Transcript Här kan du ladda ner Vidingehems bygghandbok

Innehåll
1. Inledning .................................................................................................................................. 4
2. Allmänna regler ........................................................................................................................ 5
2.1 Kvalitetspolicy................................................................................................................................ 5
2.2 Miljöpolicy ..................................................................................................................................... 5
2.3 Dokumentation.............................................................................................................................. 6
2.4 Riktlinjer angående val av utrustning ............................................................................................ 7
3. Tillgänglighet ............................................................................................................................ 7
4. Bärförmåga .............................................................................................................................. 9
5. Brandskydd .............................................................................................................................. 9
5.1 Brandvarnare, brand- och utrymningslarm ................................................................................... 9
5.2 Vägledande markering och nödbelysning ..................................................................................... 9
5.3 Flyktplats för rörelsehindrade samt utrymningsplats ................................................................. 10
6. Hygien, hälsa och miljö ........................................................................................................... 10
6.1 Ansvar och planering ................................................................................................................... 10
6.2 Anvisningar för byggverksamhet ................................................................................................. 10
6.3 Föroreningar ................................................................................................................................ 11
6.4 Avfall ............................................................................................................................................ 12
6.5 Transporter .................................................................................................................................. 13
6.6 Rapportering................................................................................................................................ 13
6.7 Egenkontroll ................................................................................................................................ 13
6.8 Ventilation – luftbehandling ........................................................................................................ 13
6.9 Dörr, port och fönster ................................................................................................................. 17
6.10 Bostadsutformning .................................................................................................................... 17
6.11 Bostadskomplement ................................................................................................................. 18
6.12 Låsning – passersystem ............................................................................................................. 19
6.13 Garage och parkeringsplatser ................................................................................................... 19
6.14 Utrymme för installationer och utrustning ............................................................................... 19
6.15 Källsortering, avfallsutrymmen och avfallsanordningar ........................................................... 20
6.16 Mark och trädgård ..................................................................................................................... 20
6.17 Yta avsedd att beträdas ............................................................................................................. 20
6.18 Markavvattning och dränering ................................................................................................. 21
6.19 Grundkonstruktion .................................................................................................................... 21
6.20 Vägg, fönster, dörr..................................................................................................................... 21
6.21 Yttertak ...................................................................................................................................... 22
6.23 Våtutrymmen ............................................................................................................................ 23
6.24 Målning – vägg, fönster, dörr .................................................................................................... 23
2
6.25 VS – bostadsutformning, bostadskomplement ......................................................................... 24
6.26 Utrymme för installationer och utrustning ............................................................................... 24
6.27 Tappvatten ................................................................................................................................ 24
7. Bullerskydd ............................................................................................................................ 25
7.1 Allmänt ........................................................................................................................................ 25
7.2 Buller och vibrationer .................................................................................................................. 25
8. Säkerhet vid användning ......................................................................................................... 25
8.1 Trappa, ramp och balkong ........................................................................................................... 25
8.2 Räcke ........................................................................................................................................... 26
8.3 Skyddsjordning ............................................................................................................................ 26
9. Energihushållning ................................................................................................................... 26
9.1 Värmeproduktion och värmedistribution ................................................................................... 26
9.2 El .................................................................................................................................................. 27
9.3 Bostadskomplement.................................................................................................................... 28
9.4 Driftutrymmen............................................................................................................................. 29
9.5 Mätsystem ................................................................................................................................... 30
9.6 Fastighetsnät för informationsöverföring ................................................................................... 31
9.7 Inbrottslarm................................................................................................................................. 31
9.8 Passagesystem............................................................................................................................. 31
9.9 Kabel-TV....................................................................................................................................... 32
Bilaga 1 ...................................................................................................................................... 33
Bilaga 2 ...................................................................................................................................... 34
Bilaga 3 ...................................................................................................................................... 35
Vidingehems bygghandbok
© Vidingehem AB 2013-01-10
360 40 Rottne • 0470-70 17 70
3
1. Inledning
Vidingehem sätter människan i fokus. Hela vår verksamhet utgår från människors behov av trivsel,
trygghet och tillgänglighet. Våra bostäder bygger på genomtänkta och långsiktiga lösningar som
syftar till hög livskvalitet för våra hyresgäster, lägre kostnader och mindre miljöpåverkan.
För att åstadkomma detta krävs ett starkt lagarbete, dels inom företaget men också tillsammans med
våra entreprenörer. I det samarbetet måste vi vara tydliga och därför har vi tagit fram vår
bygghandbok – ett komplement till Boverkets byggregler (BBR), Plan- och bygglagen med mera.
Bygghandboken har vuxit fram ur vår långa erfarenhet av byggnation och förvaltning. Syftet är att
säkerställa den höga kvalitet vi alltid eftersträvar i våra projekt och genom regelbundna revideringar
ligga i takt med utvecklingen av nya, kostnafseffektiva och miljövänliga material och metoder.
Vi ställer höga krav på oss själva och vi förväntar oss kvalitet, ordning och reda av våra arkitekter,
projektörer och entreprenörer. Då det framkommer förslag på bättre lösningar eller material än de vi
anger, är vi alltid beredda att lyssna – syftet är ju att tillsammans åstadkomma bästa möjliga resultat.
Den här bygghandboken ger oss ett gemensamt och kraftfullt verktyg i det arbetet.
Slutligen är vi stolta över att vara en bärande del i samhällsutvecklingen på våra orter. Genom att
förstå människors behov och önskemål kan vi tillsammans bidra till en levande och attraktiv
landsbygd, vilket är ett nödvändigt komplement i en expansiv kommun som Växjö – Europas
grönaste stad.
Självklart är vi miljö- och mångfaldscertifierade – vi förväntar oss samma förhållningssätt av våra
samarbetspartners.
Vidingehem AB
Stefan Blomkvist
VD
4
2. Allmänna regler
2.1 Kvalitetspolicy
Kvalitet skall prägla och vara utmärkande för Vidingehem. Rätt kvalitet innebär att produkter och
tjänster uppfyller hyresgästens krav och förväntningar. Detta uppnås genom en hög nivå av
förändringsbenägenhet hos ledning och personal.
Våra fastigheter, byggnader och utemiljö skall bestå av en god boende- och livsmiljö grundad på
miljömedvetenhet och resurshushållning.
Vidingehems personal skall ha en hög kännedom om vad som krävs av var och en för att uppnå en
hög kvalitet. Verksamheten organiseras så att individuella prestationer och lagarbete stimuleras.
Vidingehem skall verka för att utveckla och kompetenshöja personalen. Vidingehem skall vara ett
föredöme som arbetsgivare.
2.2 Miljöpolicy
Samhället ställer allt större krav på den enskildes och företagens miljöanpassning av såväl livsföring
och aktivitet som verksamhet och produktion.
GOD MILJÖ – EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET är en del i Vidingehems affärsidé
Ett av de övergripande målen för Vidingehem AB är en miljöanpassad verksamhet.
Målsättningen för miljöanpassningen är:
att skapa och utveckla en god och trivsam miljö för hyresgäster, brukare och personal,
att ha en helhetsyn på miljöområdet som genomsyrar företaget,
att så snart förutsättningar ges kretsloppsanpassa verksamheten.
Vidingehem och miljön:
Vidingehem medverkar i Växjö kommuns arbete med lokal Agenda 21 och dess uppdrag att arbeta
för en långsiktig hållbar utveckling.
Vidingehem tar och skall ta sitt ansvar för den gemensamma miljön och skall sträva efter att hushålla
med resurser och stimulera till en god miljö och en god ekonomi.
Miljöfrågorna skall integreras i företagets hela verksamhet och vara en viktig ledstjärna i det dagliga
arbetet.
Ledning:
Miljöarbetet leds av VD och styrelsen.
Personal:
Personalen skall kontinuerligt utbildas i miljöfrågor.
Byggnation:
Vidingehem har ambitionen att vid all byggnation tillämpa miljöanpassade bygg-metoder och
använda miljövänliga byggmaterial. Detta skall uppnås genom att i stor utsträckning tillämpa av
kommunen och fastighetskoncernen antagen miljömanual.
5
Rivning:
Rivning av byggnader och byggnadsdelar skall genomföras med miljövänliga metoder och på sådant
sätt att så mycket som möjligt av byggnadsmaterialet kan återanvändas samt genom tillämpning av
antagen miljömanual.
Avfall:
All form av mänsklig aktivitet genererar avfall som påverkar miljön. Genom att minimera och sortera
avfallet kan situationen påverkas till det bättre.
Vidingehem skall därför vid all verksamhet källsortera sitt avfall i det antal fraktioner som ett
effektivt omhändertagande medger.
För bostadshyresgästerna skall möjligheten till källsortering finnas inom rimliga avstånd från
bostaden.
I framtiden skall samtliga hyresgäster och nyttjare erbjudas möjlighet att kompostera sitt matavfall.
Utemiljö:
Utemiljön skall utvecklas samt göras trivsam och tilltalande för hyresgäster och nyttjare.
Grönytor skall så långt det är praktiskt möjligt skötas efter ekologiska principer.
Utrustning och drivmedel som erfordras för skötseln skall successivt och i takt med utvecklingen
fasas in mot miljövänligare produkter.
Energi:
Användningen av energi och vatten svarar för en stor del av påverkan av miljön.
Genom att effektivisera hanteringen av energi och vatten kan Vidingehem bidra till en minskad
påverkan av miljön.
Kemikalieanvändning och rengöringsmetoder:
I förvaltningen av företagets fastigheter, maskiner och utrustning skall använd-andet av kemikalier
med negativ miljöpåverkan begränsas så långt det är möjligt. Vid inköp av sådana medel skall
miljökrav anges samt att sträva efter att pro-dukten är miljömärkt.
Städning av fastigheterna samt rengöring av maskiner och utrustning skall ske med miljöanpassad
teknik.
Transporter:
Genom att efterfråga och välja bränslesnåla transporter och kretsloppsanpassade bränslen skall
Vidingehem bidra till förbättring av transporternas negativa
påverkan på miljön.
Befintliga transportfordon och andra drivmedelskrävande maskiner skall ges ett bra underhåll och
service för att därigenom minska miljöpåverkan.
Vidingehem kommer att sträva efter transportoptimering för att minimera utsläppen.
Vid inköp av nya fordon kommer miljökrav att ställas.
2.3 Dokumentation
Lägenhetsplaner
Lägenhetsplaner, områdeskartor och i förekommande garage- och förrådskartor fall i pdf- och epsformat enligt bifogad mall (se bilaga 3) skall överlämnas till Vidingehem snarast efter att ritningarna
är fastställda och godkända.
6
Färgbeskrivning
Byggentreprenör skall överlämna en in- och utvändig färg- och materialbeskrivning där färger
inklusive färgnummer på vägg och golv skall framgå. Dessa handlingar ska överlämnas 2 veckor innan
slutbesiktning.
Granskningshandlingar
Totalentreprenören (TE) eller annan ansvarig entreprenör, skall överlämna granskningshandlingar för
granskning. Entreprenören skall leverera 1 omg papperskopior och en skälig granskningstid skall ges.
Bygghandlingar
Bygghandlingar upprättas utefter godkända granskningshandlingar. Arbeten får ej påbörjas utan
bygghandlingar.
Handlingar inför slutbesiktning
Reviderade bygghandlingar/relationshandlingar skall överlämnas senast 1 vecka före slutbesiktning.
Drift- och skötselinstruktioner upprättas för utförda installationer och utrustningar och överlämnas i
1 omg. insatt i pärm.
Handlingar slutbesiktning
Totalentreprenören (TE) eller annan ansvarig entreprenör, skall senast 1 vecka innan slutbesiktning
överlämna granskade och godkända, relationshandlingar enligt följande:



1 omgång pappersritningar inklusive ritningsförteckning i ritningsklämma.
2 omgångar drift- och skötselinstruktioner i pärmar. Pärmar märkes fullständigt och förses
med fliksystem.
1 omgång digitala handlingar med filförteckning. TE, alternativt BE, skall sammanställa alla
entreprenörers handlingar och ritningar på 1 CD med en klart definierad trädstruktur. På CD
skall både fodralet och skivan märkas fullständigt. Ritningar skall vara upprättade i AutoCAD
och levereras i filformaten dwg och pdf.
Handlingar skall vara märkta ”relationshandlingar”.
2.4 Riktlinjer angående val av utrustning
För att illustrera våra krav på utrustning och funktion har vi i förekommande fall namngivit fabrikat.
Entreprenören har rätt att föreslå alternativa, likvärdiga produkter.
3. Tillgänglighet
Vidingehem har under lång tid satsat kraftfullt på att hålla en hög tillgänglighetsnivå. Vid nybyggnad
ställer vi långtgående krav på tillgänglighet såväl invändigt som utvändigt. Därför har Vidingehem ett
högre krav än Växjö kommuns Råd och Riktlinjer för tillgänglighet och användbarhet, dock skall detta
dokument ligga som grund. I övrigt när det gäller tillgänglighet skall svensk standard normalnivå
gälla.
Trappa, ramp och balkong
Trappor skall inte ha några halklister med djupa, räfflade spår.
I trapphus och utvändiga trappor skall första och sista trappan markeras med avvikande, beständigt
material, kontrast 40% NCS. Markeringen utföres med cirklar med diameter 50 mm och mellanrum
30 mm. Avstånd till trappframkant ska vara 15 mm.
7
Räcke
Handledare skall utföras i avvikande färg i förhållande till väggen, handledare skall utföras i ek, rund
45 mm av fabrikat Herrljunga ledstångsfabrik eller likvärdigt och skall följa hela trappans längd (skall
följa i hörn) och 300 mm parallellt förbi första och sista steget.
Måste utvändig nivåskillnad utföras skall detta tas upp med ramper.
Entré och kommunikationsutrymme
I anslutning till entrédörrar skall plattor alternativt gjuten betongplatta ligga i plan på en yta av
1500x1500 mm, först därefter får lutning ske. Går inte detta att genomföra skall kontakt tas med
Vidingehem.
Glas ner till golv får inte förekomma i allmänna utrymmen. Lägsta brösthöjd: 800 mm.
Skyltar och märkning
Handikapplats skall märkas med tavla som sätts på galvaniserad stolpe, övriga platser märkes med pskylt och sätts på stolpe.
Lägenhetsdörrar, lägenhetsförrådsdörrar, elmätare, garageportar, postboxar
60x20 mm. Svart text på vit botten med hål för infästning. Skall monteras med skruv. På
lägenhetsdörrar placeras dessa på dörrkarm.
Ytterdörrar till apparatrum, lägenhetsförråd, tvättstuga
100x40 mm. Svart text på vit botten med 4 hål. Skall monteras med skruv.
Miljörumsdörrar:
400x150 mm. Skylt med vit text på grön botten med gula över- och
understrykningar skall monteras på dörr med skruv. Vidingehem
tillhandahåller skylt.
Utvändiga adresskyltar:
Svart text på vit botten. Text eller siffra skall ha höjd 100 mm. 4 hål.
Vidingehems fasadskylt:
Skall monteras på anvisad plats. Vid putsfasad skall infästningsplåt eller likvärdigt läggas in under
putsen. Vidingehem tillhandahåller skylt.
Hiss och annan lyftanordning
Vid nybyggnation med mer än 1 våning skall hiss installeras. Hissdörr skall vara utrustad med
dörröppnare och sensor. Hiss skall utrustas med telefonförbindelse via GPRS och IP som kopplas till
Vidingehems övervakningssystem och SOS Alarm, om ej annat föreskrivs.
Hisschakt skall gå upp till tak, översta delen skall vara i glas.
Fastigheters entrédörrar skall förses med automatisk dörröppnare, styrd via tryckknappar som
placeras på både in- och utsida.
Balkong- och altandörrar får max ha 20 mm tröskel.
Lägenhetsdörrar (tambur) och fönsterdörrar skall ha en tröskel på max 15 mm.
8
Dörr och port
Automatisk dörröppnare i entrédörrar ansluts och förreglas mot passersystem och ellås.
Bostadsutformning
Inom lägenheter skall all elinstallation utföras såsom infälld installation.
4. Bärförmåga
Här hänvisar vi till BBR.
5. Brandskydd
5.1 Brandvarnare, brand- och utrymningslarm
I lägenheter skall brandvarnare vara anslutna till elnätet (230 V) med batteribackup. I lägenheter om
två plan skall brandvarnare monteras på varje plan.
Nätanslutna brandvarnare skall installeras i flerfamiljshus, där trapphus och/eller källare finns.
Brandvarnare skall monteras på varje plan. Brandvarnarna skall vara sammankopplade och tydlig
signal skall ljuda i trapphus respektive källare. Indikering skall överföras till Vidingehems
övervakningssystem via DUC.
I byggnader där utrymningslarm eller brandlarm installeras/föreskrivs skall överföringen, om ej annat
överenskommes, vara via IP och GPRS till det system som Vidingehem använder. Databaserna till
respektive anläggning skall tydlig framgå i Vidingehems Sphinx-server.
Anläggningen skall vara adresserbar. Centralapparater skall vara med enkelt handhavande och
kompatibla med NOCTU övervakningssystem. Likvärdigt Aritech FP 2000 central.
Anläggningsskötaren skall kunna kontrollera och ta fram smutsighetsgrader på deckare, samt även
kunna byta ut deckarna själv.
Utrymningslarm skall utformas så att personer med funktionsnedsättning skall kunna uppfatta larm
och information i samband med utrymning.
Vid nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller utbyte skall ovan gälla.
5.2 Vägledande markering och nödbelysning
Vägledande markeringar/efterlysande skyltar monteras där så föreskrivs.
Vid utrymningsvägar skall även dessa markeras på utsidan.
I byggnader där vägledande belysning installeras/föreskrivs skall genombelysta vägledande
armaturer vara av LED-typ och av självtestande karaktär. De skall även vara adresserbara.
Larm skall överföras som fellarm till brandlarmsanläggningen.
För funktionskontroll skall timer finnas med en gångtid på minst 60 minuter.
Anläggningar för vägledande markering och nödbelysning får samordnas.
9
I byggnader där nödbelysning installeras/föreskrivs skall armaturer vara av LED-typ och av
självtestande karaktär. De skall även vara adresserbara.
Larm skall överföras som fellarm till brandlarmsanläggningen.
För funktionskontroll skall timer finnas med en gångtid på minst 60 minuter.
Teknikrum, apparatrum ventilationsrum, elrum o.d. skall alltid förses med batteridriven
nödljushandlampa eller självtestande nödbelysningsarmatur, även om ytterligare nödbelysning ej
skall utföras.
5.3 Flyktplats för rörelsehindrade samt utrymningsplats
Tillfällig flyktplats för rörelsehindrade skall kunna anvisas i anslutning till nödutrymningsvägen om ej
utrymning kan ske på egen hand.
Vid ombyggnad tillbyggnad eller utbyte skall ovan gälla.
6. Hygien, hälsa och miljö
Byggnads-, mark- och rivningsarbeten kan innebära störningar för miljön och för människors hälsa.
Några exempel på arbetsmoment som kan ge upphov till störning är kemikaliehantering, sprängning,
borrning, hantering av schaktmassor och utsläpp
6.1 Ansvar och planering
I projekteringsstadiet bör det planeras för den eller de metoder som ger den minsta miljöpåverkan.
En inventering av miljö- och hälsoskadliga ämnen och material ska alltid göras före rivning eller
ombyggnation.
Huvudentreprenören ansvarar för att miljö och arbetsmiljökrav efterlevs under byggnationen. Denne
ska redovisa vem som är ansvarig för detta. Anlitas underentreprenörer ska även dessa informeras
om aktuella krav. Huvudentreprenören ska redovisa en plan för att leva upp till aktuell miljö- och
arbetsmiljölagstiftning. Det ska genomföras regelbundna riskinventeringar/skyddsronder under
byggtiden. Dessa ska redovisas vid byggmöten med Vidingehem. Antalet skyddsronder bestäms
utifrån projektets omfattning.
6.2 Anvisningar för byggverksamhet
Materialval
Materialval ska göras utifrån miljösynpunkt. Beakta och prioritera följande:






Demonterbarhet så att material kan sorteras i rena fraktioner och återanvändas eller
återvinnas
Låg energiförbrukning vid tillverkning
Närproducerat med korta transporter
Förnybara material
Minimera spill
Undvik material som antas kunna ge upphov till allergireaktioner
10
Byggvaror och kemikalier ska uppfylla egenskapskriterierna i BASTA (www.bastaonline.se). Om andra
material väljs ska detta först godkännas av Vidingehem.
Entreprenören ska överlämna en samlad miljödokumentation då projektet avslutas. Där ska framgå
vilka beslut som fattats och vilka material som använts. Denna dokumentation ska innehålla följande:
1. Typ av vara
2. Varunamn
3. Tillverkare
4. Mängd
5. Placering i byggnad
6. Innehållsdeklaration / byggvarudeklaration / säkerhetsdatablad
Fokus ligger på följande produktgrupper:

















Bindemedel och bruk
Skivmaterial
Isoleringsmaterial
Tätskiktssystem
Tejp och tätningslist
Tak- och väggbeklädnader
Kemisk-tekniska varor
Tryckimpregnerat trä
Keramiska varor
Golvvaror
Tapeter
Innertak- och väggsystem
Färgvaror
Dörrar, fönster och glasvaror
Köks- och badrumsinredning
Elinstallationsmaterial
Rör och teknisk armatur
Färg som används ska vara vattenbaserad där det är lämpligt. Inomhus ska färg märkt med EUblomman eller Svanen användas.
Trä: Virke från tropiska regnskogar som inte är FSC-godkänt får inte användas.
Radon: Material som byggs in får inte vara radonhaltigt.
6.3 Föroreningar
Vid byggnadsarbeten kan flera olika typer av förorenat vatten uppstå, exempelvis processvatten och
dagvatten. Allt förorenat vatten ska tas omhand och renas.
11
Tvättning, rengöring och service av fordon och arbetsmaskiner får endast ske på platser som är
avsedda för detta ändamål
Förorenad mark
Vid arbeten inom förorenade områden krävs särskilda skyddsåtgärder vid hantering av schaktmassor,
länshållningsvatten, provtagning mm.
En utredning av möjligheten att återanvända förorenade massor ska göras, i samarbete med Växjö
Miljö- och Hälsoskyddskontor, i god tid innan verksamheten påbörjas. Förorenade massor får inte
återanvändas på en plats som är mindre förorenad, d v s ett områdes status ska inte försämras.
Återanvändning av förorenade massor kan, beroende på föroreningsgrad, vara anmälnings- eller
tillståndspliktiga.
Tjärasftalt
Vid många markarbeten kan det förekomma asfaltlager som innehåller stenkolstjära. För information
om hantering av tjärasfalt kontakta Växjö miljö- och hälsoskyddskontor.
Damning
Arbetet på byggarbetsplatser medför ofta risk för damning under torr väderlek. Nedsmutsning ska
begränsas så att olägenheterna minimeras på närliggande gator och områden.
Om det finns risk för damning vid transport ska lasten spolas med vatten eller täckas över. För att
motverka damning från trafik bör även vägar inom arbetsområdet samt arbetsmaskiner och fordon
hållas i städat skick och dammbindas/rengöras på lämpligt sätt.
Omhändertagande av dagvatten
Fastighetens dagvatten ska i möjligaste mån hanteras utan att det belastar dagvattennätet. Detta
innebär att breddavlopp, sedumtak, stenkistor, växtlighet o dyl. ska tas med i projekteringsstadiet.
Detta bör utformas så att det även ger en trevlig boendemiljö.
6.4 Avfall
Generellt gäller att det avfall som uppstår ska hanteras i följande prioriteringsordning.
1.
2.
3.
4.
Återanvändning
Återvinning
Energiutvinning
Deponering
Källsortering ska ske av följande fraktioner:





Farligt avfall
EL- avfall
Brännbart avfall
Hushållsavfall
Förpackningar
Oftast bör ytterligare fraktioner källsorteras, som t ex metall, betong/tegel och plast. Entreprenören
ska planera arbetet så att mängden avfall minimeras.
12
Farligt avfall
En del av avfallet kan klassas som farligt avfall på grund av sitt innehåll av bl a tungmetaller och
organiska ämnen
Farligt avfall ska sorteras och förvaras i särskilt utrymme eller på särskild, iordningställd plats där
eventuellt spill eller läckage inte kan nå avlopp, dagvatten-nät, vattenrecipient eller genomsläpplig
mark.
6.5 Transporter
Miljörelaterade problem i samband med transporter beror ofta på det stora antalet transporter som
sker i samband med bygg- och rivningsprojekt. En av de grundläggande faktorerna vid minimering av
transporternas påverkan på miljön är därför att planera och samordna transporterna, t ex genom att
prioritera lokalt producerat material, eftersträva fullastade fordon, samordna med flera leverantörer
och transportera med returbilar till bygget.
Tomma returbilar ska undvikas om möjligt. Detta kräver en bra planering på bygget för leveranser
”just in time”. Oplanerade transporter och akutleveranser bör undvikas. Tunga och bullrande
transporter i nära anslutning till bostäder bör inte ske innan klockan 07.00 vardagar och 09.00 lördag
och helgdag. Transporter bör i görligaste mån förläggas till större trafikleder och endast i
undantagsfall ledas genom bostadsområden.
Fordon som används ska i första hand köras på förnybara eller syntetiska bränslen. MK 2-bensin och
MK 3-diesel får ej användas. Mängd och typ av bränsle som används ska redovisas tillsammans med
övrig dokumentation. Detta kan göras m h a antal driftstimmar per fordon.
6.6 Rapportering
Vid utsläpp, då akuta åtgärder är nödvändiga för att förhindra skada på människa och miljö, ska
räddningstjänsten larmas. Eventuella utsläpp och haverier ska omgående anmälas till Växjö Miljöoch Hälsoskyddskontor. Utsläpp av betydelse till spillvattennätet ska dessutom anmälas till Tekniska
Förvaltningen. Vidingehem ska alltid informeras.
6.7 Egenkontroll
Med egenkontroll menas att rutiner, ansvarsfördelning, resultat av mätningar samt andra åtgärder
ska finnas nedskrivna. Egenkontrollen ska dokumenteras av huvudentreprenören.
Vid rivning eller ombyggnation ska egenkontrollen omfatta en slutredovisning innehållande en
sammanställning av vilka avfallsslag, inklusive mängder, som uppstått, vem som transporterat
avfallet samt var det omhändertagits.
6.8 Ventilation – luftbehandling
Enskilda aggregat skall ett SFPv-värdet vara max 1,5 kW/(m³/s))
13
VAS-tal redovisas och definieras enligt föreningen V:s anvisningar, ett VAS-tal under
1 500 skall erhållas på nya system på system där kanaler återanvänds skall ett VAS-tal på under 2000
eftersträvas.
Aggregat skall vara av FTX-typ försedd med värmeväxlare med minst 80 % torr verkningsgrad
vid +/- 0°C.
Luftbehandlingsaggregat skall vara Euroventcertifierade.
Möjligheter för manuell avläsning av temperatur på tilluft, frånluft, avluft, uteluft samt temperatur
efter VVX skall finnas.
Då lokaler med större luftflöden som till exempel gymnastiksalar, samlingssalar och liknande
betjänas kan det vara motiverat med behovsstyrning trots att systemets komplexitet ökar.
Exempelvis omklädningsrum skall styras med fukt/närvarogivare.
Service
System som kräver små serviceinsatser bör eftersträvas, detta innebär att antalet system bör
minimeras och att filterareor bör vara så stora att filter inte behöver bytas mer än en gång om året
och att luftflödet i slutet av perioden ej sjunkit mer än 15 % under projekterat flöde. Även antalet
motorspjäll och annan utrustning bör minimeras där uppenbara energivinster inte kan påvisas.
Luftbehandlingsaggregaten ska vara försedda med påsfilter och skall om möjligt vara i hel- eller
halvmodul.
Kanalsystemets montage
Avstick och påstick skall läggas invändigt i kanalen. Där detta inte medges av diametern skall Tstycken ersättas av "rundade avstick".
Skruvar med vass spets får inte användas vid montaget.
Böjar på rektangulär kanal skall utföras med 100 mm innerradie. Dimensionsförändringar skall
utföras med konade övergångar.
Där tilluften passerar luftfilter med minst F6/EU6-klass skall rensluckor ej monteras.
I uteluftkanal skall renslucka monteras i diameter 400 eller största möjliga dimension med tanke på
uteluftkanalens storlek.
Flöden/injustering
Injustering av luftflöden skall ske med proportionalitetsmetoden och om rena filter finns i systemet
skall luftflödet ligga 10 % över projekterat flöde efter att injusteringen slutförts om oreglerade flöden
och tryck gäller i aggregatet. Vid tryck- eller flödesreglerade aggregat skall luftflödet ligga på
projekterat flöde.
Aggregat över 500 l/s skall vara försedda med tryckstyrning.
Indexdon och referensdon anges på relationsritning och märks ut i lokalen.
Injusteringsspjäll skall monteras på gren- eller stamkanal så att max 6 anslutningskanaler finns efter
varje spjäll. (Kanaldefinitioner enligt SIKI.)
Hygien/kanalsystemets renhet
Under byggtiden skall kanaler täckas av för att undvika försmutsning på grund av byggdamm.
Filterklass F7/EU7 på till- och frånluft då roterande värmeväxlare används, annars F6/EU6 på frånluft.
14
Filter förses med liggande U-rör typ Kytölö eller motsvarande. Uteluftintag konstrueras utan invändig
isolering. Uteluftfilter skyddas för nedhängning (fuktsugning) mot bottenplåt, om så erfordras
föreskrivs perforerad plåt på distanser under filtret.
Klimat- och ljudkrav
Max CO2-halt vid full personbelastning, 1000 ppm mätt vid godtyckliga punkter inom vistelsezon.
Vistelsezon = 0,5 m från vägg och 1,8 m från golv









Max lufthastighet i vistelsezonen 0,15 m/s.
Maximal vertikal temperaturdifferens 1.0 grader C/m
I förskolor skall golvplacerad deplacerande ventilation inte användas.
Vidingehems ljudkrav överstiger de minimikrav som byggnormer mm kräver.
Max ljud i undervisningsrum och grupprum: 27 dB(A) samt 40 dB(C).
Max ljud i förskolors verksamhetslokaler: 27 dB(A) samt 40 dB(C).
Max ljud i kontor och arbetsrum: 27 dB(A) samt 40 dB(C).
Max ljud i övriga utrymmen utom WC och förråd: 35 dB(a) samt 45 dB(C).
Max ljud i WC och förråd: 45 dB(A)
Mätning av inneklimat
Mätningar av angivna inneklimatparametrar skall ske enligt Svenska Inneklimatinstitutets handbok
R1 kap 4 och 5.
Till- och frånluftsventilation i lägenheter (ej vårdboende)
Allmänt: Vid centralt placerat aggregat skall det vara av typ motströms med en verkningsgrad på
minst 80% torr vid +/- 0°C.
Spisfläktarna i lägenheterna ska anslutas till aggregatet och de ska vara av typ Alliance lägenhet.
Datoriserade styr- och reglersystem
Skall vara av Fabrikat ABELKO typ IMSE Webmaster pro eller likvärdigt.
Kommunikation
Kommunikation med TCP/IP mot befintlig webbserver och databas.. Anslutning via internet, intranet,
ISDN, xDSL, eller direkt mot dator. DNS-funktion.
Överföring av larm och databaser via e-mail. Databaser i Excel-format.
Inloggning i flera behörighetsnivåer med lösenord. Anslutning av M-bus via rs 485
Styrningar och regleringar
Ventilation: återvinningsvärme och eftervärme ska kunna regleras steglöst i sekvenser.
Givare för temperatur visning i DUC skall finnas för tilluft, frånluft, uteluft, återvinningsluft, avluft,
radiator/golvvärme in och retu samt batterireturtemperatur.
Alla reglerande givare skall vara av typen dykgivare
Värmeåtervinningsverkningsgraden skall mätas och larmas.
På skolor och förskolor ska passersystemet och Inbrottslarmet integreras med ventilationssystemet.
Om det inte finns någon närvaro i lokalerna så ska ventilationen stängas av, detta för att minska
energianvändningen.
15
Vid vattenmätaren monteras en ventil som stänger av vattnet på fastigheten vid påslag av
inbrottslarmet.
Då olika flöden krävs pga. spjällfunktioner eller olika driftlägen, skall tryckreglering med EC-motorer
användas.
I lokaler som i huvudsak inte används under samma tider som aggregatets drifttider, skall
spjällstyrning med CO2 eller annan lämplig behovsstyrning anordnas då luftflödet l/s x aggregatets
driftsfaktor överstiger 80. Driftsfaktorn beräknas under vinterhalvåret.
I förskolor skall varje avdelning förses med CO2-styrda forceringsspjäll, så att det projekterade flödet
kan sänkas till 75 procent utan att toalett- eller skötrumsflöden understiger normkraven.
Shuntpump stoppas då eftervärmningsbehov ej föreligger men motioneras 2 min varannan dag.
För lokaler skall nattkyla kunna aktiveras.
Värme/varmvatten: Värmesystem skall vara rumskompenserade där utetemperaturkurva utgör den
huvudsakliga börvärdeskällan men där ett rumstemperaturmedelvärde som är representativt för
reglerobjektet används för valfri förskjutning.
VVC-pumpen ska kunna styras via DUC på skolor.
Driftbilder
Skall vara i färg med inlagda driftvärden där larm visas med röd färg och drift visas med grönt.
Driftbilder upprättas i samråd med driftpersonal.
Larmer
Där följande utrustningar finns skall larmer avges, till exempel från frekvensomformare,
värmeväxlare, frysskydd, motorskydd, felaktiga givare, brandspjäll, fettavskiljare, kyl- och
frysanläggningar, nödljussystem, pumpgropar, brandlarm, kulvertar och andra betydande tekniska
system. Ventilations och värmesystem skall dessutom ha larm för givarfel, temperaturavvikelser och
regleravvikelser.
Apparatskåp
Ventilationsaggregat skall kunna styras via ”HAND/AV/AUTO”-omkopplare.
Larm och driftindikering skall visas på skåpsfronten.
Eluttag och belysning skall finnas i apparatskåpet
Interna ledningar Kablar märkes i båda ändar och med o-nummer. Ledningar till plint märkes med
plintnummer.
Utgående ledningar märkes med kabelnummer i båda ändar överensstämmande med upprättad
ledningslista.
En arbetshylla för dator placeras i anslutning till apparatskåpet.
Övrigt
Komponenter skall märkas med graverade märkskyltar som skruvas fast.
Miljörum: Frånluft i miljörum anordnas med 1 st Aspirotor 150 mm fabrikat Nordiska
Skorstensprodukter AB eller likvärdigt, vid miljörum större än 15 m2 skall 2 st monteras, tilluft
beräknas efter gällande regler.
16
Fuktning eller kylning: Kylaggregat skall vara anpassade över 27 grader och utedelen skall placeras i
så mycket skugga som möjligt. Detta skall även byggas in med låsbar grind, lås skall ingå i låssystem.
Gäller skolor, förskolor, vårdboende och lokaler.
6.9 Dörr, port och fönster
Vid putsad fasad skall smyg runt dörrparti vara förstärkt med stenmaterial alternativt likvärdig
lösning.
Draghandtag till fastigheters entrédörrar skall vara av aluminium och halvrunda, med en diameter på
ca 300 mm.
Utvändigt skall skrapgaller anordnas, vilket skall fällas in i plattyta alternativt betongplatta och ha ett
rensdjup på 20 cm.
Ytterdörrar skall vara av aluminium med max 15 mm tröskel. Glas i entrédörr skall sluta ca 800 mm
från golv.
Fastigheters entrédörrar skall förses med automatisk dörröppnare, styrd via tryckknappar som
placeras på både in- och utsida.
Balkong- och altandörrar får max ha 20 mm tröskel.
Lägenhetsdörrar (tambur) och fönsterdörrar skall ha en tröskel på max 15 mm. Samtliga
lägenhetsdörrar (tambur) skall vara massiva och vara utrustade med tittöga och manuell, mekanisk
ringklocka. Fönsterdörrar skall vara aluminiumklädda träfönster.
Innerdörrar skall vara släta, massiva och utföras utan tröskel, med undantag av
hygienrum, där tröskel max 10 mm får anordnas. Mått på dörr till hygienrum skall vara
10x21 och övriga 9x21.
Fönster skall vara av trä, fabriksmålade med ytterbåge av aluminium och ha ett lambdavärde på 1,0 i
sin helhet. Samtliga fönster i lägenheterna, exklusive hygienrum, förses med fönsterbänkar i marmor,
dessa skall vara anpassade till smygen så att byte går att genomföra. Persienn skall ingå i alla fönster.
Fönster i trapphus skall vara öppningsbara. Badrumsfönster utföres med frostat glas.
6.10 Bostadsutformning
Lägenheten
Hall: All inredning skall vara takansluten.
Klinker skall utföras ca 1 m innanför ytterdörr, i övrigt eklamellgolv 14 mm.
Rum: Någon nivåskillnad får ej förekomma på golv. Vid ombyggnad användes nivåskena.
Golv skall utföras med eklamellgolv 14 mm.
Fönster skall vara H-fönster, Mellan fönster och fönsterbräda skall det finnas en luftspalt på minst 20
mm.
All inredning skall vara takansluten. Vid varierande takhöjd utförs inredning med K-höjd. Mellan
inredningens överkant och tak utförs platsbyggda inklädnader.
Garderober skall utrustas med 2 hyllor och 1 klädstång, Linneskåp skall urustas med 7 korgar.
17
Kök: Vitvaror av fabrikat Electrolux skall levereras och monteras, detta gäller spis med häll,
diskmaskin, separat kyl och separat frys med höjd 1,75 m. Skåp över kyl och frys skall ingå i
köksinredningen.
Följande vitvaror från Electrolux ska användas: diskmaskin ESF6210LHW, tvättmaskin EWP1262THW,
torktumlare EDC47100W, kyl ERF3706AHW, frys EUF2906AHW, kyl/frys ERB34258W, spis
EKC6011AHW.
Kakel skall monteras som stänkskydd. Bakom spis monteras två extra plattrader.
Golv skall utföras med eklamell, plastmattan skall monteras med uppvik bakom diskbänk, diskmaskin,
kyl, frys och övrig köksinredning.
Elspis skall vara försedd med stickkontakt, tippskydd och hällskydd, och levereras med spisvakt typ
Safera smart, som skall sitta integrerad i fläkten.
Kyl/frys får ej placeras så nära vägg att det inte går att öppna dörren. Inredningen skall lätt kunna
dras ut. I detta fall monteras passbit mellan vägg och kyl/frys. Skåpluckor skall utföras av fabrikat
Ballingslöv Decor eller likvärdigt. Bänkskivor skall utföras i högtryckslaminat med avrundad
bokkantlist.
6.11 Bostadskomplement
Tvättstuga
Tak: Släta ytor.
Väggar/golv: Klinker/kakel. Som tätskikt monteras en av branschens godkända plastmattor.
Fönster: Underkant på nisch till högt sittande fönster utformas så att städning underlättas, 45º
lutning. Fönster skall utföras öppningsbara med persienner.
Utrustning: Elektroniskt bokningssystem typ Els boka integreras med vidingehems bokningssystem.
Levererade maskiner skall anslutas. Vid ny- och ombyggnad skall tvättstugan utrustas med
automatisk dosering. Tippskydd skall finnas på mangel. Luddlåda skall ingå, avser tvättmaskin.
Tvättmaskin skall vara Wascator W465H Hygien. Skall vattenanslutas till varmvatten.
Torktumlare skall vara Wascator T4300LE inkl växlare.
Torkskåp skall vara Wascator TS4121LE inklusive luftmixdon.
Mangel skall vara Wascator KM480.
Förskolor/servicehus/gruppbostäder:
Diskmaskin (gemensamhetskök) Miele G7855. Mopptvätt Electrolux Laundry W465 H Mopp.
Trapphus och källare
Tak: Ytor som är lätta att rengöra. Takabsorbenter skall monteras i trapphus- tak.
Golv: Golv skall utföras av terazzo eller likvärdigt. Sockel skall vara i samma material som golv, med
avvikande färg.
Trappor skall utföras i betong med terazzobeläggning och med infällda märkningar i avvikande färg
på 1:a och översta steget. Detta görs i samråd med Vidingehem.
Fönster: Fönster i trapphus skall utföras öppningsbart H-fönster.
18
Övrigt: I trapphus skall monteras följande: Postfack Renz med huvudnyckelsystem och namnskylt
godkänt av Postverket. Hyresgästregister och informationstavla typ Tejbrant med nyckel 504.
Tidningshållare med namnskylt (18 mm textremsa) vid respektive dörr. Utrymningslarm (se punkt 5
Brandskydd).
Vind
Vind skall förses med landgångar. Till alla rensluckor skall finnas landgång. Landgång skall alltid
finnas i takmitt så inspektion går att utföra av hela vinden.
Lägenhetsförråd
Lägenhetsförråd skall utformas med Troax Safe mot korridor.
Storkök
I storkök skall hörnskydd av rostfri plåt monteras.
Dörrar i storkök skall vara glsafiber.
Vitvaror lokaler
I lokaler skall diskmaskin Miele G7855 eller likvärdig monteras.
I lokaler skall mopptvätt Electrolux Laundry W465H Mopp eller likvärdigt monteras.
6.12 Låsning – passersystem
Snäpplås Assa 221/50 skall utföras i allmänna utrymmen såsom fläktrum, miljöhus, förråd, cykelrum,
apparatrum. Dessa dörrar skall även utföras med dörrstängare, miljörum, cykelrum och förrådsdörrar
skall även utföras med uppställningsbeslag med fördröjning på dörrstängararmen, skall även
monteras dörrstopp.
Passagesystem skall installeras, elslutbleck och läsare monteras i:
 Entredörr
 Dörrar till teknikutrymme, apparatrum ventilationsrum o.d.
 Dörr till miljöhus
 Dörrar till yttre förråd, cykelrum o.d.
6.13 Garage och parkeringsplatser
Markeringen av parkeringsplatser skall utföras med massa.
Skyltar för parkeringsplats och handikappsparkeringsplats skall placeras bakom stopplanka i
asfalterad yta.
Stopplanka vid parkeringsplatser skall monteras enligt skiss bilaga 1. Virket skall vara
tryckimpregnerat och ha finsågad yta.
Stolparna skall placeras i anslutning till parkeringslinjen. Avståndet mellan stolparna får inte överstiga
2,5 m. Utanför stolparna utföres enligt skiss bilaga 1.
6.14 Utrymme för installationer och utrustning
En inplastad, samordnad ritning över yttre ledningar/kulvert (VS/El) etc. skall sättas upp i
fastighetens apparatrum.
19
6.15 Källsortering, avfallsutrymmen och avfallsanordningar
Miljöhus skall byggas fristående. Samtliga fasader förses med ljusinsläpp i form av fasta fönster. Dörr
till miljöhus/miljörum skall utföras i plåt och förses med dörrstängare DORMA TS83 med fördröjd
stängning och uppställningsbeslag vid nederdel och dörrstopp. Dörrmått skall vara 13x21. Dörren
skall utföras med låskista ASSA 5761 med behör ASSA 5761:1 2 cylinderlås. Draghantag ska vara 300
mm. Vidingehem levererar 1 st cylinder som entreprenören monterar. Miljörumsgolv skall utföras
med halkfritt massagolv. Väggar skall kläs med minerit, 2 st avledarplankor 45 x 145 monteras på
vägg. Vägg och tak målas brutet vitt.
6.16 Mark och trädgård
Gräs
Underlag för gräsmatta utgörs av 50 mm torvlager och 150 mm växtjord. Jordanalys skall
överlämnas 1 vecka innan besiktning, provet tas på arbetsplats tillsammans med beställare.
Gräsytor utförs genom utläggning av färdig grästorv med enhetlig tjocklek och bredd i klass
motsvarande fabrikat Svalöf Weibulls Österlengräs, tjocklek 25 mm.
Fogar skall vara täta, skarvar i förband. Springor fylls med jord.
Efter att gräset lagts skall lätt vältning samt erforderlig bevattning utföras. Området skall tydligt
inhägnas tills dess att gräsmattan kan beträdas.
Gräset skall klippas två gånger före överlämnande.
Gårdsbrunnar i gräsytor utföres med 3 rader smågatsten runt brunnar. Brunnar får ej utföras som
kupolbrunnar.
Rensbrunnar skall om det är möjligt ej placeras i gräsytor.
Runt byggnad
Runt byggnaden läggs en rad med betongplatta, 300 mm ut från hus på en bädd av singel.
Planteringsytor
Planteringsytor skall vara förberedda för 20 cm täckbark.
Planteringsgropar
Planteringsytor skall ha ett matjordslager av minimum 40 cm. Trädgrop: 1x1x1 m, skall förses med
bevattningsslang.
Lekytor
I anslutning till lekutrustningsytor, sandlådor mm skall mellan impregnerad sandlådeplanka och
gräsytor läggas 1 rad med 300 mm betongplattor.
Staket
Staket skall monteras runt fastighet enligt skiss bilaga 1, virket skall vara tryckimpregnerat och ha
finsågad yta.
6.17 Yta avsedd att beträdas
Gångvägar och vägar skall asfalteras med kantförstärkt asfalt 100 kg/m2. Förstärkning skall läggas
separat och vara 100 mm tjock med 300 mm votbredd.
20
Gångvägar skall vara 2 meter, så att de medger snöröjning med mindre traktor. Över- byggnad med
200 förstärkningsgrus och 150 bärlager. Fiberduk skall läggas mellan befintligt material och
förstärkningslagret.
Vägar skall vara överbyggda med 350 förstärkningsgrus och 150 bärlager. Fiberduk skall läggas
mellan befintligt material och förstärkningslagret. Asfaltkant skall vara för- stärkt med 100 mm
tjocklek och 300 mm votbredd.
Avstånd mellan asfalt och träd/belysning skall vara tillräckligt för gräsklippare. Betong- plattor, 30x60
skall läggas mellan rabatt och gräsmatta.
6.18 Markavvattning och dränering
Dränering skall alltid utföras kring byggnader. Dräneringsledning placeras med överkant minimum
200 mm under sula/kantbalk vid högpunkten. Dränering skall förses med spolrör i högpunkterna.
Dränering skall förläggas i anslutning till kulvertledningar. Anslut till avvattningssystemet.
Dräneringsrör skall vara av typ DSA.
Regnvattenplattor skall användas där regnvatten släpps ut mot gräs eller plattyta, längd
1,5 m ut från fasad.
Allt dagvatten skall utformas med fördröjningsmagasin.
6.19 Grundkonstruktion
Platta på mark
 Kapillärbrytande skikt av makadam minimum 200 mm.
 Isolering med falsad cellplastskiva 300 mm.
 Sockelvisning skall vara minimum 200 mm.
 Sockel skall vara förhöjd 100 mm i förhållande till färdigt golv.
Krypgrund
 Markytan skall avjämnas med 100 mm bärlager och täckas med fiberduk och 100 mm
lecakulor.
 Utrymmet skall anslutas till mekanisk ventilation.
 Vid träbjälklag skall blindbotten vara U-plywood.
 Bjälkar och bärläkt mot kryputrymmet skall behandlas med träskyddsmedel.
Återfyllning mot grund
Återfyllning skall utföras med makadam med minst 400 mm tjocklek från dränering upp till markyta.
Det samma gäller vid platta på mark. Mellan ytterkant makadamskikt och befintlig mark läggs
fiberduk.
6.20 Vägg, fönster, dörr
Trä- och putsfasad
Träfasad och putsfasad kräver ett riktigt utsprång på gavlar (min 500 mm) och långsidor
(min 500 mm), dessutom skall marknivån ligga minst 200 mm under panel.
21
Vid träfasader är det viktigt att hålla en hög kvalitet (minimum klass III-V) på virket. Dåligt virke skall
kasseras. Fullängdsvirke skall användas.
Panel på gavelspets skall vara i linje med panel på vägg.
Samtliga träpaneler, foder och dylikt skall förbehandlas och grundmålas med nyans lika
färdigstrykning före uppsättning, se behandlingar sid 24.
Spikpistol får inte användas vid uppsättning av panel utan godkännande av Vidingehem. Träpaneler
som avslutas mot dropplister skall sluta minst 50 mm över dropplisten. Foder kring fönster och
dörrar skall vara finsågade, med dimension 120x28. Övrig träpanel utföres med tjocklek 22 mm.
Vid putsfasader skall all infästning vara förberedd med underliggande plåtar eller dylikt. Foder runt
fönster utformas med slät yta, min 120 mm. Putsmetod skall redovisas tillsammans med putsprov
innan putsarbete får påbörjas.
Vid tegelfasader skall ventilationsluftning i stötfog tätas med insekts- och mustätning.
Träsyllar skall klossas upp med distansklossar av plast ca 10mm under varje stående regel och drevas
efter uttorkning, detta gäller även hammarband och väggreglar vid utfackningsväggar. Fuktkvoten i
trä som byggs in får aldrig överstiga 14 %. Relativa fuktigheten i betong skall innan inbyggnad
eller ytbeläggning understiga 85 %.
6.21 Yttertak
Ytskikt på yttertak skall vara betongtakpannor och under dessa gäller följande:
 Underlagstak av 22 mm råspont.
 Underlagspapp, av godkänd kvalitet, skall var förklistrad och skall spikas (ej klam- mer).
 Ströläkt av trä, c/c 600, 34x25.
 Bärläkt av trä, 34x25. Nedersta bärläkten utförs av 45x95.
 Takfotsplåt skall monteras.
 Kilbräda skall ej användas.
 Utsprång gavlar och takfot skall vara minst 500 mm.
Nockpanna skall gå under vindskiveplåt.
Fågelstoppar monteras vid takfot, vinkelrännor, takkupoler och dylikt.
Takfoten skall kläs in med finsågad enkelfasspont med luftning i yttersta delen. Insektsnät skall vara
galvaniserat eller av aluminium.
Underbeslag monteras på alla takgenomföringar.
Luftning i takfot utföres med oljehärdad takboard som fästes på 50 mm läkt, även i mitten av facket
skall distans ca 50 mm monteras.
Stommar till takhuvar och dylikt skall vara av 12-18 mm U-plywood.
Hängrännor, stuprör och plåtgarnityr skall vara av Aluzink.
22
Stuprör förses med självrensande sil, vilken monteras i anslutning till markanslutning, på skolor,
förskolor och garage skall de nedersta 2 m på stuprören utföras med skydd av gjutjärn med
självrensande sil, fabrikat Knut Olsson Takplåtslageri AB eller likvärdigt. Vindskivor skall vara dubbla,
med finsågad yta och med 22 mm tjocklek. De skall grundmålas på alla sidor före uppsättning samt
kläs in med belagd, förzinkad plåt. Plåten skall bockas efter underlaget och utföras med enkelt
omslag i nederkanten. Vindskivornas ändytor vid takfoten skall kläs in. För att undvika regnvatten på
underliggande uteplats skall balkonger utföras vattentäta. Tak på översta balkongen utförs med
tändskyddande material till exempel minerit. Färg på taksäkerhet skall vara samma kulör som
ytskiktet på taket, och utföras med igenomgående infästning.
På hela byggnaden utföres snörasskydd.
6.22 Bjälklag
Bjälklag mellan plan skall utföras av minst 250 mm betong.
6.23 Våtutrymmen
Avledning av vatten till golvavlopp. Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt.
I hygienrum skall golv vara lagda med Tarkett Optima, väggar skall kläs med våtrumsväggmatta, även
smygar och fönsternisch (vid ombyggnad kan andra lösningar krävas).
Inredning skall bestå av tvättbänk med luckor, duschstång, badrumsskåp I:et 339 (byggbeslag) med
ljusramp, 220 V-uttag, toalettpappershållare BB 3500. Byggbeslag eller likvärdigt samt
handdukskrokar för badlakan och handdukar BB1903 4-krok/krom/2st i varje våtutrymme.
I badrum monteras på väggar 2 skivor, 1 st. 12 mm plywood, 1 st. våtrumsgips, för att förenkla för
infästningar. Detta gäller även storkök.
Utgående vägghörn förses med plast- alternativt metallist vid kakelbeklädnad. Tvättmaskin och
kondenstorktumlare skall installeras, hängning på luckor skall
anpassas.
Hygienrumsvägg skall fullisoleras.
Golvbrunn skall placeras under blandaren med cc 300 mm från vägg till golvbrunnen. Fall på golv i
duschdel utförs med lutning 1:20 lokalt mot golvbrunn, i duschhörn övrig
yta lutning 1:50 mot golvbrunn. Övriga golvytor i WC/dusch läggs i fall 1:100 mot golvbrunn.
Dörr skall vara ID 10.
6.24 Målning – vägg, fönster, dörr
Trä o putsfasad
Vid ommålning skall samtliga träpaneler, foder och dylikt tvättas och skrapas. Ändträ och utsatta
delar skall grundoljas.
Vid nymålning skall det grundmålas med alkydoljefärg, även på baksidan 20 cm upp, före
uppsättning. Efter montering skall obehandlat ändträ oljas och grundas. Därefter skall panelen
strykas 2 gånger med akrylatfärg (gäller även ommålning), ändträ skall behandlas med grundolja,
alkydoljefärg och akrylatfärg.
För att uppnå bästa slutresultat skall målning utföras vid väderlek som är lämplig för målning.
Målning sker därför i regel mellan 1 maj och 15 september. Dygnstemperaturen får ej understiga 7
grader.
23
Vid ommålning får fasaden tvättas med högtryck, förutsatt varmvatten och max 100 Bar. Fasaden
skall sedan torka innan målning.
Trapphus
Väggarna skall kläs med microlitväv och målas. Upp till 1,2 m målas våtrumsfärg, glans 40 för att
underlätta för renhållning.
Mellan golv, vägg, utstickande detaljer samt dörrar skall avvikande kon- trast (40 % NCS ljuskontrast)
utföras.
Lägenheter invändigt
Vid omtapetsering skall skarvar hyvlas och spacklas. I badrum skall våtrumsfärg användas, glans 20. I
kök och hall används glans 20, i övrigt glans 7.
Vid nybyggnation skall väggar kläs med microlitväv och målas med 2 strykningar
6.25 VS – bostadsutformning, bostadskomplement
Kök
Diskmaskin skall anslutas enligt Säker Vattens anvisningar.
Tvättstuga
Vattenledningsrör skall utföras förkromade och förläggas vid takvinkel samt dras ner till respektive
maskin och anslutas därifrån.
Uppvärmning: Termostater på radiatorer skall vara låsbara.
Trapphus, källare och förråd
Uppvärmning: Rumsgivare/radiatortermostat skall vara låsbara.
6.26 Utrymme för installationer och utrustning
Undercentral och fläktrum förses med golvbrunn, spolblandare, slanghylla med 5 meter gummislang,
rostfri utslagsback.
Installationer får ej monteras på vägg mot lägenhet.
Ritning på utvändig anläggning samt principschema skall placeras inplastad i apparatrum
Våtutrymme
Synliga rör skall vara förkromade.
Tvättställ skall vara av storlek 600x450 mm.
Toalettstolen skall vara 460 mm hög (förhöjd). Det skall vara möjligt att montera handikapphandtag
på toalettstolen. En tätningslist av silikon skall läggas runt toalettstolen (ej bak). Toalettstolen skall
utföras dubbelspolande
Porslin skall vara enhetligt och av svenskt fabrikat.
6.27 Tappvatten
Installationer skall utföras enligt Säker Vattens anvisningar.
24
Separat avstängning av inkommande varm- och kallvatten till lägenheten skall finnas, placeras med
fördel i badrum.
Om fördelarskåp användes på tappvattensidan resp. värmesidan skall läckageindikering finnas till
utrymme med golvbrunn.
Avstängning till wc-stol skall finnas.
Rör till duschblandare dras från tak (vid synlig förläggning).
Vattenutkastare med varmt och kallt vatten skall utföras vid varje groventré på förskolor, en extra
avstängning skall finnas på insidan av väggen för denna vattenutkastare.
Blandare skall vara av typen kallstart och lågflödestyp.
Ettgreppsblandare i tvättställ och kök/tvättstuga.
Termostatblandare i dusch.
Blandare av fabrikat FFM eller likvärdigt.
Sparsil ledbar skall monteras i kök.
Individuell mätning av varmvatten skall utföras i varje lägenhet, överlämningspunkt i områdets
elcentral/värmecentral.
VVC- mätare får ej installeras.
7. Bullerskydd
7.1 Allmänt
I lägenheter med mer än en våning skall mellanbjälklag utföras med minimum 250 mm
betongbjälklag.
Lägenhetsskiljande väggar, samt väggar mot trapphus, skall vara i betong.
7.2 Buller och vibrationer
Vid arbeten som kan vara störande ska berörda (boende och näringsidkare inom området)
informeras skriftligen om arbetet i god tid innan byggstart. Av informationen ska det framgå under
hur lång tid arbetet beräknas pågå samt kontaktuppgifter till en lämplig person hos entreprenören.
Informationen ska exempelvis anslås i trapphus. Om arbetet bedöms medföra en allvarlig störning
under en längre tid bör en plan för evakueringsbostäder tas fram.
Byggarbetets vibrationsstörningar till boende ska begränsas genom val av lämpliga arbetsmetoder
och maskiner.
8. Säkerhet vid användning
8.1 Trappa, ramp och balkong
Trappor skall inte ha några halklister med djupa, räfflade spår.
25
I trapphus och utvändiga trappor skall första och sista trappan markeras med avvikande, beständigt
material, kontrast 40% NCS. Markeringen utföres med cirklar med diameter 50 mm och mellanrum
30 mm. Avstånd till trappframkant ska vara 15 mm.
8.2 Räcke
Handledare skall utföras i avvikande färg i förhållande till väggen, handledare skall utföras i ek,
rund 45 mm av fabrikat Herrljunga ledstångsfabrik eller likvärdigt och skall följa hela trappans längd
(skall följa i hörn) och 300 mm parallellt förbi första och sista steget.
Måste utvändig nivåskillnad utföras skall detta tas upp med ramper.
8.3 Skyddsjordning
Samtliga koaxialkablar till lägenheterna skall skyddsjordas mot elfel i anslutna apparater. Bredvid
förstärkare med tillhörande kabelfördelare skall installeras en potentialutjämningsskena som skall
vara ansluten till elcentralen via en kabel av typ RK10-gröngul. Kabelfördelaren skall anslutas till
potentialutjämningsskenan med kabel av typ RK6-gröngul.
9. Energihushållning
9.1 Värmeproduktion och värmedistribution
Energi
Energihushållning enligt BBR kapitel 8.
Redovisning av energiberäkning, i exempelvis VIP+ eller likvärdigt program, skall göras innan
byggnation påbörjas. En marginal om minst 10 %, jfr med kravet i BBR, skall finnas i beräkningen
Värmesystem
Avtsängningsventiler och injusteringsventilerna skall i möjligaste mån placeras i allmänna utrymmen
(ej i lgh-förråd ed)
Vid större anläggningar skall differenstrycksventiler installeras (ex för olika huskroppar/del av
byggnader).
Sektionering av byggnadens värmesystem skall göras (avstängnings/injusteringsventiler).
Radiator systemet ska vara typ två rörs system
Varje radiatorventil skall vara förinställbar.
Termostater på radiatorer i lägenheter skall vara anpassade till 21 grader i rummet, när det gäller
vårdboende skall denna anpassas till 22 grader.
I trapphus ska termostaterna maxbegränsas till 15 grader
Systemtemperatur, radiatorer, vid fjärrvärme: 60/40°C.
Systemtemperatur, radiatorer, vid värmepump: 55/45°C.
Alla cirkulationspumpar skall ha minst energiklass A samt vara tryckstyrda (även VVC).
Uttag till avgasare skall göras vid nyproduktion.
Anläggningen skall avgasas innan slutbesiktning.
Påfyllning av värmesystem skall utföras enlig SS EN1717.
Filter skall monteras innan apparat (växlare etc).
Manometrar skall installeras över pumpar, växlare och filter.
Automatluftare får ej installeras.
Rörsystem dimensioneras för max 70 Pa/m
Tryckfall över växlare max 15 kPa.
Termometrar
26
Termometrar på till- och returledningar skall finnas på in- och utgående ledningar i apparatrum och
kulvertgropar. Detta gäller på ledningar för värmeprimär och sekundär samt tappvarmvatten.
Golvvärme
Plan över golvvärmeslingor skall redovisas i apparatrum i de fall golvvärme är föreskrivet.
9.2 El
Ledningssystemet skall vara ett fem-ledarsystem typ TN-S. Ledningar, dosor och rör av typ
halogenfritt material.
Infällda ledningar med tvinnad FQ/EQ, i rör eller flexrör, alternativt skärmad kabel typ EQLQ.
Vid dold förläggning skall alla ledningar förläggas i rör eller flexrör.
Elinstallation skall utföras i tillämpliga delar enligt Svensk Standard SS 437 01 45, Elinstallationer i
byggnader – Grundläggande dimensioneringsregler, där annat ej anges. Utöver det som framgår skall
Svensk Standard SS 437 01 46 (Elinstallationer i byggnader – uttag och andra anslutningspunkter –
omfattning och placering) gälla.
Installationer skall vara utförda på ett fackmannamässigt sätt och till en kvalitetsnivå minst lika
EL-AMA.
Strömställare och vägguttag o.d. skall ha samma kulör, Polarvitt utförande.
Kretsschema, apparat- och armaturförteckning, datablad o.d. skall levereras.
Automatisk dörröppnare i entrédörrar ansluts och förreglas mot passersystem och ellås.
Inom lägenheter skall all elinstallation utföras såsom infälld installation.
Elcentral, multimediacentral och kabel-tv fördelning
Elcentral skall vara av plåt och försedd med dörr. Kapsling för multimediacentral skall vara av samma
typ och front som elcentral. Alternativt kan kombinerad elcentral och multimediacentral med separat
åtskilda utrymmen monteras.
Elcentralen skall vara infälld och placeras med underkant cirka 1000 mm över golv i hall.
Centralen skall vara försedd med 2 st jordfelsbrytare för sektionering av utgående grupper. Säkringar
skall vara av typ dvärgbrytare. Reservgrupper 10A 1-pol min 20%, samt därutöver ett reservutrymme
på min 30%. Elcentralen skall avsäkras minst 3x20A i fastighetscentral när undermätning utförs.
Multimediacentral placeras invid elcentralen och förses med minst två eluttag . Samtliga
bredbandsuttag i lägenhet skall kopplas samman i ett patchningsskåp som ska ha tillräckligt utrymme
för både drg och ev. router i lägenheten (min h=400, b=300).
Patchningskablar levereras till 100% av de anslutna paneluttagen.
Fram till switch i lägenheter skall förläggas fiber som skall vara väl dragavlastad och avslutas med ett
uttag (SC/UPC) i patchningsskåpet.
Sammankopplingen av TV kablar i lägenhet sker i separat infälld fördelning försedd med fastskruvat
vitlackerat plåtlock. Fram till kabel-TV fördelare skall förläggas koaxialkabel samt
skyddsutjämningsledare.
27
El-uttag
Städuttag i rum monteras i kombination med strömställare.
Kök: Installation för diskmaskin skall utföras, så även om bara utrymme för framtida diskmaskin finns.
Vid varje bänkskiva skall ett dubbelt eluttag väggmonteras. Uttag vid arbetsbänkar i kök skall fördelas
på minst 2 grupper.
Därutöver skall ett uttag med lämplig placering för kaffebryggare vara timerstyrt.
Uttag för spis skall vara perilex för inkoppling av spisvakt typ Safera, med koppling till spisfläkt.
Till spisfläkt skall ett 2-vägs el-uttag monteras för anslutning av fläkt samt spisvakt.
Bad: Ett 1-vägs el-uttag med självstängande lock monteras på lämplig plats för anslutning av
eventuell framtida handukstork. Städuttag monteras under strömställare
Belysning
Armaturer skall vara avsedda för lysrörslampor eller lysrör, ej glödljus. Armaturer i kök, bad,
garderob/klädkammare och lägenhetens uteplats ska ha ljuskällor med sockel för E27 alt
lysrörssockel G5(T5). Dessa ljuskällor/socklar får ej användas i övriga fastighetens allmänna
utrymmen.
Kök: Över diskbänken skall bänkbelysning placeras. Minimum 60 cm och försett med eluttag.
Två takbelysningsarmaturer skall monteras vid skåpsinredning.
Takuttag skall monteras i tak över matplats.
Bad: Takbelysningsarmatur samt belysning i badrumsskåp.
Balkong/uteplats: Armatur med inbyggt vägguttag skall monteras.
Kabel-TV och bredband
Uttag skall utföras som dubbla datauttag samt separat antennuttag TV/R, monterade tillsammans i
gemensam kombinationsram. Datakablar förläggs i separata rör till apparatdosa.
Rum: Dubbla datauttag och antennuttag skall finnas i samtliga bostadsrum, kök samt hall.
Tele
Entresignal: Elektrisk ringklocka utföres ej.
Rikstelefon: Telefonuttag/jack för anslutning till rikstelefon utföres ej.
9.3 Bostadskomplement
Belysning, uttag
HG eller glödljus får inte förekomma i några armaturer. Belysningsarmaturer som monteras i
fastighetens allmänna utrymmen, skall ha skilda typer av lampsocklar från de som monteras i
lägenheter (E27, G5).
All allmänbelysning i allmänna utrymmen ska vara ska vara av typ LED-armaturer. I trapphus, miljörum, garage, källare och förråd ska belysningen styras med rörelsevakt och dagsljusreglering. Vid
närvaro skall bibehållen belysningsstyrka i trapphus vara minst 150 lux samt i korridorer och passager
100 lux.
Inga armaturer får placeras inne i lägenhetsförråden.
28
Vind: Armaturer tänds/släcks manuellt vid respektive dörr/lucka, samt via tidsinställd släckimpuls
som anordnas från fastighetens DUC. Eluttag placeras på vindar med ett inbördes avstånd på max
20m.
Hiss: Armatur skall monteras i hisschaktets tak.
Miljörum: 1 st kapslat uttag monteras.
Entrébelysning
Entrébelysning skall vara ska vara av typ LED-armaturer. Entrébelysning monteras på vägg alt. i
entretak. Armaturer skall manövreras via separat omkopplare ”Man-0-Auto” i fastighetscentral. Läge
”Auto” styrs via fastighetens DUC. Armatur skall även monteras utvändigt på fasad vid utvändiga
dörrar till förråd, miljörum samt garage mm.
Ytterbelysning
All ytterbelysning skall vara ska vara av typ LED-armaturer. Utvändiga armaturer skall manövreras via
omkopplare ”Man-0-Auto” i fastighetscentral. Läge ”Auto” styrs via fastighetens DUC.
Belysningsnivåer på gångbanor parkering och körytor skall minst uppgå till 10 lux.
Stolpbelysning skall väljas och placeras så de ej bländar in i lägenheter.
Tvättstugor
Utrustning ansluts och förreglas mot bokningssystem.
Garage och parkeringsplatser
I garage skall finnas motorvärmaruttag på samtliga platser. Motorvärmaruttaget skall vara
temperaturstyrt, digitalt och låsbart med 1 jordfelsbrytare till varje uttag.
Motorvärmaruttag på parkeringsplatser skall utföras av samma modell, och monteras på galvad
uppmärkt stolpe som är förankrad i ett fundament, antal motorvärmare på parkeringsplatser skall
framgå av handling.
Motorvärmaruttag skall matas från fastighetscentral.
9.4 Driftutrymmen
Installationer som kan störa (ljud, vibrationer) in i lägenheter får ej monteras på vägg mot lägenhet.
Serviskabel och serviscentral för fastigheten får ej placeras mot lägenhetsskiljande vägg.
Servisledning eller huvudledningar får ej heller förläggas under sovrum eller under förskole byggnad.
Går inte detta att genomföra skall kontakt tas med Vidingehem.
Elcentraler skall vara av plåt. Centralen skall vara försedd med minst 2 st jordfelsbrytare för
sektionering av utgående grupper. Till varje enskild jordfelsbrytare får högst 9 st gruppledningar
anslutas. Central skall förses med kopplingsplintar för samtliga utgående grupper. Gruppcentraler
skall minst dimensioneras med 30% reservgrupper och ett reservutrymme på minst 20% för montage
av tillkommande grupper/apparater.
Serviscentral eller fördelningscentral för fastighet, skall vara försedd med utrustning för 5ledarövervakning (jordfelsövervakning). Instrument skall finnas för avläsning av aktuellt jordfel.
Denna utrustning skall vid hög jordfelsström larma. Potentialfri kontakt för larm ansluts mot DUC.
Därutöver skall kombinationsinstrument monteras för avläsning av spänning och ström i respektive
fas, aktiv effekt, reaktiv effekt, effektfaktor, energi samt historisk maxström i respektive fas.
I varje apparatrum skall ett 3-fas-uttag, 16 A samt ett dubbelt 1-fas-uttag, 10 A finnas.
29
Apparatrum skall utrustas med arbetsbelysning samt nödbelysning.
Samtliga kablar i mark skall förläggas i skyddsrör.
Ritning på utvändig anläggning skall placeras inplastad i apparatrum.
Tele
19´´ data/telestativ skall placeras i teknikrum eller apparatrum/undercentral för bredband, kabel-tv
och passersystem. Vid stativ skall 2 st 4-vägs el-uttag monteras. Drift- och fellarm från resp.
teleteknisk anläggning skall överföras till DUC i styr- och övervakningsanläggningen.
I fastigheten monterade optomottagare, DUC, Passersystem, larmsändare mm skall anslutas till IPnätverk.
Potentialutjämning
För att minimera elektromagnetiska fält skall ledande byggnadsdelar potentialutjämnas
Samtliga byggnader skall förses med skyddsutjämning enligt SS 436 40 00. Huvudjordningsskenan
placeras intill serviscentral. Till huvudjordningsskenan skall ett separat yttre jordtag anslutas. Ev.
armering vid gjutning av bottenplatta skall anslutas. Min 5 st reservanslutningar skall finnas.
Översiktsschema monteras i anslutning till huvudjordningsskenan.
9.5 Mätsystem
Samtliga mätare och givare skall kopplas till DUC.
M-bus skall kunna sekundäradresseras via mjukvara.
Elservis
Ett fastighetsabonnemang per bostadsområde, så att fastighetsägaren ges möjlighet att leverera el
till respektive lägenhet. I vissa fall godkänner inte nätägaren 1 st fastighetsabonnemang per
bostadsområde, men statistikmätning skall alltid genomföras. Servismätarens förbrukning mäts med
M-bus eller puls direkt på mätare.
Övriga elmätare skall utföras med debiteringsmätning, 1 st per lägenhet och 1 st till
fastighetsel/område, dessa skall utföras för kommunikation via M-bus.
I lägenheten
Lägenheterna skall utrustas med givare för mätning av inomhusklimat via M-bus, typ Elvaco CMa10
eller likvärdig, placering i samråd med Vidingehem.
Varmvattenmätare monteras i lägenhet för mätning av förbrukning via M-bus.
Elmätare skall monteras i lägenhetens el-central för mätning av förbrukning via M-bus.
Förbrukningar och temp ska även kunna läsas av hyresgästen i lägenheten.
I Undercentralen.
Separat undermätning av fastighetens el-förbrukning skall ske på fastigetsel, el-panna och
värmepump. Mätare typ Tillqvist M-bus.
Vattenmätare för kallvatten förses med puck för mätning av förbrukning via M-bus.
I lokaler monteras även vattenmätare på varmvattnet. Även denna förses med puck för mätning av
förbrukning via M-bus.
Fjärrvärme förses med mätning av MWh, flöde, temperaturer, effekt och deltat (Δ) via M-bus.
30
Dokumentation
Huvudledningsschema monteras i anslutning till huvudfördelningscentral.
9.6 Fastighetsnät för informationsöverföring
Överlämningspunkt
Samtliga fastigheter skall anslutas till Wexnet´s stadsnät. Överlämningspunkten är Wexnets
kopplingsskåp (ODF) för inkommande fiber. Kopplingsskåp placeras i apparatrum/undercentral.
Överlämning sker vanligen med SC/UPC kontakt i ODF.
Distributionsnät
Byggnadens distributionsnät till lägenheterna skall bestå av fiberkabel till varje lägenhet. Kabel skall
vara av typ singelmode-fiber.
Spridningsnät
Kabel för spridningsnät inom lägenheter och övriga lokaler skall vara kvalitet Cat 6a, skärmad.
Aktiv utrustning
Aktiv utrustning levereras av bredbandslev. (Wexnet).
Lägenhetsswitch levereras av bredbandslev. (Wexnet).
Dokumentation
Bredvid överlämningspunkt skall en ritning sättas upp. Ritningen skall vara av typ principritning och
visa hur byggnadens färdiga distributionsnät är uppbyggt.
9.7 Inbrottslarm
I byggnader där inbrottslarm föreskrivs/installeras ska larmöverföringen ske via IP och GPRS till det
system/larmcentral som Vidingehem använder.
Centralappatrater ska vara kompatibla med Noctu övervakningssystem.
Belysningen i skolor, förskolor mm integreras med inbrottslarmet så att icke närvarostyrd belysning
släcks vid påslag av larmet. Signal för vardera pålarmat område skall uppkopplas mot DUC för
ventilations- och kallvattenstyrning.
9.8 Passagesystem
I byggnader där passagesystem föreskrivs/installeras ska övervakning och styrning ske via IP till
Vidingehems befintliga system (ASSA ARX),samt även överföras till det totala övervakningssystemet
Noctu. Signal från passersystem skall uppkopplas mot DUC för ventilationsstyrning.
Fastigheter med bostadslägenheter
I fastigheter med bostadslägenheter skall passagesystem installeras. Kompletta dörrmiljöer utföres
till:
 Dörr för huvudentre
 Dörrar till teknikutrymme, apparatrum ventilationsrum o.d.
 Yttre dörr till miljöhus
 Dörrar till yttre förråd, cykelrum o.d.
Entredörrar förses med porttelefon ASSA ECP30. Övriga dörrar förses med beröringsfria läsare med
knappsats. Inre öppningsknapp monteras.
31
9.9 Kabel-TV
Överlämningspunkt
Samtliga bostadslägenheter skall anslutas till Vidingehems eget kabel-TV nät. Kabel-TV-signalen
distribueras fram till byggnad via fiber från Wexnet om inget annat är överenskommet.
Överlämningspunkten är Wexnets kopplingsskåp för inkommande fiber.
Aktiv och passiv elektronik
Optomottagare, förstärkare samt kopplingsdon skall vara placerade i byggnadens telestativ vid
huvudcentral. I områden bestående av flera byggnader skall optomottagare och linjeförstärkare vara
placerade i telestativ vid huvudcentral samt fastighetsförstärkare med tillbehör vara placerade i
undercentral. Anläggningen skall konstrueras för framvägssignaler 70-860MHz. Returvägssignaler för
data används ej i Vidingehems kabel-TV nät. Optomottagare tillhandahålles av Vidingehem.
Distributionsnät
Byggnadens distributionsnät till lägenheterna skall bestå av en separat 75 ohms koaxialkabel till varje
lägenhet. Inom lägenheten får max 4 antennuttag seriekopplas. Kabellängden från
abonnentförstärkare till sista uttag i resp. lägenhet får maximalt vara 60m. Antennuttag skall ha en
utkopplingsdämpning på ca 13dB. Det sista uttaget i varje slinga skall ha en utkopplingsdämpning på
10dB och vara försett med slutmotstånd.
Isolationen mellan två uttag i olika lägenheter får inte underskrida 42dB.
Multimediauttag med uttag för data skall ej användas.
Skyddsjordning
Samtliga koaxialkablar till lägenheterna skall skyddsjordas mot elfel i anslutna apparater. Bredvid
förstärkare med tillhörande kabelfördelare skall installeras en potentialutjämningsskena som skall
vara ansluten till elcentralen via en kabel av typ RK10-gröngul. Kabelfördelaren skall anslutas till
potentialutjämningsskenan med kabel av typ RK6-gröngul.
Materialkvalitet
Koaxialkabel skall lägst vara av typ KTV-1,0/4,8 och får ha max 20dB dämpning / 100m
Förstärkare skall ha en förstärkning på 36dB och kunna leverera en min. slopad utnivå av 110dB vid
42 kanalers last enligt CENELEC standard. Fördelningsdon och uttag skall vara av högsta kabel-TV
klass.Kontakter skall vara av typ crimp eller kompression.
Inmätning av anläggning
Intrimning och inmätning av anläggningen skall utföras av CANT-auktoriserad antenntekniker med
lägst BMF2-behörighet. Inmätningen skall dokumenteras i ett CANT-provningsprotokoll som skall
vara stämplat och underskrivet BMF2-tekniker.
Dokumentation
Bredvid kabel-TV anläggningens optomottagare skall en ritning sättas upp. Ritningen skall vara av typ
principritning och visa hur byggnadens färdiga distributionsnät är uppbyggt.
32
Bilaga 1
33
Bilaga 2
34
Bilaga 3
35
36
37
38
39