Transcript Västlänken CMB 25 september 2012

Västlänken
CMB
25 september 2012
www.trafikverket.se/vastlanken
Bo Larsson
Projektchef Västlänken
Västlänken
•  Vad är Västlänken och varför
•  Hur kom vi hit?
•  Fem år till byggstart, vad händer fram till dess?
–  Hur långt har vi kommit i vår planering?
–  Vad innebär tillåtlighetsprövning och beredningsremiss?
–  Projektering – vad är det?
•  Hur kommer vi att bygga och hur märks det i staden?
•  Upphandlingar – konsulter och entreprenader
2
2012-11-07
En vision om framtidens Västsverige
Västsvenska paketet.
3
• 
Större arbetsmarknadsregioner. Göteborgs
lokala arbetsmarknad ska växa med över en
halv miljon människor till år 2020.
• 
Regionens kärna – Göteborgs centrala delar –
stärks med fler arbetsplatser, fler boende och
ökad tillgänglighet.
• 
Utvecklingen koncentreras utmed de fem
huvudstråken till/från Göteborg.
• 
Konkurrenskraftig kollektivtrafik.
• 
Förbättrad kvalitet för näringslivets transporter.
2012-11-07
Ett paket med infrastruktursatsningar
Med start nu och fram till 2027 planeras en rad
infrastruktursatsningar – Det Västsvenska paketet.
Avtalsparter i Västsvenska paketet är:
Västra Götalandsregionen
Göteborgs Stad
Göteborgsregionens kommunalförbund
Region Halland samt
Trafikverket (huvudman)
i nära samarbete med Västtrafik.
4
2012-11-07
Trängselskatten en viktig pusselbit
Trängselska+en införs för a+ •  motverka trängsel •  bidra 6ll minskad miljöpåverkan •  bidra 6ll medfinansiering av Västsvenska paketet Minskad trängsel och förbä+rad miljö bidrar dessutom 6ll a+ skapa en a+rak6v, hållbar och växande region. 5
2012-11-07
Vad ingår
Västlänken
en tågtunnel under Göteborg
Marieholmstunneln
en vägtunnel under Göta Älv
Ny Göta älvbro
viktig central älvförbindelse
K2020
kollektivtrafiksatsningar för
att fördubbla kollektivtrafikresandet
Effektivare
trafiksystem
åtgärder för bättre framkomlighet,
mindre miljöpåverkan och
högre trafiksäkerhet
IT-system i vägnätet
Stimulansåtgärder för olika resslag
6
2012-11-07
Detta är Västlänken
•  Ca 8 km dubbelspårig
järnväg, varav 6 km i tunnel
genom centrala Göteborg.
•  Tre nya stationer i staden –
vid Göteborg central, Haga
och Korsvägen.
•  Ger ökad kapaciteten för
tågtrafiken med genomgående
linjer.
•  En förutsättning för att
tågtrafiken i Västsverige ska
kunna utvecklas.
7
2012-11-07
Västlänkens sträckning
Tilltalande stationer med hög tillgänglighet
Stationerna placeras nära viktiga lokala och regionala mål och
knutpunkter.
Nära bostäder, arbetsplatser, kollektivtrafik och regionala mål som
Östra Nordstan, Universitetet, Operan, Liseberg, Svenska mässan
och Universeum.
8
2012-11-07
Göteborg C
En ny underjordisk stationsdel med fyra spår.
Kan integreras med ny stadsdel i
Gullbergsvass och utbyggt resecentrum.
9
2012-11-07
Haga
Stationen får
•  Närhet till arbetsplatser, skolor och
boende.
•  Tillgänglighet till de västra delarna
av staden, till universitet, till
Järntorget och utvecklingsområden
på Södra älvstranden.
•  Stark koppling till den lokala
kollektivtrafiken.
10
2012-11-07
Korsvägen
•  Närhet till mässområdet, Liseberg,
Universeum och Världskulturmuseet.
•  En av de viktigaste knutpunkterna för
lokaltrafiken i Göteborg.
•  Kan få uppgångar vid både Korsvägen
och Götaplatsen.
11
2012-11-07
ca 500 m
ca 1 km
År 2020
ca 100 000 boende
ca 130 000 arbetsplatser
12
2012-11-07
Västlänken ska…
•  Underlätta resandet i Göteborg och
Västsverige,
•  bidra till attraktivitet för
företagsetableringar,
•  ge ökad närhet till universitet och
högskolor,
•  en utökad arbetsmarknad och
•  en utökad möjlighet till
regionförstoring.
Detta bidrar också till en hållbar tillväxt.
13
2012-11-07
Västlänken ger
en regional struktur
14
2012-11-07
15
2012-11-07
Hur har vi kommit hit?
16
2012-11-07
Planeringsprocessen
enligt lagen om byggande
av järnväg och Miljöbalken
När man planerar och bygger
väg och järnväg börjar arbetet
med en omfattande
planeringsprocess.
Den består av idéskede,
förstudie, väg- eller
järnvägsutredning och arbetseller järnvägsplan.
Planeringen blir successivt allt
mer detaljerad.
17
2012-11-07
Förstudie
Järnvägsutredning
Järnvägsplan
Behov, idé,
efterfrågan
Tänkbara lösningar
identifieras
De tänkbara lösningarna studeras för att bedöma vilka som är
genomförbara med rimliga
konsekvenser för funktion,
miljöpåverkan, ekonomi,
teknik etc.
Kvarvarande
lösningar utreds och
utvärderas för att
avgöra vilken som
ska väljas
Den valda
lösningen
detaljutformas
Tillåtlighets-­‐
prövning Idéstudie 2001
Stora förväntningar på järnvägen!
Men - stor kapacitetsbrist i och runt Göteborg C, navet för den
Västsvenska järnvägen.
Idéer på kort, medellång och lång sikt prövades.
18
•  Kort sikt
Signal- och växelåtgärder.
Klart
•  Medellång sikt
Ombyggnader av bangården.
Klart
•  Lång sikt
Kapacitetsutbyggnader.
Länk i tunnel under Göteborg.
Pågår
På gång
2012-11-07
Förstudie 2001-2002
Några av målen:
•  Genomgående pendeltågstrafik.
•  Mindre bangård. Stadsutveckling.
•  Förbättrad tillgänglighet till olika delar
av staden.
Fem utbyggnadsalternativ och ett
förstärkningsalternativ utreddes.
19
2012-11-07
Järnvägsutredning
2004-2007
Här börjar Västlänken
Tre alternativa sträckningar:
•  Haga–Korsvägen
•  Haga–Chalmers
•  Korsvägen
Och ett förstärkningsalternativ.
20
2012-11-07
Här slutar
Västlänken
Vad kostar Västlänken?
Västlänken ingår i den statliga infrastrukturplanen 2010-2021.
Västlänken är ett av projekten i det Västsvenska paketet, där också
regional och lokal finansiering ingår.
Investeringen beräknas till
Ca 20 miljarder kronor.
(2009 års prisnivå)
21
2012-11-07
Fem år till byggstart – vad händer fram till dess?
22
2012-11-07
•  Regeringens tillåtlighetsprövning inkl beredningsremiss
•  Järnvägsplan och systemhandling
Projektering cirka 7-8 år.
Byggnation cirka 9-10 år.
Första tåget som provkördes i Citytunneln, Malmö,
oktober 2010.
23
2012-11-07
Vårt uppdrag
Projekt Västlänkens uppdrag är att leverera en genomförd
tillåtlighetsprövning och fastställd järnvägsplan för Västlänken.
24
2012-11-07
Just nu
•  Markundersökningar
–  Arkeologi
–  Jord, berg, grundvatten
•  Start konsultuppdrag
–  Järnvägsplan, systemhandling
Markundersökningar vid Göteborgsoperan, maj 2012
•  Beredningsremiss & tillåtlighetsprövning
25
2012-11-07
Varför beredningsremiss?
Med järnvägsutredningen som underlag vill vi, utifrån de intressen
som myndigheterna bevakar, redovisa
•  om ni tillstyrker val av alternativ för fortsatt planering
•  hur alternativet tillgodoser eller motverkar era intressen
•  Er bedömning om alternativet är förenligt med miljöbalkens
bestämmelser och intentioner
26
2012-11-07
Vad har vi gjort inför beredningsremissen?
•  Reviderad korridor
•  Uppdatering beslutshandlingen med korta kommentarer om
–  Kapacitet, kulturmiljö, natura 2000, MKN, översvämningsrisker,
anläggningskalkyl, samlad effektbedömning, TBM
•  Aktuella kommentarer på inkomna synpunkter under utställning/
remiss 2006
27
2012-11-07
Beredningsremiss inför regeringens
tillåtlighetsprövning enligt 17 kap miljöbalken
•  Skickades ut i början 2012
Centrala myndigheter
Kommun
Länsstyrelse
GR + VGR
Övriga viktiga
•  Remisstid tre månader + en månad
28
2012-11-07
Projektering
Järnvägsplan och systemhandling
•  Successivt allt mer detaljerad
•  Länsstyrelsen ska godkänna
projekteringen av anläggningen.
den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i
arbetet.
•  Färdigställer utformningen och
slutgiltiga sträckningen inom
den beslutade korridoren.
•  Preciserar vilken mark och vilka
fastigheter som berörs.
29
2012-11-07
•  Dialog och samråd med
sakägare, boende, kommuner
och andra myndigheter,
intressenter och allmänhet.
Hur kommer vi att bygga och hur märks det?
30
2012-11-07
Geologin i Göteborg
Profil, Göteborg C - Almedal
Mycket lös lera eller mycket hårt berg.
Tio övergångar mellan jord och berg.
Stora delar av Västlänken kommer att ligga i berg, ca 4 km av 6 km tunnel.
31
2012-11-07
Byggteknik
Bergtunnel
Betongtunnel
Tråg
Bro
32
2012-11-07
Sektionsvis byggande för att minska störningar
•  Vid byggande av Västlänken behövs öppna schakter på vissa
ställen. Oavsett byggmetod.
•  Etappvis/sektionsvis byggande och tillfällig flyttning av trafik
mildrar störningar
Illustration: Nordost om
Nordstan.
Västlänken kan även
byggas ”top-down”:
taket byggs först,
trafiken läggs ovanpå,
arbetet för tunneln
fortsätter under det
trafikerade taket.
33
2012-11-07
Exempel på sektionsvis
byggande
Götatunneln byggs
vid Lilla Bommen.
34
2012-11-07
Exempel på sektionsvis byggande
Götatunneln byggs
vid Järntorget
35
2012-11-07
Västlänken kommer att byggas med Cut & Cover /
Drill & Blast
…och enligt samma koncept
som vi framgångsrikt byggde
Götatunneln,
Nygårdstunneln,
Kattlebergstunneln och
tunnlarna i Falkenberg och
Trollhättan.
36
2012-11-07
Berlin
Bilbao
Stationer!!
Wien
37
2012-11-07
Prag
Vårt arbetssätt
38
2012-11-07
Projekt Västlänken
Bo Larsson
Upphandling
Lillian Brunbäck
Projektstab &
Ekonomi
Katarina Delvret
Information
Kerstin Olsson Repo
Tillståndsprocessen
Bo Lindgren
Projektering
Joakim Jonsson
Ledningsgrupp projekt Västlänken
39
2012-11-07
Fastigheter & avtal
Lennart Dage
Produktion
Per-Inge Söderström
Projekt Västlänken Bo Larsson Projektstab & Ekonomi Katarina Delvret Upphandling Lillian Brunbäck Projektassistent Klara Arneman Glenn Svensén Kommunika9on Kers2n Olsson Repo Datasamordning Camilla Rydén Roger Wennberg Risk Therése Reidevall Karin Johansson Helene Pärnaste Tillståndsprocessen Bo Lindgren 40
2012-11-07
Projektering Joakim Jonsson Fas9gheter & avtal Lennart Dage Mät Sara Hederos Miljö Mira Andersson Ovuka Mar2n Upmanis Produk9on Per-­‐Inge Söderström Projektplanering Mar2n Samuelsson Systema9sk kravhantering Berndt Persson Arbetsmiljö Estelle Hageland Tillståndsprocessen Bo Lindgren Tillåtlighet VaIenverksamhet, MKB Mira Andersson Ovuka Mar2n Upmanis Samråd järnvägsplan Projektering Joakim Jonsson Fas9gheter och avtal Lennart Dage Produk9on Per-­‐Inge Söderström Bitr projekteringsansvarig Bo Näverbrant Etablerings-­‐ och Avvecklingsfrågor Jennie Midler Linnea Lindqvist Förberedande arbeten inför byggskede Lars Preinfalk Anläggningsgemensamt Leif Jendeby Linje och sta9on Haga Per Lerjefors Sta9on Centralen Mikael Larsson Sta9on Korsvägen Erik Lööv 41
2012-11-07
Mobility Management Josefin Larking Trafik i byggskede Kalkyl Ola Östergren Projekteringsansvarig Joakim Jonsson Bitr projekteringsansvarig Bo Näverbrant BIM Niklas Lindberg Anläggningsgemensamt Leif Jendeby Geoteknik Anders Hansson Konstbyggnader Peter Harryson Johny Lindeberg Bergteknik Olle Olofsson Miljö/ omgivningspåverkan Mira Andersson Ovuka Hydrogeologi Bengt Åhlén BEST/driS och underhåll Gang Liu och Anders Gustafsson Ledningsomläggning Mark och avvaIning Lennart Holmgren Risk, säkerhet/Installa9on Behnam Shahriari Trafik Stellan Tengroth och Hanna Jonsson 42
2012-11-07
Sta9on Korsvägen Erik Lööv Linje och sta9on Haga Per Lerjefors Bitr Per-­‐Inge Söderström och Lillian Brunbäck Sta9on Centralen Mikael Larsson Systematisk kravhantering
Krav eller önskemål?
Många och föränderliga!
Systematisk kravhantering med ReqPro
43
2012-11-07
Systematisk kravhantering
Syftet med systematisk kravhantering är att:
•  Säkerställa krav
•  Förhindra kravkonflikter
•  Tydliggöra konsekvenser
•  Etablera spårbarhet
•  Verifiera krav
44
2012-11-07
Kravprocess för Västlänken
Ändringsbegäran Samordningsmöte AKF Registrerat Preliminärt Fastställt Verifierat Projektering Kontroll & uppföljning Modifieras Avvaktas 45
2012-11-07
Avstyrkt Verifierat Byggskede BIM –
byggnadsinformationsmodell
Vision:
Digitala modeller blir gällande
handlingar
Mål:
Systematik i projektering
Informationshantering
46
2012-11-07
Västlänken ska kommunicera
med hjälp av modeller
För att förstå och att göra oss förstådda
Stöd för att åstadkomma detta
•  Modellsamordning som lägger ”modellpusslet”
•  Visualiserar och redovisar en helhet
•  Kan redovisa detaljer – teknikområde mot teknikområde
Förutsättningar
•  Tydliga krav kring modeller – ”pusselbitarna”
•  Organisation för BIM / modellsamordnare
•  Stringent dokumenthantering / ”dataflyt”
47
2012-11-07
Riskhantering
Riskrapport En del av det dagliga arbetet.
Förebygg, värdera, hantera.
•  Möjligheter
•  Hot
Fokus på tid, kostnad och innehåll.
48
2012-11-07
Kommunikation
Dialog och samråd med
• 
• 
• 
• 
• 
• 
sakägare
boende & fastighetsägare
Kommun
myndigheter
intressenter
allmänhet
Skapa relationer – ger förståelse
och acceptans.
49
2012-11-07
Upphandlingar – konsulter och entreprenader
50
2012-11-07
Det nya rollspelet – renodlad beställarroll
Vi ska:
•  skapa förutsättningar, ställa krav och följa upp.
•  undvika att styra leverantörens organisation och arbetsprocess.
•  anpassa ersättningsformen efter uppdraget för att skapa drivkraft.
Leverantören ska:
•  planera, organisera och leda projekteringen/produktionen.
•  dokumentera, verifiera och kvalitetssäkra.
•  ta fullt ansvar för att leverera den funktion/produkt som är beställd.
51
2012-11-07
Översiktlig struktur - delning och samordning
JPSH1 Samordning järnvägsplan och systemhandling (AKF, JP/SH, Modell) Konsult: SWECO/WSP Projekteringsledare: Bo Näverbrant FAS BIM Niklas Lindberg AKF 3 Risk och säkerhet/ Installa9on Konsult: FAVEO AKF 4 Hydrogeologi FAS: Behnam Shahriari Konsult: SWECO/ FAS: Bengt Åhlén AKF 5 Geoteknik Konsult: SWECO AKF 6 Bergteknik FAS: Anders Hansson Konsult: BERGAB FAS: Olle Olofsson AKF 7 Trafik Konsult: Vectura AKF 8 Miljö/omgivningspåverkan FAS: Stellan Tengroth Konsult: SWECO FAS: Mira Andersson Ovuka AKF 9 Ledningsomläggningar Konsult: COWI FAS: Lennart Holmgren AKF 10 Byggnadsverk A Konsult: Metro arkitekter FAS: Johny Lindeberg AKF 11 Byggnadsverk K Konsult: Inhouse Tech FAS: Peter Harryson AKF 12 Mark och avvaIning Konsult: WSP FAS: Lennart Holmgren AKF 13 Järnväg/BEST TRV: Anders Gustafsson FAS: Liu Gang 52
2012-11-07
JPSH2 Linje och stn Haga Konsult: Ramböll/Vectura Projekteringsledare: Per Lerjefors JPSH3 Stn Göteborg C Konsult: COWI/Tyréns Projekteringsledare: Mikael Larsson JPSH5 Stn Korsvägen Konsult: ÅF Infrastructure Projekteringsledare: Erik Lööv Incitament
•  Innovation
•  Samverkan
•  Nyckelpersoner
•  Trainee
53
2012-11-07
Strategi för upphandling av entreprenader
•  Benchmarking – i Sverige och
internationellt
•  Leverantörsdialog
•  Analys av upphandlingsformer och
entreprenadformer
54
2012-11-07
Västlänken
Bo Larsson
Projektchef Västlänken