Transcript Årsredovisning 2012

Vellinge kommun
235 81 Vellinge
BESÖK Norrevångsgatan 3
TELEFON 040-42 50 00
Årsredovisning 2012
Vellinge årsredovisning 2012
Vellinge.se
Vellinge.se
Årsredovisning 2012
Årsredovisning 2012
Grafisk form och original Guideline Ljunghusen/Identitet. Illustration Alexander Murath. Omslagsbild: Peter Tarpgaard. Tryckt på miljövänligt papper och skyddslackat med matt UV-lack.
POST
Innehåll
3-10
Inledning
3
Årsredovisningens olika avsnitt
4
Kommunalrådet har ordet
5
Året som gått
6
Så använde vi skattepengarna
7
Organisation
53-64
54
Ekonomi och personal
förvaltningsberättelse del 2
Kommunens ekonomiska ställning och
utveckling
54
Årets resultat
54
Balanskrav
54
Kostnads- och intäktsutveckling
55
Driftredovisning
56
Skatter och utjämningssystem
57
Investeringsredovisning
Styrning och kontroll
förvaltningsberättelse del 1
58
Likviditet
58
Skuldsättning
12
God ekonomisk hushållning
58
Soliditet
12
Kommunens styrning
59
Pensionsåtagande/-medelsförvaltning
13
Kommunövergripande styrkort 2012
59
Borgensåtagnade
15
Intern kontroll
59
Känslighetsanalys
7
Kommunens samlade verksamhet
7
Kommunens organisation
8
Förtjust i Vellinge
11-16
Medborgarservice
59
18
En dag i Vellinge kommun
60
19
Medborgarundersökning 2012
21
Politisk verksamhet
22
Infrastruktur, skydd m.m.
26
Fritid och Kultur
28
Pedagogisk verksamhet
33
Vård och Omsorg
36
Individ- och familjeomsorg
39
Gemensam verksamhet
41
Affärsverksamhet
43
Kommunala bolag
17-44
45-52
Vellinge och omvärlden
Sammanfattning utifrån finansiell analys
Kommunkoncernens ekonomiska
ställning och utveckling
60
Sammanställd redovisning
60
Årets resultat
60
Finansnetto
60
Investeringar
60
Låneskuld och likviditet
61
Soliditet
62
Personal
62
Personalkostnader
62
Personalstruktur
62
Personalomsättning
63
Sjukfrånvaro
Samhällsekonomisk utveckling
63
Pensionsavgångar
46
Befolkningsutveckling
63
Rekryteringsläget
47
Bostadsbyggande
64
Löneöversyn
47
Näringsliv
64
Nöjdmedarbetarundersökning 2012
48
Arbetsmarknad
64
Kompetensutveckling
48
Pendling
48
Lokalt miljömålsarbete
46
65-83
Året i siffror
66
Fem år i sammandrag
67
Resultaträkning
67
Kassaflödesanalys
68
Balansräkning
69
Driftredovisning
70
Investeringsredovisning
72
Noter
77
Balansräkningsenheter
81
Redovisningsprinciper
82
Ordförklaringar
83
Revisionsberättelse
Foto: P-G Bentz, Sturnus
2 Innehåll
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Årsredovisningens olika avsnitt
Målgrupper
Vellinge kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrel­
sen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till kommu­
nens medborgare samt andra externa intressenter såsom
kreditgivare, andra offentliga myndigheter samt leverantörer.
Årsredovisningen har, med utgångspunkt med underlag från
nämnder och förvaltning, producerats av SERKON i Vellinge
AB på uppdrag av ekonomidirektör Åke Grönvall.
Inledning
I det första avsnittet beskrivs årsredovisningens struktur och
därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det
gångna året. Vidare redovisas viktiga händelser 2012 och vad
som medborgarna får för sina skattepengar. Slutligen redogörs
för kommunens organisation och en beskrivning av föränd­
ringsarbetet ”Förtjust i Vellinge”.
Året i siffror
Först i avsnittet finns en översikt i siffror över de fem senaste
åren. Därefter redogörs för det ekonomiska utfallet av kommu­
nens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhe­
tens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska
ställningen vid årets slut (balansräkning). Utfallet av drift- och
investeringsbudget, noter (förklaringsposter) samt resultat/ekonomisk ställning för kommunens balansräkningsenheter redovi­
sas också här. Slutligen finns en beskrivning av gällande redovis­
ningsprinciper samt förklaringar till vissa ekonomiska termer.
Revisionsberättelse
Sist i årsredovisningen finns revisionsberättelsen för 2012.
Foto: P-G Bentz, Sturnus
Styrning och kontroll
Detta avsnitt innehåller del 1 av förvaltningsberättelsen, som
enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas
i årsredovisningen. I detta avsnitt redovisas måluppfyllelse för
det kommunövergripande styrkortet, en bedömning av hur
kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning samt en
beskrivning av årets interna kontrollarbete.
Medborgarservice
Här redovisas resultatet av SCB:s medborgarundersökning
2012. Under respektive verksamhet finns en redovisning över
vilken service kommunens verksamheter och bolag under
året har levererat till medborgarna. Här beskrivs bl.a. årets
händelser, utbud av verksamhet samt måluppfyllelse.
Vellinge och omvärlden
Utvecklingen i Vellinge påverkas också av utvecklingen i
omvärlden. I detta avsnitt finns ur Vellinge kommuns perspek­
tiv en beskrivning av nuläge och utveckling för samhälls­
ekonomi, befolkning, bostadsbyggande, näringsliv, arbets­
marknad och pendling. Avsnittet avslutas med en beskrivning
av hur det lokala miljöarbetet bedrivs inom kommunen.
Ekonomi och personal
Detta avsnitt innehåller del 2 av förvaltningsberättelsen. Här
beskrivs kommunens och kommunkoncernens resultat,
ekonomiska ställning och utveckling. Vidare lämnas en redovis­
ning av kommunens egna personalresurser.
Årsredovisningens olika avsnitt 3
En kommun som växer
Kommunalrådet har ordet
Så har då ännu ett år, 2012, passerat och det är dags att
­summera. Resultatet för året blev 13 miljoner kronor. Det är
mindre än önskvärt, men det är ändå positivt att vi kan leverera
ett överskott i vår verksamhet under ett år som präglats av en
djup internationell lågkonjunktur.
Vellinge blev 2012 utsedd till årets skolkommun i Lärar­
förbundets årliga ranking. Naturligtvis berättar inte denna
undersökning hela sanningen, men tillsammans med andra
undersökningar, bland annat från SKL, visar det att Vellinge
tillhör de absolut främsta skolkommunerna i landet. Detta är vi
mycket stolta över!
Naturligtvis kommer vi att fortsätta analysera allt som hände,
men redan nu vill jag peka på några händelser av större
betydelse.
Den främsta anledningen är det dagliga arbete som våra
pedagoger bedriver, men det är också resultatet av en medveten
satsning på vår skola som påbörjades under förra mandatperio­
den. Det är glädjande att en sådan satsning kan göra skillnad.
Nu är det viktigt och en stor utmaning att konsolidera verksam­
heten så att vi även fortsättningsvis tillhör de främsta kommu­
nerna i landet.
Under året invigdes vår nya kulturskola, en stor förändring av
vår kommunala musikskola.
Idrott är fortfarande en dominerande fritidssysselsättning i vår
kommun. Nu kan dock alla de barn och ungdomar som hellre
sysslar med musik, dans, teater eller någon annan kulturaktivitet,
få sitt lystmäte fyllt i vår kulturskola. För mig är det viktigt att vi
fördelar våra gemensamma resurser så att alla intressen får
utvecklas. Kultur är viktigt, inte minst i den ganska hårda
verklighet som möter våra ungdomar.
Vid sidan om dessa händelser finns det naturligtvis mycket
annan positiv verksamhet dagligen i vår kommun. Jag vill rikta
ett stort och innerligt tack till alla kommunens medarbetare,
både ni som är anställda av kommunen och ni som arbetar hos
någon av alla våra duktiga entreprenörer. Utan era insatser
hade Vellinge inte fungerat eller varit den positiva kommun
som vi nu är. Låt oss nu gå vidare under 2013 och göra en bra
kommun ännu bättre.
Lars-Ingvar Ljungman
Kommunstyrelsens ordförande
Foto: Annika Lundh
4 Kommunalrådet har ordet
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Foto: Annika Lundh
Året som gått
Bland de händelser som inträffat under 2012 kan särskilt
nämnas:
• En politisk vision för Vellinge kommun, ”Bästa möjliga livs­kvalité
– för dig”, har antagits.
• Fokus i organisationen har legat på att utveckla arbetssättet
inom ramen för projektet ”Förtjust i Vellinge”.
• I SCB:s ”Medborgarundersökning” 2012 ökade index jämfört
med 2010 för de tre huvudområdena Nöjd-Region-Index
(NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och Nöjd-InflytandeIndex (NII).
• Fortsatt hög placering (nummer tre) som bästa näringslivs­
kommun enligt Svenskt Näringslivs kommunranking.
• Befolkningen i Vellinge kommun ökade under året med 105
personer och uppgick 2012-12-31 totalt till 33 615 personer.
• Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 har antagits i
­kommunfullmäktige.
• Arbetet har fortsatt med att skydda boende- och livsmiljöer mot höjda havsnivåer. Åtgärder på kort sikt har börjat
­genomföras.
• Utbyggnaden av bostäder på Skanörs Vångar fortgår.
• Invigning har skett av motorvägen mellan Vellinge och
­Trelleborg.
• Arbetet har fortskridit med detaljplaner för persontågstrafik
på Trelleborgsbanan och utbyggnad av planskildheter i
V. Ingelstad.
• Under året har Vellinge kommun utsetts till årets skolkommun
i Lärarförbundets rankinglista.
• Vellinge kommun har avancerat till en tiondeplats på den
nationella rankinglistan i senaste mätningen gällande andelen
ekologiska livsmedel i offentlig sektor.
• Invigning har skett av Stora Hammars nya förskola/skola.
• Rosentorpskolan har övergått till fristående verksamhet från
och med höst 2012.
• Projektering av ny förskola i Arrie har påbörjats.
• Ny konstgräsyta har anlagts i V. Ingelstad.
• Kulturskolan har invigts under hösten med ett nytt och utökat
utbud i nya lokaler.
• Skanörs bibliotek har invigts i ombyggda lokaler, där bland
­annat en satsning har gjorts på en ungdomsavdelning.
• Vellinge kommun tog ett jättekliv i tidningen Miljöaktuellts
senaste miljörankning. Från plats 117-2011, till plats 39-2012.
• Arbetet med naturvårdsplan har påbörjats.
• Utredning om dagvattensituationen i kommunen pågår och
planeras vara klar under 2013.
• Driften av nattpatrull och hälso- och sjukvårdsinsatser av sjuksköterskor på natten har övergått till annan regi januari 2012.
• Planering och projektering av nytt vård- och omsorgsboende i
närheten av Kronodalsgården har påbörjats.
• Daglig verksamhet LSS och dagverksamhet för personer med
demenssjukdom har lagts ut i kundval.
• Planering har gjorts för ett permanent gruppboende för
­ensamkommande flyktingbarn.
• Arbetet med att ansluta byggnader på Näset till gas fortgår
och planeras att vara klart under 2013.
• Obligatorisk matavfallshämtning har börjat den 1 april 2012.
• Vellinges skolor placerade sig på tredje plats i Sveriges kommuners och landstings ranking Öppna jämförelser inom grundskolan.
Året som gått 5
6 Så använde vi skattepengarna
so
rg
ol
a
ds
he
m
r
5k
,5
16
r
4k
,7
17
kr
23
23
,
es
G
ko
at
la
or
F
,p
rit
10
i
ar
d
,7
ke
oc
5k
r
h
,
r
Sk Ge
rä
ku
m
d
at
lt u
en dn
te
r
in
ut
6,
jä sam gs
76
m
ve tjän
kr
ni
ng
rk
st
ss sa
m 4,7
ys
h
5k
te
r
m et
5
,
In
ne ,0
di
vid Ö
tto 2k
r
- o vri
ch g u LS 4,4
7
P
kr
fa tbi S
M ol
iljö itis mil ldn 3,5
i
j
oc k v eom ng 9kr
er
h
so 2,3
st ks
ad am rg 9k
sb
2, r
h
75
yg et
kr
gn 1,
ad 28
0, kr
72
kr
na
si
ol
a/
fri
ti
dr
eo
m
G
ym
Fö
rs
k
Äl
G
ru
nd
sk
En kommun med känsla för ekonomi!
Så använde vi skattepengarna
100 kr i skatt till kommunen användes under 2012 så här:
Andel intäkter i % av totala intäkter
Andel intäkter i % av totala intäkter
Övriga intäkter 17%
Finansiella intäkter 2%
Skatt 81%
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Organisation
Kommunens samlade verksamhet
Med undantag för den politiska verksamheten bedrivs all
verksamhet i Vellinge kommun till 48 procent av uppdrags­
företag, friskolor inräknat samt 25 procent ”egen regi-företag”,
d.v.s. egen verksamhet som finansieras via ”pengsystem”. Knappt
en halv procent finansieras med kommunala bidrag och knappt
27 procent utgör ”övrig kommunal verksamhet”, som inkluderar
såväl verksamhet som bedrivs av Vellinge kommun som köp av
verksamhet från annan kommun.
Med kommunens samlade verksamhet avses den verksamhet
kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag.
Den kommunala koncernen utgörs av den kommunala för­
valtningsorganisationen och kommunens koncernföretag. Ett
uppdragsföretag är annan juridisk person till vilken kommunen
med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat ”vår­
den” av en kommunal angelägenhet. Överlämnandet kan ske
genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag
om valfrihetssystem eller på
annat sätt.
Bland uppdragsföretagen ingår bl.a. kommunala entreprenader,
d.v.s. företag som helt ägs av annan juridisk person än kommu­
nen. För att en kommunal entreprenad ska föreligga gäller att:
• Avtal upprättats mellan kommunen och producenten.
• Kommunen har huvudansvaret för att tjänsterna erbjuds
Till kommunala entreprenader räknas inte verksamhet som
köps av annan kommun. Detsamma gäller friskolor, eftersom
de tillkommer genom avtal med staten.
I organisationsbilden nedan visas kommunens samlade
verksamhet med den andel av verksamheten under
respektive nämnd som utförs av uppdragsföretag inklusive
friskolor.
Kommunens organisation
Principbeslut om ny organisation fattades under 2010. Beslutet
föranleddes av en insikt om att den organisation som varit så
framgångsrik under 90-talet och 00-talet med all sannolikhet
måste utformas på ett annat sätt för att kunna möta de utma­
ningar som framtiden under 2010-talet kommer att innebära.
Målet med organisationsförändringen var att skapa bättre och
utökad medborgarservice. En konsekvens av detta var att
M-nämnden och tekniska nämnden upphörde. Istället bildades
nämnderna utbildnings- och omsorgsnämnden samt nämnden
för gemensam medborgsarservice.
Vad gäller förvaltningsorganisationen, så tillskapades en
sammanhållen förvaltningsorganisation med en kommun­
direktör som högste tjänsteman. Kommunstyrelsen är anställ­
ningsmyndighet för all personal inom kommunorganisationen.
I kommunförvaltningen ingår även den verksamhet som sköts
i egen regi (skolor, bibliotek, fritidsgårdar etc.).
Den politiska organisationen är numera uppbyggd på ett starkt
samband mellan nämnder och kommunförvaltningen. Den
politiska organisationen ansvarar för att sätta mål och riktlinjer
­kommunmedborgarna.
• Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi.
Kommunens samlade verksamhet
Valberedning
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Valnämnd
Revision
Överförmyndare
Utbildningsnämnd
Nämnd gemensam
medborgarservice
Kommunstyrelse
Miljö- och Byggnadsnämnd
Omsorgsnämnd
Uppdragsföretag
40%
Uppdragsföretag
52%
Uppdragsföretag
51%
Uppdragsföretag
3%
Uppdragsföretag
60%
Organisation 7
Förtjust i Vellinge
för verksamheten och att följa upp att den fungerar som
planerat. Kommunförvaltningen ska sedan se till att verksam­
heten sköts i enlighet med de planer och mål som politiken
beslutat om.
Efter den senaste revideringen den 1 februari 2012 ser kommu­
nens organisationen ut enligt nedan.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige framgår av följande
tabell:
19921994
19951998
19992002
20032006
20072010
20112014
Moderaterna
30
30
34
33
35
28
Centerpartiet
4
4
2
1
1
0
Folkpartiet
4
3
2
4
4
8
Kristdemokraterna
1
1
2
2
2
1
Miljöpartiet
1
1
1
1
0
2
Socialdemokraterna
8
10
7
7
6
5
Vänsterpartiet
0
0
0
0
0
0
Sverigedemokraterna
0
0
0
0
0
3
SPI
1
-
1
1
1
-
Nya listan
-
-
-
-
-
4
Vellinge – en kommun som väcker varma känslor! Den
upplevelsen är ett av syftena med utvecklingsprogrammet
”Förtjust i Vellinge” som får fullt genomslag i verksamheten
2012-2013. Vellinge kommun som varumärke ska förknippas
med alla de positiva värden som vill förmedlas. För medbor­
garna, näringslivet och besökare ska servicen hålla toppklass i
jämförelse med andra kommuner.
Syftet med Förtjust i Vellinge är att skapa en spänstig organisa­
tion som är robust över tiden. Arbetet ska präglas av effektiva
processer som gör leveransen till medborgarna mindre person­
beroende.
Samtliga medarbetare och entreprenörer ska uppleva att de har
ett gemensamt uppdrag som utgår ifrån Vellinge kommuns
värdegrund.
Vellinge kommun ska uppfattas som en transparent, pålitlig och
smidig kommun av alla som har kontakt med kommunen.
I kommunen ska finnas en arbetsglädje som känns och smittar
av sig. Den positiva attityden är drivkraften när Vellinge ska
utvecklas som varumärke och göra kommunen ännu mera
attraktiv.
Organisationsöversikt
Beslutande politisk
organisation
Utbildningsnämnd
Revision
Valnämnd
Nämnden Gemensam
Medborgarservice
Beredande politisk
organisation
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Miljö- och Byggnadsnämnd
Kommunstyrelse
Omsorgsnämnd
Beredningar och utskott
Kommunens bolag
Upphandlad
verksamhet
Utbildning
Sekreterare
Tillväxt samhällsbyggnad
Medborgarservice
Administration/ekonomi/IT
Tjänstemannaorganisation
8 Organisation
Vellinge Exploaterings AB
Vellingebostäder AB
Vellinge Koncern AB
Medborgare
Kommundirektör
Kommunikation
Individuell myndighetsutövning
HR
VELLINGE KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2012
Foto: Annika Lundh
Så styrs och drivs Förtjust i Vellinge
I styrgruppen ingår kommunens politiska ledning och tjänste­
mannaledningen. Det finns kopplat nio referensgrupper till
programmet med syfte att förankra arbetet hos medarbetare,
medborgare, fackliga organisationer och politiker. Med tydliga
målsättningar och en bra budgetprocess skapas ett fundament för
bra gemensamma prioriteringar.
Baserat på en tydlig vision tas inom de olika verksamhetsområ­
dena fram handlingsprogram omsatta i strategier och aktiviteter.
Ramen ges i politikens mål och riktlinjer. Dessa riktlinjer
beslutas ytterst av kommunfullmäktige, respektive nämnd och
kommunstyrelsen har sina egna ansvarsområden.
Förtjust i Vellinge fas 1 – Leverans från de sex delprojekten
Förtjust i Vellinge omfattar sex delprojekt där tjänstemän i
ledningsgruppen leder projekten i den gemensamma utveck­
lingsresan. Samtliga projekt har levererat enligt sina projektpla­
ner.
1. Vision och värdegrund
Leverans hittills:
Vision och värdegrund beslutade i styrgruppen. Implemente­
ring pågår i alla verksamheter.
2. Ny budgetprocess
Leverans hittills:
Ett årshjul med budgetprocessen, olika aktiviteter och verksam­
hetsplan beslutade i styrgruppen.
3. Arbetsformer, roller och ansvar
Leverans hittills:
En förstärkt utbildningsorganisation har skapats och implemen­
terats. Definitionsarbete beträffande styrande dokument i
kommunen är klart. Analyser är genomförda för hur Vellinge
Direkt ska utvecklas, till exempel hur medborgare kan följa
beslutsgången för bygglov. Utbildning har genomförts och
processen har utvecklats för hur man skapar ett gemensamt
arbetssätt, tar fram underlag och fattar beslut av hög kvalitet.
4. Varumärkesstrategi, kommunikationsstrategi
och grafisk manual
Leverans hittills:
Alla tre delarna är beslutade. Under hösten 2012 har det pågått
ett intensivt arbete med att dels få klart den grafiska manualen,
dels använda den på allt från vår webbplats till skyltar, annonser
och broschyrer.
Organisation 9
5. Hållbart ledarskap
Leverans hittills:
Ledarutvecklingsprogrammet är beslutat och genomfört.
Utbildningsplanen rullar kontinuerligt för nya chefer. Planering
är gjord för nya chefer att gå ledarutvecklingsprogrammet 2013.
Plan för successionsordning och definition av nyckelkompeten­
ser är antagen.
6. Implementeringen av IT-strategin
Leverans hittills:
2012 fick Vellinge kommun en ny IT-strategi som är en utstakad
väg fram till 2015 för hur IT ska utvecklas som ett bättre stöd
till verksamheten och medborgarna. Ett IT-råd skapades i
samband med att den nya IT-strategin antogs och har som syfte
att förutom se till att IT-strategins mål blir genomförda till
2015, även vara ett strategiskt och beslutande forum för
IT-frågor i kommunen.
Förtjust i Vellinge fas 2 och fas 3
Nu går Förtjust i Vellinge in i fas 2 som är ett projekt med syfte att
ta fram en sammanhållen politisk plan för Vellinge kommun.
Den politiska planen ska ge en tydlig bild av de politiska ambitio­
nerna i kommunen. Det underlättar och skapar struktur när
delarna i planen ska uppdateras i framtiden. En tydligare koppling
till kommunens verksamhetsplan ska göras.
Ett delprojekt är att ta fram en kommunikationsplan med basen
i kommunikationspolicyn. Riktlinjer ska tas fram för hur det ska
kunna skrivas ännu mera målgruppsanpassat i vår kommunika­
tion.
I fas 2 ska också arbetet påbörjas med att skapa en för kommu­
nen gemensam struktur för analys och uppföljning. Denna del
av projektet kommer även att fortsätta under fas 3 där arbetet
ska mynna ut i ett ”medborgarfönster”, ett ”politikerfönster”
och ett ”tjänstemannafönster”. Medborgare, politiker, och
tjänstemän kommer att kunna följa verksamheten inom
kommunen på ett mer enhetligt sätt. Arbetet ska mynna ut i ett
enhetligt beslutstödssystem och en enhetlig processtruktur för
uppföljning av verksamheten.
I fas 3 ska i ännu högre grad kommunens tjänster målgrupps­
anpassas. Under projektets gång ska även kommunens nya
kommunikationspolicy börja implementeras. Detta är centralt
för att så fort som möjligt nå ut till våra olika målgrupper.
Förtjust i Vellinge
Förtjust i Vellinge
Fas 3
Fas 2
Fas 1
Omsättning av
kommunkationspolicy
Vision och värdegrund
Kommunikation
Kommunikation och delleverans
Budgetprocess
Arbetsformer
Definition
av
välfärdstjänster
Politiska
styrdokument
“Paket”
till kunderna
“Planen”
Varumärkesstrategi
Inventering, målgruppsanpassad tjänsteportfölj
Hållbart ledarskap
Anpassning av analys och uppföljning
Anpassning av analys och uppföljning
IT-strategi
IT-strategi
Förädlad analys och uppföljning av verksamheten
Riktdatum
10 Organisation
2013-2014
Politiskt
“fönster”
Medborgar
“fönster”
2013-2014
Tjänsteman
“fönster”
Vellinge kommuns årsredovisning
2012kommuns
| Förvaltningsberättelse
del 1
Vellinge
årsredovisning 2012
Styrning och kontroll
Foto: P-G Bentz, Sturnus
Vellinge.se
Styrning och kontroll 11
God ekonomisk hushållning
Den kommunala verksamheten ska enligt Kommunallagen
bedrivas med god ekonomisk hushållning i såväl ett kort- som
ett långsiktigt perspektiv. Kommunerna ska därför ange
finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för
god ekonomisk hushållning.
Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella
ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje genera­
tion själv måste bära kostnaderna för den service som den
konsumerar. Detta innebär bl.a. att de löpande intäkterna ska
täcka de löpande kostnaderna och att resultatet sett över tiden
ska vara positivt. Ett underskott i ett årsbokslut ska återställas
under de tre närmast följande räkenskapsåren.
Ett sätt att utvärdera det finansiella perspektivet är att jämföra
kommunens verksamhetskostnader med andra kommuner. I
skriften ”Vad kostar verksamheten i din kommun”, utgiven av
Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Statistiska
Centralbyrån, framgår att Vellinges verksamhetskostnader för år
2011 var 17,0 procent lägre än genomsnittet för riket och
12,1 procent lägre än genomsnittet för länet. Av kostnaderna för
nio jämförda verksamhetsblock, så är kostnaden i Vellinge lägre
än det vägda medelvärdet i riket och i länet för fem av dessa.
Jämförda kostnader är ej justerade p.g.a. olikheter i kommunernas
struktur.
Jämförelse andra kommuner 2011 (kr/inv.)
Verksamhetsområde
Politisk verksamhet
Vellinge
Riket*)
Länet*)
744
633
689
Infrastruktur och skydd
3 238
3 883
3 814
Fritidsverksamhet
2 024
1 451
1 363
Kulturverksamhet
805
1 168
1 059
8 173
7 647
7 357
Förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg
Utbildning
15 818
14 855
15 216
Äldre och funktionshindrade
10 240
16 727
15 141
1 335
3 801
3 022
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
Summa egentlig verksamhet
280
1 206
855
42 658
51 372
48 520
*) Vägt medelvärde
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att
bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt
sätt. Verksamhetsmålen ska vara tydliga och mätbara och målen ska
anges med utgångspunkt från befintliga ekonomiska resurser.
Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att god
ekonomisk hushållning skall uppnås.
I lagen anges inte hur kommunerna skall utforma god ekonomisk
hushållning. Varje kommun förväntas med utgångspunkt från sina
förutsättningar finna formerna för hur lagens ramverk skall
tillämpas. I årsredovisningens förvaltningsberättelse skall finnas en
utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har
uppnåtts. Vellinge har beslutat att balanserad styrning är den
12 Styrning och kontroll
styrmodell som skall användas i kommunen för att beskriva god
ekonomisk hushållning.
Kommunens styrning
Styrningen av Vellinge kommuns verksamhet sker via flera olika
komponenter där kommunens vision och övriga politiskt antagna
övergripande och verksamhetsspecifika måldokument utgör
grunden för styrningen.
Det kommunövergripande styrkortet är kommunstyrelsens verktyg
för att på en övergripande nivå leda och styra verksamheten.
I styrkortet har, med utgångspunkt från bestämda perspektiv
(fokusområden) och framgångsfaktorer, valts ut ett antal mått och
mål som är viktiga och väsentliga att följa upp. Detta för att på en
övergripande nivå kunna bedöma kommunens totala resultat. Ett
gott resultat uppnås då en hög grad av måluppfyllelse föreligger
inom samtliga perspektiv och detta är också en indikation på god
ekonomisk hushållning.
Den direkta styrningen av kommunens verksamhet från kommun­
styrelse till nämnder, förvaltningar och kommunala bolag har skett
genom ett antal konkreta uppdrag kopplade till målen i styrkortet.
Uppdragen har följts upp löpande under året och rapportering av
arbetsläget har gjorts vid tertial-/delårsuppföljningarna.
Det kommunövergripande styrkortet styr tillsammans med
­uppdragen arbetet med att ta fram styrkort för kommunens
nämnder och bolag. Styrande för arbetet med nämndernas
styrkort är också de måldokument som finns på olika nivåer i
verksamheten. Måluppfyllelsen för de verksamhetsmål i nämnder­
nas styrkort som syftar till bättre service för kommuninvånarna,
redovisas och kommenteras i avsnittet ”Medborgarservice”.
Med anledning av att en ny vision antagits under 2012 och att såväl
politisk- som tjänstemannaorganisation förändrats, så har kommu­
nens styrmodell reviderats inför 2013. Den politiska styrningen
(vad) föreslås även i fortsättningen ske genom styrkort. Däremot
sker förvaltningsstyrningen (hur) genom verksamhetsplanen på
avdelningsnivå och genom styrkort på verksamhetsnivå. Utvecklings­
arbetet fortsätter inför år 2014.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Kommunövergripande styrkort 2012
Nedan redovisas resultatet för målen i det kommunövergripande styrkortet. Målen är sorterade efter beslutade perspektiv
och framgångsfaktorer.
= uppnått mål
= ej uppnått mål
Perspektiv
Framgångsfaktor
Mål 2012
Vellingeiten
Frihet
1.
Öka andelen verksamhet utförd av annan huvudman än Vellinge kommun.
2.
Tillhöra de tio bästa kommunerna i Sverige enligt Svenskt Näringslivs kommunranking
3.
Ett förbättrat Nöjd-Inflytande-Index vid Medborgarundersökning 2012.
4.
En positiv befolkningsökning på en procent sett över tiden (5 år), exklusive exploatering
av Skanörs Vångar.
5.
Ett förbättrat trygghetsindex vid Polisens trygghetsundersökning 2012.
6.
Ett förbättrat Nöjd-Region-Index vid Medborgarundersökning 2012.
Hög kvalitet
7.
Ett förbättrat Nöjd-Medborgar-Index vid Medborgarundersökning 2012.
Attraktiv
arbetsgivare
8.
Ett förbättrat Nöjd-Medarbetar-Index vid Medarbetarundersökning 2012.
9.
Den totala sjukfrånvaron ska minska.
God boendeoch livsmiljö
Medarbetare
Ekonomi
Kostnadseffektivitet
10. Nettokostnaderna för verksamheten får procentuellt sett över tiden (5 år) maximalt öka
lika mycket som skatteintäkterna (netto).
11. Ta fram en åtgärdsplan för kostnadseffektivisering med 8 mkr år 2012.
God ekonomi
12. Resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden (5 år)
13
Soliditeten ska uppgå till minst 55 procent.
14. Lån ska ej tas upp för att täcka löpande driftkostnader.
Kommunstyrelsen anser, att då måluppfyllelsegraden för
samtliga verksamhets- och finansiella mål i det kommunöver­
gripande styrkortet uppgår till 79 procent, så har god
­ekonomisk hushållning uppnåtts.
Nämnd/BR-enhet
Som underlag för att bedöma måluppfyllelsen i det kommun­
övergripande styrkortet finns de uppdrag som riktats till
kommunstyrelse och nämnder. Dessa har omvandlats till mål i
nämndernas styrkort. I dessa styrkort finns också vissa egna mål
för nämnderna. Arbetet under året med att uppnå målupp­
fyllelse hos nämnderna, redovisas i respektive nämnds års­
redovisning. I tabell nedan visas måluppfyllelsen för samtliga mål
i nämnder/balansräkningsenheters styrkort.
Antal
mål
Uppfyllda
mål
Måluppfyllelse
i%
13
12
92
BR Fastighet
8
7
88
BR Mark o Exploatering
6
5
83
Nämnden för gemensam
medborgarservice
11
8
73
BR Vatten och avlopp
5
5
100
BR Avfall
4
4
100
Miljö- och byggnadsnämnden
14
10
71
Omsorgsnämnden
10
8
80
Utbildningsnämnden
16
12
75
Totalt
87
71
82
Kommunstyrelsen
Styrning och kontroll 13
Vellinge Direkt. Foto: Annika Lundh
Nedan kommenteras måluppfyllelsen på kommunövergripande
nivå.
per år. I procent har befolkningsökningen för perioden varit
3,2 procent och i genomsnitt/år ca 0,6 procent.
1. Mål: Öka andelen verksamhet utförd av annan huvudman.
5. Mål: Ett förbättrat trygghetsindex vid Polisens trygghets­
Kostnaderna för andel verksamhet utförd av annan huvudman
ökar från 43 procent av kommunens totala kostnader år 2011
till 45 procent år 2012. Bl.a. har Rosentorpskolan omvandlats
till en fristående enhet från 1 juli 2012.
2. Mål: Tillhöra de 10 bästa kommunerna enligt Svenskt
Näringslivs kommunranking
Vellinge blev trea i Svenskt Näringslivs kommunranking 2012
(tvåa under åren 2008-2011).
undersökningar.
Resultatet i 2012 års undersökning var en förbättring jämfört
med 2011. Trygghetsindex sjönk från 1,58 till 1,24.
6. Mål: Ett förbättrat Nöjd-Region-Index vid nästa undersök­
ning 2012.
Jämfört med föregående undersökning 2010, så ökar NöjdRegion-Index från 72 till 73.
7. Mål: Ett förbättrat Nöjd-Medborgar-Index vid nästa under­
3. Mål: Ett förbättrat Nöjd-Inflytande-Index vid nästa med­
borgarundersökning 2012.
Jämfört med föregående undersökning 2010, så ökar NöjdInflytande-Index från 44 till 46.
sökning 2012.
Jämfört med föregående undersökning 2010, så ökar NöjdMedborgar-Index från 60 till 61.
8. Mål: Ett förbättrat Nöjd-Medarbetar-Index vid Medarbetar­
4. Mål: En positiv befolkningsökning på 1 procent sett över
tiden (5 år) exklusive exploatering av Skanörs Vångar.
Under perioden 2008-2012 har Vellinges befolkning ökat från
32 565 invånare till 33 615. Det har varit en positiv befolknings­
ökning på totalt 1 050 personer eller i genomsnitt 210 personer
14 Styrning och kontroll
undersökning 2012.
Jämfört med föregående undersökning 2010, så ökar NöjdMedarbetar-Index från 3,64 till 3,76.
9. Mål: Den totala sjukfrånvaron ska minska.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Jämfört med föregående år minskar totala sjukfrånvaron
i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid från
4,24 procent till 4,22 procent.
regelverk har följts och att redovisningen är rättvisande vad gäller
följande områden: Extern och intern representation, resekostnader/bilersättningar samt vidarefakturering av kostnader för
kommunalrådet som avser andra organisationer.
10. Mål: Nettokostnaderna får maximalt öka lika mycket som
skatteintäkterna netto, sett över tiden.
Verksamhetens nettokostnader ökar med 23,1 procent mellan
2008 och 2012. Skatteintäkterna ökar med 20,9 procent.
• Vellinge kommuns kostnader till LSS-utjämningssystemet ökar från
37 Mkr år 2007 till ca 80 mkr år 2013 (116 procent). Att inrapportering av insatser sker på ett korrekt sätt är avgörande för
hur mycket kommunens avgift eller bidrag blir. Mot bakgrund av
detta har rutinerna för inrapportering av LSS-statistik granskats.
11. Mål: Ta fram en åtgärdsplan för kostnadseffektivisering med
8 Mkr 2012.
Två granskningar inom avdelning tillväxt och samhällsbyggnad
har också redovisats till kommunstyrelsen. Dessa är:
Kostnadseffektiviseringar med 8 Mkr har genomförts
under året.
• Kvalitetsäkring av rutiner för handläggning av planärenden – Fyra
12. Mål: Resultat skall uppgå till minst 3 procent av skatte­
intäkterna netto, sett över tiden.
Sett över perioden 2008-2012 är resultatet (exklusive extra­
ordinära poster) sammanlagt 2,1 procent av skatteintäkterna.
Målet har fr o m 2013 ändrats till 2 procent över tiden.
13. Mål: Soliditeten skall uppgå till minst 55 procent.
Soliditeten uppgår 2012 till 60 procent, exklusive upplåning till
de kommunala bolagen.
ärenden har granskats utifrån gällande rutinbeskrivningar/lagar.
• Kvalitetskontroll inom Mark och exploatering – Fyra avtal har
­genomgåtts.
Inom utbildningsnämndens verksamhetsområde har följande intern
kontroll gjorts under året:
• Uppföljning av verksamheternas arbete med den pedagogiska
planen.
• Uppföljning av drogförebyggande samtal som ska erbjudas
­samtliga elever i årskurs 6.
• Uppföljning av verksamheternas arbete med värdegrundsfrågor.
• Uppföljning av handlingsplan för grundläggande IKT-kunskaper
14. Mål: Lån skall ej tas upp för att täcka löpande drifts­
(Informations- och kommunikationsteknik) i grundskolan samt
kostnader.
av pågående aktiviteter och projekt inom IKT i samtliga skolfor-
Inga lån har tagits upp för att täcka löpande driftkostnader.
Intern kontroll
Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen det samlade och
övergripande ansvaret för den interna kontrollen i kommunen.
Varje nämnd har dock det yttersta ansvaret för intern kontroll
inom sina verksamhetsområden.
Vid tertialuppföljningen per 30 april, i delårsrapporten per
31 augusti och i årsredovisningen har styrkort, verksamhet och
ekonomi följts upp. Dessutom har interna kontrollplaner för
kommunstyrelsen (både en kommunövergripande plan och
en plan för kommunstyrelsens verksamhetsområde) och
nämnderna beslutats under året.
Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde har följande
granskningar gjorts under året:
• Under september månad har en utbildning i riskanalys genomförts för politiker, avdelnings- och verksamhetschefer.
• Inom verksamhetsområde ”Förskola” har en jämförelse gjorts
mellan Vellinge och sju andra kommuner, samt genomsnittet för
Skånes och Sveriges kommuner. Ett tiotal ekonomiska- och
kvalitetsnyckeltal har jämförts och studerats.
• En granskning har genomförts med inriktning på att gällande
mer. En sammanställning har också gjorts över de IKT-verktyg
(datorer, iPads mm) som finns på varje skola.
En planerad uppföljning av elevhälsan via enkät avseende
tillgänglighet och kvalitet, har inte genomförts under 2012.
Åtgärder är planerade under 2013.
Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har den interna
kontrollen omfattat följande områden:
Inom Vård och omsorg
• Att en tydlig beställning finns från beställare/biståndshandläggare
till leverantören
• Att det finns genomförandeplan, upprättad i samråd med
bistånds­tagaren, utifrån beviljat bistånd
• Att genomförandeplanen fungerar som uppföljningsunderlag för
beställare/biståndshandläggare
• Att dokumentation av händelser av betydelser följer gällande
lagstiftning i SoL
Inom Individ- och familjeomsorg
• Att journalanteckningar förs löpande och skrivskyddas i enlighet
med lagstiftning
• Att färdiga utredningar är skrivskyddade/låsta i enlighet med
lagstiftning
Styrning och kontroll 15
• Att förhandsbedömningar i barn- och ungdomsärenden görs
skyndsamt
Inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde har följande
områden granskats:
Nämnden för gemensam medborgarservice har under året bedrivit
följande intern kontrollarbete:
• Granskning av säkerhetsrutiner inom fritidsverksamheten – En
inventering har gjorts av vilka nationella och lokala krav och
rekommendationer som finns för området. Detta har ställts mot
• Debitering av bygglovs- och planavgifter – Kontroll av att beräkningsunderlaget är rätt för nio fakturor.
• Kvalitetssäkring bygglov – Uppföljning av handläggningsrutiner för
nio bygglovsärenden.
• Handläggningstid bygglov – Handläggningstiden har följts upp för
tolv beviljade bygglov.
• Livsmedelslagen – Tre förelägganden har kontrollerats med
­hänsyn till formalitet och uppföljning.
• Beslutskvalitet Miljöbalken – Uppföljning av tre beslut mot lagrum
och formella krav.
• Handläggningstid bostadsanpassningsbidrag – Uppföljning har
gjorts av handläggningstiderna för nio ärenden.
• Handläggningstid nybyggnadskartor – Uppföljning har gjorts av sex
ärenden.
en genomgång och sammanställning av verksamheternas befintliga, dokumenterade säkerhetsrutiner.
• Garantibesiktningar, rutiner och bevakning – En genomgång har
gjorts av rutinerna för hantering av slutbesiktning och garantibesiktning av investeringsentreprenader.
• Inköp av konst – En genomgång har gjorts kring rutinerna för
konstinköp.
Redovisade granskningar har under året avrapporterats till
respektive nämnd. Granskningarna har delgivits berörda och ett
arbete pågår med att åtgärda de noterade brister som framkom­
mit i granskningarna.
En samlad rapport över intern kontrollarbetet 2012 i kommu­
nen har lämnats från ekonomidirektören till Kommunstyrelsen
den 28 februari 2013. Den samlade bedömningen är, att den
interna kontrollen i kommunens verksamhet är tillräcklig.
Foto: Annika Lundh
16 Styrning och kontroll
Vellinge
kommuns
VELLINGE
KOMMUNSårsredovisning
ÅRSREDOVISNING2012
2012
Medborgarservice
Foto: Nils-Arvid Andersson
Medborgarservice 17
En dag i Vellinge kommun
…går 8 100 personer till sin arbetsplats i kommunen
…inpendlar 3 300 och utpendlar 10 500 personer
…föds knappt 1 barn
…flyttar 5 personer till kommunen och 4 personer från
kommunen
…lämnas och hämtas ca 2 000 barn på förskola/pedagogisk
omsorg
…går ca 4 000 elever i grundskolan och ca 1 500 i gymnasiet
…utförs ca 500 hemtjänsttimmar
…klipps 2 000 kvm gräs av kommunens entreprenörer
…hanteras 42 ton avfall
…förbrukas 7 700 kbm vatten
…inkommer 2 ansökningar om bygglov
…besöker 300 personer Vanningen
…görs ca 700 lån på kommunens bibliotek
Foto: Leif Johansson
18 En dag i Vellinge kommun
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Medborgarundersökning 2012
Om undersökningen
Vellinge kommun genomför med 2-3 års mellanrum en
”Medborgarundersökning” med hjälp av Statistiska Central­
byrån. Under hösten 2012 genomfördes undersökningen för
fjärde gången. Tidigare undersökningar har genomförts 2005,
2007 och 2010. Av landets 290 kommuner deltog 120 i 2012 års
undersökning.
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som mäter
människors uppfattning om en viss företeelse oberoende av om
de själva är berörda eller ej. Den ska därför inte förväxlas med
en brukarundersökning. Resultatet av de inkomna postenkätsva­
ren från ett urval på 1 000 personer i åldersintervallet 18-84,
analyseras enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI). NKI
är, i detta fall, ett mått på verksamheten sett ur ett medborgar­
perspektiv och syftar till att ge en helhetsbild samt att identifiera
ett antal prioriteringsområden att arbeta med för en ökad
nöjdhet hos kommuninvånarna.
Medborgarundersökningen består av tre delar med var sitt
helhetsbetyg:
Nöjd-Region-Index (NRI) – mäter kommunen som en plats att
leva och bo på.
Nöjd-Medborgar-Index (NMI) – mäter uppfattningen om
kommunens verksamheter.
Nöjd-Inflytande-Index (NII) – mäter kommuninvånarnas
inflytande på kommunala beslut och verksamheter.
Helhetsbetyget för respektive del redovisas efter avslutad under­
sökning som ett betygsindex med ett värde mellan 0 och 100
enligt principen; desto högre, desto bättre.
Resultat 2012
Höstens undersökning medförde en svarsfrekvens på 56
procent (53 procent – 2010). Lägst svarsfrekvens bland
urvalsgrupperna registreras för medborgare i åldersintervallet
”18-24 år” med 35 procent, medan högst svarsprocent finns i
åldersintervallet ”65-74 år” med 73 procent. Av de tillfrågade
kvinnorna valde 59 procent att besvara enkäten medan motsva­
rande siffra för de tillfrågade männen blev 52 procent.
Vellinge kommun erhöll följande resultat i undersökningen
2012 för de tre indexen (2010 års betyg inom parentes):
Nöjd-Region-Index (NRI): 73 (72)
Nöjd-Medborgar-Index (NMI): 61 (60)
Nöjd-Inflytande-Index (NII): 46 (44)
Ett förbättrat helhetsbetyg redovisas 2012 inom samtliga tre
delar jämfört med 2010 års mätning. Mätningarna 2005 och
2007 hade dock bättre resultat än 2012 års resultat.
Generellt kan följande slutsatser dras av Medborgarundersök­
ningens resultat:
• Vellinge har inom samtliga faktorer något högre resultat än föregående mätning. Mätningarna 2005 och 2007 hade dock högre
resultat än årets.
• Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre
för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass.
• 81 procent kan starkt rekommendera vänner och bekanta att
flytta till kommunen.
• Ju äldre medborgare, desto nöjdare.
• Kvinnor generellt lite nöjdare än män.
• Bott längre i kommunen – mindre nöjd.
Nöjd-region-index (NRI)
Undersökningsdel Nöjd-Region-Index (NRI) innehåller frågor
som berör kommunen som en plats att leva och bo på. NRI
består av faktorerna:
• Trygghet
• Utbildningsmöjligheter
• Kommunikationer
• Kommersiellt utbud
• Arbetsmöjligheter
• Fritidsmöjligheter
• Bostäder
• Samt indexet ”Rekommendation”
Vellinge når ett statistiskt säkerställt NRI på 73, vilket är högst i
landet och 13 punkter över det sammanlagda genomsnittet för
de 120 kommuner vilka deltog i 2012 års undersökning.
Högst betygsindex erhåller Vellinge för faktorerna Rekommendation (81), Kommunikationer (74) och Trygghet (72). Arbetsmöjligheter
(63) och Bostäder (62) får däremot lägst betygsindex. Jämfört
med genomsnittet för övriga deltagande kommuner når Vellinge
ett högre betygsindex inom samtliga faktorer.
Störst ökning mot förra undersökningen ses för faktorerna
Kommunikationer och Fritidsmöjligheter (båda med sju punkter)
medan Arbetsmöjligheter minskat med en punkt.
Enligt SCB bör insatser inom faktorerna Bostäder och Fritidsmöjligheter ges högst prioritet då de har hög effekt och därmed
förväntas ha högst påverkan på helhetsbetyget NRI vid
framtida undersökningar. Främst unga medborgare är miss­
nöjda med bostadsutbudet. Om möjligt bör även Kommunikationer och Trygghet proriteras.
Nöjd-medborgar-index (NMI)
Undersökningsdel Nöjd-Medborgar-Index (NMI) mäter
kommuninvånarnas uppfattning och tycke om kommunens
Medborgarundersökning 2012 19
verksamheter och hur väl dessa motsvarar kommuninvånarnas
förväntningar. Vellinge uppnår ett statistiskt säkerställt NMI på
61. Vellinges NMI-värde är sju punkter över de 120 deltagande
kommunernas genomsnitt på 54.
För indexet Bemötande och Tillgänglighet, vilket omfattar frågor
beträffande service, bemötande och tillgänglighet avseende
kommunens tjänstemän, högre chefer samt övrig personal, får
Vellinge ett indexvärde på 61 jämfört med riksgenomsnittet på 56.
Högst betygsindex får verksamhetsfaktorerna Vatten och avlopp
(77), Räddningstjänsten (72) och Renhållning och sophämtning (71)
medan Gator och vägar (57), Gång- och cykelvägar (56) och Stöd för
utsatta personer (52) däremot får sämre omdömen.
Jämfört med 2010 års undersökning har störst förbättring skett
för verksamhetsfaktorerna Grundskola (67 mot 61) och Miljöarbete
(62 mot 50). Glädjande är att ingen verksamhetsfaktor försämrats.
Enligt SCB bör insatser inom Idrott- och motionsanläggningar,
Miljöarbete, Kultur och Stöd för utsatta personer prioriteras om en
förbättring av NMI ska uppnås. Om möjligt bör även Grundskola, Vatten och avlopp samt Renhållning prioriteras.
Nöjd-inflytande-index (NII)
Undersökningsdel Nöjd-Inflytande-Index (NII) berör kommun­
invånarnas möjlighet till inflytande på kommunens verksamhe­
ter och beslut. NII är uppdelat i faktorerna Information, Kontakt,
Förtroende och Påverkan. Vellinge uppnår ett NII på 46 och ligger
därmed sju punkter över rikssnittet.
I jämförelse med övriga 120 deltagande kommuner uppvisar
Vellinge högre indexvärden inom samtliga faktorer: Påverkan (46
mot 39), Förtroende (53 mot 44) samt Kontakt (52 mot 49). Störst
skillnad ses för faktorn Information där Vellinge når hela elva
punkter (64 mot 53) högre än riksgenomsnittet.
Sedan 2010 års medborgarundersökning ökar faktorerna
Förtroende (53 mot 52) och Påverkan (46 mot 43) medan Kontakt och
Information ligger kvar på samma nivå.
Områden som enligt SCB förväntas ha stor påverkan på
helhetsbetyget NII och därmed bör prioriteras är framförallt
faktorerna Påverkan och Förtroende.
Kommunstyrelsen i Vellinge kommun sammanträder. Foto: Annika Lundh
20 Medborgarundersökning 2012
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
En kommun med stabilitet och visioner
Politisk verksamhet
”Bästa möjliga livskvalité – för dig!”
”Låg skatt ger dig ökade möjligheter att själv bestämma vad
du vill använda dina pengar till. Din frihet blir större”
individ- och familjeomsorg utom själva driften av verksamheterna.
Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk verksamhet utom
själva driften av verksamheten.
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• En politisk vision för Vellinge kommun, ”Bästa möjliga livskvalité
– för dig”, har antagits.
• Arbetet med att utveckla arbetssättet, med anledning av ny politisk- och tjänstemannaorganisation fr.o.m. den 1 januari 2011,
har fortsatt under året.
Vårt erbjudande
Politisk verksamhet innefattar den verksamhet (inkl. stödverk­
samhet och stöd till politiska partier) som bedrivs i kommun­
fullmäktige, kommunens styrelser/nämnder/utskott och hos
revisionen och överförmyndaren.
Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ,
består av 51 ledamöter som utses vid allmänna val vart fjärde år.
Kommunstyrelsen har 13 ledamöter, bereder och verkställer
ärenden till kommunfullmäktige, leder och samordnar förvalt­
ningen av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över
nämndernas verksamhet.
Under kommunstyrelsen finns förutom ett arbetsutskott,
följande utskott:
• Beredning för fysisk planering.
• Utskott för frågor kring verksamhet som bedrivs i egen regi
(produktionsutskottet).
Valnämnden är lokal valmyndighet och ska fullgöra uppgifter
enligt Vallagen och Folkomröstningslagen.
Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vidare prövas om räkenskaperna är rättvisande och om den
kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig.
Överförmyndarverksamheten ska utöva en god tillsyn över legala
förmyndares (föräldrar) och förordnade gode mäns och förvalta­
res förvaltning av underårigas respektive myndlingars egendom.
Miljö- och byggnadsnämnden handlägger ärenden som rör
miljö- och hälsoskydd, plan- och byggärenden samt bygglov.
Nämnden för gemensam medborgarservice har hand om alla
typer av gemensam service (gator, vatten och avlopp, kultur och
fritid, renhållning, räddningstjänst, kollektivtrafik, färdtjänst).
Omsorgsnämnden svarar för vård- och omsorgsfrågor samt
Kvalitet
Resultat av det politiska arbetet i kommunen mäts bl.a. genom
SCB:s ”Medborgarundersökning”. I 2012 års undersökning
ökade index jämfört med 2010 för de tre huvudområdena
Nöjd-Region-Index (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och
Nöjd-Inflytande-Index (NII).
Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre
för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass. Av
de som svarade i undersökningen kan 81 procent starkt
rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen.
Mål och måluppfyllelse
Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kommunövergri­
pande mål anges i det kommunövergripande styrkortet.
Valnämndens mål är att i genomförandet av val och folkomröst­
ningar ge god service. Revisionen ska genom en effektiv
revision samt deltagande i förändrings- och utvecklingsarbetet
medverka till en effektiv kommunal verksamhet.
Överförmyndaren ska ge en bra service åt de kommuninvånare
som är i behov av nämndens tjänster. Lagbestämmelser och
uppkommen praxis ska följas.
Övriga nämnders verksamhetsmål beslutas av respektive
nämnd. De mål som är riktade mot kommunens medborgare
presenteras under respektive verksamhet.
Framtid
Nästa gång allmänna val hålls till riksdagen, landstings- och
kommunfullmäktige är år 2014. Detta år ska även genomföras
val till EU-parlamentet.
Ekonomi
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
1,2
0,7
0,8
0,2
Kostnader
16,4
20,5
19,1
22,8
Driftnetto
15,2
19,8
18,3
22,6
Kostn/inv (kr)
456
591
544
663
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,3
Mkr
Intäkter
Överskottet på 4,3 Mkr beror till största delen på att kommun­
styrelsens anslag till medel till förfogande ej utnyttjats fullt ut.
Politisk verksamhet 21
En vacker och tr ygg kommun
Infrastruktur, skydd m.m.
”Genom noggrann och genomtänkt samhällsplanering sker
fortsatt utbyggnad så att vi bevarar det värdefulla och unika i
vår miljö.”
”Vi skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt
företagande. Vår ambition är att vara den mest företagarvänliga kommunen i landet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Miljö och stadsbyggnad
Årets händelser
• Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 har ställts ut och
antagits.
• Utbyggnaden av bostäder på Skanörs Vångar pågår.
• Detaljplaner har upprättats för bostäder främst i Vellinge, Hököpinge, Ö Grevie och Höllviken.
• Detaljplaner för persontågstrafik på Trelleborgsbanan, utbyggnad
av planskildheter i V Ingelstad har upprättats.
• Trädpolicy för marklov för trädfällning och ny taxa för trädfällning har utarbetats.
kravet på korrekta beslut. Utveckling av rutiner sker fortlöpande
för att förbättra dessa båda delar.
Kundundersökning har genomförts våren 2011. NKI (nöjdkun­
dindex) beräknades till 89 procent (91 procent 2007). Delbetyg:
Information -3,7; Service - 3,7; Bemötande - 4,0; Besked och
beslut - 3,9.
Mål och måluppfyllelse
Styrkorten för Miljö och stadsbyggnad anger följande verksam­
hetsmål:
Mål: Betryggande miljötillsyn och livsmedelskontroll. Uppfylla
tillsynsplanen, nivåer och prioritering.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Tillsynsplan/kontrollplan för miljötillsyn och livsmedelskontroll
har nästan uppfyllts. Av 200 planerade inspektioner har 196
genomförts. Ny riskklassificering av samtliga livsmedelsverk­
samheter har genomförts under året på bekostnad av något
färre kontroller.
• Arbetet med naturvårdsplan har påbörjats.
• Strategi för energieffektivisering har tagits fram.
Vårt erbjudande
Myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen och Miljöbal­
ken (för den enskilde oftast liktydigt med beslut om bygglov
eller tillsyn över och ansökan/anmälan av verksamheter).
Medverka till att fortlöpande utveckla ett sunt och hälsosamt
samt långsiktigt hållbart samhälle genom framsynt planering
och genomarbetad tillståndsgivning.
Främja en god byggnadskultur och boendemiljö i befintliga och
nytillkomna områden med god tillgänglighet såväl i det offent­
liga rummet som i den enskilda bostaden.
Upprätta nybyggnadskartor, göra utstakningar och kontrollmät­
ningar för att stödja byggandet samt utveckla GIS-funktioner
(Geografiskt Informations system) för beslutsunderlag och
utredningar.
Upprätta översikts- och detaljplaner, utredningar och program
för utveckling av bostäder, service, verksamheter, rekreations­
områden, infrastruktur, handlingsplan för skydd mot stigande
havsnivå m.m. i samspel med natur- och kulturmiljöer så att en
attraktiv och konkurrenskraftig miljö uppnås.
Översyn av miljömålsprogrammet samt initiering av klimatpro­
gram och naturvårdsplan.
Kvalitet
Kvalitet kan huvudsakligen kopplas till handläggningstid samt
22 Infrastruktur, skydd m.m.
Mål: Minst 80 procent av överklagade beslut fastställs i första
instans. Mindre än 5 procent av bygglovsbesluten överklagas.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
79 procent av antalet överklagade bygglovsärenden har fast­
ställts i första instans. 5 procent av bygglovsbesluten har
överklagats.
Mål: Snabba handläggning med ett genomsnitt för beslutat
bygglov på 8 veckor (2 veckor lägre än lagkrav).
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Årets genomsnittliga handläggningstid är 5,8 veckor. 98 procent
av ärendena klarar lagkravet på 10 veckor.
Mål: Initiera att ett natur- och kulturmiljövårdsprogram upprättas.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Arbetet med naturvårdsplan har påbörjats.
Mål: Alla nämndens åtaganden i åtgärdsprogrammet för
kommunens miljömål ska vara påbörjade.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
85 procent av föreslagna åtgärder i åtgärdsprogrammet för
miljömålen har påbörjats. De åtgärder som kvarstår berör eller
tangerar nämndens åtaganden.
Framtid
En fortsatt hög befolkningstillväxt i Öresundsregionen leder
även till ett högt bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Detta
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
ställer stora krav på planering och tillståndsgivning för att
uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, så att kommunens
attraktivitet och konkurrenskraft som boendemiljö bevaras.
Exploateringsverksamhet
För att möjliggöra ytterligare utbyggnader och möta effekter av
klimatförändringar krävs fokus på planering för utbyggnad av
kommunal service, spårtrafik, vägnät, ledningsnät samt skydd
mot en stigande havsnivå.
Efterfrågan på bostäder inom kommunens västra delar förvän­
tas bestå. Intresset för de östra kommundelarna ökar med
persontågstrafik. Planläggning pågår för att Pågatågstrafik ska
kunna påbörjas 2015.
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
7
8
10
12
10
6
13
12
Inkomna miljöärenden
899
908
898
1 000
Inkomna bygglov
985
873
839
850
53
36
51
40
Antagna detaljplaner
Lagakraftvunna detaljplaner
Överklagade ärenden
Kvalitet
Utveckling av exploateringsavtal och projekteringsunderlag sker
för att garantera att i planer avsedda kvaliteter genomförs.
Mål och måluppfyllelse
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
Syftet med exploateringsverksamheten är att utveckla kommun­
ägd mark för bostäder, företagande etc. För detta genomförs
projekteringar, entreprenader, markanvisningar m.m.
Till stor del handlar exploateringsverksamheten även om att
styra exploatering på privat mark inom kommunen, företrädes­
vis genom exploateringsavtal mellan kommunen och privata
aktörer.
Verksamheten är starkt omvärldsberoende vilket tillsammans
med lagstiftningens krav styr verksamhetens omfattning.
Konjunkturutvecklingen är svår att bedöma. Antalet ärenden
bedöms inte variera så kraftigt vid konjunkturnedgångar som
genomsnittligt för kommuner.
Inkomna bygglovsansökningar ligger till följd av konjunkturlä­
get på en relativt låg nivå.
Mark och Exploatering
Årets händelser
• Fortsatt utbyggnad av Skanörs Vångar
• Upprättande av exploateringsavtal gällande Hököpinge, Gessie
Styrkortet för Mark och Exploatering anger följande verksam­
hetsmål:
Mål: Sett över tiden ska industrimark alltid finnas att erbjudas
intressenter.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Kommunen har mark för tilldelning för företag inom Företags­
park SV etapp II i Vellinge.
Mål: Färdigställa ett bostadsförsörjningsprogram i samband
med färdigställande av översiktsplanen.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Bostadsförsörjningsprogrammet är ännu ej färdigt.
Framtid
Under planperioden kommer utbyggnad av V Ingelstad att
fortsätta. Utbyggnaden i V Ingelstad är kopplad till att person­
tågstrafik kommer att startas på Trelleborgsbanan med stationer
i V Ingelstad och Östra Grevie.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Antal
och Vellinge tätort (Piggvaren m fl).
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
• Projektering, utbyggnad av infrastruktur i Hököpinge.
Arrenden
77
84
78
80
• Projektering, utbyggnad av infrastruktur i Fädriften, Falsterbo 2:1
Exploateringsavtal
17
3
3
3
Mark, förvaltning, ha
467
467
467
467
Markreserv, ha
157
157
170
170
och Eskilstorp.
Vårt erbjudande
Balansräkningsenhet Mark och Exploatering innehåller två
verksamhetsgrenar:
Förvaltning av mark
Förvaltningen har två delar; arealmässigt består den huvudsak­
ligen av mark för bestående verksamheter som golfklubbar,
föreningar, förordnandeområden etc. Den mindre, men
viktigaste delen, utgörs av förvaltning av markreserven. Denna
äger kommunen för att utveckla till annan verksamhet som
bostäder, företagande etc.
Kommunens markinnehav kommer att variera under tiden och
detta kommer bl.a. att visa sig i antal kvm markreserv. Utveck­
lingen av markinnehavet är dock svår att veta i dagsläget.
Teknisk verksamhet och Räddningstjänst
Årets händelser
• Verksamhetsplan för gatubelysning i kommunen har tagits fram
och är nu utskickad på remiss.
• Ett nytt avtal om samverkan inom räddningstjänsten med
Trelleborgs kommun har tagits fram.
Infrastruktur, skydd m.m. 23
• En utredning om vägföreningar pågår och ska vara klar i
mars 2013.
• Ansvaret för färdtjänsten har överlåtits på Skånetrafiken från
och med 1 januari 2012.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Teknisk verksamhet
Kvm tusental
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Vårt erbjudande
Klippt gräs
659
721
741
690
Huvuduppgiften är att förvalta allmän platsmark; gator, vägar,
gång- och cykelvägar, stränder, lekplatser, torg, parker och
övriga grönområden. Ansvar för kollektivtrafiken, Skanörs
hamn och räddningstjänsten ingår också.
Buskage
239
237
239
245
Asfaltvägar
119
120
Grusvägar
9
9
Gång- cykelväg, asfalt
54
57
Gång- cykelväg, grus
58
59
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Brandutryckningar
44
61
60
60
Trafikolyckor
61
48
40
60
Sjukvårdslarm
51
37
75
50
Övriga insatser
134
126
125
125
64
61
70
70
Kvalitet
En uppföljning av skötselentreprenaden pågår. Avsikten är att
höja kvalitén både inom hårda ytor och grönytor. Införandet av
ett bättre IT-stöd kommer att underlätta arbetet.
För att höja attraktionsvärdet och tillgängligheten på stranden
utmed väg 100 har det gjorts en utökad rensning av tång.
Mål och måluppfyllelse
I Nämnden för gemensam medborgarservices styrkort anges
följande verksamhetsmål för teknisk verksamhet:
Räddningstjänst
Antal
Tillsyner
Mål: Planera och genomföra åtgärder för att sänka medel-
hastigheten med 2 km/h i tätorterna.
Övrig infrastruktur
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Turism, näringslivs- och EU-verksamhet samt krisberedskap/
säkerhet.
Hastighetsplaner för alla tätbebyggda områden har antagits och
införande av nya hastigheter har påbörjats. Polisens trygghetsindex avseende hastighet har förbättrats från 4 (röd) år 2010 till
3 (gul) år 2012.
Årets händelser
• Det nyinrättade Näringslivsrådet har arbetat med att förbättra
den kommunala servicen till näringslivet.
MÅL: Utarbeta en verksamhetsplan för gatubelysning.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Verksamhetsplanen har behandlats i nämnden för gemensam
medborgarservice i december 2012 och därefter gått ut
på remiss.
Framtid
De största framtida utmaningarna för infrastrukturen är att lösa
frågorna kring förväntade höjda havsnivåer och dagvattenhante­
ringen på Näset. Detta kommer att vara aktuella frågor under
åtskilliga år.
Även konsekvenserna av pågående arbete med belysningsplan,
vägföreningsutredning och översiktsplanen kommer att ha stor
inverkan på den infrastrukturella verksamheten under lång tid
framöver. Anläggande av pågatågsstationerna i Västra Ingelstad
och Östra Grevie tillsammans med andra utbyggnadsprojekt
kommer att medföra ökade skötselområden på både grönytor
och gator.
24 Infrastruktur, skydd m.m.
• Ett fördjupat samarbete med företagsnätverken gällande centrumutveckling har påbörjats.
• Söderslättssamarbetet inom turism- och näringsliv har vidareutvecklats med bl.a. lansering av en ny turistsida, soderslatt.com.
• Falsterbo Bird Show har genomförts i samarbete med ideella
föreningar och privata näringslivet.
• Kommunen har ökad sin medverkan vid Falsterbo Horse Show.
• Krisberedskapsplaner har tagits fram för översvämningshändelser, störningar i elförsörjningen och för Falsterbo Horse Show.
Vårt erbjudande
Näringslivs- och turismutveckling, turistbyråverksamhet,
EU-samordning samt internationella kontakter.
Ansvar för hanteringen av samhälleliga krissituationer, övning
och kompetensutveckling av kommunens krisledningsorganisa­
tion samt frivilliga resursgrupp (FRG).
I verksamheten ingår också tillståndsprövning, tillsyn, rådgiv­
ning, information och service till allmänheten, övriga nämnder
och verksamheter.
Översvämning i Falsterbo. Foto: Nils-Arvid Andersson
Kvalitet
I Svenskt Näringslivs kommunranking mäts kommunernas
arbete med näringslivsfrågor. Vellinge hamnade på tredje plats i
mätningen 2012 (tvåa under åren 2008-2011).
Ekonomi – totalt infrastruktur
Mkr
Intäkter
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
37,4
25,2
24,2
20,7
Mål och måluppfyllelse
Kostnader
115,5
104,0
102,4
100,5
I kommunstyrelsens styrkort anges följande verksamhetsmål:
Driftnetto
78,1
78,8
78,2
79,8
Kostn/inv (kr)
2 345
2 352
2 326
2 343
Investeringar
11,2
17,8
21,6
48,6
Mål: Initiering av minst tre utvecklingsprojekt enligt Leader­
metoden inom EUs landsbygdsutvecklingsprogram (2007-2013).
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Flera utvecklingsprojekt som berör Vellinge kommun, har under
2012 initierats inom ramen för LEADER Söderslätt.
Framtid
Inom näringslivs- och turismområdena behöver ett fördjupat
samarbete utvecklas med företagsnätverken med syfte att
förbättra det lokala företagsklimatet. Vidareutveckling av
Söderslättssamarbetet, stimulans av en ökad produktion och
konsumtion av lokala varor och tjänster samt att utveckla nya
turistattraktioner i samarbete med lokala intressenter är också
angelägna åtgärder för framtiden.
Verksamhet infrastruktur visar totalt ett överskott mot budget
på 1,6 Mkr. Överskottet beror bl.a. på att anslaget för närings­
livsutveckling ej utnyttjats fullt ut.
Investeringar redovisar överskott med 27 Mkr mot budget.
Överskottet hänför sig till budgeterade men ej genomförda
investeringsprojekt för den tekniska verksamheten. Då flera
projekt är planerade och projekterade att utföras under 2013
och 2014, kommer 12,1 Mkr att ombudgeteras till 2013. Av
årets investeringsutgift avser 17,5 Mkr markförvärv (Agneshill).
Infrastruktur, skydd m.m. 25
En kommun med aktiv kultur
Fritid och kultur
”Ett brett utbud av olika aktiviteter och en fantastisk natur
garanterar att din fritid och rekreation blir något
utöver det vanliga”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• Ny konstgräsyta har anlagts i V Ingelstad.
• Kulturskolan har under hösten invigts med ett nytt och
utökat utbud i nya lokaler.
• Skanörs bibliotek har invigts i ombyggda lokaler med bl.a. satsning på en ungdomsavdelning.
Vårt erbjudande
Kommunens idrottsanläggningar används flitigt av det ideella
föreningslivet. Vanningen är öppet för allmänheten och hemvist
för simklubben. Badet har en tydlig friskvårdssatsning med bad,
massage, sjukgymnastik och styrketräning. Badenheten på
Månstorps Ängar erbjuder en ny simbassäng i kommunens
östra delar. Den är öppen för allmänheten men används även till
babysim, vattengympa samt rehab för äldrevården. För ungdo­
mar fungerar fritidsgårdarna som mötesplatser och erbjuder
aktiviteter. Under kvällar och nätter finns en aktiv fältgrupp i
kommunen.
Kontantbidrag ges till föreningar i form av lokalt aktivitetsstöd
och administrations- och instruktörsbidrag. Även andra
organisationer som t.ex. Falsterbo Horse Show, Fotevikens
Maritima Centrum och Falsterbonäsets Museiförening får
bidrag till sina verksamheter.
Folkbiblioteken i kommunen är en viktig mötesplats och
erbjuder sina besökare ett brett utbud av olika medier, informa­
tion och aktiviteter.
Musikskolan har blivit kulturskola och flyttat till nya lokaler.
Kulturskolan erbjuder ett större och bredare utbud av aktivite­
ter. Kulturskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till de
som går i grund- och gymnasieskola.
Falsterbo konsthall visar årligen ca tio utställningar. Två
konstpedagoger bedriver en unik handledande och uppsökande
verksamhet i förskolan och på vård- och omsorgsboenden.
En årlig kulturgaranti finns för 3-, 6-, 9-, 12- och 15-åringar. Ett
rikt utbud av kulturaktiviteter för alla åldrar arrangeras under
Skanörs bibliotek. Foto: Anna Södergren
26 Fritid och kultur
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Ekonomi
året av både föreningar, entreprenörer och kommunen. För
äldre på vård- och omsorgsboenden genomförs särskilda
”kultur i vården” aktiviteter.
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
9,0
10,9
10,8
12,6
Kostnader
90,1
97,3
107,7
106,1
Driftnetto
81,1
86,4
96,9
93,5
Kostn/inv (kr)
2 435
2 578
2 883
2 745
Investeringar
16,4
0,6
21,2
23,5
Mkr
Intäkter
Kvalitet
Undersökning av kundnöjdheten har genomförts för att
identifiera förbättringsområden avseende tillgänglighet och
service inom fritids- och kulturverksamheten. Detta kommer att
användas som underlag för framtida åtgärder.
Mål och måluppfyllelse
Fritid- och kulturverksamheten redovisar ett underskott på
3,4 Mkr, vilket till största delen hänför sig till Strandbaden med
1,6 Mkr (uteblivna intäkter från entreprenören och högre
driftskostnader för fastigheten) samt ökade driftskostnader för
ridhusanläggningarna med 1,4 Mkr.
I Nämnden för gemensam medborgarservices styrkort anges
följande verksamhetsmål för Fritid och Kultur:
MÅL: Upprätta en ny kulturplan.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Arbetet har påbörjats. Kulturplanen kommer att knytas ihop
med det arbete som görs om politiska planer som ett projekt i
utvecklingsarbetet ”Förtjust i Vellinge”.
Årets investeringsutgifter uppgår till 21,2 Mkr vilket är 2,3 Mkr
lägre än budget. De största investeringsprojekten under året är
ombyggnad av Borgen, kulturskola med 11,2 Mkr och ny
konstgräsplan i V Ingelstad med 4,1 Mkr.
Mål: Genomföra en enkätundersökning avseende tillgänglighet
och servicenivå.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Vellinge kulturskola. Foto: Daniela Fei
Enkätundersökning inom Fritid och Kultur har genomförts och
generellt var gensvaret positivt.
Framtid
En ökad satsning på ny teknik inom kulturverksamheten
kommer att öka servicenivån och tillgängligheten för kommu­
nens invånare.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Besökare Vanningen
104
95
81
106
Besökare bibliotek
370
370
345
370
Utlån
251
248
214
255
33
37
47
33
Antal, tusental
Besök på webben
2
Utlån E-böcker
15
14
19
16
Guidade visningar konsthall,
antal
101
65
82
85
Musik-/Kulturskolan, antal
elever
615
618
610
670
Besök på konsthall
Fritid och kultur 27
En kommun med fokus på kunskap och valfrihet
Pedagogisk verksamhet
”Det är viktigt att våra barn får en bra start i livet. Därför
satsar vi på en skola i toppklass, en skola som lär för livet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
Årets händelser 2012
• Under året har Vellinge kommun utsetts till årets skolkommun
2012 i Lärarförbundets rankinglista.
• Vellinges skolor placerade sig på tredje plats i Sveriges kommuners och landstings ranking Öppna jämförelser inom grundskolan.
• Vellinge kommun har avancerat ytterligare i senaste mätningen
gällande andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor. Kommunen har nu nått upp till en tiondeplats på den nationella
rankinglistan.
• Utbildningsnämnden har fastställt en ny IKT-plan (information
och kommunikationsteknik) som ett led i det pågående utvecklingsarbete inom IKT.
Kommunen har tolv grundskolor, varav sju i kommunal regi.
Förskoleklass för sexåringar och fritidshem 6-12 år är integre­
rade i samtliga grundskolor. Alla skolor, utom en, har en
organisation som erbjuder skolgång på samma skola för
åldrarna 6-16 år, en integrering som har flera pedagogiska
fördelar.
Kommunen har även särskoleverksamhet med grundsärskola.
Gymnasiestudier kan ske antingen vid kommunens egen
gymnasieskola eller andra gymnasieskolor i Skåne, såväl
kommunala som fristående. Elever i särskola har möjlighet till
gymnasiestudier i kommunala eller fristående skolor utanför
kommunen.
Vuxenutbildning erbjuder studier på såväl grundskole- som
gymnasienivå samt möjligheter att delta i kurser i andra
kommuner. Inom vuxenutbildningen i Vellinge finns även
Svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna.
• Skolledare och lärspridare från samtliga rektorsområden har
påbörjat ”TänkOm” utbildningen i syfte att nå en modifierad
Kvalitet
undervisning där tekniken stöttar nya lärprocesser.
Med hjälp av bland annat kvalitetssäkringsverktyget Qualis
genomförs det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med
styrkort
och riktade uppföljningar inom både kommunal och
240
Genomsnittligt meritvärde
fristående verksamhet. Det systematiska kvalitetsarbetet ligger
till 230
grund för det planerade och framtida skolutvecklingsarbetet.
• Fortbildningsinsatser har genomförts inom betygssättning och
bedömning, utepedagogik, naturvetenskap, matematik samt ”läsa,
skriva, räkna – basfärdigheter i de yngre årskurserna”.
• Vellinge kommun har gått med i SKLs matematiksatsning
PISA 2015.
• Kartläggning av nuvarande lärares behörigheter har genomförts
för att möta kravet på lärarlegitimation 2015.
• Projektering av en ny förskola i Arrie har påbörjats.
• Ombyggnationen av förskolornas kök har fortsatt med
Villa Lundia.
• Rosentorpskolan övergick till fristående verksamhet från och
med höstterminen 2012.
• Herrestorp erbjuder utökade öppettider inom förskola och fritidshem mellan 05.00-21.30 inom ramen för ett årslångt projekt
som ska utvärderas 2013.
• Utmärkelsen ”Årets pedagog” infördes i syfte att lyfta fram och
premiera duktiga pedagoger inom förskola och skola.
220
Kunskapsresultat
Kunskapsutvecklingen
hos elever i grundskolan och gymnasie­
210
2007
2008
2010under
2011
2012
skolan redovisas
vid olika2009
tillfällen
året för
utbildnings­
nämnden och i årsredovisningen.
Slutbetygen i årskurs 9 visar på en positiv utveckling över tiden
även om resultatet 2012 inte fullt når upp till samma nivå som 2011.
Andel (%) som nått målen i alla ämnen
100
90
• Pengsystem för pedagogisk omsorg har införts.
80
Vårt erbjudande
70
Barnomsorgen omfattar förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg/
familjedaghem 1-5 år och allmän förskola 3-5 år. I verksamheten
ingår även skolbarnomsorg i form av fritidshem 6-12 år. I
kommunen finns totalt 24 skolor varav 19 drivs i fristående regi.
Syftet med verksamheten är att erbjuda en pedagogisk verksamhet
som stimulerar och uppmuntrar barnets utveckling och lärande.
Under 2012 och 2013 pågår ett projekt som erbjuder barnomsorg
på obekväma tider. Verksamheten är förlagd till en kommunal
förskola i Vellinge tätort. Projektet ska utvärderas hösten 2013.
28 Pedagogisk verksamhet
Andel (%) som nått målen i alla ämnen
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Genomsnittligt meritvärde
240
Genomsnittligt meritvärde
230
220
210
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Andel (%) som nått kravnivån på samtliga delprov i årskurs 3
Samtliga skolor visar goda resultat vad gäller elevernas gymnasie­
behörighet och meritvärde.
Andel (%) som nått kravnivån på samtliga delprov i åk 3
svenska
100
Gymnasiebehörighet
Andel (%) som nått målen i alla ämnen
Andel (%) behöriga till yrkesprogram
Andel (%) behöriga till högskoleförberedande program
100
matematik
80
60
40
svenska
engelska
Ängdalaskolan
Tångavallskolan
Skanör skola
matematik
80
60
Genomsnittligt meritvärde
250
240
230
220
210
200
190
180
Sandelplanskolan
Andel (%) som nått kravnivån på samtliga delprov i åk 6
100
Genomsnittligt meritvärde
Stora Hammars skola
Skanör Falsterbo
Montessoriskola
Södervångskolan
Ängdalaskolan
Tångavallskolan
Södervångskolan
Skanör Falsterbo
Montessoriskola
Skanör skola
Snadelplanskolan
Rosentorpskolan
Ljungenskolan
Herrestorpskolan
0
Rosentorpskolan
20
Ljungenskolan
40
Herrestorpskolan
0
60
Framtidskompassen
V.Ingelstad
20
80
40
Resultaten på nationella proven i årskurserna 3 och 6 visar att det
är en relativt hög andel i årskurs 3 som inte når upp till kravnivån
på samtliga delprov i så väl matematik som svenska. Kravnivån är
dock högre ställd i Vellinge kommun än i riket. I årskurs 6 är det
däremot flera skolor som redovisar 100 procent måluppfyllelse i
ämnena matematik, engelska och svenska.
Tångavallskolan
Framtidskompassen
V.Ingelstad
Skanör Falsterbo
Motessoriskola
Ängdalaskolan
Södervångskolan
Skanör skola
Snadelplanskolan
Rosentorpskolan
Ljungenskolan
Stora Hammars skola
Ängdalaskolan
Tångavallskolan
Södervångskolan
Skanör Falsterbo
Montessoriskola
Skanör skola
Snadelplanskolan
Rosentorpskolan
Ljungenskolan
Herrestorpskolan
Framtidskompassen
V.Ingelstad
0
Herrestorpskolan
20
Gymnasieelevernas behörighet till högskolestudier ökade 2012
och slutade på samma nivå som 2010.
Andel elever (%) behöriga till
högskola av de elever som fick
slutbetyg resp läsår
2010
2011
2012
–
–
73,3
Estetiska programmet
88,9
95,5
84,6
Medieprogrammet
93,5
97,3
100
Naturvetenskapsprogrammet
100
98
98,1
Omvårdnadsprogrammet
100
–
–
Samhällsvetenskapsprogrammet
98,8
93,5
95,5
80
73,9
96,2
95,5
91,9
94,4
–
100
94,4
94,4
92,2
94,4
Barn- och fritidsprogrammet
Teknikprogrammet
S:a nationella program
Specialutformat program
Gymnasieskolan totalt
Pedagogisk verksamhet 29
Sandeplanskolan. Foto: Mark Bowman
Brukarenkäter
Enkätundersökningar genomförs årligen för föräldrar med barn
i förskolan i kommunal och fristående regi och elever i grund­
skolans årskurser 3, 6 och 9.
Årets enkätresultat visar en fortsatt positiv utveckling vad gäller
föräldrars upplevelse av förskola och skola. Förskoleverksam­
hetens styrka är att barnen trivs och att personalen tillgodser
deras behov av omsorg och lärande. De kommunala försko­
lorna behöver utvecklas vad gäller att synliggöra arbetet med
barnens lärande och utveckling för föräldrarna. Även inom
grundskolan är föräldrarna nöjda med barnens utveckling och
lärande och anser att skolan ger eleverna goda kunskaper och
färdigheter. Ett utvecklingsområde inom båda verksamheterna
är föräldrars delaktighet och inflytande.
Svarsfrekvensen 2012 var låg, endast 47 procent. För att få en
högre svarsfrekvens kommande år kommer rutinerna för
brukarenkäter ses över. Detta gäller bland annat mängden
enkäter som skickas ut, antalet frågor men även hur resultatet
återkopplas till föräldrar.
Tillsyn fristående förskolor
Vellinge kommun har tillsynsansvaret för de fristående försko­
lor som bedriver verksamhet inom kommunen. Ett led i detta
arbete är att årligen genomföra verksamhetsbesök på försko­
lorna. Vid verksamhetsbesöken våren 2012 granskades resultat
från enkät till föräldrar, tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt
stöd samt implementeringen av den reviderade läroplanen.
Kundvalsmodell
Den kundvalsmodell som möjliggör för barn/elever och
vårdnadshavare att välja förskola och skola har reviderats inför
30 Pedagogisk verksamhet
inskrivningen av barn i förskoleklass hösten 2012. Bland annat
har syskonförtur i förskola och förskoleklass införts.
Mål och måluppfyllelse
I Utbildningsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för pedagogisk verksamhet:
Mål: Samtliga högpresterande elever i ämnet matematik i
grundskolan erbjuds läsa gymnasiekurser i matte.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Samtliga högpresterande elever har erbjudits gymnasiekurser i
matematik.
Mål: Matematikprojekt och/eller projekt i naturvetenskapliga
ämnen ska genomföras på samtliga grundskolor.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Projekt har genomförts på samtliga grundskolor.
Mål: Sammanvägt resultat i SKL:s öppna jämförelser för
grundskola 2012 ska placera Vellinge kommun bland de
10 bästa kommunerna i Sverige.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Vellinge hamnade på tredje plats.
Mål: Minst 20 procent av kommunens pedagoger skall ha
uppnått PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) -bevis nivå 3
under 2012.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Drygt 160 pedagoger har under 2012 examinerats på PIM nivå
3, vilket motsvarar runt 25 procent totalt.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Mål: Skolutvecklingsplaner enligt nationella riktlinjer skall
upprättas vid samtliga grundskolor.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Det har inte upprättats några riktlinjer för kommunala skolutvecklingsplaner. Kommunen har istället inlett arbetet med att
utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och ett årshjul har
utarbetats.
Mål: På samtliga förskolor skall utvecklingsprojekt initieras
inom området matematikprojekt och/eller i naturvetenskap.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Projekt har initierats på samtliga förskolor.
Mål: Alla verksamheter skall nå steg 3 inom tre områden i
kvalitetssäkringsverktyget Qualis.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Samtliga rektorsområden har påbörjat arbetet med Qualis och
förberedelserna inför en granskning under 2013. Endast fyra
rektorsområden (Skanör, Sundsgymnasiet, Södervång och
Tångvalla) har nått nivå tre i sina tre utvalda områden inom
samtliga verksamheter under 2012.
Mål: Ökad överensstämmelse mellan nationella prov och
meritvärde/betyg.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Det har under året blivit en ökad överensstämmelse mellan
nationella prov och meritvärde/betyg.
Framtid
Från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som
nyanställs ha legitimation för att få bedöma och sätta betyg.
Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation fullt ut för
alla. Införande av lärarlegitimation och nya behörighetskrav för
pedagoger kommer att medföra krav på ökade kompetensut­
vecklingsinsatser. Vissa delar kommer att finansieras genom
statliga bidrag och kommunala medel. Utbildning för grundläg­
gande lärarbehörighet sker genom studier finansierade av den
enskilde. Skärpta krav avseende behörighet och legitimationsin­
förandet kommer att på sikt öka utmaningen gällande personal­
försörjning. Vissa kategorier av ämneslärare kommer framöver
att vara svåra att rekrytera.
Fortsatt satsning inom området informations- och kommunika­
tionsteknik kommer att ske de kommande åren. 1:1-satsningen
ska utvidgas och även omfatta årskurserna 4-6 år 2015. Hand­
lingsplanen för grundskoleelevernas IKT-kompetens utgör ett
viktigt styrinstrument i detta arbete.
År 2014 planerar Skolinspektionen genomföra regelbunden
tillsyn inom samtliga skolformer i Vellinge kommun.
Inom skolmåltiden ska andelen ekologisk och klimatanpassad
mat öka ytterligare och skolrestaurangerna skall enligt den
pedagogiska planen arbeta för en miljömässigt hållbar utveck­
ling. Personalen ska erbjudas kompetensutveckling för ökad
kunskap inom området. Vellinge kommun har erhållit projekt­
medel från Region Skåne till projektet ”100 procent ekologiskt”.
Vellinge kommun är en av de deltagande kommunerna i IFOUS
(innovation, forskning och utveckling i skolan) forskning om
digitaliseringen i skolan och hur IKT verktygen påverkar
lärandet samt hur kan pedagogiken förändras och utvecklas
med hjälp av verktygen.
Ett ökat behov av platser i förskolan finns i kommunens norra
och östra delar och nya förskolor planeras för både Arrie och
Månstorp. Redan läsåret 2012/2013 räcker Södervångsskolans
undervisningslokaler inte till och tillfälliga åtgärder för att lösa
lokalbristen har gjorts.
I Skanör/Falsterbo uppvisas totalt sett ett lokal- och platsöver­
skott. Utbildningsnämnden har beslutat om en utredning med
fokus på att skapa en långsiktig och hållbar lösning för en
framtida skolorganisation.
I Höllviken finns ett platsöverskott i förskolan både avseende
egen regi och annan regi. Stora Hammars tidigare förskola på
Gamlevägen nyttjas inte.
En utmaning framöver är att dels skapa ett robust och träff­
säkert planeringsunderlag för skol-/förskoleutbyggnad över tid,
dels kunna möta både demografiska svackor och toppar på ett
tillräckligt snabbt och adekvat sätt så att kvalitén upprätthålls
trots snabba volymförändringar.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
1 950
1 971
1 943
1 981
59
47
42
47
1 781
1 901
2 020
1 920
453
460
489
490
3 973
3 971
4 014
4 068
Grundsärskola
31
28
26
28
Gymnasieskola
1 477
1 471
1 449
1 470
21
17
18
23
209
221
207
200
TOTALT
9 945
10 087
10 208
10 227
Egen regi
6 836
6 545
6 006
6 347
andel i %
69
65
59
62
3 109
3 542
4 202
3 868
31
35
41
38
Prestation
Förskola
Pedagogisk omsorg/
Familjedaghem *
Fritidshem
Förskoleklass
Grundskola
Gymnasiesärskola
Vuxenutbildning
Annan regi
andel i %
*) Inkl. vårdnadsbidrag
Pedagogisk verksamhet 31
Ekonomi
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
80,8
84,8
80,4
72,6
Kostnader
731,4
796,9
838,5
836,6
Driftnetto
650,6
712,1
758,1
764,0
19 536
21 250
22 552
22 429
97,3
117,7
19,8
65,0
Mkr
Intäkter
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Jämfört mot budget redovisas totalt ett överskott på 5,9 Mkr.
Anledningen till överskottet beror främst på att antalet barn/
elever inom de prestationsfinansierade verksamheterna blivit
26 färre än budget, vilket ger ett överskott på 9,6 Mkr. Ersätt­
ning till lokalhyror och kapitalkostnader genererar överskott
med 3,8 Mkr, vilket beror på att planerad renovering och
ombyggnad skett först under senare hälften av 2012. Dessa
överskott kompenserar till viss del kostnader utöver budget för
anslagsfinansierad verksamhet (centrala anslag) med 1,9 Mkr,
resurser för barn och elever med behov av särskilt stöd 2,6 Mkr
samt att beräkningsgrunden peng/bidrag inom förskolan ändrats
med 1,6 Mkr.
Årets investeringsutgift uppgår till 19,8 Mkr, vilket är drygt 45
Mkr under budget. De största investeringsprojekten under året
är ombyggnad av kök på Villa Lundia 4,5 Mkr och ombyggnad
på Sandeplanskolan 6,2 Mkr. Flera projekt, bl.a. nya förskolor i
Arrie och Månstorp på totalt 32 Mkr, har ej utförts under året,
utan beräknas att genomföras under 2013.
Foto: Mark Bowman
32 Pedagogisk verksamhet
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
En kommun med omsorg
Vård och omsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans
med dig utforma detta efter ditt behov och dina
förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• Planering och projektering för ett nytt vård- och omsorgsboende i närheten av Kronodalsgården har påbörjats.
• 3-årigt avtal av drift på Kronodalsgårdens vård- och omsorgsboende påbörjades januari 2012.
• 3-årigt avtal om drift av nattpatrull och hälso- och sjukvårds­
insatser av sjuksköterskor på natten påbörjades januari 2012.
• En fortsättning av det påbörjade arbetet kring tidig upptäckt av
demenssjukdom skedde under 2012.
lägenheter, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det
bedrivs även anhörigstöd inom socialpsykiatrin.
Vård- och omsorgsverksamheten bedrivs till stor del på
entreprenad. Inom äldreomsorgen, drivs insatser i hemmet samt
alla vård- och omsorgsboenden, i annan regi. Inom LSS-verk­
samheten drivs alla bostäder med särskild service för vuxna på
entreprenad. Daglig verksamhet LSS, ledsagning, avlösning och
personlig assistans ligger i kundval och övrig LSS-verksamhet
drivs i egen regi. Socialpsykiatrin drivs i egen regi.
Valfrihetssystem finns idag inom hemtjänst och delegerad
hemsjukvård, dagverksamhet för personer med demenssjukdom
och inom LSS-insatserna, daglig verksamhet, ledsagning,
avlösning och personlig assistans.
• I september introducerades flexiblare korttidsavlösning som ett
led i att öka medborgarens valfrihet och ge ökad möjlighet för
Kvalitet
den enskilde att styra över den hjälp kommunen erbjuder.
Under 2012 har det pågått ett arbete med att revidera kvalitets­
ledningssystemet, då en ny SOSFS (Socialstyrelsens författ­
ningssamling) trädde i kraft år 2012.
• Daglig verksamhet LSS och Dagverksamhet för personer med
demenssjukdom har lagts ut i kundval.
• Utredning hur Vellinge kommun ska möta den lagändringen för
parboende på vård- och omsorgsboende, som trädde i kraft
1 november 2012, har presenterats och genomförts.
• Projektet ”Måltidsglädje för äldre” har pågått i kommunen.
• En utredning av förstärkt hemtjänst som komplement till korttidsvård pågår.
• Direktupphandling av fixartjänst och konsulttjänster för utredning av ersättningssystemet LOV har genomförts.
Vårt erbjudande
Vård- och omsorgsverksamheten består av äldreomsorg,
LSS-verksamhet och socialpsykiatri. Inom äldreomsorgen
erbjuds insatser i hemmet, på vård- och omsorgsboende för de
som inte längre kan bo hemma, stöd i form av avlösning på
korttidsboende eller i hemmet, dagverksamhet för personer
med demenssjukdom, hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser samt
hjälpmedel. Även anhörigstöd finns tillgängligt i kommunen.
Kommunen har sex vård- och omsorgsboenden med totalt 212
platser, varav 24 platser i korttids-/växelvård. Ca 800 personer
får insatser i hemmet, allt från serviceinsatser och trygghetslarm
till omfattande omvårdnad och vård i livets slutskede.
Inom LSS-verksamheten erbjuder kommunen bostad med
särskild service för vuxna, daglig verksamhet, korttidsvistelse
och korttidstillsyn för barn, personlig assistans, ledsagare,
avlösning och anhörigstöd. Kommunen har tre LSS-boenden
med totalt 18 platser varav en korttidsplats.
Inom socialpsykiatrin erbjuds arbete med stöd samt daglig
sysselsättning, social rehabilitering för personer med psykisk
funktionsnedsättning och boendestöd för personer i ordinärt
boende. Lillgården är ett vård- och omsorgsboende, med 16
En heltäckande brukarundersökning i äldreomsorgen har gjorts
av SCB 2011 och 2012. Resultatet för år 2012 är inte färdigställt.
Mätningen 2011 visade att NKI för hemtjänsten hade försäm­
rats något från mätningen 2010, medan resultatet i vård- och
omsorgsboende hade förbättrats under samma period. Det
högsta betygsindex i 2011 års undersökning i hemtjänsten fick
Bemötandet och det lägsta betygsindexet fick Social samvaro/
aktiviteter. Det högsta betygsindex i 2011 års undersökning på
vård- och omsorgsboendena fick Vårdinsatser och det lägsta
betygsindexet fick Information och Social samvaro/aktiviteter.
Mot bakgrund av de nya nationella riktlinjerna för omsorg om
personer med demenssjukdom har fördjupade uppföljningar
gjorts inom demensområdet, med undersöknings-instrumentet
Qualid.
I medborgarundersökningen för 2012 visade resultatet för
äldreomsorgen en höjning jämfört med år 2010. Uppfattningen
om äldreomsorgen i kommunen låg även högre än genomsnittet
för övriga kommuner i Sverige.
Mål och måluppfyllelse
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för vård- och omsorg:
Mål: Öka valfriheten för medborgaren i målgruppen. Införa
korttidsavlösningsplatser med förenklat biståndsbeslut samt att
utreda möjligheten till spontan avlösning i befintlig dagverksam­
het. Utvärderas 2013.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
I september infördes två ”flexibla” avlösningsplatser för att
Vård och omsorg 33
möta behov som kan uppstå utanför uppgjord avlösningsplan.
Utredning av möjlighet till spontanavlösning i dagverksamhet
har gjorts.
Mål: Införa kundvalssystem inom dagverksamhet SOL för
personer med demenssjukdom.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Förfrågningsunderlag LOV dagverksamhet för personer med
demenssjukdom är publicerat. Tre leverantörer har ansökt och
är godkända.
Mål: Arbeta med projektet ”Bo bra på äldre dar”
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Fokusgrupper har genomförts och en idékatalog är framtagen
av ”Bo bra på äldre dar” och Kommunförbundet utifrån
resultaten av fokusgruppsdiskussionerna.
Mål: En riktad informationsinsats avseende äldreomsorg i
åldersgrupp 18-24 år.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Ungdomsrådet fick i uppgift att ta fram förslag på riktade
informationssatsningar om äldreomsorgen i kommunen.
Ungdomsrådet bedömde emellertid att behov inte förelåg varför
beslut togs om att inte göra en riktad informationsinsats.
Framtid
Nationellt perspektiv
Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer
med demenssjukdom och bemanning i särskilda boende har
tagits fram av Socialstyrelsen. För kommunen innebär detta bl.a.
ett behov av utökad bemanningen på natten, på några av
enheterna för personer med demenssjukdom.
År 2011 infördes en ny bestämmelse om en nationell värde­
grund för äldreomsorgen och ett tydliggörande om den äldre
personens ökade möjligheter till inflytande vid genomförandet
av insatserna. Vellinge kommun har sökt och beviljats medel för
att arbeta med den lokala värdegrunden. Ett fortsatt arbete
med värdegrundsarbetet inom vård- och omsorg kommer att
ske under 2013.
Regeringen beslutade i mars 2012 att ge Socialstyrelsen fortsatt
uppdrag att ta fram underlag för regeringens arbete med att
förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Vellinge
kommun är representerade i samarbetsgrupper med Kommun­
förbundet Skåne och Region Skåne för att utveckla vården och
omsorgen om de mest sjuka äldre.
Vellinge kommun kommer under 2013 att delta i Kvalitetssäk­
rad välfärd, med fokus på de äldre, vilket är en landsomfattande
satsning av SKL. Målet med satsningen är att enskilda kommu­
ner och landsting/regioner ska utveckla system, rutiner och
arbetssätt för att kvalitetssäkra vård- och omsorgstjänster som
utförs, oberoende av vem som är utförare.
Lokalt perspektiv
Arbetet med planering och projektering för en utbyggnad på
markområdet kring gamla Stora Hammars skola i form av både
trygghetslägenheter, bostäder anpassade till LSS målgrupper och
vård- och omsorgsboende kommer att fortsätta under år 2013.
Behovet av korttidsplatser har ökat och externa platser har fått
tas i anspråk. För att möta det ökade behovet av vård och
Foto: Kristina Almén
34 Vård och omsorg
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
omsorg efter sjukhusvistelse kommer en form av förstärkt
hemtjänstinsats som ett komplement till korttidsvistelse att
introduceras under 2013 i projektform.
jämfört med utfallet 2011. Då antalet vårdtagare som har
hemtjänstinsatser är relativt konstant, indikerar detta på att
vårdtyngden ökat för de personer som har insatser.
En särskild utredning om behovet av LSS bostäder har visat på
ett behov av ytterligare fem lägenheter i gruppboende, under år
2013. Som en konsekvens av internkontroll som gjorts,
avseende myndighetsutövning LSS, kan behov av ytterligare två
LSS-gruppbostäder uppstå. Detta då utredningen visat på att
sex personer som tillhör LSS personkrets bor på Lillgården
utifrån ett SOL-beslut.
Beläggningsgraden på korttidsplatserna under 2012 var 68
procent. Avvikelsen mot budgeterat 100 procent beror på att de
14 korttidsplatserna på Månstorps ängar inte kunde beläggas
under första kvartalet på grund av fuktproblem.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Antal vårdtagare totalt
i ordinärt boende
793
784
784
825
-vara med enbart larm
242
255
243
Antal byggstenstimmar
inom hemtjänst
162 000
181 000
191 000
182 000
78
54
68
100
Antal platser i vård- och
omsorgsboende inkl.
korttidsvård
191
212
212
212
Antal köpta dygn i vårdoch omsorgsboende
utanför kommunen
3 072
5 929
6 075
2 920
22
24
27
27
Antal utförda timmar inom
ledsagarservice LSS
7 677
9 673
11 157
13 248
Antal utförda timmar inom
avlösarservice LSS
2 323
2 537
2 160
3 192
Antal dygn
i korttidsvistelse LSS
1 990
1 840
1 594
2000
Antal dagar
i korttidstillsyn LSS
2 088
1 650
1 289
2 400
Antal personer i daglig
verksamhet LSS
41
58
58
51
Antal platser
i gruppbostad LSS
inkl. korttidsvård
18
18
18
18
Prestation, antal
Beläggningsgrad inom
korttidsvård (%)
Antal personer i
dagverksamhet SoL
Antalet köpta dygn på vård- och omsorgsboende i annan
kommun har ökat. Inom psykiatri och somatik var det under
året i genomsnitt sju vårdtagare som fick sin vård och omsorg i
annan kommun. Utöver detta köpte kommunen korttidsplatser
externt. Sammantaget uppgick köpta platser externt till 6075
dygn, en avvikelse mot budget på 3155 dygn.
Antalet utförda timmar inom verksamheten ledsagarservice
LSS, fortsätter att öka, vilket innebär att den utförda tiden
alltmer närmar sig den beviljade tiden. Avlösarservice har
minskat något under året gentemot utfallet 2011.
Antalet dygn i korttidsvistelse LSS ligger på lägre nivå än 2011.
Ett par brukare med omfattande insatsbeslut har avslutat sin
korttidsvistelse under året. Antalet dagar i korttidstillsyn LSS
har minskat under ett par års tid och antalet nya brukare är lågt.
Under hösten 2011 införde kommunen LOV inom daglig
verksamhet LSS vilket innebär att brukarna kan välja mellan egen
och annan regi. Av de 58 deltagarna har nio valt annan regi.
Antalet brukare inom socialpsykiatrin i ordinärt boende med
boendestöd, ökade med ca 30 procent, jämfört med utfall 2011.
Ekonomi
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
40,0
41,4
42,6
37,6
Kostnader
279,2
335,0
348,1
342,8
Driftnetto
239,2
293,6
305,5
305,2
Kostn/inv (kr)
7 183
8 762
9 088
8 960
4,3
5,4
0,2
1,4
Mkr
Intäkter
Investeringar
Vård- och omsorgs-boende
i extern regi (%)
100
100
100
100
Hemtjänst i extern regi (%)
100
100
100
100
Socialpsykiatrin
Antal vårdtagare i särskilt
boende
16
14
15
16
Antal vårdtagare i ordinärt
boende
15
14
18
15
Antal deltagare
i daglig verksamhet
enl SoL och övriga
34
32
34
38
Vård och omsorgsverksamheten redovisar ett årsutfall på
305,5 Mkr, vilket i stort ligger i nivå med budgeten.
Bostadsanpassningsbidrag (ökat antal ansökningar) och
färdtjänst redovisar underskott mot budget med 1,6 Mkr
respektive 0,5 Mkr. Dessa underskott kompenseras dock av
överskott framförallt inom socialpsykiatrin.
Problematiken med inomhusklimatet på Månstorps ängar 2011
innebär att ett ersättningsanspråk på hyresvärden VEXAB på
1,7 Mkr kvarstår. Ersättningsanspråket är inte upptaget i 2012
års redovisning.
Antalet byggstenstimmar inom hemtjänsten uppgick till
191 000 vilket är en ökning med 10 000 timmar (5,5 procent),
Vård och omsorg 35
En kommun med barnens behov i centrum
Individ- och familjeomsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans
med dig utforma detta efter ditt behov och dina
förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• Fortsatt stort behov av försörjningsstöd
• Planering av permanent gruppboende för ensamkommande
flyktingbarn.
• Planering av öppenvårdsteam för råd, stöd och behandling inom
barn och ungdomsvården.
• Uppstart av sektorsövergripande drogförebyggande projekt.
Vårt erbjudande
Individ och familjeomsorgen (IFO) handlägger ärenden enligt
sociallagstiftningen och erbjuder socialt stöd, vård och behand­
ling till barn och vuxna.
Försörjningsstöd och hushållsekonomisk rådgivning, samt
tillsyn och handläggning av ärenden enligt Alkohollagen,
Tobakslagen och Lagen om handel med vissa receptfria
läkemedel ingår också i arbetsuppgifterna.
Inom IFO handläggs även ärenden om mottagning av ensam­
kommande flyktingbarn. Kommunen har tecknat avtal om
mottagande av fem till åtta ensamkommande flyktingbarn och
öppnat ett tillfälligt gruppboende på Mellanskolan i Hököpinge.
Särskilt riktade insatser genomförs av Arbetsmarknad Enheten
Rehab (AMER). Den erbjuder arbetsmarknadsprogram för
personer som är långtidsarbetslösa och/eller har speciella behov
och som står utanför arbetsmarknaden. AMER erbjuder även
feriepraktik för ungdomar.
Kvalitet
Alla barn och ungdomsärenden kvalitetssäkras genom att
kommunen är licensierad BBIC-kommun. BBIC (Barnets
Behov I Centrum) syftar bl.a. till att utveckla och kvalitetssäkra
barnavårdsutredningar och uppföljning av insatser, samt att göra
barnet och dess familj mer delaktiga i utredningar och insatser.
Den genomsnittliga måluppfyllelsen vid strukturerade öppen­
vårdsinsatser för barn och ungdomar är 3,63 på skala 1-5, vilket
är ett gott resultat.
Återaktualiseringsfrekvens inom strukturerad öppenvård är
4 procent.
Genomsnittlig hjälptid inom försörjningsstödet är 6 månader
vilket är en ökning med 1 månad jämfört med 2011.
Foto: Sara Lindström
36 Individ- och familjeomsorg
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
64 procent av alla försörjningsstödstagare är ej aktuella efter två
år vilket är ett bra resultat med tanke på nuvarande arbetsmarknadssituation.
Arbete med förbättring av utredningsrutinerna har gjorts och
standardiserad kartläggningsintervju enligt ASI (Addiction
Severity Index) erbjuds nu inom missbruks- och beroendevården.
Återaktualiseringsfrekvens inom missbruks- och beroendevår­
den är 10 procent.
HVB (Externa Hem För Vård och Boende), konsulentstödda
familjehem och öppenvårdsverksamhet kvalitetssäkras genom
gemensam upphandling.
Intern kontroll görs av genomförandeplaner och familjehems­
utredningar.
Ledningssystem finns för systematiskt kvalitetsarbete.
Mål och måluppfyllelse
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för individ- och familjeomsorg:
Mål: Insatser inom drogprevention skall bidra till ett förbättrat
resultat vid polisens trygghetsundersökning 2012.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Samverkansmöte med polisen hölls i oktober. 25 procent av alla
SMADIT-rapporter (samverkan mot alkohol och droger i
trafiken) resulterar i behandling.
Mål: Förbättrat resultat avseende narkotikaanvändningen på
gymnasiet vid drogvaneundersökning 2014.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Ett drogförebyggande projekt har startas. Delmål är därmed
uppnått.
Framtid
Lågkonjunktur med ökande arbetslöshet kommer att innebära
påfrestningar för enskilda, familjer, barn och ungdomar.
Behovet av sociala insatser inom alla områden bedöms fortsätta
att öka.
Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer
fortsatt att skärpas.
Ytterligare skärpningar i lagstiftningen med stärkt stöd och
skydd för barn och unga från och med 2013. Staten tillskjuter
7 kronor per invånare i det allmänna bidraget från och med 2013.
Kvalitetssäkring genom BBIC (Barnets Behov I Centrum) och
metodutveckling genom införande av evidensbaserade bedöm­
ningsinstrument är två sätt att möta ökade kvalitetskrav.
Kommunen har sedan 2010 tagit emot 20 ensamkommande
barn och 5 anhöriga. Lagstiftning som innebär att kommunerna
skall ta emot flyktingar efter kommuninnevånarstorlek förvän­
tas till sommaren.
Det permanenta gruppboende i Falsterbo som kommer att stå
klart hösten 2013 beräknas inte täcka framtida behov. Stora
resurser i form av boende och kompetent personal kommer att
behövas.
Egen bostad är en förutsättning för rehabilitering och integra­
tion i samhället. Dagens bostadsmarknad försvårar normali­
seringen för utsatta personer. Det finns stora behov framöver
av en mer differentierad bostadsmarknad med tillgång till fler
lägenheter och billiga bostäder.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
111
135
107
100
HVB, dagar
1 075
2 287
3 294
4 360
Familjehem, dagar
5 991
6 591
7 594
4 910
Strukturerad öppenvård,
dagar
7 782
10 499
9 076
5 626
HVB, dagar
2 896
3 129
1 546
1 500
Öppenvård, dagar
1 149
1 103
600
1 230
Prestation
Försörjningsstöd
Antal hushåll
Barn- och ungdomsvård
Mål: Genomföra åtgärder som ökar tillgängligheten och
förbättrar bemötandet utifrån ett medborgarperspektiv.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Brukarenkät genomfördes under hösten 2011. Enkäten visar att
brukarna är mycket nöjda med bemötande, tillgänglighet och
inflytande. Vissa förbättringsmöjligheter fanns inom området
tillgänglighet. I september infördes jourtelefon 8-16 för
socialsekreterarna inom barn och ungdom.
Mål: Minst en informationsinsats avseende stöd till
utsatta personer.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Informationsfilm för en positivare bild av stöd till utsatta
personer har körts i affärerna under våren 2012.
Vuxenvård
Antalet hushåll med försörjningsstöd har sjunkit med drygt
20 procent och är nu tillbaka på 2010 års nivå. Verksamheten
har gynnats av att arbetslösheten inte fortsatt växa som befarats.
Organisatoriska förändringar och metodutveckling har också
bidragit till den positiva utvecklingen. Arbetslöshetsprognoserna
ser emellertid dystra ut framöver och den fortsatt svaga arbets­
marknaden försvårar i många fall en snabb återgång till självför­
sörjning. Hjälptiderna har ökat från 5,0 till 5,9 månader i snitt.
Individ- och familjeomsorg 37
Antalet HVB-dagar för barn och ungdom har ökat kraftigt.
Anledningen till detta är de ensamkommande flyktingbarnen,
som står för den absoluta majoriteten av placeringarna.
Placeringar i så kallat gruppboende räknas som ett HVB-boende.
Ekonomi
Antalet dagar i familjehemsvård har också ökat. Detta beror
främst på ett antal nya placeringar och att det totala antalet barn
som varit placerade under året har ökat från 20 till 25.
Antalet öppenvårdsdagar har sjunkit något, vilket främst beror
på kortare behandlingstider. Den genomsnittliga vårdtiden har
gått från 223 till 202 dagar. Antalet insatser är i stort sett
oförändrat.
Antalet vårddagar för vuxna HVB-placeringar har i princip
halverats. Organisationsförändring och metodutveckling i
kombination med minskat behov av långvariga placeringar har
inneburit att den genomsnittliga vårdtiden halverats. Det totala
antalet placeringar är däremot oförändrat.
Antalet öppenvårdsdagar för vuxna har också minskat, men detta
beror på att antalet insatser minskat med nästan hälften.
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
7,4
11,3
12,9
5,1
Kostnader
65,7
53,1
52,3
42,2
Driftnetto
58,3
41,8
39,4
37,1
1 751
1 247
1 172
1 089
0,0
1,4
0,0
0,0
Mkr
Intäkter
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Underskottet inom individ- och familjeomsorgen är på
2,3 Mkr. Det beror framförallt på att barn- och ungdomsvården
och försörjningsstödet blivit 1,1 Mkr dyrare per verksamhets­
område. Ett ökat antal placeringar och en ökad andel konsu­
lentstödda hem är förklaringsfaktorer till avvikelsen inom
barn- och ungdomsvården, medan utvecklingen av försörjnings­
stödet har att göra med den allmänna ekonomiska nedgången.
Ett öppenvårdsteam i egen regi för råd, stöd och behandling i
barn- och ungdomsärenden inrättas för att bryta kostnadsut­
vecklingen inom barn och ungdomsvården.
Foto: Annika Lundh
38 Individ- och familjeomsorg
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Effektiv kommun
Gemensam verksamhet
Kommunövergripande verksamhet
Årets händelser
• Fokus har legat på att utveckla arbetssättet i organisationen
Trygghetsmätningen för 2012 gav det hittills lägsta (bästa)
värdet sedan mätningarna startade. Värdet 2012 blev 1,24 vilket
kan jämföras med 2011 års värde 1,58.
inom ramen för projektet ”Förtjust i Vellinge”.
• En ny IT-strategi har antagits av kommunfullmäktige. Denna ska
ta Vellinge till en ny nivå, öka effektiviteten och på sikt förhoppningsvis sänka kostnaderna för IT.
SKLs ”Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet”
Kommunen förbättrade sin placering i SKLs ”Öppna jämförelser
– trygghet och säkerhet” från plats 21 till plats 13.
• Under året lanserades Vellinge kommuns varumärkesstrategi,
kommunikationspolicy och grafiska manual. Kommunen tog
Mål och måluppfyllelse
steget fullt ut i sociala medier och skapade flera nya kommuni-
I Kommunstyrelseförvaltningens styrkort anges följande
verksamhetsmål:
kationskanaler för förbättrad medborgardialog.
• Utvecklingsarbete pågår av kommunens styr- och budgetprocess.
Planeringsarbetet inför 2013 har bedrivits med en ny övergripande målformulering, med färre mål men tydligare inriktning.
• Ledarutvecklingen fortsätter kontinuerligt med olika fokus­
områden inom ledarskapet. Resultatet i medarbetarundersökningen visar att satsningen har gett en positiv effekt.
Vårt erbjudande
I den kommungemensamma verksamheten ingår avdelningar
som hanterar personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi, IT och
information/kommunikation. Dessa avdelningar hanterar
förutom strategiska frågor även övergripande frågor om tillväxt,
utveckling, kvalitet, intern kontroll och upphandling.
Även driften av kommunhuset och kommunens riskhantering
och säkerhetsfrågor ingår som en del i denna verksamhet.
All personal är samlad i en gemensam förvaltning under
kommunstyrelsen. Förvaltningen leds av kommundirektören.
Kvalitet
Resultaten från följande kvalitetsundersökningar är intressanta
att lyfta fram för 2012.
SCB:s Medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Index (NII)
Nöjd-Inflytande-Index 2012 ökade med 2 enheter jämfört med
2010 (från 44 till 46). Det är främst betygsindexen för Påverkan
och Förtroende som ökat. Årets betygsindex blev 46 för Påver­
kan (43 år 2010) och 53 för Förtroende (52 för 2010). Snittet för
de 120 kommuner som deltog i Medborgarundersökningen 2012
var betygsindex 39 för Påverkan och 44 för Förtroende.
Medarbetarundersökning (NMI)
Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning höjdes, på
en femgradig skala, från 3,64 år 2010 till 3,76 år 2012. De
områden som utmärkte sig mest positivt var ledarskap och
helhetsintryck av organisationen. Helhetsintrycket innebär att
våra medarbetare ser Vellinge kommun som en bra arbetsgivare
och kan rekommendera andra att arbeta här.
Polisens trygghetsundersökning
Mål: Genomföra planerade åtgärder för att uppnå ett förbättrat
Nöjd-Inflytande-Index (NII) vid Medborgarundersökningen 2012.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Fler och aktivare kommunikationskanaler, såsom direktutsändningar av kommunfullmäktige på webben, chattar,
webbenkäter, rörlig bild inom fler områden, skapande av
övergripande Facebooksida bidrog till ett förbättrat
Nöjd-Inflytande-Index 2012
Mål: Genomföra planerade åtgärder för att uppnå ett för-
bättrat trygghetsindex vid Polisens trygghetsundersökning 2012.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Arbetet bedrivs kontinuerligt och inkluderar både möten med
allmänheten och ett aktivt massmediearbete.
Mål: Genomföra planerade åtgärder för att uppnå ett för-
bättrat Nöjd-Medarbetare-Index (NMI) vid Medborgarundersökningen 2012.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Åtgärder som genomförts för att uppnå ett förbättrat Nöjd-Med­
arbetar-Index är bl.a. de framtagna fokusområdena i projekt
Hållbart ledarskap. Fokusområdena är: mod att leda, engageran­
de, och lust att leda. Deras syfte är att uppnå större delaktighet,
arbetsglädje och tillit. Områdena är bl.a. framtagna utifrån
resultatet av tidigare medarbetarundersökningar.
Framtid
Att anpassa förvaltningsorganisationen till nya krav och behov
från kommuninvånarna och skapa nya arbetsprocesser för detta,
är en ständigt pågående process. Ett viktigt led i denna process är
det förändringsarbete som bedrivs i projektet ”Förtjust i Vellinge”.
Det kommer i framtiden att vara en stor utmaning att vara en
attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Konkurrensen om
arbetskraften kommer att öka ytterligare och tillgången till rätt
utbildad personal kommer att minska.
Gemensam verksamhet 39
För att effektivisera medborgarnas dialog och ärendehantering
kommer Vellinge.se utvecklas med ”Mina sidor” där alla
e-tjänster kommer samlas.
Kommunikation är allas ansvar. Därför behöver kommunika­
tionsarbetet utvecklas för att få fler medarbetare att se kommu­
nikation som en naturlig och nödvändig del i verksamheten.
Sociala medier och andra nya kommunikationskanaler medför
nya utmaningar för organisationen. Medborgare och media
ställer allt större krav på delaktighet, snabbhet och insyn som
måste bemötas.
Framtid
Nybyggnation av Kronodalsgården samt uppförande av ny
räddningsstation i Skanör och nya förskolor i Arrie och
V Ingelstad.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Yta, tusen kvm
Intäkter, kr/kvm
Kostnader, kr/kvm
Verksamheten fastighet
Årets händelser
• Invigning av Stora Hammars nya skola.
• Ombyggnation och arbetsmiljöåtgärder på Ljungenskolan.
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
154
155
163
160
1 028
1 058
1 091
1 129
947
971
1 040
1 016
Ekonomi – totalt gemensam verksamhet
Mkr
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
• Planering och projektering av Arrie förskola. Markförvärv ej klart.
Intäkter
162,2
233,8
253,8
244,6
• Projektering påbörjad för ombyggnad av V Ingelstad skola och
Kostnader
274,6
290,2
317,4
310,4
fritidsgård. Byggstart beräknad till 2013.
Vårt erbjudande
Balansräkningsenhet Fastighet förvaltar kommunens bebyggda
verksamhetsfastigheter och bedriver om- till- och nybyggnads­
projekt. Detta utförs på uppdrag av Vellingebostäder AB.
Ändamålsenliga lokaler erbjuds till de kommunala verksam­
heterna, med bra kvalité och till rimlig kostnad. Lokalresursplan
tas fram i dialog med verksamheterna för att förutse framtida
lokalbehov.
Kvalitet
Fastigheterna ska förvaltas så att värdet på dessa bibehålls. Det
innebär en förvaltning med bra kvalité avseende energihushåll­
ning, kostnadseffektivt underhåll och daglig skötsel. Planerat
underhåll ska utföras i nödvändig omfattning och styras av en
långsiktig underhållsplan. Den dagliga verksamheten som
bedrivs i lokalerna ska uppleva en bra servicenivå avseende
skötsel, bemötande och felavhjälpning.
Kommunens lokalförsörjning och lokalanvändning dokumente­
ras och följs upp i en lokalresursplan.
Mål och måluppfyllelse
I Balansräkningsenhet Fastighets styrkort anges följande
verksamhetsmål:
Mål: Implementera facility management, funktionsuthyrning.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Nya styrprinciper för lokalförsörjningen är framtagna och
kommer att beslutas under våren 2013.
40 Gemensam verksamhet
Driftnetto
112,4
56,4
63,6
65,8
Kostn/inv (kr)
3 375
1 683
1 892
1 932
3,4
14,8
6,8
13,7
Investeringar
Gemensam verksamhet visar totalt ett överskott mot budget på
2,2 Mkr.
Balansräkningsenhet Fastighet redovisar ett underskott på
5,9 Mkr. Anledningen till underskottet är främst kostnader för
arbetsarbetsmiljöanpassning på Ljungenskolan med 4,1 Mkr,
merkostnader för Stora Hammars gamla skola med 1,4 Mkr
samt energisparåtgärder på Vanningen med 1,9 Mkr.
Kostnaderna för övrig Gemensam verksamhet visar ett totalt
överskott mot budget på 8,1 Mkr. Överskottet härrör bl.a. till
lägre förändring av semesterlöneskulden än budgeterat,
överskott av centrala medel för arbetsmiljöåtgärder samt
erhållen goodwillersättning i samband med Rosentorpsskolans
övergång till Framtidskompassen AB.
Av årets investeringar på 6,8 Mkr utgör anslutningen av anlägg­
ningar på Näset till gas 3,1 Mkr och ny växel 2,8 Mkr. Över­
skottet på 5,6 mkr för gaskonvertering ombudgeteras till 2013.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
En ren kommun med mycket vatten
Affärsverksamhet
Vatten och avlopp
Årets händelser
• Förstärkning av avlopp mellan Skanör och Höllviken projekteras
och upphandlas.
• Ny avloppsförsörjning från Räng Sand till Kungstorp har påbörjats och färdigställs i februari 2013.
Framtid
Den stora utmaningen ligger i att uppdatera kapaciteten på
befintligt överföringsnät för VA-ledningar. Befintliga lednings­
strukturer är anpassade för dagens behov och inte för kom­
mande utbyggnader. Även inom icke utbyggnadsområden kan
det behövas kapacitetsförstärkningar.
• Förstärkning av spillvatten Månstorp-Vellinge: både lednings­
arbete och bortkoppling av enskilda fastigheter.
• Övergripande dagvattenutredning i hela kommunen har genom-
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Milj kbm
2,8
2,8
3,0
2,9
Vårt erbjudande
Vattenledning km
407
411
411
409
Målsättningen är att med hög servicegrad på ett kostnadseffek­
tivt, driftsäkert, hälsosamt och miljövänligt sätt leverera
dricksvatten samt att bortleda spillvatten och dagvatten så att
det inte medför olägenheter för medborgarna och samhället.
Avlopp
Milj kbm
2,2
2,1
2,0
2,2
Avloppsledning km
521
525
526
527
förts och redovisas våren 2013.
• Pilotprojekt mot dagvattenproblem i centrala Höllviken har gett
bra resultat.
Prestation
Vatten
Kvalitet
Avfall
Verksamheten rapporterar löpande avvikelser till Nämnden för
gemensam medborgarservice. Rapporterade avvikelser består av
otjänlighet, vattenläckor, avloppsstopp och källaröversvämningar.
• Ny entreprenad för insamling av avfall och slam har börjat den
Årets händelser
1 april 2012.
• Obligatorisk matavfallshämtning har börjat den 1 april 2012.
För år 2012 har följande rapporterats:
Otjänliga vattenprover: 0 st
Antal vattenläckor: 36 st
Antal avloppsstopp: 50 st
Antal källaröversvämningar: 2 st
Mål och måluppfyllelse
I Balansräkningsenhet Vatten och avlopps styrkort anges
följande verksamhetsmål:
Mål: Antalet nöjda medborgare i undersökningen ”Kritik på
teknik” ska överstiga 80 procent på VA-verksamheten.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Arbetet med att förbättra tillgänglighet och kundnöjdhet pågår
ständigt. Detta arbete inkluderar också entreprenörerna.
Därmed antas målet om antal nöjda medborgare uppnås i nästa
mätning som görs år 2013.
Mål: Öka driftsäkerheten.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Arbetet med att öka driftsäkerheten pågår ständigt. Avseende
styrning av vattendistributionen pågår ett omfattande föränd­
ringsarbete.
Vårt erbjudande
Huvuduppgiften är att ta hand om kommunens hushålls-,
trädgårds-, grov- och matavfall. Detta görs med hjälp av
entreprenören RenoNorden AB. Ragnsells är entreprenör för
tömning av enskilda avlopp och fettavskiljare.
Mål och måluppfyllelse
I Balansräkningsenhet Avfalls styrkort anges följande
verksamhetsmål:
Mål: Antalet nöjda medborgare i undersökningen ”Kritik på
teknik” ska överstiga 90 procent för avfallsverksamheten.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Med den nya entreprenaden registreras varje tömning vilket ger
säkrare tömningsstatistik. Vidare sker hämtning av matavfall
separat vilket har en positiv miljöpåverkan. Detta gör att målet
om antal nöjda medborgare förväntas uppnås. Nästa mätning är
år 2013.
Mål: Minst 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom
biologisk behandling.
Måluppfyllelse: MÅLET ÄR UPPNÅTT!
Utslaget på årsbasis har 36 procent samlats in. Regeringens nya mål
som antogs i våras är att 50 procent av matavfallet ska samlas in.
Affärsverksamhet 41
Kvalitet
Jämfört med riksgenomsnittet ligger Vellinge kommun lite högt
i den samlade mängden avfall vilket är ett tecken på att materialet
samlas in men även att avfallsmängden per person är hög.
Returmaterialsinsamling av tidningar och glas ligger över
riksgenomsnittet medan plast och metall ligger under. Det
kommer att arbetas med informationsåtgärder under året för att
öka mängden insamlad plast och metall.
Framtid
Regeringen har tillsatt en särskild utredare att se över avfalls­
hanteringen. Utredningen presenterades den 29 augusti och
föreslår bland annat att kommunerna ska ta över ansvaret för
insamlandet av förpackningsmaterial. Beslut förväntas att antas
innan sommaren 2013.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Restavfall
311
245
Matavfall
5
28,1
Grovavfall
1,2
1,1
Trädgårdsavfall
33
46
110
100
Brännbart
57
54
Grovavfall
19
14
Inert grovavfall
68
67
0
0
Prestation, kg per
person
Fastighetsnära:
Återvinningscentral:
Trädgårdsavfall
Gips
Tidigare har statistiken redovisats i antal ton insamlat material.
För att enklare kunna relatera till volymen har statistiken
ändrats till att redovisa antal kg insamlat material per person.
Matavfall har samlats in under nio månader då den nya entre­
prenaden började den 1 april.
Ekonomi – totalt – affärsverksamhet
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Budget
2012
Intäkter
80,7
82,2
87,9
88,4
Kostnader
78,3
81,9
95,4
88,4
Resultat
+2,4
+0,3
-7,5
0,0
Kostn/inv (kr)
-72
-9
223
0
Investeringar
9,7
9,4
29,4
23,6
Mkr
42 Affärsverksamhet
Affärsverksamheten redovisar totalt ett negativt resultat på
7,5 Mkr. Balansräkningsenhet VA står för 6,0 Mkr av under­
skottet och Balansräkningsenhet Avfall för 1,5 Mkr.
Balansräkningsenhet VA:s underskott beror bl.a. på kostnader för
regresskrav p.g.a. den stora översvämningen år 2010 samt högre
kostnader för drift och underhåll. Vidare har en förändring av
redovisningsprinciper negativt påverkat resultatet med 2,0 Mkr.
Underskottet inom Balansräkningsenhet Avfall har främst sin
förklaring i att intäkterna blivit lägre än budgeterat p.g.a.
försenade taxehöjningar.
Av årets investeringsutgifter avser 10,7 Mkr ej budgeterade
utgifter för inköp av nya kärl för restavfall respektive matavfall,
och är en förklaring till det negativa utfallet på 5,8 Mkr. Övriga
investeringsprojekt utgörs av flera projekt inom vatten och
avlopp, där projekten förstärkning av spillvattenledning i
Höllviken respektive Räng Kungstorp är de enskilt största på
5,9 respektive 5,3 Mkr.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Kommunala bolag
Koncernen Vellinge kommun
• Kv Fädriften har upphandlats med byggstart mars 2013 och
I koncernen Vellinge ingår Vellinge kommun, Vellinge
­Koncern AB, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB.
• På Vellinge 99:137, kv Svalan, är 12 bostadshyresrätter upphand-
inflyttning december 2013 för ensamkommande flyktingbarn.
lade under 2011 och med inflyttning februari 2013.
Vellinge Koncern AB
• På Skanör 13:93 Skanörs Vångar har 30 bostadshyresrätter samt
Kommunen äger via sitt helägda dotterbolag Vellinge Koncern
AB 100 procent av aktierna i Vellinge Exploaterings AB
(VEXAB) och Vellingebostäder AB.
2 lokaler upphandlats under 2011. Produktion pågår och inflyttning beräknas till juni 2013.
• Ny gasledning är framdragen till Näset och V Ingelstad. Arbete
pågår med att byta ut oljepannor mot gaspannor. Även elpannor
Mkr
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
0
0
0
-6,6
-6,2
-4,0
152,8
154,4
156,2
8,2
9,7
9,7
5
6
6
Omsättning, mkr
Resultat efter finansiella
poster, mkr
Balansomslutning, mkr
Eget kapital, mkr
Soliditet, %
Vellingebostäder AB
Årets händelser
• Ny VD har tillsatts från 2012-11-01.
• På Tran- och Vipgrändsområdet blev renoveringsarbetet och
kommer successivt att bytas ut.
Vårt erbjudande
Vellingebostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag. Bolaget
förvaltar, förvärvar, exploaterar och försäljer mark och byggna­
der inom Vellinge kommun. Bolaget äger och förvaltar huvud­
sakligen fastigheter för boende. Dessutom förvaltar bolaget
Vellinge kommuns och Vellinge Exploaterings AB:s bebyggda
fastigheter.
Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet
och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en
attraktiv kommun med god boende- och livsmiljö med hög
kvalitet. Bolagets verksamhet är därmed en viktig del av Vellinge
kommuns vision.
inglasning av 190 balkonger klart under sommaren 2012
Kvarteret Svalan i Vellinge. Foto: Annika Lundh
Kommunala bolag 43
Framtid
Vårt erbjudande
Vellingebostäder AB har påbörjat planen för nyproduktion av
hyresrätter på polistomten i Vellinge (Norrevångsgatan 2) och
inflyttning planeras under 2014. Bolaget har påbörjat en utred­
ning av ett energisparprojekt för hela fastighetsbeståndet.
Vellinge Exploaterings AB förvaltar, förvärvar, exploaterar och
försäljer mark och byggnader för vårdboende, lokal- och
industriändamål inom Vellinge kommun.
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
63,8
65,2
69,6
0,1
0,9
0,9
213,0
225,4
283,2
31,8
32,5
35,4
Soliditet, %
15
14
13
Uthyrningsgrad, %
99
98
99
Antal anställda
14
14
13
Mkr
Omsättning, mkr
Resultat efter finansiella
poster, mkr
Balansomslutning, mkr
Eget kapital, mkr
Vellinge Exploaterings AB
Årets händelser
• Ny VD har tillsatts från 2012-11-01
• Om- och tillbyggnad av biblioteket i Skanör är färdigställd.
• Om- och tillbyggnad av kommunhuset pågår och beräknas vara
klar hösten 2013.
• Månstorps Ängar drabbades av problem med inomhusklimatet
Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet
och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en
attraktiv kommun med god näringslivs-, boende- och livsmiljö
med hög kvalitet.
Framtiden
Planering för ett trygghetsboende pågår vad gäller f.d. Lindes­
skolan i Vellinge. Detaljplanarbete för Skanörs centrum pågår
där Vellinge Exploaterings AB äger ett antal fastigheter.
Samarbetet sker mellan Tillväxt- och samhällsbyggnadsavdel­
ningen och bolaget. Bolaget har påbörjat en utredning av ett
energisparprojekt för hela fastighetsbeståndet.
Mkr
Omsättning, mkr
Resultat efter finansiella
poster, mkr
Balansomslutning, mkr
Eget kapital, mkr
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
51,9
62,4
64,5
2,1
7,4
8,9
406,8
408,5
398,6
44,0
49,4
56,0
under 2011. Kostnad för utredning, hyresförluster samt renove-
Soliditet, %
11
12
14
ring uppskattas till drygt 4 Mkr. Ansvarsfrågan är inte klarlagd.
Uthyrningsgrad, %
99
99
99
Vellinge kommun har som hyresgäst ställt ett skriftligt krav på
1,7 Mkr. Detta belopp redovisas som ansvarsförbindelse i års­
redovisningen.
• Ny gasledning är framdragen till Näset och V Ingelstad. Arbete
pågår med att byta ut oljepannor mot gaspannor. Även elpannor
kommer successivt att bytas ut.
Skanörs vångar. Foto: Sara Lindström
44 Kommunala bolag
Vellinge
kommuns
årsredovisning
2012
VELLINGE
KOMMUNS
ÅRSREDOVISNING
2012
Vellinge och omvärlden
Foto: P-G Bentz, Sturnus
Vellinge och omvärlden 45
Samhällsekonomisk utveckling
Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av den
samhällsekonomiska utvecklingen sammanfattas i cirkulär
2013:06 från februari 2013.
”Risken för en djupare recession och med den förnyad finan­
siell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen
signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika
förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots
dessa och liknande positiva tongångar håller vi ändå i huvudsak
fast vid vår tidigare bedömning, att det kommer att ta tid innan
svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. Den främsta anled­
ningen till detta är en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld.
Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en
BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent.
Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas
ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt
omfattande. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent.
Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. Trots
den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter
skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt.
Skatteunderlaget beräknas 2013-2014 att växa med 3,3 procent
årligen. En bidragande orsak till detta är ökande pensioner.
Åren 2015-2016 beräknas ökningstakten att ligga på över 4
procent. Detta är ett resultat av den återhämtning som beräknas
ske på arbetsmarknaden.
Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslös­
heten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren
2014-2016 är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer – såväl
konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt
svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa,
innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag
till tillväxten.
Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner
utvecklas långsammare än normalt. I takt med att resursutnytt­
jandet stiger ökar också löne- och prisökningstakten. Under
2013 och 2014 beräknas timlönerna öka med knappt 3 procent
för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016. Den
­underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,8
till 1,8 procent.”
Befolkningsutveckling
Prognos skatteunderlagsutveckling
%-förändring
2012
2013
2014
2015
2016
SKL feb 2012
4,1
3,3
3,3
4,1
4,7
Källa: SKL:s cirkulär 13:06
Under 2012 ökar Vellinge kommuns befolkning med
105 personer och uppgår vid årets slut till 33 615 invånare.
Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet
att ha ”En positiv befolkningsökning på maximalt 1 procent
Foto: Annika Lundh
46 Vellinge och omvärlden
46 Vellinge och omvärlden
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
sett över tiden (5 år)”. De senaste fem åren ökar befolkningen
med 1 050 personer från 32 565 till 33 615. Befolknings­
ökningen är totalt 3,2 procent med en genomsnittlig årlig
ökning på ca 0,6 procent.
Andelen i åldersgruppen 25-64 år är 48 procent av befolkningen.
Den är något högre, 51 procent i både Skåne och riket.
Befolkningsförändringar
Den närmaste 15-årsperioden beräknas kommunens befolkning
öka med ungefär 7 200 personer. Den genomsnittliga årliga
ökningen blir 480 personer. Befolkningsprognosen bygger till
stor del på antaganden om bostadsbyggandet i kommunen, men
även på antaganden om födelsetal samt inflyttning och utflytt­
ning. Den förväntade befolkningsutvecklingen är starkt
beroende av att prognosen över bostadsbyggandet förverkligas.
2011
2012
Förändring
Inflyttade
1 739
1 695
- 44
Utflyttade
1 520
1 563
- 43
Flyttningsnetto
+ 219
+ 132
- 87
Födda
260
256
-4
Döda
263
283
- 20
-3
- 27
- 24
Födelsenetto
Årets befolkningsökning på 105 personer består av ett flytt­
ningsnetto på + 132 (+ 219) personer och ett födelsenetto på
- 27 (- 3) personer. Flyttningsnettot gentemot utlandet är + 74,
medan flyttningsnettot gentemot övriga kommuner i Sverige är
+ 58.
Åldersstruktur
Befolkning i olika åldersgrupper 2011-2012
Pensionärerna (65 år och äldre) utgör 21 procent av befolkningen
vilket ska jämföras med 19 procent i Skåne och riket.
Bostadsbyggande
Under året har färdigställts 63 (113) bostadshus, varav 62 (108)
enbostads- och 1 (5) flerbostadshus. Byggnation av 79 (109)
bostadshus, varav 76 (104) enbostads- och 3 (5) flerbostadshus,
har påbörjats.
Sedan kommunsammanslagningen 1974 har befolkningen ökat
från drygt 18 000 invånare till närmare 34 000 invånare. En
ökning med ca 400 personer om året. Huvuddelen av ökningen
har skett på Falsterbonäset.
Med hänsyn till den ökade konkurrensen om marken på Näset
samt för att kunna bibehålla en god boendemiljö och upprätt­
hålla bra kommunal service, bedöms i framtiden en större andel
av befolkningstillväxten ske i Vellinge-Hököpinge och i de östra
kommundelarna. För att stödja detta erfordras infrastrukturut­
byggnader bl. a. i form av persontågstrafik på Trelleborgsbanan.
2011
2012
Förändring
280
272
-8
1-5 år
2 117
2 033
- 84
6-12 år
3 191
3 281
+ 90
13-15 år
1 340
1 295
- 45
16-18 år
1 459
1 420
- 39
19-24 år
1 947
2 046
+ 99
25-44 år
7 300
7 006
- 294
45-64 år
8 977
9 096
+119
Kommundel
65-79 år
5 421
5 673
+ 252
Vellinge
267
80- år
1 478
1 493
+ 15
Månstorp
71
Totalt
33 510
33 615
+ 105
Höllviken
205
Skanör-Falsterbo
207
0 år
Mellan 2011 och 2012 minskar befolkningen under 45 år med
281 personer, medan befolkningen från 45 år och uppåt ökar med
386 personer. Från 65 år och uppåt är ökningen 267 personer.
Andelen barn och ungdomar (0-18 år) utgör drygt 25 procent
av befolkningen. Vellinge kommun har en hög andel 0-18-åring­
ar vid jämförelser med Skåne där åldersgruppen utgör 22 pro­
cent, och riket som helhet där åldersgruppen utgör 21 procent.
Åldersgruppen 19-24 år utgör 6 procent av befolkningen vilket
är något lägre än genomsnittet. Både i Skåne och i riket utgör
den 8 procent av befolkningen.
Det framtida förväntade bostadsbyggandet har en stark
koncentration under åren 2015-2020. Osäkerhetsfaktorerna i
prognosberäkningarna ökar med tiden. Under åren 2012-2015
planeras en byggnation av 750 nya bostäder i kommunen,
fördelade på kommundelarna enligt följande:
Antal
Näringsliv
I Vellinge kommun finns ca 4 000 registrerade företag. Av dessa
har ca 2 900 ingen anställd. Den dominerande företagskategorin
är serviceföretag med 1 553 företag, framför allt inom
­fastighets- och företagstjänster. Handelsbranschen med
659 företag är också välrepresenterad i form av agentur- och
import/exportföretag. Även jordbruks- (327) och byggföretag
(315) är stora branscher. Besöksnäringen omsätter 274 Mkr per
år och skapar ca 236 heltidsarbeten (2009 års statistik).
Vellinge och omvärlden 47
Vellinge och omvärlden 47
Näringslivet är organiserat i tre företagarföreningar: Vellinge
Falsterbonäsets Företagagrupp, GRID – ”Nätverk för kvinnliga
företagare bosatta och verksamma i Vellinge kommun” samt
Företagarna Vellinge. Dessutom finns ett antal nätverk som
verkar för gemensamma intressen.
Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet
att ”Tillhöra de 10 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs
kommunranking”. Vellinge kommun kom på tredje plats av
totalt 290 kommuner i 2012 års ranking.
Arbetsmarknad
Enligt statistik från arbetsförmedlingen i åldersgruppen 16-64
år var i snitt 459 personer arbetslösa under 2012. Jämfört med
2011 är detta en ökning med 53 personer. Andelen arbetslösa
uppgår till 2,3 procent, vilket är en ökning med 0,2 procent.
Totalt deltog i snitt 296 personer i åldern 16-64 år i arbetsmark­
nadspolitiska program under 2012. Jämfört med föregående år
är detta en ökning med 12 personer. Andelen personer i
arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 1,5 procent, en
ökning med 0,1 procent.
Till kommun
Antal (2011)
Svedala
235
Helsingborg
125
Övriga
987
Totalt
10 503
Statistiken omfattar i princip endast pendling inom landet då
den bygger på uppgifter om var en person är folkbokförd
(= svenska kommuner) och var denna person arbetar
(= svenska företag/ arbetsplatser). Därmed är inte den för
Vellinges befolkning betydande utpendlingen till Danmark
inräknad i statistiken ovan.
Inpendlingen till kommunen 2011 var 3 245 personer. Detta ger
en nettopendling på -7 258 personer.
Inpendlarna är fördelade på följande orter:
Från kommun
Antal (2011)
Malmö
1 561
Det totala obalanstalet (andelen personer som är arbetslösa
och som ingår i arbetsmarknadspolitiska program) uppgår till
3,8 procent, jämfört med 3,5 procent 2011.
Trelleborg
789
Svedala
150
Bland ungdomar i åldern 18-24 år var i snitt 86 personer
(63-2011) arbetslösa under 2012. Andelen arbetslösa uppgår till
3,5 procent, vilket är en ökning med 0,9 procent.
Lund
136
Lomma
60
Övriga
549
Totalt
3 245
Totalt medverkar 105 ungdomar (96-2011) i arbetsmarknads­
politiska program. Andelen ungdomar i arbetsmarknadspolitiska
program uppgår till 4,3 procent, en ökning med 0,3 procent.
Det genomsnittliga obalanstalet för ungdomar 18-24 år under
2012 är 7,8 procent, 1,2 procent högre än under 2011.
Statistik
Arbetslösa
I program
snitt 2012
Obalans
totalt
16-64 år
2,3 %
1,5 %
3,8 %
Ungdomar
18-24 år
3,5 %
4,3 %
7,8 %
Pendling
Många bosatta i Vellinge kommun arbetspendlar, främst till
Lund, Malmö och Trelleborg.
Till kommun
Malmö
Antal (2011)
Lokalt miljömålsarbete
”I Vellinge är det bra att bo och leva. Vi har bland annat
Sveriges absolut finaste natur och boendemiljö”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Vellinge tar jättekliv i miljörankning
Vellinge kommun tog ett jättekliv i tidningen Miljöaktuellts senaste
miljörankning. Från plats 117 – 2011, till plats 39 – 2012.
Inom skola händer mycket positivt!
Skolorna håller en hög medvetenhet gällande miljö och ekologi
och flera goda förslag har kommit fram kring hur det går att bli
ännu bättre bl a:
7 176
Lund
830
Trelleborg
655
Stockholm
259
Burlöv
236
• Varför använda dricksvatten för toalettspolning?
• Varför kan man inte handla purjolök lokalt?
• Kompetensen hos de som säljer ekologiskt mat i butiker
­behöver förbättras!
• Varför kan man inte ha fler fraktioner för att sortera avfall?
Kloka frågor hämtade från ett miljöprojekt på Tångvallaskolan.
48 Vellinge och omvärlden
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Inom området skolor och ekologisk mat tar Vellinge en
tätposition och avancerade ytterligare i senaste mätningen av
ekologiska livsmedel i offentlig sektor. Kommunen har nu nått
upp till en tiondeplats och befinner sig i toppskiktet av Sveriges
kommuner. Det är skolorna i Vellinge kommun som står för
inköpen. Flera skolor når andelsmålet 25 procent med råge och
i flera skolor, t ex St Hammar, ligger på > 50 procent andel
ekologisk livsmedel och skolmaten.
Vellinge kommuns miljöpris 2012 gick till Mikael Andersson,
St Hammar. Han har tillsammans med personal, elever och
föräldrar på mindre än ett år förvandlat skolmaten till en
matupplevelse med drygt 50 procent ekologiska livsmedel
tillagade från grunden och serverade i en miljö präglad av
matlust! Mikael är också projektledare för projektet ”100 pro­
cent ekologiskt – javisst är det möjligt!”. Syftet med projektet är
visa hur man inom snar framtid kan uppnå 100 procent
ekologiskt i kommunens verksamheter. Till projektet har
Vellinge kommun erhållit 250 tkr från Region Skånes miljö­
vårdsfond.
”I Vellinge är det bra att bo och leva.”
85 procent av kommunens invånare värderar naturen högst när
de svarar på frågan – varför vi bor eller flyttat till Vellinge
kommun? Vellinge har erhållit fick 250 tkr till att ta fram en
naturvårdsplan för Vellinge kommun. Arbetet bedrivs i samråd
med organisationer, förvaltningar, politiker och länsstyrelsen
och skall vara klart i juni 2014. Naturvårdsplanen är en strate­
gisk inriktad plan för Vellinge kommun, ett underlag för bevara,
skydda, återställa och utveckla naturen i kommunen. Den ska
också vara en lättillgänglig faktabok och inspirera till kunskaps­
inhämtning och innovationer och vänder sig till olika mål­
grupper: kommuninvånare och besökare, hushåll, näringsidkare,
lantbruk, skola, kommunen och myndigheter.
Gessiebäcken är en av fem bäckar som rinner genom kommu­
nen. Gessiebäcken är också den största. Kommunen har arbetat
fram ett åtgärdsprogram för att minska utläckage av närsalter
samt förbättra dess ekologiska status. Programmet presentera­
des för lantbrukare och en bäckvandring arrangerades under
sommaren. Arbete pågår nu med att ta fram konkreta åtgärder
längs med bäcken för att minska utläckaget. Den metod som
använts för Gessiebäcken har varit mycket framgångsrikt – en
dialog mellan kommunen, länsstyrelse och lantbrukare – och
kommer att tillämpas för de andra fyra bäckarna i kommen.
Under 2012 har Vellinge tillsammans med Trelleborg och
Skurup diskuterat bildandet av ett vattenråd. Ett förslag finns
nu framme.
Många Vellingebor vill resa miljövänligt och kommunen laddar
med extra cykelställ och nya cykelplaner. Kommunen jobbar
också aktivt med Trelleborgsbanan och förbättring av kollektiv­
trafiken till och inom kommunen.
En rapport från Forum för reformer och entreprenörskap
(FORES) om utsläpp av växthusgaser bland svenska kommuner
Foto: Annika Lundh
Lokalt miljömålsarbete 49
placerar sig Vellinge på nionde plats i rankingen. Rankningen tar
hänsyn till procentuella utsläppsminskningar, ekonomisk
utveckling och låga utsläppsnivåer per invånare. Vellingeborna
är också bäst på sparsam körning. Detta visade resultatet i en
tävling som anordnades av Gröna bilister under trafikantveckan
16-22 september.
Under 2012 har arbetats fram ett Program för Energieffektivi­
sering av kommunens verksamhet, med mål och åtgärder för att
dämpa energiförbrukningen och effektivisera energianvänd­
ningen för uppvärmning av fastigheter, transporter och
belysning. Arbetet med en energi- och klimatplan för hela
kommunen påbörjades 2012.
Lokala miljömål
Vellinge kommun vill medverka till en långsiktigt hållbar
utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande
generationer ska beredas en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde
och att människans sätt att förändra och bruka naturen är
förenat med ett ansvar.
Sveriges kommuner har på lokal nivå ett ansvar för att verka för
en god livsmiljö för människor, djur och natur. I egenskap av
tillsynsmyndighet bär kommunen huvudansvaret för miljön
inom dess geografiska område. De flesta kommuner arbetar
aktivt med miljöåtgärder utifrån de nationellt formulerade
miljömålen, likaså gör Vellinge kommun.
Vellinge kommuns miljöarbete har grundat sig i de lokala
miljömålen, framtagna av Miljö- och byggnadsnämnden och
fastställda av kommunfullmäktige den 23 april 2008. Miljömålen
är baserade på nationella och regionala miljökvalitetsmål men är
översatta och anpassade till de lokala förutsättningar som råder
i Vellinge kommun. Målen syftar bl a till att gynna människors
hälsa, bibehålla naturens mångfald, främja hushållning med
naturresurser samt värna om ekosystemets reproduktionsför­
måga.
Den 4 april 2009 antogs ett åtgärdsprogram för 14 av kommu­
nens 15 miljömålsområden bestående av sammanlagt 100
åtgärdspunkter. Med åtgärdsprogrammet avsågs att specificera
ansvaret för åtgärder inom respektive verksamhetsområde samt
att tidsbestämma ifrågakommande åtgärder. Programmet
följdes upp och utvärderades under 2012. Utvärderingen visade
att närmare 85 procent av åtgärderna antingen var genomförda
eller påbörjade även om inte alla delmål vid tidpunkten var
uppnådda.
I följande avsnitt redovisas inom respektive miljömål graden av
måluppfyllelse för de 100 miljömålsåtgärderna (siffror inom
parentes avser den uppföljning som gjordes 2010).
Foto: Annika Lundh
50 Lokalt miljömålsarbete
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
G: Åtgärden är helt eller i huvudsak genomförd alternativt
pågår kontinuerligt.
H: Åtgärden är genomförd till hälften eller mer
P: Åtgärden är påbörjad men ännu ej genomförd till hälften
E: Åtgärden är inte påbörjad.
X: Inte längre relevant
En jämförelse mellan 2010 års uppföljning och 2012 ger
följande:
Miljömål där vi blivit bättre:
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust
11. Myllrande våtmarker
14 God bebyggd miljö
Miljömål där vi tappat fart:
Miljömål som vi jobbar bra med:
2. Frisk luft
4. Giftfri Miljö
5 Ett rikt odlingslandskap
1: Begränsad klimatpåverkan
3: Bara naturlig försurning
12. Levande skogar
Arbetet med miljömålet ”Ett rikt djur- och växtliv”, har precis
startats genom att en naturvårdsplanen ska tas fram för Vellinge
kommun.
Sammanställning av åtgärder
Uppföljning av åtgärdsprogram för Vellinge kommuns
Lokala miljömål 2008 – oktober 2012
G
H
P
E
X
Påbörjad
Åtgärden
men ännu ej inte påbörjad
genomförd
till hälften
Inte längre
relevant
Totalt
antal
åtgärder
Påbörjade
eller
genomförda,
ej relevanta
borträknade
Helt eller
i huvudsak
genomförd
alt. pågår
konternuerligt
Åtgärden är
genomförd
till hälften
eller mer
1. Begränsad klimatpåverkan
6
100% (100)
1
4
2. Frisk luft
4
75% (100)
2
3. Bara naturlig försurning
1
100% (100)
1
15
60% (69)
4
5. Skyddande ozonskikt
2
100% (50)
1
1
6. Säker strålmiljö
4
100% (25)
3
1
10
78% (75)
5
8. Levande sjöar och vattendrag
5
100% (60)
3
2
9. Grundvatten av god kvaliet
8
86% (75)
4
2
10. Hav i balans samt levande kust
5
100% (75)
2
11. Myllrande våtmarker
6
100% (80)
4
12. Levande skogar
2
100% (100)
13. Ett rikt odlingslandskap
3
50% (100)
1
29
89% (85)
14
7
100
85% (78)
45 (39)
Andel åtgärder ej relevanta
borträknade:
47% (40)
Totalt G + H:
63% (54)
4. Giftfri miljö
7. Ingen övergödning
14. God bebyggd miljö
1
1
1
1
1
1
4
6
1
2
1
1
1
2
1
1
2
1
1
4
3
1
16 (13)
20 (18)
14 (20)
5 (7)
17% (13)
21% (19)
15% (21)
5% (7)
Inom parentes anges siffrorna från uppföljningen 2010.
Lokalt miljömålsarbete 51
Under 2012-2013 pågår ett regionalt förändringsarbete som
syftar till att effektivisera och i större utsträckning åtgärdsinrikta
miljöarbetet. Förändringsarbetet rymmer bl a framtagandet av
ett nytt åtgärdsprogram för Skåne Län – vilket lanserades av
länsstyrelsen under hösten 2012. Genom att ersätta delmål med
etappmål ska hänsyn tas till huruvida tillräckliga åtgärder har
påbörjats i tid för att kunna nå uppsatta slutmål. Hänsyn ska tas
till naturens återhämtningstid och till att effekterna av miljö­
åtgärder ömsom sker med fördröjning.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett miljö- och byggnads­
nämnden i uppdrag att omarbeta de lokala miljömålen för
mandatperioden 2011-2014. Arbetet med de nya miljömålen har
ej konkretiserats ännu men strävan är dock att koncentrera
arbetet till ett mindre antal utvalda miljömål som är mer
utvecklade och av speciell vikt för Vellinge.
Foto: Annika Lundh
52 Lokalt miljömålsarbete
Vellinge kommuns årsredovisningVELLINGE
2012 | Förvaltningsberättelse
2
KOMMUNS ÅRSREDOVISNINGdel
2012
Ekonomi och personal
Foto: Marie Grönvold
Ekonomi och personal 53
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
(siffror inom parentes avser föregående år)
Årets resultat
Årets resultat är +12,9 Mkr. Avvikelsen mot budget är +10,9
Mkr och resultatförändringen jämfört med föregående år är
-13,7 Mkr. I resultatet 2012 ingår återbetalning AFA försäk­
ringspremier för åren 2007 och 2008 som en engångspost på
intäktssidan med 16,9 Mkr.
En annan faktor som påverkat resultatet positivt, är att kom­
munfullmäktige i § 178/2011 inför budget 2012, beslutat att
justera ned uppräkningsfaktorerna med 0,9 procent. Detta
motsvarar 12,6 Mkr i nettokostnader.
uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna netto, sett över
tiden (5 år)”.
Balanskrav
Det lagstadgade balanskravet innebär, att kommunens intäkter
måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt
underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre
kommande åren.
Årets resultat uppfyller balanskravet. Nedan görs avstämning
mot lagstadgat balanskrav:
Mkr
Resultaträkning
Mkr
Bokslut
Bokslut
Budget
2011
2012
2012
-1265,5
-1325,6
-66,3
1339,3
-1345,0
Verksamhetens nettokostnader
varav avskrivningar
-58,0
Skatteintäkter, netto
1308,1
-62,2
1341,5
Överfört konjunkturstöd
från 2010
Finansiella intäkter
28,5
-29,3
12,9
18,2
Finansiella kostnader
-34,2
Årets resultat
26,6
Årets resultat
2011
2012
26,6
12,9
-0,5
-1,7
26,1
11,2
0,7
Avgår
Realisationsvinster
Officiellt balanskravsresultat
Resultat utjämning
- 28,3
17,0
Överföring konjunkturstöd
17,0
17,6
Överföring konjunkturstöd
-17,0
-
Internt balanskravsresultat
- 2,2
11,9
-29,1
2,0
Verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar) är
19,4 Mkr lägre än budget och skatteintäkter, netto är 2,2 Mkr
lägre än budget. Finansnettot (finansiella intäkter och kostna­
der) är sammantaget 10,7 Mkr bättre än budget p.g.a. lägre
räntekostnader än budgeterat.
Ett finansiellt mål är att ”Resultatet skall uppgå till minst
Resultat i % av skatteintäkter, netto
3 procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden (5 år)”.
Resultat i % av skatteintäkter, netto
Kostnads- och intäktsutveckling
En viktig förutsättning för att leva upp till Kommunallagens
krav om en god ekonomisk hushållning, är att det finns balans
mellan löpande intäkter och kostnader.
Verksamhetens kostnader ökar under året med 81 Mkr eller
5,5 procent och verksamhetens intäkter ökar med 30 Mkr eller
11,2 procent. Exklusive återbetalningen av försäkringspremier
från AFA med 16,9 Mkr ökar intäkterna med 4,8 procent.
Nettokostnadsandelen i förhållande till skatteintäkter framgår
av tabellen nedan.
15
10
5 3,0
5,8
0
5,5
2,0
1,0
0,0
-5 -4,2
-10
08
09
10
Resultat exkl. extraord. kostn.
11
12
Finansmål
Resultat
Det samlade resultatet för åren 2008-2012 ska enligt kommunens finansiella mål uppgå till 189 Mkr. Det faktiska resultatet uppgår till 60 Mkr (1,0 procent av skatteintäkterna, netto).
Exklusive extraordinära kostnader uppgår resultatet till 130 Mkr
(2,1 procent av skatteintäkterna, netto). Detta är 59 Mkr lägre
än målsättningen. Målet är inte uppnått.
Fr.o.m. budget 2013 har målet ändrats till att ”Resultatet skall
54 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
Nettokostnadsutveckling i %
2008
Verksamheten/
skatteintäkter
Avskrivningarna/
skatteintäkter
Finansnettot/
skatteintäkter
Värdeförändringar/
skatteintäkter
Nettokostnader/
skatteintäkter
2009
2010
2011
2012
95,9
92,4
90,3
92,3
94,0
5,0
6,0
4,3
4,4
5,0
-0,7
-0,4
0,0
1,2
0,1
4,0
-3,8
0,0
0,0
0,0
104,2
94,2
94,6
97,9
99,1
Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar tar i
anspråk 99,0 (96,7) procent av skatteintäkterna, 2,3 procent mer
än 2011. Inklusive finansnettot blir denna siffra 99,1 (97,9)
procent, en ökning med 1,2 (3,3) procent.
Ett finansiellt mål är att ”Nettokostnaderna får maximalt öka lika
mycket som skatteintäkterna netto, sett över tiden (5 år)”.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Nettokostnads och skatteintäktsutveckling
Nettokostnads och skatteintäktsutveckling
Diagramrubrik
Diagramrubrik
Driftredovisning
12
Nettokostnadsoch skatteintäktsutveckling
12
10
8
6
4
2
0
-2
10
8
6
4
2
0
-2
Nämnders och styrelsers verksamheters resultat sammanfattas
enligt följande:
Mkr
2011
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2011
Nettokostnader
2011
2012
2012
Skatteintäkter
Nettokostnader
Skatteintäkter
Under åren 2008-2012
ökar nettokostnaderna
med 23,1 procent
(249 Mkr) och skatteintäkterna netto med 20,9 procent
(231 Mkr). Det finansiella målet (vilket är borttaget fr.o.m.
budget 2013) uppnås inte.
Av diagrammen nedan framgår hur olika externa kostnads-/
intäktsslag förändras i förhållande till de totala externa
­kostnaderna
och intäkterna.
KOSTNADSSLAG
2012 jämfört med 2011
Kostnadsslag 2012 jämfört med 2011
Räntekostn
2% (2%)
Personal inkl. pensioner
29% (31%)
Skatteutjämning
8% (8%)
Material
5% (5%)
Verksamhetens
nettokostnader
-721,1
-328,7
-1305,5
16,9
-32,5
6,7
-757,6
-337,6
-1368,5
1,0
-35,0
23,5
-766,1
-335,4
-1382,4
14,4
-30,0
48,9
53,4
53,0
-1265,5
-1325,6
-1345,0
Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader ökar med
63 Mkr eller 4,8 procent och redovisar överskott mot budget
med 14 Mkr.
Nämnderna redovisar över-/underskott mot budget med
Mkr
Kommunstyrelse
Tjänster
9% (9%)
Nämnd för gemensam medborgarservice
-4,3
Utbildningsnämnd
+8,5
Omsorgsnämnd
-2,2
Med anledning av ökad entreprenadverksamhet ökar ”Köp av
verksamhet” med 21 (86) Mkr och andelen uppgår till 45 (43)
procent. Ökade externa verksamhetsköp medför att kostnaden
för egen personal (inklusive pensioner) minskar med 24 (13)
Mkr INTÄKTSSLAG
och uppgår till2012
29 (31)
procent.
jämfört
med 2011
Intäktsslag 2012 jämfört med 2011
Övrigt
2% (1%)
+13,7
Miljö- och byggnadsnämnd
-1,8
Kommunstyrelsens totala överskott 2012 är 13,7 Mkr, varav
egna produktionsenheter redovisar ett underskott på 1,2 Mkr.
Ersättning för inventarier och goodwill avseende Rosentorp­
skolan ingår med 3,2 Mkr. Överskott för semesterlöneskuld på
2 Mkr, ej utnyttjade anslag från kommunstyrelsens medel till
förfogande på 3,8 Mkr, och ett överskott av centrala medel för
arbetsmiljöåtgärder på 1,2 Mkr står i övrigt för de största
överskotten.
De prestationsfinansierade enheternas utgående ackumulerade
resultat minskar med 2,8 Mkr från 14,7 Mkr till 11,9 Mkr, med
utgångspunkt från årets resultat inklusive beslutade justeringar.
Hyror
3% (3%)
Skatt
81% (83%)
Fin int
2% (1%)
Bidrag
5% (4%)
Skatteintäkter totalt uppgår till 81 (83) procent av de totala
intäkterna. ”Finansiella intäkter”, ”Bidrag” och ”Övrigt” ökar
sina andelar av de totala intäkterna.
Övriga kostnads-/intäktsslag är oförändrade.
Intern ränta mm
-87,4
-9,5
-158,8
Bidrag
2% (2%)
Köp av
verksamhet
45% (43%)
Avgifter
7% (7%)
Kommunstyrelse m fl
Miljö- och byggnadsnämnd
Nämnd för gemensam
medborgarservice
Utbildningsnämnd
Omsorgsnämnd
Summa skattefinansierad verksamhet
BR-enheter
Pensioner
Arbetsgivaravgifter/
arbetsmarknadsförsäkringar
Bokslut Budget
2012
2012
-106,3
-92,6
-7,9
-9,7
-166,7
-171,0
Miljö- och byggnadsnämndens underskott på 1,8 Mkr beror till
största delen på ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag,
1,6 Mkr.
Underskottet på 4,3 Mkr inom Nämnden för gemensam
medborgarservice förklaras av uteblivna hyror för Strandbaden
med 1,6 Mkr, ökade driftkostnader för ridhusanläggningarna
med 0,8 Mkr samt minskat statsbidrag/återbetalning statsbidrag
för Skanörs ljung med 0,7 Mkr.
Utbildningsnämndens överskott på 8,5 Mkr kan i huvudsak
förklaras av 26 färre barn och elever inom de prestations­
finansierade verksamheterna än planerat, vilket ger 9,6 Mkr
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 55
Värdegrundsdiskussion. Foto: Annika Lundh
i lägre kostnader. Ersättning för lokalhyra och lokalbidrag
redovisar överskott med 3,8 Mkr. Resurser för barn och elever
med behov av särskilt stöd redovisar underskott med 2,6 Mkr
då antalet resurskrävande barn och elever ökat.
Omsorgsnämnden redovisar totalt ett underskott på 2,2 Mkr.
Detta förklaras av underskott inom Individ- och familjeomsorgen
med totalt 2,6 Mkr varav försörjningsstöd med 1,1 Mkr och
kostnader för barn- och ungdomsvård med 1,1 Mkr.
Pensioner redovisar underskott mot budget med 5,0 Mkr och
ökar netto från 2011 till 2012 med 3 Mkr. Det är huvudsakligen
pensionsutbetalningar och kostnader för försäkringspremier
över 7,5 basbelopp som ökar jämfört med budget.
Lägre arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år och över 65 år
innebär lägre kostnader med 4,6 Mkr. Avtalsgrupp- och avgifts­
befrielseförsäkringen sänktes 2012 vilket innebär lägre kostnader,
2,4 Mkr, jämfört med budget. Beslut om återbetalning av AFA
försäkringspremier avseende Avtalsgruppsjukförsäkringen
(AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2007 och 2008
har resulterat i 16,9 Mkr i intäkter 2012.
Balansräkningsenheterna redovisar netto -13,4 Mkr lägre
resultat än budgeterat. Underskott redovisas med:
Den främsta anledningen till balansräkningsenhet Fastighets
underskott är arbetsmiljöanpassning på Ljungenskolan med
4,1 Mkr, varav enligt särskilt beslut, 2,2 Mkr finansieras via eget
kapital. Vidare merkostnader för Stora Hammars gamla skola
med 1,4 Mkr, eftersom skolan varit öppen under hösten 2012
i samband med renovering av Sandeplanskolan. Energispar­
åtgärder på Vanningen med 1,9 Mkr belastar också resultatet,
enligt beslut.
Balansräkningsenhet Vatten och avlopps resultat är ett under­
skott 6,0 Mkr. I bokslut 2011 uppgick den kortfristiga skulden
till VA-kollektivet avseende överuttag av VA-avgifer åren
2010-2011 till 2,0 Mkr. Skulden har upplösts 2012 och redovisas
som intäkt. VA-taxan höjdes 2012 för att möta ökade kostnader
från Sydvatten, men i övrigt gjordes ingen förändring av taxan.
Under året har merparten av kvarstående regresskrav från den
stora översvämningen år 2010 samt två mindre översvämningar
år 2011 reglerats med totalt 3,8 Mkr. Ett stort projekt avseende
höjning av brunnar har genomförts under året.
Balansräkningsenhet Avfall redovisar ett underskott på 1,5 Mkr.
Ny taxa infördes fr.o.m. den 1 juli vilket var 3 månader senare
än den nya entreprenadupphandlingen som började den 1 april.
Ingen avgift för kärlen har tagits ut i taxan år 2012.
Mkr
Mark och exploatering
0,0
Fastighet
-5,9
Vatten och avlopp
-6,0
Avfall
-1,5
Skatter och utjämningssystem
Skatteintäkterna, netto uppgår totalt till 1 339 (1 308) Mkr och
ökar mellan 2011 och 2012 med 31 Mkr eller 2,4 procent. I skatteintäkterna ingår prognos för slutavräkning 2012 med 15 Mkr.
Av diagrammet på nästa sida framgår hur utjämningssystemet
utvecklats under perioden 2008-2012.
56 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Kostnaderna till skatteutjämningen minskar under perioden
2008-2012 med 28 Mkr.
SKATTEUTJÄMNING
2008 - 2012
Skatteutjämning
2008-2012
100
50
5
0
-15
-74
-64
-92
2008
2009
2010
2011
2012
Netto
Kommunal
Fastighetsavgift
-46
LSS-utjämning
Kostnadsutjämning
Inkomstutjämning
-50 -66
Regleringsavgifts/bidr.
-24
-50
-100
43
17
55
Den kommunala fastighetsavgiften står för 12 Mkr av minsk­
ningen och avgifterna till kostnadsutjämningen för 29 Mkr.
Anledningen till det sistnämnda är att åldersstrukturen i
Vellinge närmat sig den genomsnittliga åldersstrukturen i riket.
Även regleringsbidraget minskar kostnaderna till utjämningen
med 31 Mkr.
En konsekvens av den genomförda LSS-utjämningen är att
kostnaderna under perioden ökat med 28 Mkr. Även kostna­
derna för inkomstutjämningen har ökat med 16 Mkr.
Skattesatsen för Vellinge kommun är 18,50 kr/skkr 2012.
Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 2006. Den totala
kommunala skattesatsen (inklusive regionen men exklusive
kyrkan) uppgår till 28,89 kr/skkr. Vellinge har 2012 den lägsta
totala kommunalskatten i riket.
Investeringsredovisning
Nettoinvesteringarna uppgår till 99 Mkr 2012 och totalt för
perioden 2008-2012 till 716 Mkr.
Nettoinvesteringar 2008-2012
NETTOINVESTERINGAR
2007-2011
160
17,5
Ombyggnad Borgen/Kulturskola
11,2
Inköp matavfallskärl
10,7
Ombyggnad Sandeplanskolan
6,2
Förstärkning spillvatten Höllviken
5,9
Förstärkning spillvatten Räng Kungstorp
5,3
Ombyggnad kök Villa Lundia
4,5
Konstgräsplan V Ingelstad
4,1
Gaskonvertering
3,1
Ny telefonväxel
2,8
I budgeten uppgår investeringarna till 176 Mkr. Årets investe­
ringsverksamhet redovisar en avvikelse mot budget på 77 (112)
Mkr som fördelas på nämnder/balansräkningsenheter enligt
följande:
Mkr
Kommunstyrelse
+3,4
Miljö- och byggnadsnämnd
Nämnd för gemensam medborgarservice
Omsorgsnämnd
+0,3
+26,2
+0,5
BR Mark och exploatering
BR Fastighet
+1,0
+51,5
BR Vatten och avlopp
+4,9
BR Avfall
-10,7
I Nämnden för gemensam medborgarservice avvikelse mot
budget, 26 Mkr, är flera av investeringsprojekten under planering
och projektering och beräknas utföras åren 2013 och 2014.
I BR Fastighets avvikelse mot budget, 52 Mkr, ingår två
budgeterade men ej påbörjade förskolor, Arrie och Månstorp.
Ombyggnad av Sandeplanskolan och konvertering av gas på
Näset pågår och beräknas vara klart under år 2013.
Balansräkningsenhet Avfalls avvikelse mot budget, -10,7 Mkr,
avser inköp av nya kärl för restavfall respektive matavfall.
Mkr
167
142
Mkr
Markförvärv, del av Vellinge 8:3 (Agneshill)
Ombudgetering av investeringar till 2013 uppgår till 71,4 Mkr
varav:
mkr
200
166
Större investeringsobjekt 2012 (över 2 Mkr) är:
Kommunstyrelse
142
120
99
0,6
Nämnd för gemensam medborgarservice
Omsorgsnämnd
12,1
0,5
80
BR Fastighet
40
BR Vatten och avlopp
51,2
7,0
0
08
09
10
11
12
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 57
Likviditet
Likvida medel uppgår vid årsskiftet till 51 Mkr, en minskning
med 136 Mkr jämfört med föregående år.
Årets likviditetsminskning förklaras av kassaflödesanalysen. Den
löpande verksamheten har tillfört kassaflödet 113 Mkr. Investe­
ringsverksamheten belastar kassaflödet med 90 Mkr. Finansie­
ringsverksamheten har belastat kassaflödet med 126 Mkr och
utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur med 33 Mkr. Sammantaget förklarar detta likviditetsminskningen med 136 Mkr.
Kommunens och dess bolags löpande betalningar hanteras via
kommunens koncernbank. Vid årsskiftet har Vellinge Exploate­
rings AB skuld på 106,6 Mkr, Vellingebostäder AB skuld på
65,1 Mkr och Vellinge Koncern AB behållning med 2,0 Mkr på
koncernkontot. Dessa redovisas i bokslut 2012 som kortfristig
fordran respektive kortfristig skuld.
Skuldsättning
Den nya finanspolicyn som kommunfullmäktige antog i juni
2011 innebär att all upplåning till de kommunala bolagen
Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB skall ske
via kommunens internbank. Prissättningen på utlåningen från
kommunen skall vara baserad på marknadsmässiga villkor och
vara transparent för låntagaren.
Kommunen har löst in samtliga externa lån inom kommun­
koncernen (med undantag av de lån på 144 Mkr som Vellinge
Koncern AB har externt för att finansiera förvärvet från
Vellinge kommun av aktierna i Vellinge Exploaterings AB och
Vellingebostäder AB).
Vid årets slut uppgår kommunens totala externa låneskuld till
1 000 Mkr, vilken har finansierats genom fyra kommun­
obligationer. Av total låneskuld avser 551,7 Mkr upplåning för
kommunens bolag och resterande 448,3 Mkr avser kommunens
eget lånebehov. De kommunala bolagen har således utnyttjat
551,7 Mkr av sin limit på 570,0 Mkr.
Den totala skuldsättningsgraden (ingår även avsättningar) är
den del av tillgångarna som har finansierats med främmande
kapital. Den ökar från 52,4 procent till 53,1 procent.
2008
2009
2010
2011
2012
34,0
36,3
42,0
52,4
53,1
4,1
2,2
5,6
3,0
1,8
kortfristig
skuldsättningsgrad
16,2
17,0
15,8
12,3
17,7
långfristig
skuldsättningsgrad
13,8
17,1
20,6
37,1
Den långfristiga skuldsättningsgraden minskar från 37,1 procent
till 33,6 procent.
Långfristiga skulder minskar från 873 Mkr 2011 till 800 Mkr
2012. Kommunens andel av den långfristiga låneskulden
minskar med 149 Mkr till 420 (569) Mkr, medan de kommunala
bolagens andel ökar med 76 Mkr till 380 (304) Mkr. Per invånare
minskar låneskulden avseende kommunens andel från 16 977 kr
till 12 494 kr per invånare.
Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten klassificeras
som långfristig skuld (till VA-kollektivet) och uppgår till 38,2
(37,5) Mkr medan investeringsbidragen uppgår till 4,7 (4,9) Mkr.
Räntekostnaderna på kommunens samlade låneskuld uppgår till
23 Mkr, vilket är 11 Mkr högre än föregående år. Denna ökade
kostnad är direkt hänförbar till införandet av kommunens
internbank och motsvaras av ökade ränteintäkter för utlåning
till kommunala bolag.
Räntekostnaden bedöms att öka de kommande åren. Detta
beror bl.a. på att nya lån behöver tas upp för att förskottera
statliga medel i projektet Trelleborgsbanan.
Kreditrisken, d.v.s. att kommunen i framtiden inte kan
­tillgodose sitt kapitalbehov för investeringar, är liten.
Soliditet
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och hur stor
del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel.
Ju högre soliditeten är desto starkare är kommunens ekonomi.
Förändringar i soliditeten beror på investeringstakt,
nyupp­
SOLIDITET 2008- 2012
låning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet.
Den nya finanspolicyn 2011 fick till effekt en ökad balans­
omslutning med lägre soliditet för kommunen motsvarande
ca 13 (7) procent.
varav
avsättningsgrad
Den kortfristiga skuldsättningsgraden ökar under året från
12,3 procent till 17,7 procent. Vid årsskiftet ingår en kommu­
nobligation på 200 Mkr som kortfristig skuld.
SOLIDITET 2008- 2012
Skuldsättningsgrad %
Total
skuldsättningsgrad
nan ingick i avsättningar med 33 Mkr 2011. Under 2012 uppgår
kostnaderna enligt avtal till 33 Mkr. Ny avsättning med 7,1 Mkr
har gjorts för deponier inom balansräkningsenhet Avfall.
Avsättningen har överförts från eget kapital.
33,6
Avsättningsgraden minskar under 2012 från 3,0 procent till
1,8 procent vilket beror på att Medfinansiering Trelleborgsba­
70
SOLIDITET 2008-2012
70
60
60
58
50
50
40
40
30
66
34
64
34
30
32
20
64
48
34
20
08
09
10
58
60
54
54
48
47
34
25
08
32
25
25
09
10
Soliditet
11 exkl. kom
12bolag
Soliditet exkl. kom bolag
Soliditet
Soliditet
Soliditet inkl.pensionsförpl.
Soliditet inkl.pensionsförpl.
58 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
66
11
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Soliditeten uppgår 2012 till 47 (48) procent. Det finansiella
målet är att ”Soliditeten skall uppgå till minst 55 procent”.
Exklusive upplåningen till kommunala bolag via koncernbanken
uppgår soliditeten till 60 (54) procent. Målet är uppnått.
Med full skuldföring av pensionsförpliktelser är soliditeten
oförändrad 25 procent.
DetFÖRPLIKTELSER
totala pensionsåtagandet uppgår till 585 (592) Mkr, varav
38 (40) Mkr redovisas som skuld i balansräkningen. Pensions­
mkr
förpliktelser
utanför balansräkningen minskar med 4 Mkr.
600
500 PENSIONSKAPITAL i förhållande till TOTALA PENSIONSFÖRPLIKTELSER
Pensionskapital i förhållande till totala pensionsförpliktelser
400
200
100
0
mkr
600
58%
500
68%
79%
69%
år
950601 081231 091231 101231 111231 121231
Pensionskapital
Marknadsvärdet på pensionsmedelsförvaltningen är vid
årsskiftet 446 (408) Mkr. Marknadsvärdet överstiger det
bokförda med 28
Mkr.
Totala pensionsförpliktelser
Pensionskapital
Pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde täcker till 76 (69)
procent kommunens totala pensionsåtagande.
I pensionsmedelsförvaltningen är 53,2 Mkr placerade inom egen
förvaltning på räntebärande konto i Vellinge koncernbank för att
bl.a. skapa ett motsvarande mindre behov av extern upplåning
med ett förbättrat räntenetto för kommunen.
60
47
25
12
2012
Löner med 1 procent
5,1
Entreprenader med 1 procent
7,4
Finansiella intäkter med 1 procent
4,7
Räntekostnader med 1 procent
8,0
Bruttokostnader med 1 procent
15,5
Utdebitering med 1 kr
75,0
Resultat
40%
Totala pensionsförpliktelser
Kostnad/Intäkt
Vellinge kommuns finansiella ställning och utveckling kan
beskrivas och sammanfattas i fyra aspekter Resultat - Kapacitet
- Risk – Kontroll.
år
300
950601 081231 091231 101231 111231 121231
200
79%
69%
76%
58%
68%
0
I tabellen nedan redovisas hur olika förändringar under ett år
kan påverka kommunens finansiella situation (Mkr)
Sammanfattning utifrån finansiell analys
76%
400 40%
100
Känslighetsanalys
Händelseförändring
Pensionsåtagande/-medelsförvaltning
PENSIONSKAPITAL i förhållande till TOTALA PENSIONS-
300
Tennisklubb med 1,6 Mkr för investering av övertryckshall.
• Årets resultat. Enligt finansiellt mål skall årets resultat uppgå
till 3 procent av skatteintäkterna netto sett över tiden (5 år).
Detta mål uppnås inte.
• Nettokostnadsandelen. Enligt finansiellt mål får nettokostnaderna sett över tiden (5 år) maximalt öka lika mycket som
skatteintäkterna”. Detta mål uppnås inte.
Kapacitet
• Soliditeten minskar från 48 till 47 procent (inkl. full skuld­
föring av kommunens pensionsåtagande är soliditeten oförändrad 25 procent). Om effekten av den nya finanspolicyn beaktas
uppgår soliditeten till ca 60 procent och årets soliditetsmål på
55 procent uppnås därmed.
• Skuldsättningsgraden, som är spegelbilden av soliditeten,
ökar från 52 till 53 procent.
Avkastningen på pensionsmedelsförvaltningen uppgår till
14,8 (14,5) Mkr.
• Kommunalskatten är lägst både i länet och riket.
Borgensåtagande
• Finansiella nettotillgångar, består huvudsakligen av kommu-
Den nya finanspolicyn 2011 innebär att ingångna borgensåta­
ganden för de helägda bolagen har avvecklats i takt med att
befintliga lån överförts till koncernbanken. De lån som Vellinge
Koncern AB tagit för att finansiera förvärvet av aktier i de båda
dotterbolagen från Vellinge kommun kommer att ligga kvar
externt och borgen kvarstå.
Kommunen är vid årsskiftet i borgen för 232 (410) Mkr.
Huvuddelen, 62 (79) procent av åtagandet, avser kommunens
bolag Vellinge Koncern AB.
Risk
nens pensionsmedel. Marknadsvärdet överstiger vid årsskiftet
det bokförda med 28 Mkr. Finansiell policy har fastställts av
kommunfullmäktige 2011.
• Totala pensionsåtagandet täcks till 76 procent av befintligt
pensionsmedelskapital. En ökning från 69 procent 2011.
• Borgensåtagandet minskar under året från 410 till 232 Mkr.
Till 69 procent gäller åtagandet Vellinge Koncern AB.
Kontroll
• Budgetföljsamheten är stor.
• Prognossäkerheten är hög.
Under 2012 har kommunfullmäktige beslutat om utökat
borgensåtagande med 0,3 Mkr för Söderslätts Flygklubb,
borgen för Framtidskompassen AB för lån maximalt 3,2 Mkr
avseende Rosentorpskolan samt borgen för Höllvikens
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 59
Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling
(siffror inom parentes avser föregående år)
Sammanställd redovisning
Nyckeltal
Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en samlad
bild av kommunens åtagande oberoende av om verksamheten
bedrivs i kommunens eller i de kommunala bolagens regi.
Mkr
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
1 450,7
1 498,5
1 579,3
70,4
34,4
21,0
Balansomslutning, Mkr
2 466,4
2 744,5
2 622,5
Eget kapital, Mkr
1 071,9
1 106,3
1 120,2
43
40
43
1 378
1 334
1 310
Verksamhetens kostnader, Mkr
I ”Koncernen Vellinge kommun” ingår Vellinge kommun,
Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB och Vellinge
Exploaterings AB (VEXAB). Koncernen omsätter, mätt i
verksamhetskostnader 1 579,3 Mkr, varav 98 procent avser
kommunens verksamhet.
Årets resultat Mkr
Soliditet, %
Antal anställda
Årets resultat
Kommunkoncernens resultat för 2012 är 21,0 Mkr. Av resulta­
tet svarar kommunen för 12,9 (70,0) Mkr och bolagen för 8,1
(0,4) Mkr. Alla enheter, utom Vellinge Koncern AB, redovisar
ett positivt resultat under året. Resultatförändringen jämfört
med föregående år är -13,4 Mkr. Denna beror främst på ett
försämrat resultat för kommunen 2012 jämfört med 2011.
Årets resultat *
Mkr
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Vellinge kommun
70,0
26,6
12,9
Vellinge Koncern AB
-6,6
-6,2
-4,0
Vellingebostäder AB
0,1
0,9
0,9
Vellinge Exploaterings AB
2,1
7,4
8,9
Justeringar för interna mellanhavanden
4,8
5,7
2,3
70,4
34,4
21,0
Totalt Kommunkoncernen
* Årets resultat efter finansiella poster
Finansnetto
Finansnettot uppgår till -17 (-32) Mkr 2012. Orsaken till
förbättringen på 15 Mkr jämfört med 2011, beror framförallt på
att det i 2011 års räntekostnader ingick en post på 11 Mkr,
vilken avsåg förlust vid avyttring av värdepapper.
Investeringar
Nettoinvesteringarna uppgår till 172 Mkr, vilket är 32 Mkr lägre
än 2011. Av årets investeringsvolym har 99 Mkr utförts i
kommunens regi, medan resterande 73 Mkr avser bolagen.
Låneskuld och likviditet
Foto: Annika Lundh
60 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
Den nya finanspolicyn som kommunfullmäktige antog 2011
innebär att all upplåning till de kommunala bolagen Vellinge­
bostäder AB och VEXAB sker via kommunens internbank.
Foto: Annika Lundh
Kommunen har nu löst in samtliga externa lån inom kommun­
koncernen. Detta med undantag av 144 Mkr som Vellinge
Koncern AB har lånat upp externt för att finansiera förvärvet
från Vellinge kommun av aktierna i Vellingebostäder AB och
VEXAB.
Koncernens totala skulder har under året minskat med 107
Mkr, och uppgår vid årsskiftet till 1 457 Mkr. Långfristiga
skulder står för 120 Mkr av minskningen och kortfristiga
skulder ökar med 13 Mkr.
Långfristiga skulder uppgår till 939 (1 059) Mkr varav 47 (58)
procent av låneskulden återfinns i kommunen, 11 (14) i Vellinge
Koncern AB, 18 (14) i Vellingebostäder AB och 25 (14)
i VEXAB.
Likvida medel har under året minskat från 187 Mkr till 51 Mkr,
en minskning med 136 Mkr.
Soliditet
Soliditeten uppgår i bokslutet till 43 procent, vilket är en ökning
med 3 procent jämfört med föregående år.
Kommunkoncernens egna kapital har ökat med 14 Mkr under
året, medan balansomslutningen på tillgångssidan minskat med
122 Mkr. Minskningen av balansomslutningen på tillgångssidan
förklarar också årets soliditetsökning.
Om samtliga pensionsförpliktelser räknas som långfristiga
skulder uppgår soliditeten till 22 (20) procent.
Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling 61
Personal
(siffror inom parentes avser föregående år)
I denna redovisning lämnas uppgifter avseende kommunens
egen personal.
Genomsnittsåldern för tillsvidareanställda är 46,0 (46,3) år. För
kvinnor 46,3 (46,9) år, för män 45,1 (44,8) år.
Personalkostnader
Personalomsättning
Kommunens totala personalkostnader 2008-2012
2008
2009
2010
2011
2012
Totala
personalkostnader
605
547
524
525
513
varav löner personal
405
368
353
350
344
varav ersättningar
förtroendevalda
6
7
7
7
7
varav
arbetsgivaravgifter
141
115
112
108
105
varav
pensionskostnader
53
57
52
60
57
Mkr
De totala personalkostnaderna har fortsatt att minska mellan
åren 2011 och 2012. Ökad andel verksamhet utlagd på entre­
prenad förklarar detta.
I arbetsgivaravgifterna ingår premier till kollektivavtalsreglerade
försäkringar. Minskning av kostnaderna beror på att kommunen
från 2011 inte haft någon kostnad för en del av dessa försäkringar.
Pensionskostnaderna är 57 Mkr, varav 26 Mkr (25 Mkr) avser
direkta pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Drygt
16 Mkr (19 Mkr) är avsättningar till den individuella delen i
tjänstepensionen. För de delar av tjänstepensionen som är
säkrade via försäkringar, pension för inkomstdelar över
7,5 basbelopp och efterlevandepensionsförmåner, betalas 6 Mkr
(4 Mkr) i premier. På utbetalda pensioner och avsättningar till
tjänstepension betalas knappt 12 Mkr (12 Mkr) i särskild löne­
skatt. Pensionsskulden minskar under året med 3 Mkr, vilket
minskar pensionskostnaderna med motsvarande belopp.
Personalstruktur
Antal anställda 2008-2012
2008
2009
2010
2011
2012
1 537
1 380
1 364
1 320
1297
andel kvinnor (%)
80
75
74
72
71
andel män (%)
20
25
26
28
29
Antal anställda
Antalet anställda minskar under året med 23 personer eller 1,7
procent. För perioden 2008-2012 är minskningen 240 personer
eller 16 procent.
Minskningen av andelen kvinnor med 9 procent mellan 2008
och 2012 beror främst på att de verksamheter som lagts ut på
entreprenad är kvinnodominerade.
Av kommunens anställda vid årsskiftet är 1 035 (1 027)
tillsvidareanställda och 262 (293) visstidsanställda. I procenttal
motsvarar dessa siffror 80 (77) respektive 20 (23).
62 Personal
Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda ökar jämfört
med föregående år och uppgår till 8,5 (7,7) procent. 130 (102)
personer har nyanställts på tillsvidareanställningar under året.
Totalt har drygt 152 (187) tillsvidareanställda slutat sin anställ­
ning i kommunen under året. I denna summa ingår även de som
slutat p.g.a. entreprenadövergång. I åldersgruppen 60 år och
däröver har 33 (47) personer slutat, medan endast 1 (1) person i
åldersgruppen nyanställts.
Personalomsättningen kommer förmodligen att öka i framtiden.
Dels på grund av det ökande antalet pensionsavgångar, men
framför allt kommer personalomsättningen att vara betydligt
högre hos den personal kommunen kommer att rekrytera för
att ersätta pensionsavgångarna. Utmärkande för en sådan
personal­struktur som kommunen har, d.v.s. hög medelålder och
lång anställningstid, är en mycket låg personalomsättning. I den
takt kommunen nyrekryterar kommer omsättningen bland dessa
att öka, eftersom nyanställda och rekrytering av yngre generellt
sett medför en förhållandevis hög personalomsättning.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Sjukfrånvaro
Följande definitioner gäller för de sju nyckeltalen:
Total sjukfrånvaro 2008-2012 (%)
2008
2009
2010
2011
2012
5,69
4,31
4,09
4,24
4,22
57,27
46,6
40,13
40,36
45,34
Sjukfrånvaro
-Andel långtidssjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron minskar under perioden 2008-2012
från 5,69 procent till 4,22 procent och långtidssjukfrånvarons
andel av den totala sjukfrånvaron från 57,27 procent till
45,34 procent. Att minska sjukfrånvaron är ett kommun­
övergripande mål. Verksamheterna arbetar aktivt med analyser,
handlingsplaner och rehabiliteringsåtgärder för att få ned
framförallt långtidssjukfrånvaron.
I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i form av sju
nyckeltal i enlighet med gällande lagstiftning.
(%)
2011
2012
4,24
4,22
40,36
45,34
3. Sjukfrånvaro för kvinnor
4,97
4,91
4. Sjukfrånvaro för män
2,01
2,15
5. Sjukfrånvaro för 29 år eller yngre
3,75
3,40
6. Sjukfrånvaro 30-49
3,44
3,65
7. Sjukfrånvaro 50 år eller äldre
5,35
5,09
1. Total sjukfrånvaro
2. Andel långtidssjukfrånvaro
1.
Total sjukfrånvaro
Sammanlagd ordinarie arbetstid
2.
Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)
Total sjukfrånvarotid
3-7.
Summa sjukfrånvarotid för respektive grupp
Sammanlagd ordinarie arbetstid för respektive grupp
Pensionsavgångar
Under 2012 är antalet pensionsavgångar 28 (22). Antalet
tillsvidareanställda i åldrarna 61-65 år uppgår till 100 (110)
personer och det är cirka 20 per år som uppnår 65 år. Pensions­
avgångarna bedöms därför att bli relativt begränsade. Antalet
kan dock komma att variera under åren beroende på om fler
anställda nyttjar rätten att avgå med pension före 65 år. Detta
innebär att de tar ut sin pension temporärt d.v.s. hela den
intjänade pensionsrätten utbetalas under begränsad tid, fram till
65 år. De yrkesgrupper, där de största pensionsavgångarna
kommer att ske under de närmsta tio åren, är förskollärare och
lärare.
Rekryteringsläget
Det positiva rekryteringsläget fortsätter under året. Svårigheter
finns dock fortfarande främst vid rekrytering av vikarier samt
förskollärare och fritidspedagoger. Allt tyder dock på att denna
förbättring endast är av tillfällig natur och att rekryteringssvårig­
heterna kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Foto: Annika Lundh
Personal 63
Obalansen på arbetsmarknaden kommer att bli allt mer påtaglig,
med ett förhållandevis stort antal arbetslösa samtidigt som det
kommer att finnas en stor brist på arbetskraft. Bland annat med
den utbildningsbakgrund kommunen har behov av. Till detta
medverkar att i princip samtliga kommuner och landsting
befinner sig i samma situation, med hög medelålder bland de
anställda, stora avgångar och stort nyrekryteringsbehov. Stora
insatser måste under de kommande åren genomföras. Dels för
att göra arbete inom den kommunala sektorn attraktivt så att
ungdomar söker sig till adekvata utbildningar, dels för att göra
Vellinge kommun till den mest attraktiva arbetsgivaren i regionen.
Nöjdmedarbetarundersökning 2012
Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning 2012
höjdes från 3,64 år 2010, till 3,76 på en femgradig skala. De
områden som utmärkte sig mest positivt var ledarskap och
helhetsintryck av organisationen. Helhetsintrycket innebär att
våra medarbetare ser Vellinge kommun som en bra arbetsgivare
och kan rekommendera andra att arbeta här.
Kompetensutveckling
Majoriteten av cheferna har genomfört vårt ledarprogram
som inriktar sig på det personliga ledarskapet. Programmet
fortsätter 2013.
Löneöversyn
Utfallet av årets löneöversyn för samtliga förbund blev runt
3,7 procent.
Foto: Annika Lundh
64 Personal
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Året i siffror
Foto: Annika Lundh
Året i siffror 65
Fem år i sammandrag
2008
2009
2010
2011
2012
Antal invånare 31/12
32 843
33 162
33 303
33 510
33 615
Skattesats kommunen
18,50
18,50
18,50
18,50
18,50
Skattesats landstinget
10,39
10,39
10,39
10,39
10,39
– Vellinge-Månstorp
0,28/1,33
0,24/1,33
0,22/1,33
0,22/1,33
0,22/1,33
– Höllviken
0,11/0,82
0,11/0,87
0,11/0,87
0,13/0,89
0,13/0,89
– Skanör-Falsterbo
0,19/1,18
0,19/1,18
0,21/1,20
0,21/1,20
0,21/1,20
-48,9
69,3
70,0
26,6
16,5
-4,2
5,8
5,5
2,0
1,2
1 173,6
1 181,0
1 211,1
1 265,5
1 325,6
9,0
0,6
2,5
4,5
4,7
1 162,9
1 199,4
1 280,1
1 308,1
1 339,3
Begravningsavgift/total begravnings- och kyrkoavgift:
RESULTATRÄKNING
Resultat före extraordinära poster, Mkr
– I % av skatteintäkter netto
Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar
– I Mkr
– I % från föregående år
Skatteintäkter netto
– I Mkr
5,0
3,1
6,7
2,2
2,4
-38,2
50,9
1,0
-16,0
-0,8
42 928
45 730
47 918
38 988
51 126
7 216
8 284
11 026
16 977
12 494
-
24 600
26 073
30 337
28 083
– kr/invånare
33 460
34 576
34 429
35 010
35 074
– kommunen, Mkr
1 098,9
1 146,6
1 146,6
1 173,2
1 179,0
– koncernen, Mkr
1 026,8
1 071,5
1 071,9
1 106,3
1 120,2
Soliditet (eget kapital i % av totalt kapital)
66
64
58
48
47
– med full skuldföring av pensionsåtagande
34
34
32
25
25
– koncernen (redovisad)
49
47
43
40
43
16 457
17 794
17 425
12 232
6 890
166
142
142
167
99
Personalkostnader, Mkr
605
547
524
525
513
Varav pensionskostnader
53
57
52
60
57
– I % från föregående år
Finansnetto, Mkr
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar, kr/invånare
Låneskuld kommunens egen verksamhet, kr/invånare
Låneskuld koncernen, kr/invånare
Eget kapital
Borgensåtagande, kr/invånare
KASSAFLÖDESANALYS
Nettoinvesteringar, Mkr
PERSONAL
66 Fem år i sammandrag
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Resultaträkning
Mkr
Not
Sammanställd
redovisning
2011
Sammanställd
redovisning
2012
Kommunen
2011
Kommunen
2012
Budget
2012
Verksamhetens intäkter
(1)
334,8
364,1
263,2
292,7
249,0
Verksamhetens kostnader
(2)
-1 498,5
-1 579,3
-1 470,7
-1 552,0
-1 531,8
-77,7
-86,2
-58,0
-66,3
-62,2
-1 241,4
-1 301,4
-1 265,5
-1 325,6
-1 345,0
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
(3)
1 349,9
1 403,3
1 349,9
1 403,3
1 402,3
Generella statsbidrag och utjämning
(4)
-41,8
-64,0
-41,8
-64,0
-60,8
Finansiella intäkter
(5)
15,8
15,5
18,2
28,5
17,6
Finansiella kostnader
(6)
-48,2
-32,6
-34,2
-29,3
-29,1
0,1
0,2
34,4
21,0
26,6
12,9
2,0
Överfört konjunkturstöd från 2010
17,0
Skattekostnader
Årets resultat
(7)
Kassaflödesanalys
Mkr
Not
Sammanställd
redovisning
2011
Sammanställd
redovisning
2012
34,4
21,0
26,6
12,9
(22)
73,7
81,0
56,9
61,7
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
108,1
102,0
83,5
74,6
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-31,3
86,6
4,8
114,2
Kommunen
2011
Kommunen
2012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
-3,7
-14,7
-3,7
-14,7
Ökning/minskning kortfristiga skulder
168,1
-50,8
-1,0
-60,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten
241,2
123,1
83,6
113,4
-204,5
-172,2
-167,0
-99,0
3,4
7,5
0,6
7,4
3,0
1,6
3,0
1,6
-198,1
-163,1
-163,4
-90,0
195,2
-120,6
195,2
-120,6
0,0
247,3
304,4
247,3
Ökning/minskning av lån hos kommunala företag
0,0
-183,9
0,0
0,0
Ökning/minskning långfristiga fordringar
0,1
-5,8
0,1
-5,8
-82,9
0,0
-264,4
-247,3
112,4
-63,0
235,3
-126,4
-37,0
-33,0
-37,0
-33,0
118,5
-136,0
118,5
-136,0
68,5
187,0
68,5
187,0
187,0
51,0
187,0
51,0
Ökning/minskning pensionsmedelsförvaltning
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillångar
(23)
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Inbetalda investeringsbidrag och anläggningsavgifter
Kassaflöde från investeringsverksamheten
(23)
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning/minskning lån för kommunen
Ökning/minskning lån för kommunala företag
Ökning/minskning utlåning till kommunala företag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Resultaträkning, kassaflödesanalys 67
Balansräkning
Sammanställd
redovisning
Sammanställd
redovisning
Kommunen
Kommunen
Not
2011
2012
2011
2012
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
(8)
1 838,7
1 901,1
1 235,4
1 243,3
Maskiner och inventarier
(9)
41,6
59,3
40,3
58,7
Värdepapper, andelar, bostadsrätter
(10)
28,8
28,8
28,8
28,8
Lånefordran kommunala företag
(12)
Övriga långfristiga fordringar
(13)
2,0
7,8
2,0
7,8
1 911,1
1 997,0
1 306,5
1 718,6
403,0
417,7
403,0
417,7
304,4
171,7
151,4
Mkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
380,0
Omsättningstillgångar
Pensionsmedelsförvaltning
(11)
Lånefordran kommunala företag
(14)
Övriga kortfristiga fordringar
(14)
243,4
156,8
265,6
Kassa och bank
187,0
51,0
187,0
51,0
Summa omsättningstillgångar
833,4
625,5
1 160,0
791,8
2 744,5
2 622,5
2 466,5
2 510,4
1 106,3
1 120,2
1 173,2
1 179,0
34,4
21,0
26,6
12,9
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital
(15)
varav årets resultat
varav överfört till avsättning
-7,1
-7,1
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
(11,20)
40,3
37,8
40,3
37,8
Avsättning medfinansiering
(16)
33,0
0,0
33,0
0,0
Andra avsättningar
(16)
Summa avsättningar
7,1
7,1
73,3
44,9
73,3
44,9
842,9
Skulder
Långfristiga skulder
(17,18)
1 059,0
938,9
915,0
Kortfristiga skulder
(19)
505,9
518,5
305,0
443,6
Summa skulder
1 564,9
1 457,4
1 220,0
1 286,5
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
SKULDER
2 744,5
2 622,5
2 466,5
2 510,4
2,8
0,0
Inga
Inga
551,2
546,7
551,2
546,7
1,8
1,8
0,0
0,0
86,8
87,6
409,9
231,6
40
43
48
47
Panter och ansvarsförbindelser
Ställda panter
Pensionsförpliktelser
(11,20)
Övriga ansvarsförbindelser
Borgensåtaganden
Soliditet i %
68 Balansräkning
(21)
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Driftredovisning per nämnd/verksamhet
Mkr
Bokslut
2011
Bokslut 2012
Budget
2012
Intäkter
Kostnader
Netto
-14,0
-12,0
-0,9
-69,5
-96,4
0,6
7,4
0,2
75,8
84,0
-12,6
-14,4
-1,9
-146,5
-175,4
-12,0
-7,0
-1,7
-70,7
-91,4
-16,4
-8,8
-1,1
-80,0
-106,3
PRODUKTION
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Vård och omsorg
Särskilt riktade insatser
Gemensam verksamhet
SUMMA
0,1
-0,1
6,8
2,1
0,3
-0,2
9,0
14,2
49,8
458,4
58,1
9,1
4,1
593,7
-13,4
-49,9
-461,0
-56,5
-8,8
-5,3
-594,9
0,8
-0,1
-2,6
1,6
0,3
-1,2
-1,2
0,0
0,0
-0,7
0,0
0,0
0,7
0,0
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Vård och omsorg
SUMMA
-1,3
-4,3
-3,9
-9,5
0,0
9,4
0,0
9,4
-1,6
-13,5
-4,0
-19,2
-1,6
-4,1
-4,0
-9,7
-1,4
-4,1
-2,4
-7,9
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Vård och omsorg
SUMMA
-0,8
-65,9
-85,4
-6,7
-158,8
0,2
3,2
4,2
0,0
7,6
-0,8
-71,3
-99,3
-7,2
-178,6
-0,6
-68,1
-95,1
-7,2
-171,0
-0,5
-67,1
-92,4
-6,7
-166,7
UTBILDNINGSNÄMND
Politisk verksamhet
Pedagogisk verksamhet
SUMMA
-2,2
-718,9
-721,1
0,0
47,1
47,1
-2,1
-802,6
-804,7
-2,1
-755,5
-757,6
-2,1
-764,0
-766,1
OMSORGSNÄMND
Politisk verksamhet
Vård och omsorg
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
SUMMA
-1,5
-285,1
-36,5
-5,6
-328,7
0,0
42,0
9,8
0,0
51,8
-2,0
-337,9
-43,5
-6,0
-389,4
-2,0
-295,9
-33,7
-6,0
-337,6
-2,2
-296,1
-31,1
-6,0
-335,4
-1 305,5
793,6
-2 162,2
-1 368,5
-1 382,4
3,3
13,3
0,0
0,3
16,9
3,1
177,3
58,7
29,2
268,3
-2,9
-169,0
-64,7
-30,7
-267,3
0,2
8,3
-6,0
-1,5
1,0
0,2
14,2
0,0
0,0
14,4
-32,5
6,7
48,9
0,0
16,9
-0,6
-35,0
6,6
54,0
-35,0
23,5
53,4
-30,0
-1 265,5
1 078,2
-2 403,9
-1 325,6
-1 345,0
KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION, KOMMUNSTYRELSE M.FL.
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Gemensam verksamhet
SUMMA
SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
BALANSRÄKNINGSENHETER
Mark och exploatering
Fastighet
Vatten och avlopp
Avfall
SUMMA BR-ENHETER
PENSIONER
ARBETSGIVARAVGIFTER/ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR
INTERN RÄNTA M.M.
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
53,0
Driftredovisning 69
Investeringsredovisning
Utfall
Budget
Totalbudget
Total utgift
Budget-
2012
2012
t.o.m. 2012
t.o.m. 2012
avvikelse
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
17,5
18,5
18,5
17,5
1,0
Inventarier kulturskola
1,7
1,7
1,7
1,7
0,0
Vanningen gaspanna/solfångare
1,8
2,7
2,7
1,8
0,9
Gyahallen ombyggnad omkl rum
0,1
2,5
2,5
0,1
2,4
Ombyggnad Borgen kulturskola
11,2
9,7
10,5
11,9
-1,4
Ombyggnad kök Villa Lundia
4,5
5,2
5,5
4,8
0,7
Utemiljö skolor/förskolor
0,6
1,0
2,0
1,5
0,5
Höllvikens förskola omb kök
0,0
4,5
4,5
0,0
4,5
St Hammar, ny skola inkl café
2,8
0,0
167,3
175,4
-8,1
Inventarier St Hammar nya skola
2,6
4,4
16,0
12,3
3,7
Sandeplanskolan ombyggnad
6,2
15,0
15,0
6,2
8,8
Ängdala trafik
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
Ängdala förskola/skola etapp I-III
1,9
2,1
33,0
32,8
0,2
Ljungenskolan tillbyggnad förråd
0,4
0,8
0,8
0,4
0,4
Arrie ny förskola
0,2
20,0
20,0
0,2
19,8
Månstorps förskola
0,5
12,0
12,0
0,5
11,5
0,2
0,9
1,0
0,3
0,7
Ny växel
2,8
1,0
1,0
2,8
-1,8
IT-utrustning
0,4
4,0
4,0
0,4
3,6
Fjärraccess och asssethantering
0,5
0,0
0,0
0,5
-0,5
NÄMND/PROJEKT
Mkr
KOMMUNSTYRELSE
Politisk verksamhet
Medel till förfogande
Infrastruktur
Markinköp
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Vård och omsorg
Kronodalsgården om- och tillbyggnad
Gemensam verksamhet
3,1
8,7
18,7
13,1
5,6
59,1
115,0
337,0
284,3
52,7
Totalstation Mätning Beräkning Kartframställning
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
SUMMA
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
Förändring lekplats
0,3
1,0
1,0
0,3
0,7
Invallning Skanör/Falsterbo
1,2
4,0
4,0
1,2
2,8
Belysning
0,8
4,0
4,0
0,8
3,2
GC-väg Lillhagens ridhus
0,0
1,5
1,5
0,0
1,5
Brandbil Vellinge
1,3
4,0
4,0
1,3
2,7
GC-väg Vellingebacken
0,2
0,0
0,5
0,7
-0,2
Gaskonvertering
SUMMA
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Infrastruktur
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Infrastruktur
70 Investeringsredovisning
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
NÄMND/PROJEKT
Utfall
Budget
Totalbudget
Total utgift
Budget-
2012
2012
t.o.m. 2012
t.o.m. 2012
avvikelse
Olsgården exploatering
0,0
2,0
2,0
0,0
2,0
Påfågeln exploatering
0,0
1,0
1,0
0,0
1,0
Nytt stall Hovbacken
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
Medfinansiering GC-väg Gessie
0,0
3,0
3,0
0,0
3,0
Medfinansiering Kämpingev - Skegriev
0,0
2,0
2,0
0,0
2,0
Sjögatan exploatering
0,0
1,0
1,0
0,0
1,0
Nyckelhålsparken Höllviken
0,2
4,0
4,0
0,2
3,8
Börjesgången
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
Medel till förfogande
0,0
2,0
2,0
0,0
2,0
Inventarier St Hammar sporthall
0,4
0,4
1,0
1,0
0,0
Mkr
Fritid och kultur
Ombyggnation stallboxar Lillhagen
0,4
0,3
0,3
0,4
-0,1
Konstgräs V Ingelstad
4,1
4,0
4,0
4,1
-0,1
Konstinköp
0,0
0,7
0,7
0,0
0,7
Inventarir Skanörs bibliotek
1,5
1,5
1,8
1,8
0,0
Affärsverksamhet
Ombyggnad pumpstationer
1,2
1,0
1,0
1,2
-0,2
Dagvattenledning V Ingelstad
0,1
1,5
1,5
0,2
1,3
Servisledningar
1,1
0,0
0,0
1,1
-1,1
Mark vattenverk Höllviken
1,7
0,0
0,0
1,7
-1,7
Överföringsledning Höllviken-Skanör/Falsterbo
0,7
6,3
6,3
0,8
5,5
Falsterbokanalen
0,3
0,0
1,5
1,5
0,0
Vattendom
0,2
0,0
0,0
0,2
-0,2
Förstärkning spillvatten Höllviken
5,9
1,5
6,5
8,9
-2,4
Förstärkningar spillvatten
0,1
2,8
2,8
0,1
2,7
Va-försörjning landsbygden
1,9
3,5
3,5
1,9
1,6
Förstärkning spillvatten Höllviken Räng Kungstorp
5,3
5,0
5,0
5,3
-0,3
Mölledalsvägen tömning dike
0,2
0,0
0,0
0,2
-0,2
Medel till förfogande
0,0
2,0
2,0
0,0
2,0
Kärl för mat- och restavfall
10,7
0,0
0,0
10,7
-10,7
SUMMA
39,9
60,3
68,2
45,7
22,5
Inköp av trygghetslarm/passage
0,0
0,5
2,8
2,3
0,5
SUMMA
0,0
0,5
2,8
2,3
0,5
99,0
176,1
408,3
332,3
76,0
OMSORGSNÄMND
Vård och omsorg
TOTALA NETTOINVESTERINGAR
Investeringsredovisning 71
Noter Mkr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Regleringsbidrag/-avgift
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
LSS-utjämning
Intäkter enligt
driftredovisning
1 050,4
1 078,2
1 050,4
1 078,2
Interna poster
-766,7
-765,2
-766,7
-765,2
Kollektivavtalad pension
-20,5
-20,3
-20,5
-20,3
Summa externa intäkter
263,2
292,7
263,2
292,7
Koncernexterna intäkter
71,6
71,4
334,8
364,1
Summa verksamhetens
intäkter
292,7
263,2
Kommunal fastighetsavgift
Summa
-jämförelsestörande post
AFA försäkringspremier för
år 2007 och 2008
-realisationsvinster på
anläggningstillgångar
0,5
16,9
-
16,9
1,8
0,5
1,7
2011
2012
2 257,9
2 337,5
2 257,9
2 337,5
-766,7
-765,2
-766,7
-765,2
-20,5
-20,3
-20,5
-20,3
Summa externa kostnader
1 470,7
1 552,0
1 470,7
1 552,0
Koncernexterna kostnader
27,8
27,3
Summa verksamhetens
kostnader
1 498,5
1 579,3
1 470,7
1 552,0
Avkastning
pensionsmedelsförvaltning
2012
-68,8
-74,1
54,5
50,2
54,5
-41,8
-64,0
-41,8
-64,0
Sammanställd
redovisning
2011
2012
2011
2012
14,8
14,5
14,8
14,5
Kommunen
0,0
11,6
0,0
1,7
1,5
1,3
0,7
2,0
0,6
15,8
15,5
18,2
28,5
Summa
Ränta, anläggningslån
Sammanställd
redovisning
2011
2012
2011
18,9
12,1
33,2
Aktieägartillskott
koncernföretag
Ränta, pensionsavsättning
Förlust avyttrade
värdepapper
Övrigt
Kommunen
10,9
Ränta, koncernkonto och
checkräkning
0,0
0,0
4,0
10,9
2012
11,9
10,8
5,4
3,5
2,0
4,0
2,0
0,0
10,9
0,0
0,1
0,8
1,8
1,1
48,2
32,6
34,2
29,3
Sammanställd
redovisning
2011
2012
1 320,9
1 388,0
1 320,9
1 388,0
Slutavräkning 2011
4,8
0,2
4,8
0,2
Slutavräkning 2012
(preliminär)
24,2
15,1
24,2
15,1
1 349,9
1 403,3
1 349,9
1 403,3
Skatteavräkningsintäkter
Not 4 Generella statsbidrag, utjämning och kommunal
fastighetsavgift
Kommunen
Kommunen
2011
2012
26,6
12,9
-0,5
-1,7
26,1
11,2
BR-enheternas resultat exklusive
reavinster
-18,3
0,6
Över-/underskott
prestationsfinansierad verksamhet
-6,3
2,8
Kommunen
Skatteintäkter
Årets resultat enligt
resultaträkning
Avgår
Reavinster vid försäljning anläggningstillgångar materiella
Officiellt balanskravsresultat
Avsatt resultatutjämning
Infrastrukturåtgärder
3,2
Sammanställd
redovisning
2011
2012
2011
2012
-58,6
-65,9
-58,6
-65,9
Överföring konjunkturstöd
17,0
1,3
5,0
1,3
5,0
Överföring konjunkturstöd
-17,0
Nationellt utjämningssystem
Barn- och ungdomssatsningar
1,9
Övrigt ombudgeterat
anslagsfinansierad verksamhet
-8,8
Internt balanskravsresultat
72 Noter
-74,1
50,2
Not 7 Balanskravsanalys
2011
Kostnadsutjämning
-68,8
0,0
Summa
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Inkomstutjämning
16,5
Övrigt
Not 3 Skatteintäkter
Summa
34,1
Ränta på likvida medel
Kommunen
I verksamhetens kostnader ingår lokalhyror enligt löpande avtal.
2012 uppgick dessa till 33,5 (28,1) Mkr, varav 32,1 (27,2) Mkr inom
kommunkoncernen.
Preliminära skatteintäkter
2012
16,5
Not 6 Finansiella kostnader
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kollektivavtalad pension
Kommunen
Not 5 Finansiella intäkter
Not 2 Verksamhetens kostnader
Interna poster
2011
34,1
Ränteintäkter på utlån kom
bolag
varav
Kostnader enligt
driftredovisning
Sammanställd
redovisning
2011
2012
-2,2
-2,7
11,9
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Not 10 Värdepapper, andelar, bostadsrätter
Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
Bokfört värde
Markreserv
Verksamhetsfastigheter
38,3
1 207,0
50,1
38,3
50,1
1 181,1
931,1
912,6
Sammanställd
redovisning
2011
2012
2011
2012
Aktier i helägda bolag
0,0
0,0
0,2
0,2
Aktier i övriga bolag
28,6
28,6
28,4
28,4
0,2
0,2
0,2
0,2
28,8
28,8
28,8
28,8
Bostadsrätter
Summa
28,7
28,7
10,5
10,5
155,6
162,1
155,6
162,1
0,2
1,9
0,2
1,9
62,9
60,7
62,9
60,7
4,5
4,5
4,5
4,5
Avsatt till pensioner per 01-01*
39,9
Skuldförändring netto*
253,9
271,6
0,2
0,2
Ränteuppräkning*
Mark för fastigheter för
annan verksamhet
29,5
29,5
0,0
0,0
Pågående ny-, till och
ombyggnad
58,1
110,9
32,0
40,6
1 838,7
1 901,1
1 235,4
1 243,2
Mark för
verksamhetsfastigheter
Fastigheter för
affärsverksamhet
Not 11 Pensioner
Mark för fastigheter för
affärsverksamhet
Publika fastigheter
Mark för publika
fastigheter
Fastigheter för annan
verksamhet
Summa
Ackumulerad avskrivning
Bokfört värde 31/12
2 857,0
2 994,4
1 944,3
2 008,1
-1 018,5
-1 093,9
-708,9
-764,8
1 838,7
1 901,1
1 235,4
1 243,3
1 718,5
1 838,7
1 129,9
1 235,4
Årets investeringar
191,5
143,1
155,6
69,5
Årets försäljningar
-2,1
-5,8
0,0
-5,6
-69,4
-75,5
-50,2
-55,9
1 838,7
1 901,1
1 235,4
1 243,2
Ingående värde
Avskrivningar
Utgående värde
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Not 9 Maskiner och inventarier
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
Avsatt till pensioner per 12-31
Ansvarsförbindelser
-pensionsförmåner intjänade
t.o.m. 1997*
2012
40,3
39,9
40,3
-1,1
-4,5
-1,1
-4,5
1,4
2,0
1,4
2,0
40,3
37,8
40,3
37,8
551,2
546,7
551,2
546,7
534,1
530,3
534,1
530,3
17,1
16,4
17,1
16,4
591,5
584,5
591,5
584,5
Aktier
199,6
211,7
199,6
211,7
Räntebärande värdepapper
151,6
152,8
151,6
152,8
51,8
53,2
51,8
53,2
403,0
417,7
403,0
417,7
Summa pensionsavsättningar
förpliktelser
Pensionsmedelsförvaltning
Egen placering
Summa
Marknadsvärde 445,6 (408,2) Mkr, varav aktier 227,0 (196,4) Mkr och
räntebärande värdepapper 218,6 (211,8) Mkr.
Pensionsmedlens användning
Förvaltning
403,0
417,7
403,0
417,7
Återlån
188,5
166,8
188,5
166,8
Pensionsåtagande
591,5
584,5
591,5
584,5
Dessa avser samtliga Vellinges pensionsförpliktelser såväl före som efter
1998.
260,3
212,9
241,4
-190,3
-200,6
-172,6
-182,7
Bokfört värde 31/12
41,6
59,3
40,3
58,7
Avsättning *
Ingående värde
37,0
41,6
35,6
40,3
Årets investeringar
13,0
29,0
12,6
Årets utrangeringar/försäljningar
-0,1
0,0
-0,1
Ackumulerade
avskrivningar
2011
varav
231,9
Anskaffningsvärde 31/12
Kommunen
Avsättning för pensioner
-förtroendevalda (2)
Summa fastigheter och
anläggningar
Anskaffningsvärde
Kommunen
Årets pensionskostnad
0,4
-2,5
0,4
-2,5
Utbetalningar *
31,7
32,1
31,7
32,1
28,9
Avgiftsbestämd del *
23,2
20,4
23,2
20,4
0,0
Försäkringspremier *
Avskrivningar
-8,3
-10,9
-7,8
-10,5
Utgående värde
41,6
59,3
40,3
58,7
Summa
5,0
7,2
5,0
7,2
60,3
57,2
60,3
57,2
* Inklusive särskild löneskatt (24,26%)
Noter 73
Not 12 Lånefordran kommunala företag
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
Varav balansräkningsenheter
160,0
BR Mark och exploatering
82,1
BR Fastighet
59,4
Lån till Vellingebostäder AB
-
0,0
-
Lån till Vellinge
Exploaterings AB
-
0,0
-
220,0
Summa
-
0,0
-
380,0
BR VA
BR Avfall
Summa BR
Not 13 Övriga långfristiga fordringar
Utlämnade anslagstäckta lån
Förskottering Trelleborgsbanan
Summa
2011
2012
82,3
82,1
82,3
68,0
59,4
68,0
0,0
-6,0
0,0
-6,0
11,4
2,8
11,4
2,8
152,9
147,1
152,9
147,1
12,8
9,6
12,8
9,6
Varav balanserade över-/underskott
prestationsfinansierad verksamhet
Sammanställd
redovisning
2011
2012
2011
2012
2,0
1,8
2,0
1,8
-
6,0
-
6,0
2,0
7,8
2,0
7,8
Kommunen
Pedagogisk
Vård och omsorg
Summa
Ombudgetering Ljungen
Not 14 Kortfristiga fordringar
1,9
2,3
1,9
2,3
14,7
11,9
14,7
11,9
17,0
17,0
17,0
17,0
Varav
Överföring konjunkturstöd
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2,2
Kommunen
2011
2012
149,6
154,8
65,1
106,6
171,7
Övrigt ombudgeterat
anslagsfinansierad verksamhet
2,2
2,0
Ombudgetering V Ingelstad
8,8
2,7
2,0
2,7
8,8
Rörelsekredit
-Vellingebostäder AB
0,0
-Vellinge Exploaterings AB
0,0
0,0
0,0
Delsumma
0,0
0,0
304,4
Fakturafordringar
11,7
10,1
11,7
9,9
Kommunalskatt
44,2
44,2
Kommunal fastighetsavgift
12,4
31,8
39,6
18,0
3,1
5,7
24,0
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
33,1
39,6
18,0
3,1
5,7
25,0
Momsfordran
39,0
15,1
36,5
11,0
Detaljplaner
5,7
5,0
5,7
5,0
Koncernkonto (VEBOA,
VKAB)
0,0
0,0
25,9
-
Exploateringsverksamhet
68,6
30,4
3,1
1,7
156,8
68,6
30,4
3,1
1,6
323,1
Statsbidragsfordringar
7,5
Ensamkommande barn
4,8
Skattekonto
Diverse kortfristiga fordringar
Summa
15,8
0,6
243,4
12,4
7,5
4,8
15,8
0,7
570,0
Not 16 Övriga avsättningar
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
70,0
33,0
70,0
33,0
-
-
-
-
Årets utbetalningar
-37,0
-33,0
-37,0
-33,0
Utgående avsättning
33,0
0,0
33,0
0,0
-
-
-
7,1
-
7,1
-
-
-
7,1
-
7,1
Avsatt för medfinansiering Trelleborgsbanan
Redovisat värde vid årets
början
Nya avsättningar
Avsatt för deponier
Redovisat värde vid årets
början
Nya avsättningar
Årets utbetalningar
Utgående avsättning
Not 17 Låneskulder
Not 15 Eget kapital
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Ingående balans enligt
fastställd balansräkning
1 071,9
Överfört till avsättning för
deponier Avfall
Ingående eget kapital justerat
1 106,3
Kommunen
2011
2012
1 146,6
1 173,2
-7,1
-7,1
1 099,2
1 166,1
Förändring av eget kapital
enligt resultaträkning
34,4
21,0
26,6
12,9
Utgående eget kapital
enligt balansräkning
1 106,3
1 120,2
1 173,2
1 179,0
74 Noter
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
2011
2012
0,0
Kreditgivare
Swedbank
540,2
96,0
443,4
SEB
364,2
48,0
199,6
0,0
Kommunobligation
200,0
1 000,0
200,0
1 000,0
96,0
0,0
30,3
0,0
0,8
0,0
0,0
0,0
1 201,2
1 144,0
873,3
1 000,0
varav kortfristig del
184,6
248,0
0,7
200,0
varav långfristig del
1 016,6
896,0
872,6
800,0
Handelsbanken
Nordea
Summa
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Sammanställd
redovisning
Not 19 Kortfristiga skulder
Kommunen
2011
2012
2011
2012
-Kommunen
568,9
448,3
568,9
448,3
-Vellinge Koncern AB
144,0
144,0
0,0
0,0
-Vellingebostäder AB
154,3
225,1
149,6
225,1
-Vellinge Exploaterings AB
334,0
326,6
154,8
326,6
1 201,2
1 144,0
873,3
1 000,0
Löptid t.o.m. 5 år
-
-
873,3
1000,0
Genomsnittlig upplåningsränta (%)
-
-
3,64
2,38
Upplånat för
Summa
Tilläggsupplysning. Kommunens finanspolicy reviderades senast 2011.
Policyn reglerar finansverksamheten, varmed avses upplåning, utlåning,
borgen, likviditetshantering/betalningar, kortfristiga placeringar och förvaltning av pensionsmedel. Varje helägt bolag inom kommunkoncernen
ska utarbeta en finanspolicy för sin verksamhet inom ramen för den av
fullmäktige antagna finanspolicyn.
Not 18 Långfristiga periodiserade intäkter
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
110,6
130,6
95,2
15,6
15,8
15,6
15,8
134,4
119,8
120,2
107,7
7,1
7,7
7,1
7,7
184,6
248,0
0,7
200,0
Hälsorådet
4,0
4,0
4,0
4,0
Civil beredskap
4,4
4,9
4,4
4,9
Vård och omsorg
4,3
4,5
4,3
4,5
Ensamkommande flyktingbarn
0,4
0,1
0,4
0,1
Överuttag VA
2,0
0,0
2,0
0,0
Vellinge Exploaterings AB
0,0
-
11,0
-
Vellinge Koncern AB
0,0
0,0
-
2,0
Momsskuld
1,2
0,1
1,2
0,1
4,9
3,0
3,5
1,6
505,9
518,5
305,0
443,6
Upplupna pensionskostnader
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Personalens källskatter och
löneavdrag
Kortfristiga låneskulder
Summa
39,6
41,2
Periodiserad anläggningsavgift VA
-2,1
-3,0
-2,1
-3,0
Summa VA-anläggningsavgifter
37,5
38,2
37,5
38,2
5,2
5,2
5,2
5,2
-0,3
-0,5
-0,3
-0,5
4,9
4,7
4,9
4,7
42,4
42,9
42,4
42,9
-VA-anläggningsavgifter
49
49
49
49
-gator och vägar
31
30
31
30
8
7
8
7
Summa förutbetalda intäkter
143,0
Leverantörsskulder
Diverse kortfristiga skulder
41,2
Summa investeringsbidrag
2012
2012
39,6
Periodiserat investeringsbidrag
2011
2011
VA-anläggningsavgifter
Investeringsbidrag
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Kommunen
Återstående antal år (vägt snitt)
-övriga investeringsbidrag
Spillvattenutbyggnaden i Hötofta. Foto: Annika Lundh
Noter 75
Not 22 Justering för ej likviditetspåverkande poster
Not 20 Upplysning om pensionsförpliktelser
Sammanställd
redovisning
2011
2012
Sammanställd
redovisning
Kommunen
2011
Av- och nedskrivningar
39,9
40,3
39,9
40,3
-Nyintjänad pension
2,3
0,2
2,3
0,2
-Ränte- och
basbeloppsuppräkningar
1,2
1,6
1,2
1,6
-Arbetstagare som
pensioneras
-1,5
0,0
-1,5
0,0
-Sänkning av
diskonteringsränta
2,1
0,0
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
2,1
0,0
0,2
-0,7
0,2
-0,7
-4,0
-3,1
-4,0
-3,1
Förändring av löneskatt
0,1
-0,5
0,1
-0,5
Utgående avsättning
40,3
37,8
40,3
37,8
-Övrigt
Årets pensionsutbetalningar
Pensionsförpliktelser,
ansvarsförbindelse
Ingående
ansvarsförbindelse
512,2
551,2
512,2
551,2
-Ränte- och
basbeloppsuppräkningar
10,9
20,9
10,9
20,9
-Sänkning av
diskonteringsränta
29,9
0,0
29,9
0,0
-Bromsen
21,1
0,0
21,1
0,0
-Aktualisering
-1,0
-0,3
-1,0
-0,3
Pensionsutbetalningar
Förändring av löneskatt
Utgående förpliktelse
-7,9
-1,9
-7,9
-1,9
-21,9
-22,3
-21,9
-22,3
7,6
-0,9
7,6
-0,9
551,2
546,7
551,2
546,7
93
94
93
94
Not 21 Borgensåtagande
Sammanställd
redovisning
Kommunen
Vellinge Koncern AB
0,0
2012
0,0
144,0
2012
144,0
Vellingebostäder AB
0,0
0,0
2,3
0,0
2011
2011
0,0
0,0
177,6
0,0
Bostadsrättsföreningar
28,4
28,4
28,4
28,4
Sydvatten
32,4
32,4
32,4
32,4
Kommunalt förlustansvar, 40 %
av låneskulden för egna hem
1,5
1,2
1,5
1,2
Sysav
3,2
3,5
3,2
3,5
Föreningar m.m.
20,5
22,1
20,5
22,1
Summa
86,0
87,6
409,9
231,6
Vellinge Exploaterings AB
76 Noter
2012
86,2
2011
58,0
2012
66,3
-0,2
-2,5
-0,2
-0,2
-2,5
-0,2
Intäktsföring anläggningsavgifter
-0,8
-0,9
-0,8
-0,9
Övriga ej likviditetspåverkande
poster
-0,1
0,2
-
0,7
0,4
0,4
Reavinster
-3,3
-1,8
-0,5
-1,7
Summa
73,7
81,0
56,9
61,7
Not 23 Nettoinvesteringar
Sammanställd
redovisning
Utgifter enligt redovisning
Årets anläggningsavgifter,
periodiseras
Årets investeringsbidrag,
periodiseras
Summa
Kommunen
206,1
2012
172,2
168,6
2012
99,0
-4,6
-1,6
-4,6
-1,6
3,0
1,6
3,0
1,6
0,0
0,0
0,0
0,0
204,5
172,2
167,0
99,0
2011
2011
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Förvaltade stiftelser
Enligt stiftelselagen ingår redovisningen av stiftelser ej i kommunens resultatoch balansräkning. Den 31 december 2012 förvaltade kommunen 5 stiftelser
vars egna kapital uppgår till:
Sammanställd
redovisning
286
2012
288
Skolans samfond
Fond för allmänna kommunala
ändamål
82
133
90
148
Vellinge Gymnasieskolas
stipendiefond
Skanör-Falsterbo
Hantverksförening
679
663
16
15
1 196
1 204
Summa
2012
Kommunen
Social samfond
2011
Förpliktelsen har minskats genom att försäkring tecknats för
efterlevandeskydd och anställda med årslön över 7,5 basbelopp
Aktualiseringsgrad %
77,7
Intäktsföring av förutbetalda
investeringsbidrag
Avsättningar
Inkomster enligt redovisning
Avgår
Nya förpliktelser under året
-Övrigt
2011
2012
Pensionsförpliktelser,
avsättning
Kommunen
2011
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Balansräkningsenhet mark och exploatering
Bokslut
2011
7,0
-2,9
0,0
4,1
Bokslut
2012
3,0
-2,0
0,0
1,0
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
0,1
-0,8
0,1
-0,9
ÅRETS RESULTAT
3,3
0,2
BALANSRÄKNING
Not Bokslut Bokslut
2011
2012
RESULTATRÄKNING
Mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNAD
Mkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Mark
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Koncernkonto
Fordringar
Exploateringsverksamhet
Summa omsättningstillgångar
(2)
(1)
SUMMA TILLGÅNGAR
37,1
37,1
49,0
49,0
6,6
5,3
68,6
80,5
8,5
0,1
30,4
39,0
117,6
88,0
82,1
3,3
82,1
82,3
0,2
82,3
9,5
0,0
26,0
35,5
0,8
0,0
5,0
5,8
117,6
88,0
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
Varav årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Kortfristiga skulder
Exploateringsverksamhet
Långfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
(1)
Not 1 Exploateringsprojekt tkr
Proj
nr
E022
E011
E023
E003
E026
E014
E024
E027
E028
E029
E030
E032
E033
E034
E035
Exploateringsprojekt (tkr)
Kanalprojektet
Henrikdalsvägen
Skanörs Vångar
Bokslut Bokslut
2011
2012
717
748
4 361
4 361
-2 389 -44 491
Gässlingekroken
Räng Sand fd Strutsfarmen
Q8 Höllviken
Ö Grevie Tegelbruksområdet
Industriområde SV Vellinge del 2
V Ingelstad 6:1 m.fl.
St Hammar skola
Eskilstorp 8:1, Ryttaregatan
Falsterbo 2:1, f d stationsområde
Herrestorp 3:2
Kronodalsgården
Vellinge 99:27, Norrevångsgatan
-1 828
282
-316
-300
22 748
20 639
24 041
147
460
0
0
0
-1 828
277
-316
-300
21 974
22 188
27 601
90
-224
20
22
320
Summa
68 562
30 441
Not 2 Markreserv tkr
Bokslut Bokslut
Obj
nr
0200
0201
0202
0203
0205
0210
0211
0214
0216
0217
0220
0221
0223
0224
0225
0227
0228
0229
0232
0237
0238
0242
0243
0253
0256
0259
0260
0261
0264
0267
0268
0269
0273
0278
0279
0280
0281
0288
0289
0295
Markreserv (tkr)
Ve 68:3 Kommungården
Ö Grevie 9:40
Hv 19:54 (3:77, 7:78, 4:109)
Hv 19:54 Kioskbyggnad
Kämpinge 9:313 (3:102)
Koloniomr Vårdcentralen
Koloniomr Sk-Fbo församling
Ingelstad 32:11
Åkarpsgården
Ve 39:21, 40:67 m.fl.
Ingelstad 6:1
Ö Grevie 3:45, 9:12
Hv 23:7 (Kämpinge 10:1 kyrkan, Ängdala
skola)
Råbockav Fbo 4:186, 4:187
Nyckelh Hv 7:183, 7:184,7:180
Arrie 14:1
Hv 20:9
Hv 7:118 (Kämpinge 2:139)
Hv 8:22
Bröddarp 1:12 m.fl.
Eskilstorp 14:89 affärstomt
Hv 20:136, St H 24:191
Skanörs vångar 12:5, 12:11
Hv 21:9, 21:11 (till 21:10)
Falsterbo 4:178
Hököpinge 23:50 (från kommunstyrelsen)
Ve 59:35, 59:36
Fbo 4:163
Del Räng 10:1 V Kanalvägen
V Ingelstad 3:5 (från kommunstyrelsen)
V Ingelstad 24:13 (från kommunstyrelsen)
Vellinge 99:21 (från kommunstyrelsen)
Del av Gessie 12:5
Skanör 5:17
Höllviken 16:89
Skanör 11:11
Höllviken 16:90
Skanör 13:20
Skanör 13:21
Vellinge 8:3, Agneshill
SUMMA
2011
54
190
114
36
595
69
47
52
2 076
329
327
213
1 288
2012
54
190
114
27
595
69
47
52
2 076
329
327
213
1 288
26
1 294
33
301
139
914
626
23
32
53
5 646
1 900
428
2 510
389
1 824
21
1 012
190
4 776
1
1
1 459
1
4 061
4 061
26
1 294
33
301
139
914
626
23
32
53
0
1 900
428
2 510
389
1 824
21
1 012
190
4 776
1
1
1 459
1
4 061
4 061
17 500
48 956
37 112
Balansräkningsenhet mark och exploatering 77
Balansräkningsenhet fastighet
RESULTATRÄKNING,
Not
2012
Lokalhyra
-2,0
-2,2
Försäkringar
-1,3
-1,1
-87,5
Administration
-2,6
-3,8
-36,8
-41,9
Fastighetsskatt
-0,1
-0,1
49,7
47,9
Driftskostnader
-26,4
-29,5
Utemiljö
-6,3
-7,1
Fastighetsskötsel
-7,4
-7,0
2012
Verksamhetens intäkter
161,9
177,3
-75,4
Avskrivningar
Verksamhetens nettoresultat
Finansiella intäkter
0,0
0,0
Finansiella kostnader
-36,4
-39,6
Årets resultat
13,3
8,3
Reparationer
Periodiskt underhåll
Energisparåtgärder
BALANSRÄKNING
Mkr
Bokslut Bokslut
2011
2012
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Bostadsrätter
Summa anläggningstillgångar
Koncernkonto
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Övrig projektering/ombyggnad
-8,7
-5,8
-19,1
-23,3
0,0
-1,9
-1,1
-0,9
-0,3
-4,8
-75,3
-87,5
Energisparåtgärder avser av KS särskilt beslut på Vanningen
937,2
928,5
2,4
2,1
KASSAFLÖDESANALYS
0,2
0,2
Mkr
939,8
930,8
Omsättningstillgångar
Fordringar
Sanerings- och ventilationsåtgärder
Summa
TILLGÅNGAR
Fastigheter och anläggningar
Bokslut Bokslut
2011
2011
(1)
Mkr
Bokslut Bokslut
Mkr
Verksamhetens kostnader
Not 1 Verksamhetens kostnader
21,1
4,9
7,5
0,0
28,6
4,9
968,4
935,7
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
61,6
70,0
Varav årets resultat
13,3
8,3
Summa eget kapital
61,6
70,0
2011
2012
Den löpande verksamheten
Årets resultat
13,3
8,3
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
36,8
42,5
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
50,1
50,8
3,8
16,2
Ökning/minskning kortfristiga skulder
17,7
-36,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten
71,6
30,1
-132,7
-33,5
0,0
0,0
-132,7
-33,5
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Investeringsverksamheten
Nettoinvesteringar
Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Avsättningar
Bokslut Bokslut
Avsättningar
0,0
0,0
Finansieringsverksamheten
Summa avsättningar
0,0
0,0
Långfristig upplåning
125,0
13,0
Amorteringar av långfristiga skulder
-32,6
-36,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
92,4
-23,9
Årets kassaflöde
31,3
-27,3
Likvida medel vid årets början
-23,8
7,5
7,5
-19,8
36,8
41,9
Skulder
Långfristiga skulder
841,5
817,5
Kortfristiga skulder
65,3
28,4
0,0
19,8
Koncernkonto
(lån från finansförvaltningen)
Summa skulder
906,8
865,7
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
968,4
935,7
Likvida medel vid årets slut
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
0,6
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa
78 Balansräkningsenhet fastighet
36,8
42,5
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Balansräkningsenhet vatten och avlopp
RESULTATRÄKNING
Not
Mkr
Verksamhetens intäkter
Bokslut
Bokslut
Not 1
2011
2012
Mkr
55,6
58,4
Verksamhetens kostnader
-43,0
-51,0
Avskrivningar
-6,3
-6,6
Verksamhetens nettoresultat
6,3
Finansiella intäkter
Verksamhetens kostnader
(1)
Administration
Bokslut
Bokslut
2011
2012
-5,3
0,0
-5,3
-20,3
-23,6
-1,7
-0,1
-43,0
-51,0
Distribution av vatten
-18,8
0,8
Distribution av spillvatten
-17,4
0,3
0,3
Beredskapshöjande åtgärder
Finansiella kostnader
-6,6
-7,1
Årets resultat
0,0
-6,0
BALANSRÄKNING
Mkr
Bokslut Bokslut
2011
2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Distribution av dagvattenavlopp
Summa
Bokslut Bokslut
KASSAFLÖDESANALYS
2011
2012
Årets resultat
0,0
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
5,4
-6,0
7,7
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
5,4
1,7
-0,1
Mkr
Den löpande verksamheten
158,4
170,6
0,2
0,2
26,7
26,7
185,3
197,5
Fordringar
6,2
7,7
Koncernkonto
2,8
0,0
Försäljning av anläggningstillgångar
Summa omsättningstillgångar
9,0
7,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten
194,3
205,2
Fastigheter och anläggningar
Maskiner och inventarier
Bostadsrätter
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
0,0
-6,0
Varav årets resultat
0,0
-6,0
Summa eget kapital
0,0
-6,0
141,1
144,5
Långfristiga periodiserade intäkter
37,5
38,2
Kortfristiga skulder
13,7
16,0
2,0
0,0
Skulder
Långfristiga skulder
Skuld till VA-kollektivet
Ökning/minskning kortfristiga skulder
2,6
-1,5
0,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten
7,9
0,5
-9,4
0,0
-18,7
0,0
-9,4
-18,7
Långfristig upplåning
13,3
Anläggningaravgifter
3,1
-6,0
10,0
1,6
-6,7
10,4
4,9
Årets kassaflöde
8,9
Likvida medel vid årets början
-6,1
-13,3
2,8
2,8
-12,5
6,3
6,6
-0,9
2,0
7,7
Investeringsverksamheten
Nettoinvesteringar
Finansieringsverksamheten
Amorteringar av långfristiga skulder
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
0,0
12,5
Summa skulder
194,3
211,2
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
194,3
205,2
Koncernkonto
-1,5
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för långfristiga periodiserade intäkter
-0,8
Återföring överuttag VA-avgift
-0,1
Summa
5,4
(lån från finansförvaltningen)
Balansräkningsenhet vatten och avlopp 79
Balansräkningsenhet avfall
Not 1
Bokslut
Bokslut
Verksamhetens kostnader
2011
2012
2012
Hämtning RenoNorden
-11,7
-15,7
26,2
29,1
Tippavgifter Sysav
-8,4
-7,1
-26,0
-29,6
Återvinningsåtgärder
-4,0
-4,0
Avskrivningar
0,0
-1,1
Diverse
-1,9
-1,9
Verksamhetens nettoresultat
0,2
-1,6
Slamtömning
0,0
-0,8
Deponier
0,0
-0,1
Finansiella kostnader/intäkter
0,0
0,0
-26,0
-29,6
Bokslut
Bokslut
2011
2012
RESULTATRÄKNING
Not
Mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
(1)
Mkr
Bokslut
Bokslut
2011
Finansiella intäkter
0,1
0,1
Finansiella kostnader
0,0
0,0
Årets resultat
0,3
-1,5
Summa
KASSAFLÖDESANALYS
BALANSRÄKNING
Mkr
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Mkr
Den löpande verksamheten
TILLGÅNGAR
Årets resultat
0,3
-1,5
Anläggningstillgångar
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
0,0
1,1
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
0,3
-0,4
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Maskiner och inventarier
0,0
9,6
Summa anläggningstillgångar
0,0
9,6
Omsättningstillgångar
-1,6
0,4
Ökning/minskning kortfristiga skulder
4,5
1,4
3,2
1,4
Nettoinvesteringar
0,0
-10,7
Försäljning av anläggningstillgångar
0,0
0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0,0
-10,7
Långfristig upplåning
0,0
0,0
Amorteringar av långfristiga skulder
0,0
0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
0,0
0,0
Årets kassaflöde
3,2
-9,3
Likvida medel vid årets början
14,2
17,3
Likvida medel vid årets slut
17,3
8,0
0,0
1,1
0,0
1,1
2,3
1,9
Koncernkonto
17,3
8,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Summa omsättningstillgångar
19,6
9,9
Investeringsverksamheten
SUMMA TILLGÅNGAR
19,6
19,5
Fordringar
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
Varav årets resultat
Summa eget kapital
11,4
2,8
0,3
-1,5
11,4
2,8
Avsättningar
Avsättningar
0,0
7,1
Summa avsättningar
0,0
7,1
Skulder
Finansieringsverksamheten
Kortfristiga skulder
8,2
9,6
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Summa skulder
8,2
9,6
Justering för av- och nedskrivningar
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
80 Balansräkningsenhet avfall
19,6
19,5
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Redovisningsprinciper
Övergripande principer
Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att den
kommunala bokföringen och redovisningen skall fullgöras i
enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed
bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommen­
dationer och lagar eller genom att ny praxis på annat sätt
uppstår. I praktiken kan innebörden av god redovisningssed
idag lite förenklat sägas vara att tillämpa principerna om
fortvarighet, öppenhet och försiktighet.
Fortvarighetsprincipen. Redovisningsenheten förutsätts finnas
kvar inom en relevant överskådlig framtid. Detta innebär att det
är väsentligt vid redovisning att kunna jämföra över tiden. Av
fortvarighetsprincipen följer också principen om matchning,
vilken innebär att inkomster och utgifter som hör ihop redo­
visas under samma räkenskapsår.
Principen om öppenhet. Redovisningsinformation skall
förmedlas på ett så öppet och lättillgängligt sätt som möjligt.
Olika intressenters krav att redovisningen skall vara användbar
som ett beslutsunderlag kräver också förståelighet, relevans
och tillförlitlighet.
Försiktighetsprincipen. Tillgångar och intäkter får inte övervär­
deras medan skulder och kostnader inte får undervärderas.
Försiktighetsprincipen innebär också att förväntade vinster
aldrig får föregripas i redovisningen medan det motsatta gäller
för befarade förluster.
Tillämpning
Vellinge kommun följer den kommunala redovisningslagen och
tillämpar de rekommendationer som lämnats för kommunal
redovisning. Detta innebär bland annat att erforderliga periodi­
seringar skett så att kostnader och intäkter bokförts på det år
varan är levererad och tjänsten utförd.
Kommunens finansiella leasingavtal har en löptid på högst tre
år och redovisas som operationell leasing.
Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten periodiseras fr.o.m.
2007 under 50 år. Investeringsbidrag periodiseras fr.o.m. 2010
i enlighet med nyttjandeperioden för respektive investerings­objekt.
Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket bl.a.
innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som
avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen.
Pensionsförmåner intjänade efter 1998-01-01 redovisas som en
kostnad i resultaträkningen. Vidare utbetalas den intjänade
avgiftsbestämda ålderspensionen till arbetstagarna medan den
förmånsbestämda delen samt efterlevandeskyddet försäkras
bort och resterande del skuldbokförs. Pensionsåtagandena
inkluderar även löneskatt. Beräkningen av kommunens pen­
sionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS07.
Värdet på anläggningstillgångar minskas årligen i takt med ålder
och förslitning. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs
efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss
vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider/RKR:s
skrift om avskrivningar. Avskrivning påbörjas då en anlägg­
ning/utrustning tas i bruk.
Särskilt avsatta pensionsmedel, som förvaltas självständigt av
externa kapitalförvaltare i enlighet med kommunens finansiella
policy, redovisas som omsättningstillgång. Då syftet med
förvaltningen är riskspridning tillämpas kollektiv värdering till
det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet
(marknadsvärdet) på bokslutsdagen.
Sammanställd redovisning
Årsredovisningarna för kommunens aktiebolag har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd.
Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att kommunens bokförda värde på
aktier i Vellinge Koncern AB eliminerats mot dotterbolagets
egna kapital vid förvärvstillfället.
Koncerninterna kostnader, intäkter, fordringar och skulder har
eliminerats. Avskrivning har skett med 1 procent på bostads­
fastigheter och 2,5 procent på lokaler.
Uppskjuten skatt 22,0 procent redovisas på obeskattade
reserver i bolagen som övrig avsättning.
I balansräkningen klassificeras både anläggningsavgifter och
investeringsbidrag fr.o.m. 2011 som långfristiga skulder.
Redovisningsprinciper 81
Ordförklaringar
Anläggningslån Lån som upptas för att finansiera investeringar.
Nettokostnad Skillnaden mellan kostnader och intäkter.
Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas längre
Omsättningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas kortare
tid än ett år.
tid än ett år.
Avgiftsfinansieringsgrad Avgifter i procent av verksamhetens
bruttokostnader.
Personalomkostnad Omkostnader för personal (arbetsgivar­
avgifter, kompletteringspension och löneskatt).
Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggnings­
Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och hur det
tillgångar.
uppkommit.
Balanskrav Enligt Kommunallagen skall budgeten i normalfallet
Sammanställd redovisning Består av en resultat- och balans­
räkning och kassaflödesanalys i vilka kommunen och de
kommunägda bolagen betraktas som en ekonomisk enhet.
upprättas så att intäkterna exkl realisationsvinster överstiger
kostnaderna. Vid synnerliga skäl kan budget i obalans upprättas.
Större omstruktureringskostnader och stark finansiell ställning
nämns i lagens förarbeten som exempel på synnerliga skäl. Om
kostnaderna för visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall
det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet
enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren.
Balansräkning Visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital
kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den
visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats
fram (skulder och eget kapital).
Bokslut Avslutande av samtliga konton i bokföringen.
Delårsrapport Redovisning/bokslut upprättas per 31 augusti
för verksamheten från räkenskapsårets början.
Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och
skulder.
Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finan­
siella kostnader.
Inkomst En extern ekonomisk händelse som ökar kommunens
finansiella resurser.
Intern ränta Kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det
kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet.
Kapitalkostnad De interna kostnader i form av avskrivning
och intern ränta som påförs de förvaltningar som nyttjar
anläggningstillgångar i sin verksamhet.
Kassaflödesanalys Visar hur kommunen fått in pengar och hur
de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar
till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och
intäkter. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger
förändringen av likvida medel.
Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från
bokslutsdagen.
Likviditet Visar betalningsberedskapen på kort sikt.
Långfristiga skulder Skulder som förfaller mer än ett år efter
bokslutsdagen.
82 Ordförklaringar
Skattekrona Räkneenhet som tillämpas vid beräkning av
skatteunderlaget för kommunalskatt. En skattekrona motsvarar
100 kronor beskattningsbar inkomst.
Skatteunderlag Totalsumman av kommunmedlemmarnas
beskattningsbara inkomster.
Skuldsättningsgrad Andelen totala skulder/totala tillgångar.
Soliditet Andelen eget kapital/totala tillgångar.
Utgift En extern ekonomisk händelse som minskar
­kommunens finansiella resurser.
Vellinge kommuns årsredovisning 2012
Revisionsberättelse för år 2012
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder och genom
utsedd lekmannarevisor verksamheten i kommunens företag Vellinge Koncern AB,Vellingebostäder AB och Vellinge
Exploaterings AB.
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt
de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt
återredovisning till fullmäktige.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i
enlighet med fullmäktiges uppdrag.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig
grund för bedömning och ansvarsprövning.
Granskningen har haft den inriktning och omfattning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Redogörelse
för revisionen år 2012” och i under året avlämnade revisionsrapporter.
Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Vellinge kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande.
Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig.
Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är i huvudsak förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktigt uppställt.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2012 godkänns.
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Vellinge 2013-04-09
Bertil NilssonRodika Klinge
Per Larsson
Bo-Göran Olsson
Göran Wettbo
Kommunrevisionen. Foto: Marie Carlberg
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:
Redogörelse för revisionen år 2012
Revisionsrapporter avlämnade under året
Granskningsrapporter för Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB
Revisionsberättelse 83