Transcript Innehållsförteckning

Innehåll
Innehåll 3
Förkortningar 13
Förord 17
1
2
BOKEN OCH DESS SYFTE 19
1.1
Den juridiska arbetsmetoden 19
1.2
Färdighetsträning 21
1.3
Kunskapsinhämtning 23
1.4
Bokens syfte och dess användning 24
EN ARBETSMETOD I SEX STEG 27
2.1
Juridikens centrala yrkesroller – domare,
advokater och lagstiftare 27
2.2
Advokatens arbetsmetoder – en metod i sex steg
32
2.2.1 Mötet med klienten – ett fall kommer upp 32
2.2.2 Identifiera det juridiska problemet utifrån
klientens mål 35
2.2.3 Hitta rätt rättsregel 38
2.2.4 Att fastställa innehållet i en rättsregel 42
2.2.5 Presentera din lösning på det juridiska problemet
47
3
3
2.3
Något om den juridiska arbetsmetodens särart
47
2.4
Sammanfattning – metodens färdigheter 50
KONSTEN ATT IDENTIFIERA JURIDISKA
PROBLEM 53
3.1
Allmänt 53
3.2
Juridikens obesvarade frågor 54
3.3
Om betydelsen av att identifiera juridiska
problem 55
3.4
Några praktiska svårigheter när det gäller att
identifiera problemet 58
3.5 Rättssystemet och rättsreglerna 60
3.5.1 Allmänt 60
3.5.2 Vad är en rättsregel? 60
3.5.3 Rekvisit, rättsfakta och rättsföljder 61
3.5.4 Hur fragmentariska rättsregler tillsammans bildar
”fullständiga rättsnormer” 63
3.5.5 Sanktionerna 64
3.6 Det juridiska tvistelösningssystemet 65
3.6.1 Allmänt 65
3.6.2 Allmänt om tvistelösning i civilmål 65
3.6.3 Domstolsprocessen i civilmål 67
3.6.4 Parallelliteten mellan regelsystemets och
tvistelösningssystemets strukturer 71
3.6.5 Något om förvaltningsprocessen 72
3.6.6 Något om processen i brottmål 73
3.6.7 Slutsatser 73
3.7
Metoden med yrkanden och grunder som
utgångspunkt 74
4
3.8
Strukturera problemlösningen genom att hålla
frågorna isär 77
3.9
Strukturera analysen av svårbedömda delfrågor
78
3.10 Sammanfattning av metoden för att identifiera
och strukturera problem 80
4
KONSTEN ATT FINNA RÄTT RÄTTSREGEL 83
4.1
Om behovet av en ämnesindelning 83
4.2 Den akademiska ämnesindelningen 84
4.2.1 Allmänt 84
4.2.2 Den offentliga rätten 85
4.2.3 Civilrätten 87
4.3
Lagböckernas systematik 91
4.4 Rättsreglernas frågeställningar 93
4.4.1 Allmänt 93
4.4.2 Obligationsrätten 93
4.4.3 Avtalsrätten 94
4.4.4 Kontraktsrätten 95
4.4.5 Sakrätten 96
4.4.6 Internationell privaträtt 97
4.4.7 Juridikens frågeställningar som alternativ grund
för systematiken 99
5
KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA
RÄTTSKÄLLOR – ALLMÄNT 101
5.1
Allmänt 101
5.2
Konstruktion av rättsregler snarare än tolkning i
vanlig mening 101
5.3
Juridikens tredimensionella struktur 102
5
5.4
Auktoritativa rättskällor 106
5.5
Supplerande rättskällor och
rättstillämpningsfakta 108
5.6
Ett helhetsperspektiv på den juridiska
tvistelösningssituationen 110
5.7 EU-rättens rättskällor 112
5.7.1 Allmänt om rättskällorna 112
5.7.2 Kort om EU:s lagstiftning och prejudikatbildning
114
5.7.3 EU:s lagstiftning som en del av svensk rätt 115
5.7.4 Unionsrättens grundläggande rättsprinciper 117
6
KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA LAG 119
6.1
Lagen – den grundläggande rättskällan 119
6.2
Att finna lagar och andra föreskrifter 123
6.3 Allmänt om juridikens begrepp 125
6.3.1 Något om språkets betydelse för juridiken 125
6.3.2 Juridikens grundläggande generaliseringstendens
126
6.3.3 Gapet mellan generella lagregler och konkreta
fall 127
6.3.4 Juridikens definitioner 128
6.3.5 Kopplingsbegrepp 129
6.3.6 Begreppsbestämning efter
lämplighetsbedömning 132
6.3.7 Särskilt om juridikens egna begrepp 133
6.4
Allmänna utgångspunkter vid tolkning av lagtext
135
6.4.1 Konsten att identifiera rekvisit och rättsföljder
135
6.4.2 Språklig tolkning 137
6
6.4.3 Elementär logik 139
6.4.4 Systematisk tolkning 140
6.5 Några tekniska grepp vid lagtolkningen 141
6.5.1 Allmänt 141
6.5.2 Extensiv och restriktiv tillämpning i det osäkra
betydelseområdet 142
6.5.3 Analogier och motsatsslut utanför
betydelseområdet 143
6.5.4 Reduktionsslut inom det säkra betydelseområdet
145
6.6
7
Särskilt om tolkningen av EU-rättens rättsakter
146
KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA
FÖRARBETEN 149
7.1
Allmänt 149
7.2
Förfarandet vid lagstiftning 150
7.3
Mer om innehållet i en proposition 153
7.4
Att finna förarbeten 155
7.5 Domstolarna och förarbetena 158
7.5.1 Allmänt 158
7.5.2 Bör förarbeten följas? 159
7.5.3 Värdet av olika delar i förarbetena 161
7.6
8
Tolkning av förarbeten 162
KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA
RÄTTSPRAXIS 165
8.1
Allmänt 165
8.2 Att finna prejudikat 166
8.2.1 De allmänna domstolarna 166
7
8.2.2
8.2.3
8.2.4
8.2.5
8.3
De allmänna förvaltningsdomstolarna 167
Specialdomstolar 168
Offentlig förvaltning 170
Ytterligare källor 171
Domstolarna och prejudikaten 172
8.4 Rättsfallstolkning – allmänt 175
8.4.1 Lagstiftningens formella prejudikatsystem som
utgångspunkt 175
8.4.2 Rättsfallstolkningens tre steg 175
8.5
Steg 1. Fastställelsen av det individuella
avgörandets innehåll 178
8.5.1 Processuella regler som ramar för
rättsfallstolkningen 178
8.5.2 Objektiv och subjektiv rättsfallstolkning 180
8.6
Rättsfallsreferatets disposition och dess
betydelse för tolkningen 180
8.6.1 Allmänt 180
8.6.2 Notisavgöranden och opublicerade avgöranden
181
8.6.3 Rubriken 182
8.6.4 Redogörelser för fakta i målet 184
8.6.5 Underinstansernas domar 185
8.6.6 Föredragandens betänkande 186
8.6.7 Prejudikatinstansens domsmotivering 187
8.6.8 Prejudikatinstansens domslut 189
8.6.9 Särskilda yttranden och skiljaktiga meningar 189
8.6.10 Att läsa prejudikat 190
8.7
Steg 2. Generaliseringen – från konkret rättsfall
till generell norm 190
8.7.1 Allmänt 190
8.7.2 Närmare om tillvägagångssättet 191
8.7.3 Domstolens egna generaliseringar 194
8
8.8
8.9
9
Steg 3. Inpassningen av rättssatsen i dess
rättsliga kontext 197
Något om EU-domstolen och tolkningen av dess
domar 200
KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA DEN
JURIDISKA DOKTRINEN 203
9.1
Rättsvetenskapens perspektiv 203
9.2 Rättsvetenskapens produkter som rättskällor 204
9.2.1 Vad gör vetenskapen till en rättskälla? 204
9.2.2 Något om den EU-rättsliga doktrinen 206
9.3 Olika typer av juridiska skrifter 207
9.3.1 Monografier och uppsatser 207
9.3.2 Handböcker och lagkommentarer 207
9.3.3 Läroböcker 208
9.3.4 Övriga fackböcker 209
10
9.4
Att finna juridisk litteratur 209
9.5
Att lära juridik från böcker 211
KONSTEN ATT HANTERA ANDRA
SUPPLERANDE RÄTTSKÄLLOR 215
10.1 Allmänt 215
10.2 Sedvanerätt, handelsbruk och annan sedvänja
215
10.3 Handlingsnormer och beslut 218
10.4 Avtal; särskilt standardavtal 219
10.5 Sakens natur och ändamålsöverväganden 221
9
11
METODVALET I HISTORISKT PERSPEKTIV 223
11.1 Allmänt 223
11.2 Naturrätten 224
11.3 Den romerska rätten 230
11.4 Rättspositivismen och begreppsjurisprudensen
234
11.5 Uppsalaskolan 236
11.6 Teleologiska riktningar: frirättsskolan och
intressejurisprudensen 237
11.7 De huvudsakliga möjligheterna idag 238
11.7.1 Objektiv och subjektiv lagtolkningsmetod 238
11.7.2 Teleologisk metod 240
11.7.3 Eklektisk metod 241
11.8 Slutsatser 242
12
KONSTEN ATT TA STÄLLNING MED HJÄLP AV
ÄNDAMÅL 247
12.1 Allmänt 247
12.2 Egna värderingar eller andras? En samvetsfråga?
247
12.3 Rättsreglernas och rättstillämpningens
samhällsfunktion – en huvudfråga 249
12.3.1 Tvistelösning eller handlingsdirigering? 249
12.3.2 Något om lagreglernas genomslag i samhällslivet
250
12.4 Materiella och formella ändamål 252
12.5 Hur fastställs rättsordningens relevanta
ändamål? 253
12.5.1 Ekelöfs teleologiska metod 253
10
12.5.2 Metoden med analogier 256
12.5.3 Metoden att inventera och lista ändamål 257
12.5.4 Metoden att påvisa oönskade konsekvenser med
praktiska exempel 258
12.5.5 Metoden att påvisa konsekvenser med
ytterlighetslösningar 259
12.5.6 Metoden med successivt insnävande
frågeställningar 259
12.6 Generella normer eller konkret rättvisa? En evig
fråga 260
12.7 Gammalt och nytt i juridiken – en modefråga 261
13
KONSTEN ATT TA STÄLLNING FÖR
FRAMTIDEN (DE LEGE FERENDA) 263
13.1 När lagen skall ändras 263
13.2 Tillvägagångssättet 265
13.2.1 En idealmodell 265
13.2.2 Utgångspunkter 266
13.2.3 Frågeställningar 267
13.2.4 Lösningsmöjligheter 268
13.2.5 Argument och slutsatser 270
13.3 Lagskrivning 272
14
JURIDISK PRESENTATION 277
14.1 Vad utmärker en juridisk presentation? 277
14.2 Skriftliga presentationer 278
14.2.1 Ämnesvalet 278
14.2.2 Planeringen av uppsatsen 280
14.2.3 Dispositionen 281
14.2.4 Frågeställningen 284
14.2.5 Lösningsalternativen 285
11
14.2.6 Argumenten 285
14.2.7 Avslutningen 286
14.2.8 Behandlingen av källmaterialet – undvik
”transportsträckor” 287
14.2.9 Uppsatsens språkliga utformning 288
14.2.10 Handledning 294
14.3 Muntliga presentationer 296
14.3.1 Juristernas muntliga anföranden 296
14.3.2 Det talade ”juristspråket” 297
14.3.3 Framförandet 300
Sakregister 305
12