats som en följd av besöket -­‐ att de blivit medvetna om att de haft förutfattade 20 UR Samtiden filmade en guidad visning av utställningen ”Vi är romer” och ett utbildningstillfälle med en grupp lärare: Vandring med romer http://www.ur.se/Produkter/180938-­‐UR-­‐Samtiden-­‐Vi-­‐ar-­‐romer-­‐Vandring-­‐med-­‐romer Du som träffar romer i ditt arbetsliv http://www.ur.se/Produkter/180942-­‐UR-­‐Samtiden-­‐Vi-­‐ar-­‐romer-­‐Du-­‐som-­‐traffar-­‐romer-­‐i-­‐ditt-­‐arbetsliv 21 16 semistrukturerade intervjuer genomfördes av innehållssamordnaren och följeforskaren under perioden juni 2013-­‐februari 2014. 24 meningar om romer. Alla tillfrågade sa att de rekommenderat andra att se utställningen; en person svarade att hen ”rekommenderat den till alla jag träffat sedan dess”. Det personliga mötet med de romska utbildarna har av många uppgetts som betydelsefullt. En av projektets medverkande som arbetar som brobyggare på Arbetsförmedlingen sade i en intervju att hans kollegor fått en förändrad syn efter att de hade varit på utställningen och deltagit på utbildningen. Många av de tillfrågade upplevde att utbildningen varit till nytta för deras yrkesutövning och representanter från några arbetsplatser medgav att de saknade mångfald i sina organisationer. Skiftnyckel och skruvdragare i all ära, men det är ju sådan här kompetens vi behöver. Annars riskerar vi att hamna i diket (Chef, bostadsbolag i Göteborg) Utifrån den återkoppling som projektet och utvärderingen har mottagit har utbildningarna bidragit till att förändra attityder. Rom san nåddes under slutet av projekttiden av nyheter om romer som anställts på ett par arbetsplatser efter att dessa deltagit på utbildningen. Jag tror aldrig vi har haft en utbildning för oss förtroendevalda/huvudskyddsombud som har upplevts så fantastiskt bra som denna! Många kommer fortfarande till mig och berättar hur otroligt bra det var. Man har blivit medveten om att man haft fördomar man inte varit medveten om, förstår gamla klasskamraters beteende, inser hur illa vi i Sverige behandlar varandra i brist på kunskap med mera. Det kommer att vara en utbildning/utställning som stannar kvar länge, det är alla överens om! (Representant från Lärarförbundet i Göteborg) Utbildningarna som hållits av romer här på museet har varit jätteviktiga. Myndigheter som har kontakt med romer till vardags har fått möjlighet att ställa sina frågor. Vi var nog inte beredda på detta, hur stor kunskapsluckan verkligen är. Så utbildningarna var livsnödvändiga (Sakkunnig i Rom san) 5.2 Öka kunskapen om och förståelsen för romers situation och historia genom
en utställning för allmänheten
Syftet med utställningen var att öka allmänhetens och beslutsfattares kunskap om romer och väcka diskussion samt verka för synliggörande och stärkande av den romska gruppen. Avsnittet baseras på samtal och intervjuer med besökare, projektmedarbetare, artiklar, statistik, och utställningens gästbok. ”Vi är romer” är en av de mest besökta utställningarna i stadsmuseets historia. Uppskattningsvis besöktes utställningen av 130 000 personer vilket nästan motsvarar en tredjedel av invånarna i Göteborgs stad. Många besökare besökte utställningen flera gånger. På invigningen av utställningen slogs rekord i antal besökare: 4 300 personer kom till Göteborgs stadsmuseum den 23 mars 2013. Besökare har uppgett att de fått ökad kunskap om romer, och förståelse för att utanförskapet inte är självvalt utan en följd av århundraden av förtryck och förföljelse. Hur utställningen påverkat besökarna är väl dokumenterat. Utställningens gästbok är fylld av känslomässiga utrop och kommentarer från personer som skrivit ned sina 25 upplevelser efter besöket. Berörd är det ord som oftast förekommer och sammanfattar vilka avtryck utställningen har lämnat hos enskilda besökare. I samtal och intervjuer framkommer att många återvände till utställningen flera gånger och i princip alla uppgav att de rekommenderade den till andra. Gästboken genomsyras av översvallande kritik och tacksamhet. Flera personer berättade att de ”ville se och läsa allt”.22 Som utvärderare är det omöjligt att förbise det starka emotionella gensvaret på utställningen, som väcker frågor över vilka värden och djupare existentiella och medmänskliga behov det är som utställningen uppenbarligen har lyckats att tillgodose. Flera personer (besökare och medarbetare) har berättat att de gråtit av rörelse, men har själva svårt att förklara exakt vad det är som väcker dessa starka känslor. Det autentiska tilltalet (att berättelserna inte är medierade/tolkade) anges av många som ett skäl till att man som besökare får en upplevelse av ett personligt möte -­‐ och identifikation med -­‐ olika individer av olika bakgrund och generationer. Det jag gillade med utställningen särskilt mycket var att huvuddelen av den är utifrån ett ”jag”. Det uppstår ett ”jag och du”-­‐möte som gör det svårt att tänka och prata om ”vi och dem”. Det kändes uppfriskande att få se romer som vilka som helst, inte som exotiska (Besökare) Vittnesmålen var väldigt bra, att få en bit ur en persons liv på det sättet (Utbildningsdeltagare) SCHEMATISK BILD ÖVER RESPONS FRÅN BESÖKARE OCH DELTAGARE INTELLEKTUELLT
GIVANDE/UTMANANDE
ESTETISKT
TILLTALANDE
KÄNSLOMÄSSIGT
BERÖRANDE
Tung Tragisk historia Tankeväckande Häpnadsväckande Viktig Informativ Intressant Personliga tilltalet Jättebra Mycket jag inte kände till Fantastisk Vacker Fin Proffsig Sober Upprörande Gripande Fängslande Knäckande Stark Kärlek Respektfull Glädje Sorg, tårar Skratt, hopp, drömmar Berörande Arg 22 Exempel ur gästboken: ”Ville se allt som tog minst två timmar” (9 april 2013) ”Det är inte ofta man läser vartenda ord på en utställning” (10 april 2013) ”Som kulturarv är Vi är romer! fängslande. Interaktiva pekskärmar bjuder in till fördjupning i olika romska gruppers historia, och håller mig kvar i säkert en timme längre än min genomsnittliga besökstid” (16 oktober 2013, Agnes Gällhagen, Tidningen Kulturen). 26 Att utställningen har betytt mycket för arbetet med romsk inkludering i Göteborg råder det inga tvivel om. Olika händelser och projekt har påverkat och korsbefruktat varandra (se avsnitt 3). Detta innebär att det inte alltid är enkelt att identifiera ett kausalt samband mellan observerbara effekter och projektets insatser. Kommunstyrelsen i Göteborg anmälde sig till utbildningen på invigningsdagen. Tjänstemän vid Stadsledningskontoret besökte utställningen både i samband med bokade visningar och informella besök i samband med representation, och har i samtal och intervjuer betonat utställningens betydelse, framförallt vad gäller det förtroendeskapande arbetet. Utställningen och stadsmuseet fungerade som en plattform för möten. Medieuppmärksamheten kring utställningen bidrog till att hålla debatten om romers villkor aktuell. I början av 2014 publicerade Göteborgs Posten en lista över Göteborgs 100 mäktigaste där museichefen hamnade på åttonde plats i kategorin 20 mäktigaste inom media och opinion på grund av utställningens aktualitet (Appendix 3). Tidningen Faktum nominerade Göteborgs stadsmuseum till Årets inkastare (ibid.). I samband med romska filmfestivalen som ägde rum på museet fick museet beröm för utställningens medvetandegörande kringaktiviteter; ”så förändras förhoppningsvis både Göteborg och göteborgarna genom stadsmuseets utställning” (Norman, 2013). Ungefär två veckor efter avslöjandet om skånepolisens registrering av romer besökte integrationsminister Erik Ullenhag utställningen. Rom san kom senare att tillfrågas om delar av utställningen kunde visas på ceremonin i samband med regeringens presentation av Vitboken Den mörka och okända historien på Norra Latin i Stockholm den 25 mars 2014 (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014). För Rom san var detta ett historiskt betydelsefullt spridningstillfälle. 5.3 Öka medvetenheten hos romer om sina rättigheter
Syftet med projektets tredje delmål var att stärka den romska gruppens identitet och självkänsla, bland annat genom att lyfta fram romska förebilder och visa att diskriminering aldrig är acceptabelt. Att projektet i sig självt inneburit ökad medvetenhet om rätten till sitt kulturarv behandlas i avsnitt 5.4. Föreliggande avsnitt baseras på samtal och intervjuer med de romska medarbetarna i Rom san, Romska rådet och Newo drom. Enligt Diskrimineringsombudsmannen saknar många romer kunskap om skydd mot diskriminering och vägar till upprättelse (DO, 2012). För de romer som medverkat och bidragit till Rom san har medvetenheten om deras rättigheter ökat, och förväntningarna stigit på vad som är möjligt att åstadkomma i samarbete med majoritetssamhället. Här spelar förstås pilotverksamheten, Newo drom och Romska rådet en viktig roll. Initiativtagare och sakkunnig brukade vid informations-­‐ och spridningstillfällen betona att Rom san och utställningen var en följd av att rätt personer arbetat tillsammans, och att det aldrig hade varit möjligt att uppnå samma resultat utan denna samverkan. Initiativtagaren har fått mycket uppmärksamhet, såväl från internt som externt håll. Hen -­‐ liksom andra romer som medverkat i projektet och utställningen -­‐ fungerar som förebilder för andra (särskilt yngre) romer vilket har beskrivits som ett sorts yrvaket tillstånd: 27 Jag har blivit stoppad ibland och fått positiva reaktioner, till exempel av yngre personer i förorterna. Man har blivit mer synlig fast man har gjort allt för att inte bli offentlig (Kulturtolk i Newo drom och medverkande i Rom san). En effekt av Rom san är att fokus i mindre grad än tidigare ligger på romsk grupptillhörighet. Rom san har varit en viktig del i processen att formera ett romskt råd i Göteborg. Inom Rom san har de romska sakkunniga och utbildarna gett museet och samverkansaktörerna högt betyg för deras reflexiva och ödmjuka förhållningssätt samt lyhörda bemötande. Det här är på riktigt, det känns verkligen som att det finns romsk egenmakt i projektet (Utbildare) Jag hade tröttnat på den romska frågan… Det är första gången jag upplever att mina icke-­‐romska kollegor ger så mycket plats till romerna. Kollegorna frågar, undrar över allt möjligt, och det finns en lyhördhet från museets sida. Projektledaren är underbar och hjälpsam (Utbildare och sakkunnig) Man känner sig tagen på allvar, vi får vara med helt enkelt (Sakkunnig) Jag upplever att romer både i Newo drom och Rom san får ta plats. Vi har fått fria händer. Vår röst blir hörd, absolut! (Utbildare) En påtaglig effekt av utställningen var hur det offentliga rummet fylldes med romska bilder. Stadsmuseets fasad draperades med stora vepor med romska porträtt och den romska flaggan var hissad på Norra Hamngatan, och i alla spårvagnar och bussar fanns affischer om utställningen. Symbolvärdet i den visuella marknadsföringen bör inte underskattas. Den romska närvaron gjorde sig påmind överallt i stadsbilden, något som ingen i Göteborg kunde undvika att lägga märke till. GT –Expressen fångade upp budskapet och skrev i en artikel:
Stadsmuseet är göteborgarnas museum. Och museets utställning "Vi är romer" ett ambitiöst försök att lyfta fram hur en grupp göteborgares utanförskap påverkat deras liv. Här samsas romsk historia med vardagsliv och kultur. 500 års diskriminering, miljoner mördade under Förintelsen och sekler av hemlöshet blir berättelser av kött och blod genom de göteborgare vars ansikten och röster tar plats i utställningssalarna (Norman, 2013) Till utställningen kom flera romer på regelbunden basis, några kom nästan dagligen. En oerhört betydelsefull och identitetsstärkande effekt av Rom san har varit hur projektet lyckats skapa en plats för tillhörighet och samhörighet för romer (och icke-­‐romer). En av ”stammisarna” brukade spelade gitarr i den lokalhistoriska delen av utställningen, och en av de medverkande i utställningen och boken kom flera gånger i veckan för att hen kände sig hemma på museet. En effekt av registreringsskandalen var den påföljande mobiliseringen mot diskriminering av romer. Vid manifestationen på Gustav Adolfs Torg i Göteborg den 29 september 2013 visade medlemmar från flera politiska partier, dialogpolisen, Judiska församlingen, tjänstemän från Göteborgs stad och stadsmuseet med flera sitt stöd. Händelsen visade att många i Göteborg ville visa sitt avståndstagande mot kränkning av 28 romers medborgerliga rättigheter. Göteborgs stadsmuseum tillkännagav dessutom sitt stöd för romerna på sin webbsida. 5.4 Bevara och dokumentera det romska arvet i Västsverige
Syftet med att dokumentera och bevara det romska kulturarvet i Västsverige var att samla ihop, sammanställa och tillgängliggöra nedärvd kunskap, vittnesmål och annat material från romernas långa historia för att finnas tillgängligt på stadsmuseet och ett tilltänkt romskt kulturcentrum. Värderingen av resultat och effekter i detta avsnitt utgår från rätten till sitt kulturarv. Minoritetslagstiftningen fastslår att de nationella minoriteternas kulturarv utgör en del av det gemensamma svenska kulturarvet. I förlängningen innebär detta att staten har ett ansvar för att främja och tillgängliggöra minoriteternas kultur. Romer har som alla andra medborgare rätt till sitt kulturarv. Delegationen för romska frågor konstaterade i betänkandet Romers rätt att den romska kulturen saknar en institutionell bas, och att detta utgör ett grundproblem (Sverige, 2010:270). En betydelsefull effekt av Rom san är att projektet bidragit till att tillgodose den romska gruppens rätt till sitt kulturarv, bidragit till att uppfylla de åtaganden Sverige har att bevara och stärka de nationella minoriteternas kultur och historia, samt fyllt en lucka i det gemensamma svenska kulturarvet. Genom arbetet med utställningen finns romernas historia på Göteborgs stadsmuseum och historien dokumenterad ut ett romskt perspektiv och bevarad för kommande generationer. Berättelser i ljud, text och bild ingår nu i stadsmuseets samlingar. Den historiska underbyggnaden utgick från faktablad av forskare om romernas historia sammanställd av Europarådet. Det är en stor framgång att ha ett sådant stort material tillgängligt på museet. Det var så gott som omöjligt att finna något tidigare. De som var intresserade av romsk historia fick ofta förlita sig på enskilda personers idéer och föreställningar om vilka vi var och var vi kommer ifrån. Det kommer att spela stor roll framtiden för att stärka den romska identiteten att ha tillgång till ett så stort och pålitligt material från erkända internationella forskare på ett och samma ställe, för att inte nämna alla de förfrågningar man får från studenter och liknande (Sakkunnig) En effekt av Rom san har varit hur synliggörandet av det romska kulturarvet har påverkat enskilda individer som av olika skäl berövats tillgång till sin romska identitet. I några fall har det handlat om människor som tvångsomhändertagits i sin barndom. Utbildarna kontaktades även på telefon och e-­‐mail av personer av olika ursprung som inte tidigare vågat gå ut med sin romska identitet (till exempel romer från Bosnien och svenskar med resandebakgrund). Utbildarna uppsöktes även av föräldrar till romska adoptivbarn som ville att deras barn skulle bli stärkta i sin identitet. De flesta personer som sökte sin romska identitet var resande-­‐romer som hade börjat släktforska. 29 5.5 Öka kunskapen hos stadsmuseet om nära samarbete med marginaliserade
grupper och externa partners
I Rom san har Göteborgs stadsmuseum samtidigt varit projektägare och en av målgrupperna. Det femte delmålet har inneburit fokus på intern förändring genom att skapa lärande miljöer för museets egen personal. Vid utbildningsdagarna har romska pedagoger föreläst om romsk kultur, och medarbetarna har fått berätta om sina bilder av och ställa frågor om romer. Att vara öppen och flexibel ingår i museiarbetares profession (Strand, 2013a:27). Göteborgs stadsmuseum hade tidigare arbetat med externa grupper och har erfarenhetsbaserad kunskap vad gäller att arbeta tillsammans med marginaliserade grupper (till exempel projekt med hemlösa år 2007). Samtidigt som många av de ordinarie museiarbetarna har gett uttryck för värdefulla lärdomar finns en medvetenhet om att projekterfarenheterna inte per automatik låter sig överföras till olika sammanhang. Utöver det formella lärande som ägt rum vid särskilda utbildningstillfällen med de romska pedagogerna har den ordinarie personalen lyft betydelsen av det informella lärandet som uppstått genom att arbeta tillsammans, om gemenskapen som utvecklats i projektgruppen. Flera anställda har uttryckt uppskattning över de romska kollegornas öppenhet och beredvillighet att dela med sig av sina kunskaper och diskutera ämnen som annars ofta uppfattas som ”känsliga” och ”kontroversiella”. Flera medarbetare menar att de har fått ökade insikter i hur komplex frågan om relationerna mellan romer och majoritetssamhället är. I princip alla medarbetare har framhållit betydelsen av att arenor för personliga möten och vänskap har utvecklats. Stadsmuseets ordinarie museipersonal är förstås inte en homogen grupp. Rom san projektets syfte, genomförande och metod har uppfattats olika beroende på vilken roll man som museianställd har haft i projektet och hur länge. Ansvarig för utställningsproduktionen beskrev produktionsfasen som osäker. I kontrast till tidigare utställningar saknade hen ingång, kontext och utgångspunkt. Effekten av samarbetet blev dock dynamiska diskussioner som i slutändan var fruktbara ur ett utvecklingsperspektiv. Utan dessa hade initiativtagarna sannolikt ägnat sig åt predikan för de redan frälsta. Innehållssamordnaren beskrev effekten av samverkan med stadsmuseet på följande sätt: ”När museet kom med hände det grejer, det blev en diskussion och ett driv” (Köljing, 2014). Att inkludera fler perspektiv i museerna och samtidigt säkerställa neutralitet och kvalitet är en fråga som upptar museisektorn i dag. Vid mötet med Nätverket för museer och mångfald som ägde rum på stadsmuseet en dryg månad efter utställningens öppnande berättade projektledare, producent och sakkunnig om hur stadsmuseet arbetat i Rom san. Vid nätverksmötet medverkade bland andra Nordiska museet och Historiska museet. Visionen för stadsmuseet har varit att våga utmana invanda mönster inom ramen för det kommunala regelverket, att lyssna mer än att prata, och prova nya arbetssätt. En indikator på att Göteborgs stadsmuseum inte varit främmande för maktomfördelning är att romerna har haft vetorätt i projektet vilket är ett tydligt avståndstagande från det tolkningsföreträde som traditionellt har förknippats med museer. Effekten av detta har varit att museet -­‐ genom att lämna från sig makt -­‐ har 30 berett utrymme för inkludering av romsk kompetens och romskt inflytande i praktiken. Stadsmuseets arbetssätt i Rom san har uppmärksammats av andra kulturinstitutioner i Sverige och utomlands (till exempel Oslo Bymuseum). Göteborgs stadsmuseum blev Årets museum 2014 och Årets utställare 2013 (se Appendix 3). 5.6 Implementering
Som projektägare är det Göteborgs stadsmuseum som officiellt är ansvarig för att föra vidare resultaten, men eftersom Rom san har varit ett samverkansprojekt med flera aktörer involverade har ansvaret i praktiken (och efter diskussioner) fördelats mellan alla parter. Eftersom ansökan inte omfattade planer för en fortsättning fanns följaktligen inte en styrstruktur för samverkan efter projektets slut. När det stod klart att utställningen ”Vi är romer” skulle omvandlas till en vandringsutställning utsågs en projektledare för arbetet och ett samverkansavtal om vidare användning från Rom san för att reglera ansvar mellan samverkansparterna upprättades. Avtalet innefattar upphovsrättsliga frågor som innebär att journalisterna, fotografen och filmarna har rätt att bestämma i vilka sammanhang (utanför utställningen) deras produktioner får publiceras eller visas i. DELAR AV UTSTÄLLNINGEN SPRIDS ”Vi är romer”-­‐utställningen producerades från början inte som en vandringsutställning. Tankar på möjligheten fanns, men det var framförallt det enorma gensvaret på utställningen och intresseförfrågningar från kulturinstitutioner i landet som gjorde att projektet fick ta ställning till -­‐ och börja skissa på formerna för hur -­‐ utställningen och dess produktioner kunde omarbetas för ändamålet att visas på olika platser. Visionen var att vandringsutställningen skulle vara så innehållsrik som möjligt och samtidigt anpassad för en passande och flexibel yta. Projektet lade vikt vid allas delaktighet i omarbetningsprocessen, medgivanden från intervjuade och övriga medverkande om de ville vara med i en vandringsutställning och den lokala förankringen med romer på de platser stadsmuseet väljer att samarbeta med. Under hösten 2013 fattade kulturnämnden i Västra Götalandsregionen beslut om att finansiera arbetet med att göra om ”Vi är romer” till en vandringsutställning för regional visning. Beslut fattades om en utställningsturné i tre steg: • Västra Götalandsregionen (Borås, Falköping och Trollhättan) • Bryssel och ev. andra strategiska ställen23 • Övriga Sverige (Forum för levande historia) SPRIDNING AV STUDIEMATERIAL
Delar av studiematerialet som visades på utställningen ingår i det läromedelssupplement om romsk kultur, språk, religion och historia som Skolverket tagit fram på uppdrag av regeringen (Skolverket, 2014). Materialet riktar sig främst till lärare i årskurs 7-­‐9. Skolverket tar över drift och underhåll av den interaktiva kartan Vår 23 Smakprov från utställningen har visats på Västsvenska kontoret i Bryssel sedan december 2013. Denna mindre utställning planeras att flytta till Europaparlamentet under hösten 2014. 31 romska historia.24 I det webbaserade läromedelsmaterialet ingår även en berättelse och ett fotografi från boken Vi är romer. Den romska sagoboken Det var en gång det som inte var finns med i det bokpaket Skolverket erbjuder skolbibliotek och modersmålslärare i romani.25 NYUTGIVNING AV BOKEN VI ÄR ROMER
I boken Vi är romer berättar människor om hur deras liv på olika sätt påverkas av antiziganismen (Köljing, 2013). Boken delades ut i nästan 4 000 exemplar i samband med utbildningstillfällena. Enligt gällande riktlinjer fick boken inte säljas under projekttiden eftersom den tagits fram med stöd av Socialfonden. Författarna till boken tilldelades Pennskaftspriset 2014 (se Appendix 3). För att möta den stora efterfrågan på boken fattade författarna för boken beslut om nyutgivning. I augusti 2014 publiceras boken på nytt förlag och kommer därmed att finnas tillgänglig på den kommersiella bokmarknaden. FÖRLÄNGNING AV DEN HISTORISKA DELEN AV UTSTÄLLNINGEN
Efter avslöjandet av skånepolisens registrering av romer beslutade Göteborgs stadsmuseum att förlänga en del av utställningen ett år (7 mars 2013-­‐11 januari 2015). Den komprimerade versionen av utställningen ”Vi är romer” rymmer romernas historia, språk och kulturarv, och information om romska historiska boplatser i Göteborg under 1900-­‐talet, en interaktiv karta samt ett antal aktuella kortfilmer där unga romer berättar om sina framtidsdrömmar. ROMSKA SAKKUNNIGAS KOMPETENS TILLVARATAS
Flera av de romska sakkunniga och utbildarna som arbetade i Rom san har fått uppdrag i Göteborgs stad som en följd av arbetet med utställningen, och en av utbildarna har fått anställning på Göteborgs stadsmuseum för arbete i värdskapet (receptionen) och som guide för skolklasser i den mindre varianten av ”Vi är romer”-­‐utställningen. Övriga grupper tas om hand av en av de romska sakkunniga tillsammans med den timanställda guiden. En av medarbetarna återgår till tidigare anställning som lärare i kommunen men har också rekryterats som samordnare för romska brobyggare i Göteborgs stad. Initiativtagare och sakkunnig arbetar vidare med romska frågor på Stadsledningskontoret i Göteborgs stad och på studieförbundet Sensus. Kontinuiteten i kompetensen tillvaratas också genom att två sakkunniga utbildare från Rom san arbetar med de mottagande institutionerna som visar ”Vi är romer”-­‐utställningen genom intern fortbildning och stöd till pedagogerna. FÖRSTUDIE KRING PLANERNA PÅ ATT ETABLERA ETT ROMSKT INFORMATIONSOCH KUNSKAPSCENTER (SDF ÖSTRA GÖTEBORG)
Erfarenheter från projekten Rom san och Newo drom aktualiserade behovet av skapa hållbara strukturer för romsk inkludering i staden. Genom Rom san kom Göteborgs stadsmuseum att bli en romsk informations-­‐ och sambandscentral. Projektet approcherades av universitet, media, skolor, myndigheter, frivilligorganisationer och romska föreningar i olika delar av Sverige och Europa. Den romska närvaron och 24 www.varromskahistoria.se 25 De övriga titlarna som ingår i Skolverkets bokpaket är Fakta och Framtid (Skolverket), Katten Maja, Vi läser om romer (Romska Ungdomsförbundet), Django (ERF Förlag) och Ramiz resa (Tranan Förlag). 32 expertisen inom projektet gjorde museet till en trygg plats som många romer kände tillit och tillhörighet till. Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg beviljades ESF-­‐stöd (Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud) för att i samarbete med Romska rådet i Göteborg, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionens kommunalförbund m.fl. utreda under vilka förutsättningar ett Romskt Informations-­‐ och Kunskapscenter kan etableras. Projektet genomförs under perioden 20 januari -­‐20 juni 2014. 33 6. LÄRDOMAR I det här avsnittet analyseras projektets lärdomar av samverkan och utmanande möten i projektet. Avsnittet bygger på samtal och intervjuer med projektmedarbetare. 6.1 Samverkan
Utan konflikter har man inte förändrat någonting. Det förklaras genom att nya arbetssätt berör människors vardag och rentav en del av deras identitet, vilket kan var mycket känsligt ... Projekt som bara flyter på bryter sannolikt inte i några avgörande strukturer för angelägna problemområden (Sävenstrand, 2013: 5). Samverkan är ett av Socialfondens programkriterier och arbete i partnerskap anses grundläggande för strategisk påverkan på strukturell nivå. Sävenstrand och Ehneström definierar ett framgångsrikt partnerskap som en sammansättning av aktörer med mandat från offentliga, privata och ideella organisationer och ett gemensamt åtagande som kännetecknas av ömsesidigt förtroende (2013:10). Som vanliga hinder för samverkan nämns regelsystem och olika organisations-­‐ och kunskapstraditioner (ibid: 22). Trots projektets framgångar har Rom san inte varit immunt mot utmaningar och frustrationer. Att friktioner uppstår är vanligt förekommande i samverkansprojekt som syftar till nyskapande förändringsarbete (Anderson, 2005: 49). Som inledande citat illustrerar finns det utvärderingsforskare som menar att konflikter till och med är nödvändiga i förändringsarbete. Delutvärderingen beskrev hur samverkansaktörerna upplevde projektprocessen utifrån sina olika horisonter; om vilka delar av arbetet som upplevdes som utmanande och lärande. Delutvärderingen konstaterade att skillnaderna i perspektiv snarare handlade om yrkesmässig position än om förhållandet mellan minoritet och majoritet. I Rom san är det framförallt innehållssamordnaren, journalisten och fotografen (vilka inte varit anställda vid museet under projekttiden) som periodvis har upplevt att deras nedlagda arbete i projektet inte fått tillbörligt erkännande och framfört att de upplevt bristande insyn och delaktighet i beslutandeprocesser. I Rom san har skiljelinjen uppstått mellan museivärldens regelverk och de upphovsrättsliga regler som gäller för frilansarbete inom journalistik och fotografi. I arbetet med att omvandla ”Vi är romer” till en vandringsutställning väcktes frågor kring vad som skulle gälla för produktionerna från Rom san efter att projekttiden var slut. Sävenstrand och Ehneström beskriver skillnaden mellan att samverka med projektet och att samverka för att utveckla långsiktiga arbetsformer 2013:72). I processen med att omvandla utställningen följde stadsmuseet de rutiner som är gängse i museisektorn. Samverkansparterna upplevde att de hölls informerade men upphörde att vara delaktiga. Innehållssamordnaren, journalisten och fotografen har inte varit representerade i Rom sans styrgrupp. Studier av ESF-­‐projekt visar att jämbördighet mellan samverkansparter är viktigt för hållbar samverkan. Det är möjligt att projektet hade gynnats om alla samverkansaktörer hade varit representerade i styrgruppen. Efter diskussioner enades samverkansparterna om en överenskommelse och ett samverkansavtal upprättades. 34 Kännetecknande för Rom san har varit en medvetenhet om lärandeprocessens egenvärde. Oenigheter har hanterats i ett öppet samtalsklimat som präglats av en ömsesidig respekt för varandras kompletterande kompetenser samt ett gemensamt och djupt engagemang för projektet hos alla inblandade. 6.2 Påverkande möten
Det jag berättar har jag inte läst mig till i böcker, detta är mitt liv (Utbildare i Rom san) En ledstjärna i Rom san har varit betydelsen av det personliga mötet för att påverka attityder; ”möt människan bakom myten” som det har stått på utställningens affischer. För utbildarnas del har arbetet med utbildningarna inneburit blandade känslor; övervägande positiva, inspirerande men samtidigt mentalt krävande. Att dagligen möta och bemöta folks föreställningar genom att dela med sig av information som i hög grad är personlig och självupplevd har varit utmanande och för några har det periodvis varit utmattande. I samband med registreringsskandalen uppstod ett enormt medialt tryck på de sakkunniga och utbildarna som samtidigt behövde hantera sin egen chock (en av utbildarna och hens barn fanns till exempel med i registret). Projektet ökade beredskapen för att omhänderta utbildarnas mentala hälsa som en följd av ett utbildningstillfälle med en grupp socialsekreterare.26 Två tjänstemän uttryckte rasistiska åsikter riktade direkt till utbildarna. Incidenten utmynnade i att tjänstemännen fick en reprimand av sin chef. Den här typen av påfrestande möten hörde dock till ovanligheterna i Rom san; överlag bemöttes pedagogerna av intresserade och uppskattande deltagare (se avsnitt 5.1). Att arbeta i projektform är dokumenterat förenat med stress och tidspress. I Rom san har samtliga arbetat mer än vad som varit administrativt möjligt att redovisa. För de romska medarbetarna har ytterligare faktorer tillkommit som har påverkat projektet och de enskilda romska medarbetarnas hälsa. Arbetstiden i projektet för dessa personer har inte varit avgränsad till kontorstid, och en stor del av den romska diplomatin äger rum utanför konventionell arbetstid och berör frågor och relationer som i teorin – men inte i praktiken – är frikopplade från projektet. En av de romska medarbetarna var sjukskriven en period och en av utbildarna avslutade sin anställning tidigare än planerat på grund av erbjudande om annan tjänst. Givet dessa förutsättningar -­‐ och med extra inbokade utbildningar -­‐ kom uppgifterna att bli fler och arbetsbelastningen högre för de övriga pedagogerna. Efterfrågan på utbildningarna i kombination med medarbetarnas entusiasm och övertygelse ledde till att intensiteten gick ut över museiledningens föreskrifter att säkra tid för återhämtning och reflektion. En av utbildarna upplevde brist på erkännande och uppskattning för sitt nedlagda arbete som -­‐ på grund av personalbortfall -­‐ överskred tjänstens egentliga omfattning. För projektanställda blev övergången från intensivt arbetstempo och möten med hundratals personer i veckan till den ordinarie vardagen kännbar. På grund av projektets höga ambition och 26 Projektgruppen fick träffa en psykolog vid två tillfällen för att dela med sig av olika erfarenheter från möten med besökare. Projektets kris-­‐ och riskhanteringsplan och delutvärderingen identifierade den här typen av potentiellt påfrestande situationer innan utställningen och utbildningarna satte igång. 35 beredvillighet att åta sig extrabokningar in i det sista upplevde några att det inte fanns möjlighet att växla ned, utan projektslutet kom för dessa personer att kännas abrupt. På grund av den periodvisa underbemanningen fattade projektgruppen beslut om bokningsfria torsdagar och fredagar, och personer från projektgruppen och referensgruppen gick in och tog hand om grupper. I slutet av projekttiden, efter utställningens stängning, tillbringade representanter från utbildare, samverkanspart och projektägande organisationen en dag tillsammans för återhämtning och debriefing. 6.3 Sammanfattning av lärdomar
Museet vill och behöver inkludera nya berättelser för att upprätthålla sin samhällsrelevans, och behöver sakkunnigas expertis under projektperioden. De fristående aktivisterna och frilansarna behöver den institutionella tillhörigheten för att få större genomslag, legitimitet och möjligheter till strategisk påverkan. Från museets sida har visionen och förhållningssättet i projektet varit att stå för struktur snarare än produktion av innehållet, och vara ansvarig för att erfarenheter förs in i den ordinarie verksamheten. Samverkansparterna har periodvis upplevt bristande inflytande i samverkansrelationen med stadsmuseet. I början av genomförandefasen var situationen i viss mån den omvända då den ordinarie museipersonalens kortare startsträcka gjorde att några kände att de kastades in ett fullt pågående projekt som de upplevde distans till och bristande insyn i (se 5.5). Viktiga lärdomar att ha i åtanke i kommande projekt handlar om tidsaspekten. Projektets livslängd på två år är en relativt kort tid för ett projekt av Rom sans omfattning. Detta har å ena sidan inneburit att intensiteten i projektet hållits intakt. Med ett kontrafaktiskt resonemang kan man tänka sig att det hade varit svårare att upprätthålla engagemanget hos projektmedarbetarna med en längre projekttid. Samtidigt har många i projektet upplevt att tidsfaktorn utgjorde en reell stressfaktor. Med en längre projekttid hade projektet haft mer tid till verksamhet i förhållande till uppstart, produktion och avslut. Att bygga förtroendefyllda relationer är tidskrävande. Trots att Rom san har haft tillgång till romska ”dörröppnare” (sakkunniga och utbildare) har det utåtriktade arbetet tagit enormt mycket tid. Att skapa kontakter och vinna personers förtroende – särskilt hos grupper där misstron mot majoritetssamhället är djup – tar tid. Förankring, reflektion och återkoppling måste få ta tid. Det personliga uppföljningsarbetet med berörda personer som bidragit till projektet är otroligt betydelsefullt för museets trovärdighet och fortsatta förtroende. Att säkerställa tid för återhämtning och reflektion är en utmaning i projekt där alla drivs av ett djupt engagemang, men risken är annars stor för utmattning och överbelastning som kan drabba enskilda medarbetare och följaktligen äventyra projektets hållbarhet. 36 7. IMPLEMENTERING OCH MÅLUPPFYLLELSE
Detta kapitel sammanfattar utvärderingens resultat och implementering samt bedömer projektets måluppfyllelse. 7.1 Sammanfattning av resultat
Utvärderingen visar att Rom san är ett framgångsrikt ESF-­‐projekt som har uppnått goda resultat. Rom san har präglats av romskt inflytande i varje led. Det gedigna förankrings-­‐ och utåtriktade arbetet skapade en stabil grund och gjorde att det fanns ett romskt ägandeskap i projektet. Rom san har fungerat som en mötesplats för romer och icke-­‐romer och spelat en viktig roll som ett romskt kunskaps-­‐ och kulturcentrum vilket har främjat arbetet med romsk inkludering i Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Rom san har skapat lärande miljöer internt och externt och bidragit till attitydförändring på individ, grupp-­‐ och samhällsnivå och härigenom uppnått såväl personlig som strategisk påverkan. Utvärderingen visar att besökare och utbildningsdeltagare har fått ökad kunskap och omvärderat tidigare föreställningar om romer. Utvärderingens resultat visar också att erfarenheterna och produkterna från Rom san har spridits till aktörer på regional, nationell och internationell nivå. Av utvärderingen framgår att projektet beaktat de horisontella kriterierna jämställdhet och tillgänglighet. Erfarenheterna från samverkansformerna i Rom san och projektets genomförande har genererat viktiga lärdomar. 7.2 Implementering
Vid den gemensamma slutkonferensen beskrevs Rom san och Newo drom som pärlbandsprojekt (Svensson, 2013). Pärlbandsprojekt är satsningar som till skillnad från reprisprojekt (som syftar till att uppnå samma resultat), vidareutvecklas hela tiden. Rom san föregicks av tidigare initiativ i mindre skala och lämnar efter sig resultat vilka lever vidare i en rad vidare sammanhang (se avsnitt 5.6). Som framgick i avsnitt 5.6 lever Rom sans erfarenheter och ”produkter” vidare, förvaltas och vidareutvecklas på regional och nationell nivå genom att kulturinstitutioner och myndigheter införlivar vandringsutställning, läromedelsmaterial och romsk kompetens inom den offentliga sektorn. Förutsättningarna till stabila och långsiktigt hållbara resultat bedöms följaktligen vara mycket goda. 37 7.3 Måluppfyllelse
Delmål 1: Att ge 1 000 personer ur utvalda yrkesgrupper ökad kunskap om romers situation och historia Det första delmålet har nått mycket hög måluppfyllelse. Målet har genomförts genom de kostnadsfria halvdagsutbildningarna riktade till yrkesverksamma i Västsverige. Deltagare uppgav att deras kunskap om och förståelse för romers situation ökat efter utbildningen. Utvärderingen visar att de personliga mötena med projektets utbildare varit betydelsefullt för attitydförändringarna. Måluppfyllelse: Uppnått Delmål 2: Att ge allmänheten ökad kunskap om och förståelse för romers situation och historia Delmål 2 uppfylldes genom utställningen ”Vi är romer” och angränsande medvetandegörande evenemang. Utställningen besöktes av 130 000 personer och 15 788 personer har deltagit i programverksamheten och 4 000 exemplar av foto-­‐ och intervjuboken Vi är romer har delats ut. Måluppfyllelse: Uppnått Delmål 3: Att öka romers medvetenhet om sina rättigheter i Västsverige Rom san har bidragit till att öka romers medvetenhet om deras rättigheter. Internt i projektet har vetorätten inneburit att romers rätt till inflytande och delaktighet samt rätt till sitt kulturarv har efterlevts. Genom projektets utställning, verksamhet och romska kunnande har fler romska förebilder blivit kända. Måluppfyllelse: Uppnått Delmål 4: Att dokumentera och bevara det romska arvet i Västsverige Genom arbetet med utställningen finns romernas historia på Göteborgs stadsmuseum och historien dokumenterad ut ett romskt perspektiv och bevarad för kommande generationer. Berättelser i ljud, text och bild ingår nu i stadsmuseets samlingar. Måluppfyllelse: Uppnått Delmål 5: Att öka kunskapen och vidareutveckla former för stadsmuseet att nära samarbeta med marginaliserade grupper och externa partners I Rom san har Göteborgs stadsmuseum både varit målgrupp och officiell avsändare. Förändringsarbetet har därmed både haft ett internt och externt fokus. Delmålet är uppfyllt genom att stadsmuseet har strävat efter att hela personalen ska arbeta mot projektmålen och prova nya arbetssätt. Genom romernas vetorätt i projektet har utrymme beretts för inkludering av romsk kompetens och romskt inflytande i praktiken. Slutligen har erfarenheterna från samverkansrelationer varit lärande för stadsmuseet. Måluppfyllelse: Uppnått 38 7.4 Kvantitativa mål
1. När 1 000 personer gått vår kompetensutbildning 1 706 personer gick halvdagsutbildningen och 4 000 exemplar av foto-­‐ och intervjuboken har delats ut i samband med utbildnings-­‐ och spridningstillfällen. Måluppfyllelse: Uppnått 2. När 200 personer har besökt våra seminarier 6 881 personer har medverkat i utställningens seminarie-­‐ och programverksamhet. Måluppfyllelse: Uppnått 3. När 150 000 personer har besökt museet medan utställningen pågår 183 000 personer besökte Göteborgs stadsmuseum under tiden utställningen pågick. ”Vi är romer” är en av de mest besökta utställningarna i stadsmuseets historia med uppskattningsvis 130 000 besökare. Måluppfyllelse: Uppnått 4. När vi har nått tio av Västsveriges största arbetsplatser Det fjärde delmålet bedöms vara väl uppnått genom att till exempel Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar, sociala resursförvaltningar, skolor, socialkontor) kyrkor, bibliotek, bostadsbolag, studieförbund, Migrationsverket, Polisen, och sjukhus deltog i utbildningen och har sett utställningen. Måluppfyllelse: Uppnått 5. När 60 lärare har tagit med sig sina elevgrupper till utställningen Målet uppnåddes genom att 84 lärare och 1 563 elever utställningen och fick guidad visning. Måluppfyllelse: Uppnått 6. När vi har gjort 20 djupintervjuer och 80 kortintervjuer samt dokumenterat personerna på bild Det sjätte delmålet uppnåddes genom att författarna till foto-­‐ och intervjuboken genomförde 84 intervjuer av vilka 20 var djupintervjuer. Måluppfyllelse: Uppnått 7. När boken har hamnat i 300 personalrum Målet bedöms vara uppnått då nästan 4 000 böcker har delats ut och finns på uppskattningsvis 200 arbetsplatser. Måluppfyllelse: Uppnått 39 8. När representanter från alla de fem grupperna känner sig representerade Målet säkerställdes genom att inkludera berättelser av och information om romer från olika grupper och länder. Att målet bedöms vara uppnått utesluter dock inte att det kan finnas enskilda romer som är av annan uppfattning. Utvärderingens bedömning begränsar sig till att omfatta de romer som är representerade i projektet, utställningen och boken. Måluppfyllelse: Uppnått 40 8. SLUTSATSER MED AVSLUTANDE REFLEKTIONER
Rom san är ett framgångsrikt ESF-­‐projekt med hög måluppfyllelse och goda resultat. Projektet har präglats av romskt medbestämmande i varje led. Förutsättningarna att genomföra projektet har varit gynnsamma för att projektet är romskinitierat och ägt rum i ett sammanhang då det funnits en politisk vilja att arbeta systematiskt med romsk inkludering på lokal, regional och nationell nivå. Rom san har följt de tio principerna för romsk integrering som tagits fram inom EU-­‐
samarbetet, bland annat genom projektets interkulturella arbetssätt, civilsamhällets och kommunens aktiva medverkan och romers aktiva delaktighet. Projektet har haft en tydlig men inte exkluderande inriktning på romer och utvärderingen visar att erfarenheterna från Rom san har inspirerat grupper med liknande behov i staden. En av de tio principerna -­‐ som också är vägledande för den tjugoåriga strategin för romsk inkludering -­‐ är att insatser så långt som möjligt ska bedrivas inom ordinarie strukturer. Resultat och erfarenheter från Rom san har implementerats och används inom ramen för en vandringsutställning och genom att studiematerialen används inom grundskolan. Vidare tillvaratas den romska kompetensen inom offentlig sektor och det romska kulturarvet finns bevarat på Göteborgs stadsmuseum. En viktig förklaring till Rom sans framgångar är tillgången till viktiga nyckelpersoner med stort förtroendekapital i kombination med socialt engagerade aktivister och stadsmuseets samlade kunnande. Av intervjuer och samtal med besökare framkommer att utställningens tonalitet haft en identifikationsfrämjande effekt; genom berättelsernas personliga och polyfona karaktär har attitydförändringar möjliggjorts i en dialogisk process. En fråga som väckts under utvärderingens gång är om projektet faktiskt har svarat på en utbredd efterfrågan på en ny kunskapssyn präglad av autenticitet. Utvärderingen visar att besökare och utbildningsdeltagare blivit påverkade av de självrepresentativa berättelserna och personliga mötena. Responsen från besökare har varit överväldigande och utställningens gästbok är fylld av emotionellt laddade kommentarer som vittnar om att projektet lyckats med sin avsikt att känslomässigt beröra människor. En djupare studie av de långsiktiga effekterna av projektets kunskapsförmedling och mottagandet skulle vara värdefull för förståelsen av vilka psykologiska mekanismer det är som påverkar våra attityder. En sådan undersökning skulle kunna göras inom ramen för till exempel en forskarutbildning, eller som en fördjupningsdel i utvärdering och metodspridning av insatser inom den tjugoåriga strategin för romsk inkludering. Antiziganismen i Europa är alarmerande. Den går inte att lagstifta bort utan fortsätter att utgöra ett hinder för romsk inkludering ”på riktigt”. I delar av Europa likställs romers levnadsvillkor med situationen i u-­‐länder. Projekt som Rom san är betydelsefulla för att främja människors förmåga till medkänsla, förståelse och solidaritet, och i förlängningen bidra till ett socialt hållbart samhälle. 41 REFERENSER
ANDERSON, M et.al (red.) (2005), Om konsten att utveckla partnerskap, Stockholm: Arbetslivsinstitutet ANSÖKAN -­‐ till ESF-­‐rådet (2011), Dnr: 2011-­‐3050088 (Rom san-­‐Är du rom?) ARBETSMARKNADSDEPARTMENTET (2014), Den mörka och okända historien -­‐ Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-­‐talet, Ds 2014:8 BRULIN, G & SVENSSON, J (2009), ”En ny programperiod, en ny utvärderingsansats” i Svensson, Lennart et.al Lärande utvärdering genom följeforskning, Lund: Studentlitteratur COUNCIL OF EUROPE (2009), Vademecum -­‐ The Ten Common Basic Principles of Roma Inclusion http://www.coe.int/t/dg4/youth/Source/Resources/Documents/2011_10_Common_Basic_Prin
ciples_Roma_Inclusion.pdf (hämtad 2014-­‐03-­‐10) CREATIVE RESPONSE (2013), Deconstructing the Roma Myth – A Presentation to the Göteborgs stadsmuseum, 9 January 2013 DELANDER, L & MÅNSSON, J (2011), ”Valet av utvärderingstyp beror på vilken fråga som ställts” i Svensson, Lennart et.al, Lärande utvärdering genom följeforskning, Lund: Studentlitteratur DIK (2013), Musei-­‐ och kulturyrken, http://www.dik.se/musei-­‐och-­‐kulturmiljoyrken, (hämtad 2013-­‐04-­‐15) DO (2012), Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor http://www.do.se/Documents/rapporter/romers_rattigheter.pdf EUROPEAN COMMISSION (2006), Indicative Guidelines on Evaluation Methods: Evaluation During the Programme Period 2007-­‐2013, Working Document No 5 EUROPARÅDET, Faktablad om romernas historia http://www.coe.int/t/dg4/education/roma/Source/FS2/0.0_introduction_swedish.pdf FORUM FÖR UTSTÄLLARE (2014), Finalisterna utsedda – vem vinner Årets utställning 2013? http://www.forumforutstallare.se/web/page.aspx?refid=20 (hämtad 2014-­‐03-­‐19) GP (2014), Göteborgs 10 mäktigaste – hela listan (2014-­‐01-­‐05) https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2233903-­‐goteborgs-­‐100-­‐maktigaste-­‐hela-­‐listan (hämtad 2014-­‐03-­‐15) GP (2014), Göteborgs stadsmuseum är Årets museum http://www.gp.se/kulturnoje/1.2335517-­‐goteborgs-­‐stadsmuseum-­‐ar-­‐arets-­‐museum (hämtad 2014-­‐04-­‐08) GÄLLHAGEN, A (2013), ”Konst: Vi är romer/Den okända Förintelsen”, i Tidningen Kulturen http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/konst/konstkritik/15895-­‐konst-­‐vi-­‐aer-­‐romer-­‐den-­‐
okaenda-­‐foerintelsen GÖTEBORGS STAD (2013a), Ansökan/projektbeskrivning om planerna på att etablera ett romskt informations-­‐ och kunskapscenter 42 http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-­‐for-­‐projekt/Vastsverige/RIKC-­‐-­‐-­‐Romsk-­‐
informations-­‐-­‐och-­‐kunskapscenter/ (hämtad 2014-­‐03-­‐18) GÖTEBORGS STAD (2013b), Göteborgs stads budget för 2014 http://goteborg.se/wps/wcm/connect/68955269-­‐6f4e-­‐446a-­‐92fe-­‐
a65d9728ed83/Forslag+budget+S+MP+V_2014_TG.pdf?MOD=AJPERES GÖTEBORGS STAD (2010a), Ett steg framåt! Att arbeta med Göteborgs stads miljöpolicy i Kulturförvaltningen GÖTEBORGS STAD (2010b), Göteborgs stads yttrande över Romers rätt – en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55 (dnr IJ2010/1281/DISK) KAI, D (2014) ”När blir romer hjältar på vita duken” i SVT Debatt http://debatt.svt.se/2014/01/30/nar-­‐blir-­‐romer-­‐hjaltar-­‐pa-­‐vita-­‐duken/ (hämtad 2014-­‐02-­‐22) KARLSSON VESTMAN, O (2011), ”Meningen med utvärdering” i Svensson, L. et.al., Lärande utvärdering genom följeforskning, Lund: Studentlitteratur KWIEK, B (2013), ”Skriv rom tills dina fingrar blöder”, gästkrönika i bolla.se http://www.bolla.se/nyheter/gastkronikan/Gastkronikan-­‐-­‐Bagir-­‐Kwiek/ KWIEK, B & HIRSCH, M (2013), Sas kaj nas – Sine jek var odova so na sine, Göteborg: Kabusa Böcker KWIEK, B & HIRSCH, M (2012), Det var en gång det som inte var, Göteborg: Kabusa Böcker KWIEK, B (2010), Remissyttrande över Romers rätt – en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55 (dnr IJ2010/1281/DISK) KÖLJING, C (2014), Referat från utvärderingsseminarium 10 januari (opubl. dokument) KÖLJING, C, NYLANDER, MK, HULTQVIST, S (2013), Vi är romer, Göteborg: Göteborgs stadsmuseum MOBERG, A (2013), Delutvärdering av Newo drom -­‐ Om att öka det ömsesidiga förtroendet genom att mötas, Contextio Ethnographic MOBERG, A (2014), Slututvärdering av projekt Newo drom – En ny väg till romsk inkludering NORMAN, I (2013), Stadsmuseet – bästa museet i Göteborg, 28 november http://www.expressen.se/gt/kultur/stadsmuseet-­‐-­‐basta-­‐museet-­‐i-­‐goteborg/ NYLANDER, M (2013), Det är vi som är dom – Porträtt av romer i Rumänien, Jönköping: Människa Medmänniska PERSSON, E (2012), Romers kulturarv i Göteborg – en landskapsdimension, Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 2012:11 REGERINGSKANSLIET (2014), Presentation av Vitboken (program): Den okända och mörka historien http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/66/70/9a69a26b.pdf (hämtad 2014-­‐03-­‐24) 43 RIKSFÖRBUNDET SVERIGES MUSEER (2014), De är nominerade till Årets museum 2014 http://www.sverigesmuseer.se/nyheter/2014/03/de-­‐ar-­‐nominerade-­‐till-­‐arets-­‐museum-­‐2014/ (hämtad 2014-­‐03-­‐18) SENSUS STUDIEFÖRBUND (2013), Newo drom – en ny väg av och för romer – storytelling https://www.youtube.com/watch?v=KFThhNGi2-­‐k SKOLVERKET (2014), Läromedelssupplement www.skolverket.se/om-­‐romer STRAND, E (2013a), Delutvärdering -­‐ Rom san vid Göteborgs stadsmuseum: Inkludering i praktiken – ett ömsesidigt lyssnande och lärande http://www.elistra.com/upl/website/projekt-­‐nu/DelrapportRomsanprojektet1.pdf STRAND, E (2013b), Current situation and future prospects for Roma inclusion – About the Rom san project -­‐ Presentation at the We are Roma-­‐seminar (opubl. dokument), Västsvenska kontoret i Bryssel, 5 december 2013 STRAND, E (2012a), Reflektions-­‐PM 1, Rom san vid Göteborgs stadsmuseum (opubl. PM) STRAND, E (2012b), Reflektions-­‐PM 2, Rom san vid Göteborgs stadsmuseum (opubl. PM) SVENSKA ESF-­‐RÅDET (2011), Yttrande över betänkandet SOU 2010:55 Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (dnr IJ2010/1281/DISK) SVENSSON, L (red) et.al. (2013), Att fånga effekter av program och projekt, Lund: Studentlitteratur SVENSSON, L & BRULIN, G (2013), “Om effekter av program och projekt” i Att fånga effekter av program och projekt, Lund: Studentlitteratur SVENSSON, L (2013), “Att fånga effekter efter och mellan projekt” i Att fånga effecter av program och projekt , Lund: Studentlitteratur SVERIGE (2009:724) Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk SVERIGE, DELEGATIONEN FÖR ROMSKA FRÅGOR (2010), Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55), Stockholm: Fritze SVERIGE, (2012), En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012-­‐2032 (Skr. 2011/12:56), Stockholm: Regeringskansliet SYDVIK, P (2013), “Singoalla berättade om romers liv”, i Göteborgs Posten, 10 https://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2124053-­‐singoalla-­‐berattade-­‐om-­‐romers-­‐liv (hämtad 2014-­‐03-­‐24) SÄVENSTRAND, A & EHNESTRÖM, C (2013), Om samverkan som strategi för hållbara effekter, SPeL-­‐rapport nr 7 www.spl.nu/files/1218/Samverkan_för_hållbara_effekter.pdf (hämtad 2014-­‐03-­‐25) SÄVENSTRAND, A (2013), Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Paper inom kursen Lärande utvärdering följeforskning, Mälardalens högskola, vårterminen 2013 (opubl. PM) 44 FILKMKLIPP I URVAL
SVENSKA KYRKAN TV (2013), Det var en gång det som inte var -­‐ Med Eva Staxäng samtalar journalisten Monica Hirsh och den romska aktivisten Bagir Kwiek om romska sagor och om barns rätt till sitt kulturarv. Se människan, scenen på Bok och Biblioteksmässan 29 september 2013. http://bambuser.com/v/3966509
SVT Play (2013), Magnus Utvik recenserar veckans böcker – Bokrecensioner och bokprat med Magnus Utvik http://www.svtplay.se/klipp/1546972/magnus-­‐utvik-­‐recenserar-­‐veckans-­‐bocker UR (2013), En bok en författare -­‐ Cecilia Köljing och medförfattare lyfter fram folkgruppen som ofta tvingas flytta. I "Vi är romer" berättar människor om hur deras tillvaro påverkas av Europas främlingsfientliga vindar http://urplay.se/Produkter/177615-­‐En-­‐bok-­‐en-­‐forfattare-­‐Vi-­‐ar-­‐romer
UR Samtiden (2014), Vi är romer (Filmad vandring i utställningen, utbildning och intervjuer med projektmedarbetare) http://www.ur.se/Produkter/180938-­‐UR-­‐Samtiden-­‐Vi-­‐ar-­‐romer-­‐Vandring-­‐med-­‐romer ÖVRIGA LÄNKAR
www.factwise.se www.stadsmuseum.goteborg.se www.svartasafirer.com www.majakristin.se www.mogulreportage.se www.romaniglinda.se www.sirf.se www.varromskahistoria.se www.vartfolk.se ÖVRIGA KÄLLOR
LUFF – Lärande utvärdering/följeforskning (2013), Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, kurs om 7,5 hp (vt 2013) Lägesrapporter till ESF-­‐rådet (opubl. dok) Mötesprotokoll från möten med styrgruppen och projektgruppen i Rom san (opubl. dok) 45 APPENDIX
APPENDIX 1 Spridningsaktiviteter i urval
Transnationellt utbyte
World Romani Congress, Belgrad juni 2012 EUROCITIES, Roma Task Force, juni 2012 European Roma Rights Center, Budapest, 16-­‐18 maj 2012 Open Society Foundation, Budapest, 16-­‐18 maj 2012 Gypsy Lore Society Annual Meeting and Conference on Romani Studies, Istanbul 19-­‐23 september 2012 Judiska museet, Berlin 8-­‐10 oktober 2012 Besök av Nordiska Ministerrådet, 26 juni 2013 10th Roma Film Festival – Golden Wheel, Skopje, Makedonien, april 2013 Besök av Sveriges kulturråd i Berlin, Marika Lagercrantz, 12 augusti 2013 Seminarium på Västsvenska kontoret i Bryssel, Göteborgs stads Europakontor och Region Västra Götaland, 5 december 2013 Oslo Bymuseum (fortlöpande utbyte) Kulturhistoriskt center, Oslo, 27 november 2013 Möten med EU-­‐parlamentariker Olle Ludvigsson Antiziganism – What’s in a Word? Internationell konferens, Uppsala universitet, 23–25 oktober 2013 Möten med EU-­‐kommissionär Cecilia Malmström, 21 november 2013 Besök av delegation från Turkiet bestående av tjänstemän på departementsnivå och romska representanter tillsammans med Olof Palme Center, 28 november 2013 Studiebesök/uppsökande verksamhet i Rumänien tillsammans med stiftelsen Människa Medmänniska (fyra resor inom projekttiden) Övriga spridningstillfällen
Pressvisning inför invigningen av Vi är romer, 22 mars 2013 Nöjesguiden, 22 mars 2013 Seminarieserie kring romska frågor på Jonsereds Herrgård, Göteborgs universitet, Göteborgs stad och Romer för kulturell utveckling, december 2012-­‐januari 2013 Konserten Romer i Centrum, Slottsskogen, 2012 Minoritetsdagarna på Röhsska museet, 19-­‐20 november 2012 Mänskliga rättighetsdagarna, Göteborg, 12-­‐13 november 2012 Global Week, Göteborgs universitet, 15 november 2012 Invigning av utställning Vi är romer, 23 mars 2013 Familjesöndag: Romska sagor (dans, sagor, dockteater med Angelina Dimiter-­‐Taikon och Mikael Demetri), 24 mars 2013 Tisdagsklubben: Det romska Göteborg, 24 mars 2013 Workshop och lärandeseminarium: Lärdomar som vi tar vidare från Rom san och Newo drom (gemensamt seminarium med Newo drom), 17 april 2013 Romskt kulturcafé I: Katarina och Katitzi -­‐ Angelica Ström berättar om sin mamma Katarina Taikon, 20 april 2012 Nätverksträff för museer och mångfald, 24 april 2013 46 Kulturcafé II: I betraktarens ögon – Hans Caldaras berättar om romernas historia och sin egen uppväxt, 25 maj 2013 Romsk helg på mobila museet i Bergsjön, 27-­‐29 september 2013 Bok-­‐ och Biblioteksmässan i Göteborg, 26-­‐29 september 2013 Mänskliga rättighetsdagarna, Stockholm 14-­‐16 november 2013 Kulturkalaset, 13-­‐18 augusti 2013 Göteborg Konserten Romer i Centrum, Stadsmuseet, 27 juli 2013 Manifestation mot registrering av romer, 29 september 2013 Stadsmuseet hjärta Lundby, 1-­‐30 september 2013 Den Okända Förintelsen (utställning på Göteborgs stadsmuseum), 5-­‐26 oktober 2013 Fred Taikons föreläsning om språket, andra världskriget och utställningen den okända Förintelsen, 5 och 26 oktober 2013 Kulturnatta, 11 oktober 2013 Romsk kulturvecka i Östra Göteborg, 21-­‐25 oktober 2013 Romsk filmfestival, 29 november-­‐1 december 2013 Historiska museet, 5 december 2013 Slutkonferens: Du måste själv vara den förändring du vill se i världen – om romsk inkludering på riktigt (gemensam slutkonferens med Newo drom), Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs universitet, 10 januari 2014 Löpande dialog och spridning
É Romani Glinda ESF-­‐projektet Romane Buca Information/dialog med Romska rådet i Göteborgs stad Information/dialog med Göteborgs kommunalförbund Integrationsminister Erik Ullenhag, Arbetsmarknadsdepartementet Kulturnämnden i Västra Götaland Länsstyrelsen i Stockholms län Romska nätverksträffar Skolverket Styrgruppen för romsk inkludering i Göteborgs stad Utbildningsradion 47 APPENDIX 2 Frågor till utbildningdeltagare
1). Hur fick du höra talas om Rom san och ”Vi är romer”-­‐utställningen? 2). Är det något från utbildningen som du har tagit med dig och tänkt över? Följdfrågor: •
Har du haft nytta av det du lärt dig i ditt yrkesutövande? •
Har dina förväntningar uppfyllts? Varför/varför inte? Saknade du något? •
Blev du berikad och/eller berörd? •
Låg utbildningen på en lagom nivå, och gick ”budskapet” fram? •
Har du fått ny kunskap eller nya upplevelser tack vare aktiviteten/besöket? 3). Har din inställning förändrats som en följd av besöket? 4). Kommer du att rekommendera utbildningen till andra? 5). Förslag till förbättringar 48 APPENDIX 3 Utmärkelser och nomineringar
GÖTEBORGS 100 MÄKTIGASTE
Museichefen hamnade på åttonde plats i Göteborgs Postens lista över Göteborgs 100 mäktigaste i kategorin Media och Opinion. Motivering: Fick till årets fullträff med utställningen Vi är romer! Museet hamnade mitt i samtidsdebatten efter avslöjandet om polisens register över romer. ÅRETS INKASTARE
Göteborgs stadsmuseum nominerades av tidningen Faktum till Faktumgalan för utställning om romer i kategorin Årets inkastare. Årets inkastare tilldelas någon som initierat ett socialt/kulturellt projekt och som på ett konkret sätt inkluderat människor i utanförskap. Motivering: Vi är romer – Stadsmuseet i Göteborgs utställning om vår mest utsatta minoritet är en av de första i sitt slag i Europa, drog massvis med publik och riktar sökljuset mot romernas osynliggjorda och bortglömda historia ÅRETS MUSEUM 2014
Göteborgs stadsmuseum blev utnämnd till Årets museum av Riksförbundet Sveriges museer tillsammans med Svenska ICOM (International Council of Museums). Utmärkelsen delas ut årligen till ett museum som ”visat prov på nytänkande och samhällsförankrad verksamhet” (Riksförbundet Sveriges Museer, 2014). Motivering: Göteborgs stadsmuseum Genom att beröra människor och konsekvent lyfta den sociala dimensionen, normkritiska perspektiv och allas historia har Göteborgs Stadsmuseum breddat samhällsdebatten på ett inspirerande sätt. I ett nyskapande samarbetsprojekt med en etnisk minoritet i utställningssatsningen Rom san har man lyckats med det som många haft svårigheter med, att som klassiskt stadsmuseum generera ett brett och förankrat intresse både lokalt och nationellt för en utställning om en folkgrupp i dagens Sverige. Med ett innovativt mobilt museiprojekt i förorterna och ett långsiktigt arbete med skilda samhällsinstanser har man skapat mervärde i samarbetet mellan medarbetare, målgrupper och andra besökare och gjort verksamheten angelägen, öppen och tillgänglig Vid ceremonin på museernas årsmöte i Umeå den 8 april 2014 tilldelades Göteborgs stadsmuseum priset Årets museum. I sin motivering skrev juryn att Göteborgs stadsmuseums nydanande arbete med projektet Rom san har varit av avgörande vikt: Museet har genom sitt arbete fördjupat både myndigheters och allmänhetens kunskaper om de förutsättningar och den diskriminering som möter de av oss som är romer både historiskt och i dag (Louise Andersson, sekreterare i Svenska ICOM och juryledamot) 49 ÅRETS UTSTÄLLNING 2013
Göteborgs stadsmuseum tilldelades priset Årets Utställning 2013 av Forum för Utställare. Motivering: Göteborgs Stadsmuseum har skapat en vacker, värdig och tankeväckande utställning av och med romer med syftet att se människan bakom myten, öka kunskapen om samt motverka negativa attityder. Med utgångspunkt i personliga porträtt utvecklas en fördjupad kunskap om ett mångfacetterat ämne. I en intim gestaltning ges besökaren utrymme att utmanas, reflektera och gå stärkt ur utställningsupplevelsen. Göteborgs stadsmuseum har genom ett medskapande arbetssätt tagit ett helhetsgrepp på hela utställningsprocessen som utmanar och inspirerar PENNSKAFTSPRISET 2014
Författarna till boken Vi är romer tilldelades Pennskaftspriset av Föreningen Pennskaftet. Priset ges till kvinnliga journalister som har gjort ett föredömligt journalistiskt arbete. 50