Transcript Ladda hem handbok

Register
1 Dimensionering av skalmurar och förankring av
skalmurar till stomme
1.1 Krav och dimensioneringsprinciper5
1.1.1 Grundläggande krav
1.1.2 Beständighet
1.1.3 Utförandeklass
1.1.4 Minsta väggtjocklek
1.1.5 Minsta mått för skalmurspelare
1.1.6 Förband
1.1.7 Fogar
1.1.8 Minsta antal kramlor
1.1.9 Dimensioneringsprinciper
1.2. Materialvärden8
1.2.1 Tryckhållfasthet
1.2.2 Böjhållfasthet
1.2.3 Skjuvhållfasthet
1.2.4 Elasticitetsmodul
1.2.5 Dimensionerande materialvärden
1.3 Dimensionering av förankring mot vindlastbärande stomme9
1.3.1 Bestäm dimensionerande vindlast
1.3.2 Verifiera kramlors bärförmåga
1.3.2.1 Dimensionering av kramling - Beräkningsexempel
1.3.2.2 Utdragskrafter
1.3.3 Fast inspända kramlor11
1.3.3.1 Z-kramla Nr 8
1.3.3.2 L-kramla för efterbockning Nr 10
1.3.3.3 Murkamspik Nr 15
1.3.3.4 Slagbindare Nr 16
1.3.3.5 Skruvbindare Nr 17
1.3.3.6 Renoveringskramla Nr 23
1.3.4 Ledade kramlor18
1.3.4.1 Pendelkramla med skruvgänga Nr 12 + U-kramla Nr 3
1.3.4.2 Pendelkramla med M5/M6 expander Nr 13 + U-kramla Nr 3
1.3.4.3 Pendelkramla med kamgänga Nr 14 + U-kramla Nr 3
1.3.4.4 Distanspendel DPE Nr 20 + U-kramla Nr 3
1.3.4.5 Distansvinkel DV Nr 21 + U-kramla Nr 3
1.4 Fukt- och temperaturrörelser27
1.4.1 Dimensionering av rörelsefogar
3
Denna handbok för dimensionering av skalmurar och förankring av skalmurar till
stomme är framtagen av WSP Byggprojektering i Lund på uppdrag av Joma AB.
Sakkunniga från WSP har varit Madeleine Hansson och Fredrik Lindén. Sakkunnig
från Joma har varit Gunnar Fremo. Sakkunnig beträffande beräkning av kramlors
bärförmåga har varit Arne Cajdert, AC Byggkonsult.
Handboken bygger på:
[1] SS-EN 1990 Eurokod – Grundläggande dimensioneringsregler för bärande
konstruktioner
[2] SS-EN 1996-1-1:2005 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner
– Del 1-1: Allmänna regler för armerade och oarmerade murverk
[3] SS-EN 1996-2:2006 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner
– Del 2: Dimensioneringsförutsättningar, materialval och utförande
[4] Boverkets författningssamling BFS 2010:28 EKS 7 Avd. H
[5] BKR 2010
[6] BSK 99
[7] Murverkshandboken MUR 90
[8] Utförda provningar i samband med CE-märkning av Jomas skalmursprodukter
4
Handboken ska användas som råd och stöd för konstruktörer och arkitekter i deras
projekteringsarbete.
Vi hoppas att vi med denna handbok skapar förutsättningar för säkra och rätt utförda
skalmurar och att vi i framtiden ser fler murverk uppförda runt om i landet.
Maj 2011
Rickard Josefsson
VD
1 Dimensionering av skalmurar och förankring av skalmurar till stomme
Denna handbok ansluter sig till gällande europastandarder och svenska tillämpningsregler. BKR 2010
upphörde att gälla den 1 januari 2011 och har
ersatts av BFS 2010:28 EKS 7 och eurokoder,
se www.boverket.se.
En skalmur förankras med murkramlor till bakomliggande byggnadsstomme för att stabiliseras.
Stabiliseringen gör att skalmuren kan motstå aktuella
vindlaster och erhåller tillräcklig knäckstyvhet för sin
egentyngd.
stommen dimensioneras för aktuella horisontalkrafter.
Murkramlorna, som för över vindlasten från skalmuren
till stommen, dimensioneras för aktuell vindlast och
för de tvångskrafter av fukt- och temperaturrörelser
som uppstår.
För anordning av rörelsearmering i skalmurar se
Jomas produkthäfte ”Skalmurar – Kramling, armering
och glidskikt”.
I denna handbok betraktas skalmuren som en fasadbeklädnad. Det innebär att skalmuren är vindlastöverförande till bakomliggande stomme och därför skall
1.1 Krav och dimensioneringsprinciper
1.1.1 Grundläggande krav
För murverk gäller de grundläggande kraven enligt SS-EN 1990:2002, 2.1(2) P [1]:
Ett bärverk skall dimensioneras så att det erhåller lämplig
• Bärförmåga
• Brukbarhet
• Beständighet
Stabilitet
5
Skalmur och annan ej bärande vägg av murverk förbinds med den bärande konstruktionen så att
murverket får tillräcklig stabilitet och förankring.
Säkerhetsklass
För skalmurar gäller säkerhetsklass 2 vid beräkning i brottgränstillstånd.
Bruksgränstillstånd
Murverket dimensioneras så att otillåtna sprickor och betydande utböjning inte uppstår vid påverkan av
brukslast.
1.1.2 Beständighet
Eurokod 6 [2] ställer följande krav på beständighet för murverkskonstruktioner under dess livslängd:
• Murstenar skall vara beständiga mot aktuella exponeringsbetingelser, exempelvis frost.
• Murbruket skall vara beständigt mot aktuella mikromiljöbetingelser.
• Bistålsarmering, renoveringsarmering och kramlor skall vara beständiga mot lokala miljövillkor
genom att vara korrosionsskyddat eller ytbehandlat.
För att uppfylla kravet på beständighet tillverkas Jomas kramlor i rostfritt stål för bästa korrosionsresistens. Kramlorna utförs i EN 1.4401 syrafast rostfritt stål, korrosionsskydd R1. Kramla Nr 15, 16
och 17 utförs även i EN 1.4301 rostfritt stål, korrosionsskydd R3.
Korrosionsskydd
EN-Norm
SS-Norm
Vanlig benämning
R1
1.4401
2347
A4 Syrafast, rostfritt
R3
1.4301
2333
A2 Rostfritt
Jomas kramlor är i överensstämmelse med bestämmelserna i EC directive 89/106/EEC som föreskrivet
i annex ZA, EN-845-1. CE-typprovning är utfört av Teknologiskt Institut, Århus, anmält organ NR 1235 i
enlighet med EN-846-5 och EN-846-6.
1.1.3 Utförandeklass
Platsarmerat murverk och murverk i fler än två våningar ska utföras i utförandeklass I.
Platsarmerat murverk i enbostadshus i högst två våningar och murverk armerat enbart för rörelsekrafter får utföras i utförandeklass II.
1.1.4 Minsta väggtjocklek
Den minsta tjockleken för en skalmur är 55 mm för murverk i högst två våningar (6 m) och 85 mm för murverk
högre än 2 våningar (>6 m).
1.1.5 Minsta mått för skalmurspelare
En pelare i en skalmur bör aldrig vara slankare än ½-sten x 1 sten.
1.1.6 Förband
Murstenar läggs i förband med murbruk enligt beprövad metod.
I de delar av skalmuren som utförs oarmerade skall murstenar med högst 250 mm höjd överlappa i längsled med
0,4 gånger höjden, dock minst 40 mm.
1.1.7 Fogar
Fogar skall vara helt fyllda, vid avsteg från detta skall särskild utredning göras.
1.1.8 Minsta antal kramlor
Minsta antalet kramlor ska motsvara minst 3 kramlor/m2 för skalmurar och minst 4 kramlor/m2 för kanalmurar.
Där skalmuren avslutas ska antalet beräknade erforderliga kramlor ökas med 50% på den närmaste 1-metersstrimlan vid dilatationsfog eller runt öppning.
Vid hörn som ihopmuras ska ingen kramling utföras i området ca 1,0 m från hörnet.
1.1.9 Dimensioneringsprinciper
6
En skalmur definieras som en tunn murad fasadvägg förankrad i byggnadsstommen, men i övrigt fri från denna.
Förankringen skall ge muren dels förmåga att motstå och överföra vindkrafter, dels sådan knäckstyvhet att den
motstår vertikal belastning av egentyngd.
Skalmur mot utfackningsvägg
En vanlig utfackningsvägg med styv skiva enbart på ena sidan av en träregelstomme har begränsad böjstyvhet
jämfört med skalmuren, som normalt får bära uppåt 80-90 % av vindlasten. Skalmuren dimensioneras därför för
hela vindlasten som en platta, upplagd och förankrad längs bjälklagskanter och bärande tvärväggar. Skalmuren
sägs då vara primärt vindlastbärande. Dimensionering görs i brottgränstillståndet enligt metoder i [2] avsnitt 6.36.4 och Bilaga E.
Kramlingen beräknas för hela vindlasten, se [2] avsnitt 6.5, och fördelas längs väggens ränder i förhållande till
upplagskrafterna, dock minst tre kramlor per m2 fasad (se vidare kapitel 1.3).
Skalmur mot bärande betongvägg eller murverk
Skalmuren förankras för hela vindlasten med minst 3 kramlor/m2, som placeras i vertikala och/eller
horisontella rader med ett inbördes avstånd, som anpassas till isoleringsskivornas dimensioner. Med hänsyn
till skalmurens brottsäkerhet gäller maximala avstånd a enligt nedan. Reglerna för kramling nära hörn enligt
kapitel 1.3 gäller även för denna skalmurstyp.
γ
Ur villkoret för ytterfack vid 3 fack
gn·wd·ah2/10 < (t2/6) ·ƒxd2·103
γ
 
där gn = 1,1 = partialkoefficient för säkerhetsklass.

vindlast i kN/m2.
wd =dimensionerande

ah = maximala horisontella avståndet mellan vertikala
kramlingsrader
i meter.






t = skalmurens
tjocklek i meter.

1,1/2,0 = 0,55 MPa = dimensionerande böjhållfasthet ƒxd2 =
parallellt
med liggfogarna (horisontell böjning) för murverk i tegel,

murbruk
M2,5 och utförandeklass I.

erhålls villkoret för max avstånd i meter mellan vertikala kramlingsrader.

  ≤  ⋅  ⋅
 
 × γ  ×  

(se röd kurva i figur 1.1.9.1)

Vid beräkning av max vertikalt avstånd mellan horisontella kramlingsrader sätts fxd1 in i stället för fxd2 och av
(maximala vertikala avståndet mellan horisontella kramlingsrader i meter) in istället för ah.
Figuren nedan visar det vertikala och horisontella avståndet mellan kramlingsrader i förhållande till
dimensionerande vindlast. Figuren är framtagen utifrån villkoret och förutsättningar enligt ovan.

5
Max avstånd mellan kramlingsrader
5
4.5
4
3.5
Max avstånd



ah( wd , 0.108)
3
7
av( wd , 0.108) 2.5
2
1.5
1
0.5
0
0
0
0
0.2
0.4
0.6
0.8
1
1.2
1.4
wd
Dimensionerande vindlast, kN/m2
1.6
1.8
2
2
Figur 1.1.9.1 Vertikalt (av) respektive horisontellt avstånd (ah) mellan horisontella respektive vertikala kramlingsrader.
Danskt 108 mm tegel, murbruk M2,5.
Skalmur på bärande regelstomme
Denna typ av skalmur är vanlig för småhus. Om stommen är tillräckligt sidostyv, t.ex. utförd som en låda med ut- och
invändiga skivor, kan den beräknas på samma sätt som vid skalmur mot bärande vägg eller murverk. Muren förankras i
de bärande reglarna med totalt minst tre kramlor per m2 fasad.
Vid en mindre sidostyv regelstomme t.ex. vid styv skiva enbart på ena sidan reglarna, vid extrem våningshöjd eller
öppet till nock bör man räkna som vid skalmur på utfackningsvägg.
1.2 Materialvärden
1.2.1 Tryckhållfasthet
Nedan redovisas karakteristiska värden för tegelmurverks tryckhållfasthet, ƒck, vinkelrätt mot liggfogarna. Värdena
är hämtade från [4].
ƒck (MPa)
Murbruksklass
Hållfasthetsklass
M10
(A)
M2,5 M1,0
(B)
(C)
M0,5
(D)
12
5,2
3,6 2,7
1,0
15
5,8
4,2 3,2
1,3
25
7,5
6,0 4,5
1,8
35
8,9
7,5 5,7
2,3
45
10,0
9,0 6,8
2,3
55
11,1
10,3 7,8
2,3
65
12,1
11,6 8,8
2,3
Tabell 1.2.1.1 Karakteristisk tryckhållfasthet vinkelrätt liggfogarna.
Dimensionerande tryckhållfasthet, beräknad enligt 1.2.5, kontrolleras för att verifiera att murverket kan
bära sin egentyngd. Kontroll av smala tegelpelares tryckhållfasthet ska alltid utföras.
1.2.2 Böjhållfasthet
Nedan redovisas karakteristiska värden för tegelmurverks böjhållfasthet vinkelrätt mot liggfogarna, fxk1, och
parallellt med liggfogarna, fxk2. Värdena är hämtade från [4].
M2,5-M10
M1,0-M2,4
8
ƒxk1ƒxk2ƒxk1 ƒxk2
(MPa)(MPa)
(MPa) (MPa)
Massivtegel
0,25
1,1
0,12
0,9
Håltegel
0,30
1,1
0,12
0,9
Tabell 1.2.2.1 Karakteristisk böjhållfasthet vinkelrätt och parallellt liggfogarna.
Värdena gäller för hållfasthetsklass 15-65 för tegel.
Böjhållfastheten för murverket bestämmer det maximala avståndet mellan kramlorna i förhållande till
aktuell vindlast.
1.2.3 Skjuvhållfasthet
Det karakteristiska värdet för skjuvhållfastheten, ƒvk, för normalt murbruk beräknas med sambandet:
ƒvk = ƒvko + 0,4sddock högst 0,065 ƒb eller ƒvlt
ƒvko är karakteristisk initiell skjuvhållfasthet vid noll tryckpåkänning.
ƒ = 1,0 MPa = ett gränsvärde för ƒvk.
σ vlt
sd är dimensionerande tryckspänning i konstruktionsdelen på betraktad nivå vinkelrätt mot skjuvriktningen.
ƒb är normaliserad tryckhållfasthet för tegelstenarna vinkelrätt mot lastriktningen.
ƒvko (MPa)
M10-M200,30
M2,5-M9,00,20
M1,0-M2,00,10
Tabell 1.2.3.1 Karakteristisk initiell
skjuvhållfasthet vid noll tryckpåkänning
Uttrycket ovan gäller under förutsättning att samtliga fogar betraktas som fyllda. Om fogar ej betraktas
som fyllda så ska fvko multipliceras med 0,5.
Det karakteristiska värdet för skjuvhållfastheten vinkelrätt mot liggfogarna kan sättas till 0,8 MPa vid murbruksklasser ≥ M1,0. Stötfogarna bör inte medräknas.
1.2.4 Elasticitetsmodul
För normalt murverk gäller att det karakteristiska värdet på elasticitetsmodulen, Ek, för korttidslast approximativt kan sättas till:
Ek = KE· ƒck
KE är 500 för massivsten och
ƒck är murverkets karakteristiska tryckhållfasthet vinkelrätt liggfogarna enligt 1.2.1
Elasticitetsmodulen för långtidslast, Elongterm, bestäms enligt uttrycket nedan.
Elongterm =
där slutkryptalet,
Ek
1+
f∞
j∞ varierar mellan 0,5-1,5 för tegel (både massiv- och håltegel).
1.2.5 Dimensionerande materialvärden
Dimensionerande materialvärden i brottgränstillstånd bestäms enligt uttrycken nedan.
ƒd = ƒk /gM
Ed = Ek /gM
Partialkoefficienten
gM sätts till:
Partialkoefficienten γgMUtförandeklass
I
II
Murverk utfört med:
Stenar/block kategori I, specialmurbruk a
1,72,2
Stenar/block kategori I, receptmurbruk b
2,02,5
Stenar/block kategori II, receptmurbruk
a, b, d
2,22,7
Murkramlor förankring 2,52,7
Murkramlor hållfasthet
1,5
c
1,7
Tabell 1.2.5.1 PartialkoefficientenγgM för utförandeklass I och II
a. Krav för specialmurbruk ges i EN 1998-2 och EN 1996-2
b. Krav för receptmurbruk ges i EN 1998-2 och EN 1996-2
c. Deklarerade värden är medelvärden
d. När variationskoefficienten för stenar/block kategori II inte överstiger 25 %
1.3 Dimensionering av förankring mot vindlastbärande stomme
1.3.1 Bestäm dimensionerande vindlast
För byggprojekt där bygganmälan görs efter 2011-05-01 skall murverk och tillhörande produkter
dimensioneras enligt gällande eurokoder [1]-[3] tillsammans med nationella bilagor enligt [4],
se vidare Boverkets hemsida www.boverket.se.
Dimensionerande vindlast, wd, får tills vidare beräknas enligt Boverkets handbok ”Snö- och vindlast” (BSV
97), varvid handbokens lastvärden skall multipliceras med partialkoefficienten gn för aktuell säkerhetsklass
(gn = 1,1 för skalmurar). En ny version kallad Boverkets lasthandbok, som innefattar eurokoden för vindlast
(SS-EN 1991-1-4 med tillhörande nationella bilaga i [4]), håller på att färdigställas.
wd = 1,3 · µ · qk
µ = formfaktor enligt bilaga A till Boverkets handbok ”Snö- och vindlast
qk = karakteristiskt hastighetstryck enligt bilaga C till Boverkets handbok ”Snö- och vindlast
Vill man utföra överslagsberäkningar på säkra sidan kan man sätta formfaktorn enligt följande
För utvändiga vindlaster
Bakom skalmuren
µtryck
= 0,9
µsug µ
= 1,2
=0
Invändiga vindlaster förutsätts bli upptagna av den bärande stommen.
För murkramlor gäller vid dimensionering att de kramlor som befinner sig närmast hörn, inom en längd motsvarande minsta värdet av 20% av byggnadens längd eller 40% av byggnadens höjd, dimensioneras för en
vindlast med formfaktor µsug = 1,7.
9
1.3.2 Verifiera kramlors bärförmåga
För att erhålla ett maximalt avstånd mellan kramlor måste dessa kontrolleras med avseende på den
enskilda kramlans förmåga att bära aktuell vindlast.
Minimiantalet kramlor per ytenhet, nt, beräknas enligt uttrycket nedan:
nt ≥
WEd =
Wed
Fd
gn·wd = 1,1·wd, dimensionerande vindlast enligt 1.3.1 i kN/m2
Fd = kramlans dimensionerande bärförmåga i drag och tryck i kN
Värdet för kramlors dimensionerande bärförmåga, Fd, fås för fast inspända kramlor ur tabeller i avsnitt
1.3.3.1-3 och för ledade kramlor ur tabeller i avsnitt 1.3.4.1-5. Tabellvärdena har för stålkvaliteter enligt 1.1.2
beräknats med karakteristisk sträckgräns
fyk = 780 MPa och praktisk elasticitetsmodul E = 150 000 MPa.
För bestämning av erforderlig längd på kramla se Jomas snabbguide för bestämning av längd på kramlor.
Observera att minsta antalet kramlor skall vara 3 st per m2.
1.3.2.1 Dimensionering av kramlor - Beräkningsexempel
Skalmur på bärande sidostyv träregelstomme [1.1.9].
Beräkna erforderligt antal kramlor per m2 fasadyta för
a) inspänd kramla (Murkamspik Nr 15),
f = 4,4mm
b) ledad kramla (Pendelkramla med trägänga Nr 12),
f = 5mm
Förutsättningar
Geometri och materialdata
Skalmur i 108 mm danskt håltegel
Hållfasthetsklass 35 MPa
Receptmurbruk M 2,5 (B)
Utförandeklass I
10
Säkerhetsklass 2
Murstenar kategori I (tillverkningskontrollerade)
Vägghöjd max 6 m
Vägglängd max 20 m
Avstånd mellan utsida stomme och insida skalmur c = 300 mm (270 mm isolering plus 30 mm luftspalt)
Karakteristiska murverkshållfastheter
Tryckhållfasthetfck = 7,5 MPa [tabell 1.2.1.1]
Böjhållfasthetfxk1 = 0,30 MPa (vertikalt)
fxk2 = 1,1 MPa (horisontellt) [tabell 1.2.2.1]
Partialkoefficient för murverkshållfasthet
gM = 2,0 [tabell 1.2.5.1]
Dimensionerande vindlast
wd = 1,0 kN/m2 [beräknad enligt 1.3.1]
Lösning
nt =
gnwd/Fd
dock minst 3 st/m2 [1.3.2]
Fd = kramlans tryckkraftskapacitet enligt tabell
a) Inspända kramlor
Fd = 0,20 kN [tabell 1.3.3.3.1]
Nr 15 Murkamspik:
(interpolation mellan Lo = 260-310 mm)
nt = 1,1·1,0/0,20 = 5,5st/m2
b) Ledade kramlor
Nr 12 Pendelkramla med trägänga:
Fd = 0,20 kN [tabell 1.3.4.1.1]
(interpolation mellan Lo = 250-300 mm)
nt = 1,1·1,0/0,20 = 5,5st/m2
1.3.2.2 Utdragskrafter
Angivna tabellvärden för maximal utdragskraft baseras på provningar utförda vid Teknologisk Institut i Århus,
Danmark i olika stommaterial. Värdena gäller vid förankring i betong, lättbetong (minsta hållfasthetsklass 3,5 MPa),
lättklinkerblock (min 3 MPa), trä (min T1 C18) respektive tegelmurverk (murbruk min M2,5). Maximala utdragskrafter
och eventuellt behov av utdragsprov i övriga fall, t.ex. vid renoveringskramling av befintlig fasad, får bedömas av
ansvarig konstruktör.
1.3.3 Fast inspända kramlor
Tabellerna som redovisas för fast inspända kramlor i avsnitt 1.3.3.1-3 är framtagna enligt nedan redovisad
beräkningsgång. Tryckkraftskapaciteten varierar beroende av vilken längd på kramlan som väljs vilket med
andra ord innebär att kramlans böjknäckning är dimensionerande.
Dragkapaciteten ges utifrån resultat av provning enligt nedan. Det kan vara kramlans förankring i skalmuren eller i
bakomliggande stomme som är dimensionerande.
De värden på fast inspända kramlors tryck- respektive dragkraftskapacitet som redovisas i tabeller nedan gäller för
utförandeklass I och säkerhetsklass 2. Motsvarande värde för utförandeklass II fås genom att multiplicera värdet för
utförandeklass I med 0,9.
Beräkningsmodell för fast inspänd kramlas böjknäckning
1.
En fast inspänd kramla utsätts för tvångsrörelser som ges av skillnad i fuktighet och temperatur i omgivande miljö. För en fast inspänd kramla kan denna tvångsrörelse uttryckas genom
d = ∆b·a (m)
∆b = korttidsrörelse av temperatur. För tegel är ∆b=0,25 mm/m
a = avståndet från rörelsecentrum, beläget längst ner i studerad väggdels vertikala mittlinje,
till längst bort placerad kramla.
För fast inspända kramlor blir alltså
2
b
+ h2
2
a =
b = bredd för studerad väggdel i m
h = höjd för studerad väggdel i m
2.
Tvångsrörelserna ger upphov till moment i kramlan. Detta moment kan beräknas som
I = kramlans tröghetsmoment i m4
d = kramlans tvångsrörelse i m
l = kramlans totala längd minus förankringslängd i bakomliggande stomme i m
11
d
Md = 6EI
2
l
E = kramlans E-modul i MPa
Figur 1.3.3.1 Tvångsrörelse för en fast inspänd kramla
3.
Kramlans tryckkraftskapacitet vid enbart normalkraft, Rnd, samt böjmomentkapacitet,
Rmd, beräknas enligt [6] avsnitt 6.23 och 6.24.
4.
Enligt nedan redovisad interaktionsformel kan den maximala tryckkraft, Nd, som kan läggas på kramlan lösas ut för olika längder på denna.
gn •Nd
Rnd
0,8
+
gn •Md
Rmd
≤1,00
Rnd och Rmd är dimensionerande tryckkraft och momentkapacitet enligt punkt 3.
gn = 1,1, partialkoefficient för säkerhetsklass 2 som multipliceras med aktuellt lastvärde enligt Eurokod-standard
Kramlans förankring
Värdet på bärförmågan för kramlans förankring i skalmur är framtaget utifrån resultat av provningar
utförda vid Teknologiskt Institut, Århus. Värdena förutsätter murbruksklass motsvarande lägst M2,5 och att samtliga
produkter är tillverkningskontrollerade enligt BKR 1:4. Värdena gäller för utförandeklass I och säkerhetsklass 2.
För Skruvbindare Nr 17 som monteras till bakomliggande stomme av lättbetong eller lättklinker är
bärförmågan i förankringen till stommen dimensionerande.
1.3.3.1 Z-kramla Nr 8
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Z-kramla Nr 8. Värdena gäller under förutsättning att väggens längd ej överskrider 20 m.
Förklaringar
B = rak längd i mm
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
Blå siffror = Z-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Svarta siffror = Z-kramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 8 Z-kramla - Vägghöjd max 6 m
B
Lo
mm mmФ
12
Max tryckkraft (kN)
f = 4 mmФ f = 5 mm f = 6 mm
150
70
-
-
175
95
0,40
0,42
0,07
200 120
0,50
0,60
0,60
225 145
0,45
0,60
0,60
250 170
0,38
0,60
0,60
275 195
0,31
0,60
0,60
300 220
0,26
0,60
0,60
350 270
0,19
0,44
0,60
400 320
0,14
0,33
0,60
450 370
0,11
0,25
0,51
500 420
0,08
0,20
0,41
Max dragkraft (kN)
f = 4-6 mm, L = alla längder
-
0,60
Tabell 1.3.3.1.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 8 Z-kramla, vägghöjd max 6 m
Nr 8 Z-kramla - Vägghöjd max 12 m
B
Lo
mm mmФ
15070
175
Max tryckkraft (kN)
f = 4 mmФ f = 5 mm f = 6 mm
-
-
Max dragkraft (kN)
f = 4-6 mm, L = alla längder
-
95
0,29
0,18
-
200 120
0,45
0,60
0,60
225 145
0,43
0,60
0,60
250 170
0,37
0,60
0,60
275 195
0,31
0,60
0,60
300 220
0,26
0,58
0,60
350 270
0,18
0,43
0,60
400 320
0,14
0,32
0,60
450 370
0,11
0,25
0,51
500 420
0,08
0,20
0,40
0,60
Tabell 1.3.3.1.2 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 8 Z-kramla, vägghöjd max 12 m
1.3.3.2 L-kramla för efterbockning Nr 10
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas L-kramla Nr 10.
Värdena gäller under förutsättning att väggens längd ej överskrider 20 m.
Förklaringar
B = rak längd i mm
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
Blå siffror = Z-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Svarta siffror = Z-kramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 10 L-kramla - Vägghöjd max 6 m
B
Lo
mm mmФ
Max tryckkraft (kN)
f = 4 mmФ f = 5 mm f = 6 mm
Max dragkraft (kN)
f = 4-6 mm, L = alla längder
150
20
-
-
-
200
70
-
-
-
225
95
0,40
0,42
0,07
250 120
0,50
0,600,60
300 170
0,38
0,600,60
350 220
0,26
0,600,60
400 270
0,19
0,44
0,60
450 330
0,13
0,31
0,60
500 380
0,10
0,26
0,50
0,60
Tabell 1.3.3.2.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 10 L-kramla, vägghöjd max 6 m
Nr 10 L-kramla - Vägghöjd max 12 m
B
Lo
mm mmФ
Max tryckkraft (kN)
f = 4 mmФ f = 5 mm f = 6 mm
Max dragkraft (kN)
f = 4-6 mm, L = alla längder
15020
-
-
-
200
70
-
-
-
225
95
0,29
0,18
-
250 120
0,45
0,600,60
300 170
0,37
0,600,60
350 220
0,26
0,58
0,60
400 270
0,18
0,43
0,60
450 330
0,13
0,31
0,60
500 380
0,10
0,24
0,50
0,60
Tabell 1.3.3.2.2 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 10 L-kramla, vägghöjd max 12 m
13
1.3.3.3 Murkamspik Nr 15
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas
Murkamspik Nr 15. Värdena gäller under förutsättning att väggens längd och höjd inte
överskrider 20 m respektive 6 m.
Förklaringar
L = murkamspikens totala längd i mm
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
f = 4 mm för L < 250
f = 4,4 för L = 250-400
Nr 15 Murkamspik - Träregelstomme
Total längd L (mm)
Fri längd Lo (mm)
Max tryckkraft (kN)
Max dragkraft (kN)
125
35
-
0,60
145
55
0,34
0,60
175
85
0,38
0,60
110
0,45 0,60
225
135
0,41
0,60
250
160
0,49
0,60
300
210
0,35
0,60
350
260
0,25
0,60
400
310
0,19
0,60
200
Tabell 1.3.3.3.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 15 Murkamspik
14
1.3.3.4 Slagbindare Nr 16
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas
Slagbindare Nr 16. Värdena gäller under förutsättning att väggens längd och höjd
inte överskrider 20 m respektive 6 m.
Förklaringar
L = slagbindarens totala längd i mm
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
f = 4 mm för L = 210-400
f = 4 eller 5 mm för L = 420-500
Nr 16 Slagbindare - Betongstomme
Total längd L (mm)
Fri längd Lo (mm)
Max tryckkraft (kN)
Max dragkraft (kN)
210
80
-
0,60
260
130
0,45
0,60
310
180
0,34
0,60
360
230
0,24
0,60
400
270
0,18
0,60
420
290
0,16 (0,38)
0,60
450
320
0,14 (0,32)
0,60
500
370
0,11 (0,25)
0,60
Tabell 1.3.3.4.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 16 Slagbindare
15
1.3.3.5 Skruvbindare Nr 17
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Skruvbindare Nr 17,
bakomliggande stomme utgörs av träreglar respektive lättbetong. Värdena gäller under förutsättning
att väggens längd och höjd inte överskrider 20 m respektive 6 m.
Förklaringar
L = skruvbindarens totala längd i mm
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
f = 4 mm för L < 400
f = 4 eller 5 mm för L = 400
f = 5 mm för L = 450-500
Nr 17 Skruvbindare - Träregelstomme
Total längd L (mm)
Fri längd Lo (mm)
Max tryckkraft (kN)
Max dragkraft (kN)
200
60
-
0,60
250
110
0,45
0,60
280
140
0,40
0,60
330
190
0,28
0,60
260
400
0,18 (0,41)
0,60
450
310
0,31
0,60
500
360
0,24
0,60
Tabell 1.3.3.5.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 17 Skruvbindare
i träregelstomme
Nr 17 Skruvbindare - Lättbetongstomme
16
Total längd L (mm)
Fri längd Lo (mm)
Max tryckkraft (kN)
Max dragkraft (kN)
200
60
-
0,60
250
110
0,43
0,60
280
140
0,44
0,60
330
190
0,32
0,60
260
400
0,20 (0,46)
0,60
450
310
0,34
0,60
500
360
0,26
0,60
Tabell 1.3.3.5.2 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 17 Skruvbindare
i lättbetongstomme
1.3.3.6 Renoveringskramla Nr 23
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Renoveringskramla
Nr 23, bakomliggande stomme utgörs av träreglar eller betong. Värdena redovisas för vägghöjd 6,12 och
18 m och gäller underförutsättning att väggens längd inte överskrider 20 m.
Förklaringar
Lo = fri längd mellan skalmur och bakomliggande stomme i mm
f = 4 mm för Lo = 90-270
f = 5 mm för Lo = 300-390
Nr 23 Renoveringskramla - Träregel- och betongstomme
Max tryckkraft (kN)
Fri längd Lo (mm)
h = 6 m
h = 12 m
h = 18 m
90
Max dragkraft (kN)
0,21- -
0,60
120
0,450,300,13
0,60
150
0,420,340,26
0,60
180
0,340,300,26
0,60
210
0,280,260,23
0,60
240
0,220,210,20
0,60
270
0,180,180,17
0,60
300
0,360,350,33
0,60
330
0,310,300,26
0,60
360
0,260,260,25
0,60
390
0,230,220,22
0,60
Tabell 1.3.3.6.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 23 Renoveringskramla
i träregel- och betongstomme
17
1.3.4 Ledade kramlor
Tabellerna som redovisas för ledade kramlor i avsnitt 1.3.4.1-4 är framtagna enligt nedan redovisad
beräkningsgång. Tryck- och dragkapacitet varierar beroende på vilken längd på pendelkramlan som väljs
samt vilken höjd som väljs på U-kramlan. Detta medför i sin tur att antingen pendelkramlans böjknäckning,
U-kramlans böjhållfasthet eller U-kramlans förankring i skalmur kan vara dimensionerande.
De värden på ledade kramlors tryck- respektive dragkraftskapacitet som redovisas i tabeller nedan
gäller för utförandeklass I och säkerhetsklass 2. Motsvarande värde för utförandeklass II fås genom att multiplicera värdet för utförandeklass I med 0,9.
Beräkningsmodell för ledad kramlas böjknäckning (kramla vertikalt förskjutbar)
1.
En ledad kramla utsätts för tvångsrörelser som ges av skillnad i fuktighet och temperatur i
omkringliggande miljö. För en ledad kramla kan denna tvångsrörelse uttryckas genom
d = ∆b·a (m)
∆b = korttidsrörelse av temperatur. För tegel är ∆b=0,25 mm/m
a = avståndet från rörelsecentrum, beläget i studerad väggdels vertikala mittlinje,
till längst bort belägna kramla.
För ledade, vertikalt förskjutbara kramlor blir alltså a = b/2, där b = bredden för studerad
väggdel i m.
2.
Tvångsrörelserna ger upphov till moment i kramlan. Detta moment kan beräknas som
d
Md = 3EI
2
E = kramlans E-modul i MPa
I = kramlans tröghetsmoment i m4
d = kramlans tvångsrörelse i m
l = L0 = pendelns totala längd minus förankringslängden (montagedjupet) i bakomliggande
l
stomme i meter = isolertjockleken
18
Figur 1.3.4.1 Tvångsrörelse för en ledad kramla
3.
Kramlans tryckkraftskapacitet vid enbart normalkraft, Rnd, samt böjmomentkapacitet,
Rmd, beräknas enligt [6] avsnitt 6.23 och 6.24.
4.
Enligt nedan redovisad interaktionsformel kan den maximala tryckkraft, Nd, som kan läggas på kramlan lösas ut för olika längder på denna.
gn •Nd
Rnd
0,8
+
gn •Md
Rmd
≤1,00
Rnd och Rmd är dimensionerande tryckkraft och momentkapacitet enligt punkt 3.
gn = 1,1, partialkoefficient för säkerhetsklass 2 som multipliceras med aktuellt lastvärde enligt Eurokod-standard
Beräkning av kramla, förskjutbar både vertikalt och horisontellt
Distansvinkel DV Nr 21 enligt tabell 1.3.4.5 är utförd med avlångt hål för U-kramlan. DV-kramlan blir därmed
förskjutbar både vertikalt och horisontellt, och behöver inte dimensioneras för något moment av tvångsrörelser. Den behöver endast beräknas för centrisk knäckning respektive utdragskraft.
U-kramlans böjhållfasthet
Då U-kramlan utsätts för en punktlast (drag- eller tryck) uppstår ett moment i denna. För att bestämma den
maximala punktlasten som U-kramlan kan utsättas för, jämförs momentet som uttrycks med punktlasten som
en okänd parameter mot kramlans momentkapacitet för varierande diameter och höjd (motsvarar skifthöjd i
murverk) varpå värdet på punktlasten löses ut. Vid beräkningen används partialkoefficienten
gn = 1,1 för säkerhetsklass 2 som multipliceras med aktuellt punktlast enligt Eurokod-standard.
Figur 1.3.4.2 Moment i U-kramla av punktlast P
U-kramlans förankring i skalmur
Värdet på bärförmågan för U-kramlans förankring i skalmur är framtaget utifrån
resultat av provningar utförda vid Teknologiskt Institut, Århus. Värdena förutsätter murbruksklass
motsvarande lägst M2,5 och att samtliga produkter är tillverkningskontrollerade enligt BKR 1:4.
Värdena gäller för utförandeklass I och säkerhetsklass 2.
19
1.3.4.1 Pendelkramla med skruvgänga Nr 12 + U-kramla Nr 3
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Pendelkramla med
skruvgänga Nr 12 i kombination med U-kramla Nr 3, bakomliggande stomme utgörs av träreglar
respektive lättbetongblock.
Förklaringar
L = pendelkramlans totallängd i mm
Lo = max isolertjocklek i mm
+
Pendelkramlans diameter
f = 4,4 mm för L = 80-250
f = 4,4 eller 5 mm för L = 270-300
f = 5 mm för L = 350-400
fu = U-kramlans tråddiameter i mm
C = skifthöjd i tegelmurverk i mm
Svarta siffror = U-kramlans böjhållfasthet är dimensionerande
Blå siffror = U-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Röda siffror = Pendelkramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 12 Pendelkramla med skruvgänga + Nr 3 U-kramla - Träregelstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
70 ---------
80 30--------
20
100
50
0,45
0,450,40 0,450,540,600,400,60
130
80
0,54
0,590,40 0,590,540,600,400,60
150
100
0,54
0,600,40 0,600,540,600,400,60
170
120
0,500,50
180
130
0,370,37 0,37 0,370,540,600,400,60
190
140
0,330,33 0,33 0,330,540,600,400,60
200
150
0,300,30 0,30 0,300,540,600,400,60
220
170
0,250,25 0,25 0,250,540,600,400,60
250
200
0,190,19 0,19 0,190,540,600,400,60
270
220
0,160,16 0,16 0,160,540,600,400,60
(0,27)(0,27) (0,27) (0,27)
300
250
0,130,13 0,13 0,130,540,600,400,60
(0,22)(0,22) (0,22) (0,22)
350
300
0,160,16 0,16 0,160,540,600,400,60
400
350
0,120,12 0,12 0,120,540,600,400,60
0,40
0,500,540,600,400,60
Tabell 1.3.4.1.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 12 Pendelkramla med
skruvgänga + Nr 3 U-kramla i träregelstomme
Nr 12 Pendelkramla med skruvgänga + Nr 3 U-kramla - Lättbetongstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
70 ---- -----
80 15--------
10035------- 130
65
0,390,39 0,39 0,390,540,600,400,60
150
85
0,54
170
105
0,54 0,560,400,560,540,600,400,60
180
115
0,510,510,400,510,540,600,400,60
190
125
0,460,460,400,460,540,600,400,60
200
135
0,420,420,400,420,540,600,400,60
220
155
0,340,34 0,34 0,340,540,600,400,60
0,600,40 0,600,540,600,400,60
250185
0,250,25 0,25 0,250,540,600,400,60
270
205
0,210,21 0,21 0,210,540,600,400,60
(0,35)(0,35) (0,35) (0,35)
300
235
0,170,17 0,17 0,170,540,600,400,60
(0,27)(0,27) (0,27) (0,27)
350
285
0,190,19 0,19 0,190,540,600,400,60
400
335
0,140,14 0,14 0,140,540,600,400,60
Tabell 1.3.4.1.2 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 12 Pendelkramla med
skruvgänga + Nr 3 U-kramla i lättbetongstomme
21
1.3.4.2 Pendelkramla med M5/M6 expander Nr 13 + U-kramla Nr 3
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Pendelkramla med M5/M6
expander Nr 13 i kombination med U-kramla Nr 3, bakomliggande stomme utgörs av betong.
Förklaringar
L = pendelkramlans totala längd i mm
Lo = max isolertjocklek i mm
Pendelkramlans diameter
+
f = 4,4 mm för L = 100-280 (M5 expander)
f = 4,4 eller 5,3 mm för L = 280-300 (M5/M6 expander)
f = 5,3 mm för L = 280-400 (M6 expander)
fu = U-kramlans tråddiameter i mm
C = skifthöjd i tegelmurverk i mm
Svarta siffror = U-kramlans böjhållfasthet är dimensionerande
Blå siffror = U-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Röda siffror = Pendelkramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 13 Pendelkramla med M5/M6 expander + Nr 3 U-kramla - Betongstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
22
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
80 50--------
100
70
0,510,510,40 0,510,540,600,400,60
110
80
0,54
0,600,40 0,600,540,600,400,60
130
100
0,54
0,600,40 0,600,540,600,400,60
150
120
0,480,480,40 0,480,540,600,400,60
170
140
0,390,39 0,39 0,390,540,600,400,60
180
150
0,360,36 0,36 0,360,540,600,400,60
200
170
0,290,29 0,29 0,290,540,600,400,60
230
190
0,220,22 0,22 0,220,540,600,400,60
250
220
0,190,19 0,19 0,190,540,600,400,60
280
250
0,150,15 0,15 0,150,540,600,400,60
(0,31)(0,31) (0,31) (0,31)
300
270
0,130,13 0,13 0,130,540,600,400,60
(0,27)(0,27) (0,27) (0,27)
350320
0,200,20 0,20 0,200,540,600,400,60
400
370
0,150,15 0,15 0,150,540,600,400,60
Tabell 1.3.4.2.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 13 Pendelkramla med
M5/M6 expander + Nr 3 U-kramla i betongstomme
1.3.4.3 Pendelkramla med kamgänga Nr 14 + U-kramla Nr 3
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Pendelkramla med
kamgänga Nr 14 i kombination med U-kramla Nr 3, bakomliggande stomme utgörs av träreglar
respektive lättbetong.
Förklaringar
L = pendelkramlans totala längd i mm
Lo = max isolertjocklek i mm
Pendelkramlans diameter
+
f = 4,4 mm för L = 80-250
f = 4,4 eller 5 mm för L = 270-300
f = 5 mm för L = 350-400
fu = U-kramlans tråddiameter i mm
C = skifthöjd i tegelmurverk i mm
Svarta siffror = U-kramlans böjhållfasthet är dimensionerande
Blå siffror = U-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Röda siffror = Pendelkramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 14 Pendelkramla med kamgänga + Nr 3 U-kramla - Träregelstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
70 ---- -----
80 30-- ----- 100
50
0,450,450,40 0,45 0,540,60 0,400,60
130
80
0,54 0,590,40 0,590,540,600,400,60
150
100
0,54
170
120
0,500,500,40 0,500,540,600,400,60
180
130
0,370,37 0,37 0,370,540,600,400,60
190
140
0,330,33 0,33 0,330,540,600,400,60
200
150
0,300,30 0,30 0,300,540,600,400,60
220
170
0,250,25 0,25 0,250,540,600,400,60
250
200
0,190,19 0,19 0,190,540,600,400,60
270
220
0,160,16 0,16 0,160,540,600,400,60
(0,27)(0,27) (0,27) (0,27)
300
250
0,13
0,60
0,40
0,600,540,600,400,60
0,130,13 0,130,540,600,400,60
(0,22)(0,22) (0,22) (0,22)
350
300
0,160,16 0,16 0,16 0,540,60 0,40 0,60
400
350
0,120,12 0,12 0,120,540,600,400,60
Tabell 1.3.4.3.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 14 Pendelkramla med
kamgänga + Nr 3 U-kramla i träregelstomme
23
Nr 14 Pendelkramla med kamgänga + Nr 3 U-kramla - Lättbetongstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
70 - -------
80 15--------
10035------- 130
65
0,390,39 0,39 0,390,540,600,400,60
150
85
0,54
0,600,40 0,600,540,600,400,60
170
105
0,54
0,560,40 0,560,540,600,400,60
180
115
0,510,510,40 0,510,540,600,400,60
190
125
0,460,460,40 0,460,540,600,400,60
200
135
0,420,420,40 0,420,540,600,400,60
220
155
0,340,34 0,34 0,340,540,600,400,60
250
185
0,250,25 0,25 0,250,540,600,400,60
270
205
0,210,21 0,21 0,210,540,600,400,60
(0,35)(0,35) (0,35) (0,35)
300
235
0,170,17 0,17 0,170,540,600,400,60
(0,27)(0,27) (0,27) (0,27)
350285
0,190,19 0,19 0,190,540,600,400,60
400
335
0,140,14 0,14 0,140,540,600,400,60
Tabell 1.3.4.3.2 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 14 Pendelkramla med
kamgänga + Nr 3 U-kramla i lättbetongstomme
24
1.3.4.4 Distanspendel DPE Nr 20 + U-kramla Nr 3
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Distanspendel DPE Nr 20
i kombination med U-kramla Nr 3, bakomliggande stomme utgörs av betong.
Förklaringar
L = distanspendelns totala längd i mm
Lo = max isolertjocklek i mm
Pendelkramlans diameter
f = 4 mm för L = 90-240
f = 4 eller 5 mm för L = 260-290
f = 5 mm för L = 320-400
fu = U-kramlans tråddiameter i mm
+
C = skifthöjd i tegelmurverk i mm
Svarta siffror = U-kramlans böjhållfasthet är dimensionerande
Blå siffror = U-kramlans förankring i tegelmur är dimensionerande
Röda siffror = Pendelkramlans böjknäckning är dimensionerande
Nr 20 Distanspendel + Nr 3 U-kramla - Betongstomme
Max tryckkraft (kN)
Pendellängd
Lo
L (mm)(mm)
90
50
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
-- - -----
12080
0,470,470,40 0,470,540,600,400,60
140
100
0,420,420,400,420,540,600,400,60
160
120
0,340,34 0,34 0,340,540,600,400,60
190
150
0,250,25 0,25 0,250,540,600,400,60
210
170
0,200,20 0,20 0,200,540,600,400,60
240
200
0,150,15 0,15 0,150,540,600,400,60
260
220
0,130,13 0,13 0,130,540,600,400,60
(0,31)(0,31) (0,31) (0,31)
290
250
0,100,10 0,10 0,10 0,54
(0,25) (0,25) (0,25) (0,25)
320
280
0,200,20 0,20 0,200,540,600,400,60
350
310
0,170,17 0,17 0,170,540,600,400,60
400
360
0,130,13 0,13 0,130,540,600,400,60
0,600,400,60
Tabell 1.3.4.5.1 Dimensionerande drag- och tryckkraftskapacitet för Nr 20 Distanspendel DPE + Nr 3
U-kramla i betongstomme
25
1.3.4.5 Distansvinkel DV Nr 21 + U-kramla Nr 3
Nedan redovisas dimensionerande kapacitet avseende tryck och drag för Jomas Distansvinkel DV Nr 21
i kombination med U-kramla Nr 3, bakomliggande stomme utgörs av stål.
Förklaringar
Lo = max isolertjocklek, mm
L = Lo + 10 = distansvinkelns totallängd, mm
fu = U-kramlans tråddiameter i mm
+
Blå siffror = U-kramlans förankring i tegelmur dimensionerande
Svarta siffror = U-kramlans böjhållfasthet dimensionerande
Röda siffror = distansvinkeln dimensionerande
Dimensionerande kapacitet, tryck/drag, kN
Nr 21 Distansvinkel DV 3-20 i stålstomme + Nr 3, U-kramla
Max tryckkraft (kN)
Typ
Lo
(mm)
26
C = 68-75 (mm) C = 90-100 (mm)
fu = 4 fu= 5 fu = 4
0,54
Max dragkraft (kN)
C = 68-75 (mm)
C = 90-100 (mm)
fu= 5 fu = 4 fu= 5 fu = 4
fu= 5
DV 3
30
DV 5
500,54
0,60,4 0,60,54
0,60,40,6
DV 7
700,54
0,60,4 0,60,54
0,60,40,6
DV 8
80
0,54
0,60,4 0,60,540,60,40,6
0,60,4 0,60,540,60,40,6
DV 10
1000,540,60,4 0,60,540,60,40,6
DV 12
1200,540,60,4 0,60,540,60,40,6
DV 14
1400,540,60,4 0,60,540,60,40,6
DV 15
1500,54
0,570,4 0,570,540,60,40,6
DV 17
170
0,45
DV 20
200
0,320,32 0,32 0,34 0,54
0,450,4 0,450,540,60,40,6
Övre gräns för dragkraft i DV mht plåttjocklek (t) i stålregel
t = 0,61 mm: Fmax = 0,4 kN
t = 0,76 mm: Fmax = 0,5 kN
t = 0,91 mm: Fmax = 0,6 kN
0,60,40,6
1.4 Fukt- och temperaturrörelser
Skalmuren och den bakomliggande stommen rör sig på grund av fukt- och temperaturförändringar. Dessa
rörelser är olika stora för olika material varför rörelseskillnader mellan skalmuren och stommen uppstår.
Murkramlor skall dimensioneras för att ta upp dessa skillnader i rörelse. För kontroll av korttidsrörelser på
grund av temperaturskillnader hänvisas till avsnitt 1.3.3 för fast inspända kramlor och avsnitt 1.3.4 för ledade
kramlor.
Figur 1.4.1 Fukt- och temperaturrörelse i skalmur
För att ta upp rörelseskillnaderna i skalmuren behövs vertikala rörelsefogar, så kallade dilatationsfogar. Det
rekommenderade avståndet mellan dilatationsfogarna bör uppgå till maximalt 4-5 gånger väggens höjd
under förutsättning att skalmuren är uppförd med glidskikt mot ett rörelsehindrande upplag, dock bör
avståndet mellan dilatationsfogar inte överstiga 24m. Glidskiktet minskar risken för sprickbildning [3].
1.4.1 Dimensionering av rörelsefogar
En rörelsefog utformas med en fogmassa som appliceras på en bottningslist som monterats i fogen.
27
Fogmassa
Bottningslist
Figur 1.4.1.1 Bottningslist och fogmassa i rörelsefog
Rörelsefogens nominella öppningsmått bnom ska anges på ritning.
bnom = bmin+ (Tmax-10)
•
a•
(l1+l2)
2
bmin beror av fogmassan (anges av tillverkaren) och får ej underskridas för att fogen ska kunna fungera vid
höga temperaturer och för att fogen ska kunna appliceras [7].
Tmax = +50°C för rött och brunt tegel
Tmax = +45°C för gult tegel
a = 6 · 10-6/°C
l1 = längd mellan dilatationsfogar hos intilliggande vägg 1
l2 = längd mellan dilatationsfogar hos intilliggande vägg 2
På ritningen kan även anges fogens initiella mått, bmur, för exempelvis Tmur = +5°C och
Tmur = +20°C.
bmur = bnom+ (Tmur-10)
•
a•
(l1+l2)
2