(Microsoft PowerPoint - handsout sess 4 Kost Mats

Download Report

Transcript (Microsoft PowerPoint - handsout sess 4 Kost Mats

Kost och psykisk hälsa
Kognus
Stockholm 4 september 2012
Mats Humble
Psykiatriskt ForskningsCentrum
Örebro
Ensidig kost
• Personer med autism
– Ofta extremt ensidig kost
– En pojke åt i 5 år endast pommes frites
Fick livshotande vitaminbrist (fr.a. A och D)
Nära förlora synen
• Ätstörningar (fettbrist el. kolhydratöverskott)
• Missbrukare fr.a. alkohol
– Ofta B-vitaminbrist
– Kan leda till Wernicke-Korsakov syndrom,
svår närminnesstörning, som botas av Bvitaminer.
Kost och psykisk hälsa
finns det samband?
• Kan hjärnan påverkas av vår kost?
• Vilka mekanismer är inblandade?
• Är det vanligt att vår psykiska hälsa kan
förbättras genom kost/supplement?
• Högriskgrupper?
• Med mera…
Lång rad misslyckade varningar
• ”Undvik ägg p.g.a. kolesterol”
– Nästan allt kolesterol i blodet har vi producerat själva
• ”Undvik animaliskt fett”
– Transfetter i ”härdat vegetabiliskt fett” är antagligen mer
riskabelt än smörfett
• ”Undvik mättat fett”
– Naturfolk som lever på kokos verkar inte ta skada av det
– Kokosfett prövas som medel mot Alzheimer-demens
• ”Undvik fisk p.g.a. miljögifter”
– Leder till brist på ω3-fett och D-vitamin
• ”Undvik rödbetor p.g.a. nitrat”
– Nitrat förbättrar hjärnans cirkulation
Kostskillnader
Stenåldern
Inget rent socker
Ont om rent fett
Energifattig
Mycket fibrer
Mer vitaminer
Mer mineraler
Hur bra är vår kost?
• Övervikt vanligare än undervikt
• Kan man ändå ha brist på mikronutrienter?
• Går alla risktillstånd att påvisa i prover?
Nutid
Gott om rent socker
Gott om rent fett
Energirik
Fiberfattig
Mindre vitaminer
Mindre mineraler
Celiaki (glutenöverkänslighet) och
ökad psykiatrisk sjuklighet
Är bristtillstånd vanliga?
Finns det riskgrupper?
• Gravida
• Äldre
• Invandrare
• Veganer
• Gluten- och laktosöverkänsliga
• Genetiska enzymvarianter
Kost och hjärnan: mekanismer
Råvaror och co-faktorer för signalsubstanser
• tryptofan, tyrosin, fenylalanin, kolin, etc
• B6, B12, folsyra, zink, etc
• inositol, fosfat
Sockerbalans och insulin påverkar bl.a.
serotonin – beroendemekanism?
Antioxidativt skydd
• vitamin C och E, selen, lingon m.fl.
Beståndsdel i cellmembraner
ω-3-fettsyror
Hormonell effekt
• D-vitamin
Carta et al. J Psychosomat Res 2002
Några för hjärnan viktiga grundämnen
De vanligaste bristerna
Magnesium
D-vitamin
Selen
• Nervsystemets retbarhet påverkas, brist kan ge
bl.a. muskelkramper och sömnsvårigheter.
Selen
• Finns i berggrunden och kommer att ingå i
• Antioxidantium. Brist ökar risken för hjärtsjukdomar och cancer. Låga nivåer kan bidra till
depression och ångest.
•
•
Zink
• Viktigt för en rad enzymer. Depressioner och
Magnesium
Omega-3-fett
ätstörningar kan förbättras av zinktillskott.
allt som odlas där och i alla djur som äter
foder därifrån.
Olika mängd i olika geografiska områden.
Sverige ligger lågt, USA högt
Jod
• Krävs för sköldkörteln och energiomsättningen.
Interners kost i England
Gesch et al 2002
Brist på:
• Folsyra
• D-vitamin
• Zink
• Magnesium
• Selen
• Jod
• Kalium
Nutritionens betydelse för våld och
kriminalitet
Bernard Gesch:
Br J Psychiatry 2002
172/231 interner i
Brittiskt fängelse
Hälften fick supplement
av vitaminer, mineraler
och omega-3-fettsyror
Ledde till 35%
minskning av regelbrott:
totalt 754 incidenter
Innehållet i EMPower+ (allt x3)
Substanser som visat effekt i studier
Vitamin A 960 IU
Kalcium 220 mg
Vitamin C 100 mg
Fosfor 140 mg
Vitamin D 240 IU
Magnesium 100 mg
Vitamin E 60 IU
Kalium 40 mg
Vitamin B1 3 mg
Jod 34 mcg
Vitamin B2 2.25 mg
Zinc 8 mg
Niacin 15 mg
Selen 34 mcg
Pantotensyra 3.6 mg
Koppar 1.2 mg
Vitamin B6 6 mg
Mangan 1.6 mg
Folsyra 240 mcg
Krom 104 mcg
Vitamin B12 150 mcg
Molybden 24 mcg
Biotin 180 mcg
Järn 2.29 mg
Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider,
vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin,
germanium, bor, vanadin, nickel
Vitamin A 960 IU
Kalcium 220 mg
Vitamin C 100 mg
Fosfor 140 mg
Vitamin D 240 IU
Magnesium 100 mg
Vitamin E 60 IU
Kalium 40 mg
Tiamin 3 mg
Jod 34 mcg
Riboflavin 2.25 mg
Zinc 8 mg
Niacin 15 mg
Selen 34 mcg
Pantotensyra 3.6 mg
Koppar 1.2 mg
Pyridoxin 6 mg
Mangan 1.6 mg
Folsyra 240 mcg
Krom 104 mcg
Kobalamin 150 mcg
Molybden 24 mcg
Biotin 180 mcg
Järn 2.29 mg
Dessutom dl-fenylalanin, glutamin, citrus bioflavonoider,
vindruvskärnor, kolin, inositol, Ginkgo biloba, methionin,
germanium, bor, vanadin, nickel
EMPower+ mot bipolär sjukdom
Gately & Kaplan 2009
Naturliga antioxidanter är bäst
• Patienter via internet
• Diagnos via hemklinik
• Tillägg till ordinarie
medicinering
• Noggrann
symptomskattning via
internet
• Databasstudie
• Ingen kontrollgrupp
Synaps i hjärnan
Sockerberoende – finns det?
Bitten Jonsson terapeut i Hudiksvall: Ja absolut
Charlotte Erlansson-Albertsson professor i Lund:
Ja troligen
Kvällstidningar: 1½ miljon svenskar
Stimulerar belöningscentrum
Samband med endorfiner och dopamin
Insulin påverkar tryptofan och serotonin i
hjärnan
Ännu mer problem med aspartam?
Fett i psykiatrin
Omega-3-fett (ω
ω3) inom psykiatrin:
• Depression
• Bipolär sjukdom
• Schizofreni
• ADHD/DAMP
• Borderline
• Kronisk trötthet
• Alzheimers sjukdom
Ketogen kost vid epilepsi
Hjärnans viktigaste fettsyror
Mättade fettsyror
Smörsyra
4:0
Kapronsyra
6:0
Kaprylsyra
8:0
Kaprinsyra
10:0
Laurinsyra
12:0
Myristinsyra 14:0
Palmitinsyra 16:0
Stearinsyra
18:0
Arakidinsyra 20:0
Behensyra
22:0
Lignocerinsyra 24:0
Enkelomättade fettsyror
Palmitinoljesyra 16:1
Oljesyra
18:1
Gadoljesyra
20:1
Erukasyra
22:1
Fleromättade fettsyror
Linolsyra
18:2 (n-6)
Arakidonsyra 20:4 (n-6)
Linolensyra
18:3 (n-3)
Eikosatriensyra 20:3 (n-3)
Eikosapentaens. (EPA) 20:5 (n-3)
Dokosahexaens. (DHA)22:6 (n-3)
Sveriges viktigaste källor för
ω3-fettsyror (g ω3-fettsyror/100 g)
Sill 4,7
Strömming 2,9
Lax 3,3
Ål 7,4
Siklöja 2,5
Regnbåge 3,6
Alltså: D-vitamin kan ha betydelse i
depressionsbehandling
Röding 3,5
Makrill 4,4
Flera studier om nyttan med ω3-fett i
psykiatrin handlar om hur mycket fisk som
ingår i kosten (Hibbeln m.fl.)
Fisk är vår viktigaste källa för ω3-fett, men
också vår viktigaste källa för D-vitamin.
Vinterdepressioner i USA blev mer
förbättrade av D-vitamin än av
ljusbehandling (Gloth et al. 1999).
Sveriges viktigaste källor för
D-vitamin (µg D-vitamin/100 g)
D-vitaminbrist
kanske vanligare
än vi trott
Sill 12
Lax 12,5
Strömming 9
Abborre 21
Ål 30
Regnbåge 14
Gös 29
Makrill 13
Röding 10
Tillgänglig på Läkartidningens hemsida under
listan över 2007 års mest
lästa artiklar
Hur D-vitaminproduktionen i huden
varierar med hudfärgen
och tid i UVB-ljus
D-vitaminnivåer under året
Befolkningsstudie i Storbritannien, Hyppönen 2007
Årstider och etniskt ursprung
Fall av influenza A bland 334 japanska
skolbarn: RCT, D3 1200 IE/dag vs placebo
D-vitamin, ett
unikt vitamin
Dessutom
80% minskning
av astmaanfall
rel. riskreduktion 59%
Vi kan själva bilda D-vitamin med hjälp av
solens UVB-ljus.
På sydliga breddgrader betyder kosten
ingenting för D-vitamintillgången.
I Sverige kan vi bara bilda D-vitamin under
ljusa halvåret.
Ju mörkare hy, desto mindre D-vitamin
p = 0.014
Urashima et al. 2010
54-årig svensk man med
återkommande depressioner
•
•
•
•
•
Recidiv varje år i oktober
Regelmässig remission april-september
Typisk anamnes för SAD (vinterdepression)
Ekonomin tillät inte utlandsresor
Prövat 3 olika antidepressiva med blygsam
effekt
• Genomgått kognitiv terapi
• Sedan flera år psykoanalytisk terapi
Humble 2010
Behandling och labutveckling (25-OHD)
Behandling: Vitamin D3 4000 IE (100 µg)/d
i 1 månad, därefter 2000 IE (50 µg)/d
• Patienten:
Bättre effekt än
de andra
behandlingarna
• Enligt hustrun:
”Det enda som
har hjälpt hittills.”
Humble 2010
Varierande känslighet för D-vitaminstatus I?
A. Normal tillgång till D-vitamin
Kostkällor för D-vitamin
100
75
50
2. Vårdepressioner
3. Ingen D-vitaminrelaterad depression
25
25-OH-D-vitamin
1. Vinterdepressioner
Sommar
Höst
Vinter
Vår
Sommar
Fiskleverolja, i särklass högst halt, dock viss risk
för överdos av A-vitamin
Fisk: ål, gös, abborre, lax, sardiner, makrill, sill,
sik, strömming, gädda
Äggula
Helmjölk och smör producerade sommartid
Matfett och lättmjölkprodukter som berikats med
D-vitamin
Fågel och kött med skinn
D-vitamin är ovanligt hållbart vad gäller lagring,
kokning och upphettning
Humble 2010
Hur mycket D-vitamin får man…
Hur mycket D-vitamin får man…
D-vitamin omvandlas till kalcitriol,
ett viktigt hormon
Om solning och D-vitamin
Hudens D-vitaminbildning mättas
efter c:a 30 minuter.
Därefter sker ingen nettoproduktion.
Däremot fortsätter UV-ljusets skadande effekt.
Solskyddsmedel blockerar samtidigt både Dvitaminbildningen och UV-ljusets skadeverkan.
Solarier ger ofta en hygglig D-vitaminbildning.
UVB-intensitet, exponerad hudyta och
hudpigment avgör hur mycket som bildas.
Betydelse för:
• Kalk och skelett
• Motverkar diabetes, högt
•
•
•
•
blodtyck och hjärtsvikt
Motverkar autoimmuna
sjukdomar som MS
Motverkar cancer (grovtarm-, bröst-, prostata- )
Utveckling av
nervsystemet
Skyddar nervceller
Cancerformer år 2-4
Samtliga fall:
Placebo: 6,8 %
Calcium: 3,6 %
D3+Ca: 2,0 %
NNT = 21
Lappe et al. 2007
D-vitamin vid schizofreni
Mörkhyade som flyttar till solfattiga
världsdelar har 5-8 gånger högre risk att
insjukna i schizofreni.
Barn i Finland som fick extra mycket Dvitamin första åren hade betydligt lägre risk
att få schizofreni senare i livet
Patienter med schizofreni är födda på våren
betydligt oftare än förväntat.
Råttfoster som utsätts för D-vitaminbrist får
hjärnskador som liknar de vid schizofreni.