Transcript Ordföranden har ordet

Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården
-Årets NOFCA-konferens
-Ensamkommande barn
-FSF-pristagare 2012: Eva Körner
Ordföranden har ordet
Ordföranden har ordet
Hej och välkomna igen till webbtidningen på vår hemsida fsf.nu. Jag
hoppas att detta nya nummer ska ge
er en intressant läsning, och att det
går bra att komma in på medlemssidan och ta del av tidningen.
Bland mycket annat kan vi läsa en
debattartikel av Hans Bäckström i
Höör om familjehemmens möjligheter att utöva ett föräldraskap och
vad det kan innebära om barnets
förälder inte är överens med socialnämnden och familjehemmet om
hur vården om barnet eller den unge
ska läggas upp.
Hur ska vi se på att familjehemmen sätter gränser
och visar att det blir konsekvenser om barnet eller
ungdomen bryter mot de regler som finns i familjen? Vad är rätt hjälp och rätt stöd till barnet och
familjehemmet då? En komplicerad och känslig
fråga som sätter vårt arbete med vårdnadshavarna
på prov. Jag konstaterar igen att det är viktigt att
även någon inom socialtjänsten har kontakt med
föräldrarna och hjälper dem med att prioritera
barnets behov, som de många gånger kan se, istället för att bli insnärjda i sin kamp mot myndigheter.
Styrelsen och metodgruppen håller fortfarande på
med att bearbeta och uppdatera de broschyrer som
finns på vår hemsida.
Vad tänker egentligen vår tillsynsmyndighet om
detta? Ska familjehemmen och vi lamslås av att
känna rädsla för att bli anmälda då vi dragit gränser för barnet i familjehemmet? Jag vill understryka att jag anser att dessa gränser inte, utan starka
skäl, ska påverka umgänget med vårdnadshavaren
på ett negativt sätt. Det finns säkert många av er
medlemmar, läsare, som har tankar kring detta
ämne så vi välkomnar gärna era tankar kring detta.
/Lena Bervå
Ordförande
Vår ambition med nättidningen är fortfarande att
hålla oss à jour med utvecklingen inom familjehemsvården och vi behöver medlemmarnas hjälp.
Vi behöver ert stöd i att bevaka vad som händer
inom vårt område och tar gärna emot artiklar och
debattinlägg till tidningen.
Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År,
vi ses och hörs 2013!
Innehåll
Redaktörens rader
Redaktörens Rader
Tidigare i år stod Sverige som värdland för den årliga NOFCA-konferensen. NOFCA står för Nordic
Foster Care Association och har
medlemmar i alla nordiska länder. I
detta numret av FSF-Journalen kan
du läsa en sammanfattning av konferensen som FSF:s representant i
NOFCA, Ann Olaison, har skrivit.
I två artiklar kan du läsa om socialtjänstens arbete med ensamkommande barn: familjehemssekreterarna Elin Svensson och
Eva Andersson från Eskilstuna skriver om sitt arbete, och du
kan även läsa en artikel om systematisk uppföljning av ensamkommande barn i Jönköpings län.
Socialstyrelsen ger under de kommande månaderna sex konferenser på olika orter med anledning av bland annat den nya
handboken om socialnämndens ansvar för barn i familjehem
och HVB. Handboken ska vara klar och gå att beställa/ladda ner
på Socialstyrelsens hemsida strax efter årsskiftet. Läs vidare på
sidan 14 om handboken och de andra produkterna som Socialstyrelsen tar fram inom sitt regeringsuppdrag ”Trygg och säker
vård i familjehem och HVB”.
Det har alldeles nyss hållits årsmöte i vår förening. Kontaktuppgifter och en kort presentation av styrelsen för 2012/13 finner du på sidan ? Under årsmötet meddelades också vem som är
årets mottagare av FSF-priset: Eva Körner, psykolog, med
mångårigt engagemang för familjehemsvård. Läs hela motiveringen i detta nummer av FSF-Journalen till att Eva tilldelades
priset. Eva kommer att ta emot sitt pris vid ett senare tillfälle.
På baksidan av detta nummer hittar du information om FSF:s
årliga konferens som 2013 äger rum i Södertälje den 18 mars.
Temat för konferensen är ”Vägen ut i vuxenlivet”, ett intressant
och viktigt ämne inom familjehemsvården.
Till sist: Alla ni medlemmar är varmt välkomna med bidrag till
kommande nummer av FSF-Journalen! Av tradition har det oftast varit familjehemssekreterare som har skrivit texter. Påminn
gärna dina kollegor som arbetar som barnutredare/barnsekreterare med uppgift att följa barnets vård i familjehemmet att de är
precis lika välkomna som medlemmar i föreningen och med bidrag i vår tidskrift! Utan medlemmar kan varken förening, tidskrift eller hemsida fungera!
Cecilia Moore, Redaktör FSF-Journal
Innehållsförteckning
Ordföranden har ordet
Sidan 2
Redaktörens rader
Sidan 3
NOFCA-konferensen
Sidan 4
Tema: ensamkommande
flyktingbarn
Familjehem för ensamkommande barn
Sidan 7
Systematisk uppföljning av
Sidan 10
ensamkommande flyktingbarn
Årsmöte i FSF
Sidan 12
Årets FSF-pristagare
Sidan 13
Trygg och säker vård i familje- Sidan 14
hem och HVB
Debatt
Sidan 15
Förstärkt familjehemsvård i
Uppsala
Sidan 17
Metodgruppen
Sidan 19
Regionalt utvecklingsarbete
inom familjehemsvården
Sidan 20
Rekrytering av familjehem i
sociala medier
Sidan 21
FSF:s konferens den
18 mars 2013
Sidan 22
Konferens
Rapport från NOFCA
konferensen den 8 och 9
juni 2012 i Södertälje
Konferensen ägde rum på Torpa pensionat i
Södertälje och tretton deltagare från Norge,
Finland, Danmark, Färöarna, Grönland,
Island och Sverige deltog. FSF:s Ann Olaison lämnar en rapport från två innehållsrika dagar.
SkolFam i Sverige
Konferensen inleddes med en föreläsning om
SkolFam. Cecilia Wändel, psykolog, och Kerstin Sandberg, specialpedagog, båda från Gävle,
hade kommit efter önskemål från de andra nordiska länderna för att berätta om sitt arbete
med familjehemsplacerade barns skolgång.
SkolFam startade i Helsingborg efter att man
hade uppmärksammat att barn som växer upp i
familjehem har sämre skolresultat än andra
barn. Satsningen på barnen gav mycket bra resultat och andra kommuner följde efter. Projektet har fått stöd av Allmänna Barnhuset för att
man ska kunna sprida det till andra delar i Sverige. Numera finns verksamheten i Norrköping,
Helsingborg och Gävle. Det finns ett nätverk
av elva kommuner som arbetar med modellen,
som bygger på forskning av bl a Bo Vinnerljung.
I Gävle administreras projektet i ett samarbete
av socialtjänsten och skolan. Det omfattar 24
barn i åldrarna 7-14 år. Man följer varje barns
utveckling genom tester och erbjuder dem individuellt stöd i form av möten med familjehem, lärare och barnets socialasekreterare.
Familjehemmen och lärarna erbjuds nya verktyg i arbetet med att stödja barnen skolgång.
Målet är att barnen ska klara de nationella må-
NOFCA står för Nordic Foster Care
Association
len i skolans i alla stadier. Resultatet av projekten i de olika kommunerna är mycket lovande
och det finns förhoppningar att dessa kunskaper ska spridas vidare så att alla placerade barn
får det stöd de behöver för sin skolgång. Det
finns mer att läsa om projektet under
www.skolfam.se
Regeringsuppdraget ”Trygg och säker vård i familjehem och HVB”
På fredag eftermiddag fick vi besök av Petra
Rinman och Solveig Freby från Socialstyrelsen. De berättade om arbetet som bedrivs inom
”Trygg och säker vård i familjehem och HVB”.
Senare under året kommer det att presenteras
nya föreskrifter och allmänna råd till socialtjänstens handläggning av den sociala barn och
ungdomsvården (se SOSFS 2012:11, red´s
anm.). Inom samma regeringsuppdrag arbetar
Socialstyrelsen också med att ta fram en vägledning om placerade barns hälsa och utveckling, en handbok om socialnämndens ansvar
och uppgifter när det gäller barn och unga i
familjehem och HVB samt en grundutbildning
för jour- och familjehem.
Norge
Sista programpunkten på fredagen med en fortsättning på lördagen var en redovisning av
NOFCA-projektet ”Fosterhjem fra barnets
slekt – tilbud og oppläring”. Det är ett nordiskt
projekt och genomförs i NOFCA:s regi och är
finansierat av NORDPLUS. Hege Sundt från
Norge är projektledare och har till projektet
knutit medverkande från varje land som genomfört intervjuer av familjehem som tagit
emot barn från sin släkt för placering. Syftet är
att se vilket stöd och utbildning dessa familjer
Konferens
Deltagarna från alla de nordiska länderna.
får och vad de önskar sig. Arbetet har varit
omfattande och mycket varierande önskemål
har samlats in från hemmen. Projektet ska slutredovisas i augusti och utvärderas på NOFCAmötet 2013. En sammanfattning av diskussionen så här långt är att släktinghemmen är den
grupp familjehem som har det största behovet
av stöd och handledning, men som får minst av
det.
I Norge har landets fosterhjemsförening lyckats
förhandla sig till ett avtal om tjänstepension för
familjehem genom att ett försäkringsbolag erbjuder dem samma villkor som om de var ett
bolag (gäller medlemmar i föreningen). Föräldrarätten diskuteras i Norge med hänvisning
till forskning om att anknytning inte har något
med biologiska band att göra. Detta kan eventuell få till följd att det blir fler adoptioner av
små barn som är placerade. Tove Wahlström
har gett ut en ny livsbok som kan beställas från
Fosterhjemsföreningen. Eftervården har utvär-
derats och visar på att det går bättre för ungdomar som får eftervård. I Norge har fd. placerade barn rätt till eftervård till 23 års ålder.
Ungdomarna har en landsförening:
www.barnevernsbarna.no.
Grönland
Den stora behållningen på dessa nordiska möten är rapporterna från de deltagande länderna.
Det är i samband med dem vi får impulser och
idéer till samarbete och utveckling. Till exempel var NOFCA-mötet på Grönland 2008 och
vi fick nu höra att det därefter skett en satsning
på familjehemsvård från myndigheternas sida.
Material från de andra nordiska länderna har
blivit översatt till grönländska. Utbildning för
nya familjehem har inletts och det finns hem
att tillgå, men de ekonomiska villkoren är
mycket begränsade.
Konferens
Island
Island har också satsat på familjehemsbarnens
skolgång. Man har infört en lag om att kommunerna måste ta emot barn som placeras i
familjehem i sina skolor, vilket det tidigare har
varit svårigheter kring. Regeringen på Island
har stoppat placeringear av de tyska barn på
Island som förekom förra året genom en privat
organisation. Frågan diskuterades på förra
NOFCA-mötet och tillvägagångssättet ifrågasattes.
Finland
I Finland är atmosfären positiv till familjehemsvård. Kommunerna erbjuder mycket stöd.
Det finns gemensamma utbildningar för familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare.
Man har också startat mentorsutbildning för
erfarna familjehem. Ett roligt projekt heter
SWING och är ett samarbete mellan 18 fosterbarn, fosterföräldrar och biologiska föräldrar.
De skriver sånger och ska göra en musikal om
hur det är att ha två uppsättningar föräldrar.
Färöarna
Färöarna har utvärderat sin barnavårdslag och
omorganiserat ansvaret mellan kommunerna
och staten. Institutionerna ska nu också vara
barnavärnets ansvar. Familjehemmen ska få
utbildning och eftervården ska gälla tills den
unga har fyllt 23 år.
Danmark
I Danmark har mycket av familjehemsvården
flyttats från privata organisationer till kommunerna, vilket man menar har inneburit ett kunskapstapp. Det finns ett mål med ”barnet i centrum” med en manual som tyvärr inte följs av
kommunerna. Eftervården är flexibel. Många
barn erbjuds att flytta över till en annan familj i
stället för sitt familjehem som eftervård även
om de vill bo kvar. Organisationen FaBo arbetar med ett projekt ”Signs of safety” och har
samarbetat kring filmen om ”Rosa” som finns
översatt till svenska. En mycket rörande och
bra film.
Nordisk samverkan stärker familjehemsvården
Vi inledde NOFCA-mötet redan på torsdag
kväll med middag i ett familjehem och på fredagen gjorde fick vi delta i en guidad tur till
Ytterjärna Kulturhus och trädgård. Därefter åt
vi middag på Torekällberget i Södertälje med
utsikt över staden och hade inspirerande samtal
kring familjehemsvård i våra länder. Slutsatsen
för vår del är att ett nordiskt samarbete är värdefullt och att vi skulle behöva samordna metodutveckling i större skala. Då vi delar värderingar kring familjehemsvården med varandra
finns möjligheter till att dra nytta av varandras
projekt och att översätta material till allas nytta
och utveckling.
Vi som deltog i NOFCA-konferensen från Sverige var Telle Söderberg från FR, Pirkko Nilsson från FfF och Ann Olaison från FSF.
Ann Olaison
Styrelseledamot i FSF
Är du intresserad av att veta mer om
"Filmen om Rosa"? Gå in på
www.fsf.nu/filmer-om-barn-i-familjehem/
och läs längst ner på sidan. Där finns också
en länk vidare om du vill beställa filmen.
Tema: Ensamkommande barn
Familjehem för ensamkommande barn
Eskilstuna kommun har en lång tradition av
att ta emot flyktingar och har sedan 2007
avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla ett visst antal boendeplatser för ensamkommande barn. Utöver dessa barn tar
Eskilstuna även emot ensamkommande
barn som placerats av Migrationsverket hos
släktingar. Eva Andersson och Elin Svensson, båda familjehemssekreterare, skriver
om arbetet.
Arbetsmarknads- och familjenämnden sökte
under 2010 medfinansiering från Europeiska
flyktingfonden för att se över kommunens mottagande av de ensamkommande asylsökande
barnen. Ansökan beviljades och projekt pågår
under perioden 2011-01-01 -- 2012-12-31. Projektet syftar till att rättssäkra och effektivisera
kommunens mottagande av ensamkommande
asylsökande barn, både de barn som placeras i
eget boende eller i familjehem, och de barn
som placeras i kommunens uppbyggda boenden. Projektgruppen består av en projektledare,
två socialsekreterare och två familjehemssekreterare. Projektgruppen kommer att sammanställa en metodhandbok.
Som familjehemssekreterare i projektet har vårt
huvudfokus varit släktingplaceringarna; att
förbättra utredningsprocessen, utveckla rutiner
samt stödformerna till dessa familjer. När det
kommer till kommunens kännedom att ett barn
anlänt till en släkting gör en familjehemssekreterare snarast ett hembesök tillsammans med
en socialsekreterare för en första bedömning
om barnet kan bo där under utredningstiden. I
annat fall blir jourhemsplacering aktuellt. Vi
lägger stor tonvikt på att informera om vad
uppdraget som familjehem innebär och vilka
krav som ställs. De får en
informationsbroschyr
som vi har låtit översätta
till några vanligt förekommande språk. Vi diskuterar med familjen
om att det inte är en självklarhet att det aktuella
barnet ska placeras hemma hos dem och att de
också har möjligheten att avsäga sig uppdraget,
men att de ändå kan ha en fortsatt kontakt och
en viktig roll för barnet.
Familjehemsutredningarna för de ensamkommande barn som placeras hos släktingar görs
på samma sätt som i andra placeringar. I Eskilstuna kommun utreder vi enligt ”Västeråsmodellen” som är uppbyggt efter BBIC:s
struktur. I den ingår en vuxenintervju som är
riktad till familjer med utländsk härkomst där
vi gjort vissa justeringar. När det gäller bedömning av familjens lämplighet väger vi olika
förmågor mot varandra. Familjen kan exempelvis ha bristande förmåga att hjälpa barnet
med skolarbetet, språklig stimulans, social integrering, men samtidigt kan det framkomma
att barnet har en trygg anknytning till familjen
som måste beaktas i bedömningen. Hur kan
brister hos familjen kompenseras? För att säkerställa att barnets behov tillgodoses undersöker vi om barnet kan tillhandahålla stödet på
annat sätt utanför familjen. Det blir då viktigt
att familjen förstår att det ligger i deras uppdrag att se till att barnet får tillgång till detta.
När en bedömning görs att en placering hos
släktingarna inte är barnets bästa blir det aktuellt med placering i annat familjehem.
De barn som har placerats i familjehem under
projekttiden har varierande bakgrund vad gäller
kön, ålder, nationalitet, nyanlända asylsökande,
barn både med uppehållstillstånd och avslags-
Tema: Ensamkommande barn
beslut. Familjehemmen har också sett olika ut,
med både svenskt och utländskt ursprung. Under den här perioden har även ett omställningsarbete ägt rum, åldersgränserna på kommunens
HVB har höjts från 14 till 16 år. Detta utifrån
vår övertygelse om att det inte är lämpligt för
barn under 16 år att bo under en längre tid på
ett boende, utan att deras vårdbehov bäst tillgodoses i familjehem.
Vilket stöd erbjuds familjehemmen? Vi har försökt att anpassa stödet individuellt, eftersom
familjerna är olika och har så olika behov. Utöver det individuella stödet bjuder vi in alla de
familjehem som tar emot ensamkommande
barn till regelbundna träffar, där vi tar upp olika teman som berör de flesta. Om tolkbehov
finns har vi sett till att ordna detta.
Vilka erfarenheter har vi då fått? En sak är att
språket inte har varit det främsta hindret när ett
barn placerats i ett ”svenskt” familjehem. Vi
har sett en fantastisk förmåga hos familjer att
hitta egna sätt att kommunicera via enstaka
ord, kroppsspråk, översättningsprogram på internet med mera. Vi erbjuder familjehemmen
möjlighet att få regelbundna tolktider så länge
behov anses föreligga. Familjehem med tidigare erfarenhet av uppdrag upplever att det ställs
andra krav på dem när det gäller att ta emot
ensamkommande barn. Många tycker att det är
berikande att få ta del av en annan kultur och
att barnets alla frågor öppnat upp för reflektioner kring den egna familjens levnadssätt. Samarbetet med barnets gode man/särskilt förordnad vårdnadshavare har ibland upplevts svårt
med ansvarsfördelning om vem som ska göra
vad. Här har socialtjänsten en viktig uppgift att
hjälpa till så att samarbetet fungerar, till exempel med information, men även gemensamma
diskussioner där inblandade kommer överens
om vem som gör vad i en genomförandeplan.
Barnets förväntningar på hur familjeliv i Sverige ser ut kolliderar ibland med verkligheten.
Det kan handla om materiella saker men också
om hur vardagslivet ser ut. Merparten av barnen kommer från kollektiva sammanhang och
det är mycket som skiljer sig från vad de är vana vid. Många av barnen har exempelvis ingen
erfarenhet av att vara ensamma hemma. Många
familjehem uttrycker frustration över krav som
barnet ställer och det uppstår lätt kulturkrocka
och missförstånd som man behöver reda ut.
Här krävs tålamod och att familjehemmet inte
låter sig provoceras eller kränkas när barnet är
krävande och ifrågasätter hur saker fungerar i
familjen. Matkulturen skiljer sig oftast åt och
här uppstår ibland bekymmer då barnen inte är
vana vid att det är reglerat kring mattider och
att ”äta lagom”. Många av barnen har tidigare
varit vana vid att klara sig själva och har fått
tagit ett vuxenansvar. I Sverige betraktas de
som barn och de kan ha svårt att acceptera att
vuxna, både män och kvinnor, sätter gränser.
Barnen frågar ofta efter vilka regler det finns i
familjehem.
Vår uppfattning är att de familjehem som tar
emot ensamkommande barn bör ha viss kunskap och förståelse för hur asylprocessen ser ut
och påverkar barnet. Man bör också kunna förhålla sig till att barnen inte alltid berättar hela
sanningen om sin bakgrund. Även om barnet
kommer ensam till Sverige så har de flesta ett
socialt nätverk som de behöver få hjälp att upprätta kontakt med. Det förekommer att föräldrar senare kommer till Sverige på anknytning.
Familjeåterförening medför nya utmaningar, att
stödja barnet och dess familj när detta sker, såväl praktiskt som känslomässigt.
Familjehemmen behöver också kunna erbjuda
tillgänglighet, samvaro och ha en god förmåga
att ge barnet struktur i vardagen. Särskilt vik-
Tema: Ensamkommande barn
tigt blir detta under perioder då barnet mår
psykiskt dåligt på grund av ovisshet inför framtiden, saknaden efter anhöriga eller avslagsbeslut.
Vår erfarenhet är att det underlättar för barnen
om de placeras i ett familjehem med samma
språkliga eller kulturella bakgrund. Där finns
en familjestruktur och igenkännande från uppväxtfamiljen som ger trygghet. Detta kan underlätta integrering i det svenska samhället,
förutsatt att familjehemmet själv är väl integrerad. Det är inte självklart det bästa att placera i
en ”svensk” familj.
I augusti höjde Migrationsverket sin prognos
över hur många ensamkommande barn som
beräknas ansöka om asyl i Sverige. Genomsnittsåldern på de barn som kommit har under
de senaste tre åren legat på 15 år. För att kunna
tillgodose deras vårdbehov och erbjuda dessa
barn och ungdomar ett tryggt och bra boende i
Sverige krävs inte bara boendeplatser på boenden, utan även att kommunerna fortsätter att
rekrytera lämpliga familjehem.
Eva Andersson och Elin Svensson
Familjehemssekreterare
Eskilstuna kommun
Eva Andersson och Elin Svensson.
På SKL:s hemsida finns samlad information
om berörda aktörers ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, aktörernas roller
samt exempel på hur man arbetar med frågan
runt om i landet.
http://ensamkommandebarn.skl.se/
På Socialstyrelsen arbetar man för närvarande
med att ta fram en vägledning för socialtjänstens arbete med ensamkommande ungdomar:
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/pl
aceradebarnochunga#3
Tema: Ensamkommande barn
Systematisk uppföljning av ensamkommande flyktingbarn
Under en dag i mitten av november samlades forskare, personal från socialtjänsten,
representanter från SKL och utvecklingsledare för barn och unga placerade i familjehem och HVB på FoUrum hos regionförbundet i Jönköpings län som hade bjudit in
till ett seminarium. Syftet var att utbyta erfarenheter och diskutera behovet av systematisk uppföljning av ensamkommande
flyktingbarn. Under dagen diskuterades
skillnader och likheter i HVB-vård av ensamkommande i jämförelse med traditionell
ungdomsvård inom HVB-vården.
Förbättrat mottagande
Elisabeth Svedberg, projektledare på SKL för
”Ensamkommande barn – lokalt och regionalt
utvecklingsstöd” inledde dagen med att presentera SKL:s och Migrationsverkets arbete med
att utveckla ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. Projektet som är inne i sin
tredje del sker numera även i samverkan med
Socialstyrelsen och länsstyrelserna, och har
bland annat som uppgift att:
- stödja lokal och regional utveckling
- sprida exempel på utvecklingsarbete via konferenser
- ta fram en nationell utbildning för god man
- genomföra fyra nationella utbildningar för
god man.
Projektet som delvis finansieras via bidrag från
ERF (Europeiska flyktingfonden) startade den
1 januari 2012 och pågår till den 30 juni 2014.
Rapporteringen till Öppna jämförelser
Henrik Ahlgren, FoU-ledare och utvecklingsledare i Aneby och Eksjö, redogjorde för de fem
olika stegen i arbetet med Öppna jämförelser:
1. Kvalitetssäkring av data 2. Inlämning av data 3. Resultat ÖJ 4. Analys/uppföljning ÖJ 5.
Utbyte/förbättringar.
Henrik Ahlgren lyfte särskilt fram värdet av att
representanter från olika verksamheter under
punkt 1 har en gemensam genomgång av enkäten för att säkerställa att det blir korrekt data
som rapporteras in. Under denna genomgång
har man i Jönköpings län varit i direktkontakt
med personal på Socialstyrelsen och på så sätt
fått svar på frågor under sittande möte. När
man i kommunen sedan ska besvara enkäten
har man mycket god kunskap om vad som ska
besvaras.
Regional och systematisk uppföljning
Kommunerna i Jönköping län har tagit beslut
om en gemensam modell för systematisk uppföljning av de boendeverksamheter som tar
emot ensamkommande barn. De flesta av länets kommuner har eller är på väg att teckna
avtal med Migrationsverket om att ta emot
barn, och som en följd av detta har olika boendeverksamheter byggts upp. På ett tidigt stadium väcktes frågan om hur dessa boenden skulle utvärderas. Man enades om att införa ett
länsgemensamt uppföljningssystem som ska
utföras av FoUrum. En arbetsgrupp tog fram
gemensamma variabler som diskuterades och
förankrades hos föreståndarna för boendena
och hos socialcheferna i länet. Löpande faktainsamling ska ske som regelbundet ananlyseras
av FoUrum. Första mätpunkten är i november
och den första rapporten ska finnas färdig i december. Rapporten ska utgöra ett underlag för
lokala förbättringsarbeten.
Martin Sinclair och Anders Saldner som båda
arbetar på FoUrum menade att det finns många
fördelar med en samordning mellan kommunerna när det gäller systematisk uppföljning.
Erfarenheter får en större spridning och man
får på ett smidigt sätt del av andra kommuners
sätt att lösa problem. Modellen kräver dock ett
aktivt delatagande, men betalar sig i vad man
Tema: Ensamkommande barn
får tillbaka i både kvalitet och jämfört vad varje kommun hade behövt ägna tid åt i en egen
uppföljning, avslutade Martin Sinclair och Anders Saldner.
Ensamkommande flyktingungdomar i Umeå
Joakim Isaksson är forskare och lärare vid instutionen för socialt arbete, Umeå Universitet.
Han deltar där i ett forskninsprojekt om hur
samhällets insatser för ensamkommande flyktingbarn fungerar. Projektet ska generalisera
systematisk kunskap om samhällets insatser
och bidra med ökad kunskap om ungdomars
egen förmåga att utveckal strategier för att
etablera sig i Sverige. Joakim Isaksson ingår i
en grupp om fem forskare som är delaktiga i
forskningsprojektet och som har tagit fram
kunskapsöversikten ”Hur fungerar samhällets
insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars
introduktion och etablering i Umeå”.
Djupintervjuer med ungdomar på
olika boenden
Åsa Söderqvist, doktorand och FoU-ledare på
FoUrum, har i sin rapport ”Äntligen hemma”
djupintervjuat ensamkommande ungdomar om
den första tiden i Sverige med fokus på mottagandet. Det är en kvalitativ studie bestående av
intervjuer med tolv ungdomar, det vill säga en
liten studie där fokus är på individens berättelse.
Joakim Isaksson gav under sin föreläsning en
del av de erfarenheter som projektets uppföljning av ensamkommande ungdomar har givit.
Ungdomarna i Umeå känner sig i huvudsak
trygga och säkra i boendet, men saknar en riktig hemkänsla. Lärarna och skolsköterskan
uppges vara de viktigaste personerna när det
gäller att känna förtroende. De viktigaste frågorna för ungdomarna är framtiden, ekonomin
och utbildning.
De flesta av de ensamkommande ungdomarna
placeras på ett hem för vård och boende, HVB.
Åsa Söderqvist tog upp en viktig skillnad mellan denna grupp och andra ungdomar som placeras på HVB: de ensamkommande placeras på
HVB varken på grund av brister i hemmiljön
eller på grund av den enskilde individens beteende, så som är fallet med andra ungdomar
spm placeras. Denna skillnad kan vara av betydelse för vilka behov som finns hos gruppen,
och de kan se annorlunda ut än de behov som
andra ungdomar på HVB har.
Hela rapporten finns att läsa här:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid
=diva2:550070
FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten
inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
stödja socialtjänstens kunskapsutveckling i
Jönköpings län. Utgångspunkten för arbetet
är att ge brukarna inflytande, stärka den
professionella kompetensen och integrera
forskning och praktik.
Hemsida: www.regionjonkoping.se
Den som vill ta del av hela rapporten hittar den
här:http://regionjonkoping.se/web/Barn_och_u
nga_rapporter_1.aspx
Cecilia Moore
Styrelsemedlem FSF
Årsmöte/FSF:s styrelse
FSF:s årsmöte den 12
november 2012-11-11
FSF höll sitt årsmöte i Stockholm. Alla sty-­‐
relsemedlemmar från föregående verksam-­‐
hetsår valdes om och två nya valdes in: In-­‐
ger Wolf Sandahl och Susanne Hellberg. In-­‐
ger har funnits med i styrelsen under ett år, men då som adjungerad medlem. Under årsmötet tillkännagavs vem som är årets pristagare av FSF-­‐priset: Eva Körner, psykolog i Göteborg. Läs mer om detta på sidan 13. FSF:s styrelse 2012/13
Ordförande:
Lena Bervå
Familjevårdsinspektör, Skärholmens stadsdelsförvaltning, Stockholm
[email protected]
08-50824124, 076-1224124
Sekreterare:
Christina Claésson
Behandlingssamordnare, Tjust Behandlingsfamiljer AB
[email protected]
0492-14683
Kassör:
Sonja Lind Brolinson
[email protected]
08-6067000
FfF-representant:
Anitha Stjernström
Familjehemssekreterare, Tyresö
[email protected]
08-57929182
FfF-representant:
Gunilla Hallin-Uthberg
Enhetschef, Familjenheten i Salem
[email protected]
070-5203749
NOFCA-representant:
Ann Olaison
Familjehemssekreterare, Familjehemsenheten,
Västra Göteborg
[email protected]
031-3664229, 070-6345524
Informationsgruppen/Hemsidan:
Inger Wolf Sandahl
Egen företagare
[email protected]
076-2133960
Informationsgruppen/Hemsidan:
Katarina Möllerberg
Universitetsadjunkt, socialt arbete, Malmö
högskola
[email protected]
070-9267954
Informationsgruppen/FSF-Journalen:
Cecilia Moore
Utvecklingsledare för barn och unga placerade
i familjehem/HVB, FoU i Sörmland
[email protected]
016-5414039
Susanne Hellberg
Familjehemssekreterare, Sundsvall
[email protected]
060-192267
FSF-pristagare 2012
Årets FSF-pristagare
2012 års pristagare är psykolog Eva
Körner. Här följer motivieringen:
”Eva Körner är leg psykolog och leg psykoterapeut. Hon har lång erfarenhet av familjer och familjehemsvård. Hennes specialitet är samspelet mellan barn och föräldrar. FSF vill hedra henne genom att ge vårt
pris för värdefulla insatser inom familjehemsvården.
Eva Körner är en färgstark person som har
blivit mycket uppskattad för sina inspirerande, levande och underhållande föreläsningar. Hon har på ett lättfattligt sätt beskrivit hur anknytningsteori kan användas
för att utforma ett meningsfullt umgänge
mellan placerade barn och deras föräldrar.
Vi inom socialtjänsten har flera gånger använt henne som expert då det gällt frågor
kring umgängen och barnens flytt tillbaka
till sina föräldrar.
Eva Körner blev årets FSF-pristagare.
Eva Körner har alltid barnet i fokus. Utifrån detta beskriver hon föräldrars olika
förmågor till umgänge liksom barnens olika relationer till sina föräldrar. Detta har
varit till stor hjälp för de placerade barnen,
deras föräldrar och för oss som är verksamma inom familjehemsvården. För oss inom familjehemsvården som
ständigt brottas med frågor kring barnens umgänge med sina föräldrar, har hon underlättat diskussionerna
med den struktur hon beskriver i sin bok "Föräldraskapets (o)möjligheter". Med sin bok om anknytning är
hon teoribildande.”
För mer information om Eva Körner, se www.psykologiaveny.se
Trygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i
familjehem och HVB
Socialstyrelsen redovisade i juni sitt regeringsuppdrag ”Trygg och säker vård i familjehem och HVB”. Föreskrifter och allmänna
råd är beslutade och övrigt material kommer att färdigställas under de återstående
månaderna av 2012. I uppdraget ingick att
ta fram.
Föreskrifter, allmänna råd och
handbok
När de gäller föreskrifter och allmänna råd
finns dessa i författningen SOSFS 2012:11 som
trädde i kraft den 1 oktober i år och som finns
att ladda ner här:
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2012-11
Handboken håller just nu på att färdigställas
och publicering är planerad till årsskiftet. Produkterna tar upp socialnämndens ansvar och
uppgifter när det gäller barn och unga som är
placerade i familjehem och HVB.
Vägledning om placerade barns
hälsa och utbildning
Vägledningen som är skriven i ett samarbete
med Skolverket vänder sig till personal inom
socialtjänst, utbildning, hälso- och sjukvård
samt tandvård som i sitt arbete möter barn som
är placerade i fmiljehem och HVB. Den tar upp
ansvarsfördelning och strategier för effektiv
samverkan och är avsedd att vara ett praktiskt
kunskapsstöd. Vägledningen planeras att
komma ut efter årskiftet.
Grundutbildning för jour- och
familjehem
Materialet består av en lärobok samt en handbok för utbildare. Materialet ska öka kommunernas förutsättningar att erbjuda en grundutbildning som är likvärdig i hela landet. I
Socialstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget, ”Program för trygg och säker vård i
familjehem och hem för vård eller boende”,
redovisas för innehållet i den kommande läro-
boken. Exempelvis nämns områden som Att
möta barns behov av närhet och anknytning,
Ursprungsfamiljens betydelse och barns behov
av livslånga relationer, Påverkan på den egna
familjen.
Socialstyrelsens konferenser Trygg
och säker vård
Socialstyrelsen kommer med start den 21
november att vid sex tillfällen och i olika städer ge konferenser om produkterna som ingår i
Trygg och säker vård i familjehem och HVB,
samt om BRA-fam, ett standardiserad bedömningsmetod för rekrytering av familjehem. Vid
varje konferens kommer dessutom ett regionalt
utvecklingsarbete att presenteras.
Konferenserna är följande:
Malmö
21 november 2012
Umeå
28 november 2012
Stockholm 5 december 2012
Örebro
23 januari 2013
Jönköping 28 januari 2013
Göteborg
31 januari 2013
Inbjudan och fullständigt program finns på
Socialstyrelsens hemsida.
Cecilia Moore
Styrelsemedlem i FSF
Debatt
Är det möjligt att utöva ett föräldraskap
som familjehem?
Denna fråga har vi i Höörs kommun ställt
oss efter att Socialstyrelsen nyligen har haft
tillsyn i ett ärende och haft synpunkter på
familjehemmets gränssättning gentemot sin
placerade tonåring.
14-åringen var nyligen placerad i familjehemmet, omhändertagen jml LVU på grund av
hemmiljön och med en förälder som helt motsatt sig placeringen. Även tonåringen hade
motsatt sig placeringen. Då tonåringen vägrade
gå till skolan så blev en rimlig konsekvens,
som familjehemmet tillsammans med oss på
socialtjänsten kom fram till, att tonåringen så
länge den inte gick till skolan inte fick tillgång
till dator, mobil och TV under den del av dagen
den skulle varit i skolan. Efter skoltid var det
dock som vanligt med möjlighet att ringa, sitta
vid datorn och titta på TV. Dessa inskränkningar var tänkta att vara en rimlig konsekvens av
att ej gå till skolan och som en påtryckning
fram till dess att man kunde nå en överenskommelse om skolgången. Då föräldern klagat
på placeringen genomförde Socialstyrelsen en
tillsyn och kom med följande kritik:
”Detta förfaringssätt (att besluta om att ej ge
tillgång till mobiltelefon, dator och TV under
skoltid. artikelförf.anm.) saknar stöd i den lagstiftning som utgör grund för placering av
………. Tvångsåtgärder mot barn och unga
kräver lagstöd och sådant finns bara i LVU när
barnet är placerat på något av de statliga ungdomshemmen (SIS). Insatserna skall präglas av
respekt för den unges människovärde och integritet.”
I Höörs svar till Socialstyrelsen anfördes följande:
”När situationer uppstår diskuterar barnets
handläggare med familjehemsföräldrarna om
hur de kan agera utifrån ett normalitetstänkande, hur de och andra föräldrar hade agerat
om det gällt de ”egna barnen”. Att utestänga
barn från kontakt med sina föräldrar genom att
barnet ex. ej får ringa dem, skall inte förekomma om det inte finns beslut om restriktioner för
umgänget.
Om ett barn helt vägrar gå till skolan kan en
rimlig konsekvens i ett föräldraskap vara att
man under den tid man skulle varit i skolan
inte får ha nöjet att sitta vid dator, TV eller vid
telefonen utan att man i så fall får göra allt för
att inhämta den kunskap man missar genom att
inte gå i skolan. Detta är således varken något
straff för att förhindra kontakten med vårdnadshavaren eller en inskränkning i barnet
handlingsfrihet enligt regeringsformen, utan en
konsekvens som gäller under den tid barnet
skulle varit i skolan. Om barnet eller den unge
varit i skolan som planerat hade det inte heller
funnits möjlighet att sitta vid datorn, titta på
TV eller ringa under lektionstid.
Likande situationer kan uppstå när barnets
nattsömn störs av att det allt för sent tittar på
TV, sitter vid datorn eller störs av sin telefon.
Även i de situationerna ingår i ett föräldraskap
att begränsa de moment som stör barnens
nattsömn och som får negativa konsekvenser
för barnen.
Om Socialstyrelsens tolkning av Regeringsformen innebär att familjehemsföräldrar inte kan
bestämma i frågor som handlar om att sätta
gränser för det placerade barnet i deras vardag i familjehemmet utan vårdnadshavarens
samtycke, blir det i praktiken omöjligt att fort-
Debatt
sätta bedriva familjehemsvård för barn från
10-12 år där barnet är omhändertaget med
stöd av 2§ LVU. ”
Vi har inte fått något svar på vårt svaromål till
Socialstyrelsen men kommer fortsätta att i vår
handledning till familjehem uppmana dem att
använda sitt omdöme som föräldrar utifrån vad
som kan betecknas som ett ”normalt” föräldraskap. Hårddrar man dessa situationer så kan det
kanske betraktas som en kränkning av den
unges integritet om man inte fått veckopeng
fast man inte städat sitt rum, att man inte får gå
iväg på disco på lördagkvällen om man inte
kommit hem som man skulle under veckan
som gått eller att man får vänta med att äta godis till lördagen?
Det är ju just för att vara i en familj som vi väljer vårdformen familjehem och för mig finns
det annat i en familjehemsplacering som kan
innebär mycket värre kräkningar av den unges
integritet som till exempel att prata illa om det
placerade barnets föräldrar eller att inte lyssna
på och ta hänsyn till den unges åsikter i olika
frågor. Vi får inte hamna i att betrakta ett familjehem som den unges fiende och jämföra det
med en institutionsplacering utan se till den
styrka en gemenskap och ett sammanhang i en
familj kan innebära, trots att det ibland blir
konsekvenser när man har gjort något man inte
borde. Jag hoppas att de familjehem vi använder oss av fortsätter att agera och går in och
kollar barnets saker på rummet om man misstänker att den unge exempelvis missbrukar,
även om det skulle innebära en kränkning av
barnets integritet, men att man samtidigt i alla
övriga frågor i vardagen visar omtanke och tar
stor hänsyn till den unges integritet!
Hans Bäckström, Socialtjänsten Höör
Medlem i FSF:s metodgrupp
Förstärkt familjehemsvård
Förstärkt familjehemsvård – exempel
Uppsala kommun
Sedan 2007 finns i Uppsala förstärkt familjehemsvård i kommunal regi. Vi har sammanlagt fjorton familjhem, fyra för kortare
och tio för längre tids placeringar. Förhållningssättet för vårt arbete utgår och baserar
sig i ICDP, International Child Development
Programme.
Upprinnelsen till vår verksamhet var att kom!
munen beslutade sig för att inom den egna
verksamheten försöka möta behovet av familjehem för barn med komplex problematik, som
ett alternativ till institutionsplaceringar och
konsulentstödda familjehem. Det var även ett
sätt för kommunen att själv ha kontroll över
kvaliteten på den förstärkta familjehemsvården.
I verksamheten är vi tre familjehemssekreterare
samt en chef på deltid. Alla är socionomer med
olika bakgrund och erfarenheter. Vårt arbete,
stödet och handledningen till familjehemmen,
grundar sig i ICDP, International Child Development Program – Vägledande samspel på
svenska. Vi är utbildade i ICDP och har kompetens att handleda och utbilda. Även våra familjehem utbildas i ICDP nivå 1 vilket ger oss
en gemensam plattform att utgå ifrån samt ett
gemensamt språk för att tala om barnen och om
utveckling.
Kort kan ICDP beskrivas som ett relations- och
empatibaserat program som syftar till att förstärka det som redan fungerar istället för att
fastna i dess motsats. Barn som placeras i familjehem är ofta sedda och definierade utifrån
sina svårigheter. Att vända på perspektiven och
sätta fokus på det som fungerar ger kraft och
nya perspektiv både för barnen och för oss som
finns omkring dem.
I ICDP betonas att det är vuxne som bär ansvaret för relationen och att barnets beteende all-
Förstärkt familjehemsvård
Vi som jobbar inom den
förstärkta familjehemsvården i
Uppsala kommun är;
Ulrica Flink
Enhetschef
Lena G öök
Chris tine Matts son Monica Anderss on
Familjehemssekret erare
tid är adekvat utifrån dess situation. Det innebär inte att barnets beteende alltid är acceptabelt, men det innebär att den vuxne bär ansvaret för att försöka förstå barnet och dess beteende och ifrån den förståelsen ge stöd och omsorg för att lotsa barnet vidare i sin utveckling.
Det innebär också att man som familjehem
måste vara beredd att arbeta med sig själv i relation till sitt sätt att ge omsorg om det placerade barnet.
ICDP utgår ifrån det som utgör grunden för
Barnkonventionen. Att arbeta med ICDP är
att i praktiken genomföra och förverkliga
Barnkonventionen. Barnkonventionen informerar om barnets rättigheter. ICDP talar
om hur man möter barnet i enlighet med
Barnkonventionen.
För att komma i fråga som familjehem inom
vår förstärkta familjehemsvård vill vi att man
ska ha tidigare erfarenhet av att ha varit familjehem. Man måste vara två om uppdraget och
en av makarna ska vara hemma på heltid - det
ska hela tiden finnas någon som är tillgänglig
för barnet. Man måste vara beredd att jobba
nära sin handläggare, och att utifrån barnets
behov ta emot handledning och delta i utbildningar.
Familjehemmen får handledning av oss två
gånger i månaden, en gång individuellt och en
Förstärkt familjehemsvård
gång i grupp. Grupphandledningen är särskilt
uppskattad då den förutom stöd och utveckling,
även ger tillfälle för familjehemmen att träffa
varandra och få ”kollegial kontakt”.
Det är roligt och utvecklande att arbeta inom
Förstärkt familjehemsvård i Uppsala. Att fokusera på det som fungerar gör att det positiva
blir en genomgående kraft i hela verksamheten,
något som påverkar oss alla. Vi är en dynamisk
verksamhet som är i ständig utveckling tillsammans med våra familjehem och barn. Vi
arbetar för god kvalitet och försöker att använda oss av olika kunskaper och erfarenheter för
att de på bästa sätt ska komma de placerade
barnen tillgodo. Idag är vi i en fas där vi har
uppdraget at verksamheten ska växa genom att
utöka antalet familjehem.
Hur är det då att vara familjehem inom Förstärkt familjehemsvård i Uppsala kommun?? En av våra
familjehemspappor säger så här: ”Det är tryggt. Man får alltid hjälp av er om det behövs. Ni är lätta
att få tag på och man får hjälp att reda upp akuta situationer! Hade vi haft uppdrag som vanligt familjehem hade vi efter de händelser som uppstått, inte varit kvar. Då hade vi gett upp utifrån de problem vi mött, det kan jag säga. Nu har vi fått hjälp och stöd att lösa de situationer som uppstått och
vi har kommit vidare. Träffarna, handledningen tillsammans med andra familjehem är viktig. Erfarenhetsutbytet med andra familjehem är värdefullt och ger ytterligare stöd.”
Monica Andersson
Socionom - Förstärkt Familjehemsvård i Uppsala kommun
Har du också erfarenhet av att arbeta med förstärkt familjehemsvård? Eller
har du tankar och idéer ? Dela gärna med dig av detta i en artikel i kommande nummer av FSF-Journalen! Kontakta någon i FSF:s informationsgrupp du hittar kontaktuppgifter på sidan 12.
Förstärkt familjehemsvård
Metodgruppen
FSF:s metodgrupp har funnits sedan föreningen bildades 1994 och arbetar med frågor som rör utveckling av arbetsmetoder i familjehemsvården. Metodgruppen vill främja kunskapsutveckling inom området, bland annat genom att inhämta det som är nytt inom familjehemsvården, både från
Sverige och från andra länder, utarbeta broschyrer och annat material. Broschyrerna finns tillgängliga på FSF:s hemsida. Medlemmar kan vända sig till metodgruppen för att presentera sina idéer,
eller visa de metoder man redan utvecklat, och på så sätt använda gruppen som ett bollplank i fortsatt metodutveckling.
Vi har under åren gjort några fördjupade studier inom olika områden av familjehemsvården, något
vi skulle vilja göra mer av. Varje år arrangerar metodgruppen en konferens med olika teman. 2012
års konferens handlade om placerades barns hälsa och 2013 års konferens som äger rum i Södertälje
den 18 mars har som tema ”Vägen ut i vuxenlivet”. Den kommer att ge olika perspektiv på livet efter det att familjehemsplaceringen avslutats. Vi försöker ha en bredd på föreläsare med både forskare, praktiker och brukare.
Metodruppen är öppen för alla medlemmar. Deltagande förutsätter att man vill och kan arbeta aktivt
i gruppen. Nya medlemmar är välkomna att initiera metodutvecklingsprojekt. Vi träffas 4-5 gånger
per år och har cirka 15 medlemmar.
Intresserad?
Kontakta Kristina Nohrén [email protected]
Barn och unga placerade i familjehem och HVB
Regionalt utvecklingsarbete för barn och unga
som är placerade i familjehem och HVB
Inom ramen för regeringens och SKS:s satsning gällande en evidensbaserad praktik i socialtjänsten finns det sedan årskiftet 2011/12 regionala utvecklingsledare inom den social barnoch ungdomsvården. En prioriterad fråga är systematisk uppföljning av barn och unga som
är placerade.
SKL, utvecklingsledarna och BBIC-samordnarna i länen kommer under slutet av året och i januari –
februari 2013 att i flertalet län genomföra en kartläggning i syfte att identifiera problem vid registrering av uppgifter i BBIC. Tanken är att systematisk uppföljning, både på individnivå och på aggregerad nivå, ska vara möjlig med stöd av BBIC. Hittills har det visat sig att det finns stora brister
med detta. Kartläggningen kommer att ske med hjälp av frågor till kommunens BBIC-ubildare och
kommunens IT-ansvariga.
Utöver systematisk uppföljning pågår även annat utvecklingsarbete i länen. Om du vill komma i
kontakt med ditt läns utvecklingsledare för att få information om detta hittar du namn och kontaktuppgifter på SKL:s hemsida:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/barn-och-unga/regionala-utvecklingsledarefor-placerade-barn-och-unga/kontaktuppgifter
Många av utvecklingsledarna är placerade på länets regionsförbund eller FoU-enhet. På respektive
hemsida kan det också finnas information om just ditt läns utvecklingsarbete i denna fråga.
/Cecilia Moore
Styrelseledamot i FSF och utvecklingsledare i Sörmland
Rekrytering av familjehem via sociala medier
Rekrytering av familjehem i sociala medier
Vid CKU-konferensen om familjehemsplaceringar som anordnades i Stockholm den 31
maj – 1 juni 2012 medverkade bl a Lena
Carlsson. Hon driver kommunikationsbyrån
Kreafon och har skrivit böckerna Marknadsföring och kommunikation i sociala medier,
Sociala medier – en lathund och Nya tiders
varumärken. Nu senast har hon, på uppdrag
av SKL, skrivit en bok som heter Rekrytering
av familjehem i sociala medier. Det var om
detta som hon talade på konferensen.
Att rekrytera bra familjehem är en viktig uppgift
för kommuner och även för de organisationer
som finns inom familjehemsverksamheten.
Ibland kan det kännas som de traditionella sätten
med annonsering i pressen etcetera inte räcker
till, och då har det blivit allt vanligare att använda
sig av sociala medier. Lena Carlsson framhöll att
det är viktigt att man, innan man börjar, tar reda
på vilka riktlinjer som finns i den egna kommunen. Det är bra att samarbeta med de informatörer
och befintliga kanaler som redan finns i verksamheten för att undvika svårigheter.
Genom en facebooksida kan man väcka intresse
för uppdraget, knyta kontakter och ge intresserade inblick i vad ett uppdrag innebär. Det går också att ha aktiva förfrågningar på en sådan sida. En
facebooksida kan vara ett komplement till annonsering i lokalpressen, man kan dessutom ringa in
målgrupper, exempelvis ålder och geografiskt
område. Det är också möjligt att ta fram statistik
över visningar och ”klick”. Det är viktigt att man
i förhand bestämmer vilken kostnad man är beredd att betala, så att man kan anpassa sig efter
det. En blogg kan också ge intresserade en inblick i verksamheten, och man kan ha ”ambassadörer, till exempel familjehemssekreterare och/eller familjehem som skriver. Bloggen syns på
Google och det finns också möjligheter att svara
på frågor som läsarna ställer. Det man kan skriva
om på bloggen är exempelvis aktuella händelser,
vardagen (tänk på sekretessen!), verksamheten
och upplevelser.
Lena Carlssson gav rådet att börja med att gå in
och läsa bloggar samt att gå med i grupper på Facebook. Då är det lättare att få förståelse för hur
man kan använda de sociala medierna. Ett par
viktiga saker i dessa sammanhang är att tänka på
vad man publicerar och att man skiljer på vad
man skriver som privatperson respektive tjänsteman. I det här sammanhanget är man alltid tjänsteman.
Den svenska yttrandefriheten innebär att man i
princip får skriva vad man vill men man får inte
hota eller kränka någon. Andra lagar som är viktiga att känna till i det här sammanhanget är Personuppgiftslagen, Lagen om upphovsrätt och Lagen om elektroniska anslagstavlor. Den innebär
att man är ansvarig för innehållet i alla kanaler
och det gäller även eventuella kommentarer. Därför måste det finnas en ansvarig som hela tiden
ser vad som skrivs på facebooksidan eller på
bloggen. Detta innebär naturligtvis en hel del
arbete.
Lena Carlssons föreläsning visade att rekrytering
av familjehem i sociala medier är ett spännande
område, men inte utan fallgropar. Vill du läsa mer
går det bra att beställa boken Rekrytering av familjehem i sociala medier från SKL via deras
hemsida.
Christina Claésson, Styrelsemedlem i FSF
Har du själv erfarenheter av hur man har använt
FSF:s styrel
sociala medier inom din verksamhet? Skriv gärna
om detta och lämna ditt bidrag till föreningen, så
kan det eventuellt publiceras i kommande nummer
av FSF-Journalen eller på hemsidan.
KONFERENS I SÖDERTÄLJE
Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården
Vägen ut i vuxenlivet
KONFERENSEN I SÖDERTÄLJE
Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården
18 Mars 2013
FSF inbjuder till en konferensdag på temat
”Att stå på egna ben, vägen ut i vuxenlivet”
FSF vill genom den här konferensen lyfta fram de familjehemsplacerade ungdomars situation
i samband med vårdens upphörande.
-­‐ Får ungdomarna den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna stå på
egna ben? Vad säger de själva?
-­‐ Stöttar socialtjänsten ungdomarna i att klara sig själva eller lämnas de vind för
våg? Hur ser lagstiftningen ut?
-­‐ Har ungdomarna fortsatt kontakt med sina familjehem efter det att placeringen
upphört?
Vi hoppas att kunna medverka till en större medvetenhet och kunskap om vikten av planering
inför vårdens upphörande.
Föreläsare
Ingrid Höjer, docent i socialt arbete och verksam som lärare och forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Landsföreningen Barnevernsbarn i Norge: Sandrina Sandell och Robin Haagensen är inbjudna för att berätta om sitt arbete för att uppmärksamma ungdomars situation efter vården och hur de arbetar för att bland annat
påverka lagstiftningen i Norge.
Målgrupp
Socionomer inom familjehemsvården, socialsekreterare inom IFO, politiker och övriga intresserade.
Tid och plats
Måndagen den 18 mars 2013 klockan 09.30 -16.00.
Södertälje stadshus, Campusgatan 26, tfn: 08-523 01 000
Pendeltåg till Södertälje Centrum och därefter en kort promenad till Stadshuset.
Om du kommer med egen bil så kom i god tid och det är säkrast att parkera i parkeringshusen.
Anmälan
Anmälan och medlemsavgift görs via e-post: [email protected] senast den 25 februari 2012. Ange
namnen på alla deltagare och även er faktureringsadress. Sonja är FSF:s kassör och har tel: 08-606 84 20
Kost
Glöm inte att anmäla om du vill ha vegetarisk kost eller annan specialkost.
Logi
Quality Park Hotel tel: 08-550 265 00 www.parkhotell.com
Avgift
Avgiften är 1050 kr per deltagare. FSF-medlem betalar 850 kr. Avgiften inkluderar för- och eftermiddagskaffe samt
lunch. Anmälan är bindande efter den 25/2 2013.
Bekräftelse och faktura skickas när anmälan inkommit.
Politiker deltar till halva priset (525 kr).
Information
Övriga frågor: Gunhild Arvidsson, FSF:s metodgrupp, 08-523 024 58 eller e-post: [email protected]
och Kristina Nohrén, FSF:s metodgrupp, 026-17 91 32, [email protected]