Transcript Ålängsån i Ängelsfors biotopvårdsprojekt

1 Ålängsån i Ängelsfors biotopvårdsprojekt en förstudie 2010‐09‐14 Allumite Konsult AB Böril Jonsson 2 Innehåll: Vinjettbild: 1. Inledning Det största vandringshindret sid 1 sid 2 sid 3 3. Beskrivning av vandringshindren för fisk sid 4 4 .Förslag till omlöp och bifåra sid 5 5. Intressenter i projektet sid 6 2. Kartor över området 1. Inledning Detta är ett förslag till biotopförbättrande åtgärder i Ålängsåns strömmande vatten vid Ängelsfors, Hedemora Kommun. Anledningen är en förfrågan från Husby norra FVOF och Nedre Dalälvens Intresseförening. Denna rapport ingår i förstudien vars huvudsyfte är att ge riktlinjer för undanröjande av vandringshinder för fisk, främst öring, i Ålängsån. Rapporten är utförd av Böril Jonsson, Allumite Konsult AB som är ett företag inom fisk‐ och vattenvård. Vid ett möte 2008‐07‐02 med fiskevårdsområdet Husby norra FVOF, NEDA och antikvarie Sigrid Bergman, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Dalarna besöktes platsen och huvuddragen för det kommande förslaget fastslogs. Vid ytterligare ett möte 2010‐08‐19 ingick även representanter för berörda fastighets‐ och markägare, där det bestämdes att en förstudie skulle inledas. Enligt det ursprungliga förslaget antogs förslaget att omledning av vattendragets huvudflöde skulle arbetas fram. Därmed kan kulturlämningar i Ålängsåns fåra lämnas intakta. För en beskrivning av avrinningsområdet hänvisas till den tidigare rapporten Ålängsån i Engelsfors ett förslag till biotopvårdsprojekt i strömmande vatten daterad 2009‐04‐08. 3 2. Kartor över området Översiktskarta med de tre vandringshindren utmärkta 4 3. Beskrivning av vandringshindren för fisk Inom Ålängsåns nedre delar finns tre större vandringshinder för fisk och övriga akvatiska organismer. I sjön Edsken finns ett bestånd av storvuxen insjööring som endast har små områden för reproduktion idag. Att utöka möjligheterna skulle stärka beståndet avsevärt Och ge både kvalitativa och kvantitativa möjligheter för denna fiskart. Första hindret: Skibord, dammkonstruktion och brofundament 700 m från utloppet i sjön Edsken, bestående av natursten och betong. Fallhöjd 2,7 meter. Uppströms avvattnas en 0,3 ha stor fördämning. Position enligt rikets nät X‐671 38 75 – Y‐151 80 70 Andra hindret: Skibord och brofundament 450 m uppströms det första hindret, bestående av äldre stensättning av huggen natursten. Fallhöjd 1,3 meter.Uppströms avvattnas bl.a. den 1,2 ha stora Tubdammen Position enligt rikets nät X‐671 42 05 – Y‐151 77 50 Tredje hindret: Skibord och brofundament 300 m uppströms det andra hindret, bestående av äldre stensättning av huggen natursten. Fallhöjd 2,7 meter. Uppströms ansluter den 2,1 ha stora Nydammen. Position enligt rikets nät X‐671 42 65 – Y‐151 75 15 5 Sammantaget är sträckan där vandringshinder förekommer således 1,5 km längs vattenvägen från utloppet i Edsken räknat. Ytterligare uppströms är Ålängsån mer eller mindre befriad från större vandringshinder och fisken kan nå en stor potential av områden för reproduktion. Öringen kan efter leken återvända till Edsken både i den ursprungliga fåran och den nya föreslagna by pass fåran. Den sammanlagda fallhöjden inom de tre hindren är ca 10 meter och det är den höjd som skall fördelas längs vattendraget för att få en acceptabel fallvinkel för att ge gynnsamma vandrings‐möjligheter för fisken i framtiden. 4 . Förslag till omlöp och bifåra Med en serie åtgärder med omlöp och bifåror kan de tre vandringshindren elimineras för att ge fisken möjligheter att nå nya repoduktionsområden i Ålängsåns avrinningsområde. En mindre bifåra finns idag som från Nydammen till Tubdammen. Den vattenfylls endast vid höga flöden idag men avbördade vatten tidigare då Nydammens vattenyta var betydligt högre än idag på grund av nivåreglering. För att åtgärda det första hindret är ide´n att leda in huvuddelen av vattnet i denna bifåra och låta vattnet passera parallellt med Tubdammens västra strand och leda vattnet vidare via en ny fåra till området strax nedströms andra hindret. Detta skulle innebära att två vandringshinder kunde elimineras och nya produktivare fiskvägar skulle skapas. Själva arbetet i fåran utföres med grävmaskin med hjälp av de stenmassor som finns på plats och i närmaste omgivningarna. Med maskinen åstadkoms lämplig lutning, placering av substrat och bottenstruktur för samtidigt anlägga kompletterande lekgrusbottnar Den aktuella sträcka är ca 600 meter varav de sista 100 metrarna består av en ny sträckning av fåran med en ny brotrumma och passage under vägen till Engelsfors. Den trumma som idag finns under rv 270 är för liten och måste ersättas ty den ger inte den vattenförsörjning som erfordras. Trumman är dessutom för högt placerad i förhållande till Nydammens nivå. Dessa två nya trummor bör bestå av s.k. halvrör med naturstenbotten, vilket ger optimal effekt för att vandringsfisk skall passera uppströms i vattendraget. Den fallhöjd som måste fördelas inom ovan nämnda sträcka motsvarar ca 5 meter och här Måste en optimal fördelning av höjden disponeras över hela denna sträcka för att få syresättning av vattnet och en nog så viktig avskuggning av vattendraget, vilket håller vattentemperaturen lägre än om solexponering sker. Detta gynnar laxfiskar. Det är viktigt att höja nivån i nydammen för att få tillräckligt flöde i omlöpet, i synnerhet i början av strömsträckan. En avgränsande fördämning mot Tubdammen separerat från vattendraget är lämpligt av två skäl, dels önskemål från boende vid denna vattenspegel, dels för att ge gäddan en mer isolerad miljö avskild från själva Ålängsåns strömmande vatten. Vattenförsörjningen till Tubdammen bör då ske vi den tillrinnande bäcken från Örlaxtjärnen Andra önskemål är att åtgärda den höga dammvall som finns i Tubdammens södra ände. Här kan fyllnadsmassor finnas att tillgå för detta projekt. Det fanns även planer som 6 diskuterades vid senaste mötet att anlägga ett promenadstig från Tubdammens utlopp till sjön Ålängen en ca3 km lång sträcka, vilket då den västra sidan av omlöpet skulle var bästa alternativet och lämpligaste terrängen. Det vandringshinder som återstår är det första hindret som fodrar en annan lösning än den tidigare föreslagna. De fysiska förutsättningarna för att lösa problemet med omlöp är i det närmaste obefintligt. Allför stora ingrepp och kostnader skulle då behövas för att ro i hamn. Den alternativa lösningen är att bibehålla skikordet under bro och leda ut vattnet i utskovet via en fördelningskonstruktion som separerar flödet i dels en sidogren med lämpliga vandringsvägar för fisken och dels en avbördning via det befintliga skibordet. Den norra stranden av vattendraget är lämpligt. Där finns en lämplig sluttande mark ned mot vattnet där man kan bygga upp en lagom lutning för fiskväg som bifåra. Materialet för denna konstruktion skulle då vara natursten i huvudsak som i detta fall måste anskaffas från annan plats. Det fallområde och strömsträcka som finns nedom skibordet skulle inga ingrepp behöva göra med denna lösning som grund. Viktig är att fördela vattnet i Ålängsån så att inga sträckor torrläggs vare sig i den ordinarie fåran eller den tilltänkta omledningen under några förhållanden. Förslagsvis fördelas 75 % av normalflödet till omlöpet förbi andra och tredje hindret medan det motsatta förhållandet skulle vara lämpligt vid första hindret dvs 25 %. Anledningen till denna fördelning är att det råder relativt kort sträcka och hög fallhöjd vid första hindret ca 5 meter och 80 till 100 meters längd. Det är därmed svårare att hantera större vattenmängder där men att det vid de två övriga hindren är ett mindre problem och inte av denna art. 5. Intressenter i projektet •
Fastighets och markägare •
Riksantikvarieämbetet •
Vattenmyndigheter •
Länsstyrelsen och kommunen •
Djur‐ och faunavårdande intressen •
Transportstyrelsen •
Fiskevårdsföreningar •
Allmänheten •
Turismorganisationer •
Entrepenörer