Transcript 6 Sala (pdf) - Konst i Västmanland

UPPTÄCK KONSTEN I VÄSTMANLAND
Sala
Norberg
Möklinta
1
Fagersta
2
256
Ängelsberg
70
3
Västerfärnebo
Sala
68
256
Virsbo
250
6
Salbohed
66
233
Sätra Brunn
4
5
Kumla kyrkby
68
Riddarhyttan
7
Skinnskatteberg
Ransta
233
Ramnäs
56
8
Uttersberg
Surahammar
Skultuna
9
250
Tillberga
252
66
Västerås
Hallstahammar
11
10
Kolsva
E18
Irsta
E18
Kolbäck
E18
250
Köping
252
12
E18
Arboga
Strömsholm
250
E18
13
56
E20
14
E20
Kungsör
56
Här finns mer att läsa om vart och ett av konstkartans konstverk och besöksmål!
6
Sala
Moské i Stadsparken, 2008
© 2013 Jan-Erik Svennberg
Jan-Erik Svennberg 1944
På en alldeles egen liten ö i Ekeby damm i Sala
stadspark lyser den i blått och gult – en modell
av Klippmoskén i Jerusalem. Den avtäcktes på sin
plats i stadsparken 30 april 2013, men har dessförinnan visats på olika utställningar i Sverige och
i övriga Norden.
Salakonstnären Jan-Erik Svennberg har gjort
sig känd för sina moskémodeller och andra tolkningar av orientalisk konst och arkitektur. Även
utanför Aguélimuseet finns en av hans modeller.
Klippmoskén i Jerusalem stod färdig år 691 och
är världens äldsta bevarade muslimska byggnad.
Denna åttkantiga byggnad har en förgylld kupol
och mosaikklädda ytterväggar. Den är byggd på
det så kallade Tempelberget som är en viktig plats
för såväl judar som muslimer.
I Sala är det en betydligt mindre klippmoské som
står på den lilla ön i Ekeby damm. Jan-Erik Svennbergs moskébyggen är modeller av kända byggnader. De flesta är placerade i hans trädgård i Salas
utkant. Förlagorna finns framför allt i Turkiet, men
även i Pakistan. Blå Moskén i Istanbul har kopierats i en praktfull modell i Jan-Erik Svennbergs
trädgård, som också kallas ”Lilla Istanbul”. Här
finns också modeller av Topkapipalatset, som var de
osmanska sultanernas residens, och Dolmabahcepalatset. Det sistnämnda stod färdigt 1856 och
blev, med moderna bekvämligheter som rinnande
vatten, den härskande sultanens nya boning.
Det var när Jan-Erik Svennberg besökte Istanbul
1979 som han fascination för orientalisk konst och
arkitektur började. Sedan dess har det blivit ett
20-tal miniatyrer av moskéer och palats och även
porträttmålningar av kända turkiska ledare.
Modellen av Klippmoskén i Ekeby damm har han
dock skapat utan att besöka den riktiga moskén i
Jerusalem. Det har tagit honom uppskattningsvis
250 timmar att bygga den.
6
Sala
Aguélimuseet
www.aguelimuseet.se
Ivan Aguéli blickar ned på besökaren från en
skylt över ingången till Aguélimuseet. Här i Sala
föddes han 1869, men han lämnade Sverige för
Paris när han var 21 år. Stora delar av sitt liv tillbringade han i Egypten, Frankrike och Spanien.
På museet i Sala finns landets största samling av
Ivan Aguélis konst – allt från porträtt till landskapsmålningar.
Aguélimuseet har funnits i sina nuvarande lokaler sedan 2007 och ingår i det som kallas kulturkvarteret Täljstenen. Här finns olika kulturaktiviteter inrymda i hus som byggdes för helt andra
syften. Stadsbiblioteket ligger strax intill, sammanbyggt med det gamla varmbadhuset från 1928.
Aguélimuseet är inrymt i vad som en gång var en
elverksbyggnad. Den byggdes 1903 och har stora
fönster som ger ett fint ljus i utställningslokalen.
Här finns nu landets största samling av Ivan Aguélis
konst. Bland annat kan man se målningarna Flicka i
blått, ca 1889, Gotländskt landskap, 1892 och Spanskt
landskap 1916. Den så kallade Fribergska samlingen,
med verk av Ivan Aguéli, är donerad till Nationalmuseum, men deponerad på Aguélimuseet i Sala.
Ivan Aguéli hette från början John Gustav Agelii
och var son till veterinären i Sala. Det var i samband
med sin första resa till Paris, i tjugoårsåldern, som
han bytte namn till Ivan Aguéli. I Paris lärde han
känna konstnärer som Cézanne, van Gogh och
Gauguin. Han påverkades starkt av anarkistiska
och teosofiska strömningar och han konverterade
till islam. Under tio år gjorde han uppehåll i sitt
målande för att bland annat studera Koranen
och orientaliska språk. Perioden efter det, mellan
1911 och 1917, var Ivan Aguéli mycket produktiv
och vistades till stor del i Frankrike, Egypten och
Spanien. Han dog hastigt vid 48 års ålder, då han
blev överkörd av ett tåg i Barcelona.
På Aguélimuseet i Sala finns också verk av andra
kända konstnärer som Karl Nordström, Helene
Scherf beck och Sven X:et Eriksson. Vägg i vägg
finns också en lokal för mer tillfälliga konstutställningar.
Mer om konsten i Sala!
Offentlig konst:
Sala kommun, www.sala.se/Kultur/Konst-i-parken
Utställningar:
Kulturkvarteret Täljstenen, Sala kommun, www.sala.se
Rondellhundar, kungar och
lekande barn – vad är offentlig konst idag?
Som en löpeld gick rondellhundrörelsen genom
Sverige hösten 2006. Den offentliga konsten
blev i ett slag allas angelägenhet som ett demokratiskt sätt att visa engagemang. Konstnären Lars
Vilks skapade stor debatt om yttrandefrihet med
sin rondellhund, som anspelade på profeten
Muhammed.
Förväntningarna på att konsten i offentlig miljö
i Sverige ska vara ”folklig”, opolitisk och nå alla
människor har inte alltid varit ett självklart mål.
Offentligt betyder öppet, på allmän plats. Konst
betyder kunnande. Den offentliga konsten har i
alla tider haft en beställare, exempelvis kungen,
kyrkan, adelspersoner eller politiker, som styrt
innehåll och utformning och därmed påverkat
konstens egenart: att just få vara konst utan tydligt formulerade budskap.
Konsten har sedan grottmåleriets tid varit det kitt
som skapat länkar mellan människans föreställningar om livet och platsen där hon lever. Vi vill
se konst på gator och torg, vid bostadsområden
och sjukhus, i parker och längs vägar för att känna
oss hemma och uppleva trygghet. I Västmanlands
län ger konstverken på allmän plats inblick i
länets historia: en kung och en smed i brons här,
modernistiska ljusrör vid bubblande bad och
vittnesmål om flykt och invandring där.
När det offentliga bygger i Sverige tillämpas ofta
en procentregel som föreskriver att en procent
av byggkostnaderna används för konstnärlig gestaltning. Det är sedan 1937 en rekommendation
som många kommuner och landsting följer.
Mycket av den konst vi ser i dag är tillkommen
under decennierna kring 1900-talets mitt. Det
var en tid som präglades av framtidsoptimism,
demokratiska värden och socialt ansvarstagande.
Välfärdspolitiken öppnade för konst med dittills
ovanliga motiv och på nya platser. Konst knöts
till bostadsområden och fick specifika platser i
samband med stadsplanering.
ningarna befrias allt mer från äldre mytologiska
berättelser. Brons- och stenskulpturer med vackra
nakna unga kvinnor placeras i parker där de kan
associeras till naturen eller vid daghem och sjukhus där de anses ha sin hemmahörighet. Barn
leker i idealiserade poser, kategoriserade enligt
kön: pojkar är aktiva när de busar, brottas, springer,
flickorna står eller sitter passiva, rara och gulliga.
Detta patriarkala förhållningssätt har ifrågasatts av
kommande generationer. I dag vill man visa upp
kvinnors insatser. Sett ur detta perspektiv kompletterar Ingalill av Carl Eldh och Theodors torn till
Emma av Backa Karin Ivarsdotter varandra.
Efter andra världskriget engageras konstnärer
med sin tids allt mer abstrakta formspråk. De gör
avtryck i den offentliga konsten överallt i landet.
De inter nationella konsttrender na hittar så till
många orter med verk som föga anknyter till
lokala traditioner. Man förutsätter att det dekorativa uttrycket med nonfigurativa, ickeföreställande former och klara, tydliga färger och nyanser
uppfattas som estetiskt tilltalande av alla.
Teddy Sempinskys mosaiker är ett bra exempel.
Han kom till Sverige från Polen och fann ett abstrakt ljusfyllt uttryck för sina mosaiker på flera
platser i länet. Och det är vackert så.
I dag är frågan berättigad vad offentlig konst är.
Det är många som har anspråk på allmänna platser: kommersiell reklam, graffitikonstnärer och
aktivister, vid sidan av de verk som beställs av
myndigheter och byggföretag. De sistnämnda tenderar att ofta illustrera demokratiska självklarheter
i en populistisk konservativ mening. Alternativet
kan vara att låta konstnären problematisera de värden vi håller för självklara. Just konst kan synliggöra sprickor i vardagen, på platser där många rör
sig: i rondeller, kommersiella centra eller vid maktens torg.
Kristina Maria Mezei
I början av ”folkhemmet” skapas många realistiska skulpturer. De hyllar politiker och arbetare vars
insatser ses som värdefulla ur den nationella och
även lokala samhällsutvecklingens perspektiv. De
är byster och porträtt på piedestal och i helfigur,
gärna vid viktiga knutpunkter i städerna.
Kvinnor, barn och djur får under modernismen en
traditionell borgerlig skildring. Kvinnoframställ-
fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor,
Landstinget Västmanland
OFFENTLIG KONST
Den offentliga konsten kan finnas både utomhus
och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus
och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara
en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den
offentliga konsten kan också vara foton, video-,
ljus-, och ljudverk eller konstinstallationer där
flera tekniker används. Offentlig konst benämns
ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag
talar man snarare om konstnärlig gestaltning i
offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man
ser på konsten som en del i en helhet - en miljö
där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring
vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter.
Byggnadsanknuten konst, fast konst
Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop
med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara
plats-specifik men inte knuten till just en byggnad,
utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg.
Lös konst
Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och
grafik som kan uppföras på olika platser.
1%-REGEL
Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från
1937. Den kulturideologiska diskussionen och
den politiska motiveringen som ledde fram till
beslutet om en procentregel i Sverige byggde på
den tidens bildningsideal. Procentregeln är bara
en ekonomisk princip och säger ingenting om hur
beställning och utförande av den konstnärliga
gestaltningen ska gå till.
Mer om konsten i Västmanland!
Konst i Västmanland www.konstivastmanland.se
Konsten i vården, Landstinget Västmanlands interna konstverksamhet,
www.ltv.se/Kultur/Konst/
Text: Yvonne Busk
Redaktör: Yvonne Busk och Linda Wallenberg
Grafisk form: Claudia Sandner
Foto: Lasse Fredriksson © 2013 Västmanlands läns museum och konstnärerna