Transcript Jonas Westin, biträdande sekreterare Utredningen

Jonas Westin, biträdande sekreterare
Utredningen om FossilFri Fordonstrafik
 
 
 
 
Den inhemska transportsektorn släpper ut 20.5 miljoner ton
CO2 per år. Regeringens vision är nollutsläpp år 2050. EU:s
mål är -60 %.
Därtill kommer ca 9 miljoner ton CO2 per år från bunkring i
Sverige av utrikes flyg och sjöfart
Kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera
åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och
beroende av fossila bränslen i linje med regeringens vision
för 2050
Lämna förslag till styrmedel som underlättar omställningen
till fossilfri vägtrafik
 
 
 
 
Direktiven understryker att åtgärderna ska vara
kostnadseffektiva och finansierade och att styrmedlen i
huvudsak ska vara generella, långsiktiga och kunna fungera
nästan oavsett i vilken riktning den tekniskt/ekonomiska
utvecklingen går
Riktade stöd bör vara tidsbegränsade och avse lovande
teknologier med stor potential för kostnadsreduktion
Delvis problematiska förutsättningar då Sveriges
handlingsfrihet begränsas av EU:s statsstödsregler och ett
flertal EU-direktiv samt handel med utsläppsrätter inom EU
ETS
Riksdagen kan införa styrmedel som påverkar aktörerna men
de faktiska besluten tas på transport-, fordons- och
drivmedelsmarknaderna
http://www.sou.gov.se/fossilfri
 
Särskild utredare
◦  Thomas B. Johansson, professor em. i
energisystemanalys vid Lunds universitet
 
Huvudsekreterare
◦  Per Kågeson, adjungerad professor i miljösystemanalys
vid KTH
 
Sekretariat
◦ 
◦ 
◦ 
◦ 
◦ 
◦ 
Kristina Holmgren, Energimyndigheten
Olle Hådell, Trafikverket
Håkan Johansson, Trafikverket
Lina Jonsson, VTI
Jonas Westin, Umeå universitet/KTH
Hillevi Hejenstedt. Skatteverket
Utsläppen av koldioxid kan reduceras genom
åtgärder som:
  minskar efterfrågan på transporter;
  gör transportarbetet mera energieffektivt
  gör fordonen mera energieffektiva;
  ersätter fossila drivmedel med förnybara
(biobränsle, elektrifiering, etc.)
140
120
Transportsnålt samhälle (omhändertagen rekyleffekt)
Energianvändning (TWh)
100
Transportsnålt samhälle
Energieffektivisering (exkl el)
80
Energieffektivisering (genom el)
60
Byte till el
Byte till biodrivmedel
40
Kvarstående fossil energi
20
0
2010
2020
2030
2040
2050
 
Generella styrmedel
◦  Drivmedelsskatt
◦  Kilometerskatt med restitution för tunga fordon på väg
 
Styrmedel för energieffektivare fordon
◦ 
◦ 
◦ 
◦ 
 
Bonus-Malus med bränsleflexibilitetspremie
Ny miljöbilsdefinition
Information om koldioxidutsläpp och energianvändning för lätta fordon
Förändrad beskattning av förmånsbilar
Styrmedel för övergång till biodrivmedel
◦  Utvecklad kvotplikt
◦  Stöd till produktion av andra generationens biodrivmedel
 
 
Åtgärder som underlättar elektrifiering av vägtrafiken
Stadsplanering och storstadsstyrmedel
◦  Trängselskatt, Miljöbilszoner, Bilpooler, Parkering
 
 
Kollektivtrafik och trafikslagsbyten
Övrigt
◦  Förslag för en förändrad infrastrukturplanering
◦  Reseavdrag
 
Utredningen överväger att föreslå:
◦  att dieselskatten höjs till bensinskattens nivå räknat per
liter och räknat per energienhet i samband med införande
av kilometerskatt,
◦  att naturgas använt som drivmedel beskattas som bensin,
◦  att drivmedelskatterna höjs realt med 25 öre/år under tiden
fram till 2020 – sannolikt med lika fördelning mellan
koldioxidskatt och energiskatt
 
Regeringen försöker hos EU-kommissionen få
klartecken för koldioxidskattebefrielse för
biodrivmedel som klarar hållbarhetskraven
 
 
 
I lagrådsremiss föreslår regeringen införande 1
maj 2014 av biodrivmedelskvotplikt med 4,8 %
för bensin som stiger till 7 % den1 maj 2015
Kvoten för diesel föreslås bli 9,5 % varav minst
3,5 % måste uppfyllas med drivmedel
producerade från avfall, restprodukter och
cellulosa
Regeringen anger att detta ska ses som
kvotpliktssystemets första etapp som ska följas
av ytterligare steg och nämner att FFFutredningen arbetar med frågan
 
 
 
Utredningen överväger att föreslå att kvotplikten
2017 höjs till 9,5 % för bensin och 15 % för diesel
varav 9 % ska komma från avfall, restprodukter
och cellulosa
I nästa steg (2020) skulle kvotplikten kunna bli
gemensam för alla kvotpliktiga drivmedel men
fortsatt vara uppdelad i en kvot som får utnyttja
drivmedel producerade från åkergrödor och en
som bara får klaras med produktion från avfall,
restprodukter och cellulosa
I ett gemensamt system bör kvoten anges i
energitermer
I vilken takt ska kvoten höjas?
  Ur långt före ett visst årtal måste den
fastställas?
  Bättre att ange en volym som senare
omräknas till en kvot?
  Hur hög bör kvotpliktsavgiften vara?
  Kan likviditeten i systemet blir så stor att den
kan utformas som handel med
utsläppskrediter?
  Separat bioenergikvot för fordonsgas?
 
 
 
Befrielse från koldioxidskatt (men inte energiskatt)
om detta medges samt kvotplikt med växande
andel av kvoten i form av andra generationens
biodrivmedel garanterar inte inhemsk produktion
av 2 G
Under en övergångstid behövs ett kompletterande
investerings- eller produktionsstöd till inhemsk
produktion i syfte att avlasta den extra kostnad
som den första storskaliga anläggningen i sitt slag
kan ha
Utredningen studerar olika former av stöd
till produktion av andra generationens
biodrivmedel
  Samspel mellan stöd och utfallet av
kvotplikten
  Hänsyn måste tas till EU:s stadsstödsregler
