Förändrad innovation

Download Report

Transcript Förändrad innovation

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Försvarsföretagsdagar 2013
Försvar och marknad i förändring – möjligheter och utmaningar
Förändrad innovation - möjligheter och utmaningar
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändrad innovation - möjligheter och utmaningar
Agenda
Titel
Talare
Tid
Introduktion
Kristian Artman FM
5 min
Vad är ett innovationssystem
Anders Blom FOI
20 min
Applex ISR-demo
Gunnar Holmberg Saab
20 min
Applex Cyber/infosäkerhet
Magnus Sparf FOI
20 min
Sammanfattning
Anders Blom FOI
20 min
Diskussion
Samtliga
Presentera innovationssystemet för att finna nya sätt att nyttja industrin för
FM FoU genom att utveckla nationella nätverk och nya samverkansformer.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändrad innovation - möjligheter och utmaningar
Reduktion av FoT 2005-2013
Mkr
1550
1500
1385
1160
1048
1000
952
822
752
732
622
500
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
• Medlen i anslag 1:5 är ca en 1/3 jämfört med 2005
och nästan en halvering jämfört med 2008
•
Förr: Finansiering på stor bredd
•
Idag: Finansiering inte tillgänglig varför nya sätt att
säkra utvecklingen är nödvändig
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Innovationssystemet
”Den sneda vågens princip”
Operativt system
TRL 9
Teknikmognad
Produkttveckling,
TRL 7-8
Teknisk verifiering,
demonstration,
TRL 5-6
Tillämpad forskning,
TRL 3-4
Grundläggande
forskning,
TRL 1-2
Tid
–10 år
–5 år
Nu
+5 år
+10 år
Hur säkrar man en obruten kedja inom det aktuella området?
Fokusområden i PerP
Fjärrstridsmedel
(+skydd)
Obemannade system
Cyberförmåga
Rymdbaserade
förmågor
Cyber
PerP
Högteknologiskt försvar
FM attraktiv partner
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändrad innovation – möjligheter
och utmaningar
Vad är ett innovationssystem?
Anders Blom
FOI
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Innovationssystem
• En innovation är något originellt och
principiellt nytt av betydelse – inom vilket
område som helst – som vinner insteg i ett
samhälle
• Med innovationssystem avses nätverk av
offentliga och privata aktörer där ny teknik
och kunskap produceras, sprids och
används
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Dual use och triple use
• Dual use är välkänt med civil respektive militär teknik
som typexempel
• Med triple use avses möjligheten att utnyttja
samfinansiering och resultatöverföring även mellan olika
teknikområden, som tex flygteknik-transportteknik. På
låg TRL-nivå finns stora möjligheter inom områden som
materialteknik, produktionsteknik etc.
• Konceptet kan även breddas till att innefatta olika syften
för användningen av ny teknik. Exempel är att RPAS kan
användas både för försvars- och säkerhetstillämpningar
som övervakning av gränser etc.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Teknikmognadsgrad TRL och den sneda
vågens princip
Verifierad produkt på
marknaden, TRL 9
•
Teknikmognad
Produktutveckling,
TRL 7-8
Teknisk verifiering,
demonstration,
TRL 5-6
Operativa krav
Riskbedömning
Tillämpad forskning,
TRL 3-4
Strategisk inriktning
Grundläggande
forskning,
TRL 1-2
Tid
–10 år
–5 år
Nu
+5 år
+10 år
Mål: 2020 • 2035 • 2050
Principen är tillämpar mot alla produkter (hårdvara/mjukvara) och tjänster
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
1 - Vad ska vi fokusera svensk forskning och utveckling på?
2 - Hur ordnar vi bästa förutsättningar för inhemsk produktion?
Produkt på
marknaden
Teknikmognad
Utveckling
Demonstration
Grundläggande
forskning
Tid
3 - Hur kan den akademiska basen på bästa sätt arbeta för innovation?
4 - Hur säkrar vi samsyn på och styrning av det aktuella området?
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
1. - Satsa på demonstratorverksamhet
Teknologiövertag för Sverige  plats i internationella samarbeten
Produkt på
marknaden
Demonstratorer:
•Helhetsförmåga och nya koncept
Teknikmognad
•Integrerade delsystem
•Strategiska områden för nationell industri
•Dual
use och Triple use
Utveckling
Demonstration
Prioriterade forskningsområden
Helhetsförmåga och konceptstudier, grundläggande basteknik,
Grundläggande
forskning
integrerade
system, modellering och simulering, verifiering
och validering, dual use och triple use
Tid
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
2. - Stärk arenorna för produktion och annan FoU-verksamhet
Produkt på
marknaden
Arenor
utgör mötesplatser för alla aktörer som ingår i
innovationssystemet
Teknikmognad
Utveckla bättre strukturer för SMF
Utveckling
Utveckla förmågor och teknologier
Behålla så stor del av innovationskedjan som möjligt i Sverige
Demonstration
Skapa
avancerad sysselsättning
Samverka med andra teknikområden
Grundläggande
forskning
Tid
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
3. Stärk forskningsnätverken
Produkt på
marknaden
Innovationsresultat snabbare ut på marknaden
Teknikmognad
Bättre kontakt med marknadsbehov
Stärkta kompetenskedjor
Utveckling
Stärkta kompetenskluster/mötesplatser/innovationsmiljöer
Demonstration
Prioriterade forskningsområden
Helhetsförmåga
och konceptstudier, grundläggande basteknik,
Grundläggande
integrerade
system, modellering och simulering, verifiering
forskning
och validering, dual use och triple use
Tid
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
4. Etablera ett Forum för koordinering och styrning av området
Produkt på
marknaden
Tydligt ägarskap för svenska forskningsfrågor inom teknikområdet
Teknikmognad
Ansvara för framtagning av kommande forsknings- och
innovationsagendor
Utveckling
Utveckla gemensam målbild och färdplan för teknikområdet
Förankra TRL-verktyget hos de olika aktörerna
Demonstration
Grundläggande
forskning
Tid
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Presenterad metodik är applicerbar på alla teknikområden.
Ett exempel är NRIA Flyg 2013
Landets samlade flygaktörer tog fram en gemensam agenda för flygområdet
NRA Flyg 2010. Denna bidrog till att få med Flyg som strategiskt område i
Forskningsproppen samt stimulerade Vinnova att utlysa satsningar på
strategiska innovationsområden SIO vilka ska vara baserade på en forskningsoch innovationsagenda.
Agenda för svensk flygforskning och -innovation  2050
Kopplar till ACARE:s SRIA 2050
Två målgrupper:
•politiker/beslutsfattare
•aktörerna inom flygteknikområdet
Tagits fram av:
•universitet/högskolor/institut (Chalmers, KTH, LiU, HV, BTH, FOI
och Swerea)
•företag (Saab, GKN Aerospace, små och medelstora företag)
•intresseorganisationer (SAI, Teknikföretagen)
•myndigheter (FMV, Försvarsmakten)
under processledning av Föreningen Svenskt Flyg
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Applex- ISR Demo
Flygande Obemannat System för
Spaning och Övervakning
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Egenskaper hos framtida flygsystem/ luftförsvar
• Snabb och flexibel respons
• Samarbete mellan bemannade och
obemannade system
• Förmåga att agera i
försvarat luftrum
• Integrerad Support och
Logistik
• Kostnadseffektivitet
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Egenskaper hos framtida flygsystem/ luftförsvar
ISR - Nyckelförmågor
•
Överlevnad
•
Omfattande Sensor Suite
•
Allvädersförmåga
•
Säker kommunikation
Demonstrationsmöjligheter
ISR Sensorer och LO
integration
ISR Data fusion & Analys
Traffic Insertion
Låg signatur
Flygande vinge
•
•
Potential för fler-plattforms
sensorlösningar
Laminärströmning
Traffic Insertion
Autonomi och
beslutsstöd
Urval av väsentliga och utmanande
demonstrationer kan göras
Samarbete bemannat
och obemannat
Operationer och uppdrag
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
ISR Demonstrationsmöjligheter, möjliga aktörer
Produkt på
marknaden
Teknikmognad
Storindustri
SMF
Utveckling
Demonstration
Grundläggande
forskning
Institut
UoH
Tid
Goda möjligheter till bred samverkan och samlande
målbild i Sverige
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Demonstrationsmöjligheter, avnämare och finansiärer
“Triple Use”
Autonomi och beslutsstöd
“Dual Use”
Traffic Insertion
Laminärströmning
Samarbete bemannat och
obemannat
Traffic Insertion
• ISR Sensorer och LO integration
• ISR Data fusion & Analys
• Traffic Insertion
• Låg signatur
• Flygande vinge
• Laminärströmning
Autonomi och beslutsstöd
Samhällssäkerhet
MSB
Kustbevakningen
EU Security
• Autonomi och beslutsstöd
• Samarbete bemannat och obemannat
• Operationer och uppdrag
Resultat av demonstratorn har en bred tillämplighet
i möjliga framtida system
….
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Applex demo, utmanande avvägningar
Uppdragseffektivitet
Överlevnad
Flygprestanda
Fart och uthållighet vs. signatur
Avvägning mellan väsentliga egenskaper gör oss
beredda på kravställning och design av framtida system
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Möjlig sekvens av demonstrationer
Systemförmåga
Operativ demonstration
Nationell
Internationell
SAR radar funktion
EO/IR funktion
Traffic Insertion
Demo scenario
Sensor integration
LO SAR antenn
LO EO/IR fönster
Funktioner
Sensor och analyskedja
Autonomi beslutsstöd
Farkost
Flygande vinge
Laminärströmning
Programmet kan utformas i flera steg,
nationellt eller internationellt
Kostnad/Tid
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Applex ISR-demo, Summering
• En utmanade demonstrator som möter väsentliga behov i en
innovationsintensiv miljö
• Täcker ett europeiskt förmågegap inom ISR
• Ökar möjligheten till internationella samarbeten
• Stödjer svensk målbild inom Perspektivplanering
• En väsentlig länk i innovationskedjan
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Applikationsexempel
Cyber-/Informationssäkerhet
Förändrad innovation – möjligheter och utmaningar
Försvarsföretagsdagarna
Magnus Sparf,
FOI
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Hotet
-
Kapplöpning
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Några egenskaper på cyber
Mer
krigförande
Kärnvapen
Konventionella
stridskrafter
Cyber
Mindre
krigförande
Diplomati och
ekonomi
Libicki, M. (2009), Cyberdeterrence and cyberwar.
• Användbart både innan
och under en väpnad
konflikt.
• Svårförutsägbar verkan.
Vådabekämpning och
misslyckande möjligt.
• Man har kanske bara en
variant av varje ”skott”.
• I princip tekniskt omöjligt
att med säkerhet peka ut
den skyldiga.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Realistisk syn på cyberhotet
Innan det
händer
•
•
•
•
•
•
•
När det
händer
Efter det
hänt
Utveckla säker programvara
Pålitlig leverantörskedja
Konfigurera programvaror att vara säkra
Hantera arvet
Backup
Utbilda och träna användare och specialister
• Minimera och avgränsa skada
…
• Fortsatt drift av kritiska funktioner
• Säkerställ bevisning• Forensisk analys tillsammans
• …
med polis
• Återställ infekterade system
• Erfarenhetsåtermatning
• …
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Sneda vågen
Gäller även för cybersäkerhet! Dock med kortare
tidsförhållanden samt ett krav på att tekniskt
kunna anpassa/utveckla i driftsatt miljö.
Verifierad produkt på
marknaden, TRL 9
Teknikmognad
Produktutveckling,
TRL 7-8
Teknisk verifiering,
demonstration,
TRL 5-6
Operativa krav
Riskbedömning
Tillämpad forskning,
TRL 3-4
Strategisk inriktning
Grundläggande
forskning,
TRL 1-2
Tid
–10 år
–5 år
Nu
+5 år
+10 år
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Snabbt och avancerat
• Från sårbarhet till skadlig kod
• Patch Tuesday / ”Exploit Thursday”
• Zero-days
• Avancerade hot och skadlig kod
• Flame
• Sprider sig över lokala nätverk eller via USB-minnen. Flame kan spela in
ljud, skärmdumpar, tangentbordsnedtryckningar och nätverkstrafik. Detta
data, tillsammans med lokalt sparade dokument, skickas sen till en av
flera kontrollservrar som är spridda över hela världen.
• Ute sen åtminstone februari 2010, identifierad först i maj 2012.
• Stuxnet
• Mål = Uranberikningsanläggning utanför Natanz, Iran?
• Stuxnet 0.5 i användning sedan 2005 (?), identifierad först mitten juni
2010.
• Utvecklingskostnad bedömd till ca 10 MSEK?
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Sandlåda för experiment, träning
och taktisk/operativ övning
Produkt på
marknaden
Teknikmognad
Utveckling
CYBER RANGE
Demonstration
Grundläggande
forskning
Tid
• Tillhandahåller realistisk simulerad operativ miljö på teknisk nivå.
• Mötesplats för akademi, institut, industri och operatörer/användare.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
CRATE - Cyber Range And Training Environment
•
Designad för cyberförsvarsövningar, utbildning och experiment
•
~300 fysiska servrar
•
Förmåga att rulla ut virtuella maskiner (3000+) med olika sårbarheter i
olika organisationsstrukturer i en kontrollerad miljö (Windows, Linux)
•
Klientbaserade trafik- och händelsegenererade agenter som
simulerar användarbeteende
•
Webbaserat verktyg för att designa och hantera utrullning av olika
konfigurationer
•
Verktyg för att logga, följa, rekonstruera och utvärdera
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Tidslinjal
Webbaserat
konfigurationsverktyg
Agentdrivet
beteende
Fjärranslutning och
andra möjligheter
Donationer av
hårdvara från
SMHI & LiU
2008
Automatiserad
konfiguration
och utrullning
Investering i
modern hårdvara
2009
DDoS-övningar med
svenska myndigheter
samt svenska och
estländska studenter.
2010
2011
Baltic Cyber Shield: 6
blå lag, ett rött lag ~30,
mer än 100 deltagare
från olika länder.
Mer investeringar i
hårdvara
2012
Experiment och test med
Försvarsmakten. Fokus på
intrångsdetektion och röda
lag.
2013
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Den huvudsakliga idén
•
•
Träning och övning:
•
Realistiska tekniska övningar är kul
och medvetandehöjande.
•
Operationer i cybermiljön och dess
taktik behöver prövas på något sätt.
Test och evaluering:
•
•
•
Träning och
övning
IT-säkerhetsprodukter (IDS,
brandväggar, SIEM, mm)
IT-avdelningar
Experiment och forskning
•
Beteende hos grupper, individer och
på skadlig kod
•
Algoritmer, Protokoll
•
Distribuerade applikationer
•
Värdering av säkerhetsåtgärder och
säkerhet i system
Experiment och
forskning
Test och
evaluering
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Utmaningar
• It-utvecklingen är marknadsdriven, men den ”it-säkra”
utvecklingen är inte med.
• Dual/triple/at home use en självklarhet.
• It integreras i ”allt” – ”Internet-of-things”
• Hoten mer avancerade och systemen mer komplexa.
• Idag många små indirekta finansieringsaktörer och
myndighetsaktörer
• Cyberområdet ett ej etablerat forsknings- och
utvecklingsområde
• Cyberområdet – snabbt, avancerat och omoget
• Inte bara teknik – Exemplet med cyber range som plattform
för bland annat demonstratorer är en delmöjlighet
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Behov
• Behov att koordinera finansieringskällor inom forskning och
utveckling
• Behov av att myndigheter ställer krav på it-säkerhet i upphandlingar
• Behov av flexibelt innovationssystem
• Behov av ”forum” – erfarenhetsutbyte utan prestige
• Behov av gemensam verksamhet (akademi, institut, industri och
operatörer/användare).
• Nationellt innovationssystem för cybersäkerhet efterfrågas
• Hur ska vi få till det?
• Hur skapa forum? – Initiativ?/Deltagare?/Incitament för industrin?
Målbild (?): Ett cybersäkert samhälle med stark egen nationell
forsknings-/utvecklings- och produktionsförmåga inom cybersäkerhet.
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Förändrad innovation – möjligheter
och utmaningar
Sammanfattning
Anders Blom
FOI
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Innovationssystemet
• Forskning utgör en del av innovationssystemet
• Långsiktig forskningssamverkan inkluderar parter från
hela detta system
• Innefattar beställare/kund, UoH, institut, stora företag
och SMF
Gemensam grund
• TRL-skalan och sneda vågens princip. Tillämpbart mot
produkter eller funktioner
• Olika aktörer finns på olika ställen i TRL. De måste förstå
sina respektive roller i innovationssystemet och hur de
kan samverka för att skapa en obruten innovationskedja
• Teknik kan samlas ihop i produktspår (hög TRL), eller
vara gemensam för flera branscher (låg TRL)
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Ökad samverkan
• Viktigt att kunna mötas mellan forskningsutförare och
industri. Nationellt nätverk och nya samverkansformer
behöver utvecklas. Detta gäller speciellt för nya omogna
fält som exempelvis Cyber
• Teknikutvecklingen i det civila samhället går allt
snabbare. Försvarssektorn behöver dra nytta av detta.
En ökad samverkan och utbyte med andra branscher
behövs. Dual-use blir Triple-use
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Demonstratorer
• är en naturlig mötesplats mellan forskningsutförare och
industri
• bidrar till en sammanhållen innovationskedja
• Vidare är de:
– ett sätt att aggregera flera nya tekniker och visa
dessas mognad i en realistisk miljö (TRL 4-6)
– Bidrar till utveckling av kravbilden
– ett sätt att utveckla helhetsförmåga
• utgör en samlande, konkret och gemensam målbild för
FoU-projekt
• Går det att samordna en nationell finansiering av
demonstratorer på en hög TRL-nivå och hur gör vi det?
WWW.FORSVARSMAKTEN.SE
Internationellt samarbete
• Ett ökat internationellt samarbete kan förutses för stora
system
• Sverige kan, utan större kostnad, ha ett stort inflytande
på kravbild och systemlösningar genom att delta i tidiga
skeden
• Nationella demonstratorer kan utgöra en positionering
för internationella samarbeten
• För att kunna agera i tidiga skeden behöver Sverige ha
en helhetsförmåga och en roadmap framåt
• Internationellt samarbete ska ske med prioriterade
länder.
• Det kan finnas områden som ej medger internationellt
samarbete pga sekretess eller konkurrens.