Transcript SVEA HOVRÄTT DOM Miljööverdomstolen 2011

Sid l (39)
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
Rotel 060101
DOM
2011-04-19
Stockholm
Mål M
M1956-10
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2010-02-16 i mål nr M 2807-07, se bilaga A
KLAGANDE OCH MOTPARTER
1. Stockholms Hamn AB, Box 27 314, 102 54 Stockholm
Ombud: Advokaterna Ulf Skorup och Tomas Underskog, Box 16295
103 25 Stockholm
2. Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening, c/o Per-Olof Fredriksson,
Sandhamnsgatan 12, 115 40 Stockholm
Ställföreträdare: Claes Trygger, Artillerigatan 78, 115 30 Stockholm
3. Per-Olof Fredriksson, Sandhamnsgatan 12, 115 40 Stockholm
MOTPARTER
1. Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 Stockholm
2. Stockholms kommun, 105 35 Stockholm
Ombud för 2: Stadsadvokaten Malin Lindvall, c/o Stadsledningskontoret,
Juridiska avdelningen, 105 35 Stockholm
SAKEN
Fråga om tillstånd enligt miljöbalken till hamnverksamhet och vattenverksamhet i
Värtahamnen - Frihamnen i Stockholms och Lidingö kommuner
MILJOÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Tillstånd
Med ändring av miljödomstolens dom lämnar Miljööverdomstolen Stockholms Hamn AB
tillstånd enligt miljöbalken
att inom fastigheterna Alexandria l och 5, Antwerpen 2, Beirut l, Brest l, Casablanca
l, Hangö l, Hull 2, Ladugårdsgärdet 1:4, 1:9 (1), 1:40 och 1:42, Tunis 3 och
Valparaiso l i Stockholms kommun samt Lidingö 8:25, 8:55, 8:78, 8:87, 8:169 och
8:184 i Lidingö kommun, bedriva hamn verksamhet inom det verksamhetsområde vars
befintliga avgränsning framgår av domsbilaga B och den planerade av domsbilaga C,
och som medger trafik med fartyg med en bruttodräktighet av maximalt 160 000,
- att inom vattenområdet till fastigheterna Beirut l och Ladugårdsgärdet l :40 riva ut
befintlig pir i erforderliga delar,
- att fylla ut ett vattenområde om ca 11 000 m2 vid Värtapiren och ett vattenområde om
ca 9 000 m i Värtabassängen (enligt ritning domsbilaga D) med dels massor som
uppkommer inom arbetsområdet och som stabiliseras, dels externa fyllnadsmassor
Postadress
Box 2290
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 16
Telefon
Telefax
08-561 675 59
08-56167000
08-561 675 50
E-post: [email protected]
www.svea.se
Expeditionstid
måndag — fredag
09:00-15:00
SVEAHOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
-
-
-
-
DOM
Sid 2
M1956-10
att innan utfyllnad grundförstärka utfyllnadsområdena medelst pålar och/eller KCstabilisering, varvid metoderna kan komma till användning för områdena i sin helhet
eller för delar av dessa antingen var och en för sig eller genom en kombination av
dessa,
att uppföra kaj och ramper (enligt ritning domsbilaga D) medelst betongdäck på pålar
och/eller stålspont som förankras med ankarplattor,
att som förlängning av kaj 3 på Frihamnspiren inom vattenområdet till fastigheten
Ladugårdsgärdet l :4 i Stockholms kommun uppföra en med dragstag till ankarplattor
förankrad spontkaj (inklusive dykdalb) till en ungefärlig längd av 140 meter,
att riva ut och till redovisad plats inom vattenområde till fastigheten Ladugårdsgärdet
l :4 i Stockholms kommun flytta sightseeingbrygga öster om kaj 3 på Frihamnspiren,
att utföras med armerad betongplatta som vilar på ett landfäste av armerad betong
samt på tre stålpålar mot sjösidan,
att fylla ut ett vattenområde om 2 500 m2 mellan befintligt markområde och den vid
Frihamnspiren förlängda kajen,
att inom vattenområdena till angivna fastigheter utföra muddring, schaktning och
masstabilisering i anslutning till och inför eller i samband med de övriga arbeten som
sökta tillstånd avser.
Villkor
För den tillståndsgivna verksamheten ska, förutom villkorspunkterna l, 2 och 5 i
miljödomstolens dom, gälla följande ändrade och tillagda villkor.
Allmänt villkor
Om inte annat följer av Miljööverdomstolens dom ska verksamheten inklusive åtgärder för att
begränsa störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.
Hamnverksamheten
2. —
3. Sökanden ska senast vid idrifttagande av kaj inom hamnytorna som tillskapas genom
den tillståndsgivna verksamheten erbjuda elanslutning till rederier med annan
linjetrafik på hamnen än containertrafik. Inom övriga hamnytor ska hamnen senast två
år efter lagakraftvunnen dom erbjuda elanslutning till rederier med sådan linjetrafik.
Hamnen ska senast tre år efter lagakraftvunnen dom till tillsynsmyndigheten redovisa
en utredning beträffande åtgärder som möjliggör att container- och kryssningsfartyg
ska kunna erbjudas elanslutning. Utredningen ska omfatta en tidplan för att utrusta
kajplatser för sådana fartyg med de tekniska anordningar som behövs för
genomförandet.
4. Sökanden ska vid förvärv av arbetsfordon som ska användas inom hamnområdet tillse
att endast sådana fordon kommer i fråga som är mest fördelaktiga från miljösynpunkt.
SVEA HOVRÄTT
Milj öö verdomstolen
DOM
Sid 3
M1956-10
Hamnen ska till tillsynsmyndigheten redovisa hur förvärvade maskiner uppfyller
kravet.
5. —
6. Sökanden ska planera och bedriva hamnverksamheten så att mängden hanterat gods
inte överstiger 4,4 miljoner ton per år och så att hamnen inte nyttjas för fler
fartygspassagerare än 5,7 miljoner per år.
7. Sökanden ska samråda med tillsynsmyndigheten samt huvudmannen för den allmänna
va-anläggningen om beskaffenheten av avloppsvattnen som fartyg avleder till den
allmänna va-anläggningen. Halten svavelväte i detta avloppsvatten får inte överstiga
25 ppm och dess pH ska vara mellan 6,5 - 11, dock att överskridande av angivna
värden kan tillåtas efter medgivande av huvudmannen. Ämnen som är klassade som
miljöfarliga får inte föras till den allmänna va-anläggningen utan huvudmannens
medgivande.
8. Hamnen ska installera reningssystem för dagvatten inom hamnytorna som tillskapas
genom den tillståndsgivna verksamheten. Inom övriga hamnytor ska reningssystem
vid utlopp för dagvatten som härrör från hamnområdet installeras senast tre år från
lagakraftvunnen dom.
Vattenverksamheten
9. Alla grumlande arbeten i vattenområdet ska ske innanför tät spont eller dubbla
geotextilskärmar. Om turbiditeten utanför dessa skyddsanordningar överskrider det
åtgärdsvärde som anges i kontrollprogrammet ska omedelbart vidtas åtgärder för att
minska den förhöjda grumlingen och om annan åtgärd inte är tillräcklig ska de
grumlande arbetena avbrytas. Länsar och absorptionsmedel ska hållas i beredskap i
händelse av olycka. Skyddsanordningarna får tas bort först sedan de grumlande
arbetena avslutats och det i kontrollprogrammet fastställda värdet för turbiditet
underskrids innanför skyddsanordningarna. Passage in och ut ur arbetsområdet ska ske
via luftslussar bestående av dubbla bubbelridåer.
10. Sprängning i vattenområde ska ske samlat och med små laddningar. Innan sprängning
sker ska bubbelridå eller annan lämplig åtgärd vidtas för att minimera tryckvågens
spridning samt vidtas skyddsåtgärder för att skrämma bort fisk och annan fauna som
kan riskera att skadas. Laddningshålen ska vara förborrade för att minska grumlingen.
Sprängämnen med lågt kväveinnehåll ska användas.
11. Inför muddring i vattenområde ska muddermassor som innehåller föroreningar
klassificeras med hänsyn till föroreningsinnehåll. För massor med en blyhalt som
överstiger 110 mg/kg TS ska i möjligaste mån frysmuddring tillämpas och ska sådana
muddermassor utan föregående awattning transporteras till godkänd anläggning för
omhändertagande. Om annan muddringsmetod än frysmuddring måste tillämpas ska
det vid awattning avgående vattnet renas kemiskt eller mekaniskt och därefter ska
prover tas på detta med avseende på föroreningar (metaller, PAH, oljekolväten och
TBT) innan det efter samråd med tillsynsmyndigheten bestäms om det får återföras till
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 4
M1956-10
recipienten. Miljööverdomstolen delegerar till tillsynsmyndigheten att vid behov
meddela villkor avseende värden för vatten som får återföras till recipienten.
12. Spontning och pålning får bedrivas endast helgfri måndag-fredag mellan kl. 07-19.
Pålning och spontning ska ske med resonansfri vibrator, varjämte spontning även kan
ske med hydraulisk press. Boende, närliggande verksamhetsutövare och företag med
arbetslokaler för tyst verksamhet ska i god tid informeras om när spontningen och
pålningen kommer att utföras.
13. Byggverksamheten får inte ge upphov till högre ljudnivåer än de riktvärden som anges
i Naturvårdsverkets författningssamling 2004:15 med allmänna råd om buller från
byggplatser.
14. Hamnen ska minst tre veckor före påbörjande av arbete i vatten lämna uppgifter om
arbetets omfattning till Sjöfartsverkets Ufs-redaktion för kungörelse i Ufs. Under
arbetets gång ska Stockholms sjötrafikområde hållas underrättat om arbetets
utveckling. Efter avslutat arbete ska relationsuppgifter lämnas till Ufs' redaktion för
införande i sjökort.
Bemyndiganden
Miljööverdomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att enligt 22 kap. 25 § miljöbalken
besluta om de närmare föreskrifter för omhändertagande av muddrade massor samt kontroll
av externa fyllnadsmassor som kan behövas med utgångspunkt från de krav som ställs enligt
tillståndsdomen.
Prövotidsförordnanden och föreskrifter
För den tillståndsgivna verksamheten ska för i miljödomstolens dom uppskjutna frågor,
förutom prövotidsförordnandet i punkten gälla följande ändrade prövotidsförordnanden samt
uppskjuts ytterligare frågor med tillagda prövotidsförordnanden.
l. Hamnen ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Lidingö Stad under en prövotid
utreda dels möjligheterna att minska bulleremissioner från verksamhetsområdet till en
sådan nivå att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostad inte överstiger
Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri samt, för lågfrekvent buller,
riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOFS 2005:6), dels
förutsättningarna att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissioner.
Utredningen ska omfatta en miljömedicinsk undersökning. Resultatet av utredningarna
samt förslag till åtgärder och slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen inom ett år
från lagakraftägande dom. De förslag till slutliga villkor som ska ges in till
miljödomstolen ska föreskriva krav på viss teknik eller skyddsåtgärd och/eller
begränsningsvärden och hur dessa ska verifieras.
Under prövotiden och tills annat bestämts får buller från verksamhetsområdet inte ge
upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder som frifältsvärden än
55 dBA kl 06-18, 50 dBA kvällar kl 18-22 samt 45 dBA nätter kl. 22-06. Beträffande
momentana ljud nattetid får 60 dBA inte överskridas.
Sid 5
SVEA HOVRÄTT
Milj öö verdomstolen
DOM
M1956-10
1. Hamnen ska i samråd med tillsynsmyndigheten under en prövotid utreda
möjligheterna att minska bulleremissionerna från hamnrelaterad tågtrafik och vilka
åtgärder som kan vidtas, t.ex. fasadisolerande åtgärder eller bullerbegränsande
åtgärder på vagnkopplingar, vagnhjul och spår. Resultatet av utredningen och förslag
till slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen inom två år från lagakraftägande
dom. De förslag till slutliga villkor som ska ges in till miljödomstolen ska föreskriva
krav på viss teknik eller skyddsåtgärd och/eller begränsningsvärden och hur dessa ska
verifieras.
2. —
3. Hamnen ska i samråd med tillsynsmyndigheten utföra undersökningar rörande
utsläppen av dagvatten. Resultatet av undersökningarna samt förslag till ytterligare
skyddsåtgärder och slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen inom två år från
lagakraftvunnen dom. De förslag till slutliga villkor som ska ges in till miljödomstolen
ska föreskriva krav på viss teknik eller skyddsåtgärd och/eller begränsningsvärden för
utsläppen till recipienten och hur dess ska verifieras.
4. Miljööverdomstolen skjuter upp frågan om åläggande för Hamnen att betala
fiskeavgift i form av dels årlig avgift for permanent skada till följd av utfyllnad av
vattenområde dels engångsavgift för temporär skada till följd av muddring och
övertäckning av bottensubstrat inom muddringsområdet samt genom grumling och
sedimentering under tiden för utförandet av den nu tillståndsgivna
vattenverksamheten. Hamnen ska under en prövotid, genom referensundersökningar
och efterkontroll, utreda i vad mån sådan skada uppstår. Utredningsarbetet ska av
Hamnen planeras före byggstart och i samråd med Fiskeriverket och länsstyrelsen.
Hamnen ska senast inom två år från det att de grumlande arbetena avslutats redovisa
resultatet av utredningen till milj ödomstolen och förslag på ersättning.
5. Miljööverdomstolen skjuter upp frågan om åläggande för Hamnen att anlägga
erosionsskydd för att minska behovet av underhållsmuddring. Hamnen ska under en
prövotid utreda möjligheterna att i samband med tillståndsgivna anläggningsarbeten
anlägga sådana erosionsskydd och senast inom två år från lagakraftvunnen dom till
miljödomstolen redovisa resultatet av utredningen och eventuella förslag till åtgärder.
Kontrollprogram
Vad miljödomstolen föreskrivit om upprättande av kontrollprogram ska med följande tillägg
gälla även för nu meddelade tillstånd.
För vattenverksamheten ska förslag till kontrollprogram tillställas tillsynsmyndigheterna
senast tio veckor innan arbeten i vattenområde påbörjas. Kontrollprogrammet ska särskilt
innehålla uppgift, dels om bakgrundsvärden i det blivande arbetsområdet beträffande
grumling (turbiditet) och om den turbiditet som inte får överskridas vid grumlande arbeten i
vattenområde, dels om det avstånd, räknat från platsen för grumlande arbeten, vid vilket
sökanden ska utföra kontinuerliga turbiditetsmätningar för kontroll av att turbiditeten inte
överskrids. Kontrollprogrammet ska också innehålla åtgärder för kontroll av innehållet i de
förorenade muddrade massor som avskiljts genom frysmuddring eller på annat sätt innan de
bortforslas för deponering eller läggs upp för avvattning. Hamnen ska avvakta påbörjandet av
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 6
M1956-10
grumlande arbeten tills myndigheterna godkänt kontrollprogrammet samt göra påbörjandeoch avslutandeanmälan till myndigheterna.
Arbetstid
De arbeten för vattenverksamhet som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom tio
(10) år från dagen för dom. Tillståndet förfaller om hamnen inte iakttar bestämmelserna om
arbetstid.
Oförutsedd skada
Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skada, som miljödomstolen inte
har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska för att
få tas upp till prövning framställas till milj ödomstolen inom fem (5) år från arbetstidens
utgång.
Verkställighet
Milj ööverdomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av laga kraft, dock
att för ianspråktagandet av tillståndet till den del detta avser vattenverksamhet ska iakttas de
villkor som anges i 22 kap. 27 § fjärde stycket och 22 kap. 28 § första stycket andra meningen
miljöbalken.
Övriga yrkanden
Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförenings och Per-Olof Fredrikssons yrkanden om
villkor för hamnverksamheten avslås.
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid?
M1956-10
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Stockholms Hamn AB (Hamnen) har, som dess talan slutligt bestämts vid
huvudförhandlingen i Miljööverdomstolen, yrkat bifall till sin ansökan om tillstånd enligt
miljöbalken som följer.
Hamnen har yrkat tillstånd
att inom fastigheterna Alexandria l och 5, Antwerpen 2, Beirut l, Brest l, Casablanca
l, Hangö l, Hull 2, Ladugårdsgärdet 1:4, 1:9 (1), 1:40 och 1:42, Tunis 3 och
Valparaiso l i Stockholms kommun samt Lidingö 8:25, 8:55, 8:78, 8:87, 8:169 och
8:184 i Lidingö kommun bedriva hamnverksamhet som medger trafik med fartyg med
en bruttodräktighet av maximalt 160 000,
att inom vattenområdet till fastigheterna Beirut l och Ladugårdsgärdet l :40 riva ut
befintlig pir i erforderliga delar,
- att fylla ut ett vattenområde om ca 11 000 m2 vid Värtapiren och ett vattenområde om
ca 9 000 m2 i Värtabassängen (enligt ritning domsbilaga D) med bland annat massor
som uppkommer inom arbetsområdet och som stabiliseras,
- att innan utfyllnad grundförstärka utfyllnadsområdena medelst pålar och/eller KCstabilisering, varvid metoderna kan komma till användning för områdena i sin helhet
eller för delar av dessa antingen var och en för sig eller genom en kombination av
dessa,
att uppföra kaj och ramper (enligt ritning domsbilaga D) medelst betongdäck på pålar
och/eller stålspont som förankras med ankarplattor,
- att som förlängning av kaj 3 på Frihamnspiren inom vattenområdet till fastigheten
Ladugårdsgärdet l :4 i Stockholms kommun uppföra en med dragstag till ankarplattor
förankrad spontkaj (inklusive dykdalb) till en ungefärlig längd av 140 meter,
att riva ut och till redovisad plats inom vattenområde till fastigheten Ladugårdsgärdet
l :4 i Stockholms kommun flytta sightseeingbrygga öster om kaj 3 på Frihamnspiren,
att utföras med en armerad betongplatta som vilar på ett landfäste av armerad betong
samt på tre stålpålar mot sjösidan,
att fylla ut ett vattenområde om 2 500 m2 mellan befintligt markområde och den vid
Frihamnspiren förlängda kajen,
att inom vattenområdena till angivna fastigheter utföra muddring, schaktning och
masstabilisering i anslutning till och inför eller i samband med de övriga arbeten som
sökta tillstånd avser.
Hamnen har dessutom, om dess tillstånd enligt ovan bifalls, yrkat
- att arbetstiden för utförande av den sökta vattenverksamheten bestäms till tio år räknat
från det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft,
att den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador till följd av den
sökta vattenverksamheten ska framställas, fastställs till fem år från arbetstidens utgång
samt,
- att det förordnas att meddelade tillstånd får tas i anspråk utan hinder av laga kraft.
Hamnen har vidhållit sitt i miljödomstolen framställda andrahandsyrkande om tillstånd till
befintlig hamnverksamhet.
Hamnen har yrkat att följande särskilda villkor ska föreskrivas för meddelade tillstånd till
hamnverksamheten.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
-
-
-
DOM
Sid 8
M1956-10
Sökanden ska planera och bedriva hamnverksamheten så att mängden hanterat gods
inte överstiger 4,4 miljoner ton per år och så att hamnen inte nyttjas för fler
fartygspassagerare än 5,7 miljoner per år.
Särskilt villkor i enlighet med punkten l i miljödomstolens dom.
Särskilt villkor i enlighet med punkten 2 i miljödomstolens dom.
Sökanden ska senast vid idrifttagande av kaj inom hamnytorna som tillskapas genom
den tillståndsgivna verksamheten erbjuda elanslutning till rederier med annan
linjetrafik på hamnen än containertrafik. Inom övriga hamnytor ska hamnen senast tre
år efter lagakraftvunnen dom erbjuda elanslutning till rederier med sådan linjetrafik.
Hamnen ska senast tre år efter lagakraftvunnen dom till miljödomstolen redovisa en
utredning beträffande åtgärder som möjliggör att container- och kryssningsfartyg ska
kunna erbjudas elanslutning. Utredningen ska omfatta en tidplan för att utrusta
kajplatser för sådana fartyg med de tekniska anordningar som behövs för
genomförandet.
Sökanden ska vid förvärv av arbetsfordon som ska användas inom hamnområdet tillse
att endast sådana fordon kommer i fråga som är mest fördelaktiga från miljösynpunkt.
Sökanden ska samråda med tillsynsmyndigheten samt huvudmannen för den allmänna
va-anläggningen om beskaffenheten av avloppsvattnet som fartyg avleder till den
allmänna va-anläggningen. Halten svavelväte i detta avloppsvatten får som riktvärde
inte överstiga 25 ppm och dess pH ska som riktvärde vara mellan 6,5 - 11. Ämnen
som är klassade som miljöfarliga får inte föras till den allmänna va-anläggningen utan
huvudmannens medgivande.
Särskilt villkor i enlighet med punkten 5 i miljödomstolens dom.
Hamnen har yrkat att för meddelade tillstånd till hamnverksamheten ska föreskrivas följande
prövotidsförordnanden vad avser uppskjutna frågor.
-
Hamnen ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Lidingö Stad under en prövotid
utreda möjligheterna att minska bulleremissioner från verksamhetsområdet till en
sådan nivå att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostad inte överstiger
Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri samt, för lågfrekvent buller,
riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOFS 2005:6).
Resultatet av utredningarna samt förslag till åtgärder och slutliga villkor ska ges in till
milj ödomsto len inom ett år från lagakraftägande dom.
Under prövotiden och tills annat bestämts får buller från verksamhetsområdet inte ge
upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad vid bostadsbebyggelse beräknade som medelnivå under hela dag-, kvälls- respektive nattperioden - än
Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri, d.v.s. 55 dBA kl 07-18, 50 dBA
kvällar kl 18-22 samt 45 dBA nätter kl. 22-07. Beträffande momentana ljud nattetid
får 60 dBA inte överskridas.
I andra hand yrkas vad gäller den provisoriska föreskriften för prövotiden att följande
föreskrivs.
1
Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, ska föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra
att överskridandet upprepas.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 9
M1956-10
Under prövotiden och tills annat bestämts får buller från verksamhetsområdet inte ge
upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad vid bostadsbebyggelse än
Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri, d.v.s. 55 dBA kl 06-18, 50 dBA
kvällar kl 18-22 samt 45 dBA nätter kl. 22-06. Beträffande momentana ljud nattetid
får 60 dBA inte överskridas.
-
Förordnande i enlighet med punkten 2 i miljödomstolens dom.
Förordnande i enlighet med punkten 3 i miljödomstolens dom
Förordnandet i enlighet med punkten 4 i miljödomstolens dom med den ändringen att
tiden för redovisning ska bestämmas till 2 år.
Hamnen har yrkat att föreskrift om kontrollprogram för hamnverksamheten ska föreskrivas i
enlighet med miljödomstolens dom.
Hamnen har yrkat att för meddelade tillstånd till vattenverksamhet ska följande villkor
föreskrivas.
1. Alla grumlande arbeten i vattenområdet ska ske innanför tät spont eller dubbla
geotextilskärmar. Om turbiditeten utanför de skyddsanordningarna överskrider det
åtgärdsvärde som anges i kontrollprogrammet ska omedelbart vidtas åtgärder för att
minska den förhöjda grumlingen. Länsar och absorptionsmedel ska hållas i beredskap
i händelse av olycka. Skyddsanordningarna får tas bort först sedan de grumlande
arbetena avslutats och det i kontrollprogrammet fastställda värdet för turbiditet
underskrids innanför skyddsanordningarna. Passage in och ut ur arbetsområdet ska ske
via luftslussar bestående av dubbla bubbelridåer.
2. Inför muddring i vattenområde ska muddermassor som har hög halt av föroreningar
klassificeras med hänsyn till föroreningsinnehåll. Om massorna har en blyhalt som
överstiger 110 mg/kg TS ska i möjligaste mån tillämpas frysmuddring och ska sådana
muddermassor utan föregående awattning transporteras till godkänd anläggning för
omhändertagande. Om annan muddringsmetod än frysmuddring måste tillämpas ska
det vid awattning avgående vattnet renas kemiskt eller mekaniskt och därefter ska
prover tas på detta med avseende på föroreningar (metaller, PAH, oljekolväten och
TBT) innan det bestäms om det får återföras till recipienten.
Milj ööverdomstolen delegerar till tillsynsmyndigheten att vid behov meddela villkor
avseende värden för vatten som får återföras till recipienten.
3. Hamnen ska installera reningssystem för dagvatten inom hamnytorna som tillskapas
genom den nu tillståndsgivna verksamheten. Inom övriga hamnytor ska reningssystem
vid utlopp för dagvatten som härrör endast från hamnområdet installeras senast tre år
efter lagakraftvunnen dom.
4. Spontning och pålning får bedrivas endast helgfri måndag-fredag mellan kl. 07-19.
Pålning och spontning ska ske med resonansfri vibrator, varjämte spontning även kan
ske med hydraulisk press. Boende, närliggande verksamhetsutövare och företag med
arbetslokaler för tyst verksamhet ska i god tid informeras om när spontningen och
pålningen kommer att utföras.
5. Byggverksamheten får inte ge upphov till högre ljudnivåer än de riktvärden som anges
i Naturvårdsverkets författningssamling 2004:15 med allmänna råd om buller från
byggplatser.
6. Hamnen ska minst tre veckor före påbörjande av arbete i vatten lämna uppgifter om
arbetets omfattning till Sjöfartsverkets Ufs-redaktion för kungörelse i Ufs. Under
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 10
M1956-10
arbetets gång ska Stockholms sjötrafikområde hållas underrättat om arbetets
utveckling. Efter avslutat arbete ska relationsuppgifter lämnas till Ufs' redaktion för
införande i sjökort.
Hamnen har yrkat att för meddelade tillstånd till vattenverksamhet ska följande
prövotidsförordnande föreskrivas.
Miljööverdomstolen skjuter upp frågan om Hamnen ska betala fiskeavgift i form av
engångsavgift för temporär skada som uppstår genom muddring och övertäckning av
bottensubstrat inom muddringsområdet samt genom grumling och sedimentering
under tiden för utförandet av den nu tillståndsgivna vattenverksamheten. Hamnen ska
under en prövotid, genom referensundersökningar och efterkontroll, utreda i vad mån
sådan skada uppstår. Utredningsarbetet ska av Hamnen planeras före byggstart och i
samråd med Fiskeriverket och länsstyrelsen. Hamnen ska senast inom två år från det
att de grumlande arbetena avslutas redovisa resultatet av utredningen till
miljödomstolen tillsammans med en ståndpunkt i frågan om eventuell engångsavgift.
Hamnen har yrkat att föreskrift om kontrollprogram för vattenverksamheten ska föreskrivas
enligt följande.
Sökanden ska upprätta ett förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten som ska
tillställas tillsynsmyndigheterna senast tio veckor innan arbeten i vattenområde
påbörjas. Kontrollprogrammet ska innehålla uppgift, dels om bakgrundsvärden i det
blivande arbetsområdet beträffande grumling (turbiditet) och om den turbiditet som
inte får överskridas vid grumlande arbeten i vattenområde, dels om det avstånd, räknat
från platsen för grumlande arbeten, vid vilket sökanden ska utföra kontinuerliga
turbiditetsmätningar för kontroll av att turbiditeten inte överskrids. Sökanden ska
avvakta påbörjandet av sådana arbeten tills myndigheterna godkänt
kontrollprogrammet samt göra påbörjande- och avslutandeanmälan till myndigheterna.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms kommun har medgett Hamnens
ändringsyrkanden såsom de slutligen bestämts.
Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening har i första hand bestritt Hamnens
ändringsyrkanden.
I andra hand har föreningen bestritt bifall till Hamnens ändringsyrkanden vad avser
vattenverksamheten samt bestämmelsen om hamnverksamhetens omfattning.
Föreningen har för egen del yrkat ändring på så sätt att som villkor i allt fall ska föreskrivas
följande.
-Bulleremissionerna från verksamhetsområdet utomhus vid fasad får inte ge upphov
till högre ljudnivåer än vad som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad
industri.
- Bulleremissionerna från verksamhetsområdet får inte resultera i att riktvärdena för
lågfrekvent buller enligt Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus inte kan
innehållas.
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 11
M1956-10
-Sökanden ska åta sig att erbjuda fasadisolerande åtgärder för de bostäder där
riktvärdena för lågfrekvent buller riskerar att inte kunna innehållas.
Per-Olof Fredriksson har bestritt Hamnens ändringsyrkanden.
Han har för egen, som han bestämt sin talan vid huvudförhandlingen i Miljööverdomstolen,
yrkat ändring på så sätt att som villkor ska föreskrivas följande.
- Inga anlöp eller avgångar i den reguljära färjetrafiken får ske från
Värtahamnen-Frihamnen under nattetid 22-07 från och med månaden efter
lagakraftägande dom. Den ekvivalenta ljudnivån ska beräknas timvis men om
bullrande verksamheter förekommer under kortare tid än en timme ska
ekvivalenta ljudnivån beräknas med avseende på den tid dessa verksamheter
pågår.
- Under prövotiden får inga kryssningsfartyg med en bruttodräktighet större än
60 000 utnyttja Värtahamnens kajlägen om den planerade liggetiden är längre än
ett dygn och elanslutning till landnätet inte accepteras,
- Länsstyrelsen ska ges tillsynsansvaret för Värtahamnen-Frihamnen-Loudden
samt Energihamnen.
Han har i sista hand yrkat att målet till den del detta avser tillstånd till vattenverksamhet och
förändrad hamnverksamhet ska återförvisas till miljödomstolen för ytterligare utredning.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Stockholms Hamn AB
Hamnen har vidhållit vad den anfört vid miljödomstolen samt i Miljööverdomstolen tillagt
följande.
Hamnverksamheten
Prövningens omfattning
När det gäller prövningens avgränsning har Hamnen beskrivit följdverksamheterna (all
verksamhet inom hamnområdet, transporter till och från hamnen samt fartygstrafik till och
från denna). Omfattningen av följdföretag blir beaktad genom att storleken på anlöpande
fartyg samt mängden gods och passagerare anges. Hamnen har godtagit att utreda frågor
hänförliga till buller från såväl fartygstrafiken som tågtrafiken till och från hamnen samt till
möjligheten att genom bullerisoleringsåtgärder minska belastningen på omgivningen.
Verksamhetens omfattning
Målsättningen för Stockholms hamnar är att de renodlade fraktfartygen ska gå till
ytterhamnarna Kapellskär och Nynäshamn. Den fartygstrafik som även tar passagerare kryssningsfartyg och färjor - behöver komma så nära Stockholms innerstad som möjligt och
koncentreras därför till hamnarna i cityläge. Fraktfartygen utgör en mindre del i Värtahamnen.
Stockholms hamnar planerar att flytta sin containertrafik till Norvikshamnen utanför
Nynäshamn.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 12
M1956-10
Syftet med att bygga om Värtapiren är att säkerställa sjöfarten i Stockholm genom utveckling
i samklang med Stockholms utvecklingsplaner, främst Norra Djurgårdsstaden, samt behov av
en modernare, effektivare och mer miljövänlig hamn. Syftet med att bygga om Frihamnspiren
är att ge bättre service till kryssningspassagerare genom att möjliggöra förtöjning intill den
befintliga kryssningsterminalen, samt att medge en snabbare förtöjning. Ombyggnaden ger ett
mer sammanhållet hamnområde på 131 000 m2, med samma yta som det befintliga. Projektet
omfattar förutom ombyggnad av Värtapiren och Frihamnspiren, ny järnvägsdragning till
hamnen, ny sträckning av Södra och Norra Hamnvägen och direktanslutning till Norra
Länken.
Hamnens ansökan beträffande hamndrift omfattar endast den verksamhet som befintliga
anläggningar medger. Med ett större antal anlöp kan Hamnen vid de idag befintliga
anläggningarna ta emot den mängd gods och passagerare som anges i ansökan. Historiskt har
hamnens kapacitet inte utnyttjats fullt ut och ett ökat utnyttjande kan ge ökad
omgivningspåverkan från följdföretagen. Den mest påtagliga förändringen mellan befintlig
och planerad verksamhet är att hamnens anläggningar förskjuts något ut i vattnet i förhållande
till de befintliga.
Det är av stor vikt för Hamnen och för Stockholms- och Mälarregionen att verksamheten inte
begränsas på det sätt som milj ödomstolen gjort. Fråga är om en verksamhet av riksintresse.
Skulle domstolens avgörande stå kvar kommer Hamnen i slutet av oktober under innevarande
år tvingas upphöra med sin verksamhet i hamndelen, vilket skulle få allvarliga konsekvenser
för regionen såväl med avseende på näringslivet som på miljön. Till detta kommer att stora
värden står på spel för Stockholms stad och dessa påverkas direkt genom domstolens dom.
De sökta ändringarna medför inte att större fartyg kommer att kunna anlöpa hamnen än de
som anlöper idag. Fartyg med bruttodräktighet om maximalt 160 000 kan hanteras vid
Hamnens anläggningar. Vid Sjöfartsverkets simulering 2007 konstaterades att det är möjligt
för ett fartyg med bruttodräktighet om knappt 160 000 att trafikera farleden in till Stockholm.
Sjöfartsverket har medgett trafik med ett fartyg med bruttodräktigheten knappt 140 000.
Hamnens bedömning är att den bruttodräktighet som anges i ansökan är den maximala som i
dagsläget kan trafikera farleden och in i hamnen. Större fartyg ger inte med nödvändighet
upphov till större omgivningspåverkan än mindre fartyg. Hamnen kommer att ha kontakter
med Sjöfartsverket och på lämpligt sätt medverka till att farleden är anpassad till de fartyg
som önskar anlöpa hamnen.
Det står i strid med praxis, bl.a. Miljööverdomstolens dom den 22 november 2007 i
M 6387-06 avseende Kapellskärs hamn, att ange begränsning av gods- och
passageraremängderna i tillståndet. Sagda mängder är ett underlag för de följdföretag som
verksamheten ger upphov till och bör regleras i ett särskilt villkor.
Planbestämmelser och riksintressen
Hamnen har redogjort för plansituationen i yttrande till miljödomstolen den 16 november
2009.
Ett förslag till program för planering av området från Husarviken till Loudden har i samarbete
mellan förvaltningar i Stockholms kommun tagits fram. Programmet är tänkt att resultera i
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 13
M1956-10
framtagandet av ett flertal detaljplaner för området. Förslaget innehåller planer för bostadsoch kontorsbebyggelse inom Gasverksområdet, Ropsten, Storängskroken, kv. Elektriciteten,
södra Värtahamnen samt Loudden och Containerterminalen. Som ett led i detta arbete har
bl.a. den plan för Casablanca l m.m. i stadsdelen Ladugårdsgärdet antagits av
kommunfullmäktige i Stockholm den 19 oktober 2009. Detaljplanen har vunnit laga kraft.
Hamnområdet omfattas enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 3 juni 1999 inte
av strandskydd.
Som Hamnen redovisat i miljödomstolen är samtliga hamndelar och farleden in till Saltsjön
enligt beslut av Sjöfartsverket den 22 oktober 2001 utpekade som riksintresse för
kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Länsstyrelsen har i rapport
2005:17 tagit initiativ till precisering av riksintresset på så sätt att de hamndelar som kan
anses riksintressanta anges. Vidare har Transportstyrelsen genom beslut den 2 juli 2010 ånyo
utpekat hamnen som riksintressant. Inom hamnområdet finns inga andra riksintressen med
undantag för Värtabanan. Däremot gränsar hamnområdet till Nationalstadsparken som enligt
4 kap. 7 § miljöbalken är av riksintresse för natur- och kulturmiljövården.
Miljöpåverkan och försiktighetsmått
Miljökonsekvensbeskrivningen
Hamnen har för att beskriva eventuella förändringar av omgivningspåverkan mellan befintlig
och planerad verksamhet valt att utgå från situationen i hamnen år 1998 med avseende på
mängden gods och passagerare samt de följdföretag som hanteringen ger upphov till.
Nollalternativet har bestämts med hänsyn till tillståndspliktens införande, tidigare avgöranden
rörande hamnverksamhet (såsom verksamheten i Kapellskär) samt med den utgångspunkten
att den vid tillståndspliktens införande bedrivna verksamheten inte skulle förbjudas.
Hamnen har låtit de konsulter som anlitats för att upprätta den av miljödomstolen godkända
miljökonsekvensbeskrivningen på nytt granska underlaget med avseende på utsläpp till luft
och vatten samt påverkan på omgivningen i form av buller, både under byggtid och under
bedrivandet av verksamheten. Dessa förnyade genomgångar bekräftar de slutsatser som
Hamnen redan presenterat i målet, att påverkan på omgivningen genom utsläpp till luft och
vatten kan hanteras samt att bullerpåverkan övergångsvis kan hanteras under en prövotid och
att behov föreligger att ytterligare undersöka möjligheten att minska bullerpåverkan på
omgivningen.
Buller
Buller vid hamnen orsakas av en blandning av traditionell hamnverksamhet med
lastning/lossning av gods samt transporter och trafik med fartyg. Genom en kartläggning av
buller från hamnverksamheten och transporter till och från hamnområdet har konstaterats att
omgivningen kan exponeras för ljud enligt sammanställning i avsnitt 4 i bullerkartläggningen,
som bifogats ansökan som bilaga 9. En ökad mängd transporter kommer inte att medföra
påtaglig förändring av den ekvivalenta ljudnivån. En fördubbling av transporterna skulle
medföra en ökning med 3 dB.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 14
M1956-10
De riktvärden som gäller för buller från nyetablerad industri förväntas sammantaget kunna
innehållas under dag- och kvällstid. De riktvärden för maximala ljudnivåer som gäller nattetid
för nyetablerad industri riskerar att överskridas i första hand på grund av tågtransporter.
Slagljud i fartygsramper och trucktransporter förekommer normalt inte under nattperioden.
Under nattperioden ankommer idag fyra tåg. Under förutsättning att samma trafikfördelning
skulle gälla i framtiden skulle sju tåg ankomma under nattperioden. På Lidingö berörs drygt
800 boende av ljudnivåer över 55 dB A. Inga boende berörs av maximala nivåer över 70 dB A,
som normalt utgör bedömningsgrund för buller från infrastruktur anläggningar. Även om
Värtapiren kommer närmare boende på Lidingö, bedöms antalet exponerade boende där inte
att öka nämnvärt. Samtidigt sker en stor minskning av antalet boende som exponeras av
ljudnivåer över riktvärdena på Stockholmssidan.
Vid en ökad tågtrafik på Värtabanan kommer antalet maximalbullerhändelser över riktvärdet
att öka, vilket kan orsaka en ökad störning för boende i närheten av järnvägen. När det gäller
hamnrelaterat tågtrafikbuller kommer prövotidsförordnandet 2 i miljödomstolens dom att
gälla för verksamheten. Frågan om miljömedicinsk bedömning kan hanteras inom ramen för
prövotidsförordnandet. Hamnens utgångspunkt är att riktvärden för nyetablerad industri kan
innehållas med avseende på ekvivalent buller, men att visst överskridande kan ske när det
gäller maximala ljudnivåer. Dessa överskridanden kommer att kunna hanteras genom
bullerisoleringsåtgärder. Hamnen ska enligt prövotidsförordnandet utreda och lämna förslag
om bullerisoleringsåtgärder.
Hamnen saknar rättslig och faktisk möjlighet att ingripa mot fartyg som överskrider ett
bestämt värde. När en villkorsawikelse är hänförlig till ett fartyg kan därför inte åtgärder
vidtas mot Hamnen när ett villkor överskrids. Tillsynsmyndigheten har dock möjlighet ingripa
mot den som ger upphov till olägenhet även om detta är en rörlig källa (jfr avgörandet som
refererats i MOD 2006:28 avseende HH-Ferries). Hamnen kan inte åläggas ett ansvar för
fartygens verksamhet och utrustning genom att ingå avtal med utomstående aktörer eftersom
Hamnen inte kan kontrollera att kraven uppfylls. Hamnen är dock beredd att godta
prövotidsvillkor 3 i miljödomstolens dom och utreda möjligheten att öka differentieringen av
hamnavgifterna. Ett sådant utredningsarbete kommer att bedrivas med utgångspunkten att
avgiftsdifferentiering ska användas för att ge rabatt till den som sträcker sig längre än ett
lagenligt agerande men inte för att premiera den som endast iakttar krav som följer av
författningar eller tillstånd. Utrymmet för att vid sidan av myndigheternas föreskrifter i
avgiftshänseende verka för ökad differentiering är dock mycket litet.
Det är praktiskt omöjligt att genomföra arbete med elanslutning inom den tid som domstolen
föreskriver. Omfattningen av åtgärder (ledningar, transformatorer och ställverk från Fortums
elnät till hamnen) som måste utföras är oviss och kräver utredning och under alla förhållanden
en längre genomförandetid än av miljödomstolen föreskrivna ett år. Hamnen kommer att
förbereda de sökta nya anläggningarna för elanslutning.
Under förutsättning att Hamnen får tillstånd till den planerade Värtapiren och att arbetet med
den kan påbörjas senast under juli 2011, kan utförandet av anordningar för elanslutning i den
planerade Värtapiren påbörjas 2012. Antalet elanslutna färjelägen/kajplatser skulle därefter
kunna öka etappvis under den fortsatta utbyggnaden. Då skulle det vara möjligt för fartyg att
2015 ansluta sig till elnätet med 4 MWh på samtliga fem färjelägen/kajplatser vid Värtapiren.
Det går inte att i samma omfattning utföra anordningar för elanslutning med nuvarande
hamnutformning.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 15
M1956-10
Utsläpp till luft m.m.
Utsläpp till luft från hamnverksamheten utgörs främst av utsläpp från arbetsmaskiner,
uppvärmning av lokaler samt transporter till och från hamnen.
Till följd av skillnaden i hanterad godsmängd mellan nollalternativet och den sökta
verksamheten kan utsläppen från arbetsmaskinerna öka. I förhållande till andra utsläppskällor
är utsläppen begränsade, varför påverkan inte bedöms vara av någon betydelse. I anslutning
till anläggningsarbetena på land kan damning uppstå framförallt vid torr väderlek i samband
med hantering av schakt- och bergmassor och vid transporter av massorna.
Vad gäller utsläppen till luft från transporter väntas utsläppen från fartyg minska i anledning
av bättre teknik. Hamnen kommer att erbjuda elanslutning vilket minskar utsläppen till luft
och luktstörningar. Milj odifferentierade hamnavgifter innebär lägre avgift för fartyg som t.ex.
har lågsvavliga bränslen. Utsläppen till följd av landtrafik förväntas inte öka proportionellt
med antalet fordon. När Norra Länken är byggd kommer den tunga landtrafiken till och från
hamnen att använda denna. Transporterna till och från hamnen ger då inget tillskott till
föroreningshalterna på Valhallavägen. Genomförda beräkningar visar att det inte föreligger
någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer i hamndelens närhet.
För att undvika ljusstörningar kan data- och ljusstyrd belysning användas.
Uppvärmning kommer att ske genom fjärrvärmeanslutning.
Påverkan på vattenområdet
Dagvatten uppkommer inom hårdgjorda ytor i hamnområdet och rinner ut i hamnbassängen.
De föroreningar som dagvattnet innehåller kan bidra till en ökning av föroreningshalterna i
sedimenten i hamnens närområde. Överslagsmässiga beräkningar för fosfor, kväve, bly,
koppar, zink, kadmium, krom, nickel, suspenderad substans och opolära kolväten har gjorts
för hamndelens dagvatten.
Vid utbyggnad av Värtapiren kommer området att förses med dagvattenrening. Mängden
dagvatten kommer att öka till följd av tillkommande ytor. Med den tillkommande reningen
bedöms halterna i dagvattnet inte öka jämfört med nollalternativet. Halterna klassas som låga
enligt Stockholms Stads dagvattenstrategi.
Skillnaden i hanterad godsmängd mellan nollalternativet och den sökta verksamheten kan
resultera i fler anlöp och därmed i mer frekvent svall och sug ifrån fartyg, vilket kan leda till
ökad erosion av bottensediment. Erosionsskydd nära kajerna och djupförhållandena i Lilla
Vårtan torde dock motverka sådan bottenerosion, varför nettobidraget på omkringliggande
sediment från fartygsrörelserna bedöms vara lågt. Eftersom omkringliggande sediment har
motsvarande halt föroreningar som suspenderat material kommer inte något nettobidrag av
föroreningar till omgivande sediment att ske.
Hamnen har utrett fartygstrafikens påverkan på vattenmiljön och bottenfaunans villkor i Lilla
Värtan. Av utredningen framgår att det inte förväntas ske någon påverkan på tidigare orörd
bottenfauna eller någon förändring inom tidigare berörda områden i anledning av den ansökta
verksamheten. Av utförd strömutredning framgår att en viss mängd bottenvatten blandas upp i
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 16
M1956-10
ytvattnet vid fartygspassage. Denna uppblandning ökar med en ökning av antalet anlöp. Vid
en vattenomblandning kan mer näringsrikt bottenvatten nå ytvattnet vid andra perioder än då
det sker naturligt och medföra ökad tillväxt av planktonalger. Densitetsskiktningen är dock
som starkast under sommaren när också den biologiska aktiviteten är hög.
Hamnen godtar att som ett led i egenkontrollen övervaka metallhalterna i avloppsvattnet från
färjorna.
Utsläpp av barlastvatten sker endast i mindre omfattning. Mottagning av barlastvatten styrs
genom konvention som innebär framtida krav på intern behandling på fartygen. De flesta
fartygen kommer från Östersjöregionen varför risken för eventuella utsläpp av främmande
arter är liten. Dessutom är det vanligare att barlastvatten måste fyllas på eftersom fartygen
kommer med gods till hamnen i större utsträckning än när de lämnar.
Enligt de utredningar som Hamnen låtit utföra är vattenförekomsten i Lilla Värtan ett s.k.
övergångsvatten som är kraftigt modifierat. En kraftigt modifierad vattenförekomst är ett
vattenområde som fysiskt starkt förändrats genom mänsklig verksamhet och som på grund av
samhällsnytta eller orimliga kostnader inte kan återställas. Vattenmiljön har hög
näringsämnesbelastning från reningsverk, dagvatten och Mälarens utflöde. Hamnen bedömer
att verksamheten inte påverkar vattenförekomsten i Lilla Värtan på ett sådant sätt att åtgärder
kan motiveras.
Vattenverksamheten
Hamnen har undersökt tänkbar påverkan av de metoder som har övervägts och funnit att de
valda metoderna från omgivningssynpunkt inte skiljer sig på något betydelsefullt sätt.
Hamnen har på nytt låtit genomgå de sökta alternativen och konstaterat att det inte råder
någon osäkerhet i fråga om påverkan på omgivningen vid val av endera av metoderna samt att
påverkan kan hanteras utan någon större skillnad beroende på metod.
Hamnen avser utföra de planerade anläggningsarbetena i Värtahamnen enligt ritningar som
bifogats inlagor till Milj ööverdomstolen daterade den 9 april 2010 och den 11 november 2010
(bilaga l till aktbil 15 och aktbil 106). Hamnen inskränker sig till att vid grundförstärkning
använda metoden pålar (dock utan "pålplattor") samt KC-stabilisering. Vidare begränsar sig
Hamnen till att vid uppförande av kaj använda metoderna betongdäck på pålar och stålspont
som förankras med ankarplattor. Schaktning av muddermassor kommer endast att utföras
inom områdena 3 och 13 enligt ritning (aktbil 106). Muddring och hantering av massor
beräknas till 25 000 m3 varav 2000 m3 bedöms förorenade. Metoden med stabilisering av
massor kommer endast att användas inom område 4 enligt ritning (aktbil 106) samt endast ske
innanför tät spont.
Ytan som jordförstärks och fylls upp inom spont kommer att omfatta 20 000 m2.
Betongdäcket på stålrörspålar kommer att omfatta 44 000 m2. Som en följd av den valda
metoden och med de begränsningar i metodval som hamnen åtagit sig kommer Hamnen inte
att behöva den mängd sprängstensmassor som tidigare angetts i ingiven masshanteringsplan
(l 500 000 m3) utan endast 200 000 m3. Talan inskränks därför till att avse masshantering av
200 000 m3.
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 17
M1956-10
Ombyggnaden av Frihamnen planeras ske enligt vad som redovisats i ansökan. Muddring och
hantering av muddermassor beräknas till 12 500 m3 varav l 000 m3 bedöms förorenat.
Fyllning planeras ske med 21 000 m3 inom tät spont. Den tillskapade ytan kommer att omfatta
2 500 m2.
Ytterligare provtagning och undersökning har genomförts inom hamnområdet. Genom
undersökningen kan konstateras att tidigare redovisade slutsatser ifråga om föroreningens
utbredning kan verifieras, varför största djup för förorening i sedimenten kan antas vara ned
till 50 cm djup. Genom ett flertal utredningar har Lilla Värtans sediment utretts grundligt och
kunskapen beträffande föroreningshalter och bottentyper är därför bra. Området är mindre
förorenat än andra områden i Stockholm. Detaljerade undersökningar visar också att
muddervolymen är mindre än vad som tidigare antagits. Till stöd för detta åberopas utredning
utförd av Niras Johan Helidén AB som ingivits som bilaga till Hamnens inlaga daterad den 11
november 2010 (aktbil 100).
Utfyllnaden norr om Värtapiren kommer inte att medföra att en ny minsta sektion skapas i
Lilla Värtan. Sökt vattenverksamhet bedöms inte medföra några avgörande negativa
konsekvenser för vattenkvaliteten, strömningsförhållanden eller erosionsförhållanden i Lilla
Värtan och därmed inte heller för förhållandena i Stora Värtan.
Den planerade vattenverksamheten kan påverka vattenområdet genom grumling, spridning av
föroreningar, förändrad bottenstruktur, tryckvågor och kvävespridning. Lokala negativa
effekter kan uppstå på bottenfaunan. Arbetsområdena bedöms dock inte vara väsentliga för
bottenfaunapopulationen i Lilla Värtan. En viss stress av fisk kring utfyllnadsområdena kan
uppstå. Om halten suspenderat material blir för hög kommer fisken att röra sig från området.
Vid förnyad genomgång av gjorda utredningar och överväganden har kunna fastslås att
grumling och spridning i vatten på grund av arbetena är en central fråga att beakta. De
planerade åtgärderna kommer att utföras inom ett vattenområde som i hög grad redan är
exploaterat och ianspråktaget. Arbetet i vattenområdet kommer att utföras inom mindre
delområden som avgränsas med tät spont eller siltgardiner. Sediment som kan grumlas upp i
samband med arbetet kommer inte att spridas utanför det avgränsade arbetsområdet. De
skyddsåtgärder som ska vidtas medför att risken för skada på fisken är liten.
För att avskilja de förorenade sedimenten kommer frysmuddring att ske. Genom metoden
kommer muddrade massor med en halt över 110 mg bly/kg torrt sediment att avskiljas för
transport till deponi. Den valda avgränsningen utgår ifrån att bly är ett av de ämnen som till
följd av mänsklig aktivitet tidigt avsatts i sedimenten. Det binds till partiklar och ligger still.
Det bryts inte heller ned eller omvandlas. På grundval av de olika sedimentundersökningar
som genomförts i Stockholms vatten kan medelhalten av bly i sedimenten beräknas till 261
mg bly/kg torrt sediment. Sedimentproverna visar avtagande föroreningsgrad mot ytan på
grund av utsläppsbegränsningar, men PCB, kadmium, kvicksilver och andra föroreningar har
börjat omsättas senare än bly och blyets maximalnivå nåddes tidigare än dessa ämnen och
kommer därför att omhändertas med den valda avgränsningen. Metoden med frysmuddring
innebär att ingen awattning behöver ske på plats. Om block förekommer i muddringsområdet
kan alternativ metod behövas, men detta bedöms som osannolikt.
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 18
M1956-10
Massor som efter provtagning konstateras ha bakgrundshalter under 110 mg bly/ kg TS
grävmuddras bakom skärmar, läggs innanför tät spont, stabiliseras och innesluts i hamnens
konstruktioner.
Eftersom stabilisering av massorna ska ske inom tät spont är risken för urlakning i det
närmaste obefintlig.
I de fall avvattning trots allt skulle behöva genomföras på plats, framförallt om inte
frysmuddring skulle användas, kommer det avgående vattnet att renas kemiskt alternativt
genom mekanisk rening. Det vatten som återgår till recipienten kommer att provtas med
avseende på föroreningar (metaller, PAH, oljekolväten och TBT) i enlighet med
kontrollprogram som upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Hamnen har till
miljödomstolen ingett promemoria rörande muddrade sediments awattningsegenskaper m.m
som bilaga 9 till yttrande den 8 juni 2009. Enligt denna beräknas den totala mängden
föroreningar som kan tillföras recipient vid eventuell avvattning till maximalt en mängd som
motsvarar vad dagvattnet bidrar med och mindre än en hundradel av den ursprungliga
mängden förorening som muddras upp. Muddringen kommer därmed att medföra en klart
minskad föroreningsbelastning i området.
Hamnen har den 24 september 2010 ansökt om ny dispens från förbudet mot dumpning av
muddermassor som uppkommer vid underhållsmuddring. Hamnen kommer i samband med
arbetenas utförande att särskilt överväga möjligheten att uppföra ytterligare erosionsskydd
och därmed minska behovet av underhållsmuddring.
Sprängning i samband med anläggningsarbetet kommer att bli aktuellt endast vid Frihamnen
och sker då under en begränsad tid. Hamnen kommer att iaktta de försiktighetsmått som
Fiskeriverket föreslår. Hamnen godtar att utöver tidigare villkorsåtagande vid sprängning
(samlad sprängning, borrade laddhål med små sprängningar, lågt kväveinnehåll, skrämma bort
fisk) att använda bubbelridå eller liknande för att minimera tryckvågens utbredning i
vattenmassan. Tillskottet av kväve kommer att vara av temporär karaktär.
Vad gäller miljökvalitetsnormerna för vattenförekomstens status gavs ansökan in i september
2007. Bestämmelser om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och vattenförekomsterna
inom Norra Östersjöns vattendistrikt beslutades den 16 december 2009. Deldomen i målet
meddelades i februari 2010. Lilla Värtan har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten
och har måttlig ekologisk potential med hänsyn till den påverkan som följer av
hamnverksamheten. Mot bakgrund av de försiktighetsmått som kommer att vidtas kommer
statusen på vattenförekomsten inte att försämras genom de planerade åtgärderna.
Hamnen godtar att utföra pålning och spontning med resonansfri vibrering, dock att det inom
vissa områden kan bli nödvändigt att pressa ned sponten till fast botten med hydraulisk press.
Oavsett metod kan dock Naturvårdsverkets angivna riktvärden innehållas (NFS 2004:15).
Bullrande arbeten kommer att bedrivas endast under dagtid på vardagar (kl. 07-19). Till stöd
för detta åberopas promemoria från WSP (Miljööverdomstolens aktbil 99).
Hamnen godtar i väsentliga delar det av länsstyrelsen vid miljödomstolen lämnade förslaget
avseende villkor för grumlande arbeten. På grund av att det troligen kommer att bedrivas
annan vattenverksamhet i området (Fortum AB:s pirutbyggnad) är det dock viktigt att kunna
särskilja eventuell grumling som orsakas av respektive arbeten. I det kontrollprogram med
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 19
M 1956-10
bakgrundshalter som ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten kommer Hamnen att
föreslå att begränsningsvärdet anges som ett normalvärde, ett varningsvärde och ett
åtgärdsvärde. Med normalvärde avses då den normala turbiditeten och dess naturliga
variation. Med varningsvärde avses ett värde som indikerar avvikelser från normalvärdet och,
som om det överskrids, ska medföra skyldighet till intensifierad provtagning för att finna
förklaring till avvikelsen. Om åtgärdsvärdet överskrids ska omedelbart vidtas åtgärder för att
förhindra den förhöjda grumlingen.
Hamnen godtar de villkor avseende sprängning samt om upprättande av kontrollprogram som
godtogs i miljödomstolen.
Eftersom hamnen begränsat sitt yrkande vad avser användandet av stora mängder sprängsten
för utfyllnad av Värtapiren är det i miljödomstolen godtagna villkoret om båttransporter inte
längre aktuellt. Hamnen föreslår inte något villkor i den delen.
Fiskeavgift
Med hänsyn till att området sedan lång tid använts för sjöfart och hamnverksamhet, med
fartygstrafikens kontinuerliga påverkan på bottenområdet samt till de skyddsåtgärder som ska
vidtas för att förhindra grumling och sedimentspridning delar Hamnen inte Fiskeriverkets
bedömning att den ansökta verksamheten kommer att leda till sådana skador på fisk och
fisket, att ett åläggande om att betala fiskeavgift skulle vara befogat.
Hamnen godtar dock att under en prövotid i samråd med länsstyrelsen och Fiskeriverket
utreda frågan om eventuell skada på fisket och att inom två år från det att grumlande arbeten i
vatten avslutats redovisa det underlag Fiskeriverket efterfrågar och samtidigt redovisa
bolagets inställning i fråga om fiskeavgift.
Verkställighetsförordnande
De villkor som miljödomstolen föreskrivit ska gälla först när tillståndet vinner laga kraft och
verkställighetsförordnandet omfattar inte dessa. Förordnandet har därför ingen rättsverkan.
MOTSTÅENDE INTRESSEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Djurgården-Lilla Vårtans miljöskyddsförening
Det föreslagna prövotidsförfarandet för minskning av bulleremissionerna från
verksamhetsområdet riskerar att inte bli seriöst hanterat eftersom Hamnen överklagat
miljödomstolens dom och Stockholms stad redan tagit beslutet att exploatera och bygga ut
Värtapiren oavsett miljödomstolens överväganden. Föreningen har därför yrkat att slutliga
villkor beträffande bulleremissionerna fastställs i enlighet med föreningens yrkande.
Planerna att flytta delar av hamnanläggningarna i Vårta- och Frihamnen samt att utnyttja
marken till bostads- och kontorsområde strider mot ett flertal av de nationella och regionala
miljömålen samt drabbar ett stort antal boende i Hjorthagen och på Gärdeshöjden samt i
Baggeby på Lidingö. Hamnverksamheten är redan idag mycket störande för de boende i
Hjorthagen och på Gärdeshöjden. I dagsläget orsakas problemen främst av godshanteringen,
särskilt den som sker på järnväg. Godshanteringen beräknas i det närmaste fördubblas efter
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 20
M1956-10
utbyggnaden. De uppgivna trafikflödena till och från hamnen kommer att öka väsentligt.
Ombyggnaden kommer att uppenbart påverka landskapsbilden.
Hamnen gränsar till Kungliga Nationalstadsparken vars intresse riskerar att skadas av
hamnverksamheten. Riktvärdena for buller kan överskridas under kvällsperioden om samtidig
verksamhet sker i olika delar av hamnen.
Byggnadsarbetena kommer att medföra höga bullernivåer, vibrationer, luftföroreningar och
dammspridning. Detta leder till miljö- och hälsoproblem, t.ex. överskridanden av
partikelnormen. Störningarna kommer att under många år vara belastande för boende och
arbetande i omgivningen av byggarbetsplatsen och längs transportvägarna. För de boende i
området tillkommer under flera år bullret från krossning och hantering av mottagna
bergmassor på gasverkstomten. På grund av störningarna kan endast färdigkrossade massor
som levereras direkt till byggplatsen med pråm tillåtas.
Hamnverksamheten orsakar buller vid lastning och lossning. Buller kommer från motorer på
fartyg, bilar, truckar, järnvägslok, rangering av tågvagnar, fläktar på fartygen samt av däcken
hos bilar och arbetsmaskiner. Det alstras också buller i samband med fartygsrörelser i
hamnbassängen. Åtskilligt av detta buller är lågfrekvent, vilket försvårar dämpningen.
Om Hamnens ansökan ska bifallas måste Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller
tillämpas vid bedömningen av skyddsåtgärder. Rangeringen av järnvägsvagnar ger upphov till
slagljud och fartygens hjälpmaskiner och fläktar innehåller hörbara tonkomponenter. Därför
bör riktvärdena för ekvivalent buller under driftsfasen skärpas med 5 dB(A). Villkor om
elanslutning måste föreskrivas.
Av underlaget för beslut om exploatering av Värtapiren framgår att anläggandet ny kaj samt
skapande av större yta planeras. Detta skulle göra det svårare att avvisa fartyg på grund av
brist på utrymme med hänsyn till att Värta- och Frihamnen är en allmän hamn. Enligt
underlaget för detaljplanen för Värtapiren beräknas långt större ökningar av trafikmängderna
än vad som framkommer av den till miljödomstolen redovisade
milj ökonsekvensbeskrivningen.
Hamnen har inte visat att den valda platsen är lämplig för utbyggnaden och flyttningen av
hamnverksamheten. Det finns bättre alternativ för Hamnens expansion. Ett problem med
utredningen är att den inte tar ett samlat grepp i form av en strategisk miljöbedömning för
hela regionen. Östra Mellansverige har ett flertal hamnar med outnyttjad eller lätt utökad
kapacitet i Norrköping, Oxelösund, Södertälje, Kapellskär och Gävle. Förändringen av
hamnverksamheten gör att den är att se som en ny verksamhet som inte får medverka till att
gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Det är ytterst troligt att den av den sökta
verksamheten förorsakade kostnaden samt skadorna och olägenheterna överstiger
verksamhetens allmänna nytta.
Per-Olof Fredriksson
Han har framhållit de bullerstörningar som orsakas av färjan Silja Europa som har
anläggningstider kring kl. 6 och att det av lokaltidningarna framgår att många andra som bor
på Gärdet är bullerstörda av den färjan. Han är mycket obehagligt berörd av dess störande
infraljud som inte går att utestänga och som påverkar hj ärtrytmen.
SVEA HOVRÄTT
Milj öö verdomstolen
DOM
Sid 21
M1956-10
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har avstyrkt bifall till Hamnens yrkanden om tillstånd till vattenverksamhet
och förändrad hamnverksamhet samt ifrågasatt möjligheterna att godkänna
miljökonsekvensbeskrivningen i dessa delar. Verket har därvid anfört följande.
Det prövningsunderlag som bolaget redovisat är inte tillräckligt för att det ska vara möjligt att
bedöma miljökonsekvenserna.
Vattenmyndigheten för norra Östersjön beslutade den 16 december 2009 enligt förordningen
(2004:660) om förvaltning av vattenkvaliteten på vattenmiljön vilka miljökvalitetsnormer som
ska gälla i Lilla Vårtan. Status 2009 för vattenförekomsten var måttlig, otillfredsställande eller
dålig ekologisk potential, respektive inte god kemisk ytvattenstatus. Den miljökvalitetsnorm
som ska följas är god ekologisk potential till 2021 respektive god kemisk ytvattenstatus till
2015. Påverkan på miljökvalitetsnormer ska vägas in vid tillståndsprövningen. För
uppfyllandet av miljökvalitetsnormer som är gränsvärdesnormer kan ställas strängare krav på
försiktighetsmått och skyddsåtgärder än vad som annars kan anses rimligt.
Ett krav på Hamnens redovisning är vilken inverkan verksamheten kan ha på de olika
kvalitetsfaktorer som använts vid klassificeringen av vattenförekomsten. Hamnen ska också
redovisa hur verksamheten påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna och vilka
försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan vidtas för att förhindra att verksamheten
medverkar till att normerna inte kan följas.
Av bolaget redovisade miljötekniska sedimentundersökningar från 1998 och 2005 ger inte en
tillräckligt noggrann och tillförlitlig bild av sedimentens karaktär och föroreningsinnehåll. I
fråga om hantering av förorenade sediment hänvisar Hamnen till en ny sedimentutredning
från november 2010. Enligt Hamnen skulle halten 110 mg/kg TS för bly vara en indikator för
när sedimenten kan anses påverkade av en punktkälla. Att enbart använda blyhalten som
indikator är otillräckligt för att visa att det inte förekommer förhöjda halter av andra
föroreningar. Om Hamnen har för avsikt att avskilja rena muddermassor från förorenade ska
Hamnen också redovisa undersökningar med avseende på de övriga föroreningar som
påträffats i förhöjda halter vid tidigare sedimentundersökningar.
I Hamnens redovisning saknas tydliga yrkanden och teknisk redovisning beträffande den
awattning avseende muddermassor samt behandling av avgående vatten som kan behöva
genomföras inom hamnens verksamhetsområde. Redovisningen behöver innehålla uppgifter
om var avfallsbehandlingen ska utföras, vilka vattenmängder som kan komma att avgå, vilka
föroreningshalter och föroreningsmängder som förväntas i det avgående vattnet samt vilken
miljöpåverkan hanteringen kan ge upphov till. Att enbart jämföra mängden föroreningar som
beräknas släppas ut i recipienten vid awattning med den ursprungliga mängd av föroreningar
som grävs upp är inte tillräckligt. Hamnen behöver också redogöra för de försiktighetsmått
och skyddsåtgärder som kan vidtas samt effekten av dessa och kostnaden för dem.
I Hamnens redovisning saknas verksamhetsbeskrivning och yrkande om tillstånd vad avser
användandet av avfallet för anläggningsändamål. Det behöver göras en bedömning utifrån
avfallsförordningen (2001:1063) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om
deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 22
M1956-10
deponering av avfall för att kunna avgöra förutsättningarna för att deponera muddermassor
och vad som utgör lämpliga former för en sådan deponering. I den sedimentundersökning från
2010 som hamnen redovisat återfinns en jämförelse med gränsvärden för vissa parametrar.
Vid ackumulerad utlakad mängd vid L/S 10 i NFS 2004:10. Bedömningen måste dock göras
utifrån samtliga gränsvärden i NFS 2004:10, både av initial utlakning vid L/S 0,1 och
ackumulerad utlakad mängd vid L/S l O, för att det ska gå att bedöma förutsättningarna för att
deponera dessa massor. Förutom närmare redovisning av sedimentens föroreningsstatus krävs
redovisning av vilket resultat som uppnås med den aktuella stabiliseringsmetoden. Hamnen
anger i miljökonsekvensbeskrivningen att inkapslingen kan innebära att föroreningarna i
sedimenten är mindre tillgängliga jämfört med dagsläget. Detta är inte tillräckligt utan
behöver bekräftas med ytterligare undersökningar. Hamnens resonemang om att aktuella
föroreningar är partikelbundna och därför inte tillgängliga för växter och djur i området
saknar vetenskaplig grund.
Även vid användandet av externa massor för anläggningsändamål ska redovisning ske av
massornas egenskaper, deras innehåll av föroreningar och deras lakbarhet för att tillåtligheten
av verksamheten och behovet av skyddsåtgärder ska kunna bedömas.
Hamnen har ansökt om dispens för dumpning av avfall från underhållsmuddring vid dess
befintliga kajer i Lilla Värtan och Saltsjön. Naturvårdsverket bedömer att dessa planerade
dumpningsåtgärder har samband med och påverkar förutsättningarna för genomförandet av de
verksamheter och åtgärder som prövas i det nu aktuella målet. Naturvårdsverket hemställer
därför att Milj ööverdomstolen förenar prövningarna. Behovet av samlad prövning av all
prövningspliktig verksamhet som är knuten till bolagets planerade verksamhet talar mot bifall
till Hamnens ansökan om tillstånd till vattenverksamhet och ändrad hamnverksamhet.
Vad gäller buller från den vattenverksamhet i form av byggande i vatten som Hamnen sökt
tillstånd för bör jämförelser göras med riktvärden i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller
från byggarbetsplatser (NFS 2004:15).
Utgångspunkten vid en utredning av vilka bullerskyddsåtgärder som är möjliga och skäliga att
vidta av en hamnverksamhet ska vara Naturvårdsverkets utomhusriktvärden för industribuller
från nyetablerad verksamhet (SNV RR 1978: rev 5,1983) samt Socialstyrelsens allmänna råd
om buller inomhus (SOSFS 2005:6). En sådan utredning ska omfatta all inom hamnens
verksamhetsområde förekommande hamnanknuten verksamhet.
Riktvärdena för industribuller ska tjäna som vägledning vid bedömningen av de ekvivalenta
ljudnivåerna som uppkommer under den del av ett angivet tidsintervall då störande
verksamhet pågår. Verifiering av hur bullerutbredningen från en verksamhet förhåller sig till
dessa ekvivalentnivåer ska därför ske under en kortare tidsperiod av högst en timmes längd
och genomföras då risken för störningar bedöms vara som störst för omgivningen.
Ljudutbredningen från hamnverksamheten kommer att variera i intensitet mellan relativt
långa perioder av mycket låg aktivitet och kortare perioder av hög aktivitet. Ett medelvärde
över en hel period av dygnet kommer inte att återge den faktiska ljudutbredningen på ett
rättvisande sätt, särskilt under nattetid. Verifieringen skulle också förutsätta bullermätningar
under hela tidsintervallet. För att ett miljökrav att hålla omgivningspåverkan i form av buller
under en viss nivå ska vara ändamålsenligt är det viktigt att villkoret utformas så att
verksamhetsutövaren tvingas vidta de åtgärder som krävs för att hålla denna nivå. Underlaget
bör vara anpassat till Miljööverdomstolens senaste praxis som innebär att villkor med
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 23
M1956-10
begränsningsvärden ska utformas i beaktande av det enskilda fallet. I vissa fall kan det vara
lämpligt att föreskriva krav på viss teknik eller skyddsåtgärd och i andra villkor som medger
ett begränsat antal överskridanden av ett angivet begränsnings värde.
Hamnen har inte lämnat ett prövningsunderlag som möjliggör slutligt ställningstagande till
vilka försiktighetsmått som är möjliga och skäliga för att begränsa bullerstörningarna.
Underlaget redovisar inte hur begränsningsvärdena för buller ska kunna kontrolleras och
innehållas. Prövotidsförordnanden bör tillämpas restriktivt och det bör egentligen krävas att
Hamnen i sina ansökningshandlingar redovisar underlag som möjliggör att en verksamhet i så
stor utsträckning som möjligt kan regleras i samband med tillståndsgivningen.
Att Värtahamnen-Frihamnen utgör en allmän hamn innebär inte att Hamnen saknar
möjligheter att vidta skyddsåtgärder eller ställa krav på rederier och verksamhetsutövare inom
hamnområdet, t.ex. vad avser tidpunkter för lossning eller vilken kaj fartyget ska anlöpa. Stöd
för detta är Miljööverdomstolens avgöranden angående Kapellskärs hamn (M 6387-06) och
Verköhamnen i Karlskrona kommun (M 1866-09). I det senare avgörandet föreskrivs villkor
som inskränker fartygstrafikens omfattning under nattetid.
Åtgärder som möjliggör el-anslutning av fartyg vid kaj får numera anses vara en väl etablerad
teknik för att uppnå reduktion av såväl buller som utsläpp till luft. En internationell standard
för den tekniska utformningen av högspänningsanslutning av fartyg i hamn har nu fastslagits
genom standardiseringsdokumentet ISO/EEC PAS 60092-510 som publicerades den 29 april
2009. Det är därför lämpligt att genom slutligt villkor reglera Hamnens skyldighet i detta
avseende. Naturvårdsverket finner att en tidsåtgång av 2 år bör medges för idrifttagande av
sådant el-anslutningssystem för befintliga hamnanläggningar. Tillståndet till den befintliga
hamnverksamheten bör således innehålla ett slutligt villkor som åligger Hamnen att inom 2 år
tillhandahålla matning av land-el vid samtliga kajer. För det fall Miljööverdomstolen medger
tillstånd till de yrkade förändringarna av hamnverksamheten ska villkor föreskrivas om att
åtgärder för el-anslutning av fartyg ska vara genomförda innan nya och ombyggda kajplatser
tas i drift.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen har vidhållit vad som anförts i dess yttranden till miljödomstolen samt tillagt
följande.
För buller från anläggningsarbeten ska ekvivalenta ljudnivåer motsvarande de som framgår av
tabellen i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) gälla.
Bolaget har i bilaga till överklagandet angivit att riktvärdena kan innehållas genom att
alternativa metoder till spontning används. Mot bakgrund av detta kan anläggningsarbetena
accepteras.
Av bullerutredningen om hamnrelaterad tågtrafik framgår att tågtransporter inom
hamnområdet orsakar de högsta maximala ljudnivåerna från hamnverksamheten. Orsaken
uppges vara slag i vagnkopplingar, skengnissel m.m. Transporterna förekommer under
nattperioden och berör ett stort antal boende längs Tegeluddsvägen och vid Hjorthagen.
Det är viktigt att, förutom att utreda åtgärder i form av fasadisolering, även utreda möjligheter
att begränsa bullret så nära källan som möjligt. Utredningen bör t.ex. belysa möjligheter att
vidta bullerbegränsande åtgärder på vagnkopplingar, vagnhjul och spår. Mot bakgrund av de
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 24
M1956-10
störningar för närboende som den hamnrelaterade tågtrafiken medför bör tiden för inlämnande
av utredning och förslag till slutliga villkor vara ett år från lagakraftvunnen dom.
Närboende har framfört klagomål på lågfrekvent buller från fartygen. Mot bakgrund av den
störning för närboende som lågfrekvent buller medför och den möjlighet som finns att
reducera detta genom att elansluta fartyg i hamnen bör bolaget åläggas att erbjuda
elanslutning till de fartygstyper som regelbundet förväntas trafikera hamnen. Elanslutning av
fartyg vid kaj får anses vara en etablerad teknik för att minska såväl buller som luftemissioner
vid hamnanläggningar. För att fartyg ska kunna koppla upp sig snabbt och effektivt bör en
lösning med högspänningsanslutning väljas på liknande sätt som gjorts i t.ex. Göteborgs
hamn. En rimlig tid för genomförande av de tekniska installationer m.m. som behövs kan vara
två år från lagakraftvunnen dom. För nytillkommande hamndelar bör utrustning för
elanslutning finnas då dessa börjar trafikeras. Sveriges Redareförening, Sveriges Hamnar och
Sjöfarsverket har i en överenskommelse beslutat intensifiera arbetet med att främja ökad
landanslutning. IMO (International Maritime Organization) och dess beredningsorgan i
miljöskyddsfrågor MEPC (Marine Environment Protection Committe) har tagit fram ett
förslag till en internationell standard för högspänningsanslutning av fartyg vid kaj som
godkänts av IEC (International Electrotechnical Commision) och ISO (International
Organization for standardization). Dokumentet som har beteckningen ISO/IEC PAS 60092510 publicerades den 29 april 2009. Riksdagen beslutade den 5 maj 2010 att bifalla
skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU34 "Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas
samt för landansluten el till fartyg i hamn" (prop. 2009/10:144). Energiskatten på elektrisk
kraft från stamnätet till fartyg som ligger i hamn kommer att sättas ned från dagens generella
nivå om 28,2 öre till 0,5 öre per kWh. Detta kommer sannolikt att öka intresset hos anlöpande
fartyg att använda landel.
Länsstyrelsen kan inte bedöma om den av bolaget i andrahandsyrkandet förespråkade tekniska
lösningen är den bästa metoden i enlighet med kraven på bästa teknik. De synpunkter och
förslag till villkor rörande grumlande arbeten, hantering av förorenade massor samt
kontrollprogram, som länsstyrelsen framfört i miljödomstolen och som godtagits av hamnen
vid huvudförhandlingen, vidhålls.
Av Hamnens redovisning framgår att muddrade sediment kommer att tas om hand på land
eller utnyttjas för anläggningsarbeten. Användning av avfall för anläggningsändamål är
miljöfarlig verksamhet för vilken kan krävas anmälan eller tillstånd. Det framgår inte av
bolagets utredning om den planerade användningen av avfall är anmälnings- eller
tillståndspliktig, hamnen bör om det är aktuellt yrka tillstånd för den planerade användningen.
Av bolagets redovisning framgår att det kan vara aktuellt att awattna muddermassor i
hamnen. Behandling av avfall är miljöfarlig verksamhet som kan vara anmälnings- eller
tillståndspliktig. Det framgår inte av bolagets utredning om den planerade awattningen kräver
anmälan eller tillstånd. Hamnen bör om det är aktuellt yrka tillstånd för den planerade
avfallsbehandlingen. Hamnen bör komplettera utredningen med redovisning av varför
Hamnen valt redovisad metod för avvattning, hur och var bassängerna för awattning kommer
att utformas och placeras, om tillsats av kemikalier kommer att ske, vilka riktvärden som
Hamnen hänvisar till och på vilket djup lakvattnet kommer att släppas ut. Hamnen bör även
redovisa en jämförelse av de analyserade metoderna utifrån principen om bästa möjlig teknik.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 25
M1956-10
Till tillståndet bör biläggas en karta där verksamhetsområdet på land och i vatten är inritat och
aktuella fastighetsbeteckningar angivna.
Stockholms Stad delar Hamnens invändningar mot miljödomstolens dom.
Fiskeriverket
Fiskeriverket bedömer att ansökt verksamhet kommer att påverka fisk och fiske såväl
temporärt som permanent. Temporär skada på fisk och andra akvatiska organismer uppstår i
samband med anläggningsarbeten och en tid därefter genom grumling, sedimentering, höga
ljudnivåer i samband med sprängning samt ökad spridning av föroreningar. Den mer
permanenta skadan på fisken och de akvatiska organismerna orsakas främst genom förlust av
produktionsareal p.g.a. den planerade utfyllnaden av ett vattenområde om ca 84 000 m2.
Skada på fisk uppstår vidare i samband med återkommande underhållsmuddringar och
dumpningar. Påverkan på fiske uppstår främst genom minskad fiskproduktion och
igenslamning av fiskeredskap.
Även om de redovisade skadeförebyggande åtgärderna vidtas kommer det att ske en
betydande negativ påverkan på fisk och fiske. Tillståndet till verksamheten ska därför förenas
med villkor för Hamnen att vidta de av Fiskeriverket föreslagna skyddsåtgärderna samt
kompensera för skada genom att betala fiskeavgift. För att Fiskeriverket ska kunna lämna
förslag på fiskeavgift bör utredningar utföras under en prövotid. För skadebedömning och
beräkning av fiskeavgift bör dels den av Hamnen föreslagna recipientundersökningen i Lilla
Värtan, dels den provtagning som sker inom kontrollprogrammet för ansökt verksamhet ligga
till grund. Även kunskap som insamlas vid uppföljning av villkor och det slutliga valet av
skyddsåtgärder bör beaktas vid en bedömning. Samråd bör ske med länsstyrelsen och
Fiskeriverket innan slutlig utformning av utredningarna fastställs. Fiskeriverket bör ges
möjlighet att inkomma med utlåtande om storleken av fiskeavgiften efter Hamnens
redovisning av utredningarna.
Fiskeriverket har ingen erinran mot bolagets tekniska lösning för utfyllnad och anläggande av
påldäck. När det gäller valet av teknik för muddring är den mest fördelaktiga metoden vid
muddring av förorenade sediment frysmuddring vilken inte kräver dränering av
muddermassorna och begränsar spridningen av föroreningar. I samband med
anläggningsarbeten i vatten kan ljud uppstå från såväl sprängning, pålning, borrning, grävning
som buller från fartyg. Innan sprängning sker bör bubbelridå eller annan lämplig skyddsåtgärd
vidtas för att minimera tryckvågens spridning i vattenmassan. Innan sprängning bör fisk
skrämmas bort med akustiska metoder. Sprängning bör ske samlat i mindre sprängningar.
Laddningshålen bör vara förborrade för att begränsa grumlingen. Sprängmedel med lågt
kväveinnehåll ska användas. Fiskeriverket har ingen erinran mot Hamnens förslag på villkor
för att begränsa grumling och spridning av sediment. Hamnen bör dock utreda och redovisa
hur stort område som kommer att påverkas av grumling och sediment i och med de passager
som kommer att ske in och ut ur arbetsområdet under tiden för de grumlande arbetena.
Fiskeriverket har inget att erinra mot hamnens förslag för utsläpp av dagvatten, men att villkor
i form av begränsningsvärden för utsläpp av dagvatten och avgående vatten från awattning av
muddermassor bör föreskrivas,. Villkoret bör omfatta bly, kvicksilver, krom, koppar, zink,
kadmium, nickel, PAH, TBT, fenol, olja C10-C40, PCB och suspenderande ämnen.
Fiskeriverket föreslår i första hand prövotidsförordnande enligt följande:
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 26
M1956-10
Miljödomstolen skjuter upp frågan om Hamnen ska betala fiskeavgift i form av årlig
avgift för permanent skada som uppstår genom utfyllnad av vattenområde respektive
engångsavgift för temporär skada som uppstår genom utfyllnad grumling och
sedimentering under tiden för utförande av den nu tillståndsgivna vattenverksamheten.
Hamnen ska under en prövotid genomfora referensundersökningar och efterkontroll.
Utredningsarbetet ska av Hamnen planeras före byggstart och i samråd med
Fiskeriverket och länsstyrelsen. Hamnen ska senast inom två år från det de grumlande
arbeten avslutas redovisa resultatet av utredningen till miljödomstolen med en
ståndpunkt i frågan om eventuella avgifter.
I andra hand föreslår Fiskeriverket att kompensation för permanent skada utgår som en
schabloniserad fiskeavgift om 40 000 kr per år och att endast frågan om temporär skada
uppskjuts under en prövotid.
Socialstyrelsen
Höga nivåer av buller orsakar momentana stressreaktioner med förhöjd hjärtfrekvens och
förhöjt blodtryck. Långvarig exponering för samhällsbuller medför ökad risk att drabbas av
hypertoni och hjärtinfarkt. En av de allvarligaste störningarna är sömnstörningar. Den
maximala ljudnivån och antalet ljudhändelser har avgörande betydelse för uppkomsten av
sömnstörningar. Risken för uppvaknanden ökar ju fler ljudhändelser som förekommer även
om de enskilda händelserna har en relativt låg ljudnivå. Även skillnaden mellan
bakgrundsnivån och olika ljudhändelser har stor betydelse för risken att väckas. Det kan
upplevas som mindre störande att exponeras för buller med jämn kontinuerlig karaktär än för
ett oregelbundet buller, även om den ekvivalenta ljudnivån är densamma.
Byggbuller särskilt från pålning och spontning upplevs ofta mycket störande. Om bullret ger
långsiktiga negativa hälsoeffekter för de boende är svårt att svara på utan närmare
undersökningar. Med den tystare spontningsmetoden, som redovisats ge bullernivåer under 60
dBA vid husfasaderna, minskas risken för störning påtagligt för människor som vistas
inomhus med stängda fönster. Detta förutsätter att pålningen eller spontningen inte ger
upphov till lågfrekvent buller eller vibrationer i bostäderna.
Om den av Hamnen yrkade högsta bullernivån för hamnverksamhet dagtid, 55 dBA, tillåts
mellan kl. 06 till kl. 07 istället för 45 dBA som rekommenderas denna tid, så kommer detta att
påverka människors nattsömn och hälsoeffekterna kan då inte anses försumbara. Området är
redan drabbat av vägtrafikbuller. Bullret från hamnverksamheten kommer att vara ett tillägg i
störningen, som kommer att vara större än man kunde förväntat sig i en situation utan
trafikbuller. Bullret kommer att vara klart hörbart eftersom de två ljudkällorna har olika
frekvensinnehåll, tidmönster och kommer från olika håll. Att bullrande verksamhet pågår
även under helger gör att människors möjlighet till återhämtning minskar.
Vad gäller hamnrelaterad tågtrafik bör en mer omfattande utredning göras då transporterna
sker under nätterna. Bullerstörningar som regelbundet överskrider gällande riktvären under
nätterna stör en större andel av befolkningen än vad som kan anses acceptabelt.
Lågfrekvent ljud kan lättare spridas genom väggar, tak och golv än andra ljud. Den sämre
dämpningen av lågfrekventa ljud gör också att ljudet kan uppfattas på mycket stora avstånd
SVIEA HOVRÄTT
Mi jööverdomstolen
DOM
Sid 27
M1956-10
från ljudkällan. Lågfrekventa ljud påverkar människor mer än ljud som inte domineras av låga
frekvenser. Symtomen kan komma redan vid ljudnivåer strax över den normala hörtröskeln.
Socialstyrelsen anser att det är angeläget att det görs en miljömedicinsk utredning för att få
svar på vilka hälsoeffekter de redovisade bullernivåerna kan medföra. Framförallt bör
överskridanden av gällande riktvärden utredas.
När det gäller beräkningen av ljudnivåerna ska mätning ske då störning pågår. Om t.ex. en
maskin är bullerkällan ska maskinen vara i normal drift och utföra arbete som den normalt
utför.
Trafikverket
Trafikverket ansvarar för trafikslagsövergripande infrastrukturplanering och genomförande av
åtgärder på statliga vägar och järnvägar.
Sveriges näringsliv är starkt exportberoende och 95 % av landets utrikeshandel går sjövägen.
Samhället är beroende av att fartygen och landtransporterna når hamnarna. Hamnarna i
Frihamnen och Värtahamnen förbinds med Värtabanan, E20 inklusive Lidingövägen och
Valhallavägen samt farlederna mot Östersjön. E 20 via Norra Länken invigs andra halvåret
2015.
Riksintresset Stockholms hamn har fastställts genom beslut av Trafikverket och utgörs av
nuvarande hamnområde. Om de ytor som idag används för att upprätthålla riksintresset för
hamnverksamhet ska användas för annat ändamål måste hamnverksamhet etableras som i
funktion och omfattning är likvärdig den nuvarande.
Stockholmsregionen befolkningstillväxt och ekonomiska tillväxt leder till att trafikvolymerna
på vägar och spår förändras snabbt oavsett om det sker investeringar i sjöfarten eller inte.
Regeringen beslutade 2010 om en nationell plan för transportsystemet under perioden 20102021 och Länsstyrelsen i Stockholms län om en länsplan för samma period. Ett av objekten i
närheten till Värtahamnen-Frihamnen är E 20 med Norra Länken. Trafikverket bygger för
närvarande Norra Länken. Syftet med Norra Länken är dels att utgöra en del av det
övergripande trafiksystemet i Stockholmsregionen, dels att utgöra en länk till hamnarna i
Värtan/Frihamnen. Den förbinder E20 med Stockholms innerstad samt med El8 och E4.
Norra Länken består till stor del av tunnel. Den utgör ett riksintresse. Större delen av den
tunga trafik som idag trafikerar Valhallavägen och Lidingövägen kommer att kunna använda
Norra Länken.
Värtabanan har inte sådana brister i anläggningen att godstrafik av säkerhetsskäl eller tekniska
skäl inte kan tillåtas. Järnvägstrafiken har en viktig roll för att skapa ett hållbart samhälle. Det
är önskvärt ur ett klimatperspektiv att tillhandahålla konkurrenskraftiga godstransporter till
järnväg. Efterfrågan på att transportera gods med järnväg kommer troligtvis att öka.
Värtabanan är ett viktigt godsstråk mellan Finland och Sverige. Banan har anslutning till
Värtahamnen/Frihamnen. Från Värtahamnen avgår och ankommer dagligen tågfärjor till och
från Finland. Stockholms Hamn är idag den enda hamnen på Sveriges östkust som trafikeras
med tågfärjetrafik. Värtabanan och tågfärjetrafiken till Finland erbjuder trafikutövare tåglägen
på utvalda korridorer i Europa. Trafikverket bedömer att Värtabanan har kapacitet för det
s\ 'EA HOVRÄTT
DOM
Sid 28
M1956-10
M ljööverdomstolen
antal järnvägsvagnar som beräknats vid den i målet redovisade kapaciteten i Värtahamnen
/Frihamnen.
Åtgärder för att begränsa buller från järnvägen på befintlig bebyggelse får vidtas enligt praxis.
Ny bebyggelse kan endast tillåtas i den mån verksamheten enligt riksintresset kan
upprätthållas.
I storstäder råder ofta trängsel i trafiksystemet under högtrafik, oavsett om det är till och från
en hamn eller inte. Enligt de redovisade trafikmängder som hamnverksamheten ger upphov
till medför dagens verksamhet trafik med 1000 fordon per dygn jämfört med beräknad mängd
för sökt tillstånd, 1630 fordon per dygn. Andelen tung trafik uppgår till 378 respektive 671
fordon per dygn. Trafikverket bedömer att det är möjligt att hantera dagens såväl som de
framtida trafikvolymerna på det övergripande trafiknätet. Den beräknade trafikmängden på
Norra Länken beräknas år 2030 uppgå till 83 000 fordon per dygn. Den andel som beräknats
för hamnen om 1630 fordon per dygn utgör 13 %.
Det förekommer stora mängder trafik i området även utan hamnverksamheten. En fördubbling
av transporterna till och från hamnen kan därför endast marginellt förväntas bidra till ökade
bullerstörningar.
"I samband med planering av bebyggelse i Norra Djurgårdsstaden har trafikplatsen Värtan
anpassats för bebyggelsen.
Den trafik som kan bli följden av det sökta tillståndet är inte av den karaktären eller
storleksordningen att det finns skäl avstyrka bifall till ansökan om ändrat hamnläge. Den
sökta verksamheten måste få villkor som är likvärdiga med den befintliga
hamnverksamhetens villkor för att en förflyttning av verksamheten och riksintresset ska
kunna genomföras.
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket vidhåller de synpunkter som tidigare lämnats i målet. Sjöfartsverket instämmer
med Hamnen att den bör delta i arbetet med att anpassa farlederna och deras utmärkning.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen har framhållit att påverkan på sjötrafiken under anläggningsfasen bör
analyseras så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att upprätthålla sjösäkerheten under
byggnationstiden. Efter utfört arbete ska nya anläggningar i anslutning till hamnen geodetiskt
bestämmas och bottenförhållanden noggrant kartläggas för uppdatering av sjökort.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun
Nämnden vidhåller de synpunkter som tidigare lämnats i målet. Nämnden har inget att erinra
mot vad Hamnen anfört avseende den sökta verksamhetens omfattning.
Eftersom hamnverksamheten är en kontinuerlig verksamhet som bedrivs under hela dygnet
kan den ekvivalenta ljudnivån beräknas som ett medelvärde för hela dag-, kvälls- respektive
nattperioder. Med en sådan utgångspunkt för beräkning av ekvivalenta ljudnivåer bör
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 29
M1956-10
Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller för nattperioden kunna innehållas. Om
det bedöms att de ekvivalenta ljudnivåerna inte kan beräknas på detta sätt kan de riktvärden
som föreskrivits för prövotiden behöva ändras. Ett strängare bullerkrav under helger blir svårt
att klara eftersom anlöpen i hamnen är desamma vardagar som helger.
Mot bakgrund av det som Hamnen och Fortum framfört samt då de tekniska förutsättningarna
för att kunna elanslutna fartyg i hamnen i större omfattning än som görs idag syns det inte
möjligt att fastlägga ett villkor om elanslutning inom viss tid. Det är dock rimligt med ett år
för att utreda hur och när sådan kan ske.
Vad gäller vattenförekomstens status kan nämnden inte i dagsläget bedöma om möjliga
utsläpp till vatten från hamnverksamheten kan påverka i sådan omfattning att åtgärder är
motiverade. Däremot bör Hamnen inom ramen för sin egenkontroll utföra regelbundna
kontroller av vatten i anslutning till sin verksamhet så att Hamnen kan avgöra vilken påverkan
verksamheten faktiskt har på vattenförekomsten.
Blyhalten 110 mg/kg TS som hamnen avser använda som gräns för när massor ska
återanvändas genom stabilisering alternativt transporteras till godkänd deponi ligger på en
rimlig nivå. Som jämförelse kan nämnas att det i Naturvårdsverkets generella riktvärden för
förorenad mark anges att riktvärdet för bly är 50 mg/kg TS för känslig markanvändning och
400 mg/kg TS för mindre känslig markanvändning.
Nämnden förutsätter att det kontrollprogram för vattenverksamheten som hamnen åtagit sig
att inge senast nio veckor innan arbeten i vattenområdet påbörjas, utöver frågor om grumling,
även inbegriper frågor som provtagning av muddermassor samt det vatten som eventuellt
kommer att awattnas från massorna, konroll av ljudnivåer samt hantering av avfall och
kemikalier.
Vad gäller möjligheten att förena hamnverksamheten med ny bebyggelse för bostäder och
arbetsplatser i anslutning till hamnen är Norra Djurgårdsstaden ett av stadens viktigaste
miljöprojekt. Ett av syftena är att visa att det är möjligt förena hamnverksamheten med ett
bostadsområde i absolut toppklass från miljösynpunkt. Staden samarbetar i ett projekt med
bl.a. Clinton Climate Initiative. Av 18 utsedda områden i världen är Norra Djurgårdsstaden ett
av två i Europa.
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun
Nämnden vidhåller de synpunkter som tidigare lämnats i målet. Verksamhetsområdet ligger
även inom Lidingö stad, vilket innebär att ett antal Lidingöbor kommer att bli störda av t.ex.
fartygsanlöp till hamnen. Utbyggnaden av nya bostäder vid Dalénum innebär att det finns risk
för ännu större bullerstörningar på Lidingö.
Av hamnen orsakat buller ska understiga de riktvärden som gäller enligt Naturvårdsverkets
riktlinjer för externt industribuller samt Socialstyrelsens riktvärden för buller inomhus.
Riktvärdena ska gälla både vid nyetablering samt när en verksamhet söker nytt tillstånd. Även
indirekta verksamheter som transporter av tåg, fordon och fartyg till och från hamnområdet
ska ingå i beräkningen från verksamheten, oavsett om hamnen har möjlighet påverka sådana
transporter eller inte. Nämnden anser att hamnen redan innan byggstart ska redovisa vilka
åtgärder som planeras för att bullret under byggnadsskedet inte ska överskrida
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 30
M1956-10
Naturvårdsverkets allmänna råd, NFS 2004:15, beträffande byggbuller. Hamnen ska därför
använda metoden med spontpress vid de planerade pålningsarbetena.
Stockholm Vatten
I och med certifieringskraven för slam är det viktigt att Stockholm Vatten får kännedom om
avloppsvattnets karaktär från de färjor som tömmer sitt avloppsvatten. Kvaliteten på svartoch gråvatten från fartygen får inte avvika väsentligt från hushållsspillvatten. Hamnen har den
4 november 2009 lämnat en rapport gällande karaktärisering och utvärdering av
avloppsvattnet i avseende på metaller och fosfor. Hamnen bör fortsätta övervaka
metallhalterna i avloppsvattnet från färjorna , vilket kan ske som en del av egenkontrollen.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Inledning
Hamnen har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till miljöfarlig verksamhet och till
vattenverksamhet. Den miljöfarliga verksamheten omfattar hamnverksamhet med befintliga
och ändrade hamnanläggningar samt användande av muddrade massor för
anläggningsändamål genom stabilisering. Vattenverksamheten omfattar utrivande av pirar,
muddring, schaktning, grundförstärkning, utfyllnad samt anläggande av kajer, ramper och
påldäck.
Miljödomstolen har meddelat hamnen tillstånd till hamnverksamhet med befintliga
anläggningar, men har i övrigt avslagit hamnens ansökan. Det meddelade tillståndet har
förenats med bestämmelser om verksamhetens omfattning och med villkor.
Hamnen har yrkat ändring av miljödomstolens dom och i första hand tillstånd till
hamnverksamhet med ändrade anläggningar och till vattenverksamhet med de bestämmelser
och villkor som framgår av redogörelsen för hamnens talan ovan.
För det fall att Hamnens förstahandsyrkande inte vinner bifall har Hamnen i allt fall yrkat att
de av miljödomstolen föreskrivna bestämmelserna och villkoren vad avser hamnverksamheten
med de befintliga anläggningarna, ska ändras på sätt som framgår av redogörelsen för
hamnens talan ovan. Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening och Per-Olof Fredriksson
har i denna del yrkat ändring av prövotidsförordnandet i punkten l i miljödomstolens dom
avseende buller från hamnverksamheten.
Utredningen
Miljödomstolen har godkänt miljökonsekvensbeskrivningen med där gjorda kompletteringar.
Hamnen har i Miljööverdomstolen inskränkt och preciserat sin ansökan samt kompletterat sin
redovisning av verksamhetens miljökonsekvenser. De kompletteringar som gjorts i
Miljööverdomstolen har i huvudsak inneburit förtydliganden av den utredning som redovisats
i ansökan och i miljödomstolens dom.
Miljööverdomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen med gjorda preciseringar och
kompletteringar uppfyller kraven enligt 6 kap. 7 § miljöbalken. Miljööverdomstolen finner
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 31
M 1956-10
därför i likhet med miljödomstolen, att miljökonsekvensbeskrivningen och hamnens
kompletterande redovisning i målet kan läggas till grund för prövningen av ansökan.
Tillåtligheten
Lokalisering
Miljööverdomstolen konstaterar att den förändrade hamnverksamhet som ansökan avser ska,
med viss ändring av hamnanläggningarnas utformning, bedrivas på samma plats och omfatta
samma verksamhet som den befintliga. Verksamheten är, sedan detaljplanen avseende
kvarteret Casablanca vunnit laga kraft, planenlig.
I en storstad som Stockholm ska många intressen tillvaratas på en begränsad yta.
Transportbehovet måste tillgodoses vid sidan av behovet av bostäder och arbetsplatser. En
hållbar utveckling kräver att ytorna kan utnyttjas på lämpligaste sätt. Ansökan avser en sedan
länge etablerad hamnverksamhet, som innan tillståndsplikten infördes 1998, byggts ut till
dagens kapacitet. En utmärkande omständighet för verksamheten är att järnvägsspår för
långväga transporter ansluter direkt till kajerna vid Värtapiren. Både tåg- och
fartygstransporter kan därmed ske direkt till den plats där behoven finns. Att så kan ske
bedöms vara fördelaktigare för miljön i stort än om transporterna ska ske med flyg eller bil.
Hamnverksamheten lämnar också ett betydande bidrag till stadens näringsverksamhet och
därmed till den allmänna samhällsnyttan. En modern och ändamålsenlig utformning av
hamnen gynnar denna utveckling. Hamnen har också pekats ut som riksintresse för
kommunikation.
Mot denna bakgrund utgör den omständigheten att Hamnen yrkat att tillstånd ska ges till
hamnens fulla kapacitet inte skäl att avvika från miljödomstolens bedömning att det får godtas
att hamnverksamheten är lokaliserad till Värtahamnen-Frihamnen.
Miljökonsekvenser
Hamnverksamheten
Miljökonsekvenserna av att hamnverksamheten tillåts att bedrivas i den omfattning som
hamnanläggningarnas kapacitet medger är i huvudsak att människor och miljön i hamnens
omgivning kan komma att utsättas för olägenheter i form av buller samt att farleden, vägarna
och järnvägen, som ansluter till hamnen kan komma att belastas med trafik som ger upphov
till olägenheter i form av trängsel, buller och luftföroreningar.
Med stöd av framlagd redovisning har Hamnen bedömt att det antal boende som riskerar att
utsättas för buller från verksamhetsområdet över rekommenderade ljudnivåer för begränsning
av industribuller kommer att minska till följd av förändringen av verksamheten.
Ombyggnaden kan, som Hamnen anfört, medföra ur störningssynpunkt bättre kaj lägen, men
kan även medföra bättre möjligheter att vidta andra bullerminskande åtgärder såsom
elanslutning av fartyg. Miljööverdomstolen konstaterar att eventuella åtgärder som också kan
minska störningarna från verksamhetsområdet är byggande av skärmar eller de av
länsstyrelsen föreslagna åtgärderna vad avser j ärnvägsspåren och tågen.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 32
M1956-10
Hamnen har i Milj ööverdomstolen godtagit att installera anordningar för elanslutning av
fartyg i hamnen samt att utreda möjligheterna att påverka rederierna att begränsa
bullernivåerna och utsläppen till luft från fartygen genom differentiering av hamnavgifterna.
Hamnen bör dessutom, som miljödomstolen föreskrivit, i viss mån kunna ställa krav på de
fartyg som trafikerar hamnen (se Miljööverdomstolens avgöranden MOD 2007:55 avseende
Kapellskärshamnen och MOD 2010:30 avseende Verköhamnen). Milj ööverdomstolen har
uppfattat att bolaget åtagit sig att efter utredning av behovet och omfattningen, vidta
fasadisolerande åtgärder så att det är möjligt för verksamheten att innehålla de av
Socialstyrelsen rekommenderade värdena för inomhusbuller i bostäder. Hamnen har också
numera åtagit sig att under byggandet av de nya hamnanläggningarna innehålla de
rekommendationer för byggbuller från byggarbetsplatser som anges i NFS 2004:15.
Hamnen har med utgångspunkt från redovisade bullerberäkningar bedömt att även om
fartygen och hamnverksamheten kommer att flyttas närmare bebyggelse på Lidingö, kommer
avståndet fortfarande att vara tillräckligt för att bullerstörningarna där inte ska öka i märkbar
mån. Milj ööverdomstolen godtar denna bedömning.
Vad gäller de planer Stockholms kommun har för det område som lämnas av hamnen har
kommunen förklarat att den avser att vidta åtgärder för att på bästa sätt tillgodose kraven på
god miljö vid exploateringen. Det borde enligt Milj ööverdomstolen vara en förutsättning för
att kommunen ska kunna realisera sina planer för området.
Vid en samlad bedömning av den utredning avseende buller från hamnens
verksamhetsområde, som lämnats i målet, finner Milj ööverdomstolen alltså att det finns
förutsättningar att efter ianspråktagandet av de ändrade hamnanläggningarna, kunna bedriva
den sökta hamnverksamheten inom hamnområdet och samtidigt klara godtagbara bullernivåer
sedan ålagda skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtagits.
Den komplettering av utredningen som redovisats i Milj ööverdomstolen avseende övriga
miljökonsekvenser föranleder inte Milj ööverdomstolen att göra andra bedömningar än de som
miljödomstolen gjort vad avser den befintliga verksamheten. De villkor som hamnen härvid
godtagit tillgodoser i allt väsentligt de krav som framställts av hörda myndigheter.
Den hamnrelaterade trafiken
Sjöfartsverket har i yttranden i målet inte haft några invändningar vad avser möjligheten att
utnyttja farleden för beräknat antal fartyg. Sjöfartsverket har inte heller uteslutit att farleden
kan anpassas för fartyg av den storlek som Hamnen yrkat tillstånd för. Hamnen har förklarat
att den avser ha kontakt med Sjöfartsverket och på lämpligt sätt medverka till att farleden är
anpassad till de fartyg som önskar anlöpa hamnen, vilket Sjöfartsverket funnit positivt.
Milj ööverdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta Hamnens och Sjöfartsverkets
bedömningar av farledens och hamnens kapacitet. Det finns därför inte skäl att avslå ansökan
på den grunden att hamnen inte kan ta emot fartyg till det antal och av den storlek som
ansökan avser.
Milj ööverdomstolen bedömer att fartygsstorleken har mindre betydelse för bedömningen av
miljökonsekvenserna och att dessa inte utgör hinder att tillåta den sökta hamnkapaciteten.
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
DOM
Sid 33
M1956-10
Trafikverket har i yttrande till Miljööverdomstolen redovisat det arbete som pågår för
byggande av Norra Länken. Verket har bedömt att det är möjligt att på det övergripande
trafiknätet hantera de av hamnen förväntade trafikmängderna. Verket har också bedömt att en
fördubbling av transporterna till och från hamnen endast marginellt kan förväntas bidra till
ökade bullerstörningar i beaktande av att det förekommer stora mängder trafik i området även
utan hamnverksamheten. Vad gäller trafiken på Värtabanan har verket bedömt att den har
kapacitet för det antal järnvägsvagnar som förväntas med den av Hamnen redovisade
kapaciteten.
Den hamnrelaterade biltrafiken kommer att direktanslutas till Norra Länken via en tunnel.
Detta bedöms leda till en märkbar förbättring av bullerbelastningen i hamnens omgivning.
Miljööverdomstolen konstaterar att det är osannolikt att omfattningen av hamnens
kapacitetsutnyttjande, och därmed trafiken till och från hamnen, kommer att öka i någon
betydande omfattning innan Norra Länken med anslutande tunnel tas i drift 2015.
I beaktande av den utredning som finns i målet om miljökonsekvenserna av nuvarande och
förväntad biltrafik och om planerade åtgärder vad avser vägnätet, finner Miljööverdomstolen
att det inte finns skäl att avslå ansökan på grund av den trafik som kan förväntas i området.
Vad gäller buller från den hamnrelaterade tågtrafiken har Hamnen godtagit det av
miljödomstolen föreskrivna prövotidsförordnandet att utreda möjligheterna att minska
bulleremissionerna från sådan trafik. Miljööverdomstolen bedömer att förordnandet
tillgodoser de krav som är rimliga att ställa på hamnen vad avser tågtrafiken.
Vattenverksamheten
Hamnen har i Miljööverdomstolen preciserat hur utbyggnaden av Värtapiren ska ske.
Ombyggnaden av Frihamnspiren avses ske enligt den redovisning som lämnats i ansökan.
Miljööverdomstolen finner att den utformning av de nya hamnanläggningarna som Hamnen
nu redovisat är godtagbar.
Hamnen har i allt väsentligt åtagit sig att tillgodose de krav som länsstyrelsen och
Fiskeriverket framställt för att förhindra grumling och annan påverkan på vattenområdet och
dess djur och växter. Vad gäller buller från anläggningsarbetena har Hamnen åtagit sig att
innehålla de värden som anges i Naturvårdsverkets rekommendationer avseende buller från
byggplatser samt att bedriva spontning och pålning endast vardagar mellan kl. 07-19.
Mot denna bakgrund bedömer Miljööverdomstolen att anläggningsarbetena kan tillåtas.
Miljööverdomstolen konstaterar att Hamnen yrkat tillstånd att inom vattenområdena i
anslutning till Värtapiren och Frihamnspiren få utföra muddring, schaktning och utfyllnad
genom dels masstabilisering, dels påfyllnad med externa bergmassor. Muddringen ska ske på
två redovisade platser i Värtahamnen och en i Frihamnen. De massor som muddras och tas
upp är sediment som innehåller föroreningar. Det har inte redovisats på vad sätt materialet är
att jämställa med en naturresurs som utvinns. Muddermassorna är alltså definitionsmässigt
avfall, som hamnen har behov att göra sig av med. Vid detta förhållande krävs att massorna
bortskaffas eller återvinns.
Hamnen har visat att den förorenade delen av de muddrade sedimenten kan avskiljas genom
frysmuddring. De avskiljda förorenade sedimenten ska borttransporteras till deponi. Mängden
sediment som ska bortforslas har beräknats till 3000 m 3 .1 beaktande av den begränsade
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 34
M1956-10
mängden och massornas art är det tillräckligt att massornas föroreningsinnehåll analyseras i
samband med bortforslingen för närmare bestämmande av hur massorna ska deponeras.
Miljööverdomstolen bedömer att Hamnens redovisning och förslag till villkor avseende
omhändertagandet av de förorenade massorna är godtagbara.
Vad gäller övriga muddrade sediment avses de återvinnas genom att de efter inblandning av
stabiliserande medel används för utfyllnad i de nya kaj anläggningarna. Enligt
avfallsförordningen (2001:1063) omfattas inte åtgärden av kraven i deponeringsförordningen
eftersom det är fråga om ett återvinningsförfarande. Med hänsyn till den redovisning Hamnen
lämnat i målet om muddringsmetod, som medger avskiljande av förorenade massor, samt om
stabilisering innanför tät spont och övertäckning bedömer Miljööverdomstolen att det är med
tillräcklig säkerhet visat att föroreningsinnehållet i massorna och omhändertagandet av dessa
är av sådant slag att risken för urlakning av föroreningar är liten. Den mängd förorenade
sediment som kan bli aktuell att mellanlagra för avvattning är så begränsad och risken för
spridning av föroreningar så marginell att någon närmare utredning inte erfordras vid
tillståndsprövningen.
Med beaktande av det ovan anförda bedömer Miljööverdomstolen att åtgärderna för
omhändertagande av muddermassorna kan tillåtas.
Hamnen har i Miljööverdomstolen uppgivit att med den metod för utfyllnad och anläggande
av kajerna som ansökan inskränkts till, är behovet av externa utfyllnadsmassor sådant att
någon krossning eller bearbetning av bergmassor på platsen inte behövs. Miljööverdomstolen
finner att kravet på redovisning av innehållet i externa fyllnadsmassor är av sådan mindre
betydelse att det kan tillgodoses genom delegation till tillsynsmyndigheten att meddela
eventuella föreskrifter.
Det har ställts krav på redovisning av omhändertagandet av muddermassor från framtida
underhållsmuddring innebärande bland annat alternativ till dumpning i havet. Hamnen har i
detta avseende åtagit sig att särskilt överväga möjligheten att uppföra ytterligare
erosionsskydd och därmed minska behovet av underhållsmuddring samt uppgivit att den
ansökt om ny dumpningsdispens. Enligt Miljööverdomstolens mening får frågan om hur
eventuella muddermassor från framtida underhållsmuddring ska omhändertas prövas särskilt
då behov uppstår. Det kan dock vara ändamålsenligt att, vid meddelande av tillstånd till
ombyggnad av hamnanläggningarna, kräva åtgärder i form av erosionsskydd för att begränsa
behovet av underhållsmuddring. Frågan har dock inte större betydelse för
tillåtlighetsbedömningen, än att Hamnen kan åläggas att under en prövotid utreda möjligheten
att anlägga sådana erosionsskydd och därefter lämna förslag till slutliga villkor i detta
avseende.
Fiskeriverket har krävt att Hamnen ska erlägga fiskeavgift för temporära och framtida skador
på fiskbestånd och fiskemöjligheter, men godtagit att frågan om skadornas omfattning utreds
under en prövotid och att avgiftens storlek därefter fastställs efter förslag från Hamnen och
hörande av Fiskeriverket. Hamnen har godtagit att utreda frågan om fiskeavgift för temporära
skador, men har bedömt att permanenta skador inte uppstår. Miljööverdomstolen finner att
erforderliga föreskrifter i frågan kan meddelas.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 35
M1956-10
Miljökvalitetsnormer för vatten
Hamnen har i målet redovisat viss utredning om verksamhetens påverkan på vattenmiljön.
Naturvårdsverket har framfört den invändningen att det inte klarlagts hur den sökta
verksamheten förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa normer har
fastställts av vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt med verkan från den 2
december 2009. Milj ööverdomstolen noterar att de antagna miljökvalitetsnormerna, dels inte
fastställts vara av den art som anges i 5 kap. 2 § första stycket l miljöbalken, dels innebär art
kraven på vattenkvaliteten i vattenområdet Lilla Värtan ska ha uppnåtts först den 22 december
2021. Vid sådant förhållande och då inget heller med någon tyngd talar för att den sökta
vattenverksamheten och den ändrade hamnverksamheten kan förväntas medföra någon
permanent försämring av vattenområdets status bedömer Milj ööverdomstolen att det inte
föreligger hinder mot att tillåta verksamheten på grund av påverkan på vattenmiljön (jfr 2 kap.
7 § andra stycket miljöbalken).
Samhällsekonomisk nytta
De planerade åtgärderna för byggande i vatten avser att tillgodose hamnens ändamålsenliga
utnyttjande. Mot bakgrund av ändamålet med hamnverksamheten och de fördelar utnyttjandet
kan förväntas medföra får det anses uppenbart att den ekonomiska samhällsnyttan överväger
de olägenheter som följer av vattenverksamheten och den hamnverksamhet som medges.
Sammanfattning
Den bedömning av tillåtligheten som Miljööverdomstolen sålunda gjort leder till att Hamnens
förstahandsyrkande kan bifallas och tillstånd meddelas för vattenverksamheten och den
ändrade hamnverksamheten.
Tillstånd och villkor m.m.
Villkorsprövningen
Miljööverdomstolen konstaterar att prövningen här avser en ändring av det tillstånd till
hamnverksamheten som milj ödomstolen meddelat och att det därmed inte föreligger formellt
hinder att meddela ändrade eller nya villkor för hamnverksamheten.
Allmänt
Det allmänna villkoret ska även omfatta vad Hamnen åtagit sig i Miljööverdomstolen för det
fall att inte annat särskilt anges i Miljööverdomstolens dom.
Hamnverksamheten
Eftersom hamnverksamheten med den ändrade utformningen av anläggningarna i huvudsak är
avsedd att bedrivas i samma omfattning och på samma sätt som med de befintliga
anläggningarna bedömer Miljööverdomstolen att de av miljödomstolen föreskrivna villkoren
är ändamålsenliga även för hamnverksamheten i dess ändrade utformning. Hamnen har i allt
väsentligt godtagit dessa villkor. Hamnen har i Miljööverdomstolen justerat de förslag till
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomstolen
DOM
Sid 36
M1956-10
villkor för vatten verksamheten som presenterats i miljödomstolen, så att de i hög grad
motsvarar de krav som framställts. Milj ööverdomstolen finner därför att fastställande av
villkoren och meddelande av tillstånd bör kunna ske i Milj ööverdomstolen.
Miljööverdomstolen gör därvid följande bedömning.
Det bör av tillståndsbeslutet framgå vilken hamnkapacitet som tillståndet omfattar. Hamnen
har yrkat att mängden hanterat gods och antalet passagerare som utnyttjar hamnen ska
regleras genom villkor. I beskrivningen i miljöskyddsförordningen av vad som utgör
tillståndspliktig hamnverksamhet anges endast bruttodräktigheten som ett mått på
verksamhetens omfattning. Med hänsyn härtill och då annat krav inte framställts finner
Miljööverdomstolen att det inte föreligger hinder att bifalla Hamnens yrkande i denna fråga.
Miljödomstolen har bedömt att bullret från verksamheten i hamnen utomhus vid bostäder utan
åtgärder kan hållas inom de nivåer som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från
befintlig industri. Av vad som framkommit i Miljööverdomstolen gäller detta dock inte
ekvivalent buller för natt under perioden kl 06-07 på grund av att Silja Lines färja från
Finland ankommer denna tid varje dag. Åtgärden att ändra ankomsttiden för Silja Lines färja
som trafikerar Finland är enligt Hamnen omöjlig med hänsyn till de konsekvenser för trafiken
detta skulle få. Då Hamnen åtagit sig att vidta bullerminskande åtgärder i form av elanslutning
samt ålagts att utreda möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder får det godtas att
prövotidsvillkoren utformas i enlighet med Hamnens andrahandsyrkande i denna fråga.
Ljudnivåerna ska beräknas på gängse sätt, dvs. för den tid då bullrande verksamhet pågår.
Miljödomstolen har förordnat att Hamnen ska utreda möjligheterna att genom åtgärder minska
bulleremissionerna från verksamhetsområdet till en sådan nivå att den ekvivalenta nivån
utomhus vid bostäder inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri
samt att för lågfrekvent buller riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus
kan innehållas. För att denna målsättning ska kunna uppnås krävs att åtgärder vidtas, förutom
vad avser de ekvivalenta bullernivåerna nattetid, avseende bullernivåerna dagtid under
helger. Miljööverdomstolen finner att de villkor om elanslutning och de andra åtgärder som
särskilt ska utredas enligt miljödomstolens förordnande kan behöva kompletteras genom
uppförande av skärmar och fasadisolerande åtgärder. Hamnen bör därför vid utredningen
beakta även sådana åtgärder. Som Naturvårdsverket påpekat ska de rekommenderade
riktvärdena utgöra utgångspunkt för fastställande av i villkor föreskrivna begränsningsvärden.
De förslag till slutliga villkor som ska ges in till miljödomstolen bör därför vara utformade på
sätt som Naturvårdsverket anfört.
Hamnens förslag till villkor innebär att elanslutning ska erbjudas samtliga fartyg i linjetrafik
senast inom tre år vad avser befintliga kajer och senast vid de nya kajerna vid idrifttagandet.
Vad gäller containerfartyg och kryssningsfartyg föreslås endast krav på redovisning av en
plan för vidtagande av åtgärder för att kunna erbjuda elanslutning. Eftersom det i målet
framkommit att det finns behov av snara åtgärder för att minska bullerstörningarna är det
enligt Milj ööverdomstolens mening rimligt, som bland annat länsstyrelsen ansett, att tiden då
åtagna åtgärder ska för befintliga kajer vara genomförda begränsas till två år. Då
containerfartyg och kryssningsfartyg angör hamnen mer sällan och då Hamnen åtagit sig att
utreda och lämna förslag på fasadisolerande åtgärder på bostadsfastigheter kan redovisning av
en plan för elanslutning av dessa fartyg godtas. Redovisningen av planen bör dock lämnas till
tillsynsmyndigheten som vid behov får meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas
eller begära omprövning för komplettering av villkoret om elanslutning.
SVEA HOVRÄTT
Milj ööverdomsto len
DOM
Sid 37
M1956-10
Miljödomstolen har också förordnat att Hamnen ska utreda möjligheterna att minska
bulleremissionerna från hamnrelaterad tågtrafik genom t.ex. fasadisolerande åtgärder. Då
tågtransporterna sker nattetid och kan orsaka problem med störd nattsömn för boende, är det
särskilt angeläget att begränsa bullerstörningarna från dessa. Miljööverdomstolen finner
därför att utredningen bör omfatta möjligheterna att minska ljudnivåerna från tågtrafiken
genom åtgärder vid ljudkällan i enlighet med vad länsstyrelsen föreslagit.
De utredningar som Hamnen ska utföra avseende buller bör enligt Hamnens åtagande omfatta
sådan miljömedicinsk undersökning som Socialstyrelsen föreslagit.
Vad gäller avloppsvatten (svart- och gråvatten) från fartyg framgår av miljödomstolens dom
att det finns möjlighet att lämna sådant i hamnen och att detta pumpas till den allmänna vaanläggningen. Stockholm Vatten har ställt krav på avloppsvattnets beskaffenhet. Hamnen har
därför föreslagit en föreskrift som avser att tillgodose kravet. Miljööverdomstolen uppfattar
villkoret så att om Stockholms Vattens krav inte kan tillgodoses ska Hamnen inte tillåta att
vatten lämnas. Med tanke på att det är angeläget att avloppsvattnet tas om hand och renas så
bör föreskriften utformas så att den ger visst utrymme för överskridande om omständigheterna
tillåter. Mot bakgrund av Miljööverdomstolens praxis vad avser kvantitativa värden är det
mindre lämpligt att använda begreppet riktvärde. Miljööverdomstolen menar att det istället
kan föreskrivas att eventuella överskridanden får ske efter samråd med tillsynsmyndigheten
och Stockholm Vatten som huvudman för den allmänna va-anläggningen.
Vad gäller dagvattnet har Hamnen redovisat planerat omhändertagande av detta samt
föreslagit villkor om installation av reningssystem för dagvatten. Hamnen har vidare godtagit
prövotidsförordnandet i punkten 4 i miljödomstolens dom att undersöka dagvattenutsläppen
och föreslå ytterligare skyddsåtgärder och slutliga villkor. Fiskeriverket har framfört
önskemål om begränsningsvärden för utsläpp av dagvatten som omfattar bly, kvicksilver,
krom, koppar, zink, kadmium, nickel, PAH, TBT, fenol, olja C10-C40, PCB och
suspenderande ämnen. Den av Hamnen åtagna utredningen och förslaget till slutliga villkor
för utsläppet av dagvatten bör beakta Fiskeriverkets önskemål. Om villkor med mängd- och
haltvärden föreslås ska de vara utformade som värden som inte får överskridas och hur
överskridanden ska verifieras. Hamnen har åtagit sig att inom tre år installera reningssystem
för utsläppen av dagvatten från befintliga hamnytor. Miljööverdomstolen finner därför att det
kan godtas att tiden för nu avsedd redovisning bestäms till två år.
Mot bakgrund av den bedömning av hamnverksamheten som Miljööverdomstolen nu gjort
finner Miljööverdomstolen att Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförenings och Per-Olof
Fredrikssons yrkanden om villkor för hamnverksamheten ska avslås.
Vattenverksamheten
Vad avser vattenverksamheten bedöms de av Hamnen föreslagna villkoren och
förordnandena, med viss komplettering, ändamålsenliga. Miljööverdomstolen gör följande
bedömning.
Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm har godtagit det förslag till
åtgärder för att motverka grumling som Hamnen föreslagit. Miljööverdomstolen delar
bedömningen att de skyddsåtgärder som Hamnen åtagit sig att vidta medför att risken för
SVEA HOVRÄTT
Milj öö verdomstolen
DOM
Sid 38
M1956-10
grumling är liten och att det därför är tillräckligt att värden för turbiditet som inte får
överskridas anges i kontrollprogram som ska godkännas av myndigheterna. Villkoret
avseende grumling bör dock förtydligas så att det framgår att de åtgärder som ska vidtas vid
överskridande kan omfatta avbrott i arbetena i enlighet med vad Hamnen föreslagit i
miljödomstolen.
Fiskeriverket har framställt krav på åtgärder vid sprängning i vatten under
anläggningsarbetena. Hamnen har godtagit att tillgodose kraven. Milj öö verdomstolen finner
skäl att föreskriva villkor för sprängning i huvudsaklig överensstämmelse med vad Hamnen
föreslagit i ansökan med de tillägg som framgår av domslutet.
Miljööverdomstolen har funnit att det av Hamnen redovisade användandet av muddermassor
för anläggningsändamål inom tät spont och efter stabilisering kan godtas. Muddermassor vars
innehåll av bly överstiger 110 mg bly/kg TS får dock inte användas för anläggningsändamål
utan ska borttransporteras till deponi.
Som Miljööverdomstolen funnit ovan bör Hamnen utreda möjligheterna att i samband med
anläggningsarbeten anlägga erosionsskydd för att minska behovet av underhållsmuddring.
Hamnen ska därför åläggas att utföra sådan utredning och inom en tid av två år från
lagakraftvunnen dom redovisa undersökningens resultat och lämna förslag till åtgärder.
Fiskeriverket har också framställt krav på fiskeavgift för temporära och permanenta skador på
fisk och fiske. Det har i målet inte gjorts gällande eller framkommit att vattenområdet är av
särskild betydelse för fisk eller fiske, men då närmare utredning om påverkan på fisk och
fiske saknas kan risken för skador inte uteslutas. Hamnen har åtagit sig att för fastställande av
fiskeavgift utreda omfattningen av eventuella temporära skador till följd av
anläggningsarbetena. Då Hamnen ändå måste undersöka befintliga förhållanden behöver en
uppskattning av eventuell framtida skada till följd av ianspråktagande av bottenyta för
utfyllnad och erosionsskydd inte bli så betungande om den årliga schablonavgift som
Fiskeriverket föreslagit används som utgångspunkt. Miljööverdomstolen finner därför att
frågan om fiskeavgift ska utredas på sätt som Fiskeriverket föreslagit.
Fiskeriverkets begäran om sakkunnigförordnande bör inte bedömas av Miljööverdomstolen i
detta sammanhang.
Bemyndiganden och tillsyn
Tillsynsmyndigheten bemyndigas att vid behov meddela de närmare föreskrifter som kan
behövas vad avser omhändertagande av muddermassorna samt användande av externa
fyllnadsmassor.
Det har vid huvudförhandlingen upplysts att länsstyrelsen delegerat frågan om tillsyn av
hamnverksamheten till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljööverdomstolen har inte
möjlighet att ändra detta beslut eftersom det ankommer på länsstyrelsen att överväga vem som
ska utöva tillsynen.
SVEA HOVRÄTT
Milj öö verdomstolen
DOM
Sid 39
M1956-10
Kontrollprogram m.m.
Hamnen har åtagit sig att innan vattenverksamheten påbörjas upprätta ett kontrollprogram för
denna med det innehåll som framgår av redogörelsen för Hamnens talan ovan. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden i Stockholm har krävt att kontrollprogrammet för den sökta
verksamheten också ska omfatta utsläpp av vatten för att bedöma påverkan på
vattenförekomsten, muddermassor, ljudnivåer samt hantering av avfall och kemikalier.
Miljööverdomstolen förutsätter att det kontrollprogram som ska upprättas omfattar kontroll av
samtliga de villkor m.m. som föreskrivits och att Miljööverdomstolen inte behöver föreskriva
att så ska ske. Med hänsyn till betydelsen av kontrollen av grumling och de muddrade
massornas föroreningsinnehåll finner Miljööverdomstolen att detta särskilt bör framgå av
tillståndsdomens bestämmelse om kontrollprogram.
I beaktande av omfattningen av den sökta vattenverksamheten får det godtas att arbetstiden
bestäms till tio år från tillståndsdomens laga kraft i enlighet med hamnens yrkande. Tiden för
framställande av oförutsedda skador bör bestämmas till fem år från arbetstidens utgång.
Verkställighet
Eftersom fråga är om en befintlig verksamhet är det angeläget att de villkor och
prövotidsförordnanden som föreskrivits ska börja gälla snarast. Miljööverdomstolen finner
därför att det föreligger förutsättning att medge att tillståndet till hamnverksamheten får tas i
anspråk utan hinder av laga kraft. Med hänsyn till att miljöfrämjandet åtgärder i enlighet med
vad Miljööverdomstolen förordnat kan vidtas i samband med ombyggnaden av hamnen finner
Miljööverdomstolen det ändamålsenligt att även tillståndet till vattenverksamheten får tas i
anspråk utan hinder av laga kraft.
För att tillståndet ska kunna tas i anspråk krävs enligt 22 kap. 28 § första stycket andra
meningen miljöbalken att Hamnen hos länsstyrelsen först ställer säkerhet för den ersättning
som kan komma att utgå om domstolens dom ändras vad avser tillståndet till
vattenverksamheten. Enligt 22 kap. 27 § fjärde stycket miljöbalken krävs för ianspråktagandet
av tillståndet att Hamnen hos länsstyrelsen också ställer säkerhet för den ersättning som kan
förväntas utgå i den uppskjutna frågan avseende temporär fiskeskada.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga E
Överklagande senast den 17 maj 2011.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv och Peder Munck, .hovrättsassessorn
Anita Seveborg, referent, och f.d. miljörådet Sven Bengtsson. Enhälngt.
NACKA TINGSRÄTT
Miljödomstolen
DELDOM
2010-02-16
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr M 2807-07
SÖKANDE
Stockholms Hamn AB, 556008-164
Box 27314
102 54 Stockholm
Ombud: Advokaterna Ulf Skorup och Tomas Underskog
Advokatfirman Åberg & Co AB
Box 16295
103 25 Stockholm
SAKEN
Fråga om tillstånd enligt miljöbalken till hamnverksamhet och vattenverksamhet i
Värtahamnen - Frihamnen i Stockholms och Lidingö kommuner, Stockholms län
Ao: + 60/61
x: 6583400
y: 1631500; karta 10 I NO; Avd V
DOMSLUT
Miljödomstolen avslår ansökan såvitt avser yrkandena om tillstånd till vattenverksamhet och förändrad hamnverksamhet.
Miljödomstolen lämnar Stockholms Hamn AB tillstånd enligt miljöbalken att inom
fastigheterna Stockholm Alexandria l och 5, Stockholm Antwerpen 2, Stockholm
Beirut l, Stockholm Brest l, Stockholm Casablanca l, Stockholm Hangö l, Stockholm Hull 2, Stockholm Ladugårdgärdet 1:4, 1:9 (1), 1:40 och 1:42, Stockholm
Tunis 3, Stockholm Valparaiso l samt Lidingö 8:25, 8:55, 8:78, 8:87, 8:169 och
8:184 bedriva hamnverksamhet som medger trafik med fartyg med en bruttodräktighet av maximalt 116 000 samt där mängden hanterat gods inte får överstiga 3,5 miljoner ton per år och antalet fartygspassagerare inte får överstiga 4 miljoner per år.
Allmänt villkor för tillståndet
Om inte annat följer av denna dom skall verksamheten inklusive åtgärder för att begränsa störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.
Dok.Id 126398
Postadress
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Besöksadress
Augustendalsvägen
20
Telefon
Telefax
08-56165600
08-56165799
E-post: [email protected]
www.nackatingsratt.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:30-16:00
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 2
M 2807-07
Särskilda villkor för tillståndet
1. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och hanteras så att eventuellt
läckage och spill inte förorenar mark, grundvatten, ytvatten eller luft. Förvaringsplats för farligt avfall skall märkas liksom olika avfallsslag inom platsen.
2. Avfall som uppkommer i verksamheten och som kan komma att uppsamlas från
fartyg skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas bl a genom att
olika avfallsslag hålls isär.
3. Sökanden skall senast inom ett år från lagakraftägande dom erbjuda elanslutning
av fartyg vid kaj till de rederier med linjetrafik på hamnen som efterfrågar sådan
anslutning.
4. Sökanden skall vid förvärv av arbetsfordon som skall användas inom hamnområdet tillse att endast sådana fordon kommer i fråga som är mest fördelaktiga
från miljösynpunkt samt mot bakgrund av denna föreskrift för tillsynsmyndigheten
redovisa sina överväganden i denna del innan förvärvet kommer till stånd.
5. Om verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del upphör skall detta i god
tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall belysa vilka
undersökningar som krävs för att konstatera om efterbehandling behövs.
Prövotider och provisoriska föreskrifter
l. Miljödomstolen uppskjuter frågan om meddelande av slutliga villkor beträffande
buller från området för hamnverksamheten och föreskriver att sökanden i samråd
med tillsynsmyndigheten under en prövotid skall utreda dels möjligheterna att
minska bulleremissioner från verksamhetsområdet till en sådan nivå att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostad inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden
för nyetablerad industri samt att för lågfrekvent buller riktvärdena i Socialstyrelsens
allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) kan innehållas, dels förutsättningarna att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissioner. Re-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 3
M 2807-07
sultatet av utredningarna samt förslag till åtgärder och slutliga villkor skall ges in
till miljödomstolen inom ett år från lagakraftägande dom.
Under prövotiden och tills annat bestämts får buller från verksamhetsområdet inte
ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad vid bostadsbebyggelse än Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri, dvs 55 dB A vardagar kl
07-18, 50 dBA kvällar kl 18-22 och sön- och helgdagar kl 07-18 samt 45 dBA
nätter kl 22-07. Beträffande momentana ljud nattetid får 60 dBA inte överskridas.
2. Miljödomstolen uppskjuter frågan om meddelande av slutliga villkor beträffande
buller från hamnrelaterad tågtrafik och föreskriver att sökanden i samråd med tillsynsmyndigheten under en prövotid skall utreda möjligheterna att minska emissionerna från sådan trafik och vilka åtgärder som kan vidtas, t ex fasadisolerande
åtgärder. Resultatet av utredningen och förslag till slutliga villkor skall ges in till
miljödomstolen inom två år från lagakraftägande dom.
3. Miljödomstolen uppskjuter frågan om meddelande av villkor beträffande differentiering av hamnavgifterna och föreskriver att sökanden skall utreda möjligheterna
att öka differentieringen av hamnavgifterna i syfte att uppnå lägsta möjliga bullernivå och utsläpp till luft. Resultatet av utredningen och förslag till villkor skall ges
in till miljödomstolen inom sex månader från lagakraftägande dom.
4. Miljödomstolen uppskjuter frågan om meddelande av villkor beträffande behandling av dagvattnet och föreskriver att sökanden i samråd med tillsynsmyndigheten
under en prövotid skall utföra undersökningar rörande utsläppen till dagvattnet. Resultatet av undersökningarna samt förslag till ytterligare skyddsåtgärder och slutliga
villkor skall ges in till miljödomstolen inom ett år från lagakraftägande dom.
Kontrollprogram
För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av
om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges bl a mätmetoder, mätfrekvens
och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet skall upprättas i samråd med till-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 4
M 2807-07
synsmyndigheten. Kontrollprogrammet skall lämnas in till tillsynsmyndigheten för
godkännande senast inom tio veckor från lagakraftägande dom.
Verkställi ghetsforordnande
Tillståndet i denna deldom far tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga
kraft.
Prövningsavgift
Den tidigare i målet fastställda prövningsavgiften - 400 000 kr - fastställs slutligt.
Milj ökonsekvensbeskrivningen
Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen med gjorda kompletteringar.
Rättegångskostnad
Stockholms Hamn AB skall ersätta Länsstyrelsens i Stockholms län dess rättegångskostnad med fyrtioåttatusen (48 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen
(1975:635) från denna dag till dess betalning sker.
Stockholms Hamn AB skall ersätta Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg
Liv dess rättegångskostnad med trettiofemtusen (35 000) kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 5
M 2807-07
BAKGRUND
Värtahamnen - Frihamnens hamnområde - som tillkom under 1870- respektive
1920-talet - är beläget i den nordöstra delen av Stockholms kommun nära gränsen
till Lidingö kommun och sträcker sig från Lidingöbron i norr till Louddens oljehamn i söder. Norr om området ligger Hjorthagens spaltgasverk och ett fjärrvärmeverk, Värtaverket. Väster om området finns kontors- och bostadsbebyggelse.
Områdets hamn är en del av Stockholms hamn som enligt beslut av Sjöfartsverket
utgör allmän hamn (se SJÖFS 1988:5). Hamnen är också av Sjöfartsverket utpekad
som ett riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8 § miljöbalken.
Hamndelen är belägen på fastigheterna Stockholm Alexandria l och 5, Stockholm
Antwerpen 2, Stockholm Beirut l, Stockholm Brest l, Stockholm Casablanca l,
Stockholm Hangö l, Stockholm Hull 2, Stockholm Ladugårdsgärdet 1:4, 1:9 (1),
l :40 och l :42, Stockholm Tunis 3 samt Stockholm Valparaiso 1. Dessa fastigheter
ägs av Stockholms kommun men är upplåtna med nyttjanderätt till Stockholms
Hamn AB, vars ägare är Stockholms kommun genom Stockholms Stadshus AB.
Samtliga kajer ägs av Stockholms Hamn AB. Inom Frihamnsområdet finns en
tomträtt för Svenska Lantmännens silobyggnad. Förutom nu nämnda fastigheter i
Stockholms kommun berörs även sex fastigheter i Lidingö kommun av hamnverksamheten på så sätt att det vattenområde som fartygen i hamnen nyttjar bedöms
omfatta också Lidingöfastighetema. Dessa fastigheter är Lidingö 8:25, 8:55, 8:78,
8:87, 8:169 och 8:184.
Det föreligger inget tidigare tillstånd beträffande den nu aktuella hamnverksamhe-
ten.
Hamnverksamheten i Värtahamnen - Frihamnen består huvudsakligen i att tillhandahålla kajplatser, att utföra lastning och lossning av gods och embarkering och
debarkering av passagerare samt att underhålla hamnens anläggningar, utrustning
och maskiner. Inom Värtahamnen hanteras framför allt rorogods och bulkgods. I
Frihamnen hanteras rorogods, containergods och bulkgods. Järnvägsanslutning
finns både till Värtahamnen och till containerterminalen i Frihamnen. Landtransporter till och från Värtahamnen och norra Frihamnen går via Roslagstull och
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 6
M 2807-07
Valhallavägen, Lidingövägen och Södra Hamnvägen. Till och från södra Frihamnen går trafiken från respektive till Lidingövägen istället via Tegeluddsvägen
och Lindarängsvägen.
Värtahamnen har en total kajlängd av ca 1,9 km. Maximalt tillåtet djupgående i
hamnen är mellan 6,2 och 10,4 m vid medelvattenstånd, beroende på vilken kaj det
gäller. I norra delen av Värtahamnen sker lossning av oljor, nafta samt animaliska
och vegetabiliska fetter (kajplats 503). Denna verksamhet bedrivs av Nordic Lubricants (tidigare Castrol) och Fortum. Söder om denna verksamhet på samma kajplats
bedriver Fortum lossning av kolbulk. Vid kajplatserna 504 och 505 bedriver Betongindustri AB lossning av sand och grus. Vid Värtapiren ligger färjelägen med
rörlig jämvägsramp, fordonsramp och Link Spän. Vid norra och södra kajerna i
Värtabassängen ligger farjelägen med rororamp och passagerargång. Tallink Silja
AB har en passagerarterminal i en byggnad i anslutning till Värtabassängen. Vid
södra Värtahamnen angör f n kryssningsfartyg och andra mindre besökande fartyg.
Kaj sträckan utnyttjas vidare bl a för förtöjning av pontoner och pontonkranen Lodbrok.
Frihamnen har en total kaj längd av ca 2 km med ett maximalt tillåtet djupgående
mellan 6,6 och 9 m vid medelvattenstånd beroende på vilken kaj det gäller. Kajplatserna 524-611 kan användas för tillfällig förtöjning av bunkerbåtar men utrymme
finns även för förtöjning av större fartyg. Kaj sträckan utnyttjas vidare bl a av mindre besökande fartyg och för förtöjning av pontoner och pontonkranen Lodbrok. Vid
Frihamnspiren finns färjelägen med både rörliga och fasta rororamper. En passagerarterminal är inrymd i Magasin 2 på piren. Vid inre delen av kaj 3 på Frihamnspirens södra sida angör bulkfartyg och bulkhantering av extern brukare förekommer.
Vid samma kaj angör även kryssningsfartyg och andra mindre besökande fartyg.
Styckegods lossas och kryssningsfartyg anlöper längs yttre delen av kaj 3. Man kan
använda ett lastkaj spår vid kaj 3. Det finns ett spår till AB Banankompaniet och ett
uppställningsspår till Containerterminalen, båda byggnaderna belägna söder om Frihamnspiren. Vid kaj 5 söder om Frihamnspiren kan kryssningsfartyg, färjor och
containerfartyg angöra.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid?
M 2807-07
Föratom att förlägga fartyg vid kaj är det även möjligt för fartyg att ankra på
redden, inom ankringsplats strax söder om Lidingöbron. Denna möjlighet nyttjas då
det råder plastbrist (kajbrist) eller då vattendjupet vid kaj inte är tillräckligt för det
aktuella fartyget. Ankring sker genom att fartyget släpper en eller två ankare i fören.
Ankringsplatsen är markerad på sjökort. Den nyttjas främst av fartyg som skall anlöpa kajer i anslutning till Fortums verksamhet i Värtahamnen.
Under år 2006 uppgick den totala mängden hanterat gods i Värtahamnen - Frihamnens hamnområde till ca 3 miljoner ton. Under nämnda år utgjorde det totala antalet
passagerare i hamnen ca 3,5 miljoner. Under åren 1998, 1999 och 2000 uppgick
dock antalet passagerare till ca 4 miljoner per år.
ANSÖKAN
Yrkanden
Stockholms Hamn AB har hos milj ödomstol en ansökt om tillstånd enligt miljöbalken att bedriva hamnverksamhet och vattenverksamhet inom ovannämnda fastigheter i Stockholms och Lidingö kommuner. Bolaget har - som dess talan slutligen bestämts - framställt följande yrkanden
1. att inom fastigheterna få bedriva hamnverksamhet som medger trafik med fartyg
med en bruttodräktighet av maximalt 160 000,
2. att inom vattenområdet till fastigheterna Stockholm Beirut l och Stockholm Ladugårdgärdet l :40 få delvis riva ut befintlig pir i Värtahamnen samt fylla ett vattenområde om ca 66 400 kvm vid Värtapiren och ett vattenområde om ca 17 000 kvm i
Värtabassängen med sprängstensmassor och med massor som uppkommer inom
arbetsområdet och som stabiliserats på plats efter grundförstärkning av områdena
enligt någon eller några av metoderna stenpelare, pålar med pålplattor, vertikaldränering, nedpressning i lera eller KC-stabilisering,
3. att få uppföra kaj och ramper längs de fyllnadsområden som angetts vid punkten
2 ovan genom någon eller några av metoderna betongdäck på pålar, stålspont som
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 8
M 2807-07
förankras med ankarplattor, kassuner, stödmurselement av armerad betong eller såvitt avser rampen vid blivande nordöstra hörnet av Värtapiren — flytande ponton
(link spän),
4. att som förlängning av kaj 3 på Frihamnspiren inom vattenområdet till fastigheten Stockholm Ladugårdsgärdet l :40 få uppföra en med dragstag till ankarplattor
förankrad spontkaj (inklusive dykdalb) med en ungefärlig längd av 140 m,
5. att öster om kaj 3 på Frihamnspiren inom vattenområdet till fastigheten Stockholm Ladugårdsgärdet l :40 få riva ut en sightseeingbrygga och uppföra en ny sådan
med en armerad betongplatta som vilar på ett landfäste av armerad betong och på
tre stålpålar mot sjösidan,
6. att få fylla ut ett vattenområde om ca 2 500 kvm mellan befintligt markområde
och den enligt punkten 4 ovan förlängda kajen,
7. att inom vattenområdena till de ovan angivna fastigheterna få utföra muddring,
schaktning och masstabilisering i anslutning till de vid punkterna 2 — 6 ovan
angivna arbetena,
allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna och senare
kompletteringar.
I andra hand har bolaget yrkat att även framgent få bedriva den befintliga hamnverksamheten som den bedrivs f n.
Bolaget har även yrkat att verkställighetsförordnande meddelas, att arbetstiden bestäms till tio år från det att domen i tillståndsdelen har vunnit laga kraft samt att
tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedda skador fastställs till
fem år från arbetstidens utgång.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 9
M 2807-07
Föreslagna villkor
1. Sökanden skall planera och bedriva hamnverksamheten så att mängden hanterat
gods inte överstiger 4,4 miljoner ton per år och så att hamnen inte nyttjas för fler
fartygspassagerare än 5,7 miljoner per år.
2. Sökanden skall minst tre veckor för påbörjande av arbete i vatten lämna uppgifter
om arbetets omfattning till Sjöfartsverkets Ufs-redaktion för kungörelse i Ufs. Under arbetets gång skall Stockholms sjötrafikområde hållas underrättat om arbetets
utveckling. Etter avslutat arbete skall relationsuppgifter lämnas till Ufs'redaktion
för införande i sjökort.
3. Spontning och pålning får bedrivas endast dagtid helgfri måndag-fredag (kl 0719) och far inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostadsbyggnad än 70 dB(A). Där så är möjligt skall en vibrerande spontningsmetod
tillämpas. Boende, närliggande verksamhetsutövare och företag med arbetslokaler
för tyst verksamhet skall i god tid informeras om när spontning och pålning
kommer att utföras. Övrig byggverksamhet får inte ge upphov till högre ljudnivåer
än de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets författningssamling 2004:15 (allmänna råd om buller från byggplatser).
4. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och hanteras så att eventuellt
läckage och spill inte förorenar mark, grundvatten, ytvatten eller luft. Förvaringsplats för farligt avfall skall märkas liksom olika avfallsslag inom platsen. Vid alla
arbeten i anslutning till vatten skall åtgärder vidtas för att undvika risk för oljespill
och annan förorening från maskiner och dylikt.
5. Avfall som uppkommer i verksamheten och som kan komma att uppsamlas från
fartyg skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bl a genom att
olika avfallsslag hålls isär.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 10
M 2807-07
6. Sprängning i vattenområde skall ske samlat och med små laddningar samt föregås av skyddsåtgärder for att skrämma bort fisk och annan fauna som kan riskera att
skadas. Sprängämnen med lågt kväveinnehåll skall användas.
7. Transporter till och från arbetsplatsen bör i möjligaste mån ske per båt.
8. Sökanden skall inom tillkommande ytor, t ex den utbyggda Värtapiren, installera
reningssystem för dagvatten, t ex sedimentering och oljeavskiljning.
9. Vid arbeten i vattenområde som riskerar att grumla skall vidtas skyddsåtgärder
som begränsar spridning av uppgrumlade sediment. Sådana arbeten skall omedelbart avbrytas om turbiditeten överskrider det i kontrollprogrammet fastställda begränsningsvärdet och förhållandet skall genast anmälas till länsstyrelsen. Länsar och
absorptionsmedel skall hållas i beredskap i händelse av olycka. Passage in i och ut
ur arbetsområdet skall ske på ett sätt som begränsar spridning av uppgrumlade sediment.
10. Om verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del upphör skall detta i god
tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall belysa vilka
undersökningar som krävs för att konstatera om efterbehandling behövs.
Föreslagen prövotid
Sökanden skall under en prövotid utreda dels i vad mån boende utsätts för buller
från hamnrelaterad tågtrafik som överstiger riktvärdet för maximal ljudnivå
utomhus för vägtafikbuller (70 dBA), dels nödvändiga åtgärder för att ljudnivån 55
dBA inomhus i bostad skall kunna innehållas. Sökanden skall till miljödomstolen
senast två år efter lagakraftägande dom redovisa resultatet av utredningen samt
föreslå slutliga villkor i denna del.
Föreslagen kontroll
Sökanden skall upprätta ett förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten som
skall tillställas tillsynsmyndigheterna senast tio veckor innan arbeten i vattenområde
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 11
M 2807-07
påbörjas. Kontrollprogrammet skall innehålla uppgift om dels bakgrundsvärden i
det blivande arbetsområdet beträffande grumling (turbiditet) och den turbiditet som
inte får överskridas vid grumlande arbeten i vattenområde, dels det avstånd räknat
från platsen för grumlande arbeten vid vilket sökanden skall utföra kontinuerliga
turbiditetsmätningar för kontroll av att turbiditeten inte överskrids. Sökanden skall
avvakta med påbörjandet av grumlande arbeten i vattenområde tills myndigheterna
godkänt kontrollprogrammet samt göra påbörjande- och avslutandeanmälan till
myndigheterna.
Planerade förändringar av verksamheten
Värtahamnen - Frihamnens hamnområde kan enligt Stockholms kommuns översiktsplan komma att beröras av framtida byggenskap för arbetsplatser och bostäder i
området och delar av det befintliga hamnområdet kan då bli taget i anspråk för sådan byggenskap. I syfte att i fortsättningen kunna bedriva verksamhet på sätt som
nu sker planerar bolaget därför för en omdisponering av verksamheten i hamndelen.
Vid omdisponeringen kommer Värtapiren att breddas och förlängas genom en utfyllnad i vattnet i den nuvarande pirens längdriktning och norr om denna. Vidare
kommer nya kajer att anläggas utmed utfyllnaden. En utfyllnad planeras även i Värtabassängen. Utbyggnaden kommer att ske successivt i tre etapper och den anpassas
efter tillgången på massor. Bolaget planerar också för en förlängning av en befintlig
kaj på Frihamnspiren i syfte att åstadkomma ett effektivare mottagande av kryssningsfartyg.
Bolaget har genomfört en utredning beträffande de alternativa lokaliseringar som
kan finnas i befintliga hamnar såvitt avser godstransporter via bulk, färjetrafik och
container. Som framgår av utredningen är det endast Stockholms hamn som har
möjlighet att erbjuda hamnspår för järnvägsfärjor. Vidare bygger den s k kombinationstrafiken (passagerare och gods) på att Stockholm utgör mål och start för denna
trafik. En överflyttning av gods till andra Östersjöhamnar skulle innebära att kombinationstrafiken som affärskoncept skulle få stora problem att fungera. Enligt fem
olika attitydundersökningar (Demoskop 1996-2005) skulle omkring 70 procent av
färjeresenärerna sluta eller minska sitt resande på färjorna om färjorna istället gick
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 12
M 2807-07
via Nynäshamn eller Norrtälje. Skulle färjornas transportarbete ske via andra Östersjöhamnar med längre avstånd från Stockholm skulle intresset för färjeturismen troligtvis bli än mer negativt. Trafiken till och från Värtahamnen och Frihamnen medför inte någon betydande påverkan på omgivningen jämfört med övrig verksamhet i
hamnens omgivningar, i vart fall inte sedan Norra länken tagits i drift. En eventuell
omlokalisering av gods och passagerare, om den överhuvudtaget skulle vara möjlig,
skulle därför inte medföra någon nämnvärd förbättring för omgivningen med avseende på följdföretag. Inte heller från själva verksamheten skulle kunna förväntas att
en omlokalisering skulle medföra en totalt sett mindre omfattande omgivningspåverkan, eftersom även andra hamnar har en situation som i större eller mindre utsträckning liknar Stockholms hamns.
Genom ledningsdragning till samtliga nyanlagda kajer förbereds för elanslutning av
fartyg. Bolaget förbereder även för leverans av färskvatten till fartyg samt för mottagande av svart- och gråvatten från fartyg. Anordningar för omhändertagande av
dagvatten kommer att finnas.
De ovannämnda tre utbyggnadsetappema är såvitt avser Värtahamnen följande.
Etapp l: Anläggning av ett nytt tågfärjeläge vid Värtapiren och förlängning av norra
bassängkanten.
Etapp 2: Anläggning av övriga delar vid Värtapiren.
Etapp 3: Utfyllnad i Värtabassängen, eventuellt i två deletapper.
Volymen för utfyllnaden har beräknats till ca 1,5 miljoner kbm och kommer i huvudsak att utgöras av bergmassor (sprängsten). Behovet av massor kan tillgodoses
med massor från den planerade hamnbyggenskapen på Norviksuddden alternativt
med inköp av massor från bergkrossar i området eller från annat infrastrukturellt
projekt, t ex Citybanan. Massorna kommer att hanteras vid Husarviken vid Lidingöbrons norra brofäste ca en km norr om Värtahamnen. Ca 80 procent av fyllnadsmassorna från Husaviken kommer att transporteras till Värtahamnen med pråm
och övriga ca 20 procent med lastbil.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 13
M 2807-07
Den sökta vattenverksamheten i Värtahamnen förväntas inte kräva muddring. Om
muddring trots allt måste utföras där lär den omfatta maximalt 50 000 kbm och den
översta halvmetern inom området. Detta sedimentskikt är förorenat. För att minska
miljöbelastningen av muddringen och den sökta vattenverksamheten i övrigt kommer de muddrade massorna att flyttas endast inom arbetsområdet samt genom inblandning av kalk och cement att stabiliseras i Värtabassängen och därefter utgöra
en integrerad del av utfyllnaden (masstabilisering). Före stabiliseringen kommer att
anläggas en avskärmande bank eller spont för att minska grumling och massflykt
under arbetets gång. De stabiliserade massorna täcks därefter med geotextil, varefter fyllning av stenmassor för överbyggnad påförs till ca två meter ovanför havets
medelvattennivå.
I Frihamnen krävs muddring i hamnbassängen närmast kajen för att möjliggöra fartygstrafik in till den nya hamnanläggningen. Två alternativa utföranden är tänkbara
nämligen mekanisk muddring med enskopeverk eller hydraulisk muddring med
sugmudderverk. Vid muddring av förorenade sediment är sugmuddring att föredra
eftersom grumling i samband med arbetet då minimeras. Till muddringsföretaget
kommer behovet av en mindre mängd bergschakt. Berget, som är beläget i vattnet
inom muddringsområdet, lossgörs genom sprängning. I möjligaste mån kommer
avtäckning att ske. Därefter borras laddhål ned i berget från en borrplattform.
Sprängstenen från arbetet kommer att användas för utfyllnaden bakom den nya
kajen. Den totala sprängningen i vattnet ger uppskattningsvis en förbrukning på 0,6
ton sprängmedel. Sedimenten inom arbetsområdet innehåller bl a organiska miljögifter. Den totala volymen förorenade sediment uppgår till ca 9 000 kbm (ca 13 500
ton) och återfinns inom det översta lagret av sedimenten (30 cm). De förorenade
massorna kommer att muddras och avvattnas för att sedan deponeras hos en godkänd mottagare för massor av aktuellt slag. Utöver nu sagda massor finns ytterligare behov av muddring av ca 3 500 lösa rena massor.
Skulle muddringen i Frihammnen tidsmässigt sammanfalla med anläggningsarbetena i Värtahamnen har bolaget för avsikt att använda ovan angivet förfarande benämnt masstabilisering. Om bolaget inte gör det kommer de rena massorna att tas
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 14
M 2807-07
upp på land, awattnas och användas antingen som täckmaterial på en avfallsdeponi
eller för andra konstruktionsändamål inom deponin.
Ansökan omfattar anläggningar vid vilka Stockholms Hamn AB bedriver verksamhet, dvs anläggningar i form av kajer och annat som medger trafik med fartyg
med en bruttodräktighet av minst l 350, och bolagets verksamhet vid dessa. Ansökan omfattar alltså inte den verksamhet som bedrivs av andra aktörer med bolagets
utrustning och därför inte heller följdföretag till sådan verksamhet i form av bl a
fartygs- och landtrafik till och från sådana verksamheter.
Den planerade vattenbyggnaden förväntas inte medföra någon ökning av verksamhetens omfattning.
Miljöeffekter
Verksamheten vid Värtahamnen och Frihamnen ger upphov till ett antal miljöeffekter. Man har i detta hänseende att skilja mellan direkta effekter och indirekta
effekter. Med direkta effekter menas de effekter som kan uppkomma från den
verksamhet som Stockholms Hamn AB självt kan råda över. Sådana effekter uppkommer från hamnverksamheten och de arbeten i vatten som planeras. Med indirekta effekter menas de effekter som uppkommer från verksamhet som Stockholms
Hamn AB inte självt rår över, t ex transporter till och från hamnen. Nedan ges en
beskrivning av de huvudsakliga miljöeffekter som bedöms uppkomma i anläggningsskedet och vid driften av hamnen.
Anläggningsskedet
Vid utbyggnaden i vatten bedöms påverkan på vattenmiljön och risken for spridning
av förorenade sediment vara de viktigaste miljöeffekterna. I samband med fyllnings- och grundläggningsarbeten samt muddring och sprängning kommer vattnet
att grumlas på grund av att sediment kommer i suspension. Vad gäller de förorenade
sedimenten bedöms den föreslagna metoden för omhändertagande tillsammans med
de föreslagna skyddsåtgärderna i samband med arbetet vara tillräckliga för att mini-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 15
M 2807-07
mera spridningen av föroreningar. (I fråga om buller från anläggningsarbetena, se
sid 29 f.)
Muddermassoma kommer att separeras vid upptagning, dvs efter det att de förorenade massorna har omhändertagits tas de underliggande icke förorenade massorna
omhand. De förorenade massorna (ca 9 000 kbm i Frihamnen) föreslås muddras och
awattnas för att sedan deponeras hos en godkänd mottagare (avfallsdeponi eller
destruktionsanläggning).
En utbyggnad av Värtapiren bildar inte någon ny trängsta tvärsektion i Lilla Värtan.
Detta innebär att inga avgörande negativa konsekvenser för strömförhållandena i
Lilla Värtan bedöms uppkomma.
Sprängning under vatten kommer att ske i Frihamnen, vilket bildar tryckvågor som
kan påverka fisk. Sprängningsarbetena bildar även kväveläckage till recipienten.
Bergmassor som används vid utfyllnaden kommer att bidra till en ökad lokal belastning av kväve till Lilla Värtan.
Driftsskedet
De huvudsakliga miljöeffekterna orsakade av hamnverksamheten under driftsskedet
bedöms vara buller och risker för t ex olyckor.
Inga riktvärden för buller överskrids under dag- och kvällsperiod då verksamheten i
huvudsak sker. Om verksamheten sker nattetid kan ett antal närboende exponeras
för ljudnivåer som överskrider riktvärdena till följd av trucktransporter i Värtahamnen. Efter utbyggnaden av Värtapiren minskar risken för överskridande av bullerriktvärdena jämfört med nuläget.
Risker inom hamnområdet är främst knutna till farligt gods. Till följd av planerade
ombyggnader, nya ytor och en annan trafiksituation i anslutning till Värtahamnen
bedöms riskerna minska något trots en ökning av faktiskt hanterad godsmängd i den
sökta verksamheten jämfört med nuläget.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 16
M 2807-07
Miljöeffekter orsakas även av foljdverksamheter, dvs fartygs- och landtransporter.
Omfattningen av dessa förväntas öka i den sökta verksamheten. Detta leder till bl a
ökade emissioner till luft vilket orsakar miljöpåverkan. Utsläppen bidrar inte till att
några miljökvalitetsnormer överskrids i eller i anslutning till hamnen. Den sökta
verksamheten bedöms inte medföra någon total försämring av bullersituationen i
anslutning till hamnen. En ökad trafik ökar däremot antalet tillfällen med risk för
bullerstörning för närboende. Detta gäller även för landtransporter, tåg och vägfordon. Efter färdigställandet av Norra Länken kommer dock Valhallavägen,
Lidingövägen och Lindarängsvägen att få en kraftig avlastning. Huvuddelen av vägtransporterna till och från hamnen bedöms då kunna gå via Norra Länken.
I ett inledningsskede kan bottenerosionen orsakad av fartygsrörelser öka i Lilla
Värtan till följd av fler anlöp och något ändrad färdväg till kaj (för de ombyggda
delarna). Spridningar av förorenade sediment kan ske men omkringliggande sediment har samma halter varför inget nettobidrag bedöms ske.
Till följd av skillnaden i hanterad godsmängd mellan nuläget och den sökta verksamheten kan mängden avfall komma att öka. En sådan ökning kommer inte att påverka Stockholms Hamn AB:s verksamhet inom hamndelen eftersom ökningen kan
hanteras med nu befintliga anordningar. Hamnen har en god beredskap för att kunna
hantera avfall från fartyg som inte anlöper reguljärt. Hamnen har ett system där fartyget senast 24 timmar före anlöp anropar hamnens Bevaknings- och Trafikcentral
(BTC). Enligt gällande föreskrifter från Sjöfartsverket (SJÖFS 2001:12) har bolaget
upprättat och till verket inlämnat en avfallshanteringsplan för hur fartygsgenererat
avfall skall hanteras.
HANDLÄGGNINGEN
Miljödomstolen har med stöd av 22 kap 3 § miljöbalken utfärdat kungörelse. Yttranden med synpunkter på ansökan och på den ingivna miljökonsekvensbeskrivningen har därefter inkommit från Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Kommunstyrelsen i Stockholms kommun, Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 17
M 2807-07
kommun, Bostadsrättsföreningen Värtahus, Djurgården-Lilla Vårtans Miljöskyddsförening, Gustaf-Otto Douglas och Henry Duhs, Per Olof Fredriksson, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, Stockholm Vatten AB samt Tallink Silja
AB. Stockholms Hamn AB har inkommit med bemötande av synpunkterna. Miljödomstolen har hållit huvudförhandling och efter huvudförhandlingens avslutande
förelagt sökandebolaget att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen i vissa
närmare angivna avseenden. Sedan begärda kompletteringar inkommit till domstolen har remissmyndigheterna och andra intressenter förelagts att yttra sig över
kompletteringarna. Sökandebolaget har därefter beretts tillfälle att bemöta yttrandena.
REMISSYTTRANDEN OCH SÖKANDENS BEMÖTANDEN
Fiskeriverket
Det aktuella vattenområdet hyser ett 30-tal olika fiskarter bl a abborre, gädda, gös,
strömming, havsöring och lax. Det kan inte uteslutas att Lilla Växtan är av betydelse
för fiskars vandring och lek. Frihamnen och Vårtan omges av Nationalstadsparken
som innefattar vattenområden inom Lilla Vårtan. Inom området sker ett aktivt
sportfiske året runt. Inom området sker också olika fiskevårdande insatser, bl a i
form av utsättningar av fisk (lax och havsöring).
Följande skadeförebyggande åtgärder bör genomföras:
-1 beaktande av den höga kvävebelastningen som råder i havsområdet bör sökanden
ytterligare undersöka möjligheterna att tvätta de sprängda bergmassorna som används for utfyllnad för att minska läckaget av kväve.
- De förorenade sedimenten bör awattnas och deponeras hos godkänd mottagare
som sökanden föreslagit. De renare massorna kan användas vid utfyllnad genom
masstabilisering eller deponeras på land.
- Grumlande arbeten bör begränsas till höst- och vinterperioden och bör undvikas
under tiden den l april - den 30 september för att inte störa den huvudsakliga lekperioden för fisk.
- Länsar med geotextilduk bör användas vid schaktning av gamla fyllnadsmassor
och vid grumlande arbeten i vatten för att förhindra grumling och spridning av
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 18
M 2807-07
föroreningar. Dukarnas funktion skall regelbundet kontrolleras. Muddring bör om
möjligt undvikas vid passage av större fartyg eftersom skiktbrytning och turbulens
leder till ökad spridning av grumlingen.
- Vid sprängningsarbeten i Frihamnen bör de försiktighetsåtgärder vidtas som anges
i avsnitt 10.1.1 i miljökonsekvensbeskrivningen
- Åtgärder skall vidtas för att förhindra spill och läckage av olja och andra kemikakalier från arbetsmaskiner. Dessa fordon bör vara miljöklassade med biologiskt
nedbrytbara oljor och vara utrustade med absorptionsmedel. Kontroll av läckage
från fordonen bör utföras regelbundet och ofta.
- De planerade muddrings- och utfyllnadsarbetena skall följas genom ett kontrollprogram som upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.
Fiskeriverket anser att det är direkt olämpligt att deponera förorenade sedimentmassor i havet samt använda förorenade massor vid landutfyllnad. De förorenade massorna bör tas bort ner till ett djup som kan anses fritt från föroreningar och massorna
bör tas upp på land och transporteras till godkänd mottagare för farligt avfall. Sedimentet i provtagningsområdet har visat sig innehålla en rad föroreningar av vilka
flertalet förekommer i mycket höga halter. Tungmetaller och organiska miljögifter
är starkt partikelbundna men vid muddring sprids partiklarna och förorenande ämnen frigörs. Upptaget av förorenande ämnen riskerar att öka i organismer i recipienten under främst anläggningsfasen och om halterna överskrider akuttoxiska gränsvärden kan direkt negativa effekter på exempelvis fisk uppstå. De mest känsliga perioderna för fisk är under lek, när äggen kläcks och i fiskens yngre livsstadier.
Sökanden har uppgett vid kompletteringen av miljökonsekvensbeskrivningen att vid
de tidigare underhållsmuddringarna har de massor som varit tillåtna att dumpa inte
fått innehålla högre föroreningshalter än klass 4 enligt Naturvårdverkets rapport
4914 ("Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav") samt att triburyltenn
(TBT) inte får överstiga 200 ng/kg TS. Klass 4 innebär att massorna innehåller
föroreningar klassade som hög halt. I nyssnämnda rapport anges att gränsen mellan
klass 2 och 3 motsvarar ungefär minimihalter i utsjösediment. Fiskeriverket anser
därför att gränsen för vilka massor som får dumpas rimligen inte bör överskrida
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 19
M 2807-07
klass 2. Fiskeriverket anser vidare att TBT-gränsvärdet på 200 ng/kg TS är för högt
satt med tanke på risken för ekotoxikologiska effekter på akvatiska organismer.
TBT är ett hormonstörande ämne, bioackumulerande och extremt giftigt för fisk och
blötdjur. TBT orsakar t ex könsbyte hos snäckor. OSPAR har satt upp kriterier som
skall indikera maximal säkerhetsnivå beträffande föroreningar i miljön. För TBTföreningar är säkerhetsnivån satt för vattenfasen till 0,0001 - 0,0015 ug/1 ochförsediment till 0,00001 - 0,00015 mg/kg våtvikt (OSPAR 2004). I Europaparlamentets
och Rådets direktiv ((2008/105/EG den 16 december 2008) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är miljökvalitetsnormen för TBT-foreningar för
vattenfasen satt till 0,0002 ug/1.
Beträffande länsstyrelsens förslag om utredning av vattenmiljön - som sökanden
godtar bortsett från att sökanden inte önskar ett särskilt villkor härom i tillståndsdomen - anser Fiskeriverket att utredningen bör ske även i samråd med verket samt
att utredningen också bör innefatta kontroll av påverkan på fiskbestånden i området
inklusive fiskens hälsa och kontroll av halter av miljöfarliga ämnen i för området
lämplig fiskart. Främst bör kontroll ske av halterna av PAH, PCB, TBT och DDT
men även av andra i området förekommande metaller.
Även om skadeförebyggande åtgärder genomförs i samband med vattenarbeten kan
negativ påverkan på fiskbestånden och fiske i området påräknas. Negativ påverkan
uppstår genom förlust av habitat och därmed permanent bortfall av fiskproduktion
m m orsakad av landutfyllnad (om totalt 84 000 kvm). Negativ påverkan uppkommer vidare i samband med att det sker återkommande muddringar och dumpningar.
Det kan inte heller uteslutas att den ökade fartygstrafiken i området kommer att inverka negativt på fisk och andra akvatiska organismer längs farleden och hamnen.
På grund av det anförda anser Fiskeriverket att sökanden som kompensation för negativ påverkan på fiskbestånden och fiske som kan uppstå till följd av den sökta
verksamheten skall betala en årlig fiskeavgift enligt 6 kap 5 § lagen (1998:812) med
särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Storleken på fiskeavgiften går inte att
bedöma på grundval av det underlag som hittills framtagits i samband med ansökan
och miljökonsekvensbeskrivningen. Vid bestämmandet av fiskeavgiftens storlek
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 20
M 2807-07
skall beaktas dels bortfallet av potentiellt fangstbar fisk for såväl yrkesfisket som
fritids- och sportfisket, dels förlusten av fiskproduktion. Fiskeavgiften bör fastställas efter genomförandet av prövotidsutredningarna om vattenmiljön i Lilla
Värtan och de återkommande muddringarna och dumpningarna.
Sökanden
Bolaget delar i allt väsentligt Fiskeriverkets synpunkter och har endast följande invändningar mot verkets förslag.
Det kvävetillskott som kan förväntas vid användandet av sprängstensmassor bedöms vara av underordnad betydelse i förhållande till den allmänna kvävebelastningen i området. Att tvätta sprängstensmassorna framstår därför som orimligt vid
en avvägning mellan den eventuella nyttan därmed och kostnaden for åtgärden och
den extra förbrukning av resurser som åtgärden skulle medföra. Kostnaden för att
tvätta bergmassor som skall läggas under vatten kan inte förväntas understiga 12
miljoner kr.
Beträffande Fiskeriverkets önskemål att grumlande arbeten inte skall fa utföras under sommarhalvåret vill bolaget anföra följande. Bolaget har behov av att få utföra
sådana arbeten under hela året. Grunden för detta behov är bl a att tillgång till och
leverans av stenmassor från byggnation av t ex Norra Länken och Citybanan måste
kunna samordnas med bolagets arbeten. Genom en sådan samordning kan stora miljömässiga fördelar vinnas bl a genom det minskade transportarbetet. För att undvika
grumling utanför arbetsområdet föreslår bolaget att bolaget - utöver av Länsstyrelsen föreslagna åtgärder (se nedan) - genomför kontinuerlig mätning av grumling
med tillhörande verifierande provtagning som skall vara i funktion under hela den
tid som arbeten utförs i vatten. Bolaget åtar sig vidare att tillse att det finns beredskap för omedelbara åtgärder och rutiner för arbetsstopp. Med dessa skyddsåtgärder saknas anledning att på föreslaget sätt begränsa grumlande arbeten i tiden.
Bolaget har ingen invändning mot att samråda även med Fiskeriverket i utredningen
av vattenmiljön.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 21
M 2807-07
Bolaget bestrider det ytterligt sent framställda yrkandet om fiskeavgift. Någon förlust av habitat och fiskproduktion kan inte förväntas inom det område som kommer
att fyllas ut. Bolaget erinrar om att detta område redan nu utgör område för hamnverksamhet i en storstad och att det därför inte kan fylla någon funktion som reproduktionslokal för fisk.
Sjöfartsverket
Det är absolut nödvändigt att verket bereds tillfälle att delta under projekteringsfasen beträffande utfyllnader och muddringsarbeten eftersom det kommer att uppstå
förändringar i landkonturer samt i farleds- och hamndjup vilka direkt påverkar sjötrafiksäkerheten.
Enligt ansökan avser bolaget att bedriva hamnverksamhet som medger trafik med
en bruttodräktighet av maximalt 160 000. Ett fartyg med den storleken kommer
med all sannolikhet att överskrida dagens maximala längd- och breddmått för fartyg
i farleden in till Stockholm. Verket önskar kompletterande uppgifter hur denna storleksökning skall kunna realiseras.
Sökanden
Bolaget kommer att erbjuda Sjöfartsverket möjlighet att delta i det fortsatta arbetet
med projektering av utfyllnader och muddring.
Ansvaret för farleden in till hamnen vilar inte på bolaget. Särskild hänsyn har därför
inte tagits till möjligheten att bereda fartyg av storlek som omfattas av ansökan tillträde till hamnen. Bolaget har vid bestämmandet av ansökans omfattning utgått från
den storlek på fartyg som hamnens anläggningar kan hantera. Det har kunnat konstateras bl a genom simuleringar utförda av SSPA Sweden AB tillsammans med
Sjöfartsverket och bolaget att fartyg av sådan storlek som omfattas av ansökan kan
hanteras i hamnen. Fartyg av nu aktuell storlek kan redan f n angöra hamnen.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 22
M 2807-07
Sjöfartsverket
Det är riktigt att bolaget inte ansvarar för farleden in till Stockholm. Verket svarar
för nämnda farled vilket innebär att verket skall planera och samråda med hamnar
och andra intressenter vid förändringar vid hamnbyggnader samt vid utvidgningar
och muddringar av farleder m m.
Den största fartygsstorlek som man f n normalt tar in till Stockholm ligger runt
100 000 ton. Ett fåtal fartygsanlöp upp till 116 000 ton har angjort den aktuella
hamnen men endast under specialbetingelser beroende på farledens nuvarande
begränsningar. Bolagets ansökan innebär en ökning av fartygsstorleken om ca 60
procent. Detta kommer med all sannolikhet att kräva stora förändringar i farlederna
vilket bolaget rimligen bör ta i beaktande. De simuleringar som bolaget hänvisat till
är okända för verket både centralt och lokalt samt för Sjöfartsinspektionen. Det har
förekommit simuleringar där verket har deltagit tillsammans med S SPÄ men dessa
har gällt andra fartygsstorlekar.
Länsstyrelsen i Stockholms län
Synpunkter på sökandens förslag om villkor, prövotid och kontroll samt länsstyrelsens förslag i dessa hänseenden
Länsstyrelsen vidhåller att för buller från anläggningsarbeten (sökandens villkorsförslag 3 ovan) skall ekvivalenta ljudnivåer motsvarande dem som framgår av tabellen i Naturvårdsverkets författningssamling 2004:15 gälla. De föreslagna
ekvivalenta ljudnivåerna på 70 dB A utomhus vid bostadsbyggnad från spontning
och pålning är 10 dB A högre än vad som anges i nämnda tabell. En ökning med 10
dBA upplevs ungefär som en fördubbling av ljudnivån. De föreslagna ljudnivåerna
är så höga och utsträckta i tiden att det — om inte nödvändiga bullerbegränsande åtgärder kan vidtas vid bullerkällan - bör övervägas om de boende som utsätts för
ljudnivåerna skall erbjudas bullerisolering av sina bostäder alternativt ersättningsboende under de perioder spontning och pålning kommer att pågå.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 23
M 2807-07
Frågan om reducering av lågfrekvent buller bör tas upp i samband med övriga
bullerreducerande åtgärder, t ex el-anslutning av fartyg och ökad miljödifferentiering av hamnavgiftema i syfte att få rederierna att el-ansluta sina fartyg.
Beträffande bulleremissionerna från den hamnrelaterade tågtrafiken anser länsstyrelsen att sökanden under en prövotid om ett år skall utreda möjligheterna att
minska dessa emissioner samt därefter till miljödomstolen ge in resultatet av utredningen jämte förslag till åtgärder och slutligt villkor.
Länsstyrelsen föreslår att sökanden under en prövotid om ett år utreder och därefter
till miljödomstolen redovisar teknisk utformning av de åtaganden som görs i ansökan vad gäller åtgärder för elanslutning av fartyg vid kaj. Prövotidsredovisningen skall belysa möjligheterna att erbjuda alla förekommande fartygstyper som förväntas att trafikera hamnen land-el inom fyra år samt visa att miljöbalkens krav på
BÅT (bästa möjliga teknik) därmed kommer att tillgodoses.
Sökanden skall genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den
egna energianvändningen i verksamheten. Baserat på en kartläggning av den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande
åtgärder. Planen skall redovisas och därefter uppdateras i samband med den årliga
milj örapporteringen.
Sökanden skall under en prövotid om sex månader utreda möjligheterna att öka differentieringen av hamnavgifterna och därefter lämna förslag om ny nivå av differentiering till milj ödomstolen.
Sökanden skall inom tre år från det att miljödomstolens dom har vunnit laga kraft
installera reningssystem vid utlopp för det dagvatten som härrör från endast hamnområdet. Sökanden skall vid anläggandet av nya ytor inom hamnområdet rena därifrån uppkommet dagvatten. Reningen av dagvatten från befintliga och tillkommande ytor skall under en prövotid om tre år följas upp och utvärderas i samråd
med tillsynsmyndigheten. Resultatet av arbetet och förslag till slutliga villkor i
dessa delar skall därefter ges in till miljödomstolen.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 24
M 2807-07
Sökanden skall senast två år efter laga kraftvunnen dom till miljödomstolen redovisa möjliga åtgärder och kostnader för omhändertagande av barlastvatten från
fartyg.
Sökanden skall under en prövotid om ett år undersöka och därefter till miljödomstolen redovisa alternativ till nuvarande dumpning av muddermassor i Lilla Vårtan.
Beträffande arbeten i vattenområden som riskerar att grumla föreslår länsstyrelsen
följande formulering av villkor: Inför arbeten i vattenområden som riskerar att
grumla liksom vid hantering av massor och miljöfarliga ämnen i övrigt mom eller i
direkt anslutning till vattenområde skall vidtas försiktighets- och skyddsåtgärder
som minimerar grumling och spridning av uppgrumlade sediment. Om turbiditeten
utanför det fastställda arbetsområdet överskrider det begränsningsvärde som anges i
kontrollprogrammet skall arbeten som orsakar grumling omedelbart avbrytas och
förhållandet omedelbart anmälas till länsstyrelsen. Länsar och absorptionsmedel
skall hållas i beredskap i händelse av olycka. Passage in i och ut ur arbetsområdet
skall ske på ett sätt som begränsar spridning av uppgrumlade sediment.
Sökanden skall upprätta ett kontrollprogram för arbeten i vattenområden och för
omhändertagande av förorenade sediment som skall tillställas tillsynsmyndigheterna senast 10 veckor innan arbetet påbörjas. Kontrollprogrammet skall redovisa bl a
- vad som är bästa möjliga teknikval vid utförandet av de tillståndsgivna arbetena
med avseende på att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet som
kan uppstå för människors hälsa eller miljön
- vad som är bästa möjliga val av skydds- och försiktighetsåtgärder för att minimera
och begränsa spridning av uppgrumlade sediment med avseende på att förebygga,
hindra eller motverka skada eller olägenhet som kan uppstå för människors hälsa
eller miljön
- platser, djup och tidpunkter för mätning av bakgrundsvärden med avseende på turbiditet
- gränsvärde för turbiditet
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 25
M 2807-07
- avgränsning av arbetsområde utanför vilket begränsningsvärdet för turbiditet inte
far överskridas
- platser, djup och tidpunkter för mätning av turbiditet vid arbetets genomförande
- hur hantering och rapportering skall ske vid eventuella incidenter.
Sökanden skall avvakta med påbörjande av arbeten i eller i anslutning till vattenområden tills myndigheterna godkänt kontrollprogrammet samt göra påbörjandeoch avslutandeanmälan till myndigheterna.
Synpunkter angående vattenverksamheten
Eftersom bottensedimenten i hamnområdet är starkt förorenade och då det finns risk
för att förorenade sediment kan komma att spridas genom de arbeten som skall utföras vid utbyggnaden av kajerna är det viktigt att sådana försiktighetsåtgärder vidtas som på bästa möjliga sätt minimerar grumling och spridning av uppgrumlade sediment. Eftersom ansökan är oprecis om vilka metoder och teknikval som kommer
att användas vid utbyggnaden och vilka geotekniska förhållanden som råder inom
de områden där utbyggnad skall ske är det svårt att ta ställning till vilka skyddsåtgärder som är mest lämpliga att använda för att minimera risken för spridning av
förorenade sediment.
Fartygstrafikens påverkan på vattenmiljön
Fartygstrafiken har visat sig orsaka en uppblandning av näringsrikt bottenvatten till
ytvattnet i det aktuella området. Uppskattningsvis har denna uppblandning på årsbasis beräknats motsvara ca l O procent av avloppsreningsverkens samlade fosfortillförsel både i länsstyrelsens och SWECO:s beräkningar enbart på sträckan mellan
strax norr om Fjäderholmarna och Värtahamnen (2,5 km). För att man skall kunna
bedöma om en sådan uppblandning har en påverkan på miljötillståndet i det aktuella området bör bolaget åläggas att närmare utreda hur väl dessa beräkningar faktiskt
stämmer med verkligheten och vad de uppblandade mängderna under det produktiva sommarhalvåret (mars/april - september) teoretiskt utgör för andel av näringsmängden i ytvattnet i Lilla Värtan och vad de faktiskt kan betyda för miljötillståndet
där.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 26
M 2807-07
Bolagets utredning bör förslagsvis genomföras under tre år och i samråd med länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten. Utredningen bör läggas upp så att den ger svar
på följande frågor:
1. Ett säkrare värde på den uppblandade näringsmängden för aktuell tidsperiod för
aktuella trafikflöden (dagens och enligt maxscenariot).
2. Hur stor andel av den samlade näringsmängden i ytvattnet utgör den uppblandade
näringen, dvs är den signifikant eller försumbar?
3. Är bidraget sådant att det kan tänkas påverka den biologiska produktionen storleksmässigt i oönskad riktning?
4. Kan effekten av uppblandningen vara sådan att den påverkar klassningen av miljötillståndet i aktuellt vattenområde (enligt Vattendirektivet)?
5. Vad kan göras åt saken?
Miljödomstolen bör överlämna till tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som
kan behövas med anledning av vad som framkommer i utredningen.
Sökanden
I fråga om buller från anläggningsarbeten kan inte sökanden innehålla nivåerna
enligt Naturvårdsverkets författningssamling 2004:15. Som framgår av en i målet
ingiven utredning från WSP Akustik, daterad 2009-06-02, visar genomförda beräkningar att spontning kring Värtapiren och Frihamnspiren medför ljudnivåer över
riktvärdet 60 dBA vid bostäder både i Värtan och på Lidingö under dagperioden
och uppgår till ca 70 dBA. Detta gäller vid spontvibrering i båda positionerna. Enligt utredningen finns på marknaden alternativ till spontvibrering, t ex en hydraulisk
press från ABI GmbH. Metoden bygger på att sponten pressas ner vilket reducerar
ljudnivån betydligt. Mätningar visar att denna metod minskar ljudnivån med >10
dBA i förhållande till traditionell spontvibrering. Merkostnaden för en sådan utrustning är ca 3 Mkr (3 Mkr jämfört med 6 Mkr). Merkostnaden vid hyra har uppskattats till 30-40 procent. I utredningen behandlas även frågan om avskärmning vid
spontning. En stationär skärm med t ex containrar staplade på varandra skulle kunna
vara en lösning. Om containrar kan staplas på varandra till en höjd av ca 10 meter
kan skärmeffekten påräknas inom en stor del av utbyggnadsområdet. Emellertid kan
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 27
M 2807-07
avskärmning medföra arbetsmiljöproblem till följd av ökad ljudnivå kring aggregatet beroende på att skärmen inte är absorberande mot källsidan. Detta visade sig
vara fallet vid spontning i Hammarby Sjöstad där Arbetsinspektionen ingrep och
stoppade arbetet med skärmen.
Avsteg från Naturvårdsverkets riktvärden bör dock kunna godtas eftersom spontvibreringen utförs under endast begränsad tid. Vid Frihamnspiren kan det röra sig
om ca 20 arbetsdagar under hela byggtiden om ca sex månader. Utformningen av
Värtapiren är inte beslutad ännu men kan bedömas medföra spontvibrering under
uppskattningsvis tre månader under hela byggtiden om ca fyra år.
Beträffande elanslutning av fartyg vid kaj kan bolaget inte godta länsstyrelsens förslag till villkor i denna del. Som framgår av Miljööverdomstolens dom rörande Sydhamnen i Södertälje nr 2005:10 saknar ett hamnbolag - om det är fråga om en allmän hamn - möjlighet att ställa krav på rederier att de skall utrusta sina fartyg med
utrustning för elanslutning eller använda en viss typ av bränsle. Detta innebär att
även om hamnbolaget slutligt åläggs att bekosta en anläggning för elanslutning för
fartyg eller erbjuda lågsvavligt bränsle blir det beroende av att rederierna frivilligt
utnyttjar dessa möjligheter för att åtgärderna skall bli till någon nytta. Ett villkor
med kategorisk skyldighet för bolaget att erbjuda elanslutning så snart ett linjerederi
efterfrågar det bör därför - och med hänsyn till bolagets kostnad för att utföra anläggningen - inte komma i fråga.
Det är olämpligt att meddela villkor om hur hamnavgifter skall differentieras. Bolaget motsätter sig därför ett prövotidsförfarande i denna del.
Beträffande frågan om prövotid för utredning om omhändertagande av barlastvatten
från fartyg anför bolaget följande. I den statliga utredning som genomförts avseende
hantering av barlastvatten (se avsnitt 4.3 s 81-84 i SOU 2008:1) framhålls att skäl
saknas att förelägga svenska hamnhuvudmän skyldighet att installera mottagningsanordningar för barlastvatten. De skäl som anförs i utredningen övertygar och redan
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 28
M 2807-07
den omständigheten att en statlig utredning genomförts i saken och dragit sin slutsats bör ge tillräckligt stöd för att ytterligare utredning kan avvaras.
Bolaget godtar i allt väsentligt länsstyrelsens förslag om utredning av vattenmiljön
men ser inget behov av att meddela ett särskilt villkor i frågan i den nu aktuella tillståndsprövningen. Bolaget kan och vill hantera denna fråga i samråd med länsstyrelsen.
Bolaget godtar länsstyrelsens förslag till villkor såvitt avser arbeten i vattenområden
som riskerar att grumla.
Bolaget godtar länsstyrelsens förslag till kontrollprogram.
Länsstyrelsen
Sökanden har i ansökan angett angående muddermassor att det översta bottenlagret
om 50 cm skall tas omhand som förorenade sediment och att resterande underliggande muddermassor skall hanteras som icke förorenade. Av den sedimentundersökning som sökanden ingett senare i målet framgår att föroreningar i Värtahamnen
och Frihamnen främst finns där bottensubstratet består av gyttja eller har inslag av
gyttja. Av de provtagningar som utförts med djupgående provtagare framgår att
dessa sediment ofta är förorenade till ett större djup än 50 cm under bottenytan. Mot
bakgrund härav anser länsstyrelsen att ett eventuellt tillstånd bör villkoras med att
det vid muddring på platser där bottensubstratet består av gyttja eller har inslag av
gyttja skall samtliga muddermassor behandlas som förorenade oberoende av muddringsdjup.
Länsstyrelsen noterar att den av rniljöförvaltningen i Stockholms stad redovisade
sedimentundersökningen i sökandens komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen inte omfattar tributyltenn (TBT). Det är sannolikt att halten av TBT i Värtahamnen och Frihamnen är relativt hög. Detta föranleder dock, enligt länsstyrelsens bedömning, ingen annan hantering än den som angetts i ansökan, eftersom de
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 29
M 2807-07
bottensediment som är förorenade kommer att transporteras till godkänd deponi
eller destruktionsanläggning.
Av sökandens redovisning av utförd underhållsmuddring framgår att ca 40 procent
av de muddrade volymerna kommer från Södra Värtahamnen. Eftersom bottensedimenten är starkt förorenade och varje muddringstillfälle medför att förorenade sediment sprids till omgivande områden är det angeläget att behovet av underhållsmuddring minimeras och att nödvändiga åtgärder i detta syfte vidtas i samband med
utbyggnaden av hamnarna.
Sökanden bör klargöra behovet av erosionsskydd omkring de nya kaj anläggningarna samt i vilken omfattning erosionsskydd behöver anläggas inom övriga områden i
Värtahamnen och Frihamnen för att minimera behovet av underhållsmuddring.
Sökanden
Sökanden finner inte anledning ifrågasätta länsstyrelsens slutsats att muddermassor
från områden där bottensubstratet består av gyttja eller har inslag av gyttja skall betraktas som förorenade även till den del de kommer från djup som överstiger 50 cm.
Sökanden anser det dock lämpligt att frågan om det framtida omhändertagandet
löses genom delegation av frågan till länsstyrelsen eftersom saken svårligen kan avgöras genom meddelande av villkor i dom.
Sökanden utför underhållsmuddringar vid behov inom vattenområdet. Underhållsmuddring för att bibehålla vattendjupet kräver inte tillstånd. I fråga om åtgärder som kan vidtas för att minska behovet av framtida underhållsmuddringar
hänvisar sökanden till en redogörelse rörande denna fråga i en PM, daterad 200906-01, som getts in till miljödomstolen i samband med begärd komplettering av
miljökonsekvensbeskrivningen. Som framgår av redogörelsen kan behovet av
underhållsmuddring minskas genom vidtagna och planerade åtgärder för erosionsskydd avseende propellerströmmar. Erosion på grund av vågor och strömmar
vid Frihamnens kaj 3 kommer att upphöra sedan arbetena med förlängning av kajen
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 30
M 2807-07
har avslutats. Behovet av underhållsmuddring på grund av snötippning upphör endast om snötippningen upphör.
Kommunstyrelsen i Stockholms kommun
Stockholms Hamn AB är ett av staden helägt bolag. Bolagets uppgift är att bedriva
stadens hamnverksamhet och därigenom allmänt stödja såväl näringslivets som
medborgarnas behov av varu- och persontransporter m m. Bolaget deltar också såsom en integrerad del i stadens utveckling.
Bolagets ansökan beror dels på stadens övergripande behov i anledning av stadens
utveckling, dels på hamnens egen utveckling och för att möta nya krav beträffande
kryssningstrafik, miljökrav m m.
Enligt Stockholms kommuns översiktsplan kan de nu aktuella hamnområdena beröras av framtida byggnationer, arbetsplatser och bostäder. Stockholms kommun
beräknas år 2030 ha vuxit med ca 180 000 personer, med därav ökade krav på
bostäder, kontor, transporter m m.
Ansökan ligger väl i linje med stadens allmänna intressen.
Den aktuella lokaliseringen och föreslagen utformning innebär enligt staden sådana
avvägningar att miljöbalkens krav uppfylls och staden har inte något att erinra mot
ansökan.
Miljö- och stadsbvggnadsnämnden i Lidingö kommun (MSN i Lidingö^
Beräkningar som redovisats i ärendet har visat att den ekvivalenta ljudnivån från
spontning och pålning i samband med arbetena med vattenverksamhet uppgår till ca
70 dBA. Detta innebär att Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) överskrids med ca 10 dBA vid ett stort antal bostäder på Lidingö. En skillnad på 10 dBA upplevs som en fördubbling av ljudnivån. Sökanden uppskattar att dessa höga ljudnivåer kan förekomma under en tid av ca fyra månader
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 31
M 2807-07
under en total byggtid på ca fyra år. Nämnden anser att detta är oacceptabelt och att
bullerdämpande åtgärder måste vidtas.
Som redovisats i sökandens utredning finns det enligt WSP Akustik ett alternativ till
spontvibrering vilket utgörs av en hydraulisk press där sponten pressas ner. Mätningar har visat att denna metod minskar ljudnivån med >10 dB A. Med denna metod skulle enligt WSP riktvärdena för buller från byggplatser kunna innehållas både
utomhus och inomhus för boende på Lidingö och i Värtan. Nämnden anser att den
merkostnad på ca tre Mkr som metoden med spontpress medför är ekonomiskt rimlig mot bakgrund av metodens kraftiga reduktion av ljudnivåerna samt det stora antalet bostäder som påverkas positivt.
Under byggnadstiden vill alltså nämnden att Naturvårdsverkets allmänna råd om
buller från byggplatser skall följas. Beträffande verksamheten i övrigt anser
nämnden att buller därifrån skall begränsas och i enlighet med Naturvårdsverkets
riktlinjer för externt industribuller (vid nyetablering av industri) inte få orsaka högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 dB A vardagar dagtid (kl 07-18), 40 dBA
nattetid (kl 22-07), 45 dBA övrig tid och 55 dBA som momentana ljud nattetid (kl
22-07).Dessa värden skall sänkas med 5 dBA-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Om buller från olika källor samverkar eller förstärks skall riktvärdena även gälla för detta.
För lågfrekvent buller skall riktvärdena i socialstyrelsens allmänna råd för buller
inomhus tillämpas.
Sökanden
Beträffande buller från hamnverksamheten kan bolaget inte godta villkor som skulle
innebära att verksamheten kan begränsas om vissa värden överskrids. Bolaget saknar rättslig och faktisk möjlighet att efterkomma sådana villkor eftersom en stor del
av det buller som uppkommer i anledning av verksamheten är att hänföra till de fartyg som angör hamnen. Bolaget saknar möjlighet att förbjuda dessa att angöra hamnen eller att på annat sätt tvinga fartygsägaren till åtgärder.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 32
M 2807-07
Lågfrekvent buller torde i första hand uppkomma i anslutning till verksamheten vid
Husarviken avseende krossning av berg. Verksamheten kommer dock att skärmas
av med höga upplag på upp till 20 meter, varför riktvärdena bör kunna innehållas.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun CMHN i Stockholm)
A. Den aktuella tillståndsansökan tillstyrks.
B. Följande särskilda villkor och prövotidsbestämmelser föreslås.
1. Sökanden skall under en prövotid utreda möjligheterna att minska bulleremissioner från verksamhetsområdet till en sådan nivå att den ekvivalenta ljudnivån
utomhus vid bostad inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad
industri. Sökanden skall under prövotiden också utreda och redovisa förutsättningar
att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissioner. Resultatet av
utredningen samt förslag till åtgärder och slutliga villkor skall därefter ges in till
miljödomstolen.
Under prövotiden och tills annat bestäms får buller från verksamhetsområdet inte ge
upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid fasad vid bostadsbebyggelse
än följande riktvärden:
55 dB A vardagar dagtid kl 07-18
45 dBA nattetid kl 22-07
50 dBA övrig tid.
Momentana ljud nattetid får inte överskrida 60 dBA.
2. Alla boende som förväntas bli utsatta för buller från hamnrelaterad tågtrafik som
överskrider riktvärdet för maximal ljudnivå utomhus för vägtrafikbuller (70dBA)
skall erbjudas fasadisolerande åtgärder så att ljudnivån max 55 dBA vid fasad kan
innehållas.
3. Sökanden skall fortlöpande föra diskussioner med de linjerederier som trafikerar
hamnen samt utveckla befintliga och nya styrmedel i syfte att få till stånd åtgärder
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 33
M 2807-07
för att begränsa buller och utsläpp av föroreningar till luft. Redovisning av arbetet
och förslag till åtgärder skall läggas fram i den årliga miljörapporten.
4. Sökanden skall erbjuda elanslutning till de rederier med linjetrafik på hamnen
som efterfrågar elanslutning.
5. Under en prövotid skall sökanden utföra undersökningar rörande utsläppen till
dagvattnet och därefter till milj ödomstolen inge förslag till slutliga villkor.
6. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och hanteras så att eventuellt
läckage och spill inte förorenar mark, grundvatten, ytvatten eller luft. Förvaringsplats för farligt avfall skall märkas liksom olika avfallsslag inom platsen. Vid alla
arbeten i anslutning till vatten skall åtgärder vidtas för att undvika risk för oljespill
och annan förorening från maskiner och dylikt.
7. Avfall som uppkommer i verksamheten och som kan komma att uppsamlas från
fartyg skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas bl a genom att
olika avfallsslag hålls isär.
8. Sökanden skall genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den
egna energianvändningen i verksamheten. Baserat på en kartläggning av den aktuella energianvändningen skall sökanden upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen skall redovisas och därefter uppdateras i samband med den
årliga miljörapporteringen.
9. Om verksamheten i sin helhet eller i någon väsentlig del upphör skall detta i god
tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Anmälan skall belysa vilka
undersökningar som krävs för att konstatera om efterbehandling behövs.
Sökanden
Beträffande buller från hamnverksamheten kan sökanden - av skäl som anförts ovan
i bemötandet av förslaget i denna del från MSN i Lidingö — inte godta villkor som
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 34
M 2807-07
skulle innebära att verksamheten kan begränsas om vissa värden överskrids. När det
gäller utredning av förutsättningarna för att minska bulleremissionema genom avtal
med rederierna godtar sökanden förslaget från MHN i Stockholm.
I fråga om förslaget från MHN i Stockholm rörande erbjudande av fasadisolerande
åtgärder kan sökanden godta att utreda omständigheter som avses med det föreslagna villkoret men endast under förutsättning att målsättningsvärdet max 55 dB A avser inomhusnivå.
Sökanden godtar det av MHN i Stockholm föreslagna villkoret om diskussioner
med linjerederierna samt utvecklande av styrmedel i syfte att fa till stånd åtgärder
för att begränsa buller och utsläpp av föroreningar till luft.
Beträffande MHN:s i Stockholm föreslagna villkor om erbjudande av elanslutning,
se bemötandet ovan av länsstyrelsens förslag i denna del.
Såvitt angår MHN:s i Stockholm förslag att under en prövotid utföra undersökningar rörande utsläppen till dagvattnet finner inte sökanden anledning att sätta frågan
på prövotid utan hänvisar till den utredning som getts in i målet och som får anses
vara tillräcklig. Sökanden anser att de åtaganden som sökanden redan gjort i frågan
är tillfyllest.
Sökanden godtar de föreslagna villkoren om förvaring och hantering av kemiska
produkter och farligt avfall, återanvändning eller återvinning av avfall som uppkommer i verksamheten samt anmälan vid upphörande av verksamheten.
Beträffande det föreslagna villkoret om effektivisering och hushållning anser
sökanden att det allmänna villkoret är tillräckligt.
MHN i Stockholm
I skriftväxlingen i målet har framförts att de bullervillkor som nämnden tidigare har
föreslagit kan komma att innebära mycket långtgående negativa konsekvenser för
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 35
M 2807-07
möjligheterna att bedriva fortsatt verksamhet i hamnen. I avvägningen mellan kravet på bra bostadsmiljö och hamnens intressen bör enligt nämnden särskilt beaktas
att hamnverksamhet bedrivits i området under lång tid och utgör ett riksintresse av
utomordentligt stor betydelse för Stockholm.
Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening och Per Olof Fredriksson har motsatt sig att tillstånd lämnas för den sökta verksamheten bl a på den grund att den
innebär störningar för omgivningen som inte är godtagbara.
Stockholm Vatten AB
Bolaget invänder inte mot att tillstånd meddelas under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas.
Bolagets styrelse har fattat beslutet att certifiera slammet från reningsverken i enlighet med de nationella miljömålen för att vidare använda slammet som näringstillförsel på odlingsbar mark. En stor del av arbetet med certifieringen innebär att verka
för att minska till reningsverken inkommande tungmetaller och föroreningar samt
att ha kännedom om vad som kommer in.
Då muddermassor awattnas uppkommer ett förorenat rejektvatten. Rejektvattnet
från awattnade muddermassor får inte släppas till Henriksdals reningsverk eftersom det kan bidra till en ökad mängd gifter i slammet och försämra processerna i
reningsverket genom utspädning.
Vid utsläpp till recipient i stället för till avloppsreningsverk har Stockholm Vatten
följande önskemål
- att sökanden beskriver hur awattningen av muddermassor skall utföras inklusive
lämnar uppgift om mängden rejektvatten som uppkommer vid vald teknik och tidsperiod för behandling och utsläpp
- att val av reningsmetod, reduktionens storlek och reningssteg kan ske i samråd
med och redovisas för bl a Stockholm Vatten
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 36
M 2807-07
- att reningen är av tillräcklig omfattning för att säkra ett minimum av utsläpp av
oönskade och miljöskadliga ämnen till recipienten
- att ett kontrollprogram för rening av rejektvattnet upprättas i samråd med tillsynsmyndighet och Stockholm Vatten
- att vattenkontrollen utförs av godkänd provtagare och ackrediterat laboratorium
enligt ett provtagningsprogram som upprättats i samarbete med Stockholm Vatten
samt att analysmetod och frekvens bestäms i provtagningsprogrammet
- att eventuella kemikalier som kan komma att användas i samband med behandling
av muddermassor godkänns av bl a Stockholm Vatten.
I nuvarande avtal mellan Stockholm Vatten och sökanden åtar sig Stockholm
Vatten att omhänderta svart- och gråvatten från rederiernas fartyg mellan hamnen
och av Stockholm Vatten upprättad förbindelsepunkt. I avtalet förbinder sig sökanden att verka för att kundrederierna håller svavelvätehalten i avloppsvattnet under
25 ppm samt att följa upp och rapportera.
Färska mätningar visar på fortsatt höga halter och ibland mycket höga, dödliga halter av svavelväte. Det är därför förknippat med stora hälsorisker att utföra arbete i
pumpstation och tunnlar med närhet till avloppstömningen från fartyg. Det finns
även risk för att en större ledning längs hela hamnområdet kan frätas sönder inom
ett par år vilket skulle innebära en betydande kostnad för Stockholm Vatten samt
göra det omöjligt för fartygen att lämna sitt avloppsvatten under restaureringsperioden.
Sökanden
I dagsläget är det inte fastställt vilken teknik som kommer att användas för avvattning av muddermassorna och rening av rejektvattnet. Det har inte heller gjorts
någon bedömning av hur lång tid muddring kommer att pågå och när i tiden den
kommer att infalla. Olika tekniker kommer att föreslås och beaktas under projekteringstiden. Sökanden föreslår att rejektvattnet leds tillbaka till Lilla Värtan. Exakt
utsläppspunkt och kontroll av vattnets kvalitet fastställs i miljökontrollplanen.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 37
M 2807-07
Den totala mängden föroreningar som kan tillföras recipienten via awattning beräknas uppgå till maximalt en mängd som motsvarar vad dagvattnet bidrar med. Vid
grävmuddring kan mängden minskas till en tiondel eller mindre av dagvattnets bidrag. Den totala mängden förorening som förs tillbaka till recipienten från de muddrade sedimenten beräknas uppgå till mindre än en hundradel av den ursprungliga
mängden förorening som muddras upp. Muddringen kommer således att medföra en
klart minskad föroreningshalt i området.
Beträffande svart- och gråvatten har mängden svavelväte i sådant vatten från trafiken på Finland och Estland kunnat minskas till en halt som understiger Stockholm Vattens gränsvärde på 25 ppm med undantag för ett fartyg som numera tagits
ur trafik.
De frågor som förs fram av Stockholm Vatten är i allt väsentligt inte frågor för milj ödomstolen utan frågor som bör hanteras av va-huvudmannen och sökanden inom
ramen för det regelverk som finns på området och genom det särskilda avtal som de
har ingått. Det som anförts av Stockholm Vatten kan därför inte anses påverka prövningen av detta mål.
DOMSKÄL
Stockholms Hamn AB:s ansökan avser tillstånd enligt miljöbalken i första hand att.
inom Värtahamnen-Frihamnens hamnområde bedriva dels vattenverksamhet, dels
hamnverksamhet innebärande förändringar av befintlig verksamhet. I andra hand
har bolaget yrkat att inom nyssnämnda hamnområde få bedriva den befintliga
hamnverksamheten som den bedrivs f n. Den vattenverksamhet som ansökan
omfattar utgörs av sådana arbeten i vattenområden som syftar till att förändra den
befintliga hamnverksamheten.
Vattenverksamhet och förändrad hamnverksamhet
Sökanden har i sin ansökan beträffande arbetena i vatten i mycket stor utsträckning
lämnat frågan öppen om vilka metoder och teknikval som skall användas samt begärt tillstånd för olika alternativ. Sökanden har också lämnat frågan öppen om till
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 38
M 2807-07
vilket djup förorenade massor skall muddras och omhändertas. De skyddsåtgärder
som skall vidtas är därför inte beskrivna i detalj i ansökan. Nu nämnda förhållanden
medför - om tillstånd lämnas till vattenverksamheten - att ett mycket stort ansvar
läggs på tillsyndmyndigheten när det gäller att tillse att de skyddsåtgärder som
krävs blir vidtagna. I praktiken blir det i så fall fråga om överlåtelse av beslutanderätt från milj ödomstolen till tillsynsmyndigheten i en inte obetydlig omfattning. En
sådan delegering får anses strida mot grunderna för bestämmelsen i 22 kap 25 § 3 st
miljöbalken enligt vilken endast fastställande av villkor av mindre betydelse far delegeras till tillsynsmyndighet. I detta sammanhang ställer sig miljödomstolen såvitt gäller ansökan om tillstånd till vattenverksamhet - också tveksam till om
sökanden verkligen förmått visa att sådana försiktighetsmått kommer att vidtas som
behövs för att förebygga, hindra eller motverka olägenheter för miljön, vilket ju
krävs enligt 2 kap l § miljöbalken.
Om man jämför den nu aktuella ansökan med andra ansökningar hos länsstyrelser
och miljödomstolar om tillstånd till hamnverksamhet är det påfallande hur oprecisa
uppgifterna är om vad som planeras och hur osäkra prognoserna om verksamhetens
miljöeffekter verkar vara i detta fall. Denna brist måste givetvis läggas sökanden till
last vid bedömningen av tillståndsfrågan.
Sjöfartsverket har gjort gällande att den största fartygsstorlek som under vissa betingelser kunnat angöra den aktuella hamnen uppgår till bruttodräktigheten 116 000.
Sökanden har inte framlagt någon utredning som motbevisar detta påstående. Miljödomstolen godtar därför påståendet. Eftersom det inte kan komma i fråga att tillåta
trafik med så stora fartyg att de inte kan tas in på ett säkert sätt genom farleden till
hamnen måste ett eventuellt tillstånd till hamnverksamheten i vart fall begränsas till
fartyg med en bruttodräktighet av maximalt 116 000. Detta innebär att sökandens
syfte med den planerade utbyggnaden av Frihamnen - bl a att kunna ta emot stora
kryssningsfartyg - inte blir tillgodosett även om tillstånd lämnas till de sökta arbetena i vatten.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 39
M 2807-07
Syftet med den sökta utbyggnaden av Värtahamnen är enligt sökanden att omdisponera verksamheten i hamndelen med hänsyn till att Stockholms kommun planerar för arbetsplatser och bostäder i området och att delar av det befintliga hamnområdet då kan bli taget i anspråk för sådan bebyggelse. Genom den sökta utbyggnaden av Värtahamnen kommer hamnverksamheten att flyttas längre bort från både
befintlig och planerad bostadsbebyggelse i området, vilket givetvis är positivt från
miljösynpunkt och från hälsoskyddssynpunkt. Mot detta måste emellertid vägas de
ökade olägenheter framför allt i form av buller och luftutsläpp som kommer att
drabba de närboende dels under den ca fyra år långa byggnadstiden, dels därefter då
en ökad trafik på hamnen avses komma till stånd. Det är svårt att mot bakgrund av
ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen närmare överblicka hur stora dessa
olägenheter blir. Osäkerhet i detta hänseende far emellertid läggas sökanden till last
vid bedömningen av tillståndsfrågan.
Miljödomstolen konstaterar att den sökta förändrade hamnverksamheten innebär en
betydande utvidgning av hamnverksamheten beträffande såväl antalet passagerare
och mängden gods som den maximala fartygsstorleken. Sökanden har sålunda uppgett att antalet passagerare kommer att öka i linjetrafiken och med kryssningsfartyg
till Frihamnen, vilka beräknas öka från ca 35 till 240 anlöp per år. Det totala antalet
anlöp per år beträffande såväl Frihamnen som Värtahamnen väntas öka från 2 400
(uppgiften avser 2006) till 4 600. Antalet personbilar väntas öka från 227 000 till
350 000 per år, antalet bussar från 8 000 till 15 000 per år (jämte bussar för kryssningstrafiken), antalet järnvägsvagnar från 26 000 till 45 000 per år samt antalet
lastbilar o d från 130 000 till ca 230 000 per år.
Denna ökning av trafiken på hamnen kommer givetvis att medföra ökade störningar
från hamnverksamheten och dess följdverksamheter, framför allt i form av buller
och luftföroreningar. Som anförts ovan är det osäkert hur omfattande dessa olägenheter kan bli. Det är därför inte särskilt meningsfullt att söka komma till rätta med
olägenheterna genom att föreskriva begränsningsvärden eftersom det är i hög grad
ovisst om sökanden kan innehålla sådana värden.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 40
M 2807-07
Mot bakgrund av vad som nu konstaterats finner milj ödomstolen att ölägenheterna
för människors hälsa och miljön kan befaras bli så väsentliga vid en utvidgning av
hamnverksamheten enligt ansökan att utvidgningen inte bör tillåtas. Ansökan skall
därför avslås såvitt avser tillstånd till vattenverksamhet och till utvidgad hamnverksamhet.
Den befintliga hamnverksamheten
Härefter återstår för miljödomstolen att pröva sökandens andrahandsyrkande, dvs
att fa bedriva den befintliga hamnverksamheten som den bedrivs f n.
Vad miljödomstolen då först har att bedöma är frågan om lokaliseringen av hamnverksamheten. Härvid gäller enligt 2 kap 6 § miljöbalken att för en verksamhet som
tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall väljas en plats som är lämplig med
hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för
människors hälsa och miljön. Enligt kommentaren till miljöbalken far nu nämnda
regel störst betydelse när en verksamhet ännu inte påbörjats eller en anläggning planeras men den kan också tillämpas på - som i detta fall - en befintlig verksamhet
(se Supplement 6, juni 2007, 2:27). Det sistnämnda skulle emellertid innebära ett
krav på omlokalisering av verksamheten, vilket enligt kommentaren inte sällan
skulle bli orimligt enligt 2 kap 7 § miljöbalken.
Enligt 6 kap 7 § miljöbalken skall — om den sökta verksamheten skall antas medföra
en betydande miljöpåverkan - miljökonsekvensbeskrivningen alltid innehålla en redovisning av alternativa platser och en motivering varför ett visst alternativ har
valts. Den nu aktuella verksamheten skall antas medföra en betydande miljöpåverkan, se 6 kap 4a § miljöbalken och 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar jämförd med punkten 63.10 i bilagan till förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Sökanden har också, sedan
miljödomstolen utfärdat ett föreläggande om komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen, inkommit med en utredning beträffande de alternativa lokaliseringar
som kan finnas i andra befintliga Östersjöhamnar såvitt avser godstransporter via
bulk, färjetrafik och container. Som framgår av utredningen är det endast Stock-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 41
M 2807-07
holms hamn som har möjlighet att erbjuda hamnspår för järnvägsfärjor. Vidare
bygger enligt utredningen den s k kombinationstrafiken (passagerare och gods) på
att Stockholm utgör mål och start för denna trafik. En överflyttning av gods till andra Östersjöhamnar skulle innebära att kombinationstrafiken som affärskoncept
skulle fa stora problem att fungera. Enligt fem olika attitydundersökningar (Demoskop 1996-2005) - som redovisats i utredningen - skulle omkring 70 procent av färjeresenärerna sluta eller minska sitt resande på färjorna om färjorna istället gick via
Nynäshamn eller Norrtälje. Sökanden har anfört att om färjornas transportarbete
skulle ske via andra Östersjöhamnar med längre avstånd från Stockholm än Nynäshamn och Norrtälje skulle intresset för färjeturismen troligtvis bli än mer negativt.
På grund av det anförda finner miljödomstolen att en omlokalisering av hamnverksamheten i Värtahamnen och Frihamnen till någon annan Östersjöhamn skulle innebära svårigheter när det gäller att uppnå ändamålet med verksamheten. Dessutom
skulle en omlokalisering innebära så höga kostnader som inte kan anses stå i rimlig
proportion till den nytta från miljösynpunkt som en omlokalisering möjligen skulle
medföra. Vidare beaktar miljödomstolen att Stockholms hamn - av vilken Värtahamnen och Frihamnen är en del - av Sjöfartsverket utpekats som ett riksintresse
för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Miljödomstolen
godtar därför i princip att den aktuella hamnverksamheten även i fortsättningen är
lokaliserad till Värtahamnen och Frihamnen. Tillåtligheten av verksamheten är
emellertid beroende av att ett antal villkor och andra bestämmelser kan meddelas
beträffande tillståndet. Milj ödomsto len kommer i det följande att ta ställning till
dessa frågor.
Enligt 9 kap 6 § miljöbalken jämförd med bilagan till förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (punkten 63.10) skall hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än l 350 tillståndsprövas.
Transporter inom hamnens verksamhetsområde — med fartyg, personbilar, lastbilar,
bussar och tåg - är en del av den fastighetsanknutna miljöfarliga verksamhet som
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 42
M 2807-07
sökanden bedriver. Olägenheter från dessa transporter beaktas vid tillståndsprövningen och kan bli föremål för villkorsreglering.
Om transporter till och från hamnen utanför hamnens verksamhetsområde men
inom dess när område (se NJA 2004 s 421) bedöms medföra olägenheter som inte
kan godtas kan detta leda till att tillståndsansökan avslås. Om transporterna anses
utgöra s k följdverksamhet enligt 16 kap 7 § miljöbalken kan tillståndet förenas med
villkor för att motverka olägenheter från transporterna. Förutsättningarna för att
transporterna skall kunna betraktas som följdverksamhet är dels att de har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten, dels att sökanden har
faktiska och rättsliga möjligheter att bestämma över transporterna (se Kommentaren till miljöbalken 16:17, Supplement 5, maj 2006).
Den hamnverksamhet som f n bedrivs i Värtahamnen-Frihamnen medför olägenheter för omgivningen i form av buller och utsläpp till luft. Verksamheten medför också hantering av avloppsvatten. Från fartygen kommer avfall som måste omhänder-
tas.
Buller
Buller från hamnverksamheten och dess följdföretag härrör huvudsakligen från fartygen som trafikerar hamnen, från den hamnrelaterade tågtrafiken, från olika arbetsfordon och maskiner inom hamnområdet samt från landtransporter till och från
hamnen.
MSN i Lidingö har yrkat att Naturvårdsverkets utomhusriktvärden för externt industribuller vid nyetablering av industri skall gälla beträffande den aktuella verksamheten, dvs att verksamheten inte får orsaka högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 50 dBA vardagar kl 07-18, 40 dBA kl 22-07 och 45 dBA övrig tid;
momentana ljud nattetid (kl 22-07) får inte överstiga 55 dBA och nyssnämnda värden skall sänkas med 5 dBA-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara
tonkomponenter. Vidare har nämnden yrkat att om buller från olika källor samverkar eller förstärks skall riktvärdena gälla även för detta.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 43
M 2807-07
MHN i Stockholm har yrkat att sökanden under en prövotid skall utreda dels möjligheterna att minska bulleremissioner från verksamhetsområdet till en sådan nivå
att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostad inte Överstiger Naturvårdsverkets
riktvärden för nyetablerad industri, dels förutsättningarna att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissioner; resultatet av utredningarna samt förslag till åtgärder och slutliga villkor skall därefter ges in till miljödomstolen.
Nämnden har vidare yrkat att under prövotiden och tills annat bestäms får buller
från verksamhetsområdet inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus
vid fasad vid bostadsbebyggelse än Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri; beträffande momentana ljud nattetid får 60 dBA inte överskridas.
Sökanden har anfört att bolaget beträffande buller från hamnverksamheten inte kan
godta villkor som skulle innebära att verksamheten kan begränsas om vissa värden
överskrids eftersom bolaget saknar rättslig och faktisk möjlighet att efterkomma sådana villkor då en stor del av det buller som uppkommer i anledning av verksamheten är att hänföra till de fartyg som angör hamnen; bolaget saknar möjlighet att förbjuda dessa att angöra hamnen eller att på annat sätt tvinga fartygsägaren till åtgärder. När det gäller utredning av förutsättningarna för att minska bulleremissionerna
genom avtal med rederierna har sökanden godtagit förslaget från MHN i Stockholm.
Som framgår av vad som anförts ovan kan buller från hamnens verksamhetsområde
bli föremål för villkorsreglering (se även Miljööverdomstolens dom 2007-11-22 i
mål nr M 6387-06 rörande hamnverksamheten vid Kapellskär). MHN i Stockholm
har föreslagit att sökanden under en prövotid skall utreda möjligheterna att minska
bulleremissioner från verksamhetsområdet till en sådan nivå att den ekvivalenta
ljudnivån utomhus vid bostad inte överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri samt därefter redovisa utredningen för miljödomstolen och föreslå slutliga villkor. Även miljödomstolen anser att frågan om slutliga villkor beträffande buller från verksamhetsområdet bör skjutas upp i avvaktan på ytterligare
utredning och godtar MHN:s i Stockholm förslag till prövotidsreglering rned det
tillägget att utredningen även skall ta sikte på att för lågfrekvent buller skall rikt-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 44
M 2807-07
värdena i Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) kunna
innehållas. MHN i Stockholm har vidare föreslagit att provisoriska bestämmelser
för prövotiden meddelas beträffande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostad
motsvarande Naturvårdsverkets riktvärden för befintlig industri. Av utredningen
framgår att det är möjligt att redan nu klara dessa riktvärden. Miljödomstolen godtar därför MHN:s i Stockholm förslag till provisoriska bestämmelser i denna del.
Sökanden har medgett att under en prövotid utreda förutsättningarna att genom avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna från fartyg. Också miljödomstolen finner en sådan reglering godtagbar. Prövotiden då de två nu nämnda
utredningarna skall genomföras bör bestämmas till ett år från lagakraftägande dom.
Beträffande buller från hamnrelaterad tågtrafik är sökanden och länsstyrelsen överens om att sökanden under en prövotid skall utreda möjligheterna att minska dessa
emissioner. Länsstyrelsen vill att prövotiden bestäms till ett år medan sökanden föreslagit en prövotid om två år från lagakraftägande dom. Sökanden vill också att utredningen skall ta sikte på att ljudnivån 55 dB A inomhus i bostad skall kunna innehållas medan länsstyrelsen inte gjort någon sådan precisering. Sökanden vill dessutom att utredningen skall innehålla en undersökning av i vad mån boende utsätts
för buller från hamnrelaterad tågtrafik som överstiger riktvärdet för maximal ljudnivå utomhus för vägtrafikbuller (70 dBA). MHN i Stockholm har föreslagit ett
villkor om att boende som blir utsatta för buller från hamnrelaterad tågtrafik som
överskrider 70 dBA utomhus skall erbjudas fasadisolerande åtgärder. Sökanden har
medgett att utreda frågan om erbjudande av fasadisolerande åtgärder.
Miljödomstolen anser - i likhet med sökanden och länsstyrelsen - att frågan om
slutliga villkor beträffande buller från hamnrelaterad tågtrafik bör skjutas upp i avvaktan på ytterligare utredning. Sökanden skall under en prövotid utreda möjligheterna att minska emissionerna från sådan trafik och vilka åtgärder som kan vidtas (t
ex fasadisolerande åtgärder) samt därefter för miljödomstolen redovisa resultatet av
utredningen och föreslå slutliga villkor i denna del. Prövotiden bör skäligen bestämmas till två år från lagakraftägande dom.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 45
M 2807-07
Elanslutning av fartyg vid kaj?
MHN i Stockholm har som villkor föreslagit att sökanden skall erbjuda elanslutning
till de rederier med linjetrafik på hamnen som efterfrågar sådan anslutning. Länsstyrelsen har föreslagit att sökanden under en prövotid om ett år utreder frågan om elanslutning av fartyg vid kaj. Sökanden har motsatt sig såväl villkor som prövotidsutredning beträffande elanslutning samt anfört: Ett hamnbolag om det är fråga om
allmän hamn saknar möjlighet att ställa krav på rederier att de skall förse sina fartyg
med utrustning för elanslutning. Detta innebär att även om hamnbolaget slutligen
åläggs att bekosta en anläggning för elanslutning så blir det beroende av att rederierna frivilligt utnyttjar denna möjlighet för att åtgärden skall bli till någon nytta.
Ett villkor med kategorisk skyldighet för sökanden att erbjuda elanslutning så snart
ett linjerederi efterfrågar det bör därför - och med hänsyn till sökandens kostnad för
att utföra anläggningen - inte komma i fråga.
Miljödomstolen gör följande bedömning beträffande frågan om villkor och prövotidsutredning avseende elanslutning. Värtahamnen och Frihamnen är delar av
Stockholms hamn som är en allmän hamn. Den som är ansvarig för allmän hamn - i
detta fall sökanden - kan i princip inte vägra fartyg tillträde till hamnen eller uppställa krav på fartygen för att de skall få trafikera hamnen. Sökanden saknar därför
möjlighet att ställa krav på rederier att de skall förse sina fartyg med utrustning för
elanslutning (se Miljööverdomstolens dom 2005-02-11 MOD 2005:10 rörande Södertälje Sydhamn). Om sökanden skulle åläggas att bekosta en anläggning för elanslutning för fartyg skulle det alltså - som sökanden påpekat - bli beroende av att
rederierna frivilligt utnyttjar anläggningen för att åtgärden skulle bli till någon nytta.
Sökanden synes därför mena att ett villkor om erbjudande av elanslutning är orimligt och att hinder därför föreligger enligt 2 kap 7 § miljöbalken mot att fastställa ett
sådant villkor.
Trots att sökanden i de fall då det är fråga om allmän hamn saknar möjlighet att
ställa krav på rederier att de skall förse sina fartyg med utrustning för elanslutning
har det ändå förekommit i rättspraxis att domstolarna i mål om tillstånd till hamnverksamhet i allmän hamn föreskrivit som villkor att sökanden skall erbjuda elan-
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 46
M 2807-07
slutning eller dock meddelat prövotid i frågan (se t ex Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldomar 2005-04-22 i M 3103-03, 2007-09-27 i M 3375-06 och 2008-1030 i M 3375-06). Det föreligger också i detta fall starka skäl från miljösynpunkt för
att fastställa ett sådant villkor. Sålunda finns bostadsbebyggelse i relativt nära anslutning till hamnområdet och enligt stadens översiktsplaner planeras för bostadsbebyggelse ännu närmare hamnområdet. Elanslutning av fartygen skulle medföra
minskat buller och minskade luftföroreningar för de närboende. I den senast antagna detaljplanen för V ärtapiren påpekas också att genom förberedande elanslutningar bedöms buller och emissioner till luft minska under driftskedet. F ö har
sökanden själv uppgett att genom ledningsdragning till samtliga nyanlagda kajer
förbereds för elanslutning av fartyg (se ovan under rubriken "Planerade förändringar av verksamheten").
I motsats till vad sökanden tycks förutsätta är miljödomstolen av den uppfattningen
att i vart fall rederierna med linjetrafik på den aktuella hamnen mycket väl kan tänkas efterfråga elanslutning för sina fartyg, t ex för att förstärka sin miljöprofil eller
därför att man anar att en tvingande lagstiftning på området kan komma. I så fall
blir ju kostnaden för anläggningar för elanslutning inte onödig.
På grund av det anförda godtar miljödomstolen MHN:s i Stockholm förslag till villkor i denna del med det tillägget att sökanden senast inom ett år från lagakraftägande dom skall erbjuda efterfrågad elanslutning (se det särskilda villkoret 3 i domslutet ovan). Den angivna tiden får anses rimlig. Det ankommer på miljöförvaltningen att som tillsynsmyndighet förelägga rederierna att utrusta fartygen för elanslutning. I andra hamnar med linjetrafik har rederier åtagit sig elanslutning vid
liggetider överstigande 1-2 timmar vid kaj.
Differentiering av hamnavgifterna?
Länsstyrelsen har föreslagit att sökanden under en prövotid om sex månader skall
utreda möjligheterna att öka differentieringen av hamnavgifterna och därefter lämna
förslag om ny nivå av differentiering till miljödomstolen.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 47
M 2807-07
Miljödomstolen godtar förslaget med tillägget att differentieringen skall syfta till att
uppnå lägsta möjliga bullernivå och utsläpp till luft.
Dagvatten
Såvitt avser dagvatten från befintliga ytor ansluter sig miljödomstolen till MHN:s i
Stockholm förslag att sökanden under en prövotid skall utföra undersökningar
rörande utsläppen till dagvattnet och därefter till miljödomstolen inge förslag till
ytterligare åtgärder för att begränsa utsläppen samt förslag till slutliga villkor i den
delen. Prövotiden bör bestämmas till ett år från lagakraftägande dom.
Svart- och gråvatten från fartyg
Sökanden har uppgett att hamnens mottagningsanläggningar för svart- och gråvatten från fartyg successivt byggts ut för att tillgodose efterfrågan att i hamnen få
lämna sådant vatten. Sökanden har emellertid påpekat att det f n inte finns någon
konvention eller lagstiftning som medför att fartyg är skyldiga att lämna svart- och
gråvatten vid anlöp till hamn. Numera pumpar emellertid samtliga passagerarfärjor
som regelbundet anlöper Stockholms hamnar sitt avloppsvatten till det kommunala
avloppsledningssystemet. Stockholm Vatten AB har upplyst att i nuvarande avtal
mellan Stockholm Vatten och sökanden har Stockholm Vatten åtagit sig att omhänderta svart- och gråvatten från rederiernas fartyg mellan hamnen och av Stockholm Vatten upprättad förbindelsepunkt.
Eftersom det svart- och gråvatten som fartygen lämnar i hamnen såvitt framgår av
utredningen blir omhändertaget på ett tillfredsställande sätt finner miljödomstolen
inte skäl att meddela något särskilt villkor i denna del.
Barlastvatten
Länsstyrelsen har föreslagit att sökanden senast två år efter lagakraftägande dom till
miljödomstolen skall redovisa möjliga åtgärder och kostnader för omhändertagande
av barlastvatten från fartyg. Sökanden har motsatt sig förslaget och hänvisat till en
statlig utredning i frågan (se avsnitt 4.3 s 81-84 i SOU 2008:1).
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 48
M 2807-07
Eftersom omhändertagande av barlastvatten kommer att regleras i Barlastvattenlagen (2009:1165) - som träder i kraft den dag regeringen bestämmer - anser milj ödomstolen inte att länsstyrelsens förslag bör bifallas.
Avfall
Såväl sökanden som MHN i Stockholm har föreslagit ett villkor i denna del av följande lydelse: Avfall som uppkommer i verksamheten och som kan komma att uppsamlas från fartyg skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bl a
genom att olika avfallsslag hålls isär.
Miljödomstolen godtar det föreslagna villkoret (se särskilda villkoret 2 i domslutet
ovan).
Länsstyrelsens förslag om utredning av vattenmiljön i Lilla Vårtan
Ovan har närmare redogjorts för länsstyrelsens rubricerade förslag. Sökanden har
motsatt sig att bolaget som ett villkor i den nu aktuella tillståndsprövningen åläggs
att utföra utredningen men godtagit att "i samråd med länsstyrelsen hantera frågan".
Enligt 16 kap 9 § miljöbalken får tillstånd förenas med skyldighet att utföra "särskild undersökning av berört område". Länsstyrelsens nu aktuella förslag avser
emellertid ett större område än det som kan antas bli berört av den sökta verksamheten. Miljödomstolen anser sig därför inte ha rättslig möjligt att som villkor för det
nu sökta tillståndet ålägga sökanden att utföra rubricerad utredning. Milj ödomstolen
noterar emellertid med tillfredsställelse att sökanden trots frånvaron av villkor
härom ändå är beredd att tillsammans med länsstyrelsen genomföra utredningen.
Arbetsfordonen
Sökanden har uppgett att det kan bli aktuellt med byte till tystare fordon i samband
med nya upphandlingar. För att understryka angelägenheten i detta finner miljödomstolen skäl att fastställa ett särskilt villkor härom (se särskilda villkoret 4 i domslutet ovan).
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 49
M 2807-07
Tillåtligheten av den befintliga hamnverksamheten
Om de villkor fastställs för den befintliga hamnverksamheten som miljödomstolen
funnit lämpliga enligt ovan anser miljödomstolen att den kan tillåtas. Tillståndet
skall - på de skäl för vilka redogjorts i det föregående - begränsas till fartyg med en
bruttodräktighet av maximalt 116 000. Vidare finner miljödomstolen nödvändigt att
begränsa tillståndet även såvitt avser den årliga mängden hanterat gods och det antal
fartygspassagerare som årligen nyttjar hamnen. Utan sådana begränsningar skulle som miljödomstolen tidigare konstaterat - en kraftig ökning av trafiken på hamnen
sannolikt bli följden och trafikökningen skulle medföra ökade störningar för omgivningen framför allt i form av buller och luftföroreningar.
Verkställighetsförordnande
Sökanden har yrkat verkställighetsförordnande. Miljödomstolen konstaterar att tillståndet berör en redan pågående verksamhet samt att det i detta fall är angeläget att
ytterligare skyddsåtgärder utreds och vidtas snarast varför verkställighetsförordnande bör meddelas.
Rättegångskostnader
Länsstyrelsen har yrkat ersättning for arbete med 48 000 kr. Sökanden har medgett
yrkandet vilket därför skall bifallas.
Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv - i egenskap av lagfaren ägare av
fastigheten Stockholm Tegeludden 14 - har yrkat ersättning för ombudsarvode med
35 000 kr. Av detta belopp har sökanden medgett endast 10 000 kr. Miljödomstolen
finner emellertid att det av Livbolaget - som är sakägare såvitt avser den sökta
vattenverksamheten - yrkade beloppet är skäligt varför yrkandet skall bifallas i sin
helhet.
NACKA TINGSRÄTT
DELDOM
Sid 50
M 2807-07
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Överklagande skall ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 9 mars
2010 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.
Torgil Melin
Margaretha Bengtsson
I domstolens avgörande har deltagit t f rådmannen Torgil Melin, ordförande, miljörådet Margaretha Bengtsson samt de sakkunniga ledamöterna Ronald Bergman
och Kerstin Blom Bokliden. Enhälligt.
- ' W 9 1 , - - ' ' v'^''•-
.: N
> -^ F' •--
-
r
^:*fro lim
u
V.l H
i I. J
M\
i/-,
- N &\ LJ"-"
/'••;--^.I>:
Bilaga B
ARBETSGÅNG
1.
SPONT INSTALLERAS OCH FÖRANKRAS
2.
SILTSKÄRM MONTERAS
3.
SCHAKT INNANFÖR SILTSKÄRM UTFÖRS
(c* 7000 m1)
<t,
FYLLNING OCH JORDFÖRSTÄRKNING INOM
5.
PÅLDÄCK UTFÖRS
SPONT UTFÖRS
6,
TÅGKLAFF OCH JÄRNVÄGSSPÅR BYGGS
1.
FÄRJELÄGE F1 MED EROSIONSSKYOD OCH
8.
BEFINTLIGT TÅGFÄRJELÄGE RIVS
UTRUSTNING FÄRDIGSTÄLLS
TECKENFÖRKLARING
SCHAKT
PÅLDÄCK
FYLLNING
EROSIONSSKYDD
HAMNOMRÅDE
NORRA SASSÄNGKAJEN
—
_
FÄRJELÄGE F4
9.
VARTABASSÄNGEN
SPONT KOMPLETTERAS OCH FÖRANKRAS,
FYLLNING OCH JORDFÖRSTÄRKNING INOM
SPONT UTFÖRS
FARJELÄGE
——•—•
F5
SÖDRA BASSÄNGKAJEN
1C. PÅLDÄCK UTFÖRS
11. FÄRJELÄGE F2 UTRUSTAS OCH
FÄRDIGSTÄLLS
UTVECKLINGSPROJEKT
VÅRTAN
•Tu
IM*
S1CXKHOI
S1CXKHOIH! HAHWR
ue-mnii
VARTAHAHNEN
FÄRJETRAFIKEN FLYTTAS FRÅN F4 TILL f2
12. SILTSKÄRM MONTERAS
13. SCHAKT INNANFÖR SILTSKÄRM UTFÖRS
(ca 10 000 m')
W.
EROSIONSSKYDD LÄGGS UT
15.
PÅLDÄCK UTFÖRS
16.
FÄRJELÄGE F3 OCH F4 UTRUSTAS OCH
FÄRDIGSTÄLLS
l
PÅLDÄCK HED FYLUUNG
»LTEBN/IIIVJ
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga Miljööverdomstolens avgörande ska göra detta genom att
skriva till Högsta domstolen.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till Svea hovrätt Miljööverdomstolen.
Den ska ha kommit in till Miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av det
överklagade avgörandet.
Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande.
Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast
1.
om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet
prövas av Högsta domstolen
2.
om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finns grund för resning
eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i Miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Överklagandet ska innehålla uppgifter om
1.
klagandens namn, adress och telefonnummer,
2.
det avgörande som överklagas (Miljööverdomstolens avdelning samt dag
och nummer för avgörandet),
3.
den ändring i avgörandet som klaganden yrkar,
4.
varför klaganden anser att avgörandet ska ändras,
5.
de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas,
6.
de bevis som klaganden åberopar och vad han vill styrka med varje bevis.