Transcript Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2010.pdf

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2010
Södertälje Sjukhus AB
Södertälje Sjukhus AB
152 86 Södertälje
Besök: Rosenborgsgatan 6-10
E-post: [email protected]
Telefon: 08-550 240 00 vxl
Fax: 08-550 240 54
Org.nr: 556775-9922
Styrelsens säte: Södertälje
www.sodertaljesjukhus.se
2
Innehållsförteckning
sid
4
Inledning
Sammanfattning
5
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
7
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Vårdkedjor och samarbete
Forskning
Tillämpning av nya behandlingsmetoder
Kvalitetsregister
2. Säker vård
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
2.10
2.11
2.12
2.13
2.14
2.15
2.16
2.17
2.18
2.19
3. Patientfokuserad vård
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
9
Patientsäkerhetskultur
Gemensamma elektroniska journalsystem
Medicinteknisk utrustning
Säkerhetsutbildning
Patientnära analyser
Remisshantering
Vårdhygien
Multiresistenta bakterier
Läkemedelshantering
Informationsöverföring
Informationssäkerhet
Rutiner för identifiering av misstänkta fall av
kvinnomisshandel och barnmisshandel
Händelseanalyser och riskanalyser
Förebyggande arbete mot fallskador, trycksår och undernäring
Strukturerad journalgranskning
Avvikelsehantering
Patientskadeärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
Anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Anmälningar till Socialstyrelsen enligt Lex Maria
Synpunkter och klagomål
Humanistisk Medicin
Medicinsk etik
Möten med patientföreningar och andra organisationer
Patienträttigheter
Patientnämndsärenden
Patientenkäter
Smärtlindring
Kontaktsjuksköterska
Sjukhuskost
16
3
4. Effektiv vård
4.1
4.2
Vårdprocesser
Läkemedelsförskrivning
5. Jämlik vård
5.1
5.2
5.3
5.4
20
Värdegrund
Mångkulturell vård
Rutiner för användande av tolk
Anpassning till patientgrupper med särskilda behov
6. Vård i rimlig tid
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
sid
18
Prioriteringar
Öppettider
Väntetider
Antal patienter som väntar på elektiv vård
Tillgänglighet per telefon
Bilagor
1 Redovisning kvalitetsindikatorer akutsomatik STSAB 2010
2 Projekt slutrapport LMA LMB 2010-2011
21
4
Inledning
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom Södertälje Sjukhus AB (STS AB) redovisas utifrån
följande sex kvalitetsområden: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, 2. Säker vård, 3.
Patientfokuserad vård, 4. Effektiv vård, 5. Jämlik vård, 6. Vård i rimlig tid.
Redovisning av kvalitetsindikatorer för akutsomatiken enligt Hälso- och Sjukvårdsnämndens
förvaltnings mallar lämnas i bilaga 1. Följande verksamhetsområden (VO) ingår i
akutsomatiken: VO Anestesi-Förlossning, VO Kirurgi-Ortopedi-Urologi-Öron-Näsa-Hals (VO
KOUÖNH), VO Kvinnor-Barn, VO Geriatrik-Medicin, VO Röntgen.
VO Vård är en sjukhusövergripande vårdplattform innefattande samtliga vårdavdelningar och
mottagningar, undantaget Intensivvårdsavdelningen (IVA) och Förlossningen/BB,
smärtmottagningen, specialistmödravårdsmottagningen, obstetriska mottagningen och
obstetriska ultraljudsmottagningen.
Södertälje 2011-02-28
Mikael Runsiö
Verkställande direktör
Lennart Rosenborg
Chefläkare
5
Sammanfattning
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Södertälje Sjukhus AB övergick i början av året från klinik- till matrisorganisation, ett viktigt
led i utvecklingen av samarbetet i vårdflöden och av användningen av kvalitetssäkrade åtgärder i
enlighet med nationella och lokala riktlinjer.
Ett flertal forskningsprojekt pågår i samarbete med andra enheter utanför sjukhuset, och
verksamheterna deltar i nationella eller regionala kvalitetsregister inom nästan alla
specialitetsområden.
Säker vård
Vår målsättning är att samtliga medarbetare ska delta i patientsäkerhetsarbetet. Halva antalet
chefer har deltagit i SLL:s utbildning Säkra Vården, vilket resulterat i många pågående
patientsäkerhetsprojekt vid sjukhuset. Årets medarbetarenkätundersökning visar att det finns en
god patientsäkerhetskultur på sjukhuset.
Journalsystemet TakeCare används vid samtliga verksamheter inom STS AB, och
sammanhållen journal finns mellan samtliga vårdgivare som använder TakeCare inom SLL. För
den obstetriska vården används journalsystem Obstetrix av alla enheter inom länet.
En extra datortomograf har tagits i bruk, vilket utöver ökad säkerhet resulterat i ökad
driftskapacitet vid röntgenavdelningen. Operationssalar renoveras och utrustas med modern
teknik, bl.a. för kommunikation till konferensrum för utbildning såväl internt som externt.
En läkemedelsautomat vid akutmottagningen kommer att driftsättas i januari 2011. Med
automaten ökar dels säkerheten i läkemedelshanteringen, dels förutsättningen för en rationell
läkemedelsförbrukning. Läkemedelsavstämningar och läkemedelsberättelser har börjat
tillämpas. Arbetssättet kommer att införas på alla geriatriskt och medicinskt profilerade
avdelningar på sjukhuset under 2011.
Patientsäkerheten för barn födda på Södertälje Sjukhus är adekvat, men i syfte att stärka det
kvalitativa omhändertagandet av de nyfödda barnen kommer sjukhuset under 2011 att inrätta en
jourlinje med barnläkare ständigt tillgänglig på sjukhuset dygnet runt alla dagar. En ny
transportkuvös kommer att tas i bruk i början av år 2011. Södertälje Sjukhus har deltagit i ett
nationellt patientsäkerhetsprojekt i samarbete med Landstingens Övergripande Försäkringsbolag
(LÖF) i syfte att identifiera och åtgärda säkerhetsrisker i samband med förlossningsvården.
Slutenvården visar en förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) på 7%, vilket är något
bättre jämfört med riskgenomsnittet. Månatliga mätningar av följsamheten till basala hygienoch klädregler har införts i syfte att förbättra patientsäkerheten.
All personal inom STS AB får informationssäkerhetsutbildning och alla har fått e-tjänstekort för
säker inloggning i IT-systemen. Breddinförande av tekniken pågår och beräknas vara färdigt för
hela sjukhuset under våren 2011. WHO:s checklista används sedan 2009 rutinmässigt inom alla
opererande specialiteter på sjukhuset i samband med alla operationer, både vid akuta och
elektiva operationer.
Avvikelsehantering utgör den grundläggande rutinen för att identifiera, analysera och åtgärda
risker, tillbud och negativa händelser. Riskbedömningar för fall och trycksår görs rutinmässigt,
liksom registrering av nutritionstillstånd. Sjukhuset deltar i det SLL-övergripande projektet
TUFF (Trycksår, Undernäring, Fall, Förebyggande). Strukturerad journalgranskning har börjat
tillämpas för att identifiera undvikbara vårdskador.
6
LÖF slutbehandlade 64 anmälningar av vårdskador från 2005-2010, varav 26 ersattes av LÖF.
Under år 2010 inkom 17 anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Inget av dessa
ärenden som slutbehandlats av nämnden har lett till någon disciplinär anmärkning. Fyra
händelser anmäldes till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Två ärenden gällde dödsfall. I inget av
dessa fall har sjukhusets interna utredning pekat på att någon försummelse bidragit till
dödsfallet.
Patientfokuserad vård
Programmet Humanistisk Medicin har som mål att öka kvaliteten i mötet med patienten och att
ge ökad kunskap inom området genom fortlöpande utbildning av medarbetarna. Humanistisk
Medicin ligger som grund för vårdkulturen inom STS AB. Ett etikråd har bildats för att
tillgodose en ökande efterfrågan på utbildning och stöd till personalen i etiska frågor.
Antalet anmälningar till Patientnämnden har ökat jämfört med föregående år för de
akutsomatiska specialiteterna. Flest ärenden gäller som förut behandling eller bemötande,
medan årets patientenkätundersökning visar störst förbättringsutrymmen för information och
delaktighet. Detta gäller även vid de flesta andra sjukvårdsverksamheter, vilket tyder på att
dessa problemområden är svåra att hantera.
Effektiv vård
Den nya matrisorganisationen och successivt införande av processutveckling enligt Leanmetoden kommer att bidra till kontinuerliga förbättringar inom alla verksamhetsområden.
Processer där patientsäkerhetsaspekter är särskilt viktiga prioriteras högt. Fokuserade områden
har hittills varit operationsprocessen, omhändertagande vid akutmottagningen, neuropsykiatrisk
undersökning på barn och operationer på öppenvårdsmottagning.
Följsamheten till Kloka Listan vid ordination av läkemedel är i samma nivå eller något bättre
jämfört med SLL som helhet.
Jämlik vård
På alla avdelningar och mottagningar bedrivs vården jämlikt i enlighet med ”Värdegrund för
hälso- och sjukvården i Stockholms Läns Landsting”. Sjukhuset arbetar aktivt för att blandad
kulturell och språklig kompetens ska finnas hos personalen för att på bästa sätt kunna möta
patienter med ursprung i olika kulturer. Andelen medarbetare med flerkulturell kompetens är vid
de flesta enheter god.
Vård i rimlig tid
Södertälje Sjukhus har en akutmottagning öppen dygnet runt hela året. Sjukhuset följer
prioriteringsutredningens riktlinjer, patienter med livshotande sjukdomar och allvarliga tillstånd
skall erbjudas vård utan fördröjning. Under år 2010 var den totala handläggningstiden på
akutmottagningen högst 4 timmar för 71% av patienterna. Specifika rutiner finns för att undvika
långa väntetider på akutmottagningen för äldre patienter. Särskild omsorg visas personer med
språksvårigheter eller bristande autonomi. På de olika specialistmottagningarna finns möjlighet
till akuta besökstider, vilka ofta kan bokas per telefon samma dag.
För att uppnå och upprätthålla vårdgarantin inom den akutsomatiska öppenvården har ett stort
antal extramottagningar genomförts kvällstid och på helger, vilket resulterat i kraftig reduktion
av väntetiden för nybesök till mottagningar för opererande specialiteter.
7
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
1.1 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
En strukturerad uppbyggnad av ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet är under
utarbetande och integreras successivt med sjukhusets intranät, som genomgått en radikal
modernisering.
1.2 Vårdkedjor och samarbete
Inom STS AB pågår utvecklingsarbeten på flera håll som syftar till att förbättra vårdkedjor
internt och tillsammans med externa samarbetspartner. Ett viktigt led i denna utveckling var
övergången från klinik- till matrisorganisation i början av året med bl.a. gemensam
vårdplattform för slutenvården. Det processutvecklingsarbete enligt Lean som startat under året
med fyra pilotprojekt syftar bl.a. till användning av kvalitetssäkrade åtgärder i enlighet med
beslutsstöd och kunskapsstöd utifrån nationella och lokala riktlinjer.
Nära samarbete finns med fr.a. Karolinska Universitetssjukhuset inom många kliniska områden.
Inom intensivvård och inom förlossningsvård samarbetar alla vårdgivare inom länet för att
gemensamt lösa situationer med ansträngt vårdplatsläge. Nära samarbete finns även med
Närakuten på sjukhusområdet, vilken drivs av primärvården.
1.3 Forskning
Ett flertal forskningsprojekt pågår inom de olika verksamheterna vid Södertälje Sjukhus.
Projekten är ofta i samarbete med andra enheter utanför sjukhuset, såsom Karolinska
Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetslaboratoriet. Detta gäller
t.ex. inom barnfetmaområdet och inom ortopedisk och gynekologisk kirurgi. Geriatriska
verksamheten har haft forskningssamarbete med Nackageriatriken.
1.4 Tillämpning av nya behandlingsmetoder
ERCP-verksamhet (endoskopisk retrograd kolangio-pankreatikografi) är nu etablerad vid
sjukhuset. Titthålsteknik vid lymfkörtelutrymning för stadieindelning av prostatacancer har
etablerats, liksom en teknik med inläggande av s.k. prostatastent för poliklinisk
symptomlindrande behandling vid prostataförstoring. Patienter med höftfraktur genomgår i
större utsträckning höftplastikoperation jämfört med tidigare och s.k. extern fixation vid
radiusfraktur har reducerats till förmån för intern fixation med platta. Patienter som genomgår
höft- och knäplastiker erhåller kompletterande smärtlindring per- och postoperativt via
intraartikulärt anlagd kateter, vilket sammantaget medför förbättrad smärtlindring, snabbare
mobilisering och kortare vårdtid.
8
1.5 Kvalitetsregister
Verksamheterna deltar i kvalitetsregister inom alla specialitetsområden utom röntgen, som än så
länge saknar register. Planer finns att under 2011 gå med i register som startar för ÖNH.
STS AB är inte registerhållare men levererar data till följande kvalitetsregister:
VO Anestesi-Förlossning
Svenska Intensivvårdsregistret - SIR
VO KOUÖNH
Kirurgi
Svenskt Bråckregister
Obesitasregistret – SOReg
Gallstensregistret – Gallriks
Bröstcancer
Kolorektalcancer
Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer
Nationellt kvalitetsregister för cancer i lever, gallvägar och gallblåsa
Urologi
Prostatacancer
Urinblåsecancer
Njurcancer
Ortopedi
Svenska höftprotesregistret
Svenska knäplastikregistret
Svenska skulderplastikregistret
Svenska korsbandsregistret
Höftfrakturregistret - Rikshöft
VO Kvinnor-Barn
Gynekologi
Gyn-kvalitetsregistret i SLL (direkt)
Nationella Gynop-registret (indirekt)
Obstetrik
Medicinska födelseregistret
KUB-databasen
Barnmedicin
Barnobesitasregistret (BORIS)
Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (BUSA)
VO Geriatrik-Medicin
Geriatrik
Svenska palliativregistret
Internmedicin
Riks-HIA
RIKS-stroke
Nationella diabetesregistret
9
2. Säker vård
STS AB bedriver ett ständigt kvalitetsarbete i syfte att öka säkerheten i vården och minska
riskerna för vårdrelaterade skador. Dokumentation och systematik har stegvis ökat i detta arbete.
De pågående nationella förändringarna i strategier kring patientsäkerhet förstärker inriktningen
mot systemtänkande och skapande av en säkerhetskultur med minskat fokus på
”syndabockstänkande”. Prioriterade områden är kommunikation och information,
läkemedelshantering, risken för vårdrelaterade infektioner, för trycksår, undernäring och
fallskador.
Medarbetare vid sjukhuset deltog med bidrag inom olika delar av Patientsäkerhetsdagen 2010,
som anordnades i Folkets Hus i Stockholm i regi av landstingets Patientsäkerhetskommitté.
Konferensen blev även detta år mycket lyckad med rekordstort antal deltagare.
2.1 Patientsäkerhetskultur
Övergripande långsiktig målsättning är att samtliga medarbetare deltar i arbetet med att
förebygga risker innan dessa blivit tillbud eller negativa händelser. Halva antalet chefer har
under de senaste två åren deltagit i SLL:s patientsäkerhetsutbildning Säkra Vården, vilket
resulterat i många pågående patientsäkerhetsprojekt vid sjukhuset. För andra året i rad är frågor
om patientsäkerhet med i medarbetarenkätundersökningen. Svaren på samtliga frågor visar
oförändrat goda värden.
Patientsäkerhet. Positiva svar på frågor i medarbetarenkät (%)
2009
2010
Jag inser vikten av att skriva avvikelserapport
91
91
Jag vet hur jag rapporterar
82
83
Närmaste chef lyssnar på mig
82
79
Vi lär oss av våra misstag
79
78
Under våren 2011 kommer en undersökning av patientsäkerhetskulturen vid STS AB att
genomföras med användning av ett särskilt validerat enkätinstrument. Liknande undersökning
genomförs av många andra vårdgivare inom SLL och i hela Sverige.
2.2 Gemensamma elektroniska journalsystem
Journalsystemet TakeCare används sedan 2007 vid samtliga verksamheter inom STS AB, och
sammanhållen journal finns sedan juni 2009 mellan samtliga vårdgivare som använder
TakeCare inom SLL. TakeCare uppfattas generellt som mycket användarvänligt och har medfört
många fördelar och ökad säkerhet jämfört med tidigare använda journalsystem.
Läkemedelsmodulen är dock fortfarande inte tillräckligt väl utvecklad för att passa vårdens alla
behov. Därför pågår sedan våren 2009 ett särskilt projekt inom ramen för den centrala
förvaltningen (Central Samverkan TakeCare) med syfte att förbättra denna del av journalen.
Projektet har tre delar som hanterar funktionalitet, riktlinjer respektive utbildning. Projektet
bemannas med deltagare från alla berörda vårdgivare. STS AB har engagerat tre medarbetare i
olika delar och på olika nivåer i projektet.
10
För den obstetriska vården, både öppenvård och slutenvård, finns ett gemensamt journalsystem
Obstetrix för alla enheter inom länet, såväl landstingsdrivna som privata. Ett nytt elektroniskt
journalprogram för epiduralanestesi (EDA - ryggbedövning) har under 2010 införts i Obstretrix.
2.3 Medicinteknisk utrustning
Såväl planerade men framför allt oplanerade driftstopp på röntgenavdelningens datortomograf
medförde tidigare allvarliga produktionsstörningar och ökade patientrisker. Därför har under
2010 införskaffats ytterligare en datortomograf, vilket utöver ökad säkerhet resulterat i ökad
driftskapacitet.
Den laparoskopiska utrustningen för titthålsoperationer har uppgraderats, och investeringar är
gjorda i nyrenoverade operationssalar för ortopediska ingrepp och för laparoskopisk kirurgi med
kommunikation till konferensrum för utbildning såväl internt som externt.
Upphandling av ny transportkuvös har avslutats, samordnat med bl.a. Karolinska
Universitetssjukhuset. Enhetlig utrustning är väsentlig för patientsäkerheten. Samtidigt ökar
samordnad upphandling förutsättningarna för att uppnå ett mer fördelaktigt köpeavtal. Den nya
utrustningen kommer att tas i bruk i början av år 2011.
En läkemedelsautomat är inköpt och är placerad på akutmottagningen. Den kommer att
driftsättas i januari 2011. Med automaten ökar dels säkerheten i läkemedelshanteringen, dels
förutsättningen för en rationell läkemedelsförbrukning.
Standardiserad utrustning för hjärt- lungräddning, s.k. HLR-vagnar finns utplacerade så att
utrustningen överallt är lätt åtkomlig. Utrustningen ses över kontinuerligt och har upprustats och
kompletterats under året.
2.4 Säkerhetsutbildning
Utbildning i hjärt- lungräddning liksom i brandsäkerhet genomförs fortlöpande enligt fastställd
plan för medarbetarna på sjukhuset. Utbildning i akut omhändertagande av nyfödda barn med
andningssvårigheter genomförs som praktisk samträning två gånger per termin med
barnmorskor, gynekologer, barnläkare och narkosläkare. Patientsäkerheten för barn födda på
Södertälje Sjukhus är adekvat, men i syfte att stärka det kvalitativa omhändertagandet av de
nyfödda barnen kommer sjukhuset under 2011 att inrätta en jourlinje med barnläkare ständigt
tillgänglig på sjukhuset dygnet runt alla dagar.
2.5 Patientnära analyser
Apparater för patientnära analyser (PNA) används på mottagningar och vårdavdelningar för
analys av blodsocker, Hb, blodgaser, vissa urinprover m.m. PNA-ombud finns på varje enhet för
utbildning av personalen. Tillsammans med Karolinska Universitetslaboratoriet har utarbetats en
gemensam policy för användning av PNA-instrument inom SLL i syfte att öka säkerhet och
kvalitet, bl.a. genom att integrera analyssvaren med patientdatajournalen TakeCare. Detta är nu
infört vid vår intensivvårdsavdelning. På röntgenavdelningen har under året PNA-apparatur för
analys av kreatinin tagits i bruk. En dockningsstation är beställd för integrering även av dessa
analysvärden med TakeCare.
2.6 Remisshantering
Remissöverföring sker inom sjukhuset och mellan vårdgivare inom det sammanhållna
journalsystemet TakeCare. Vid sjukhusets samtliga verksamheter finns även väl fungerande
rutiner för hantering av pappersremisser från andra vårdgivare utanför TakeCare.
11
2.7 Vårdhygien
En betydande andel av vårdpersonalen har fått del av hygienutbildningar under 2008-2010.
Utbildning för hygienobservatörer har erbjudits och Vårdhygien Stockholm län har under året
också utvecklat en e-utbildning inom basal hygien. Hygienronder genomförs på avdelningar och
mottagningar tillsammans med hygienöverläkare och hygiensjuksköterska.
En temadag kring blodsmitta och vinterkräksjuka (calicivirusinfektion) har genomförts
tillsammans med Smittskydd Stockholm, FHV Feelgood och Tälgeakuten. WHO’s handhygiendag den 5 maj uppmärksammades med diskussioner och möjlighet att öva handdesinfektion.
Tydliga hygienrutiner och klädregler motverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner
(VRI). Månatliga mätningar av följsamheten till reglerna har införts i syfte att öka
medvetenheten och efterlevnaden för att därigenom förbättra patientsäkerheten. Mätningarna
genomförs fortlöpande varje månad med varierande antal deltagande enheter. En
punktprevalensmätning visar att följsamheten till basala hygien- och klädregler (BHKR) bör
förbättras, såväl inom STS AB som inom vården i övrigt i landstinget. Framförallt gäller detta
läkarkollektivet. Endast ett fåtal paramedicinare (övriga) ingick i undersökningen vid STS AB,
varför jämförande analys av denna grupp inte är möjlig.
Utfall BHKR - korrekt eller ej
120
100
35
%
80
45
Ja
60
Nej
40
65
55
STSAB
SLL
20
0
Korrekta BHKR per yrkesgrupp
70
58
% korrekta
60
45
50
47
47
40
40
SSK
30
30
20
Läkare
Usk
15
14
Övriga
10
0
STSAB
SLL
12
Punktprevalensmätning av VRI inom slutenvården har utförts en gång under våren och en gång
under hösten. Vid båda mätningen var resultatet 7%, d.v.s. något bättre jämfört med
riskgenomsnittet (våren 9,6% och hösten 9,4%).
VRI (vårdrelaterad infektion). 11 deltagande avdelningar.
14%
13%
12%
10%
8%
7%
7%
2010 VT
2010 HT
6%
4%
3%
2%
0%
2009 VT
2009 HT
VRI
2.8 Multiresistenta bakterier
Under året har det inte funnits några säkra tecken på spridning av multiresistenta bakterier
(MRB) bland vårdade patienter inom Södertälje Sjukhus. Samhällsförvärvad smitta med MRB
har förekommit hos 73 patienter inom slutenvård, 15 MRSA, 50 ESBL och 8 VRE.
Smittspårning kring vårdade patienter med MRB har varit omfattande.
Punktprevalensmätningar görs av efterlevnad av provtagningsrutiner för MRSA. Mätningarna
som utförs fyra gånger per år visar varierande resultat (genomsnitt 69%) med viss
förbättringspotential, men i nivå med SLL som helhet 2009 (genomsnitt 72%).
Andel riskpatienter för MRSA där komplett MRSA-odling tagits, inkl. ASIH 2009
Andel riskpatienter för MRSA där komplett MRSA-odling tagits, exkl. ASIH 2010
90%
80%
73%
69%
70%
60%
84%
82%
76%
62%
58%
63%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
13
2.9 Läkemedelshantering
Under våren etablerades ett lokalt Läkemedelsråd vid STS AB med representanter från
verksamheter inom sjukhuset och med adjungerade medlemmar från såväl sjukhusapoteket som
expeditionsapoteket.
Inom internmedicin har införande av läkemedelsavstämningar och läkemedelsberättelser inletts
och ett pilotprojekt genomförts. Rutiner utarbetas och kommer att implementeras på alla
geriatriskt och medicinskt profilerade avdelningar på sjukhuset under 2011.
STS AB deltar i ett utvecklingsprojekt för läkemedelsmodulen i journalsystemet TakeCare, v g
se ovan punkt 2.2.
2.10 Informationsöverföring
Strukturerad informationsöverföring enligt SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuellt tillstånd-Rekommendation) för säker informationsöverföring i samband med alla patientrapporteringar
har införts inom VO Röntgen och på intensivvårdsavdelningen (IVA). Metoden kommer
successivt att införas vid alla enheter inom sjukhuset.
Timeout - genomgång före arbetspasset och Reflektion - kollegialt samtal efter arbetspasset
tillämpas på IVA och operationsavdelningen.
WHO:s checklista används sedan 2009 rutinmässigt inom alla opererande specialiteter på
sjukhuset i samband med alla operationer, både vid akuta och elektiva operationer.
Digital diktering har införts vid sjukhuset. Ljudfilen finns tillgänglig i TakeCare i avvaktan på
utskrift vilket påtagligt ökat patientsäkerheten och minskat risken för bristande informationsöverföring mellan olika läkare och enheter inom sjukhuset
2.11 Informationssäkerhet
All personal inom landstinget får information om tystnadsplikt och sekretessregler i samband
med anställningens början. För att öka förståelsen och den allmänna kunskapen om
informationssäkerhet har all personal inom STS AB ålagts att genomgå den webbaserade
informationssäkerhetsutbildningen DISA. Slumpvisa loggningskontroller av journalsystemen
sker regelbundet som komplement till kontroller vid misstanke om överträdelse.
All personal på sjukhuset har fått e-tjänstekort, och under hösten påbörjades införande av stark
autentisering vid inloggning i IT-systemen, d.v.s. övergång från att använda användarnamn plus
lösenord till att använda e-tjänstekort plus lösenord. Utöver förbättrad informationssäkerhet och
patientsäkerhet medför användning av denna teknik viss tidsvinst, vilket underlättar personalens
arbete. Breddinförande av tekniken pågår och beräknas vara färdigt för hela sjukhuset under
våren 2011.
2.12 Rutiner för identifiering av misstänkta fall av kvinnomisshandel och barnmisshandel
Särskild skriftlig information om misshandel och skriftliga rutiner för att upptäcka och
handlägga misstänkta fall av kvinnomisshandel finns på akutmottagningen. Det finns även
skriftliga rutiner för att identifiera misstänkta fall av barnmisshandel på akutmottagningen och
barnmottagningen. Samverkan mot kvinnomisshandel finns med kommunerna Södertälje, Salem
och Nykvarn.
14
2.13 Händelseanalyser och riskanalyser
Utbildade händelseanalysledare deltar i utredning av mer allvarliga avvikelser t ex händelser
som lett till anmälan enligt Lex Maria. Liksom tidigare år har stora svårigheter funnits för
flertalet av de utbildade medarbetarna att prioritera medverkan i händelseanalyser p.g.a. krav
från det löpande patientarbetet på enheterna.
Fem händelseanalyser har varit aktuella under 2010. Uppföljning av en analys från år 2008
avslutades och fyra analyser har påbörjats och fullföljts under året. Två av de nya
händelseanalyserna gjordes i samband med anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria.
Södertälje Sjukhus har deltagit i ett nationellt patientsäkerhetsprojekt i samarbete med
Landstingens Övergripande Försäkringsbolag (LÖF) i syfte att identifiera och åtgärda
patientsäkerhetsrisker i samband med förlossningsvården. Projektet avslutades i början av 2010 i
och med att LÖF godkände sjukhusets arbete inom projektet. Som erkännande fick sjukhuset ett
stimulansbidrag från LÖF som gått in på konto tillhörigt Stiftelsen för Kvinnosjukvårdens
Utbildnings- och utvecklingsFond (SKUF) som bildades 2009. Ändamålet enligt stadgarna är
"att främja och stödja utbildning och utveckling inom obstetrik och gynekologi vid Södertälje
Sjukhus". Ur fondens behållning utdelas varje år ”Kvinnosjukvårdens kvalitetspris” till förtjänta
medarbetare på sjukhuset.
2.14 Förebyggande arbete mot fallskador, trycksår och undernäring
Riskbedömningar för fall och trycksår görs rutinmässigt, liksom registrering av
nutritionstillstånd. Flera enheter vid sjukhuset deltar i det SLL-övergripande projektet TUFF
(Trycksår, Undernäring, Fall, Förebyggande).
Fyra fallskador inträffade under en månads tid på en och samma avdelning En händelseanalys
gjordes, vilken ledde till att man har köpt in nya nattlampor, installerat säkrare
ringledningssystem och börjat använda larmmattor, samt att utbildningsledaren informerat om
TUFF.
2.15 Strukturerad journalgranskning
Strukturerad journalgranskning enligt GTT-metoden har under hösten 2010 börjat tillämpas
inom akutsomatiska specialiteter för att identifiera undvikbara vårdskador. Av hittills granskade
84 journaler har 14 vårdrelaterade skador påträffats, varav tre med mer än 50% sannolikhet
undvikbara. Arbetet med strukturerad journalgranskning kommer att intensifieras under 2011.
GTT STSAB 2010
antal
granskade
journaler
40
35
30
25
20
15
10
5
0
skador/1000
vårddagar
skador/100
vårdtillfällen
sep
okt
nov
dec
andel skadade
pat
15
ICD-koden Y57,9 (ogynnsam effekt av läkemedel i terapeutiskt bruk) har registrerats som
bidiagnos vid 64 vårdtillfällen, varav 6 inom geriatriken.
2.16 Avvikelsehantering
Avvikelsehantering utgör den grundläggande rutinen för att identifiera, analysera och åtgärda
risker, tillbud och negativa händelser. I vårt elektroniska system HändelseVis för rapportering
och hantering av avvikelser finns hittills tre fungerande moduler, för vårdavvikelser, avvikelser
inom arbetsmiljö och avvikelser inom miljö. Rapporteringsfunktionen i HändelseVis fungerar i
huvudsak väl, liksom analys av bakomliggande orsaker. Arbete pågår för bättre uppföljning av
vidtagna åtgärder och för bättre återkoppling och sjukhusövergripande kunskapsspridning.
Under 2010 rapporterades 1116 vårdavvikelser i avvikelsehanteringssystemet HändelseVis, en
markant ökning jämfört med 605 under året innan, ett tecken på en mer medveten
patientsäkerhetskultur. Liksom föregående år gällde de flesta rapporterna patientolycksfall och
brister i vårddokumentation eller informationsöverföring. Andelen läkemedelsrelaterade
avvikelser hade minskat något.
2.17 Patientskadeärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) lämnar i början av varje år en rapport med
uppdaterad patientskadestatistik. Antalet skadeanmälningar var 41 under 2010 och var i
medeltal 48 under de senaste fem åren. För opererande specialiteter har i förhållande till antalet
operationer andelen ärenden och andelen ärenden med beslut om ersättning legat i nivå med
riksgenomsnittet.
Totalt slutbehandlades 64 ärenden från skadeåren 2005-2010 varav 26 ersattes av LÖF. Av 16
skador som inträffat under 2010 har 5 ersatts från LÖF, vilka alla inträffat i samband med
operativa ingrepp.
2.18 Anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Preskriptionstiden för anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är två år. En
anmälan kan därför avse en händelse som inträffat under ett tidigare år. Antalet anmälningar till
HSAN har endast i enstaka fall berört geriatrisk eller barnmedicinsk verksamhet vid STS AB.
Anmälningar som berörde de akutsomatiska verksamheterna varierade mellan 14 och 26 under
åren 2003-2009. År 2010 gjordes 17 anmälningar. Inget av dessa ärenden som slutbehandlats av
nämnden har lett till någon disciplinär anmärkning, medan tre under året slutbehandlade tidigare
ärenden medförde varning eller erinran för ansvariga läkare.
2.19 Anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria
Fyra händelser anmäldes till Socialstyrelsen enligt Lex Maria under 2010. Två ärenden gällde
risk för allvarlig skada, de övriga två rörde dödsfall. I inget av dessa fall har sjukhusets interna
utredning pekat på att någon försummelse bidragit till dödsfallet. I två av de fyra ärendena fanns
relation till bristande följsamhet till rutiner om läkemedelshantering. Ett fall gällde bristande
funktionalitet i centrala röntgensystem, vilket snabbt avhjälptes efter att felet så småningom
uppdagades.
16
3. Patientfokuserad vård
3.1 Synpunkter och klagomål
Sedan ett par år finns på sjukhuset gemensamma riktlinjer för hantering av synpunkter och
klagomål. Informationsblanketter finns tillgänglig på alla mottagningar och vårdavdelningar och
även på STS AB:s publika webbplats. Ärendena hanteras lokalt i linjeorganisationen integrerat
med övrigt kvalitetsarbete. Den som lämnat in ett ärende får återkoppling om så önskas med
besked t.ex. om utförd eller planerad förbättringsåtgärd.
3.2 Humanistisk Medicin
Programmet Humanistisk Medicin har som mål att öka medvetenhet om vikten av kvalitet i
mötet med patienten och att ge ökad kunskap inom området genom fortlöpande utbildning av
medarbetare från olika personalkategorier. Humanistisk Medicin ligger som grund för
vårdkulturen inom STS AB och rimmar mycket väl med Patientsäkerhetslagen. Genom
tillämpning av kunskaperna som förmedlas genom programmet ges patienter och anhöriga
möjlighet till ökad delaktighet och tillvaratas på ett tydligare sätt patientens egen syn på och
kunskap om sitt tillstånd, vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet.
3.3 Medicinsk etik
Etiska frågor, framförallt kring vård i livets slutskede, diskuteras ständigt inom den palliativa
vården och geriatriken, men också inom internmedicin och intensivvård. Etiska frågeställningar
blir ofta aktuella vid behandling av maligna sjukdomar och även i samband med graviditet och
förlossningar. För att tillgodose en ökande efterfrågan på utbildning och stöd till personalen i
etiska frågor har ett Etikråd bildats 2010 vid STS AB med medlemmar från olika
verksamhetsgrenar inom sjukhuset och med representation från sjukhuskyrkan.
3.4 Möten med patientföreningar och andra organisationer
Sjukhusledningen medverkar i årliga möten med patient- och anhörigföreningar och med
representanter från pensionärsorganisationer och har även haft möten med representanter från
olika invandrargrupper. Mötena fokuserar på att ge aktuell information om STS AB:s
verksamheter, men lämnar även utrymme för diskussion och förbättringsförslag.
3.5 Patienträttigheter
Relevant informationsmaterial om patienternas rättigheter i olika sammanhang finns tillgängligt
t ex på anslagstavlor, i väntrum och på STS AB:s publika webbplats.
3.6 Patientnämndsärenden
Från de akutsomatiska specialiteterna har under den föregående femårsperioden ärendena varit
omkring 60 per år, endast enstaka ärenden har gällt geriatriska patienter. Fortfarande under år
2010 har antalet ärenden gällande geriatriska verksamheten varit få (3 ärenden), medan det blev
en markant ökning av antalet ärenden gällande akutsomatiska verksamheter (86 ärenden).
De enskilda enheter som även i år berörts av flest ärenden är VO KOUÖNH (32 ärenden) och
akutmottagningen, som redovisas separat (30 ärenden).
Fördelningen av ärende inom olika områden är i huvudsak oförändrad jämfört med tidigare år
med flest ärenden gällande behandling eller bemötande.
17
3.7 Patientenkäter
Södertälje Sjukhus genomför regelbundet patientenkätundersökningar, inom akutsomatiken
vartannat år inom öppenvård och vartannat år inom heldygnsvård.
I tabellen redovisas några av resultaten från undersökningen hösten 2010 som detta år gällde
öppenvård. Resultaten presenteras i form av förbättringsutrymmen, d.v.s. ett lågt värde tyder på
god patientfokusering. De största förbättringsutrymmen gäller information och delaktighet.
Detta gäller även vid de flesta andra sjukvårdsverksamheter, vilket tyder på att dessa
problemområden är svåra att hantera.
Patientenkät 2010, öppenvård. Förbättringsutrymme (%)
Information om eventuella varningssignaler
Information om vart vända sig vid frågor
Information om vad patienten själv kan göra
Möjlighet att påverka tid för besök
Information om sjukdomens inverkan på det dagliga livet
Information om biverkningar av läkemedel
25
23
21
21
19
19
Vid jämförelse med våra resultat från tidigare år kan ändå en positiv trend iakttas, och
förbättringsutrymmet är genomgående litet vad gäller frågan om nöjdhet med vården i sin
helhet. 89 % av patienterna bedömer omhändertagandet på sjukhuset som utmärkt, mycket bra
eller bra, vilket visar att de allra flesta patienter överlag är mycket nöjda.
Patientenkätundersökning genomförd inom sjukhusets geriatriska verksamhet visade generellt
likartade resultat, medan bristande personalkontinuitet framstod som ett problem inom
avancerad sjukvård i hemmen (ASIH).
3.8 Smärtlindring
Samtliga patienter får god och adekvat smärtlindring vid alla typer av smärtor såväl postoperativa som andra typer av smärta. Det finns särskilt utbildade sjuksköterskor, s k smärtombud,
och VAS-skalan är ett viktigt hjälpmedel för att kunna styra smärtbehandlingen på ett korrekt
sätt. Dessutom finns föreskrifter för hur VAS-skalan ska användas och hur smärtlindringen ska
genomföras.
3.9 Kontaktsjuksköterska
Det finns kontaktsjuksköterskor inom tumörsjukdomar såsom urologi och mage-tarm. Dessa
skapar förutsättningar för korta och effektiva vårdkedjor med hög kvalitet. Som ett exempel på
kvalitetsförbättrande arbete kan nämnas att kontaktsjuksköterskan inom urologi ringer upp varje
patient med prostatacancer tre dagar efter att patienten fått besked om diagnosen.
Kontaktsjuksköterskorna har genomgått utbildning i psykosocial onkologi.
3.10 Sjukhuskost
Införandet av Sofresh under 2009, d.v.s. leverans av portionsförpackad mat från Sodexo,
medförde initialt ett merarbete på grund av förändrade rutiner och en hel del klagomål från
patienterna. Efter dialog med leverantören har vissa förbättringar åstadkommits, vilket också
märkts genom att färre klagomål kommit från patienterna under 2010.
18
4. Effektiv vård
4.1 Vårdprocesser
För att stödja och prioritera förbättringar av vårdprocesser har inom STS AB genomförts en
ändring till matrisorganisation fr.o.m. 2010-01-01. Successivt införande av den s.k. Leanmetoden kommer att bidra till kontinuerliga förbättringar inom alla verksamhetsområden.
Gemensamt är att processer där patientsäkerhetsaspekter är särskilt viktiga ska prioriteras högt.
Andra viktiga områden är processer som inbegriper samverkan och samordning mellan olika
verksamheter.
Under 2010 har fokus varit på fyra processområden, nämligen operationsprocessen,
akutenprocessen (omhändertagande vid akutmottagningen), NUBA (neuropsykiatrisk
undersökning på barn) och MOP (mottagningsoperation).
Åtgärder vidtas för att säkerställa att vårdpersonalen har erforderlig kompetens, ofta i form av
s.k. körkort, vilket också innebär att patientsäkerhetsfrågor blir särskilt uppmärksammade.
ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) har nu implementerats vid vård inom kirurgiska
specialiteter. ERAS innebär att patientens vård före, under och efter operationen optimeras med
hjälp av multiprofessionella team bestående av läkare, kontaktsjuksköterska, sjuksköterska,
undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator med därav följande såväl förbättrat
omhändertagande och högre kvalitet som kortare vårdtid.
Ett stort antal operationer som tidigare genomfördes på centraloperation har genomförts inom
kirurgiska mottagningsverksamheten, , vilket är kostnadsbesparande och mer vårdeffektivt.
4.2 Läkemedelsförskrivning
En utgångspunkt för kvalitet i läkemedelsanvändningen är WHOs begrepp ”rationell
läkemedelsanvändning” som innebär att rätt läkemedel ges till rätt patient, i en individuellt
avpassad dosering och behandlingstid, och till lägsta möjliga kostnad för patienterna och
samhället. De av Läkemedelskommittén i Stockholms län rekommenderade läkemedlen, som
finns förtecknade i Kloka Listan, bör användas i första hand om medicinska skäl inte motiverar
behandling med andra preparat.
STS AB:s totala följsamhet till Kloka Listan beträffande förskrivning på recept är i samma nivå
eller något bättre jämfört med SLL som helhet. Följsamheten beträffande läkemedel som
rekvireras för användning på sjukhuset var liksom tidigare bättre än för SLL som helhet, vilket
kan förklaras av att högspecialiserad vård inte ska bedrivas på Södertälje Sjukhus.
Följsamhet till Kloka Listan, (%)
april-december 2009
STS AB
SLL
Recept
Använt preparat (DU90)
Kostnad (DC90)
Rekvisition
Använt preparat (DU90)
Kostnad (DC90)
januari-december 2010
STS AB
SLL
78
45
77
39
82
48
79
38
78
25
73
12
79
19
73
8
19
Inom områdena kirurgi och urologi tillämpas nu peroral infektionsprofylax inför operationer,
vilket medfört såväl lägre läkemedelskostnader som mindre arbetsbelastning för
sjukvårdspersonalen.
Europeiska antibiotika dagen den 18 november uppmärksammades med ett seminarium
tillsammans med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens, Smittskydd Stockholm).
20
5. Jämlik vård
5.1 Värdegrund
På alla avdelningar och mottagningar bedrivs vården jämlikt i enlighet med ”Värdegrund för hälsooch sjukvården i Stockholms Läns Landsting”. Utbildningsprogrammet Humanistisk Medicin
ligger som grund till företagskulturen inom STS AB.
5.2 Mångkulturell vård
STS AB har en mångkulturell befolkning att betjäna. Även sjukvårdsorganisationens personal
utgör en ur etniskt och kulturellt perspektiv blandad grupp. Det finns en väl genomarbetad plan
för jämlikhet inom arbetslivet som också genomsyrar patientarbetet.
Sjukhuset arbetar aktivt med att säkerställa att det bland de anställda ska finnas personer med
blandad kulturell och språklig kompetens för att på bästa sätt kunna möta patienter med
ursprung i olika kulturer. Andelen medarbetare med flerkulturell kompetens är vid de flesta
enheter god.
5.3. Rutiner för användande av tolk
Alla verksamheter har etablerade rutiner för att ge tolkservice till alla patienter som så behöver.
Det gäller såväl öppen vård som sluten vård. I vissa mycket akuta situationer kan det vara svårt
att få fram tolk tillräckligt snabbt, och i sådana situationer händer det undantagsvis att personal
med erforderliga språkkunskaper tolkar.
5.4 Anpassning till patientgrupper med särskilda behov
Vid barnmottagningen är utrustning och undersökningsmetoder anpassade för att olika
åldersgrupper ska kunna tas om hand på ett adekvat sätt. Lokaler och inredning är
handikappsanpassade inom de flesta enheterna på sjukhuset. Ett undantag är öronmottagningen,
vars lokaler hör till de äldsta inom sjukhuset.
21
6. Vård i rimlig tid
6.1 Prioriteringar
STS AB följer prioriteringsutredningens riktlinjer, enligt vilka patienter med livshotande
sjukdomar och allvarliga tillstånd skall erbjudas vård utan fördröjning. Specifika rutiner finns
för att undvika långa väntetider på akutmottagningen för äldre patienter. Särskild omsorg visas
personer med språksvårigheter eller bristande autonomi. Patienter utan akuta problem
vårdplaneras till mottagningsbesök eller slutenvård/dagvård med dubbel förtur, förtur, eller utan
prioritet, beroende av tillståndets allvarlighetsgrad.
6.2. Öppettider
På Södertälje Sjukhus finns en akutmottagning öppen dygnet runt hela året för vuxna patienter
med akuta medicinska, kirurgiska, ortopediska, urologiska och gynekologiska sjukdomstillstånd.
Även sjuka barn och patienter med psykiska besvär handläggs ofta primärt på sjukhusets
akutmottagning men hänvisas eller remitteras därefter vidare till annan akutmottagning,
barnmottagning, psykiatrisk mottagning eller beroendemottagning. Obsteriska patienter tas om
hand dygnet runt på förlossningsavdelningen. På de olika specialistmottagningarna finns
möjlighet till akuta besökstider, vilka ofta kan bokas per telefon samma dag.
De flesta mottagningarna stänger inte under semestertider, men kan då ha något neddragen
verksamhet. En viss reduktion av antalet slutenvårdsplatser sker också under semestertider.
Adekvat och god vård och omvårdnad kan dock erbjudas våra patienter även under dessa
perioder.
6.3. Väntetider
Vid akuta besök som förbokats per telefon till enskilda specialistmottagningar är väntetiden
kort, eftersom patienten då i regel får en angiven tid till mottagningen. Till akutmottagningen
kommer patienter utan förbokning, bedöms primärt av sjuksköterska enligt triageskala och vid
behov även av läkare, och tas sedan alltid omhand så snart som möjligt. Väntetiderna varierar
framförallt utifrån den prioritering av tillståndet som görs, men även beroende av vid tillfället
tillgängliga resurser. En vårdplatskoordinatorfunktion har etablerats som medfört att
samordningen av vårdplatser och personalresurser optimerats vilket gett bättre vårdkvalitet och
jämnare arbetsbelastning.
Under år 2010 var den totala handläggningstiden på akutmottagningen (door-to-door-tiden)
högst 4 timmar för 71% av patienterna. För patienter över åttio år var motsvarande siffra 66%.
Siffrorna är något lägre jämfört med de två närmast föregående åren, vilket delvis kan förklaras
av de stora ombyggnadsarbeten som pågick på akutmottagningen under våren fram till
återinvigningen den 17 juni.
För att uppnå och upprätthålla vårdgarantin inom den akutsomatiska öppenvården har ett stort
antal extramottagningar genomförts kvällstid och på helger, vilket resulterat i kraftig reduktion
av väntetiden för nybesök till mottagningar för opererande specialiteter. För att reducera köerna
inom SLL för obesitaspatienter genomfördes under hösten en satsning på obesitaskirurgi. Totalt
ökades antalet operationer med 140 % jämfört med 2009.
22
Enheten för vård- och operationsplanering har etablerat en kontinuerlig kontakt med det
nyinrättade vårdgarantikansliet på Karolinska Universitetssjukhuset i syfte att reducera
väntetiderna inom SLL. Samarbetet omfattar såväl öppenvård (mottagning och dagkirurgi) som
slutenvård gällande patienter i behov av bråck- och galloperation, viktreducerande kirurgi,
transuretral kirurgi (framförallt TUR-P) men också accesskirurgi (port-a-cath) och
lymfkörtelbiopsi.
6.4 Antal patienter som väntar på elektiv vård
Antal patienter som väntar på besök till mottagning, december 2010
Totalt
Antal
Andel
Antal
Andel
antal väntande väntande väntande väntande
Mottagning
väntande >30 dagar >30 dagar >90 dagar >90 dagar
Allmän internmedicin
134
39
29%
4
3%
Allmän kirurgi
391
197
50%
78
20%
Gynekologi
207
65
31%
5
2%
Ortopedi
407
227
56%
92
23%
Specialiserad smärtmottagning
6
2
33%
0
0%
Urologi
98
21
21%
4
4%
Öron-näsa-halssjukvård
267
16
6%
0
0%
Summa Summa
1591
567
38%
183
12%
Antal patienter som väntar på undersökning, december 2009
MR - hjärna
MR - knäled
MR - ländrygg
Datortomografi hjärna
Gastroskopi
Koloskopi
Antal
Antal
Totalt väntande väntande
antal
> 30
> 90
väntande dagar
dagar
5
0
0
0
0
0
12
0
0
14
0
0
135
11
1
171
36
1
23
Antal patienter som väntar på behandling/operation, december 2010
Totalt
Antal
Andel
antal väntande väntande
väntande >90 dgr >90 dgr
Anala sjukdomar
33
3
9%
Artroskopier i knäled ,diagnostiska/terapeutiska
24
0
0%
Axelinstabilitet
2
0
0%
Dupuytrens kontraktur
1
0
0%
Fetma/obesitas
60
1
2%
Gallblåsa eller gallgång vid gallsten
38
1
3%
Gynekologi övriga
162
32
20%
Handkirurgi övriga
26
1
4%
Hysterektomi, benign indikation
20
4
20%
Karpaltunnelsyndrom
32
1
3%
Kirurgi övriga
31
1
3%
Korsband i knä, artroskopisk eller öppen
0
0
0%
Livmoderframfall
37
3
8%
Ljumskbråck
58
0
0%
Navelbråck
18
2
11%
Ortopedi övriga
34
2
6%
Primär ledprotesoperation i höftled
30
1
3%
Primär ledprotesoperation i knäled
30
1
3%
Prostataförstoring, godartad indikation
8
0
0%
Smärta i axel, skuldra eller överarm
13
2
15%
Tumbasartros (CMC-1-artros)
1
0
0%
Tår vid hallux valgus/rigidis, hammartå
25
0
0%
Urininkontinens - kvinnor
19
4
21%
Urologi övriga
78
4
5%
Vattenbråck (hydrocele testis)
2
0
0%
Åderbråck, ej kosmetiska
18
2
11%
Ärrbråck
8
1
13%
Öron, näs och hals övriga
38
3
8%
Totalt
846
69
8%
6.5 Tillgänglighet per telefon
Liksom tidigare års patientenkätundersökningar har undersökningen 2010 bekräftat att
tillgängligheten per telefon till sjukhusets öppenvårdsmottagningar är god. Systemet Tele-Q har
införts på flertal mottagningar vilket ger möjlighet till statistisk analys av teletrafiken.
Andel patienter som anser att tillgängligheten per telefon är god (%)
År
2006
2008
Kirurgmottagningen
Medicinmottagningen
Kvinnoklinikens öppenvårdsenheter
Öronmottagningen
99
97
92
96
98
97
92
96
2010
98
98
94
98