Transcript Om kontrollskrivningen.pdf

Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 1 (9)
Information om kontrollskrivningen
TNG018 - Grunder i logistik och lönsamhetsanalys
Syfte med kontrollskrivningen
Kontrollskrivningen tjänar två delsyften: dels att examinera de mer grundläggande
kunskaper som kursen avser att ge, dels att stimulera kursdeltagarna till att tidigt sätta
sig in i kurslitteraturen.
Det första delsyftet avser dels sådana kunskaper som är mer av ”utantill”-karaktär;
definitioner av begrepp o dyl, dels enklare tillämpning & förståelse för generella
samband & principer.
Det andra delsyftet har samband med de praktikfallsuppgifter som ni ska arbeta
självständigt med under period HT 2, samt vid tentamen. Praktikfallen kräver ett
självständigt tillämpande av stoff från kurslitteraturen. Genom detta examinationsmoment stimuleras tidig inhämtning av dessa kunskaper.
Kontrollskrivningens omfattning
Kontrollskrivningen omfattar ingen särskild del av kursboken. Skrivningens uppgifter
kan alltså beröra stoff från samtliga de kapitel som inkluderas i kursen (se kursinformationen).
Kontrollskrivningens upplägg
Kontrollskrivningen är uppdelad i två huvudsakliga delar.
Del 1 består av tolv flervalsfrågor (kryssfrågor av typen ”Sant - Falskt”) avseende ett
antal korta påståenden. Dessa påståenden är formulerade på så sätt att kursdeltagaren
kan avge ett korrekt svar om denne gjort sig förtrogen med de grundläggande begrepp
och generella modeller som kursen behandlar. Frågorna omfattar främst stoff från
kursbokens del 1, ”Logistiksystemet”. För att bilda en uppfattning om vad frågorna kan
beröra hänvisas till de instuderingsfrågor som tillhandahålls för kursbokens första del
(se filarkivet).
Del 2 är av mer tillämpande, resonerande karaktär. Kursdeltagaren presenteras i resp.
uppgift (två stycken) för ett mycket kortfattat ”vinjett”, t.ex. en beslutssituation rörande
ett givet logistiksystem, eller en teoretisk modell. Därefter presenteras ett antal
påståenden, vilka kursdeltagaren skall resonera kring – vad talar för och/eller emot?
Svaren avges i fritext. Frågorna är i dessa uppgifter formulerade på så sätt att det för att
kunna avge korrekta svar krävs en grundläggande förståelse & förmåga att tillämpa
kursstoffet.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 2 (9)
Poängsättning & -gränser
För frågorna i Del 1 gäller att korrekt avgivet svar ger + 0,5 poäng. För felaktigt avgivet
svar ges motsvarande poängavdrag. Ett utelämnat svar ger noll (0) poäng. Motivet till
denna konstruktion är förstås att svaren ska baseras på kunskap, inte chansningar.
Poängsättning av fritextsvar i Del 2 kan vara alltifrån noll till det maximala angivna
poängantalet, för den aktuella frågan. De två uppgifterna är tillsammans värda 6,0
poäng.
För godkänt på skrivningen krävs en poängsumma >= 6,0 av 12,0 möjliga. Dessutom
krävs >= 2,0 poäng på vardera del.
Kontrollskrivningen som lärtillfälle
För att på bästa sätt dra nytta av examinationen som lärtillfälle så kommer det under
period HT 2 att hållas två föreläsningar för genomgång av kontrollskrivningen, en för
resp. skrivtillfälle.
Exempel på uppgifter, andra delen
På följande sidor presenteras ett antal exempel på hur uppgifter i kontrollskrivningens
Del 2 kan vara utformade. Observera att detta just är exempel och ingenting annat; det
är ingen garanti att någon fråga kommer att vara exakt formulerad som de som
presenteras här nedan.
Som framgår av uppgifternas utformning, krävs det såväl kunskap om begrepps
innebörder, som förståelse för olika principiella modeller, principer och samband. För
att besvara frågorna korrekt måste olika sådana kunskaper kunna kombineras.
Till dessa exempeluppgifter bifogas inga lösningar. Anledningen till detta är att
stimulera en utveckling av förståelse, inte utantill-inlärning av vissa texter. Att kunna
återge en text är inte detsamma som att förstå dess innebörd.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 3 (9)
Exempeluppgift – Teoretisk modell
”Sågtandsmodellen” är en generell modell som används för att illustrera hur lagernivån,
dvs. antalet lagrade artiklar, utvecklas över tiden, givet att vissa förutsättningar är
uppfyllda.
Formeln som används för att beräkna medellagernivån (MLN) för lager där
sågtandsmodellen är giltig ser ut enligt:
MLN  SL 
Där:
Q
2
SL = Säkerhetslager
Q = Påfyllnadskvantitet
Frågor
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden:
A
Antag att det vid varje enstaka uttag ur lagret, oavsett tillfälle och frekvens, tas
ut en viss given uttagskvantitet U. För att sågtandsmodellen ska vara giltig
räcker det att följande två villkor är uppfyllda:
1) U < Q
2) SL är fast (dvs. varierar inte över tiden)
B
För att MLN-formeln (som gäller om sågtandsmodellen är giltig) ska kunna
tillämpas krävs att Q är fast (dvs. lika stor vid varje påfyllning).
C
Efterfrågans utseende (dvs dess storlek & utveckling över tiden) spelar ingen
roll för om sågtandsmodellen & MLN-formeln ska vara giltiga. MLN bestäms
ju enbart av SL & Q.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 4 (9)
Exempeluppgift – Teoretisk modell
Order- & leveransprocessen är en central företeelse i logistiken. Den kan illustreras
generellt enligt bilden ovan. Intimt förknippat med denna process är begreppet
kundorderledtid (eller ledtid, kort och gott) och sambandet mellan de två kan illustreras
enligt nedan:
Frågor
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden:
A
Kundorderledtiden består oftast till hälften av tiden för Orderprocessen och
till hälften av tiden för Leveransprocessen. Därav de två lika stora halvorna i
de båda figurerna.
B
Genom att förändra hur de ingående aktiviteterna utförs och koordineras kan
dock ovan nämnda 50/50-fördelning av tiden förändras, vilket ofta är
önskvärt.
C
I Leveransprocessen (den undre halvan) är det Steg 4 (Färdigställande av
order) som tar längst tid, eftersom det är i det steget som produkten tillverkas.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 5 (9)
Exempeluppgift – Teoretisk modell
Inom logistiken pratar man ofta om totalkostnad samt att de största logistikrelaterade
kostnadsposterna oftast ligger inom lager och transporter. Totala logistikkostnader kan
illustreras med följande enkla grafiska modell:
Frågor
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden:
A
Man behöver inte följa just denna modell, utan man kan bygga en egen modell
som passar det specifika logistiksystemet bättre.
B
Vid förändring av logistiksystem skall jämförelser mellan olika
handlingsalternativ ske för ett urval av de angivna kostnadsslagen, enskilt var
för sig.
C
Man skall först studera de tre översta kostnadsslagen i denna modell, eftersom
de oftast är de största kostnaderna. Dessutom är ju de översta tre lättare att
kvantifiera.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 6 (9)
Exempeluppgift – Generella samband
Distribution kan definieras som att göra en färdigställd produkt tillgänglig för kunder
och är således en viktig del av ett företags logistiksystem. Distributionskanaler kan
struktureras på olika sätt, exempel på detta visas i följande figur där  -  anger olika
principiella alternativ.
Mellanhänder i distributionskanalen, såsom grossister eller detaljister (alternativen  ), ger upphov till extra hantering och administration, vilket förstås innebär kostnader.
Dessa aktörer är också vinstdrivande företag och gör därför också påslag på varans pris.
Frågor
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden:
A
Alternativ 3 är generellt sett det distributionsupplägg som ger högst
totalkostnad, eftersom det innehåller flest mellanhänder.
B
Alternativ 1 ger generellt sett kortast ledtid till kund, eftersom varan inte
behöver passera en massa mellanhänder på vägen.
C
Lågvärda (billiga) konsumentprodukter kan inte bära särskilt stora
kostnadspåslag, därför strävar man i regel för sådana varor efter att distribuera
utan mellanhänder (Alternativ 1).
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 7 (9)
Exempeluppgift – Generella samband
Kundorderpunkten är ett viktigt begrepp inom logistiken. Kundorderpunkten kan som
bekant placeras i olika delar av flödet, se några exempel i figuren nedan:
Frågor
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande påståenden:
A
Det är lättare att få korrekta prognoser på kundernas efterfrågan om man har
KOP nedströms (dvs. nära kunderna), jämfört med att ha den uppströms (dvs.
nära leverantörerna); allt annat lika.
B
Produktions- och inköpskostnader blir ofta högre om man placerar KOP långt
uppströms (nära leverantörerna), jämfört med en placering långt nedströms;
allt annat lika.
C
Utifrån ett leveransserviceperspektiv är det alltid sämre att placera KOP långt
uppströms (närmare leverantörerna), snarare än längre nedströms (närmare
kunderna).
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 8 (9)
Exempeluppgift – Tillämpning
Betrakta ett materialflöde med tider enligt nedan:
Det studerade företaget
Leverantörer
Kunder
DL
MF
Komponenttillverkning
BL
Slutmontering
FVL
DL
LT 3 GLT 1
GLT 2
GLT 3
GLT 4
GLT 5
LT 4
GLT6
DL
LT 5
LT 2
LT 1
LT = Ledtid, GLT = Genomloppstid.
Nuläge: Företaget tillverkar enbart standardprodukter (dvs. inget kundspecifikt
innehåll). Alla lager styrs med hjälp av beställningspunktsystem med fasta
orderkvantiteter. Kvantiteterna är förstås olika för varje artikel / produkt och lagren
styrs oberoende av varandra. Säkerhetslager för resp. artikel / produkt dimensioneras
var för sig, dock enligt samma principer. Kundernas efterfrågan av färdiga produkter
bedöms som relativt jämn, både på kortare och längre sikt.
Förändring: Antag nu att företaget bestämmer sig för att halvera de fasta
orderkvantiteterna (för påfyllnad) i FVL och samtliga DL (distributionslager). Yttre
förutsättningar, såsom t.ex. efterfrågan, är oförändrade. Dimensionering av
säkerhetslager är också oförändrad.
Frågor
Utgå från Nuläge & Förändring och resonera kring vad som talar för och/eller emot
följande påståenden:
A
Förändringen kommer att minska genomloppstiden i de berörda lagren (FVL
& DL).
B
I sin tur innebär det att den av kunderna upplevda ledtiden minskar, vilket
alltså innebär en förbättring av företagets leveransservice gentemot kunderna.
C
Förändringen innebär även att företagets totala kostnader kommer att minska.
Information om kontrollskrivningen
TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013
Rev. 2013-09-20
Sid 9 (9)
Exempeluppgift – Generella principer
Nedanstående är ett utdrag ur kursboken (sid 31-32):
Persson & Engh (1992) använder begreppet tidskonkurrent
för att beskriva vilka olika tider som är viktiga för ett företag att
fokusera. En tidskonkurrent är den som är bättre än sina
konkurrenter när det gäller att:
 Leverera produkter och tjänster. Detta är alltså leveranstiden
eller orderledtiden, dvs. ett av de vanliga leveransserviceelementen. Vissa använder istället termen TTC (Time To
Customer).
 Utveckla och lansera nya produkter och tjänster. Detta kallas
ibland för strategisk ledtid eller TTM (Time To Market).
 Komprimera genomloppstiden i den egna verksamheten.
Fråga
Resonera kring vad som talar för och/eller emot följande uttalande relaterat till tidens
betydelse:
Att fokusera på tiden är enbart intressant ur ett strikt leveransserviceperspektiv (dvs. logistikprestation gentemot kund). En god
logistiker är dock, som bekant, intresserad av att både förbättra
leveransservicen och minska de totala logistikkostnaderna vilket
innebär att man för att minska logistikkostnaderna även måste
fokusera andra aspekter än enbart tid, t.ex. minskning av bundet
kapital.