Transcript Nr 1, maj 2013 - Naturvetenskapliga fakulteten

Möt en svensk
vetenskapshjälte
Ny utbildning i
Mariestad populär
SCIENCE FACULTY
MAGAZINE
Nr 1 2013 Naturvetenskapliga fakulteten
STADSKLIMATET
VIKTIGT FÖR VÄLBEFINNANDE
Klimatforskaren Sofia Thorsson deltar i
planeringen av nytt bostadsområde
DEKANUS INLEDER
SCIENCE FACULTY
MAGAZINE
Science Faculty Magazine är ett
magasin för alla som är intresserade av
Göteborgs universitet och i synnerhet
den verksamhet som sker vid naturvetenskapliga fakulteten.
REDAKTÖR
Camilla Persson
031-786 9869
[email protected]
REDAKTION
Carina Eliasson
Robert Karlsson
Tanja Thompson
ANSVARIG UTGIVARE
Ann-Christin Thor
Forskning, utbildning
och samverkan i symbios
Välkomna till en inblick i verksamheten vid naturvetenskapliga fakulteten. Science Faculty Magazine
riktar sig till en bred målgrupp alltifrån personal och
alumner vid fakulteten till näringsidkare, myndigheter och politiker med intresse för naturvetenskap och
matematik.
Göteborgs universitet har nyligen antagit ett ambitiöst
visionsdokument, ”Vision 2020”, där forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö är ledande teman.
Naturvetenskapliga fakulteten har i sin verksamhetsplan
pekat ut några saker som är särskilt viktiga att arbeta med.
Vi vill gärna delge Er några av dessa.
4 000 exemplar
hög kvalitet med tydlig
profilering och attrahera extern finansiering i internationell konkurrens. I detta nummer finns framgångsrika
exempel på såväl grundläggande som tillämpad forskning,
och båda är viktiga. Den grundläggande forskningen
löper under lång tid och resultaten har betydelse för
frågeställningar inom den tillämpade forskningen. Denna
har en kortare tidsskala och en tydligare koppling till
nyttogörande. Fakultetens satsning på forskningsrådgivare som informerar om utlysningar och hjälper till med
ansökningar om externa medel har slagit väl ut och kommer även fortsättningsvis att vara prioriterad. Funktionen
kommer att breddas till att även omfatta extern finansiering av utbildningsrelaterade projekt såsom pedagogiska
utvecklingsprojekt samt internationella master- och
doktorandkurser.
TRYCK
Utbildningen skall vara forskningsanknuten
GRAFISK FORM & LAYOUT
Camilla Persson
OMSLAG
Sofia Thorsson
Foto: Malin Arnesson
ADRESS
Fakultetskansliet för
naturvetenskap
Göteborgs universitet
Box 460
405 30 Göteborg
UPPLAGA
Elanders tryckeri
PRENUMERERA
Gå in på www.science.gu.se/magazine
för att anmäla att du vill prenumerera
på magasinet. Du kan välja om du vill
ha det tryckt eller i digital form.
2
SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013
Forskningen skall vara av
och vi
satsar på ”Kompletta miljöer” där forskning, utbildning
och samverkan lever i symbios. Vi vill även fortsättningsvis erbjuda utbildning med hög kvalitet som innehåller
såväl teoretiska moment som praktisk färdighetsträning.
Fakulteten har unika möjligheter att erbjuda praktiska
moment i utbildningen med sin hantverksrelaterade
forskning och utbildning inom kulturvård och flera
fältstationer.
10
har idag är att
locka unga till naturvetenskap och matematik. För att det
skall lyckas behövs engagerade lärare med goda ämneskunskaper. Tillsammans med lärarutbildningsnämnden
och Göteborg stad satsar vi därför på en intensiv lärarutbildning för studenter med grund-, master- eller forskarutbildning i naturvetenskap eller matematik. Vi hoppas
på detta sätt locka studenter att som en naturlig del av utbildningen välja ämneslärarspåret. Fakulteten riktar också
en mängd verksamheter direkt mot skolan och ungdomar,
bland annat i samverkan med Universeum.
Forskningsprojekt i Gullmarn
skapar nya nätverk
En av de största utmaningarna vi
lyfter fakulteten fram och
synliggör bildningsperspektivet. Med minskat utbildningsuppdrag blir det nödvändigt att tänka i nya banor
och fakulteten kommer under det närmaste året att
inventera möjligheten för fort- och uppdragsutbildning
till olika intressenter. Detta är ett utmärkt sätt att föra ut
naturvetenskapen i samhället och bidra till ökad förståelse
för de komplexa system som naturen beskriver.
I enlighet med Vision 2020
i Vision 2020 och
skall bli en naturlig del av meriteringen för en karriär
inom akademin. Samverkan och innovation ger också
studenter och doktorander en god anställningsbarhet
i samhället. Fakulteten kommer till exempel att arbeta
aktivt för att öka antalet samverkansdoktorander. Denna
konstruktion är ett ypperligt sätt att samverka med omgivande samhälle och ger ett ömsesidigt utbyte och knyter
forskning och samhälle närmare till varandra.
Verktyg fångar matematiska
kompetenser hos barn
8
Samverkan har en central roll
31
Inga utmaningar är
för stora för Angela Wulff
Med detta önskar vi er en god läsning.
Elisabet Ahlberg, dekan
Ola Wetterberg, prodekan
Ny utbildning kombinerar
trädgård och landskapsvård
22
PORTRÄTT
med passion för bi
Biokemisten Richard Neutze skrev förra året en av världens bästa vetenskapliga artiklar enligt tidskriften Science och han blev av Dagens Nyheter utnämnd
till Årets svenska vetenskapshjälte. Född på en fårfarm i Nya Zeeland för 43 år
sedan var det en rad tillfälligheter som gjorde att han hamnade i Sverige.
R
edan som treåring ville Richard Neutze bli forskare.
– Som barn hade jag mycket lätt
för matematik. För mig var matematik som
att lösa ett geometriskt pussel och så är det
fortfarande. Jag tänker visuellt, även när jag
arbetar, trots att biokemi inte är speciellt
visuellt.
Richard Neutzes familj kommer från Tyskland, hans farfarsfar flyttade till Nya Zeeland
och blev farmare. Även hans föräldrar var
fårfarmare men uppmuntrade de fyra barnen
att studera. Han började plugga fysik och disputerade 1995 vid universitetet i Canterbury,
Nya Zeeland. Här inträffade den första av de
tillfälligheter som format hans liv.
– Om man tittar på människors liv så ser
man att deras beslut bygger på en lång rad
4
science faculty magazine juni 2013
tillfälligheter och sammanträffanden. En del
människor griper tillfällena, och en del gör
det inte.
Han menar att stora beslut i livet kommer
mestadels från saker man inte har fullständig
kontroll över.
– Till exempel träffade jag av en tillfällighet
vetenskapsmannen Janos Hajdu och drack
kaffe med honom när han besökte universitetet Canterbury för att träffa en vän. Det
förändrade fullständigt min riktning i livet.
Richard Neutze beslöt
att göra en kort
postdok-vistelse hos Janos Hajdu vid Oxford
University, och han bytte ämne från fysik till
biofysik. Därefter var han en tid postdok på
universitetet i Tübingen innan han återigen
anslöt sig till forskargruppen ledd av Janos
Hajdus, som under tiden blivit professor vid
Uppsala universitet. Och i
Sverige mötte han sin fru
Helena, hon har disputerat
vid Karolinska institutet och
arbetar på Astra Zeneca.
– Om jag inte hade varit
tillgänglig den eftermiddagen som Janos kom förbi
University of Canterbury
hade mitt liv varit väldigt
annorlunda.
År 2000 flyttade han sin
forskning till Chalmers och
2006 blev han professor
i biokemi vid Göteborgs
universitet.
okemi
Under sin tid vid Göteborgs universitet har Richard
Neutze och hans forskargrupp publicerat ett stort
antal artiklar och han har fått
en lång rad utmärkelser och
priser.
– Men tror jag att de
kommande fem eller tio åren
kommer att blir den mest
produktiva perioden i min
karriär.
Ett par stora frågor vill
han bidra till att lösa. Hans
forskargupp har börjat
studera fotosyntesen och
möjligheten att på konstgjord
väg i framtiden skapa en
liknande process som med
hjälp av ljus kan alstra energi
och bidra till att lösa världens
energiproblem.
Den andra stora frågan är
av en helt annan karaktär.
Han tror att det mest viktiga,
och helt nya, forskningsområdet det här seklet, kommer
att bli att man på molekylär
nivå försöker förstå hur
hjärnceller fungerar och vilka
mekanismer som skapar
människans medvetande och
självförståelse.
Att Nya Zeeländaren Richard Neutze hamnade i Sverige var resultatet av en rad
tillfälligheter. Sedan 2006 är han professor vid Göteborgs universitet.
– Som forskare måste
man tro att medvetandet har
något med kemi att göra. Jag
hoppas att den forskning som
vi gör i min forskargrupp
också kan bli relevant för de
här mycket svåra utmaningarna. Det är mitt karriärmål,
om jag kan bidra till det
vet jag inte, säger Richard
Neutze.
Text Carina Eliasson
Foto Johan Wingborg
RICHARD NEUTZE
Yrke: Professor i biokemi
Ålder: 43 år
Familj: Gift med Helena, forskare
vid Astra Zeneca, barnen Hannes
och Linn
Bor: Villa i Hagen, Göteborg
Fritidsintressen: Vandra, löpning,
segling
Kuriosa: Gillar att läsa science
fiction
science faculty magazine juni 2013
5
FORSKNING
Han söker bot för
vår tids folksjukdom
År 2030 kommer cancer att ta livet av 12 miljoner människor per år. Leif Eriksson är en av
forskarna som försöker hitta nya läkemedel
mot folksjukdomen.
O
rsakerna är flera till att så många
människor insjuknar i cancer.
Ökande miljögifter är en – men
också att vi lever längre och att vår livsstil har
förändrats jämfört med förr.
– Vi har till exempel fler tillsatser i maten,
använder mer kemikalier i vardagen och
solar mer, säger Leif
Eriksson, professor
i fysikalisk kemi vid
institutionen för
kemi och molekylärbiologi.
Han var tidigt
fascinerad av naturvetenskap, har intresse
för detaljer och lätt
för teori och matte.
Det man tycker är
roligt är man bra på,
konstaterar han.
– Jag håller på
med en rad olika
projekt inom temat cancerläkemedel. Det
händer mycket inom cancerforskningen just
nu, säger Leif Eriksson.
Medan han visar bilder av designade molekyler på datorskärmen förklarar han långsamt
och pedagogiskt. Det märks att han är van vid
att sprida kunskap på olika nivåer. I morgon
ska han till en fjärdeklass och berätta om kemi.
6
science faculty magazine juni 2013
Runda bollar av färgrika molekylstrukturer
dyker upp på skärmen. Det är bilder av fettbollar, liposomer. Man kan tillföra läkemedel
i fettbollarna, som injiceras i blodet eller läggs
på huden. Fettbollen smälter när den når
cellväggen.
– Vi försöker förstå vilken storlek bollen
ska ha, och hur mycket läkemedel man kan
fylla i den och vi har kommit en bit på vägen.
Att fort och effektivt kunna diagnosticera
cancer är viktigt. Ett sätt att i framtiden
snabbt kunna göra en diagnos är genom aptamerer, som är ett annat av Leif Erikssons
forskningsområden.
Aptamerer är molekyler som binder
till specifika ämnen.
I cancerdiagnostik
kan man utnyttja
det faktum att hur
en aptamer binder
till ett visst ämne
beror på vilken
struktur ämnet har
och cancerceller
har annan struktur
än friska celler. En
särskild aptamer binder alltså till en viss typ
av cancercell. Ungefär som en pusselbit passar
ihop med en annan.
– Vi håller på att bygga upp en databas, ett
bibliotek där vi kan matcha aptamerer mot
olika typer av cancerceller.
Ett problem med cancer är att den kan utvecklas och spridas genom att vissa proteiner
”pratar med varandra”,
berättar Leif Eriksson.
En utmaning är därför
att skapa aptamerer som
hindrar ”samtalet” och
som blockerar kommunikationen.
Alla former av cancer ökar, hudcancer
med så mycket som 60 procent per årtionde.
Vi solar för mycket och behöver ta oss an det
problemet på alla tänkbara sätt, anser Leif
Eriksson. I USA får sjukvården in en miljon
nya hudcancerfall per år och i Australien är
hudcancer den största enskilda utgiftsposten
inom sjukvården.
– Bor man i Australien så får man hudcancer förr eller senare. Ozonskiktet är svagt,
solen väldigt stark.
Forskarna har studerat
hur UV-strålningen påverkar arvsmassan så att det bildas
förändringar i byggstenarna i DNA. Cellerna
har flera reparationsmekanismer, men det
sker hundratals skador på DNA i varje cell
varje minut och det finns en gräns för vad
systemet klarar av.
– Ibland missar systemet, det kan bli en
mutation och då förändras arvsmassan och
cellerna delar sig med samma fel. Ibland tar
det tid innan slutresultaten blir cancer, har
man bränt sig som barn kan det dröja upp till
femtio år innan man får hudcancer.
Text Carina Eliasson
Foto Privat
PLÅSTER MOT CANCER
Leif Eriksson har tillsammans med
några kollegor färdigutvecklat ett unikt
plåster, som laddas med läkemedel mot
hudcancerformerna basaliom, aktinisk
keratos och skivepitelcancer. Plåstret ska
snart tas i kommersiellt bruk.
Sjöfarten försurar havet
Längs de stora handelslederna med tung
fartygstrafik försurar utsläppen från fartyg periodvis lika mycket som de globala
koldioxidutsläppen gör. Det visar en ny
internationell studie av forskare från
bland annat Göteborgs universitet och
Chalmers.
Den ökande halten koldioxid i atmosfären
orsakar en pågående försurning av havet när
koldioxid omvandlas till kolsyra i vatten.
Men även andra gaser försurar havet, till
exempel svavel- och kväveoxider, som blir
till de starka syrorna svavelsyra respektive
salpetersyra i vattnet.
– Dessa oxider finns i avgaserna från
fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från
svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider
bildas från kvävgas i luften, säger professor
David Turner, vid institutionen för kemi
och molekylärbiologi.
Nedfallet från dessa oxider sker till
betydande del inom några hundra sjömil
från fartygslederna. Resultaten visar att den
största försurningen från sjöfart sker på
norra halvklotet, nära kusterna under sommaren. Den här säsongsvisa försurningen
är, på vissa ”hot spots” utmed kusterna, av
samma storlek som den årliga försurningen
som orsakas av koldioxidökningen.
Missa inte att ta ut examen
Slutförde du din utbildning före 1 juli
2007, men har fortfarande inte tagit ut
din examen? I så fall är det dags nu!
Den 30 juni 2015 upphör nämligen möjligheten att ta ut en examen enligt den äldre
examensordningen. Har du registrerade
studieresultat efter den 1 juli 2007, finns
övergångsbestämmelser för vilken examen
du kommer att kunna ta ut.
För mer information:
www.utbildning.gu.se/examen
science faculty magazine juni 2013
7
Verktyg fångar matematiska
kompetenser hos barn
Samtidigt som läroplaner i matematik fokuserar alltmer på
matematiska förmågor saknas beskrivningar av hur dessa
förmågor ska utvecklas hos elever. Matematikern Anna Ida
Säfström har i sin avhandling utvecklat verktyg för att fånga
matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.
8
science faculty magazine juni 2013
T
idigare forskning visar vilka möjligheter elever har att utveckla sina
kompetenser genom uppgifter och
prov. Anna Ida Säfström har i sin tur studerat
hur en grupp femåringar tar sig an matematiska problem och hur de förhåller sig till hela
tal, till exempel när de arbetar med lego. Genom sina studier har hon kunnat utarbeta ett
verktyg som beskriver hur eleverna använder
och utvecklar olika kompetenser i praktiken.
Verktyget innefattar fem
olika kompetenser: förmåga att hantera representationer,
procedurer, samband, resonemang och kommunikation.
– Om vi tar talet fyra, så kan det representeras av siffran 4 eller en legobit med fyra
knoppar. För att se om det är fyra knoppar
på biten kan man räkna och peka på knopparna. Detta är en procedur. Man kan se
ett samband mellan fyra och två, att fyra är
dubbelt så mycket som två. Allt det här kan
man också resonera och kommunicera om,
säger Anna Ida Säfström vid institutionen för
matematiska vetenskaper.
Varje kompetens har
också två aspekter.
Dels den produktiva aspekten som berör
användning, tillämpning och konstruktion
och så den analytiska aspekten som innebär
KORT OM AVHANDLINGEN
Anna Ida Säfström disputerade i
matematik/naturvetenskap, inriktning
utbildningsvetenskap den 26 april.
Avhandlingen har titeln: Exercising
mathematical competence: Practising
Representation Theory and Representing
Mathematical Practice.
Länk till avhandlingen:
http://hdl.handle.net/2077/32484
Anna Ida Säfström visar i sin avhandling att barn redan tidigt
spontant använder samband och resonemang.
reflektion och utifrånperspektiv. De frågor
Anna Ida Säfström ställt till femåringarna
utvecklades speciellt för att ge möjligheter att
uttrycka olika kompetenser.
– Samspelet mellan de fem olika kompetenserna var tydligt i barnens aktiviteter. Hur
de spontant använde samband och resonemang visar att de här kompetenserna inte är
något man måste vänta med till senare åldrar.
Verktyget kan vidareutvecklas
så att det
kan användas av lärare för att utvärdera
sin undervisning. I en studie med femåringen Olle, bygger Olle en legokonstruktion
samtidigt som han resonerar kring det han
bygger. Genom att studera Olle och använda
verktyget identifierar Anna Ida Säfström de
kompetenser han använder.
– Olle visar på kopplingen mellan längd
och form genom en mätprocedur som han
också kommunicerar. Olle bygger bit för bit
upp ett symmetriskt skepp men har inget ord
för detta. I en sådan situation kan en lärare
föra in nya begrepp i lärandet. Kompetenserna utvecklas när de utövas och därför behöver
eleverna delta i aktiviteter där möjligheter till
det ges, säger Anna Ida Säfström.
Text Tanja Thompson
Foto Malin Arnesson & Hoda Ashjari
science faculty magazine juni 2013
9
Marint forskningsprojekt
i Gullmarsfjorden
skapar
nya nätverk
Under fem månader samlas forskare från hela Europa utanför Lysekil
för att delta i ett jättelikt projekt om havsförsurning och utföra experiment i Gullmarn.
– Det är en enastående möjlighet att bygga nya nätverk, säger Michael
Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
D
et skvätter ända upp på däck när
fartyget Nereus plöjer Gullmarns grågröna vågor och lämnar ett kraftigt
svall efter sig. Redan efter tio minuters färd
från Lovéncentrets kaj i Kristineberg syns
märkliga ”höghus” svaja på vågorna en bit
längre in i fjorden.
– Där ser ni mesokosmerna, ”the giant test
tubes”, säger professor Ulf Riebesell och pekar
med handen ut mot den klunga plasthus som
gungar på vågorna.
10
science faculty magazine juni 2013
De tyska vetenskapsjournalister som är
med på båten följer Ulf Riebesell rörelse med
blicken samtidigt som de drar dunjackorna
tätare omkring sig; det blåser och är isande
kallt trots att almanackan visar vår sedan
länge.
– Det har varit en kamp mot elementen
här i Gullmarn, både med snö, is och gäckande salthalter i vattnet, säger Ulf Riebesell,
som är projektledare för det stora försurningsprojektet. Jätteprovrören är hans egen
konstruktion.
Mesokosm betyder ”medelstort kosmos”
och varje jätteprovrör består av en nästan tio
meter hög metallställning som håller en jättelik plastsäck på plats, vilken i sin tur innesluter 55 000 liter havsvatten, med andra ord ett
helt ekosystem. I hälften av de tio säckarna
har forskarna tillsatt koldioxid för att se hur
marina växt- och djurplankton påverkas vid
den surhetsgrad forskarna tror kommer att
finns vid århundradets slut.
Sedan det tyska forskningsfartyget Alkor
lade till vid bryggan i Kristineberg i januari
science faculty magazine juni 2013
11
»
Vi vet inte hur
giftbilden i havet
kommer att ändras
av försurningen
»
har trycket på Kristinebergs 62 bäddar varit
hårt. Men det stora försurningsprojektet med
alla internationella forskare har enbart varit
positivt, enligt de svenska forskare som deltar.
Ekotoxikologen Maria Granberg är en av
dem och väl tillbaka från båtturen möter vi
henne på kajen.
– Det finns en stor öppenhet bland
forskarna i projektet. Genom projektet får
man kontakt med nya forskare som man
kan vidareutveckla arbetet med, säger Maria
Granberg, forskarassistent vid institutionen
för biologi och miljövetenskap.
Hon anser att det internationella projektet
innebär en fantastisk möjlighet för svenska
forskare. Ett tjugotal forskare från Göteborgs
universitet har också deltagit på olika sätt.
PROJEKTET BIOACID
Projektet BIOACID, Biological Impacts
of Ocean ACIDification, koordineras
av Ulf Riebesell, professor i biologisk
oceanografi vid GEOMAR Helmholtz
Centre for Ocean Research i Kiel, Tyskland. De cirka 60 deltagande forskarna
i BIOACID Gullmarn kommer från
Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Finland.
Projektet finansieras av tyska vetenskapsinstitutioner, EU och enskilda
länder. Även Kungl. Vetenskapsakademin i Sverige bidrar.
12
science faculty magazine juni 2013
Forskarassistenten Maria Granberg tycker att projektet BIOACID erbjuder en fantastisk möjlighet att knyta kontakter och
skapa fler samarbeten med internationella forskare.
Maria Granbergs forskningsteam studerar
hur bakterier påverkas av samverkan mellan
havsförsurning och miljögifter. När omgivningen blir surare ändrar vissa gifter form och
kan då lättare tas upp av levande organismer.
– Det här är obeträdd forskningsmark. Vi
vet inte hur giftbilden i havet kommer att
ändras av försurningen, säger hon.
Försurningsprojektet har på
många
olika nivåer öppnat för nya samarbeten och
nya forskningskontakter. Lovéncentrets föreståndare Michael Klages påpekar att marin
forskning till sin natur är både komplex och
dyr och kräver mycket av teamarbete och
samverkan mellan olika länder.
– För att göra nya framsteg krävs samarbete. Vi står inför stora utmaningar vad det
gäller havsforskningen framöver.
Text Carina Eliasson
Foto Johan Wingborg
UTBILDNING
De lär sig allt om havet
En tvärvetenskaplig utbildning med fokus på
havet. Kandidatprogrammet i marin vetenskap kombinerar kemi, biologi, oceanografi
och geologi för att ge studenterna en djupare
förståelse för havet som system.
H
östen 2011 startade Göteborgs universitet det nya kandidatprogrammet i marin vetenskap. Programmet är unikt i Sverige, eftersom det ger en
bred kunskap om havet. Amanda Nylund,
Anna-Maria Fahl och Tina Carlsson är tre av
studenterna som nu läser fjärde terminen på
programmet.
– Jag hade tänkt läsa marinbiologi, men
valde istället det marina programmet. Det har
jag inte ångrat, säger Tina Carlsson.
– Eftersom vår utbildning är så bred,
behöver vi nog en master för att få den djupa
kunskapen, säger Amanda Nylund.
Förutom tvärvetenskapen, framhäver studenterna närheten till forskningen som något
mycket positivt för utbildningen. Att alla
lärare också forskar innebär att studenterna
alltid har nära till aktuella forskningsresultat.
– Vi har i stort sett ingen kurslitteratur,
eftersom det som skrevs förra året inte längre
gäller. Det finns så mycket kvar att ta reda på,
och det är häftigt att den forskning som bedrivs på universitetet ligger i framkant, säger
Amanda Nylund.
Text&Foto Camilla Persson
Utbildningen fokuserar
på
processerna i havet och på hur de
samspelar med varandra. Eftersom
programmet är tvärvetenskapligt
uppbyggt får studenterna bekanta
sig med fler naturvetenskapliga
ämnen än i de flesta andra utbildningsprogram. Något som de alla tre
tycker är positivt.
– Jag hade nog inte valt att läsa
kemi annars, men nu när vi har läst
det ser man hur användbart det är,
säger Anna-Maria Fahl.
Det faktum att nya ämnesområden
introduceras successivt gör också att
framtidsplanerna skiftar över tid.
För även om marinbiologi kanske
var det största intresset från början,
har de fått upp ögonen för nya
ämnen efter varje kurs. Därför känns
framtiden inte alls självklar. Klart är
dock att alla tre har siktet inställt på
en masterutbildning.
Tina Carlsson, Anna-Maria Fahl
och Amanda Nylund läser andra
året på kandidatprogrammet i
marin vetenskap.
science faculty magazine juni 2013
13
Ekosystemtjänster
nytt forskningsfält
När forskningsområdet BECC bildades 2010
var visionen att skapa ett världsledande
tvärvetenskapligt forskningsprogram om
relationerna mellan klimat, ekosystemtjänster
och biologisk mångfald. Tre år senare tror
projektledaren Håkan Pleijel att man är på
god väg att lyckas.
I
regeringens forskningsproposition 2009
utlystes medel för ett antal strategiska
forskningsområden. Inom området miljö
gjorde Göteborgs universitet gemensam sak
med Lunds universitet och sökte pengar för
forskningsområdet BECC. Ett lyckat drag –
fem års forskningsanslag beviljades.
– Vi tog kontakt med Lunds universitet,
och kom fram till att vi båda skulle stärkas av
en gemensam ansökan, berättar Håkan Pleijel, professor vid institutionen för biologi och
miljövetenskap och koordinator för de delar
av BECC:s forskning som sker i Göteborg.
Lund har till exempel stor erfarenhet inom
modellering, medan vi i Göteborg är bra på
empiriska studier av växter och emissioner
och växthusgaser från mark.
Vid Göteborgs universitet ingår förutom
naturvetenskapliga fakulteten även miljöekonomi vid Handelshögskolan i BECC,
en korsbefruktning som Håkan Pleijel ser
positivt på.
Begreppet ekosystemtjänst är centralt
inom BECC, ett begrepp som lanserades av
FN år 2005. Ekosystemtjänster handlar om
den nytta som människan kan ha av naturen.
Håkan Pleijel nämner humlors pollinering
av växter som annars sätter mindre frukt som
exempel på en sådan tjänst som kan påverkas
av miljö- och klimatförändringar.
– Men begreppet ekosystemtjänst har även
mött kritik just för att det är människocentrerat,
att det bara fokuserar på den nytta som människan har av aktiviteter i naturen.
Ett mål med forskningen är att kunna
stötta myndigheter och andra aktörer i
samhället vid beslutsfattande om bland annat
framtida skogsbruk och annan markanvändning i Sverige.
2014 löper forskningsanslagen för BECC:s
första fas ut. Håkan Pleijel är glad över att
forskarna har fått fem års medel för att etablera BECC, och han hoppas på en förlängning efter utvärdering.
– Det är först sedan 2012 som vi har full
finansiering inom BECC och nu börjar vi
också se resultat. Många forskare inom BECC
har varit produktiva och snart kommer vi att
se en rad publikationer som är resultat av de
nya spännande samarbeten som BECC lett
till. Vi börjar också få alltmer uppmärksamhet för vårt arbete, och jag tycker att vi är på
god väg mot vår vision.
Text Robert Karlsson
Foto Håkan Pleijel
FAKTA OM BECC
BECC står för Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate,
och är ett strategiskt forskningsområde i
samarbete mellan Lunds och Göteborgs
universitet.
Läs mer:
www.science.gu.se/forskning/
atmosfar-klimat-ekosystem
Snabba förändringar i Arktis
pressar miljö och människor
Det internationella forskningsprojektet The
Arctic Resilience Report, ARR, konstaterar att
snabba förändringar sker på flera håll i Arktis.
Utvecklingen ökar risken att överskrida olika
tröskelvärden, som kan innebära oåterkalleliga förändringar av arktiska ekosystem och
samhällen.
K
ombinationen av flera och relativt
dramatiska förändringar pressar Arktis sociala och ekologiska system till
sina yttersta gränser, konstaterar ARR:s första
delrapport, som släpptes vid Arktiska rådets
ministermöte i Kiruna den 15 maj. De närmare 40 ursprungsbefolkningarna som finns
i Arktis lever ofta nära naturen och är därför
mer sårbara än andra samhällen, men även
samhällen med god infrastruktur påverkas av
de pågående miljöförändringarna.
Ulf Molau, professor i växtekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, har
medverkat centralt i projektet som ansvarig
för den biofysiska delen.
– Vi har nu ett omfattande underlagsmaterial för de biofysiska processerna i Arktis.
En del naturgeografiska och ekologiska
brytpunkter har redan passerats och andra
är i vardande. Vad som tydligt framhålls i
rapporten är att det inte bara är en ökande
temperatur till följd av klimatförändringar
som styr förloppen, utan till stor del indirekta
förändringar som beror på en tinande permafrost, säger Ulf Molau.
Det arktiska landskapet har stora områden av grunda sjöar. När permafrosten tinar
under sjöarna rinner vattnet bort, och det
går snabbt. Ett landskap som nyligen varit en
mosaik av sjöar har förvandlats till ett landskap med torra, grusiga bassänger. Utvecklingen hos Arktis sommaris är enligt forskarna
ett annat exempel på ekosystem som närmar
sig kritiska tröskelvärden. Sedan mätningarna
inleddes på 1970-talet har det aldrig funnits
så lite sommaris som i augusti 2012.
Text Carina Eliasson
Foto Ulf Molau
För mer information:
www.arctic-council.org/arr
science faculty magazine juni 2013
15
Där naturvetenskap
möter humaniora
Vad har jag som forskare för ansvar när mina forskningsresultat används
för kommersiella syften, som går stick i stäv med hållbar utveckling? Det
är en av frågorna som studenterna diskuterar på kursen ”Teoretiska och
historiska perspektiv på vetenskap”.
S
edan fem år tillbaka har studenter på
fakultetens masterprogram läst två
obligatoriska kurser; dels en kurs i
vetenskapsteori och dels en i statistik och
försöksplanering. Men från och med hösten
2012 flyttades kurserna till fakultetens kandidatprogram.
– Studenterna behöver få med sig den här
kunskapen tidigare i utbildningen, innan
de gör sitt självständiga arbete. Dessutom
ansågs det viktigt att alla studenter får ta del
av kurserna och inte bara de som fortsätter på
masternivån, säger Marie Strandevall, utbildningsledare vid naturvetenskapliga fakulteten.
Christopher Kullenberg, forskare
på
institutionen för filosofi, lingvistik och
vetenskapsteori, är kursledare för kursen i
vetenskapsteori. Hans entusiasm inför kursen
går inte att ta miste på.
– I mötet mellan naturvetenskap och
humaniora uppstår många spännande diskussioner. Risken finns annars att ämnena hålls
isär, trots att kopplingen mellan dem är så
16
science faculty magazine juni 2013
uppenbar. Ta till exempel våra dagstidningar,
där kulturartiklar finns på ett visst ställe och
nya naturvetenskapliga rön på ett annat, trots
att naturvetenskapliga upptäckter kan få stora
kulturella och samhälleliga konsekvenser.
Kursen inleds med grundläggande vetenskapsfilosofi, för att sedan beröra bland annat
vetenskapshistoria, forskningsetik och kopplingen mellan vetenskap och genus. Under
sju seminarier diskuterar studenterna bland
annat olika forskningsetiska dilemman, kopplade till exempel från det egna huvudämnet.
Anna-Maria Fahl är
en av studenterna som
läste vårens kurs. Hon var skeptisk till kursen
innan den startade, men ändrade snabbt
uppfattning.
– Jag vill ju läsa naturvetenskap, och visste
knappt vad vetenskapsteori var för något.
Men sedan lade jag ner mycket tid på kursen,
och kunde inte sluta läsa de valfria texterna i
kurslitteraturen.
Att kursen behövs är hon helt övertygad
om, och hon kan redan se nyttan av kursen.
FAKTA
Obligatoriska kurser
på kandidatprogram
Teoretiska och historiska
perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp. (se artikel)
Statistisk analys och
experimentplanering, 7,5
hp. Kursens övergripande
mål är att ge översiktiga
kunskaper om statistiska
metoder som används
inom naturvetenskaplig
forskning.
Foto: Camilla Persson
Christopher Kullenberg saknar naturliga mötesplatser där humaniora och
naturvetenskap möts.
Att dessutom få läsa en kurs
med ett annorlunda upplägg
och mycket utrymme för
diskussion var extra roligt,
tyckte hon.
Christopher Kullenberg
upplever att seminarierna ger
ett stort mervärde för studenterna – även för de som inte
är lika aktiva –
vilket märks på den skriftliga
hemtentan. Något annat som
varit särskilt värdefullt för
resultaten har varit införandet av peer-review på övriga
skriftliga uppgifter.
– Peer-review-systemet
har gett mycket positiva
resultat, och arbetena har
hållit mycket högre kvalitet
än tidigare år. Studenterna
har också upplevt det som
positivt, säger Christopher
Kullenberg.
Han är imponerad över
studenternas prestationer,
och tycker att de naturvetenskapliga studenterna
klarar sig minst lika bra som
studenter inom de humanistiska ämnena. Kursen är
en av hans favoritkurser att
undervisa på.
Peer-review
Peer-review innebär att
arbetet granskas av andra
”peers”, det vill säga likar.
I det här fallet arbetar
studenterna i grupper
om tre, där en person
skriver en rapport och de
andra två har i uppgift
att ge kommentarer på
innehållet. Det upprepas
tre gånger, vilket gör att
alla studenter ska lämna
in en skriftlig uppgift
samt granska två andras
uppgifter.
– Det är oerhört givande
att kunna skapa ett forum
där naturvetenskap och humaniora möts, vilket förbises
så ofta. Det skulle behövas på
många fler ställen.
Text Camilla Persson
Foto Malin Arnesson
science faculty magazine juni 2013
17
stadsklimat
i fokus
Med
SAMHÄLLE
När Selma Lagerlöfs torg byggs om kommer man troligtvis att ta större
hänsyn till lokalklimatet än tidigare. Det är klimatforskaren Sofia Thorssons förtjänst.
– Det är roligt att som forskare kunna vara med och påverka hur vi bygger.
G
öteborgs stad växer och behovet av
nya bostäder är stort. Området kring
Selma Lagerlöfs torg i Backa på Hisingen är ett sådant område där nya bostäder
ska byggas, samtidigt som torget ska rustas
upp och göras till en mer attraktiv och trygg
miljö för de boende.
Under 2011 genomfördes så kallade parallella uppdrag, där fem olika arkitektlag fick
i uppdrag att lämna in förslag på hur torget
skulle kunna se ut. Ett av de aktuella lagen
hörde av sig till Sofia Thorsson för få ta del av
hennes kompetens när det gäller lokalklimat.
– Tanken är att lyfta in de gröna frågorna
och att bygga med större hänsyn taget till vad
som är ett bra utomhusklimat, säger Sofia
Thorsson, universitetslektor vid institutionen
för geovetenskaper.
I det slutgiltiga förslaget från arkitektlaget, kallat ”Addera”, finns klimataspekterna
tydligt med i ett avsnitt kallat grönstruktur/
ekologi/klimat. Förslaget bygger bland annat
på att anpassa byggnaderna så att det mellan
husen både ska finnas platser med sol och
med skugga, liksom med vind och med lä.
– Det bästa är att få så mycket variation
som möjligt inom en plats, vilket gör att du
alltid kan hitta en plats med ett bra utom-
husklimat oavsett väder och på så sätt öka
användandet av platsen, säger Sofia Thorsson.
Hon har bland annat förordat jämn och
låg byggelse vilket skapar goda marknära
vindförhållanden, till skillnad från höga hus
som i kombination med låg bebyggelse kan
dra med sig vind uppifrån och förstärka den
marknära vinden. Samtidigt som arkitekter
gärna ritar höga hus.
– Det kan bli en konflikt mellan olika
intressen, men jag kände att vi hade en bra
dialog. Utomhusklimatet är viktigt för boendet och för de som ska vistas på platsen.
En annan viktig aspekt är att få in mer
vegetation kring bebyggelsen. I det utarbetade
förslaget har olika typer av planteringar och
träd fått ta en större plats än tidigare.
– Grönska är viktigt på många sätt. Den
kan reglera klimatet, är viktigt för rekreation och kan i viss mån även dämpa buller.
Dessutom kan vegetation hantera dagvatten
helt ekologiskt.
Utvärderingen av uppdragen visade bland
annat att bedömningsgruppen var mycket
nöjda med det ekologiska inslaget i förslaget
Addera. Det var även medborgarna i Backa,
som fått ta del av alla förslag och getts möjlighet att tycka till om dem.
science faculty magazine juni 2013
19
SELMA LAGERLÖFS TORG
Parallella uppdrag
Parallella uppdrag är en särskild
form av arkitekttävling, där alla
inblandade arbetar parallellt med
samma uppgift. Arbetet är inte
hemligt som vid en vanlig arkitekttävling. Alla får veta vem som har
gjort vilket förslag. Det utses ingen
ensam vinnare och alla inbjudna får
lika mycket betalt.
Syftet med de parallella uppdragen
var att få in fler goda idéer om hur
Selma Lagerlöfs torg kan utvecklas
och vad som är viktigt när området
ska bebyggas och planeras.
(källa: Göteborgs stad)
Addera
Förslaget Addera togs fram av Erséus
Arkitekter AB och 02Landskap med
Paul Castell och Sofia Thorsson som
experter. Såväl Erséus Arkitekter
som 02Landskap är inblandade i det
fortsatta arbetet, som plankonsulter
för stadsbyggnadskontoret respektive
byggherregruppen.
Tidplan
Utkast till ny plankarta beräknas
vara färdigt innan semestern, som
sedan går ut på samråd under december. Ny detaljplan för området
beräknas vara beslutad 15 februari
2015. Därefter sker byggstart.
Nya Selma Lagerlöfs torg
kommer att bestå av:
500 nya bostäder
300 smålägenheter (studentlägenheter)
Lokaler för handel och kontor
Lokaler för idrott och kultur
Vård och omsorgslokaler
20
science faculty magazine juni 2013
De bästa idéerna från de parallella uppdragen har samlats i ett inriktningsdokument,
som ligger till grund för det fortsatta arbetet.
I dagsläget arbetar stadsbyggnadskontorets
plangrupp parallellt med byggherregruppen
för att ta fram ett utkast till plankarta som
förväntas vara färdigt innan sommaren.
– Än så länge håller vi tidplanen, säger
Kristina Hulterström, projektledare för utvecklingen av Selma Lagerlöfs torg.
Kristina Hulterström tycker
att det är
bra att forskare kan vara med och bidra i ett
tidigt skede, och att samverkan mellan olika
kompetenser är viktig.
– I den här typen av arbete där vi försöker
att nå långt och göra någonting nytt och håll-
Sofia Thorsson
får forskningspris
Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris 2013 går till Sofia Thorsson
för hennes nytänkande forskning om
stadsklimat.
Fakultetsstyrelsen har beslutat att utse
Sofia Thorsson som mottagare till naturvetenskapliga fakultetens forskningspris
2013 med
motiveringen:
Det är roligt att man
”Sofia Thorsuppmärksammar
sons forskning
om stadskligränsöverskridande
mat bidrar till
och samhällsrelevant
förnyelse inom
forskning
den naturvetenskaplig
fakulteten. Det gäller särskilt hennes nära
samarbete med psykologer, medicinare
och logistiker, vilket har gett nydanade och viktig kunskap om kopplingen
mellan väder, välbefinnande, hälsa och
mobilitet. Sofia är en stark förebild som
forskningsledare – hon är nytänkande
och framgångsrik i samarbeten inom och
utanför akademin samt har en utmärkt
förmåga att erhålla extern finansiering i
hård konkurrens.”
»
»
bart, behöver vi akademin också. Vanligtvis
kommer forskarna inte in förrän i efterhand.
Att klimatforskare anlitas som experter när
nya bostadsområden ska planeras har blivit
allt vanligare. Såväl arkitektbyråer som kommuner hör av sig för att ta del av deras kunskap, och Sofia Thorsson och hennes kollegor
är idag inblandade i flera olika projekt.
– Det är en lite annan inställning i dag till
oss forskare, och det är många som fått upp
ögonen för att vi finns och vill få med klimataspekten i sitt uppdrag. Det är roligt att få
vara med och påverka, säger Sofia Thorsson.
Text Camilla Persson
Foto Malin Arnesson
Sofia Thorsson blev väldigt glad när
hon fick meddelandet om priset.
– Jag tackar för det fina priset, vilket jag
gärna delar med mina kollegor.Jag tycker
att det är roligt att man uppmärksammar
gränsöverskridande och samhällsrelevant
forskning, eftersom flera av dagens stora
frågor, som till exempel hur vi ska anpassa
våra städer till ett förändrat klimat, kräver
samarbete över discipliner liksom nära
samverkan med olika stadsutvecklingsaktörer.
Text Carina Eliasson
science faculty magazine juni 2013
21
NY UTBILDNING KOMBINERAR
trädgård och
landskapsvård
Till hösten startar ”Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk”, en ny utbildning
inom kulturvård i Mariestad. Intresset för utbildningen har varit stort, med nästan
250 sökande totalt.
– Vi riktar oss till studenter som vill jobba hantverksmässigt inom den gröna sektorn, säger Pierre Nestlog, programansvarig för den nya utbildningen.
G
enom den nya utbildningen sammanförs studenter som vill ägna sig
åt landskapsvård och trädgård. Tidigare har kulturvård i Mariestad haft särskilda
program för respektive inriktning.
– I och med den nya utbildningen kommer
de två inriktningarna att kunskapsmässigt
befrukta varandra, säger Pierre Nestlog, universitetlektor vid institutionen för kulturvård.
I arbetslivet flyter ofta landskapsvård
och trädgårdskötsel ihop. Och det är inte
självklart om en engelsk park eller en gärdsgård ska skötas av en landskapsvårdare eller
en trädgårdsutbildad.
– Här finns inga vattentäta skott, det är ju
ett gränsland. Att föra ihop trädgårdsskötsel
och landskapsvård vinner alla på. Jag ser det
som en kunskapsförstärkning och att vi höjer
den akademiska kompetensen i det nya kursinnehållet, säger Pierre Nestlog.
sig en bit in på
sommaren och att höstterminen börjar lite
tidigare än den ordinarie terminen.
– Vi måste ju anpassa oss efter skördetiderna, och i år blir extra spännande nu när vårt
nya trädgårdsmästeri invigs till sommaren.
Det är ju helt fantastiskt att vi har kunnat
jobba fram en ändamålsenlig utbildning som
är en bra grund för det arbetsliv studenterna
kommer att möta när de är färdigutbildade.
Vårterminen sträcker
Text Carina Eliasson
Foto Pierre Nestlog
Antal sökande till hösten 2013
Inriktning Landskapsvård
108 sökande
2,1 förstahandssökande per plats
2,9 sökande per plats totalt
Inrikning Trädgård
239 sökande
2,9 förstahandssökande per plats
12 sökande per plats totalt
NYHETER
MUTATIONER HOS MASKAR
FÖRKLARAR KOLESTEROLMEDICINERS BIVERKNINGAR
Snart kan det bli möjligt att
förhindra biverkningar för de
miljontals människor världen
över som använder läkemedel
baserade på statiner för att
sänka kolesterolhalten i blodet.
Statiner reducerar blodets
kolesterolhalt genom att
blockera särskilda enzym
som är aktiva i ämnesomsättningen. För att kunna studera
statinernas bieffekter har forskarteamet utfört försök på
masken, C. elegans, som inte
producerar kolesterol.
– Genom att bättre förstå
de mekanismer som styr
statiners biverkningar gör vi
det möjligt att utveckla nya
metoder för att förhindra biverkningar eller att identifiera
patienter med risk för biverkningar, säger professor Marc
Pilon, vid institutionen för
kemi och molekylärbiologi.
Omdebatterad mask
håller ställningen som
människans urmoder
Forskarna tvistar om
paradoxmasken är människans urmoder eller inte.
Men nya studier tyder
på att den faktiskt är det.
Resultaten har publicerats
i ansedda Nature Communications, och i den
internationella studien
medverkar svenska forskare
från Göteborgs universitet
Foto: Hiroaki Nakano
och Göteborgs Naturhistoriska Museum. Paradoxmasken är en centimeterstor enkelt
byggd varelse som bara påträffas regelbundet vid den
svenska västkusten. Masken saknar hjärna, könsorgan och
andra viktiga organ.
HJÄLPER ANDRA
VÄXTER ATT ÖVERLEVA
Alpina kuddväxter bidrar
till att andra växter i karga
bergsmiljöer kan klara sig.En
studie visar starka samspel mellan kuddväxter och övriga växter
i de kargaste bergsmiljöerna.
– Kuddväxterna skapar fler
möjliga livsmiljöer för andra
arter och är därmed viktiga
nyckelarter som skapar grundförutsättningen för en högre
biologisk mångfald i de mest
extrema alpina miljöerna, säger
forskaren Robert Björk vid institutionen för geovetenskaper.
Foto: Fred Kruijen
Ny metod för att spåra rutil
Med hjälp av mineralen rutil kan forskarna få kunskap om bergarter och deras historia. Där rutil finns
förekommer också ofta andra mineralfyndigheter. Den
nya metoden öppnar därför möjligheten att hitta andra
mineraler, som till exempel guld. Metoden kallas laserablation ICP-MS och ger resultat avsevärt mycket snabbare än
tidigare metoder.
– Nu kan vi identifiera vilket berg rutilen härstammar från
även om vi bara har ett litet korn rutil, säger Thomas Zack,
universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper.
science faculty magazine juni 2013
23
ALUMNPORTRÄTT
vissa sätt påminner det om
» Pådotcom-eran
i Kalifornien »
Efter ett antal år med studier och jobb i Göteborg ville Olof Liungman och hans familj flytta
närmare släkten i Skåne. Det slutade med att
de hamnade i Australien.
M
iljonstaden Perth på Australiens
västkust är det ekonomiska och
kulturella navet i delstaten Western
Australia. På en yta sex gånger så stor som
Sverige bor blygsamma två miljoner människor. Oceanografen Olof Liungman och hans
familj är fyra av dem.
– Folk här har lite annorlunda avståndsbedömning. När de säger det är bara runt
hörnet, då är det en kvart bort med bil, berättar han.
Under de senaste decennierna har olje- och
gasutvinning blivit en stor inkomstkälla för
regionen, och det var en av anledningarna till
att Olof Liungman hamnade här. Sedan ett år
tillbaka är han tjänstledig från Danskt Hydrologiskt Institut (DHI) Sverige för att istället
bistå sina DHI-kollegor i Australien, där han
bland annat arbetar med oljeutsläppsmodellering.
OLOF LIUNGMAN
Ålder: 45 år
Bor: Ingared utanför Alingsås
Familj: Fru och två barn, 9 och 7 år
Bakgrund: Oceanograf, disputerade år 2000.
Yrke: För tillfället Head of Marine Department samt
Business Area Manager Oilspill, DHI Australien
Fritidsintressen: Familjen, klättring, science ficition,
basket (”inte alltid så bra för en 45-åring att hålla på
med basket, jag skadar mig med jämna mellanrum,
men det är ju så kul!”)
24
science faculty magazine juni 2013
– Alla de stora oljebolagen finns på plats
här i Perth. De betalar bra, men de kräver
väldigt mycket av dem som arbetar för dem.
Häromdagen fick jag höra att ”jag vill inte
stressa dig, men det här projektet för nio miljarder hänger på att du är klar med rapporten
om tre veckor”.
Olof Liungman kommer från en familj
som har flyttat runt mycket – hans föräldrar
arbetade båda inom vården och uppväxten
spenderade han bland annat i Linköping,
Österrike, Seychellerna och Skåne. Han har
alltid tyckt om havet och tog sitt dykcertifikat
tidigt. När han skulle välja utbildning fick
pilot och astronaut stå tillbaka för det mer
jordnära oceanograf, och 1988 började han
på Göteborgs universitet.
– Mina barndomshjältar var undervattensskildrare som Jacques Cousteau och Hans
Hass. Jag gjorde mitt ex-jobb 1993 och
eftersom jag alltid varit duktig i skolan så var
det på något sätt självklart att jag skulle börja
forska.
Perth
Att få en doktorandanställning var
dock lättare sagt än gjort. Olof Liungman
hamnade istället på SMHI i Göteborg, och
arbetade bland annat med datormodellering av hur bygget av Öresundsbron skulle
påverka miljön. På andra sidan Öresund satt
hans framtida kollegor på DHI och arbetade
med samma sak, fast från den danska sidan.
Mer än tio år senare, på hösten 2006 – efter
att han både hade disputerat och arbetat som
chef för den oceanografiska konsultgruppen
på SMHI – såg den blivande Malmöbon en
platsannons för DHI i tidningen.
– Eftersom SMHI inte har någon marin
verksamhet i Malmö började jag leta jobb,
och innan jag ens hade börjat att leta på
allvar så såg jag den här annonsen. Tyvärr var
tjänsten tänkt att besättas i Göteborg eller
Stockholm.
Arbetet gällde att bygga upp en marin avdelning inom DHI Sverige. Trots att tjänstgöringssorten var helt fel hörde Olof ändå av sig
och bjöds in till intervju. Han gick dit med
inställningen ”det kommer ju ändå inte att
hända”. Men under intervjun blev han mer
och mer nervös.
– Jag kände att attans, det här jobbet vill
jag ju ha!
Han fick det, och sedan 2006 har han
arbetat på DHI:s kontor i Lund. DHI är ett
danskt institut och konsultbolag som uppstod
ur Danmarks Tekniske Universitet på 70-talet. Institutet arbetar med vattenfrågor och
stöttar bland annat det danska miljödepartementet, och finns numera representerat över
hela världen.
– Vi DHI-are är tekniska nördar som gör
business, säger Olof Liungman och ler. Vi
har mycket affärsverksamhet men all vinst
går direkt in i vår forskning och utveckling.
Vi paketerar också vår kunskap i vår egen
mjukvara, som vi säljer till andra experter och
ingenjörer, även våra konkurrenter.
Efter att ha spenderat
ett drygt år i Australien ska familjen snart packa ihop igen för att
i juni återvända till Sverige. Olof Liungman
beskriver året down under som lärorikt och
spännande.
– Det händer mycket inom olja och gas i
Perth, på vissa sätt påminner det om dotcomeran i Kalifornien. Det görs oerhört stora
miljökonsekvensbeskrivningar inom området,
och där ligger min expertis. Fast numera är
jag mer chef än expert, vilket på många sätt är
ännu mer spännande.
Text Robert Karlsson
Foto privat
science faculty magazine juni 2013
25
SAMVERKAN
Skolelever undersöker
mol kylernas
ärld
I projektet Molekul tar skolelever iklädda labbrock och
handskar fram sitt dna och spårar blodfläckar. Universeum,
Göteborgs universitet och Chalmers står bakom projektet
som inspirerar unga och får dem intresserade av
molekylernas värld.
E
leverna tycker att det är roligt att det
är riktiga forskare som kommer till
deras klassrum. Deras associationer
till forskare är ofta synonyma med bilden av
en nobelpristagare som ju ofta är en äldre
man. Men i själva verket kan ju forskare vara
både unga och gamla, kvinnor och män, säger
Viktoria Hurtig pedagog på Universeum.
I ett av laborationerna
tar eleverna fram dna
från sina egna munceller. Laborationen inleds
med en introduktion om vad dna är, var det
finns och varför det är viktigt i brottsutredningar. Att man idag kan analysera dna som
man har hittat på en brottsplats beror på att
man har utvecklat tekniker som gör det möjligt att både isolera och analysera små mänger
dna. En viktig analysmetod för att kunna
göra detta är PCR, som står för polymeraskedjereaktion. Denna metod kan man säga
fungerar som en kopieringsmaskin för dna.
För att frigöra munceller sköljer eleverna
munnen med saltlösning och skrapar tänderna mot kindens insida. För att få fram dna:t
ur cellerna värmer de sedan upp saltlösningen
med cellerna till 99 grader. Då går cellens och
cellkärnans väggar sönder och dna:t kommer
ut. Provet ska också centrifugeras två gånger
under processen. Därefter tar forskarna med
sig proverna hem till Lundberglaboratoriet
där en liten del av elevernas dna kopieras upp
med hjälp av PCR.
– Själva kopieringen tar för lång tid, det
blir timmars väntan, som inte hinns med
i projektet. Istället tar vi med resultatet av
kopieringen när vi kommer tillbaka till klassen och berättar hur väl klassen lyckats med
uppgiften. Vi blandar proverna så att vi inte
vet vems prov som är vems eftersom det inte
är tillåtet att hantera proverna individuellt,
säger forskaren Marie Kannius Janson vid
institutionen för kemi och molekylärbiologi.
I en annan laboration
Jeanette Nilsson, Marie Kannius
Janson och Viktoria Hurtig
26
SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013
ska eleverna spåra
blodfläckar. Genom att spraya ämnet luminol
på en misstänkt blodfläck kan man bestämma
om det verkligen är blod. Järnet i blodet katalyserar en reaktion hos luminol som leder till
att ljus sänds ut som ett blåaktigt sken.
– Om den misstänkta fläcken blir blå så är
det en blodfläck. Det är samma metod som
polisen använder i sina brottsutredningar.
Sprayerna är konstruerade så att dna ska
bevaras för att det ska vara möjligt att bestämma vem blodfläcken kommer ifrån, säger
forskaren Jeanette Nilsson vid institutionen
för kemi och molekylärbiologi.
Blodet som används i laborationen kommer
från renar eller oxar, och kan köpas djupfryst
i mataffären.
Projektet besöker tio till femton skolor
per termin i Västra Götalandsregionen. I början av terminen inbjuds lärarna till en workshop och därefter blir det två laborationstillfällen för respektive klass. Mellan besöken får
läraren också uppslag på ytterligare aktiviteter
som de kan genomföra med sina elever.
– Vi vill ge eleverna en möjlighet att glänta
på dörren till forskarvärlden och låta dem
använda utrustning som skolor vanligtvis inte
har tillgång till. Gensvaret från skolorna är
oerhört positivt, säger Jeanette Nilsson.
MOLEKUL
Molekul är ett samarbetsprojekt mellan Universeum, Göteborgs universitet
och Chalmers som startade år 2008. En
pedagog från Universeum och forskare
från Göteborgs universitet eller Chalmers
besöker 10-15 skolor per termin i Västra
Götalandsregionen.
Marie Kannius Janson och Jeanette Nilsson arbetar med Molekul i en omfattning
av 25 procent som en del i sin anställning
vid Göteborgs universitet. De har också
varit delaktiga i att planera och ta fram en
fast Krimlab-utställning på Universeum.
I utställningen får man till exempel lära
sig om dna-teknikens möjligheter, vilka
unika biometriska avtryck man lämnar
efter dig och hur rösten kan avslöja dig.
Text Tanja Thompson
Foto Ulrika Kommes Johansson
SCIENCE FACULTY MAGAZINE JUNI 2013
27
Exempelritning från Sala kommun
MED EN MASTER I BAGAGET
Efter tre år på bebyggelseantikvariskt program övervägde han att börja söka jobb. Men
masterprogrammet i kulturvård lockade, och i efterhand är de extra två åren ingenting han
ångrar.
– Det var då det lyfte, säger Axel Demker.
O
m de första tre åren bestod av kunskapsmatning, var det på masterprogrammet vi fick en förståelse för vad
vi hade lärt oss och kunde ta det ett steg till,
säger Axel Demker.
Han kommer ursprungligen från Göteborg,
och började på bebyggelseantikvarieprogrammet direkt efter gymnasiet. Efter sin kandidatexamen stod han i valet och kvalet om han
28
science faculty magazine juni 2013
skulle ta en masterexamen eller söka sig ut i
arbetslivet. Han sökte några jobb, men han
bestämde sig ganska snart för att läsa vidare.
Eftersom masterprogramet i
kulturvård ger stora möjligheter till egna val,
kompletterade han sina ämneskunskaper med
drygt en termins studier i sociologi.
– Möjligheten att öppna upp perspektiven
ytterligare genom att läsa något angränsande
ämne kändes bra, särskilt för mig som inte
läst någonting tidigare. Masterprogrammet
blir vad man själv väljer att göra av det, säger
Axel Demker.
Ganska snart efter sin masterexamen fick
han jobb som bygglovshandläggare i Sala
kommun. Ett arbete som han ser som en bra
erfarenhet och en chans att befinna sig nära
besluten. Hans uppgift är att bland annat att
granska bygglovsansökningar från privatper-
soner som vill bygga till eller på annat sätt
förändra sin bostad. Till skillnad från sina
kollegor som har en mer teknisk bakgrund,
granskar Axel ansökningarna ur ett estetiskt
och kulturhistoriskt perspektiv. Något som
ställer höga krav på förmågan att kunna kommunicera och motivera sina bedömningar,
både till politikerna i byggnadsnämnden som
tar beslut om avslag och till de sökande.
– Det är lättare att förstå varför man måste
använda vissa byggnadsmaterial, än varför
man borde flytta ett fönster.
Att en bebyggelseantikvarie hamnar
som bygglovshandläggare är inte längre någon
ovanlighet. Flera av Axel Demkers tidigare
klasskamrater arbetar som det.
– Det är en lite ny arbetsmarknad för oss,
som jag tror gynnar bebyggelsemiljön i stort.
Traditionellt sett har tekniker dominerat
yrket, men som bebyggelseantikvarier kan vi
tillföra ytterligare en kompetens.
Förutom den personliga utvecklingen som
masterprogrammet gav, tycker Axel Demker
att den ökat möjligheterna till att få ett kvalificerat och intressant arbete. Att ha en masterutbildning i bagaget har också gett honom
större möjligheter att hävda sin kompetens
gentemot andra yrkesgrupper. Han upplever
också en viss skillnad i lönenivå, gentemot de
som enbart valt att ta en kandidatexamen.
– Det finns en bred väg ut mot jobben,
särskilt om man är flyttbar.
Vad framtiden har att erbjuda, vet Axel
inte idag. Arbetet i Sala ser han som ett
ypperligt tillfälle att lära sig mer om myndighetsutövning och vilken roll en tjänsteman
ska ha, kunskaper som han inte fick med sig
från sin utbildning.
– Det är roligt att få arbeta med konkreta
bebyggelsefrågor och stadsplanering, och vara
nära där besluten tas. Det känns väldigt spännande att få vara där jag är idag.
Text&Foto Camilla Persson
KLIMATMODELLER HÅLLER INTE MÅTTET
Klimatmodeller är det enda sättet att
förutse framtida förändringar av klimatet
och vädret. Forskarstuderande Tinghai Ou
vid institutionen för geovetenskaper har
analyserat hur klimatmodeller under en
fyrtioårsperiod återspeglar förändringar i
nederbörd i Kina.
– Resultaten visar att klimatmodellerna
dåligt återger de förändringar i extrema
nederbördshändelser som skett i Kina från
1961 till år 2000. Bara ett fåtal har kunnat
återge de landsomfattande förändringarna
i klimatet, säger Tinghai Ou.
VETENSKAPLIGT GENOMBROTT
KAN GE BÄTTRE MOBILTELEFONER
Ett hittills obevisat magnetiskt fenomen
har nu kunnat påvisas i verkligheten. ”Den
magnetiska nanodroppen” förutsades i teorin för 35 år sedan men har först nu kunnat bevisas av en forskargrupp som leds av
professor Johan Åkerman vid institutionen
för fysik.
I ett projekt som har pågått under drygt
två år har Johan Åkermans forskargrupp
inom tillämpad spinntronik för första
gången kunnat visa att så kallade magnetiska nanodroppar kan skapas och studeras
i spinntroniska oscillatorer.
– Det här är grundforskning som kan
få stor betydelse i framtiden bland annat
inom mobiltelefoni, säger Johan Åkerman,
professor vid institutionen för fysik.
FÄRRE UNGAR GER LÄNGRE LIV
Ny forskning om åldrandet, baserad
på genetiska metoder, bekräftar teoretiska
förväntningar om sambanden mellan
fortplantning och levnadsålder. Studier på
fåglar visar att de som skaffar ungar senare
och får färre kullar blir mer långlivade.
– I djurvärlden finns det en tydlig
koppling mellan reproduktion och åldrande, säger Angela Pauliny vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
science faculty magazine juni 2013
29
ST AL OF
FI
CE K IN
GS
PO
T O N J AM
Hallå där
Carl-Johan Nolmark,
som via ett Linnaeus-Palme-utbyte studerade en termin på
University of the West Indies i Kingston, Jamaica.
Vad finns det för skillnader i jämförelse
med att bo och studera i Göteborg?
– Jag bodde i en lägenhet på campus, och vårt
hus hade problem med en vattenledning så vi
saknade rinnande vatten under största delen
av dagarna. Vi löste det genom att använda
dunkar. Studierna skilde sig också en del från
vad vi var vana vid. Istället för att läsa en kurs
i taget så läste man ett par kurser parallellt. Vi
gjorde till exempel våra kandidatarbeten på
halvfart samtidigt som vi läste andra kurser.
Fanns det några skillnader i studiemiljön?
– Labben såg inte riktigt ut som vi är vana vid
i Sverige, de användes lite olika också. Om
man hade sönder någon utrustning stod man
själv för kostnaden. Som tur var råkade
jag bara ha sönder en liten termometer
som kostade mig någon hundralapp.
Inredningen var mer gammaldags
än den man ser hemma; bänkar och
hyllor bestod av mörkt trä och den
elektronik vi använde oss av var
inte alls lika modern som den
som vi använder på Göteborgs
universitet. Värmeplattorna såg
ut att vara hämtade från 70-talet,
och flera av dem hade inte ens magnetomrörare. Men det var en rolig erfarenhet för det
tvingade oss att lära oss att tänka på ett annat
sätt än man är van vid.
30
science faculty magazine juni 2013
Vad gjorde ni på fritiden?
– Vi fick vara med om vattenfall, stränder,
tropiska skogar, romdestillerier och skolans
karneval där studenter åkte runt på lastbilar i
en lång parad och dansade till dancehallmusik. Vi besteg även Jamaicas
högsta berg, Blue Mountain
Peak. Vi blev hämtade på
kvällen och kördes upp till
en liten stuga tillhörande
en kaffeplantage en bit
upp i berget. Där köpte
vi bönor av det berömda
Blue Mountain-kaffet som
odlades på gården. Mitt
i natten väcktes vi för att
börja bergsbestigningen, så att vi skulle
hinna innan solen gick upp. Det tog oss ungefär fyra timmar att nå toppen 2 256 meter
över havet. Där var bara ett par plusgrader,
men den kylan var det väl värt för att få se
den fantastiska soluppgången.
Text Robert Karlsson
Foto Privat
CJ NOLMARK
Ålder: 31
Studerar: Läkemedelskemi sedan 2008
Kuriosa: Är en fena på Rubiks kub och äger flertalet kuber där den största har en sida på 9x9x9.
Hon har
Här ska det förmågan
vara en
att fånga andra
rubrik som kanske
Ingen utmaning är för
stor för Angela Wulff >>
PORTRÄTT
Nya utmaningar driver henne framåt tillsammans med lusten att erövra nya
kunskaper och viljan att förmedla dem vidare.
– När jag föreläser vill jag att alla ska förstå, även de på raden längst bak, säger
Angela Wulff, professor i marin ekologi.
H
on stormar ner från trätrappan i
Ågrenska villan och möter upp med
ett stort leende. Energi och glädje
strömmar ut från henne. Nyss hemkommen
från skidåkning vid Riksgränsen tillsammans
med familjen verkar Angela Wulff fulltankad
med nya krafter. På en skämtsam fråga om
hon åkt mycket off pist svarar hon snabbt:
– Javisst! Jag gillar fysiska utmaningar jättemycket, sådan har jag alltid varit. Fyra gånger
har jag genomfört den svenska klassikern med
Vasaloppet, Vätternrundan på cykel, Vansbrosimmet och Lidingöloppet.
32
science faculty magazine juni 2013
Redan som liten var hon hästtjej, något
som de två döttrarna har ärvt. Och att
springa i skogen betraktar hon som friskvård; hennes löparrundor skyddar mot att
bli utsliten av arbetet och driver ilska och
irritation ur kroppen, berättar hon.
– Jag tror att träning och en balans mellan arbete och privatliv betyder en hel del
för att få nya krafter.
Innan Angela Wulff blev marinbiolog
var hon lärare i idrott och biologi i fem år.
Varför hon bytte yrkesbana har hon själv
funderat mycket på.
»
Jag känner att jag
har ett samhällsansvar
som forskare, professor
och kvinna
»
– Ärligt talat tror jag att politikern Göran
Persson var orsaken. När han kommunaliserade skolan tänkte jag nehej, det här blir
inte bra! Och eftersom jag var en passionerad
sportdykare ville jag fortbilda mig i marinbiologi.
Det var hösten 1992. Under utbildningen
mötte Angela Wulff forskaren Kristina Sundbäck som väckte intresset för mikroskopiska
alger. Hon blev en stor inspirationskälla och
sedan mentor och handledare.
– Som sportdykare var jag mest intresserad
av djurliv och koraller och såg lite naivt framför mig hur jag studerade valar och delfiner.
Men så stötte jag på något jag aldrig hört
talats om: ”mikrofytobentos”, mikoalger som
lever på havsbotten och blev så otroligt fascinerad av dem att jag började på en forskarutbildning, först på halvtid, sedan på heltid.
Idag forskar Angela Wulff om hur de pågående klimatförändringarna påverkar marina
mikrobiella samhällen, det vill säga bakterier
och mikroskopiska alger.
Under forskarutbildningen öppnades också
ett fönster mot polarforskning. Angela Wulff
fick möjlighet att genom ett svenskt-sydafrikanskt forskningssamarbete följa med fartyget
SA Agulhas till Antarktis.
– Jag fick bokstavligen polarfeber, jag vet
att det är en klyscha men så var det faktiskt.
Allt detta kalla tomma, så avskalat och ändå
fullt av nyanser, och så vidderna, oändligt
med is och snö och precis som havet ändå
tusen färger. Det griper tag!
Att undervisa och att göra vetenskap begriplig är angeläget, anser Angela Wulff. Och
oavsett om publiken är universitetsstudenter
eller högstadieelever så är att föreläsa lite som
att vara skådespelare.
– Man ska fånga en publik. Om jag bara
ser en enda student ner i vänstra hörnet i
salen som inte lyssnar så tar jag det faktiskt
rätt personligt och vill verkligen få med hen
också, säger Angela Wulff.
Hon är djupt oroad av att vi tappar så
mycket av naturvetenskaplig bildning i
samhället. Har man inte tillräckliga baskunskaper kan man inte ta ställning i frågor som
fosterdiagnostik eller genmodifierade grödor
utan ”blir offer för journalister, sociala medier
och allmänt tyckande”.
– Jag känner att jag har ett samhällsansvar
som forskare, professor och kvinna. När jag
föreläser på gymnasiet vill jag visa att ja, jag
är polarforskare trots att jag är kvinna och har
familj. Det går bra, det kan du också!
Text Carina Eliasson
Foto Malin Arnesson
ANGELA WULFF
Yrke: Professor i marin ekologi med inriktning mot
marin botanik
Ålder: Fyllde nyligen 50 år
Familj: Maken Krister och barnen Nanna och Smilla,
13 och 11, samt schäfertiken Elina
Bor: Villa på Vänersnäs
Fritidsintressen: Rida, träna hunden, åka skidor,
sportdyka, löpträna och läser gärna engelska
deckare
Kuriosa: En av de första kvinnorna som gjorde
militärtjänst i Sverige och är reservofficer med
kaptensgrad i flygvapnet
science faculty magazine juni 2013
33
Tre frågor
till universitetslektor
Mikael Olsson vid
institutionen för biologi och miljövetenskap, som varit med
att startat företaget
Again Nutrient
Recovery som ska utvinna näring ur urin.
»
HÖJDPUNKTEN
FORSKARE FÅR
Hur är det att vara akademiker
och företagare?
– Det kan vara lite kluvet ibland,
eftersom även forskningsbaserat
företagande skiljer sig mycket från det
akademiska livet på en institution. Å
andra sidan är det ett utmärkt sätt att
knyta ihop utbildning, forskning och
arbetsliv. Ett exempel på det som vi
brukar kalla samverkan!
Vad betyder er upptäckt för
allmänheten?
– Många småhus har dåliga avloppsanläggningar som släpper ut avloppet mer
eller mindre orenat, vilket kan orsaka
övergödning av sjöar och kustvatten.
Kommunala myndigheter kommer att
ställa hårdare krav på bättre lösningar
och här kommer vår teknik att spara
både pengar och miljö.
Hur ser du på potentialen med er
teknik?
– Den är mycket, mycket stor! Men
det finns fortfarande hinder att övervinna innan vi kan erbjuda lösningar
som är tillräckligt platssnåla och billiga
för vanliga fastighetsägare. Och de
hindren är främst ekonomiska, det
kostar mycket pengar att omvandla
forskningsresultat till kommersiella
produkter.
Text Susan Gotensparre
Gabriella Olshammar och
Marie Emanuelsson arbetar
som forskningsrådgivare
– råd och stöd i forskningsfrågor är deras vardag.
F
ramförallt stöttar vi forskare och ger
råd när de söker externa medel. Men vi
stöttar också beredningsgrupper och fakultetsledningen, säger Gabriella Olshammar.
Hennes kollega Marie Emanuelsson fyller i:
– Man kan säga att vi fungerar lite som
smörjmedel i systemet genom att vi informerar om, bereder och handlägger forskningsfrågor.
Rådgivningen sker både
vid personliga
möten med forskare men också via e-post. En
stor del av arbetet handlar om att hålla reda
på tidsplaneringen i olika ansökningsprocesser, samordna och ge stöd till forskarna så
att ansökningarna blir så bra som möjligt.
Förutom kontakter med forskare innebär jobbet också kontakter med övriga enheter inom
universitetet, med forskningsfinansiärer och
ibland även kontakter med andra lärosäten.
– Höjdpunkten är när våra forskare får
pengar, säger Marie Emanuelsson.
»
ÄR NÄR VÅRA
PENGAR
– Det bästa med jobbet är att få sitta i samtal med enskilda forskare om deras pågående forskningsansökningar, säger forskningsrådgivaren Gabriella Olshammar.
Hon har en jägmästarexamen
och har
disputerat i skoglig vegetationsekologi vid
SLU i Umeå. Tidigare har hon jobbat som
forskningssekreterare på Formas och Naturvårdsverket. Gabriella Olshammars bakgrund
är en annan. Hon är bebyggelseantikvarie i
grunden och har disputerat i stadsbyggnad
vid Chalmers. Innan hon började arbeta som
forskningsrådgivare var hon forskarassistent i
kulturvård.
– Det bästa med jobbet är att få sitta i samtal med enskilda forskare om deras pågående
forskningsansökningar. Att höra om frågeställningar och metoder i olika vetenskapsområden och att se deras genuina engagemang,
säger Gabriella Olshammar.
Vårterminens mest intensiva fas är nu över
i och med att den årliga ansökningsomgången
hos de nationella forskningsråden stängt. Då
blir det tillfälle att undersöka andra möjligheter.
– Framöver kommer vi titta närmare på
hur vi kan ansöka om medel inte bara för
forskning utan också för utbildningen på
grund- och avancerad nivå, säger Gabriella
Olshammar.
Text Tanja Thompson
Foto Malin Arnesson
FORSKARE MED MEST EXTERNA
FORSKNINGSMEDEL ÅR 2012
Forskare
Kerstin Johannesson
Sofia Thorsson
Leif Klemedtsson
Sebastian Westenhoff
Tobias Rütting
Richard Neutze
Thomas Backhaus
Anna Godhe
Thomas Nyström
Hantverkslaboratoriet
Bidrag i tkr
14 596
12 603
10 283
10 187
8 825
8 577
6 796
6 117
5 940
5 933
science faculty magazine juni 2013
35
UTMÄRKELSER
2012
Alexandre Antonelli,
forskare vid institutionen för
biologi och miljövetenskap
och vetenskaplig intendent vid
Göteborgs
botaniska
trädgård har
tilldelats
ERC Starting Grant av
Europeiska
forskningsrådet.
Robert Berman, professor
vid institutionen för matematiska vetenskaper, har tilldelats
ERC Starting Grant av Europeiska forskningsrådet.
Göran Hilmersson, profes-
sor vid institutionen för kemi
och molekylärbiologi har tilldelats Faculty of Science Research
Award 2012, vilket ger 250 000
kronor till egen forskning. Hans
forskning är inriktad på reaktioner och reagens inom organisk
kemi, närmare bestämt selektiv
organisk syntes.
Lachezar Komitov, profes-
sor vid institutionen för fysik,
har erhållit The Merck Award
för utomordentligt bidrag till
forskningen om LCD-skärmar.
Hans forskargrupp har uppfunnit en ny familj material som har
visat sig förbättra kvaliteten på
plattskärmar.
Jenny Lindén, filosofie doktor
vid institutionen för geovetenskaper, har tilldelats Alfortska
36
science faculty magazine juni 2013
priset 2012 av Svenska sällskapet
för antropologi och geografi
för sin forskning om snabbt
växande, fattiga och förorenande
städer. Hennes avhandling
har titeln Urban Climate and
Air Pollution in Ouagadougou,
Burkina Faso.
kulturvård: Graduate program
in Historic Preservation. Han
är skribent, föreläsare och lärare
inom kulturvård och har bidragit till att utveckla synsätt och
praktik inom både kulturvård
och samhällsplanering.
Werner Nahm, Dublin
Tomas Lundälv, forsk-
ningsingenjör vid Sven Lovén
centrum för marina vetenskaper,
har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats Sture Centerwalls
pris för sin ”långvariga dokumentering av havsmiljöer med
fotografiska tekniker, vilket lagt
grunden för stora naturvårdande
åtgärder i svenska havsområden”.
Henrik Nilsson, forskare
vid institutionen för biologi och
miljövetenskap,
har tilldelats
Albert Wallins
vetenskapspris
av Kungl.
Vetenskaps- och
VitterhetsSamhället i
Göteborg. Henrik Nilsson får
priset för ”sitt metodkritiska och
nyskapande arbete i ett skede
då den klassiska biologiska systematiken övergår i fylogenomik
baserad på gensekvensiering och
bioinformatik.”
Randall F Mason, profes-
sor i stads- och regionplanering
vid University of Pennsylvania,
har utsetts till hedersdoktor vid
naturvetenskapliga fakulteten,
Göteborgs universitet. Han är
ansvarig för en av USA:s mest
prestigefyllda utbildningar inom
Institute for Advanced Studies,
Ireland har tilldelats 2012 års
Gothenburg Lise Meitner Prize.
Han får priset för banbrytande
och innovativt arbete med matematisk fysik. Bakom Göteborgs
Lise Meitner-pris står Kungl.
Vetenskapsakademien genom
Nobelkommittén för fysik och
Fysikcentrum Göteborg, som
består av de fem fysikinstitutionerna vid Chalmers och Göteborgs universitet. Priset stöttas
även av Kungälvs kommun.
Richard Neutze, professor
vid institutionen för kemi och
molekylärbiologi, har utnämnts
till Wallenberg Scholar av Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse
vilket innebär att han får
15 miljoner kronor till forskningsverksamhet.
Deborah M Power, professor i molekylär bioteknologi vid
Universidade do Algarve i Portugal, har utsetts till hedersdoktor
vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Hon
leder en framstående europeisk
forskargrupp som bland annat
undersöker hormonell påverkan
på utvecklingen hos fiskar.
Marie Rådbo, univer-
sitetslektor vid institutio-
nen för fysik, har tilldelats
Ångpanneföreningens
forskningsstiftelses pris för
kunskapsspridning. Hon belönas
för sitt populärvetenskapliga
arbete med att föra ut kunskaper
i astronomi till allmänheten. Vidare har Marie Rådbo tilldelats
Kungl. Samhällets lärarpris till
lärare som väckt elevers intresse
för vetenskap.
Malin Strand, filosofie
doktor vid institutionen för
biologi och miljövetenskap, har
av Kungl. Vetenskapsakademien
tilldelats Sven Lovénmedaljen i
guld för boken Stjärnmaskar –
Slemmaskar. Boken är skriven
tillsammans med Per Sundberg,
professor i systematik och
biodiversitet, och utkom år 2011
i serien Nationalnyckeln till
Sveriges flora och fauna.
Maria
Sundin,
universitetslektor
vid institutionen för fysik, har
tilldelats 2012 års individuella
pedagogiska pris vid Göteborgs
universitet.
Michael Thorndyke,
professor i experimentell marinbiologi, har av Kungl. Vetenskapsakademien tilldelats äldre
Linnémedaljen i Guld 2011.
Motiveringen lyder ”För hans
forskningsinsatser inom den
marina genomiken och för hans
arbete för att utveckla Kristinebergs marina forskningsstation,
inte minst vad beträffar dess
internationella betydelse”.
Johan Åkerman, professor
vid institutionen för kemi och
molekylärbiologi, har tilldelats
ERC Starting Grant av Europeiska forskningsrådet.
2013
Per Ahlberg, professor
emeritus i organisk kemi har tilldelats Ulla och Stig Holmquists
vetenskapliga pris i organisk
kemi. Han får priset för sina
djärva, fundamentala studier av
organiska reaktionsmekanismer
med bland annat spektroskopiska metoder.
Tom Andersen, professor vid
Universitetet i Oslo har utsetts
till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs
universitet för sin framstående
forskning kring den kontinentala
jordskorpan.
Leif G. Anderson, professor i
marin kemi vid institutionen för
kemi och molekylärbiologi, har
tilldelats 2013-års IASC Medal
från International Arctic Science
Committee. Leif G. Andersons
forskning behandlar den marina
kolcykeln, hur kol omvandlas
och transporteras i havet.
Roger Butlin, professor vid
University of Sheffield, har av
Vetenskapsrådet tilldelats Tage
Erlanders gästprofessur. Under
2013 kommer han bland annat
att arbeta tillsammans med
forskare vid Linnécentret
CeMEB vid Göteborgs universitet runt frågor om artbildning
hos strandsnäckan
Littorina
saxatilis.
Roger
Butlin är
evolutionsbiolog och
speciellt
intresserad av frågor som rör
evolution av nya arter.
Annika Ekdahl, gästprofessor
vid institutionen för kulturvård,
har tilldelats norra Europas
största textilpris, Nordic Award in
Textiles. Enligt juryn får Annika
Ekdahl priset för sina storslagna
gobelänger och sitt sätt att ge nytt
liv åt en historisk genre.
Swantje Enge, institutionen
för biologi och miljövetenskap,
har tilldelats naturvetenskapliga
fakultetens pris för bästa avhandling 2013. Ur motiveringen:
”Med sin avhandling Seaweed
Invasions and Novel Chemical
Defences har hon visat att hon på
ett imponerande och självständigt sätt behärskar såväl generell
teoribildning som krävande
ekologiska fältstudier och experiment samt avancerade kemiska
och genetiska analyser. Avhandlingen är mycket välskriven och
dess manuskript har blivit väl
mottagna i ledande ekologiska
tidskrifter.”
Andrew Ewing, professor i
analytisk kemi vid institutionen
för kemi och molekylärbiologi
har tilldelats 2013 års Electrochemistry Award av Analytical
Division of the American
science faculty magazine juni 2013
37
UTMÄRKELSER
Chemical Society ACS. Han får
priset för sitt framstående arbete
inom fältet elektrokemisk analys.
Anna-Karin Gustavsson,
doktorand vid institutionen för
fysik, Göteborgs universitet, har
fått pris för bästa forskningsartikel
under 2012 av tidskriften FEBS
Journal. Hennes forskningsartikel
bedöms vara den bästa i kategorin
för unga forskare och belönas med
utmärkelsen FEBS Journal Prize
for Young Scientists.
Kerstin Johannesson,
professor i marin ekologi, är en
av två pristagare som tilldelats
ArtDatabankens naturvårdspris
2013. Juryn anser att Kerstin Johannesson genom sin forskargärning och sitt stora engagemang
har gjort enastående insatser för
att bevara den marina biologiska
mångfalden i Sverige. Hon är en
viktig länk mellan forskning och
praktisk naturvård.
Annelie Lindgren, biolog
och lärare, har tilldelats ett stipendium ur Hans G. Hanssons
minnesfond. Hon får stipendiet
med motiveringen ”hon har ett
genuint intresse och en djup
kännedom om systematik och
naturhistoria för olika marina
makroalggrupper. I Hans G.
Hanssons anda utgör hon en
Foto: Robin Aron
Systrar från Munkedal vann regionfinal
Ett tvillingpar från Munkedal tog hem förstapriset i
regionalfinalen för utställningen Unga Forskare.
– Eftersom vi är uppväxta vid
kusten var det naturligt att
välja ett arbete med fokus på
havet, säger systrarna Natasha
38
science faculty magazine juni 2013
och Salome Olsson.
Systrarna går på Uddevalla
gymnasium och fick förstapris för sitt projektarbete om
en inventering och jämförelse av sargassosnärja och
blåstång. Sargassosnärja är en
invasiv art som Natasha och
Salome Olsson ville studera
omfattande kunskapsresurs
som alltid finns disponibel för
omgivningen. Liksom Hans G.
Hansson är hon också en mycket
uppskattad och engagerad
lärare.”
Sture Nordholm, profes-
sor emeritus i fysikalisk kemi,
har tilldelats den prestigefyllda
Bror Holmberg-medaljen för sin
starka vetenskapliga profil inom
teoretisk kemi kombinerat med
ett brinnande engagemang för
att stärka kemiämnet i skolan.
Håkan Samuelsson Kalm,
forskare vid institutionen för
matematiska vetenskaper har
närmare och jämföra med
blåstång. Blåstången är en
viktig alg för ekossystemet
och förekommer rikligt både
på väst- och östkusten.
Som vinnare i regionalfinalen i Göteborg fick de,
tillsammans med ett antal
andra bidrag, en biljett till
riksfinalen i Stockholm. Där
vann tvillingarna ett deltagande i ett forskningsläger i
Schweiz, liksom det externa
priset ”Naturhistoriska riksmuseets utmärkelse för särskilt framstående arbete inom
området biologisk mångfald
presenterat vid Utställningen
Unga Forskare 2013.”
Regionfinalen Unga Forskare är ett samarbete mellan
Förbundet Unga forskare,
naturvetenskapliga fakulteten
vid Göteborgs universitet och
Chalmers.
fått 2013 års Wallenbergpris,
som delas ut till löftesrika unga
matematiker. Håkan Samuelsson Kalms forskningsområde är komplex analys och ett
centralt tema i hans forskning
är integralformler och kalkyl
för residyströmmar. Han delar
priset med Elizabeth Wulcan vid
Chalmers.
Erik Sturkell, professor i
tillämpad geofysik, har tilldelats
Sixten Heymans pris 2013 för
betydelsefulla insatser inom geofysiken. Hans forskning har stor
betydelse både för kunskapen
om livets utveckling på jorden
och för mänsklighetens framtid.
Kristina ”Snuttan”
Sundell, professor vid
institutionen för biologi och
miljövetenskap, har tilldelats
Ångpanneföreningens forskningsstiftelses pris för kunskapsspridning. Hon får priset
för sitt stora engagemang att
sprida vetande till olika grupper
i samhället.
Sofia Thorsson, universi-
tetslektor på institutionen för
geovetenskaper, har tilldelats
naturvetenskapliga fakultetens
forskningspris 2013 (se separat
artikel på sidan 21).
FYRA FRÅGOR TILL
SWANTJE ENGE
Hur känns det att ha
fått naturvetenskapliga
fakultetens pris för bästa
avhandling 2013?
– Det känns rätt så overkligt, men så klart jättekul.
Då får man väl vara stolt.
Priset stödjer mig i mitt
beslut att försöka fortsätta
med min forskning.
Vad forskar du kring?
– Min forskning handlar om att förstå vilka
mekanismer och ömsesidiga påverkningar mellan
arterna som kan förklara
hur främmande arter kan
bli invasiva.
Vilka är utmaningarna
inom forskningsfältet?
– Biologiska invasioner
anses som ett hot mot
den globala biodiversiten.
Trots mer än 50 års forskning har man fortfarande
inte hittat generella mekanismer eller egenskaper
som kan förklara varför
några av de främmande
arterna blir invasiva. För
att kunna förebygga och
förvalta invasiva arter
är det viktigt att förstå
biologiska invasioner på
ett bättre sätt och hitta
generella mekanismer som
förklarar dessa.
Vad kan samhället lära av
din forskning?
– Bevarande av den biologiska mångfalden är av generellt
intresse för hela samhället för
att säkerställa ekosystemens
funktion Det är viktigt att
informera samhället om
främmande arter, hur de blir
invasiva och vilka effekter det
kan ha på naturen.
Läs hela avhandlingen:
http://hdl.handle.net/
2077/30534
Vill du ha ett eget nummer av
Science Faculty Magazine?
Gå in på www.science.gu.se/magazine
Här kan du också ange om du hellre önskar få ditt magasin i
digital form till din e-post, eller på engelska. Nästa nummer
utkommer i december 2013.
science faculty magazine juni 2013
39
AVSÄNDARE:
Science Faculty Magazine
Göteborgs universitet
Naturvetenskapliga fakulteten
Box 460
405 30 Göteborg
Jonsereds
herrgård
– en mötesplats
för kreativitet, reflektion och
tankeutbyte kring kultur,
vetenskap, livsåskådning
och politik.
Besöksadress:
Jonsereds herrgård
William Gibsons väg 21
Jonsered
Programverksamhet:
Anders Franck, 031-786 54 15
Eva Staxäng, 031-786 12 58
www.jonseredsherrgard.gu.se
Bokning:
Göteborgs universitets
konferenscentrum,
031-786 59 59