Transcript Samrådshandling

SAMRÅDSHANDLING 2014-04-17
Detaljplan för del av
Kv. REKTORN
REKTORN 1, 2 och 3
HAGFORS KOMMUN
VÄRMLANDS LÄN
innehåll:
program (separat handling)
samrådsredogörelse 1 (separat handling)
behovsbedömning
fastighetsförteckning
planbeskrivning
samrådsredogörelse 2 (efter samråd)
utlåtande (efter granskning)
övriga handlingar:
grundkarta
plankarta med bestämmelser
beslutsdatum
GODKÄND
ANTAGEN
KLARA arkitektbyrå ab
LAGA KRAFT
sign.
Detaljplan för del av kv. Rektorn
(Rektorn 1, 2 och 3)
BEHOVSBEDÖMNING
HANDLINGAR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Program
Samrådsredogörelse 1
Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse 2 (efter samråd)
Utlåtande (efter granskning)
ALLMÄNT
I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas
leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras.
Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen skall integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling
främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som
behövs för att nå syftet och skall omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB).
Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats.
I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en
miljöbedömning enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver
göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som
särskilt belyser någon eller några frågor.
För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar
kan extern experthjälp behöva anlitas.
Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon
sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/MKB behöver därför inte göras.
Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar.
Bilaga 2 utgörs av tidigare framtagen geoteknisk undersökning, gjord av
Sweco Infrastructure AB daterad 2011-03-11. Bilaga 3 utgörs av en tidigare framtagen trafikutredning, gjord av Vectura daterad 2012-05-08. Bilaga 4 utgörs av Räddningstjänstens yttrande angående riskerna med
bostäder i föreslaget läge, daterat 2013-08-26.
BILAGA 1
Detaljplan för del av kv. Rektorn
(Rektorn 1, 2 och 3)
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
PLANDATA
Berörda fastigheter
Rektorn 1, 2 och 3
Markägare
Rektorn 3 är privatägd och de andra två fastigheterna är kommunalägda.
Planens
syfte
Syftet med planen är att ändra användning från ”allmänt ändamål” till
användningar som medger olika typer av verksamheter (exempelvis
handel, kontor, service av olika slag, hotell, småindustri) och även bostäder.
REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN
Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:
3-4 kap.
grundläggande hushållningsbestämmelser
och riksintressen
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Planläggningen berör inte direkt något riksintresseområde enligt 3 eller 4
kap. miljöbalken.
Planområdet ligger dock inom Klarälvens avrinningsområde som bl.a.
avvattnas via Vänern. Såväl Klarälven som Vänern är av riksintresse för
naturvården respektive bl.a. yrkesfisket.
Ett plangenomförande bedöms dock inte hota något av dessa riksintressen eftersom spill- och dagvatten kommer att anslutas till de kommunala
näten.
5 kap. MB
miljökvalitetsnormer
och miljökvalitetsförvaltning
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
En ökad exploatering skulle kunna innebära att trafik i området ökar i
någon omfattning. Det bedöms dock inte kunna bli av den omfattningen
att det påverkar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för luft.
Planområdet är anslutet till det kommunala dagvattennätet som har
Värmullen som recipient. Ett plangenomförande bedöms inte påverka
möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status i Värmullen i
någon högre grad och inga planmässiga åtgärder har vidtagits.
Ett plangenomförande bedöms inte heller i övrigt innebära några föränd-
2
ringar som påverkar möjligheterna att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.
7 kap. MB
skydd av
områden
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
En ambition har funnits att bilda ett naturreservat i skogsområdet öster
om planområdet. Planläggningens syfte bedöms inte påverka möjligheten att bilda naturreservat.
2-4 kap. KML
fornminnen,
byggnadsminnen och
kyrkliga kulturminnen
JA ( )
kommentar
Det finns, enligt fornminnesregistret inga registrerade lämningar inom
planområdet.
Nationella
miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller
lokala miljömål
JA ( )
kommentar
Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för att
uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och kommunala miljömål.
Internationella konventioner
JA ( )
kommentar
----
Högt naturvärde
JA ( )
kommentar
Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom planområdet.
Ekologiskt
känsligt område
JA ( )
kommentar
Inget känt sådant område berörs.
NEJ (X)
NEJ (X)
NEJ (X)
NEJ (X)
NEJ (X)
3
MILJÖN
Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:
Geologiska
förhållanden
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
En översiktlig geoteknisk undersökning finns.
Jorden i området utgörs av lös till fast lagrad sedimentjord. Den utgörs i
huvudsak av skiktad silt och finkornig sand med inslag av grus och växtdelar.
Bedömningen görs att lättare byggnader i upp till två våningar kan grundläggas ytligt. Slutligt val av grundläggning kan behöva föregås av kompletterande geoteknisk undersökning.
Markföroreningar
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Det finns inga historiska belägg för att det skulle kunna finnas markföroreningar inom planområdet. Ingen markering finns i länsstyrelsens system MIFO.
Luft eller
klimat
JA ( )
kommentar
Planen möjliggör en flexiblare användning av marken än gällande detaljplan. Ett plangenomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.
Grund- eller
ytvatten
JA ( )
kommentar
Spill- och dagvatten ansluts till de kommunala näten.
Växt- eller
djurliv
JA ( )
kommentar
----
Bebyggelse
JA ( )
kommentar
I den bebyggelseinventering som gjordes i kommunen 1978 beskrivs
Nya Norra Skolan (Rektorn 3) som ”spännande tegelarkitektur, trevlig
skolmiljö”.
NEJ (X)
NEJ (X)
NEJ (X)
NEJ (X)
Bedömningen görs att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som bör
uppmärksammas i planen.
Stads- eller
landskapsbild
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Möjlighet att uppföra byggnader fyra våningar istället för två påverkar
gatubilden men påverkan bedöms inte vara betydande och är snarare
positiv än negativ ur stadsbildssynpunkt.
4
Miljöpåverkan från
omgivningen
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Planområdet ligger längs Dalavägen som är relativt trafikerad och dessutom primär transportväg för farligt gods.
Hänsyn till detta kan behöva tas i planen, se nästa punkt.
HÄLSAN
Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:
Buller eller
vibrationer
JA (X)
NEJ ()
kommentar
Planområdet ligger längs Dalavägen som har ca 5 500 fordon per årsmedeldygn.
Önskemålet om en blandad användning för att kunna utnyttja befintliga
byggnader och strategin att förtäta centrumbebyggelsen gör det nödvändigt att överväga avsteg från bullerriktvärdena.
Ljus, skarpt
sken eller
skugga
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
----
Utsläpp av
miljö- eller
hälsofarliga
ämnen
JA ( )
kommentar
----
Elektriska
eller magnetiska fält
JA ( )
kommentar
Det finns en elnätstation inom planområdets södra del. Kring sådana
anläggningar alstras s.k. elektromagnetisk strålning i någon omfattning.
NEJ (X)
NEJ (X)
Viss hänsyn till detta kan behöva tas i den fortsatta processen.
Radon
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Enligt mätningar utförda i mars 2011 klassas marken som normalradonmark.
Hänsyn till detta kommer att behöva tas vid plangenomförandet.
Transporter
eller hantering av farligt gods
JA (X)
NEJ ( )
kommentar
Planområdet ligger vid väg där farligt gods transporteras.
Riskerna för bostadsanvändning, centrumändamål och småindustri/hantverk har undersökts i samband med detaljplaneläggning av Asplundskolan och samma säkerhetsavstånd bedöms möjliga att använda i denna
5
planläggning.
Befintlig förskola ligger 16 meter från Dalavägen som är primär transportväg för farligt gods. Riskerna har därför diskuteras med räddningstjänsten som ser planläggningen som möjlig.
HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN
ELLER ANDRA RESURSER
Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av:
Avsevärd
förändring
av markeller vattenanvändningen
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Området är redan idag exploaterat.
Naturresurser
JA ( )
kommentar
----
Kommunikationer
JA ( )
kommentar
Planområdet ligger väl till ur kommunikationssynpunkt, i direkt anslutning
till Dalavägen, väg 246.
NEJ (X)
NEJ (X)
För åtgärder som berör allmän väg måste tillstånd inhämtas och särskilt
avtal tecknas mellan kommunen och Trafikverket innan planen antas.
Rekreation
JA ( )
NEJ (X)
kommentar
Gångväg till rekreationsområde korsar planområdet. Den är idag allmänt
tillgänglig trots att den ligger på kvartersmark i gällande detaljplan.
Naturmiljö
JA ( )
kommentar
Planområdet gränsar i öster till en tydlig trädbevuxen ås. Hänsyn till detta
kan behöva tas i planen.
Kulturmiljö
JA (X)
kommentar
Hela centrala Hagfors har uppmärksammats i det regionala kulturmiljöprogrammet som en värdefull kulturmiljö.
NEJ (X)
NEJ ( )
I den bebyggelseinventering som gjordes i kommunen 1978 beskrivs
Norra Skolan (Rektorn 3) som ”spännande tegelarkitektur, trevlig skolmiljö”. Bedömningen görs att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde
som bör uppmärksammas i planen.
Vidare är skolbyggnader en sorts symbolbyggnader med stort miljömässigt värde som många människor har en relation till.
Energi
JA ( )
kommentar
----
NEJ (X)
6
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNINGAR/UTREDNINGAR
Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande
påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller
andra resurser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 §
miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att
den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.
Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra undersökningar
eller utredningar utöver det som redan finns framtaget.
Karlstad
2013-03-12
Maria Örenfors
planförfattare
Bilaga 2
Bilaga 3





Bild: Föreslagen användning av Asplundskolan (Källa: KLARA arkitektbyrå ab)
Tabell: Maximal trafikalstring med fullt utnyttjande av byggnaderna

















20132013-0808-20
/
Centrum /bostäder
/
centrumändamål
/
centrumändamål
/bostäder
bostäder /
centrumändamål
Skiss för området söder om
Asplundskolan
Detaljplan för del av kv. Rektorn
(Rektorn 1, 2 och 3)
FASTIGHETSFÖRTECKNING
HANDLINGAR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Program
Samrådsredogörelse 1
Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse 2 (efter samråd)
Utlåtande (efter granskning)
Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga.
1(3)
Fastighetsförteckning 2014-03-25
Fastighetsförteckning för berörd samrådskrets tillhörande förslag till Detaljplan för del av Kv.
Rektorn 1, 2 och 3, Hagfors kommun. Samrådshandling daterad 2014-03-18.
Fastighetsförteckningen är framtagen av Hagfors kommun ur FIR 2014-03-26. Avgränsning
har gjorts enligt bifogad karta med hänsyn till den samrådskrets som berörs av förslaget till
detaljplan, dels fastigheter inom planområdet och dels angränsande fastigheter till
planområdet. Till de som berörs räknas kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och
boende som berörs, vissa kända organisationer av hyresgäster samt myndigheter.
Hänvisning till bilaga: Littererad karta till fastighetsförteckning daterad 2014-03-26.
Berörda fastigheter inom planområdet
Littera Kvarter/Fastighets- Gatuadress/
beteckning
Populärnamn
Lagfaren ägare, sakägare m.m.
Postadress
A.
REKTORN 2.
Treklövern
Asplundsskolan isbana,
Asplundshallen Dalavägen
18/Petter Fridmans väg 10.
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
B.
REKTORN 3.
ABF-huset (Norra skolan)
Dalavägen 24.
AB Folkbildning,
ABF Norra Värmland
Kyrkogatan 4
685 30 Torsby
(LAGF)
C.
REKTORN 1.
Folktandvård/förvaltning.
Dalavägen 14.
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
Berörda fastigheter utanför planområdet
Kvarter/Fastighets- Gatuadress
beteckning
Lagfaren ägare, sakägare m.m.
Bostadsadress
1.
REKTORN 4.
Asplundsskolan
Dalavägen/Petter Fridmans väg.
Elms byggnadsfirma AB
Box 49
683 22 Hagfors
(LAGF)
2.
NITEN 1.
Hagfors kommun
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
3,
4,
5,
6,
7
MUTTERN 1,
TÅNGEN 1,
BULTEN 1,
SLÄGGAN 1,
HAMMAREN 1.
Hagforshem AB
Hagforshem AB
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
Hyresgästföreningen
Distrikt Hagfors,
ordförande
Bengt Fagrell
Sättravägen 1A
2(3)
683 32 Hagfors
8
KNÖLEN 12
Hagfors kommun
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
9
KNÖLEN 8
IOGT - Fasaden
Logen 335
Älvdalen av IOGT
Dalavägen 23
683 30 Hagfors
(LAGF)
10
VÅGEN 6
Parkeringen mitt emot
stadshuset
HSB
Centrala Värmland ek för
Box 141
651 04 Karlstad
11
BORGMÄSTAREN 3
Hagfors kommun
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
12
HAGFORS 2:166
Naturområde Mana
Hagfors kommun
683 80 Hagfors
(LAGF)
13
HAGFORS 2:193
Dalavägen 20
Jansson, Maria, Astrid
Lilla Mana
Dalavägen 20
683 30 Hagfors
(LAGF)
14
HAGFORS 2:192
Dalavägen 22
Carlman, Jens, Örjan
Tallåsen
Dalavägen 22
683 30 Hagfors
(LAGF)
A, 13,
14.
A, B.
Berörda rättigheter inom planområdet
Lagfaren ägare, sakägare
mm
Rättighet 1783-03/10.1. VÄG.
Rättigheten belastar
REKTORN 2 till förmån för
Hagfors 2:192 och 2:193.
(Väg som leder till bostadshus på Mana, belägen på
Rektorn 2):
Officialservitut med levande status. Ändamål för väg. I
förslaget till detaljplan föreslås att servitutet ombildas
till gemensamhetsanläggning (g)/Se
Planbeskrivning/Fastighetsrättsliga frågor.
Lantmäteriet hanterar och reglerar ombildning i
förrättning efter beställning.
Rättighet 1783-10/33.3 (1783-10/33.C). VÄG.
(Väg som leder från Dalavägen till ABF, belägen på
Rektorn 2):
Officialservitut med levande status. Ändamål för väg
med rätt att använda, bibehålla och underhålla
befintlig väg X till 5 meters bredd.
Se samrådskrets.
Rättigheten belastar
REKTORN 2 till förmån för
REKTORN 3 (idag ABF).
Se samrådskrets.
3(3)
B
Rättighet 1783-10/33.1. (1783-10/33A).
FJÄRRVÄRME.
(Ledningsrätt för fjärrvärme belägen väster om
Rektorn 3):
Rätt att använda bibehålla och förnya ledningar för
fjärrvärme. Ledningsrätt med fjärrvärmeledning med
pumpstationer, brunnar, ventiler, visare och övriga
anordningar som behövs för dess ändamål.
För att underhålla och reparera ledningen upplåts ett
6 meter brett område med ledningen i mitten.
B
Rättighet 1783-10/33.2 (1783-10/33.B). VA-LEDNING.
(Ledningsrätt för vatten och avlopp).
Ledningsrätt med levande status. Ändamål för vatten
och avlopp. Kommunala va-ledningar med brunnar,
ventiler, visare och övriga anordningar som behövs för
dess ändamål.
Rättigheten belastar
REKTORN 3 till förmån för
Hagfors kommun.
Se samrådskrets.
Rättigheten belastar
REKTORN 3 till förmån för
Hagfors kommun.
Se samrådskrets.
C
Kv. REKTORN 1
FIR anger att lantmäteriförrättning pågår på dagboksnr 091637.
Uppgifter om rättigheter saknas i FIR 2014-03-25.
A
Kv. REKTORN 2
FIR anger att lantmäteriförrättning pågår på dagboksnr 091637 och 130200.
B
Kv. REKTORN 3
FIR anger att lantmäteriförrättning pågår på dagboksnr 091637.
BOKEN
3
2:53
3
4
ASPLUNDEN
2
2:45
7
BOKEN
1
2
3
2
HAMMAREN
AutoKa-Vy 3.02
6
1
1
14
13
7
5
2:4
11
17
9
6
11
BORGMÄSTAREN
x
y
x = 6655440
y = 427583
Sjukhus
3
4
1
11
3
2
3
System SWEREF 99 TM
1
SMÖRBLOMMAN
2
9
1
10
2:42
7
8
PRÄSTKRAGEN
50
0
8
6
5
1
3
4
2
7
6 BLÅKLOCKAN
5
SAMARITEN
4
12
A
1
1
C
HÖRNAN
2
1
13
2
B
2
Gärdet14
12
KNÖLEN
10
6
7
8
8
3
10
18
1
3
11
SLÄGGAN
5
1
3
BULTEN
2
SAXEN
4
1
2
3
A
3
TÅNGEN
2:44
3
2:192
REKTORN
2:193 2:69
1
4
2:43
2
1
1
MUTTERN
BOKEN 6
2
NITEN
FLYGFÄLTET
SPETTET
3
3
1
2
FLYGFÄLTET
HACKAN
2
2
2
1
50
100
1
Björnängen
150
Skala 1:4000
200
250 m
Detaljplan för del av kv. Rektorn
(Rektorn 1, 2 och 3)
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Program
Samrådsredogörelse 1
Behovsbedömning
Grundkarta (separat kartblad)
Fastighetsförteckning
Plankarta med bestämmelser (separat kartblad)
Planbeskrivning
Samrådsredogörelse 2 (efter samråd)
Utlåtande (efter granskning)
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Intentionen att skapa ett centrumnära stråk på Dalavägens östra sida
visades genom ett planprogram som arbetades fram under 2011. En ny
detaljplan för Asplundskolan, den norra delen av programområdet, togs
fram 2013 för att möjliggöra nya verksamheter i skolan där skolverksamheten avvecklats. Denna planändring utgör en andra etapp i utvecklingsarbetet.
Syftet med planläggningen är att bredda områdets användning så att det
kan innehålla såväl bostäder som verksamheter av olika slag.
Planen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900 och
har föregåtts av ett detaljplaneprogram.
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN
Markens lämplighet
Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § skall mark- och vattenområden användas
för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall
ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Det aktuella området ligger strategiskt till för de tänkta användningarna
och med närhet till fungerande infrastruktur.
Planändringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken.
Värdefulla områden
Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt
fiskevatten skyddas mot påtaglig skada.
Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund
av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall,
enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
2
kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses
i 3 kap. 2-5 §§.
Tillgången till grönområden är god i anslutning till tätorten.
Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 §. Planområdet utgör en del
av kulturmiljön Hagfors så som den definierats i det regionala kulturmiljöprogrammet. Bedömningen görs dock att den föreslagna förändringen
inte på något negativt sätt påverkar kulturmiljön. Att hitta en användning
som långsiktigt tryggar bebyggelsens fortsatta existens bedöms vara
värdefullt för kulturmiljön som helhet.
Riksintressen
Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. kan områden av särskild
betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden
av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig
skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp
som hotar riksintressena. Den föreslagna planeringen berör inte direkt
något sådant riksintresseområde.
Planområdet ligger dock inom Klarälvens avrinningsområde som bl.a.
avvattnas via Vänern. Klarälven som sådan är till delar nedströms Hagfors av riksintresse som vandringsled för laxfiskar och Vänern är bl.a. av
riksintresse för yrkesfisket.
Ett plangenomförande bedöms dock inte påverka älvens vattenkvalitet
eller riksintresset på något på annat sätt.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras
med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN)
för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen.
utomhusluft
Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid,
ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. När det gäller utomhusluft brukar det, i miljöer likt denna, vara minst skillnad mellan normer
och uppmätta halter av luftföroreningar för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och
i andra hand för kvävedioxid. Av de faktorer som är lättast att påverka
har biltrafikmängden störst betydelse.
Det finns mätningar gjorda i gaturummet vid Dalavägen under vinterhalvåret 2009/2010. De indikatorer som mättes var partiklar, kvävedioxid,
benso(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Samtliga mätvärden låg
långt under MKN trots att de utfördes vintertid då föroreningshalterna är
som störst.
Ett plangenomförande möjliggör en viss utbyggnad och en annan användning än tidigare varför biltrafiken kan förväntas öka i någon omfattning jämfört med dagens situation.
Sammantaget görs dock bedömningen att luftkvaliteten inte kommer att
påverkas i märkbar grad och inte i den omfattningen att det skulle påverka möjligheten att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.
3
fisk- och musselvatten
Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets
förteckning över fiskvatten som skall skyddas.
De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta
substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.
Spill- och dagvatten kommer dock här att omhändertas på ett betryggande sätt genom anslutning till de kommunala näten. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon ökad risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten skall komma att överskridas.
omgivningsbuller
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.
Under alla omständigheter bedöms inte bullersituationen i området
komma att förändras i märkbar grad vid ett plangenomförande.
vattenförvaltning
Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska
och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits.
Planområdet berör Värmullen genom att dagvattennätet i Hagfors tätort
har Värmullen som recipient. Värmullen är i VISS (VatteninformationsSystem Sverige) klassad med dålig ekologisk status. Bakgrunden är att
först på 1970-talet startades rening av utsläpp till sjön. Innan dess släpptes orenat avloppsvatten och processvatten från järnverket direkt ut i
Värmullen.
Inom planområdet bedöms takavvattning och parkeringsplatser kunna
utgöra föroreningskällor vilket innebär att vattnet kan antas ha relativt
låg föroreningshalt. Spillvatten kommer att anslutnas till de kommunala
ledningsnäten och omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan
det når recipient.
För att Värmullen ska nå god ekologisk status måste sannolikt flödet
genom sjön förbättras. Klarälvens vattenråd, Hagfors kommun och Uddeholm AB har tillsammans påbörjat ett arbete med åtgärdsplan för att
uppnå god ekologisk status. Föroreningarnas källfördelning är ännu
oklar men det är troligt att pågående dagvattensutsläpp spelar en
mindre roll än tidigare utsläpp för Värmullens ekologiska status.
Ett plangenomförande bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå god
kemisk och ekologisk status i Värmullen i någon högre grad och inga
planmässiga åtgärder har vidtagits.
Från Geijersholm till Rådasjön sträcker sig en grundvattenförekomst
som enligt VISS har otillfredsställande kemisk status. Som påverkanskällor anges dels en punktkälla i form av ett förorenat område och dels
diffusa källor som utgörs av vägsaltning och urban markanvändning
(som t ex Hagfors stad och Uddeholms samhälle).
Enligt bedömningsunderlaget i VISS ska en riskutsatt grundvattenförekomst omfattas av åtgärdsprogram så att risken för otillfredsställande
status elimineras.
4
Planområdet bidrar till en urban markanvändning och är redan idag en
del av den diffusa källan. Förändringen bedöms inte vara så stor att någon särskild påverkan på grundvattenförekomsten kan komma att genereras.
PLANDATA
Läge
Planområdet är beläget längs Dalavägen i centrala Hagfors drygt 500
meter öster om torget.
Planområdet gränsar i väster till Dalavägen, i norr till Asplundskolan, i
öster till en skogsbeklädd ås med ett par mindre bostadshus och i söder
till befintliga verksamhetsbyggnader, bl.a. stadshuset.
Areal
Planområdets areal är ca fem hektar.
Markägoförhållanden
Rektorn 3 är privatägd medan de två andra fastigheterna ägs av kommunen.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga
planer
I översiktsplanen, som antogs av kommunfullmäktige den 26 februari
2002, hänvisas till Fördjupning av översiktsplan för Hagfors stad som
antogs av kommunfullmäktige 24 februari 1998.
I fördjupningen av översiktsplan ses det aktuella området som en del av
det större området Gärdet/Älvstranden. Det anges som ett område för
bostäder, handel, skolor och samhällsservice.
Det finns inga övriga rekommendationer med direkt bäring på planområdet. Däremot finns mer allmänt formulerade målsättningar som exempelvis att skapa ett mera levande och innehållsrikt centrum och goda
förutsättningar för handel, näringsverksamheter och industri.
Den nu aktuella planeringen får mot bakgrund av detta sägas ha stöd i
gällande översiktsplan.
5
Detaljplaner,
områdesbestämmelser,
förordnanden
m.m.
detaljplaner
Det aktuella området omfattas idag av fyra detaljplaner.
Stadsplan för del av Hagfors municipalsamhälle från 1949, Stadsplan för kv. Borgmästaren och Rektorn från 1950, Stadsplan för Uddeholmsvägen och Dalavägen från 1955 samt Förslag till ändring av
stadsplanen för Hagfors, del av kv. Boken, Rektorn m.m. från 1979.
Planernas genomförandetider är utgångna.
Gemensamt för samtliga planer som gäller inom planområdet är att de
inte medger annan verksamhet än för allmänt ändamål. Beteckningen
allmänt ändamål innefattar enligt äldre lagstiftning all verksamhet med
ett offentligt organ (stat, landsting, kommun, stadskyrka) som huvudman.
kulturmiljöprogram för Värmland
Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989
uppmärksammat Hagfors tätort som en kulturhistoriskt värdefull miljö.
Planområdet utgör en del av detta område.
Hagfors är en av länets yngsta bruksorter med en drygt hundraårig historia kopplad till järnhanteringen. 1873 påbörjade Uddeholmsbolaget
anläggande av ett nytt järnverk vid Hagforsen i Uvån. Kring järnverket
växte successivt fram ett alltmer stadsliknande samhälle.
Att hitta en användning som långsiktigt tryggar bebyggelsens fortsatta
existens bedöms vara värdefullt för kulturmiljön som helhet.
Program för
planområdet
Ett detaljplaneprogram för området från Asplundskolan och söderut
längs Dalavägen var på samråd under sommaren 2011. Där visades
intentionen att skapa ett slags centrumnära stråk på Dalavägens östra
sida genom att tillåta blandad användning i befintliga byggnader och
samtidigt ge möjlighet till komplettering med ny bebyggelse för bostäder
och verksamheter.
I januari 2013 vann en ny detaljplan för den norra delen av programområdet, Asplundskolan, laga kraft.
Nu föreliggande planförslag ligger till största delen inom programområdet och överensstämmer till sina huvuddrag med programmet.
6
Behovsbedömning
Detaljplanen bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på
miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 5 kap. 18 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den
behöver föregås av en miljöbedömning/MKB.
Det har inte heller bedömts föreligga behov av några särskilda undersökningar eller utredningar utöver det som redan finns framtaget.
7
FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR
Natur
topografi
På ett avstånd av 30-200 meter från Dalavägen stiger marken relativt
brant mot öster. De mer plana delarna, längs Dalavägen, ligger på nivåer runt +164,0 meter (RH 2000) i södra delen och +167,0 meter i
norra delen.
I planen skyddas de brantare delarna i öster genom en särskild planbestämmelse om att topografin ska bevaras. Syftet är att behålla ett naturligt möte mellan de bebyggda delarna och naturmarken.
vegetation
Vegetationen inom planområdet utgörs till största delen av stora gräsytor. Ut mot Dalavägen i den södra delen av planområdet finns ett antal
större lövträd. I norr, i anslutning till Norra Skolan och sporthallen, finns
även några större tallar.
Delar av den östra sidan utgör kanten av ett större skogsområde. Skogsbrynet ska till största delen sparas för att utgöra en naturlig gräns till
skogsområdet.
stadsbild
Väster om Dalavägen ligger bostadskvarter med bebyggelse i en till tre
våningar med putsade fasader. Längs Dalavägens östra sida ligger ett
stråk med mer storskaliga byggnader av officiell karaktär varvade med
stora gräsytor.
Ett tydligt element i stadsbilden är den skogsbeklädda ås som reser sig
längs östra sidan av planområdet. I övrigt domineras stadsbilden i hög
grad av Dalavägen.
8
geotekniska
förhållanden
SWECO Infrastructure AB har gjort en översiktlig geoteknisk undersökning inom det nu aktuella området, daterad 2011-03-11.
Fyra punkter längs planområdets östra sida har undersökts. De två översta decimetrarna utgörs av vegetationsskikt ovan lös till fast lagrad sedimentjord. Sedimentjorden utgörs i huvudsak av skiktad silt och finkorning sand. Inslag av grus och växtdelar har påträffats.
Grundvatten har påträffats på mellan 1,7 och 2 meters djup.
Bedömningen görs att lättare byggnader i upp till två våningar kan grundläggas ytligt. Slutligt val av grundläggningssätt kan behöva föregås av
kompletterande geoteknisk undersökning.
Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsprövningar, när byggnadernas exakta lägen och markbelastningar är
kända, kan krav komma att ställas på mer detaljerade grundundersökningar.
markradon
Det har, i samband med den geotekniska undersökningen även gjorts
markradonundersökning. Den visar att marken är att klassas som s.k.
normalradonmark.
Byggnader inom normalriskområde ska utföras med radonskyddande
konstruktion. Ett alternativ kan vara att vidta motsvarande åtgärder så
att högsta tillåtna radonhalt inte överskrids i byggnaden. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens Planverks rapport 59:1982.
Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och
vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga.
stabilitet
Totalstabiliteten för marken bedöms, enligt den geotekniska undersökningen, vara tillfredsställande men inför eventuella, större lokala uppfyllnader eller djupa schakter under grundvattenytan ska kontroll ske av
stabiliteten.
förorenad mark
Planområdet har sedan lång tid utgjort skoltomt och parkering eller liknande och innan dess troligtvis varit naturmark. Det finns inga indikationer på att det skulle ha bedrivits någon form av verksamhet inom området som kunnat medföra föroreningar av marken.
I länsstyrelsens databas finns heller ingen markering av känd förorening
inom området.
höga vattenstånd
Planområdet ligger betydligt högre än omgivande vattendrag, Uvån och
Värmullen, så någon risk för översvämning bedöms inte föreligga.
Verksamheter
inom planområdet
Inom södra delen av planområdet bedrivs förskoleverksamhet och det
finns en kontorsbyggnad där folktandvården ligger. Norra Skolan har
utvecklats till ett kulturhus och det finns även en sporthall i områdets
norra del. I dessa byggnader pågår alltså verksamhet i full omfattning.
Detaljplanen vill dels bekräfta redan i dag etablerad verksamhet men
också öppna upp för en bredare markanvändning. Detta möjliggör etablering av exempelvis butiker, kontor och bostäder i syfte att berika och
utveckla centrummiljön.
9
Utvecklingen har stöd i gällande översiktsplanering där det talas om den
mångfunktionella staden. En blandad, bred användning gör också att
området får utvecklas och förändras över tid vilket är naturligt för de centrala delarna i en stad.
I sammanhanget passar användningen centrum bra in. Därmed menas
all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt
att nå för många människor. I ändamålet centrum ingår butiker, service,
kontor, bank, bio, bibliotek, teatrar, religiösa byggnader, föreningslokaler, restauranger, hotell, gym osv. Flertalet typer av sjukvård ingår inte i
centrumändamål men hälsovård som exempelvis ungdomsmottagning
och sjukgymnastik ingår.
I området närmast Dalavägen har centrumändamålet begränsats till att
inte innefatta hotell eftersom vägen är primär transportväg för farligt
gods och med hänsyn till risken för störande trafikbuller, se vidare under
rubriken Störningar/farligt gods respektive trafikbuller.
Inom större delen av planområdet finns bestämmelsen J 1 vilken omfattar
småindustri, hantverk, ej störande verksamheter. Det kan röra sig om
mindre verkstäder, lager och tekniska anläggningar.
Inom området är det även värdefullt med möjlighet till bostäder, bland
annat för att en blandning av verksamheter och bostäder ökar chansen
för att människor rör sig i området under en större del av dygnet. Området närmast Dalavägen får inte bebyggas med bostäder eftersom vägen
är primär transportvägför farligt gods samt med hänsyn till risken för störande trafikbuller, se vidare under rubriken Störningar/farligt gods respektive trafikbuller.
Med bostadsändamål menas att boendet skall vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och
liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom
gruppbostäder och träningsbostäder även om boendet kräver ständig
tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse
i sammanhanget.
Området runt sporthallen har, förutom centrum och småindustri, även
användningen kultur och fritid. Idrotts- och sportanläggningar av olika
slag med tillhörande byggander ingår. Användningen omfattar även
muséer, folkparker och liknande.
Beteckningen skola innefattar alla slag av skolor och andra undervisnings- och forskningslokaler. Skolområdet omfattar befintlig förskolebyggnad, plats för parkering och utomhuslek.
Planen innehåller två mindre områden med allmän platsmark. Användningen GÅNGVÄG i södra delen av planområdet är avsedd främst för
gångtrafik men kommer även att användas för fordonstrafik i mindre
utsträckning eftersom den utgör infart till ett befintligt bostadshus.
I anslutning till Dalavägen finns ett mindre område med gatumark som
kan användas för fordonskontroller, vägskötsel och dylikt eller där busshållplats kan anordnas om behov skulle finnas. Marken har fått användningen GENOMFART vilket är en beteckning vägen har fått i Trafiknätsanalys Hagfors kommun.
10
Illustrationen visar att
platsen är tillräckligt stor
för att rymma en fickhållplats i tätortsmiljö
enligt Vägverkets publikation Vägars och gators utformning
2004:80.
I illustrationen har befintlig gång- och cykelväg smalnats av från
3,5 m till 1,8 m förbi
hållplatsen.
utom planområdet
Planområdet ligger i ett stråk längs Dalavägens östra sida där verksamheter av offentlig karaktär och viss service legat. I anslutning till planområdets norra gräns ligger bl.a. ett apotek och på södra sidan finns stadshuset.
Väster om planområdet, på andra sidan Dalavägen, ligger kvarter med
flerbostadshus och Hagfors centrum.
Bebyggelse
inom planområdet
Av de byggnader som idag finns inom planområdet är det framförallt
Norra Skolan som har en tydlig karaktär med stor betydelse för stadsbilden. I den fördjupade översiktsplanen för Hagfors stad beskrivs skolan
som ”en arkitektoniskt välkomponerad byggnad med en varm färgsättning
av tegelfasader och gröna snickerier”. I den bebyggelseinventering som
gjordes i kommunen 1978 beskrivs skolan som ”spännande tegelarkitektur, trevlig skolmiljö”.
Norra skolan är en av de offentliga byggnader som ligger längs Dalavägens östra sida. Raden startar med stadshuset och polishuset i söder
och avslutas av Asplundskolan i norr.
Liksom för många offentliga byggnader är materialen gedigna och den
arkitektoniska ambitionen stor. Norra Skolan uppfördes på 1950-talet,
före Asplundskolan som invigdes 1964, och präglas mer av det hanverksmässiga byggandet och omsorgen om detaljerna. Skolbyggnader har
vidare ofta även ett stort miljömässigt värde och är en typ av byggnader
som många människor kan relatera till.
11
Norra Skolans västra fasad
Sammantaget bedöms Norra Skolan ha ett stort såväl kulturhistoriskt som
miljömässigt värde, av plan- och bygglagen följer då att:
2 kap. 6 § PBL
”Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.”
8 kap. 13 §:
”En byggnad som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.”
8 kap. 17 §:
”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till
vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden.”
Riksdagen har antagit ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Här finns följande delmål som berör kulturmiljön:
”Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning.”
Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma
formulering.
Sammantaget görs bedömningen att det är befogat att införa såväl
skydds- som varsamhetsbestämmelser för Norra Skolan.
I skyddsbestämmelserna konstateras dels att byggnaden är en sådan
särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § PBL och dels att den
inte får rivas samt att byggnadens karaktäristiska tegelfasader skall bevaras. I varsamhetsbestämmelserna anges vidare att takbeläggningen
skall vara tegelröda takpannor av tegel eller slät betong samt att fönstrens utformning och placering skall behållas.
12
Norra Skolans östra och norra fasader
Sporthallen utgörs av en traditionell hallbyggnad med synliga betongpelare i fasad uppförd på 1970-talet.
Sporthallen
Förskolan är ett enplanshus med gavlar i tegel och fasader i stående
träpanel.
Förskolan
13
Folktandvården i södra delen av planområdet
I planområdet får byggnader uppföras i två våningar.
Som våning räknas, enligt
1 kap. 4 § PBF (Plan- och
byggförordningen), vind
där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas om
den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7
meter högre än nivån för
vindsbjälklagets översida.
Källare räknas som våning om golvets översida i
våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.
En omkring tio meter bred zon längs Dalavägen är reserverad för allmännyttiga, underjordiska ledningar. Befintlig tillfart till bostadsfastigheter som angränsar till planområdet i öster utgör också mark som inte får
bebyggas.
Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent
av tomtarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar
på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och liknande. I byggnadsarea ingår även s.k.
öppenarea som carport är ett exempel på. I planen anges att 33 procent
av tomtarean får bebyggas.
Inom större delen av planområdet ska byggnad placeras minst 4 meter
från fastighetsgräns för att brandavstånd på 8 meter mellan husen ska
klaras. Längs norra plangränsen klaras brandavståndet trots att byggnad
får placeras så nära som 2 meter från plangränsen. I angränsande detaljplan för Asplundskolan finns nämligen en 6 meter bred zon som inte får
bebyggas.
14
utom planområdet
På andra sidan Dalavägen ligger äldre arbetarbostäder i gul puts som
på 1950-talet fick sällskap av flerbostadshus i tre våningar.
Arbetarbostäder vid Dalavägen
tillgänglighet
I östra delen råder höjdskillnader som kan göra det svårtillgängligt. Större
delen av planområdet är dock plant och lätt att nå då det ligger centralt
vid en större gata.
Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka
allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter skall vara utformade på
sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning.
Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med
hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda.
I den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet
skall byggnader vara försedda med hiss eller annan lyftanordning. Kravet att bostäder skall vara tillgängliga genom hiss gäller inte byggnader
som har färre än tre våningsplan.
Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte nås från marken,
skall de dock vara projekterade och utförda på sådant sätt att hiss eller
annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.
Service
Samhällsservice och kommersiell service finns inom tätorten.
Hagfors centrum i anslutning till södra delen av planområdet
15
Avståndet från planområdet till torget i Hagfors är ca 500 meter. Ett
plangenomförande bedöms inte i nämnvärd grad påverka förutsättningarna för servicestrukturen. Skulle bostäder i någon större omfattning
byggas och inflyttningen öka så innebär det givetvis ett förbättrat befolkningsunderlag och därmed bättre förutsättningar för servicenäringen att
utvecklas.
Friytor
öppna platser
På förskolans norra sida finns fria ytor som inte har något större värde
som vistelseytor. Delar av marken används till parkering.
rekreation
I Hagfors är tillgången till rekreationsområden god. I öster gränsar programområdet till ett grönområde som leder vidare ut i de omgivande
skogarna.
Rekreationsområden med iordningställda motionsspår och liknande
finns bl.a. vid skidstadion som ligger ca en kilometer norr om området.
lek
Det finns ett antal kommunala lekplatser inom tätorten. Den närmaste
ligger vid förskolan.
Trafik
biltrafik
Planområdet ligger vid Dalavägen/väg 246 vilken, enligt kommunens
trafiknätsanalys, klassas som infart/genomfart. Trafikverket är väghållare
för Dalavägen, inklusive gång och cykelbanan på dess östra sida inom
planområdet.
Skyltad hastighet på Dalavägen inom det aktuella avsnittet är 50 km/tim
och vägen trafikeras med ca 5500 fordon per årsmedeldygn med ca 7
procent tung trafik. Siffrorna är från 2009 men bedöms vara aktuella
även idag.
Inom planområdet finns i dag fyra körbara förbindelser med Dalavägen.
Vidare fungerar Petter Fridmans väg, norr om planområdet, som en angöring till sporthallen och kommer även i fortsättningen vara det. Två av
infarterna betjänar befintliga bostäder öster om planområdet.
Infarten till nya byggnader längs Dalavägen samordnas med befintlig
utfart från Norra Skolan och två privata bostadsfastigheter som ligger i
skogen öster om planområdet, en betjänar förskoleverksamheten och en
tandvårdens parkering. I övrigt råder förbud att anordna körbar förbindelse ut mot Dalavägen.
Befintlig bostadsbyggnad uppe i skogsbrynet kommer även i fortsättningen använda befintlig väg (markerad som GÅNGVÄG på plankartan)
som tillfart.
I anslutning till Dalavägen har i planen ett mindre område med gatumark
markerats som kan användas för fordonskontroller, vägskötsel och dylikt
eller där busshållplats kan anordnas om behov skulle finnas. Marken har
fått användningen GENOMFART vilket är den naturliga beteckningen på
Dalavägen enligt Trafiknätsanalys Hagfors kommun.
parkering
Det stora parkeringsbehovet inom området är kopplat till evenemang i
Asplundhallen. I anslutning till sporthallen med infart från Petter Fridmans väg finns idag stora parkeringsytor. Så länge sporthallen används
för idrott och evenemang av olika slag är det rimligt att parkeringen finns
kvar. Skulle annan verksamhet flytta in i sporthallen eller behov uppstå
om att bygga på parkeringsytan behöver troligtvis en parkeringsutred-
16
ning göras.
I anslutning till Treklöverns förskola ligger i dag en stor parkering med
plats för ett 60-tal bilar. Den har delvis använts av både förskolan och
Norra Skolan men på senare år mest fungerat som en allmän parkeringsyta.
Hagfors har ingen parkeringsnorm för förskola. Normen i ett antal andra
svenska städer varierar mellan 3-10 platser/1000 m2 förskoleyta. Beroende på var personalen bor är möjligheten att ta sig till förskolan med
kollektivtrafik relativt begränsad och det är rimligt att räkna med lite
högre parkeringstal. Parkeringsbehovet för förskolan beräknas till omkring 10 platser.
Parkeringsbehovet totalt sett för området är svårt att beräkna och kommer troligtvis att skifta över tid. Utgångspunkten är att parkering ska lösas på egen fastighet.
buss
I direkt anslutning till planområdet finns busshållplats som trafikeras av
bussar mot bl.a. Karlstad och Filipstad. Hagfors busstation ligger i anslutning till Storgatan ca 800 meter väster om planområdet.
Planförslaget ger möjlighet till att både fler bostäder och verksamheter
etableras i anslutning till kollektivtrafikstråk och hållplatser.
gång- och cykeltrafik
Längs Dalavägens östra sida sträcker sig en gång- och cykelväg med
god koppling till det övergripande nätet, bl.a. centrumområdet. På motsatta sidan av Dalavägen finns en trottoar och väl utformade övergångsställen finns med jämna mellanrum längs Dalavägen.
Dalavägen söderut
Den väg som i plankartan har beteckningen GÅNGVÄG är i huvudsak
tänkt för gångtrafik men kommer även användas som tillfart till befintligt
bostadshus av motorfordon. Vägen är markerad som allmän platsmark
eftersom den utgör en viktig länk mellan gångstigar uppe i skogen och
Dalavägen. Gångvägens sträckning inom planområdet kommer snöröjas
eftersom den även fungerar som tillfart. Fortsättningen upp mot vårdcentralen har begränsat underhåll, speciellt vintertid.
17
Väg i planområdets södra del
Störningar
trafikbuller
Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Följande vägledande riktvärden för god
miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse kan regleras i detaljplan:
30 dBA högsta ekvivalenta ljudnivå inomhus,
45 dBA maximal ljudnivå inomhus nattetid,
55 dBA högsta ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad och uteplats), och
70 dBA maximal ljudnivå utomhus på uteplats.
En trafikutredning innehållande bullerberäkningar gjordes i samband
med detaljplaneläggning av Asplundskolan av Vectura, 2012-05-08. I
trafikutredningen beräknas trafiken år 2030 vara 6140 fordon ÅDT och
andelen tung trafik vara 9 procent.
Slutsatsen som drogs av utredningen i planarbetet för Asplundskolan
var att ekvivalent ljudnivå vid fasad på ett avstånd av 38 meter från
Dalavägen kan förväntas bli 52-55 dBA.
Att placera byggnader så långt från vägen innebär ett dåligt utnyttjande
av marken och skulle vid en exploatering innebära stora ingrepp i sluttningen och naturområdet i öster.
Bedömningen görs att avsteg enligt Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen kan tillämpas, dvs. central delar av städer och större
tätorter längs kollektivstråk.
Planen är så utformad att ingen bostadsbebyggelse kan tillkomma närmare Dalavägens kant än 20 meter. På detta avstånd bedöms frifältsvärdet vid fasad understiga 60 dBA. Detta baseras på de bullerberäkningar som gjordes i trafikutredning för Asplundskolan. För att få detta
bekräftat har applikationen Nordic Road Noise använts. Den är baserad
på den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller utifrån Naturvårdsverkets rapport Vägtrafikbuller och har utvecklats på akustikavdelningen på Tyréns i Stockholm. I applikationen lägger man in trafikflöde och hastighet samt på vilket avstånd från vägen man vill få en bullerindikation.
18
En förutsättning för avsteg enligt ovan är att minst hälften av bostadsrummen i varje bostad orienteras mot sida där den ekvivalenta ljudnivån
understiger 50 dBA. Med bostadsrum menas alla rum där en låg ljudnivå
eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vilas och rum för daglig samvaro. Kök och kök med matplats räknas dock, i detta sammanhang, inte
som bostadsrum.
Vidare skall varje lägenhet ha tillgång till minst en uteplats i nära anslutning till bostaden där den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 dBA
och den maximala ljudnivån inte överstiger 70 dBA.
Möjligheterna att skapa en god boendemiljö bedöms som goda. Området är bullerutsatt bara från ett håll och ligger i direkt anslutning till friluftsområde. Om byggnader lokaliseras utefter vägen finns möjlighet att
ordna tyst eller ljuddämpad sida med skyddade uteplatser i sydostligt
läge.
Vidare bekräftar planen en befintlig förskoleverksamhet. Riktvärden som
gäller för bostäder bör även gälla för skolor. Angivna värden för uteplats
bör då gälla för skolgård.
Bestämmelser om detta har förts in i planen.
Inomhusvärdena för bostäder och skolor regleras i Boverkets byggregler (BBR) och behöver inte föras in som särskild bestämmelse i planen.
verksamheter
Även verksamheter av olika slag kan alstra ett visst buller. Det kan, förutom från transporter, förekomma ljud från själva verksamheten som
sådan samt från fläktar och liknande.
När det gäller verksamheter av denna typ brukar riktvärdena för externt
industribuller tillämpas. Naturvårdsverkets riktlinjer SNV RR 1978:5
gällde fram till och med juni 2013 då de upphävdes. Fram tills nya riktlinjer formulerats gäller en övergångsvägledning som finns tillgänglig på
naturvårdsverkets hemsida.
Häri anges att den högsta ekvivalenta ljudnivån, orsakad av externt industribuller, för områden med bostäder inte får överstiga:
50 dBA dagtid (kl. 07-18),
45 dBA kvällstid (kl. 18-22), och
40 dBA nattetid (kl. 22-07).
För momentana ljud nattetid (kl. 22-07) anges högsta ljudnivå 55 dBA.
Planen möjliggör centrum- och småindustri-/hantverksverksamheter.
Dessa verksamheter kan alstra störningar i form av buller i någon omfattning. I det aktuella fallet möjliggör planen även bostäder och skolverksamhet inom del av planområdet. Dessutom finns bostäder i direkt
angränsande områden.
Mot bakgrund av detta förhållande har i planen införts bestämmelser om
att verksamheterna inte får vara störande för omgivningen samt att ov
an nämnda riktlinjer för externt industribuller skall uppfyllas.
farligt gods
Planområdet ligger längs Dalavägen som är primär transportväg för
farligt gods.
19
Öresund Safety Advisers AB tog 2004 fram Riktlinjer för riskhänsyn i
samhällsplaneringen på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne. Skriften
kan användas som stöd för att göra kvalitativa riskanalyser och bygger
på att förändringar i risknivåer är intressantare än risknivåerna i sig.
Därvid har måttsatta zoner och vägledningar för hr dessa zoner ska behandlas kunnat tas fram. I ett första steg har skriften använts som stöd
för att göra en enkel, kvalitativ riskbedömning. Den visade att riskfrågor
behövde studeras vidare för förskolan.
Vectura berörde i trafikutredningen som gjordes i samband med planarbetet för Asplundskolan risk och säkerhet kopplat till Dalavägen. Enligt
statistik från MSB är trafiken av farligt gods i den lägsta storleksklassen
på aktuell sträcka. I trafikutredningen förväntas den tunga trafiken öka
från 7 procent år 2009 (av ca 5500 fordon ÅDT) till 9 procent år 2030 (av
6140 fordon ÅDT). Mot bakgrund av detta görs här bedömningen att
trafiken av farligt gods även för prognosåret 2030 kommer att vara i den
lägsta storleksklassen.
Föreslagna användningar (undantaget förskolan) avser inte specifikt
utsatta personer (exempelvis vårdbehövande eller barn) eller många
personer (>500).
Skyddsavståndet för bostäder överskrider i detaljplanen 20 meter. En
annan kategori som kan innehålla sovande personer och många personer under dygnets alla timmar är hotell varför centrumändamålet
närmast vägen har begränsats till att inte innefatta hotell.
Befintlig förskola ligger 16 meter från Dalavägen. Verksamheten omfattar ett 50-tal barn och omkring tio anställda. Samtal har förts med räddningstjänsten om riskfrågorna runt förskolan. Insatsmässigt ligger byggnaden bra till, tillgängligheten är god. Den låga hastigheten, 50 km/tim,
bedöms minska både risken att något ska hända och konsekvenserna
av ett eventuellt tillbud.
De åtgärder som vidtas i detaljplanen är att begränsa skolanvändningen
till området där befintlig förskola ligger. Förskolan kan ligga kvar men
inte expandera i någon större utsträckning. I detaljplanen har även zonen närmast Dalavägen undantagits för bostäder och centrumanvändningen har begränsats till att inte innehålla hotell.
elektromagnetiska fält
Det finns en elnätstation inom planområdets södra del. Kring sådana
anläggningar alstras s.k. elektromagnetisk strålning i någon omfattning.
Diskussionen om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten som är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet.
Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas i miljöer där människor
stadigvarande vistas kan sättas till 0,4 µT utifrån den vägledning som
utarbetats gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och SSI angående den s.k. försiktighetsprincipens tillämpning.
Elnätstationer är dock väl avskärmade och erfarenheter visar att magnetfältsnivån 0,4 µT klaras redan på någon meters avstånd från en sådan anläggning vid den aktuella spänningen på 12 kV.
Planen är så utformad att ingen ny bebyggelse kan placeras närmare
elnätstationen än fem meter. Bedömningen görs att man härigenom
med marginal tagit hänsyn till riskerna kring s.k. elektromagnetisk strålning.
20
Teknisk försörjning
dricks- och
spillvatten
Befintliga byggnader inom planområdet är anslutna till de kommunala
dricks- och spillvattennäten.
Även ny bebyggelse kommer att kunna anslutas till de kommunala näten.
dagvatten
Från planområdet leds vatten från tak och hårdgjorda ytor via dagvattenbrunnas till det kommunala nätet som har Värmullen som recipient.
Även tillkommande hårdgjord yta kommer att kunna anslutas till det
kommunala dagvattennätet.
Dagvatten kommer även till viss del in i planområdet från skogssluttningen i öster. De vatten som inte infiltreras i gräs- och grusytor inom
planområdet hamnar på hårdgjord yta och leds bort i det kommunala
dagvattennätet.
Dagvatten från skogssluttningen kommer även i fortsättningen kunna
infiltrera naturligt i områden längs planområdets östra gräns som inte får
bebyggas och där naturligt skogsbryn ska sparas och topografin bevaras. Eventuellt överskott leds bort via det kommunala dagvattennätet.
värme
Bebyggelsen kommer att kunna anslutas till fjärrvärmenätet eller ges
annan hållbar lösning.
el
Det finns elförsörjning med en elnätstation inom planområdets södra del.
Fortum är nätägare.
Befintlig elnätstation bekräftas i planen.
tele, data
Det finns telenät inom planområdet. Skanova Access är nätägare.
Fibernät är under utbyggnad.
avfall
Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan.
Konsekvenser
av planens
genomförande
Användingen allmänt ändamål som idag råder inom större delen av
planområdet är föråldrad i plansammanhang genom att den tar mer
hänsyn till vem som driver verksamheter inom området än vad verksamheten består av. Planläggningen i sig tydliggör vilka typer av verksamheter som kan komma att etableras inom området.
Genom planläggningen kan både bostäder och verksamheter etableras
inom området. Blandingen av verksamheter innebär att kommunen når
ännu ett steg längre i ambitionen att åstadkomma en blandfunktionell
stad.
Ett plangenomförande bedöms ge positiva konsekvenser för kulturmiljön
i och med att Norra Skolans kvaliteter behålls samtidigt som innehållet i
byggnaden ges möjligheter att utvecklas över tid.
Planändringen innebär också att allmänhetens tillgång till gångvägen
från Dalavägen upp till sjukhuset säkras i och med att den överförs från
kvartersmark till allmän platsmark.
21
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Planförfarande
Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900.
Tidsplan
planprocessen
Beslut om samråd
Samråd med berörda samt remiss till myndigheter
och kommunala nämnder
Beslut om granskning
SBU mars -14
april -14
KS juni -14
Granskning
juni-augusti -14
Antagande
KF september - 14
Laga kraft
oktober - 14
bebyggelse
Bebyggelse kommer att uppföras när erforderliga planbeslut är fattade,
bygglov erhållits och när byggherren finner det lämpligt eller vad som
särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande.
Genomförandetid
Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga
kraft.
Ansvarsfördelning
Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:
-
eventuell försäljning av erforderlig mark för plangenomförande,
fastighetsbildning (lantmäteriet),
förbindelsepunkter för VSD-ledningar, och
bygglovsprövning.
Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen:
Huvudmannaskap
eventuellt förvärv av erforderlig mark för plangenomförande,
bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra,
nybyggnadskarta,
anslutningsledningar till kommunens ledningsnät,
utsättning, och
uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark.
Kommunen är huvudman för allmän plats med användningen GÅNGVÄG. Huvudmannen har ansvar för, och bekostar, anläggande och underhåll.
Kommunen är inte huvudman för allmän plats med användningen GENOMFART. Eftersom Trafikverket är väghållare för Dalavägen, inklusive
gång- och cykelvägen, får det ses som naturligt att de även är huvudman för vägfickan.
Avtal
Exploateringsavtal eller motsvarande, som reglerar de närmare omständigheterna kring exploateringen, kommer att upprättas mellan kommunen och exploatören.
22
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning
Fastigheterna inom planområdet kan komma att styckas. Kommunen
initierar och bekostar eventuella fastighetsbildningsåtgärder. Kostnadsregleringar kommer att göras i samband med markförsäljningen eller i
exploateringsavtal.
Ledningsrätt
Rätten till underjordiska ledningar skall tryggas genom ledningsrätt.
Servitut och
gemensamhetsanläggningar
Vägservitut för Hagfors 2:192, Hagfors 2:193 och Rektorn 3 vilka belastar Rektorn 2 ombildas lämpligen till gemensamhetsanläggning. Fastigheterna som ingår i gemensamhetsanläggningen får ett andelstal baserat på hur de använder anläggningen. När en gemensamhetsanläggning
bildas beslutas vad som ska ingå i anläggningen och hur de deltagande
fastigheterna tillsammans ska sköta anläggningen och fördela kostnaderna.
Skillnaden för de berörda fastigheterna blir att de både har ansvar och
rätt att påverka skötseln av tillfarten jämfört med servitutet där exempelvis frågan om vem som står för snöröjning och vilken standard vägen
ska ha är oklar.
Befintlig elnätstation tryggas genom servitut.
EKONOMISKA FRÅGOR
Kostnader
Kommunen kommer inte att ha några direkta kostnader för planens genomförande.
Intäkter
Kommunens direkta intäkter kan bli i form av försäljning av mark, planavgifter (undantaget Rektorn 3), bygglovsavgifter och anslutningsavgifter.
Exploateringsavtal
Kommunen ska före antagandet av detaljplanen upprätta exploateringsavtal med exploatör av Rektorn 3.
TEKNISKA FRÅGOR
Gjorda utredningar
Inga undersökningar eller utredningar har gjorts i samband med detaljplanearbetet för del av kv. Rektorn. Däremot har följande undersökningar från tidigare planläggning använts som underlag:
Trafikutredning till detaljplan för Rektorn 2, Asplundskolan,
Vectura, 2012-05-08
Ny detaljplan kv. Tornspiran och kv. Rektorn, geoteknisk undersökning avseende jordförhållanden och radon, Sweco Infrastructure
AB i Karlstad, 2011-03-11, uppdragsnummer 233.5314.
Geoteknik
Kompletterande geoteknisk undersökning kan komma att krävas i samband med bygglovsprövningar av större och tyngre byggnader för att
välja typ av grundläggning.
23
Utsättning
m.m.
Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med
bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Vid upprättandet av planbeskrivningen har samhällsbyggnadschef Kenneth Eriksson, planeringsarkitekt Annika Ekblom och fastighetschef
Louise Sjöholm från Hagfors kommun medverkat.
ÖVRIGA MEDVERKANDE
Från KLARA arkitektbyrå ab har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat.
2014-04-17
Maria Örenfors
planeringsarkitekt FPR/MSA