Transcript Svenska Livräddningssällskapet bildades den 28 november 1898

Svenska Livräddningssällskapet bildades den 28 november 1898.
Anledningen till bildandet var det stora antal människor som omkom
genom drunkning i Sverige under slutet av 1800-talet, nära 1100
personer per år. Om inget gjorts hade antalet omkomna genom
drunkning nu varit fler än 3 300 personer per år. Svenska Livräddningssällskapet arbetar med att främja allmän simkunnighet, kunskap
i livräddning och säkerhet. Barnen är vår främsta målgrupp men vårt
fokus är alla svenskars vattenkunskap.
Verksamhetsberättelse
med årsredovisning
2010
Här finns vi
Innehåll
Verksamhetsberättelse
SLS Norrbotten
SLS Västerbotten
SLS Jämtland
SLS Västernorrland
SLS Gävleborg
SLS Dalarna
SLS Uppsala
SLS Västmanland SLS Stockholm
SLS Centralt kansli
SLS Värmland
SLS Södermanland
SLS Örebro
SLS Östergötland
SLS Skaraborg
SLS Bohuslän-Dal
SLS Göteborg
SLS Märkespool
SLS S:a Älvsborg
SLS Jönköping
SLS Halland SLS Kronoberg
SLS Livräddarskola SLS Kalmar
Tylösand
SLS Blekinge
SLS Skåne
SLS Gotland
SLS Livräddarskola
Tofta
Central ledning och förtroendevalda ................... 3
Svenska Livräddningssällskapet................................ 4
Ordförande har ordet . .................................................... 5
Simborgarmärket................................................................ 6
Barn och ungdomsverksamhet................................. 6
Barnens Livräddningsskola
Fler livräddare & unga livräddare
Att lära vuxna vattensäkerhet..................................... 8
En vattensäker kommun................................................ 8
Stränderna och livräddarskolan i Tylösand . ...... 9
Utbildningsverksamhet............................................... 10
Kommunikation och information.......................... 11
Medlemmar......................................................................... 11
Råden under 2010........................................................... 12
Förlagsverksamhet.......................................................... 14
Statistik................................................................................... 14
Internationell verksamhet.......................................... 15
Stipendier och fonder................................................... 16
Samarbetspartners.......................................................... 16
Årsmötet och SM i livräddning............................... 17
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse.................................................. 18
Resultaträkning................................................................. 19
Balansräkning..................................................................... 20
Noter........................................................................................ 22
Revisionsberättelse............................................................... 27
Utmärkelser................................................................................ 28
2 • Verksamhetsberättelse 2010
Central ledning och förtroendevalda 2010
Styrelse
Ordförande
Vice ordförande
Ledamöter
Föredragande/
Generalsekreterare
Ann Wallbom Fagraeus, Stockholm
Anders Jacobsson, Haverdal
Christer Junefelt, Jönköping
Marie Swenson, Kävlinge
Mats Rosander-Liew, Norrköping
Lars Adrian, Göteborg
Christian Wiktorin, Stockholm
Peter Svanström, Linköping
Annette Nääs, Åsarna
Karin Brand, Stockholm
Styrelsen har under året haft 10 protokollförda sammanträden.
Styrelsens presidium består av ordförande och vice ordförande
med generalsekreteraren som föredragande.
Revisorer
Bengt Doyle, Stockholm
Bo S Carlsson, Onsala
Revisorsuppleanter
Jonas Grahn, Stockholm
Bodil Månsson, Lidingö
Valberedningen
Birgitta Wennebäck, Göteborg
Kristina Sahlin, Halmstad
Mikael Löfgren, Stockholm
Medaljnämnden
Claes Thorell, Helsingborg
Carl-Johan Rundberg, Nacka
Karin Brand, Stockholm
Hedersledamöter
Sten Agnholm, Bo Fredriksson, Leif Karlborg, Nicke Lougin,
Claes Thorell och Bertil Werner.
Rådsordföranden
Annica Karlsson, Deje Göran Bertilsson, Dalby
Mikael Andreasson, Luleå
Stefan Nyander, Jönköping
Utbildning
Säkerhet
Kommunikation/information
Sport- och ungdom
SLS centrala kansli
Generalsekreterare
Utbildningsansvarig
Kansliservice
Ekonomiassistent
Marknad/kommunikation
Karin Brand
Mona Lisa Wernesten
Margaretha Jansson/Josefin Häggström
Karin Söderholm/Kjell Gustavsson
Karin Levin
Verksamhetsberättelse 2010 • 3
Svenska livräddningssällskapet, SLS, är en ideell organisation
som sedan 1898 arbetar med att främja allmän simkunnighet,
kunskap i livräddning och säkerhet. Barnen är vår främsta
målgrupp men på senare tid har även de vuxna icke simkunniga fått ett ökat fokus.
SLS finns på riks, länsförbunds- och lokalnivå som alla är egna
juridiska personer med egen ekonomi, bokslutet avser endast
riksorganisationen. De insamlade medel som länsförbund och
lokalavdelningar bidrar med i form av medlemsavgifter finns
dock med.
Styrelsen tillsätter generalsekreterare som leder verksamheten
på rikskansliet. Styrelsen föreslår och utser även de råd som
ska verka som sakkunniga åt styrelsen inom olika områden,
dessa är utbildnings-, säkerhets-, sport- och ungdoms- samt
kommunikationsråden. De 24 länsförbundens verksamhet
bedrivs i huvudsak av ideellt arbetande medlemmar förutom i
Göteborg och Stockholm som har fem respektive tre hel- och
deltidsanställda på kanslierna.
SLS uppgift på riksnivå är att stödja länsförbunden genom att
t.ex. arrangera utbildningar, konferenser, producera materiel,
göra besök och informera.
SLS högsta beslutande organ är årsstämman som väljer både
styrelse och ordförande för riksorganisationen.
4 • Verksamhetsberättelse 2010
Ordförande har ordet
Det sägs att ska du planera för framtiden, - så lär först av
erfarenheterna av din historia. Det stämmer bra på Svenska
livräddningssällskapet, vi har en lång kvalificerad erfarenhet
kring alla frågor som rör vatten och is!
Det är det som vårt begrepp “Vattenkunskap” handlar om.
Vi har proklamerat för och utbildat i vattenkunskap sedan
1898 och gör det fortfarande med samma passion, energi och
värdegrund men metodiken och pedagogiken att nå ut med
vårt budskap är under ständig och nödvändig förändring.
Det senaste året har vi sjösatt vår nya hemsida, startat med
arbetet kring vårt eget intranät och finns även med på Facebook. Vi har också genomfört en enkätundersökning med
länsförbunden för att kunna förbättra vår kommunikation och
vårt gemensamma arbete i Sverige. Risken är annars att vårt
viktiga budskap försvinner i bruset av allt annat som har en
större massmedial uppmärksamhet.
Fokusering av vissa media tenderar också att få en olycklig
vinkling. Jag har pratat med livräddare som bekräftar att
vissa media är mer intresserade av nyheten om att en person
tyvärr drunknat och att de som vi räddar till livet har ett lägre
nyhetsvärde. Det är en av av många attityder vi behöver arbeta
med att förändra!
Självklart ska också mycket mer uppskattning nå fram till de
som gör en livräddande insats. Det poängteras av våra länsförbund som uppvaktar många av dem som gjort fantastiska
livräddande insatser och det har på ett positivt sätt synliggjorts
i lokal media. Flera av dem som under året var nominerade till
Svenska Hjältar, var personer som utan att tveka räddade livet
på personer som höll på att drunkna.
Jag är helt enig med biskop Esbjörn Hagberg , som i
samband med SLS-uppvaktningen av en av dessa livräddande
skyddsänglar sa att ”det finaste man kan göra är att rädda
någon annans liv!”
Vi har under 2010 representerat vår verksamhet såväl inom
Norden, som internationellt.
Förutsättningarna för vattensäkerhetsarbetet är vitt skilda
i Norden och övriga Europa, men kontaktnätet och intresset
för gemensamt arbete och kunnande växer hela tiden. Vi inom
Norden jobbar nu med att få en gemensam europeisk definition för simkunnighet.
Vi fortsätter med att jobba för ett enat SLS - och en ökad
vattenkunskap i Sverige för alla åldrar.
Tänk vilka möjligheter som det ger för vårt friluftsliv och
vår frihet att våga göra det vi vill!
Verksamhetsberättelse 2010 • 5
Ann Wallbom Fagraeus
Ordförande
Simborgarmärket 2010
Barn och ungdomsverksamhet
Sedan första Simborgarmärket 1934 har fler än sju miljoner
märken köpts men många fler har testat sin simkunnighet. Märket står för simkunnighet, vattenkunskap och tradition
och vänder sig till alla åldrar. Genom att varje år simma 200
meter för att ta Simborgarmärket bevisar du inte bara för dig
själv att du kan simma. Du är också en förebild och visar att du
bryr dig om din egen och andras säkerhet.
Svenska livräddningssällskapet och Svenska simförbundet
förvaltar tillsammans Simborgarmärket och arbetar för att så
många som möjligt ska ta märket varje år. Trots sin storleksmässiga litenhet är Simborgarmärket välkänt bland svenska folket.
2010 såldes nära 65 000 märken. Bland märkestagarna finns
både barn, vuxna och gamla.
Under andra veckan i juli arrangerades också en landsomfattande Simborgarvecka.
SLS verksamheter som riktar sig till barn- och ungdomar har
en erkänt mycket hög kvalité. De olika stegen i SLS kunskapsstege leder till vattenkunskap och därmed ökad vattensäkerhet.
Simlärarutbildningens pedagogik för simskolan följer kunskapsstegen och utgör basen för den höga kvalitén i alla våra barnoch ungdomsverksamheter.
Initiativtagare till Simborgarmärket var David Jonasson,
Mr Jones, Dagens Nyheters dåvarande sportchef. Det första
Simborgarmärket, som kom ut 1934, var midnattsblått. Sedan
1960-talet har färgerna ändrats för varje år. 2010 års märke var
klarrosa.
Att kunna simma är och förblir det första och viktigaste steget
för en ökad trygghet i och vid vatten.
Genom att ständigt utveckla SLS utbildningsmaterial i takt med
nya rön inom det pedagogiska området kan vi behålla vår höga
kvalité. En viktig del i den processen är kontakten med skolan
och landets olika lärarhögskolor bland andra Gymnastik och
Idrottshögskolan, GIH.
Simundervisning
I Sverige bedrivs ett stort antal simskolor såväl inom- som utomhus. I de flesta, fler än 90 procent, arbetar simlärare utbildade
av SLS.
Svenska livräddningssällskapets kansli har under året,
genom information och rådgivning och efter behov givit dessa
simskolor stöd och inspiration i sin verksamhet. Flera av SLS
länsförbund bedriver också en omfattande egen simskoleverksamhet.
Information har under hela sommaren spridits via olika
mediekanaler om nödvändigheten av att kunna simma och
känna till risker vid vatten.
Svenska livräddningssällskapets ordförande Ann
Wallbom Fagraeus och Bengt Jönsson, Förbundsdirektör på Svenska Simförbundet, efter avslutat
Vansbrosim.
6 • Verksamhetsberättelse 2010
Barnens Livräddningsskola
Fler livräddare - gemensam utbildning
År 1993 startade Svenska livräddningssällskapet Barnens Livräddningsskola, BLS, efter förebild från Norge. Under 2010
har utbildningsmaterialet anpassats ytterligare till skolans
förändrade läroplan som började gälla den 1 september 2007. I
läroplanen tillkom då kunskapskrav i bad-, båt- och isvett samt
att kunna hantera nödsituationer vid vatten. Förändringen har
för Barnens Livräddningsskola bland annat inneburit att antalet
elevhäften och lärarhandledningar blivit tre mot tidigare fem.
Sedan starten har fler än 8,5 miljoner elevhäften distribuerats till skolans klasser 1-3.
SLS samarbetar med Sjösäkerhetsrådet/Transportstyrelsen,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sjöräddningssällskapet och SweBoat
såväl kunskapsmässigt som ekonomiskt, kring Barnens Livräddningsskola.
Under året har arbetet intensifierats för att utveckla BLS till
framtidens pedagogik och möjlighet att sprida kunskapen via
fler media till skolan.
Med hjälp av projektbidrag från Friluftsrådet har ett nordiskt
samarbete påbörjats med syfte att skapa en livräddarutbildning som stöder sig på de utbildningar som just nu arbetas fram
inom den Europeiska delen av ILS, International Life Saving
federation.
Inom ramen för SLS utbildningsverksamhet har tre filmer om
bad-, båt- och isvett tagits fram. Dessa kan också användas som
ett stöd och komplement till lärarna i skolans undervisning.
En arbetsgrupp har haft i uppdrag under 2010 att anpassa SLS
utbildning av livräddare till en kunskapsnivå som kan täcka
kommunernas behov av utbildade livräddare för att därigenom
tillgodose allmänhetens behov av en trygg och säker fritid i
enlighet med organisationens stadgar.
Synpunkter har inhämtats från de nordiska livräddningsorganisationerna samt övriga organisationer och personer som är
berörda när det gäller att skapa förutsättningar för ett tryggt,
säkert och långsiktigt hållbart friluftsliv. Även en genomgång
och anpassning av nordiska och europeiska krav för vattenlivräddare har gjorts. Materialet har varit ute på remiss till alla
badvaktsutbildare, livräddarskolan och SLS råd.
Unga livräddare för ökad vattensäkerhet
Svenska livräddningssällskapets har med projektet ”Unga
livräddare” utvecklat sommarsimskolan till att omfatta utökad
kunskap om säkerhet i och vid vattenmiljöer.
Inom ramen för denna utbildning ingår även den så kallade
Nippersverksamheten som vänder sig till barn mellan 7 till 12 år.
I denna verksamhet ingår lekar på stranden och i vattnet.
Uppvärmning på land, löpning och flags. Bojkastning blandas
med bad- och båtvettsteori. I havet springer, simmar, hoppar,
räddar man med hjälp av olika redskap, men kanske framför
allt, lek med ”Nippersbrädor”. De får också prova på allt från
strandlivräddning med skallgångskedja, hjärt- och lungräddning, åka motorbåt, snorkling och klipplivräddning. Livräddarskolan i Tylösand hade över 30 barn i sin Nippersverksamhet
under 2010.
Som en del av Tofta Livräddningsstations 15-års firande ordnades ett Nippersläger i augusti. Sju barn deltog och fick bekanta
sig med livräddarlivet under en hel vecka. Första hjälpen, flera
studiebesök, sjöräddningsövning och givetvis olika livräddningstekniker i vattnet var något av det som barnen fick prova
på under veckan. Förutom att de lärde sig en massa så blev de
också ett sammansvetsat gäng som hade riktigt roligt.
Verksamhetsberättelse 2010 • 7
Att lära vuxna vattensäkerhet
En vattensäker kommun
-självskydd
Fler än två miljoner vuxna svenskar tror inte att de kan simma
200 meter. Det är därför viktigt att det finns möjlighet även för
vuxna att utveckla sin simkunnighet. Det är glädjande att de
kurser vi inom ramen för projektet ”Självskydd” kan erbjuda
vuxna är så efterfrågade och vi vet att de har en mycket viktig
betydelse för många vuxnas vattensäkerhet och därmed möjlighet till ett tryggt friluftsliv.
Under 2010 genomfördes Självskyddskurser innehållande
utbildning i vattensäkerhet och simfärdighet för vuxna som inte
var simkunniga. Att vara simkunnig definierar SLS som att falla
i vattnet, få huvudet under och efter att åter tagits sig upp till
ytan kunna simma 200 m på djupt vattnet, varav 50 m på rygg.
Projektet har genomförts på uppdrag av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, MSB. Självskyddsverksamheten
för äldre startade 2001 med 25 kurser har därefter ökat i omfattning för att under 2010 omfatta 313 kurser, fördelade på 15
av SLS länsförbund.
SLS arbetar för att minska antalet tillbud och olyckor i samband
med vatten och isar. Under den senaste 10-års perioden har
1 150 personer drunknat i Sverige, 115 personer per år. Vi
måste hjälpas åt att på olika sätt minska antalet drunknade!
Sammanlagt utbildades under 2010 totalt 2066 elever. Cirka
93 procent av eleverna hade invandrarbakgrund. Fördelningen
mellan män och kvinnor på kurserna har varit 23 respektive 77
procent.
När SLS startade arbetet med ”En vattensäker kommun” var vi
ensamma om att intressera oss för detta område. Allt eftersom
arbetet har fortskridit har flera myndigheter tagit upp detta på
sitt program.
Tillsammans har vi nu stora möjligheter att informera och
påverka kommunerna att, i betydligt större utsträckning än
tidigare, arbeta med förebyggande vattensäkerhet och att genom
information sprida vattenkunskap till kommunens invånare.
Platser där kurser i Självskydd
arrangerades under 2010.
Stockholm
Göteborg
Gävleborg
Skåne
Jönköping
Örebro
Blekinge
S:a Älvsborg
Östergötland
Värmland
Jämtland
Västernorrland
Kronoberg
Kalmar
Skaraborg
Halland
Simkunnigheten är viktig men också att förändra attityder och
öka medvetenheten om de risker som finns vid vatten. En viktig
del i detta förebyggande arbete har landets 290 kommuner. Svenska livräddningssällskapet vill hjälpa kommunerna att
öka vattensäkerheten genom att ge råd om effektiva insatser.
Som ett led i detta arbete har SLS tagit fram sex delmoment/
kriterier som var för sig och tillsammans kommer att, om de
följs, innebära att vi får vattensäkrare kommuner i Sverige.
Till grund för de sex kriterierna ligger dels lagen om skydd mot
olyckor, dels skolans mål för klasserna fem och nio, samt arbetsmiljölagens regler.
Vattensäkra kommuner
Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, har under
2010 tillsammans med bl.a. SLS genomfört en undersökning av
vattensäkerhetesarbetet i landets kommuner. Resultatet visar
att cirka hälften av kommunerna, i mer eller mindre grad, följer
SLS sex kriterier. Det återstår alltså mycket arbete innan man
kan påstå att Sveriges kommuner kan kallas vattensäkra.
Till stöd för kommunernas arbete erbjuder SLS på olika sätt råd
och stöd i arbete med att uppfylla de sex kriterierna för en vattensäker kommun.
Syftet med projektet är att ge insikt om riskerna vid vatten och
att ge stöd och information till dessa vuxna så att de själva eller
deras barn naturligt kan söka sig till den ordinarie simskolan för
fortsatt utbildning.
Kurserna som är helt kostnadsfria för deltagaren består
av 10 lektioner á 60 minuter med ca 6-8 elever per kurs och
innefattar praktiskt träning och vattensäkerhetsmoment av såväl
praktiska som teoretiska genomgångar.
Kännedomen om projektet är idag på många platser stor
och i takt med att det omnämns i TV, radio och tidningar ökar
allmänhetens kunskap om självskyddsutbildningen ytterligare.
Behovet av denna typ av utbildning är stort och fyller en
viktig roll för att öka vattenkunskapen hos de äldre.
8 • Verksamhetsberättelse 2010
Stränderna och livräddarskolan i Tylösand
Svenska livräddningssällskapets utbildning för livräddare är
unik i Sverige. Sedan 1960 bedriver vi organiserad utbildning
av livräddare vid livräddarskolan i Tylösand – Sveriges enda
livräddarskola. Livräddarna är ett sammansvetsat gäng och de
blir fler och fler varje år. Engagerade livräddare lämnar skolan
efter färdig utbildning och ser till att vi som är på stränderna
kan känna oss trygga.
Här genomförs även specialkurser för ambulans-, brand- och
polispersonal samt för John Bauers Idrottsgymnasium runt om i
landet. En nyhet för året var sim- och livräddningsutbildningen
för Hallägraskolans åk 7-9 i Halmstad.
De så kallade ”branschdagarna” som sedan tre år tillbaka genomförs i slutet av augusti för KY-studenterna på programmet
”Bad, spa- och hälsa” i Kristianstad och som SLS bjuder in till
har blivit mycket uppskattat.
2010 arbetade cirka 100 livräddare och instruktörer på stränderna i Tylösand, Tofta, Varberg och Skanör-Falsterbo. Arbetet
är oavlönat och livräddarna får bara mat och husrum i samband
med bevakningsarbetet. De bor tillsammans på livräddarstationerna och arbetar varje dag, hela sommaren, oavsett väder.
Under 2010 firade livräddarskolan 50 år! Den 19 juni firades
jubileumet med historisk utställning, officiell gratulering och
bankett på kvällen på Tylöhus. Sedan starten 1960 har cirka
1500 livräddare och 1300 badvakter utbildats på livräddarskolan i Tylösand.
Ett annat stort kalas hade Tofta livräddningsstation som firade
15 år 2010. Stationen höll öppet under 4 veckor då ca 18 livräddare bevakade stranden.
Att vara livräddare handlar inte enbart om att ingripa i dramatiska drunkningstillbud, utan lika mycket om att ta hand om
sina medmänniskor. Det är många bistick, skrubbsår och borttappade barn under sommarmånaderna.
Såhär kan det se ut under en sommar:
Omplåstringar och sårvård, hjälp badgäster vid olycksfall/sjukdomsfall, 79 st
Livräddarna larmade till annan strand för att hjälpa till, 2 st
Förebyggande arbete i havet (längre ut än 200m) –
så som hjälp till: båtar, madrasser, surfare, och
långsimmare, 29 st
Drunkningstillbud , 14 st
I väntan på ambulans larm via SOS-alarm, 6 st
Omhändertagande av manet, stick ex. geting,
fästing, fjärsing , 7 st
Eftersök av försvunna barn , 6 st
Som utbildad livräddare finns det ytterligare möjligheter att
utöva sitt yrke. Livräddarutbildningen är godkänd världen över,
vilket betyder att de kan åka till t.ex. Tyskland, Australien eller
England för att bevaka stränderna. Det finns också en utbredd
tävlingsverksamhet, både nationell och internationell.
Nippers
Nippers kallas våra unga livräddare, barn mellan 7 och 12 år,
som får prova på hur det är att arbeta som livräddare. De får
prova på allt från strandlivräddning med skallgångskedja, hjärtoch lungräddning, åka motorbåt, till snorkling och klipplivräddning. Livräddarskolan i Tylösand hade fler än 30 barn i sin
Nippersverksamhet under 2010 och på Tofta arrangerades ett
Nippersläger under augusti där sju barn deltog.
Tylösand
Tofta, Gotland
Verksamhetsberättelse 2010 • 9
Utbildningsverksamhet
Det totala antalet utbildade under året uppgick till 313 personer,
10 babysiminstruktörer, 200 simlärare och 103 badvakter.
Svenska livräddningssällskapet har totalt 80 simlärarutbildare, 115 livräddarutbildare och 8 babysiminstruktörutbildare.
Dessa har genomgått den obligatoriska uppdateringsutbildningen.
HLR utbildningarna har under 2010 ökat i och med ett nytt
samarbete med Lernia. Omfattningen är följande utbildningar
som äger rum i hela landet, HLR 2 timmar, L-ABCDE 3 timmar,
kombinationsutbildning HLR/L-ABCDE 4 timmar
Utöver ovanstående har SLS genomfört utbildningar i kombination med andra utbildningar inom Lernia Techs utbildningssortiment.
På 20 orter över hela landet har SLS genomfört 48 utbildningar med totalt drygt 800 deltagare under året i samarbete
med Lernia Tech.
Arbetet med EQF påbörjades under 2010
EQF är ett gemensamt europeiskt referenssystem som ska
koppla samman olika länders nationella kvalifikationssystem
och refe-rensramar. I praktiken kommer den att fungera som
ett översättningsverktyg som gör kvalifikationerna mer förståeliga. Detta kommer att hjälpa studerande och arbetstagare som
vill söka arbete utomlands, byta jobb eller börja hos en annan
utbildningsanordnare i sitt hemland.
Nytt utbildningsmaterial
Simlärarutbildningen har översats till engelska för att möjliggöra utbildning och information till de som inte talar och läser
svenska språket.
Före sommaren informerades landets alla kommuner om
vikten av att det arrangeras sommarsimskolor inom ramen för
SLS arbete med en vattensäker kommun. Kommunerna erbjöds
informationsmaterial på olika språk att dela ut samt information att lägga ut på respektive kommuns hemsida. Kommunerna
erbjöds också hjälp och stöd vad gäller att starta och driva
simskolor, speciellt med elever från andra kulturer.
Tre filmer som handlar om bad-, båt- och isvett har tagits fram
som ett stöd och komplement till lärarna i undervisningen.
Inom ramen för projektet ”Sommarsimskola för alla” har bad-,
båt- och isvettsreglerna under året översatts till de nio
vanligaste invandrarspråken. Det översatta materialet har
tryckts och distribuerats till barn och vårdnadshavare via
landets kommuner, föreningar, skolor och simskolor. Under
sommaren arrangerades också tre mindre informationsturnéer
till sommarsimskolor inom ramen för projektet för att sprida
information och vattenkunskap.
Simskolorna har under året getts stöd, dels genom SLS hemsida,
dels genom möjlighet till direktkontakt med SLS för frågor, men
också genom uppsökande verksamhet hos flera simskolor.
SLS informationsturn é 2010
10 • Verksamhetsberättelse 2010
Kommunikation och information
Medlemmar
En stor satsning på kommunikation och information har gjorts
under 2010. En heltidstjänst har tillsatts vars arbetsområde är
marknadsföring och kommunikation, en helt ny hemsida har
lanserats och en kommunikativ plattform har tagits fram. Dessa
delar är ett steg för Svenska livräddningssällskapet att tydliggöra vårt viktiga arbete mot såväl allmänhet som kommuner
och skolor.
Under 2010 har Svenska livräddningssällskapet medlemsantal i
sin helhet minskat. Antalet medlemmar 2010-12-31 var 5485 st
jämfört med 2009-12-31 då de var 6676 st, en minskning med
1191 st.
Medlemsminskningen har delvis sin förklaring i en genomgång av medlemssystemet då alla som under 2010 inte betalat
sin medlemsavgift tagits bort.
Gruppen där den största minskningen har skett innefattar
bad/simhallar, prenumeranter och utbildade. Till kategorin utbildade hör de som har gått en utbildning hos oss t.ex. simlärare
eller badvakter som valt att inte fortsätta som medlemmar.
Dessa har inte aktivt valt att bli medlemmar utan medlemsavgiften har ofta ingått i utbildningskostnaden.
Glädjande kan vi konstatera att antalet unga medlemmar,
under 25 år, har ökat med 18 procent och antalet enskilda medlemmar, över 25 år, har ökat med 21 procent.
Ett nytt ord har introducerats genom SLS, vattenkunskap.
Vattenkunskap är till för alla – ingen ska behöva drunkna på
grund av okunskap. Genom att öka vår synlighet i media kan vi
förmedla kunskapen till allmänhet, kommun och skola och på
det sättet ta oss ett steg närmre vårt mål, inga drunknade.
Hemsidan
Lanseringen av en ny hemsida i slutet av juni har ytterligare
ökat vår synlighet på marknaden. En professionell webbplats
där våra målgrupper lätt kan hitta den information de söker är
viktigt i vårt arbete att knyta till oss värdefulla samarbetspartners.
Till hemsidan finns även en webbshop som underlättar för
kunder när de beställer informationsmaterial och märken. Detta
har i sin tur minskat de administrativa uppgifterna för organisationen.
Redan från starten har hemsidan haft många besökare och
genom sociala medier drar vi uppmärksamhet till hemsidan. Cirka 5000 unika besökare per dag hittar in på www.svenskalivraddningssallskapet.se. Adressen är uppdaterad från www.
sls.a.se som ett led att arbeta in namnet Svenska livräddningssällskapet istället för vår vanliga förkortning SLS.
Medlemstidningen
Simfrämjaren Livräddaren som är organisationens medlemstidning har kommit ut med fem utgåvor under 2010. Tidningen
distribueras till SLS medlemmar men också till media, räddningstjänster och simhallar och andra som bedöms ha nytta av
tidningens innehåll.
Av varje inbetald medlemsavgift går 60 procent av beloppet
till aktiviteter i det länsförbund som medlemmen tillhör. För
juridiska medlemmar tillfaller hela medlemsavgiften respektive
länsförbund.
Mässor och event
Svenska livräddningssällskapet har arrangerat och deltagit på
många mässor och event under året. Vi är aktiva under hela året
oavsett väder men vår- och sommarmånaderna har vi många
aktiviteter för att sprida vattenkunskap.
Under två veckor fanns simlärare och livräddare på utvalda
platser i Sverige för att informera om vattenkunskap. Tillsammans med den loka räddningstjänsten visade de upp vattenlivräddningar, hur man använder en flytväst och berättade om
bad-, båt- och isvett.
För andra året i rad var Svenska livräddningssällskapet
tillsammans med Svenska simförbundet i Vansbro för att uppmuntra simmarna och deras familjer att ta Simborgarmärket. SLS deltog under 2010 på en rad olika mässor och arrangemang. Bland andra Skolmässan, Badmässan i Göteborg och
båtmässorna i Göteborg och Stockholm för att nämna några.
Verksamhetsberättelse 2010 • 11
Råden under 2010
Huvudinriktningen för SLS råd är att planera, driva, bevaka och följa
upp verksamheten inom SLS tre huvudområden, simkunnighet, livräddning och säkerhet. Varje råd leds av en ordförande som tillsammans
med övriga rådsmedlemmar planerar och beskriver sin verksamhet mot
organisationens fastställda mål. Råden ska vidare även fungera som
rådgivande till riksorganisationens styrelse i sakfrågor samt stödja och
vid behov samordna länsförbundens olika aktiviteter.
Sport- och Ungdomsrådet
Utbildningsrådet
Rådets huvuduppgift är att utveckla och driva ungdoms- och
tävlingsverksamheten inom SLS samt att svara för att utveckla
samarbete med och mellan nationell och internationell tävlingsverksamhet. Rådet har, förutom tävlingsverksamheten, under
året haft två möten och arrangerat två så kallade breddläger för
ungdomar.
Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och
driva SLS samtliga utbildningar samt att initiera och utveckla
samarbeten med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom utbildningsområdet.
Under året har en arbetsgrupp, utsedd av rådet, påbörjat
arbetet med att revidera badvaktsutbildningen. Is-informatörsmaterialet steg 1-3 färdigställdes för att därefter gå ut på remiss.
Provutbildning kommer att ske våren 2011.
Rådet har även varit rådgivande i ett antal frågor såväl inom
som utanför organisationen.
Rådet har under året haft fyra möten samt deltagit på det
årliga rådslaget.
Tävlingsverksamhet
Rescue 2010
VM i livräddning ägde rum i Alexandria, Egypten, mellan den 2
och 17 oktober. Över 3000 deltagare och 1000 delegater, lagledare och tränare var på plats. Sverige tog tre topp 16 platser. I totalpoängen kom Sverige på plats 29, vann gjorde Australien före Nya Zeeland och Tyskland. Sverige representerades
av Sandra Algeskär, Stephanie Parke, Elis Westin, Jim Asprou,
Kristina Lindahl och Frida Nilsson.
Förbundskapten Stefan Nyander hade en förhoppning om
ett par topp 16 platser på årets VM. Det blev totalt tre platser. Trots sjukdomar, axelskador och väldigt starka strömmar i
havet är förbundskapten Stefan Nyander nöjd med årets VM.
SM 2010
Till de Svenska Mästerskapen med bassäng- och havsgrenar
fanns deltagare från både tyska och danska livräddningsklubbar.
Bassänggrenarna hölls i Jönköping och havsgrenarna genomfördes i Halmstad där Tylösand stod som värd. I Tylösand var
runt 60 livräddare på plats. Även deltagare från Danmark och
Norge var med och tävlade i de öppna klasserna. Med 20 fler
deltagare än 2009, strålande väder och taggade livräddare var
det ett mycket väl arrangerat och väl genomfört mästerskap
I nordisk lagkapp, som i år anordnades i Jönköping, tävlade
15 dam- och herrlag. Segrande lag på herrsidan blev Lutra Lutra
från Eksjö och på damsidan segrade Tylösand.
Övriga tävlingar som genomförts under året har bland andra varit:
• Midsommarpokalen, Tylösand
• Stockholm Cup
• Tyska Cupen, Warenmunde
• Höglandsbojen
• Junior VM, Antwerpen.
12 • Verksamhetsberättelse 2010
Bad-, båt- och isvett
Svenska
Säkerhetsrådet
Kommunikationsrådet
Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och
driva SLS säkerhetsfrågor samt att utveckla samarbeten med
myndigheter, kommuner och andra organisationer inom vattensäkerhetsområdet såsom drunkningsstatistik, livräddningsmaterial och metoder. Rådet har även att svara för att utveckla
flytvästdepåerna i samarbete med central handläggare.
Säkerhetsrådet har under året arbetet med säkerhetsfrågorna
inom Blå Flagg, deltagit i arbetet med det nya badvaktsmaterialet och utbildning för ökad kunskap om flytvästar inför en
eventuell kommande lagstiftning.
Vidare har rådet varit rådgivande i ett antal frågor såväl
inom som utanför organisationen.
Rådet har haft tre möten samt deltagit på det årliga rådslaget.
Rådets huvuduppgift är att mot fastställda mål utveckla och
driva informations- och kommunikationsfrågor, samt att utbyta,
utveckla och initiera samarbete med myndigheter, kommuner
och andra organisationer inom informationsområdet.
I januari anställdes en marknads- och kommunikationsansvarig
som började arbetet med att stärka SLS varumärke.
Ett led i detta arbete var att påbörja en upphandling kring
vår nya webb. Tillsammans med Gyro HSR kunde vi lansera
den nya webben lagom till midsommar.
Under resten av året har sedan organisationen centralt arbetat
för att på olika sätt stärka SLS varumärke och marknadskommunikation.
Verksamhetsberättelse 2010 • 13
Förlagsverksamhet
Statistik
I förlagsverksamheten ingår utbildningsmaterial, SLS kunskapsbevis samt informationsmaterial. Distributionen av förlagsmaterial sker från SLS Märkespool i Göteborg sedan sju år. All
orderregistrering och fakturering sköts av SLS kansli i Bromma.
Försäljningen av märken minskade under 2010 med ca 9%
jämfört med 2009. Detta avspeglade sig i intäkterna på förlagsverksamheten som under 2010 minskade till 871 000 kronor.
Även kostnaderna minskade med drygt 20%.
Statistik har inget egenvärde utan måste användas för att kunna
prioritera insatser där de gör bäst effekt. Under året har Transportstyrelsen arbetat för att ett samarbete med flera myndigheter och organisationer, däribland SLS, skulle kunna förbättra
uppföljning och speciellt utvärderingen av inträffade tillbud och
olyckor i och vid vatten.
Inom ramen för förlagsverksamheten har informationsmaterial
tagits fram för att stödja försäljningen. Bland annat SLS-katalogen som visar och beskriver det utbildnings- och informationsmaterial som finns i SLS Märkespool.
Enligt SLS sammanställning omkom 79 personer i drunkningsolyckor under 2010. Det är tre färre än under 2009 då 82
personer omkom och det lägsta antalet registrerade drunkningsolyckor någonsin.
SLS har som ett delmål arbetat för att antalet omkomna genom
drunkning ska hamna under 100 personer. Ett mål som nu för
andra året uppfyllts med råge.
Ett annat mål är att inga barn ska drunkna. Tyvärr klarade
vi inte detta mål 2010. Av de 79 omkomna var 12 barn och
ungdomar under 19 år. Under de två föregående åren har antalet
drunkande barn varit fem respektive åtta per år.
Drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar är den största
olycksgruppen under 2010. För att kunna minska dessa olyckor
krävs mer utbildning och ökad användning av flytväst.
Långsiktig tendens
SLS sammanställning över antalet drunknade visar på en långsiktig minskning. Under 1990-talet redovisades 164 omkomna
genom drunkning i snitt per år. Motsvarande tal för de senaste
tio åren är 115 drunknade per år.
Olyckstyper 2010
Övriga
29%
Bad
30%
Is
4%
Fritidsbåt
37%
14 • Verksamhetsberättelse 2010
Internationell verksamhet
Drunkning är den vanligaste typen av dödsolyckor sett i ett globalt perspektiv. Utvecklingsländerna i syd-östra Asien redovisar
höga dödstal och bidrar till stor del i detta. Det senaste försöket
att mäta (2010) antalet drunknade, visar 1,2 miljoner döda
per år. Det motsvarar en drunknad var 30:e sekund. De högsta
drunkningsantalen finner man i länder med små resurser, tättbefolkade, med stora familjer och som saknar kultur vad gäller
simkunskap och vattensäkerhet.
Drunkning är dessutom en av de största orsakerna till barnadödlighet globalt sett.
FN har satt ett millenniemål att reducera barnadödligheten med
50 procent till 2015. Detta mål kan inte nås om inte barndrunkningen minskas avsevärt.
Utmaningarna är avsevärda och större än någonsin. ILS kan inte
ensam klara uppgiften utan samarbetar med andra internationella organisationer, främst WHO, för sina syften.
Initiativtagare och grundare till FIS var Raymond Pitet (18721959) från Deauville i Frankrike. Han var idrottsman och lärare
i fysiologi. Han ville involvera ungdomar i att tävla i livräddning.
Raymond Pitet var med och bildade den franska livräddningsorganisationen, 1899. Han organiserade den första
livräddningstävlingen i Seine 1902 med 1000 deltagare från 50
organisationer. Den 27 mars 1910, på sin 38-årsdag, blev han
FIS första president och förblev så till 1951.
Under de gångna 100 åren har många liv räddats tack vare
livräddningsorganisationerna och deras medlemmar. Mycket
goda resultat har nåtts i Europa, USA och Australien. I utvecklingsländerna, där befolkningsökningen är som störst, är
problematiken växande. Det drunknar allt fler för varje år så
länge man inte kan lösa detta. Mörkertalen är sannolikt mycket
stora och siffrorna ökar hela tiden. Här finns massor att göra
för framtiden.
Internationell livräddning 100 år
Det är i år 100 år sedan den internationella livräddningsorganisationen startade sin verksamhet. 1910 grundades Fedaration
Internationale de Sauvetage (FIS) av länderna Belgien, Danmark, Frankrike, Storbritannien, Luxemburg, Schweiz, Spanien
och Italien. 1971 bildades World Life Saving (WLS) av länderna
Australien, Storbritannien, Nya Zeeland, Sydafrika och USA.
När FIS och WLS gick samman 1993 bildades ILS.
Verksamhetsberättelse 2010 • 15
Stipendier, fonder
Samarbetspartners
Brita Mårtensons fond
Fondens syfte är att främja barns och ungdomars kunskaper i
simning och livräddning. Fonden har skapats genom donation
av Brita Mårtensson. Ansökan om bidrag skall ha inkommit till
fonden före årsskiftet. Under 2010 har 9 000 kr i stipendier och
bidrag betalats ut.
Vi är mycket glada över våra samarbetspartners och det arbete
som vi gör tillsammans. Ett samarbete med Svenska livräddningssällskapet visar att organisationen/företaget tycker att
det är viktigt att sprida vattenkunskap för att minska antalet
drunkningsolyckor. Att skapa goda och utvecklande relationer
med samarbetspartners och myndigheter är en mycket viktig del
i vårt arbete.
Bertil Werners ledarstipendium
Instiftades i samband med att Bertil Werner år 2003 avgick som
ordförande för SLS efter 20 förtjänstfulla år. Bidrag till stipendiet har skänkts av SLS riksorganisation och ett antal länsförbund.
Av medlen, ska om möjligt, varje år utdelas ett stipendium
på 2000 kr till en förtjänt SLS:are vars ledarinsatser verksamt
bidragit till att främja SLS ändamål avseende simkunnighet, livräddning eller säkerhet. Stipendiet ska användas till utbildning. Utdelningen av stipendiet sker i samband med SLS årsmöte
av Bertil Werner själv.
De som hjälper oss att rädda liv
Vi vill rikta ett särskilt tack till bland andra Aussie´s Finest,
Baltic Lifejackets, Camelonta, Felestad Trading AB, Gyro HSR,
Helly-Hansen, Lernia, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Svenska Badmästarförbundet, Sjöräddningssällskapet,
Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenskt Friluftsliv, SweBoat.
Alla har på olika sätt bidragit till att sprida vattenkunskap. Vi
är övertygande om att dessa bidrag har stärkt Svenska livräddningssällskapets roll som en ledande aktör inom vattenkunskap.
Under åren har följande stipendiater mottagit Bertil Werners
ledarstipendium:
Tord Thuresson (2004), Niklas Svedblom (2005),
Martina Kristiansson (2006), Stefan Nyander (2007).
Mikael Löfgren (2008), Dick Jonzon (2009).
Till 2010 års stipendiat utsågs Louise Brädde, Halmstad.
Gåvor
Under året har Svenska livräddningssällskapet via donationer
och direkta gåvor mottagit 8 000 kronor.
16 • Verksamhetsberättelse 2010
Årsmötet och SM i livräddning
Lördagen den 22 maj bjöds årets deltagare vid Svenska livräddningssällskapets årsmöte på strålande sol när de samlades på
Hotel Scandic i Jönköping vid Vätterns strand.
Årsmötesförhandlingar inleddes av ordförande i Jönköpings
länsförbund, Leif Häggström, som hälsade alla välkomna och
uttryckte länsförbundets stolthet över att ha årsmötesdeltagarna
i Jönköping.
Svenska livräddningssällskapets ordförande Ann Wallbom
Fagraeus hälsade därefter alla årsmötesdelegater varmt välkomna till 2010 års årsstämma. Därefter riktades ett särskilt
välkommen till hedersledamöterna Bertil Werner, Leif Karlborg,
Claes Thorell och Sten Agnholm. Bo Fredriksson kunde tyvärr
inte delta. Carola Sjödin från Svenska simförbundet hälsades
speciellt välkommen.
Mötet valde Johnny Lilja, Jönköping, att leda årsmötesförhandlingarna. Den i förväg utsända verksamhetsberättelsen gicks
igenom och årsmötet beslutade att godkänna verksamhetsberättelsen i sin helhet.
Valberedningen föreslog omval på samtliga poster. Till ordförande
i riksorganisationen och styrelsen för ett år omvaldes Ann Wallbom Fagraeus, Stockholm. Till ledamöter i styrelsen på två år
omvaldes Lars Adrian, Göteborg, Peter Svanström, Linköping,
Marie Swenson, Furulund och Christian Wiktorin, Stockholm.
Styrelsen föreslog och årsmötet biföll förslaget att nuvarande
råd bibehålls, Utbildningsråd, Säkerhetsråd, Sport- och Ungdomsråd samt Kommunikations- och Informationsråd. Årsmötet biföll styrelsens förslag.
Efter ansökan från Skåne länsförbund har styrelsen beslutat utse
Helsingborg till platsen för årsmöte och SM i livräddning den
28 – 29 maj 2011. Skånes ordförande, Jörgen Hallberg, visade
en film från Helsingborg och hälsade alla varmt välkomna till
nästa års årsmöte.
Årets Simfrämjarkommun
Styrelsen och kansliet har beslutat utse Jönköping till 2009 års
simfrämjarkommun med följande motivering:
Jönköping har på många olika sätt jobbat med ”konceptet” en
vattensäker kommun” genom att engagera såväl tjänstemän,
politiker, samverkansparter såsom räddningstjänsten, simhallar m fl. De har också informerat och bjudit in vuxna och barn
till olika vattensäkerhetsaktiviteter både inomhus och utomhus. Under 2009 höll länsförbundet i samverkan med kommunen en konferens på temat vattensäkerhet.
Årsmötet beslutade, efter en kortare föredragning att ge styrelsen i uppdrag att inför nästa årsmöte se över stadgarna för att
se hur stadgarna är anpassade till en eventuell regionindelning
i en framtid.
Johnny Lilja överlämnade så ordet och ordförandeklubban
till Ann Wallbom Fagraeus som tackade för förtroendet att för
ytterligare ett år leda SLS.
Ann Wallbom Fagraeus tackade sedan Jönköpings länsförbund
med ordföranden Leif Häggström i spetsen och SLS kansli för ett
väl förberett och välarrangerat årsmöte samt tackade mötesordföranden Johnny Lilja och årsmötesdeltagarna för ett konstruktivt och trivsamt möte och förklarade därefter 2010 års årsmöte
avslutat.
Lag Lutra Lutra från Eksjö vann damernas
final i SM. Laget bestod av Karin de Michiel,
Karolina Persson och Daniella Holm.
Jonny Lilja fick ta emot utmärkelsen årets
Simfrämjarkommun från SLS ordförande
Ann Wallbom Fagraeus vid årsmötet i Jönköping.
Även herrsegrarna representerade Lutra
Lutra. Från vänster, Michal Stypa, Dick
Jonzon och Daniel Creutz.
Verksamhetsberättelse 2010 • 17
Förvaltningsberättelse 2010
för Svenska livräddningssällskapet Org. nr. 802004-9683
Svenska livräddningssällskapet, SLS, huvudsakliga syfte är att
främja en allmän ökad kunskap om simning, livräddning och
säkerhet och ska i sin verksamhet ägna särskilt intresse åt barns
säkerhet. Vårt viktiga mål − att minimera antalet olyckor och
tillbud i samband med vatten − har stärkt SLS roll i arbetet med
att initiera, stödja och följa upp samhällets arbete för att sprida
vattenkunskap.
Med vår vision ”inga drunkningsolyckor” och missionen om
”allas rätt till vattenkunskap” arbetar vi med hjälp av våra aktiva, som till större delen är ideellt arbetande medlemmar, mot
målet ”att alla mellan 0-100 år ska få lära sig vattensäkerhet.
Ingen ska drunkna pga okunskap”. Med hjälp av ett tydligt mål
och en attraktiv mission känner vi en stark framtidstro för att
SLS som organisation kommer att leva upp till visionen.
Ekonomi
Resultatet av årets verksamhet och ekonomiska ställning som
framgår av följande resultat- och balansräkningar visar på ett
negativt verksamhetsresultat om -349 tkr för 2010. Detta innebär emellertid en resultatförbättring med 961 tkr jämfört med
2009. Resultatet för 2010 är ändå i stort sett jämförbart med
föregående års, om hänsyn tas till de extra särskilda personalkostnader som belastade föregående års resultat. Under 2010
har också särskilda satsningar/investeringar skett gällande bland
annat SLS kommunikationsplattform och hemsida. Framtidssatsningar som i sin helhet belastat 2010 års resultat och som
möjliggjorts tack vare SLS i grunden stabila ekonomi.
Också i årets bokslut har en bokföringsmässig återföring kunnat
göras av tidigare nedskrivningar av SLS värdepapper. Denna
återföring uppgick i år till 1 487 tkr mot 4 094 tkr föregående
år. I och med årets återföring så redovisas nu SLS värdepapper
(enligt lägsta värdets princip) till anskaffningsvärdet 11 902 tkr
i bokslutet. Marknadsvärdet per balansdagen var dock 326 tkr
högre, vilket således innebar ett motsvarande orealiserat övervärde i portföljen. Årets resultat (saldo) efter bland annat ovannämnda återföring uppgick till 1 316 tkr (2 666 tkr). SLS egna
kapital uppgår därefter till 10 839 tkr (9 532 tkr) dvs inklusive
årets resultat .
Utifrån styrelsens bedömning visar årets resultat och den ekonomiska ställningen per balansdagen på en verksamhet med god
kontroll och en stabilitet i ekonomin.
Utveckling
Under 2010 utvecklade vi i samarbete med Gyro HSR en ny
kommunikationsplattform med bl.a. en ny hemsida som lanserades i juni. Under hösten påbörjades även arbetet med nästa
steg i plattformen, ett intranät, som beräknas vara klart våren
2011. En omfattande enkätundersökning, med hjälp av PWC
genomfördes under slutet av året. Syftet med undersökningen
var att få en analys av förutsättningarna för en ny organisation
som tydligare stöder målet ETT SLS samt att utreda och ta fram
förslag på en ny kansliorganisation. Detta arbete kommer att
fortsätta även under 2011.
Bidrag och samarbeten
Bidragen från olika fonder, stiftelser och gåvor till våra verksamheter är mycket viktiga för oss i arbetet med att leva upp till
vår vision och mission så att vi kan nå våra mål.
Verksamhetsbidragen tillsammans med organisationsbidraget
från Friluftsrådet är en nödvändighet för utvecklingen av verksamheten i stort.
Framtiden
Under 2011 kommer vi att presentera ett nytt kommunikativt
koncept, som en naturlig fortsättning på det förändringsarbete
vi inledde under 2010. Vi ser på arbetet med att öka vår synlighet, skifta språk och sätt att kommunicera som viktiga hörnpelare i vår framtidsstrategi.
Detta tillsammans med nya samarbetspartners såsom Postkodstiftelsen, Nitor, Bonniers och Zoogs m.fl känner vi att vi har
stärkt vår position som en attraktiv samarbetspart. Vår nyligen
godkända anslutning till Svensk Insamlingskontroll (90-konto)
skapar dessutom ytterligare möjligheter till synlighet och förstärkning av vårt varumärke. Den planerade flytten till nya och
bättre anpassade lokaler som ger oss möjlighet till att samla all
vår verksamhet på ett ställe, är även det ett viktigt strategiskt
steg i utvecklingen av SLS.
Disposition av årets resultat
Som framgår av resultaträkningen blev årets saldo 1 316 tkr.
Detta belopp kommer att överföras till balanserade medel, för
närvarande 9 092 tkr. Balanserade medel efter överföringen
kommer att uppgå till 10 408 tkr.
18 • Årsredovisning 2010
Resultaträkning
Belopp i tkr
Not 2010-01-01– 2010-12-31 2009-01-01–
2009-12-31
159 4 632 10 635
136 15 962 285
5 330
8 771
148
14 534
-3 717 -3 051 -179 -5 361 -3 526 -
-77 -4 219
-2 669
-147
-4 601
-4 097
-26
-85
Summa verksamhetskostnader
-16 311
-15 844
Verksamhetsresultat
-349 -1 310
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar 7
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster 1 670 3
-8 1 316 3 974
5
-3
2 666
Årets saldo 1 316 2 666
Verksamhetsintäkter
Medlemsavgifter Förlagsartiklar, märken och avgifter 1
Bidrag 2
Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter
Verksamhetskostnader
Förlagskostnader 3
Lämnade bidrag
4
Lokalkostnader Övriga externa kostnader
5
Personalkostnader
6
Övriga rörelsekostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Resultat från finansiella poster
Årsredovisning 2010 • 19
Balansräkning
Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
8
137 214
137 214
Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav
9
11 902 10 415
11 902
10 415
Summa anläggningstillgångar
12 039
10 626
Omsättningstillgångar
Varulager mm
Märken och trycksaker
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 836 836 662
662
523 88 583 1 194 440
115
626
1 181
Kassa och bank
648 Summa omsättningstillgångar 2 678 3 702
SUMMA TILLGÅNGAR 14 717 14 331
20 • Årsredovisning 2010
1 859 Balansräkning
Belopp i tkr Not 2010-12-31 2009-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
10
Ändamålsbestämda medel
431
440
Balanserade medel
9 092
6 426
Årets saldo
1 316
2 666
Summa eget kapital
10 839
9 532
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
11
1 368
590
1 920
3 878
758
414
3 627
4 799
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
14 717
14 331
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Inga
Inga
Årsredovisning 2010 • 21
Noter
Redovisningsprinciper
Allmänna redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.
Värderingsprinciper
Intäkter redovisas när betalning erhålls eller när legal fordran finns.
Bidrag intäktsredovisas när bidragsberättigade uppgifter uppkommer eller över den tid som bidraget avser att täcka.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Aktier och andelar
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde).
Denna värdering har gjorts utifrån hela portföljens värden (portföljvärdering) eftersom SLS placeringar i
flera olika värdepapper skett bl.a. för att uppnå riskspridning.
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.
Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd.
Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.
Följande avskrivningstider tillämpas
Inventarier 5 år
Noter (alla belopp är tkr om ej annat anges)
Not 1 Förlagsartiklar, märken och avgifter
Märken Förlagsartiklar och trycksaker Kursavgifter Anmälningsavgifter 2010 3 511 871
88 162 4 632 2009
3 868
1 032
306
124
5 330
2010
1 700 4 315 281 11 8
4 320 10 635 2009
1 600
4 060
309
56
26
2 720
8 771
Not 2 Bidrag
Organisationsbidrag från Friluftsrådet MSB bidrag Självskydd Victor Karlssons välgörenhetsfond Övriga fonder Gåvor
Övriga bidrag
22 • Årsredovisning 2010
Not 3 Förlagskostnader och märken
Varukostnader märken Förlagsartiklar och trycksaker SLS Märkespool Tryckkostnader Livräddaren
Inköp profileringsvaror
Övriga förlagskostnader 2010
722 1 173 550 387
200
685 3 717 2009
610
1 531
534
350
415
779
4 219
2010 2 692 152 207 3 051 2009
2 339
178
152
2 669
2010 1 005
336
482
539 1 773
1 196 5 361 2009
660
333
50
371
1 539
1 648
4 601
2010 1
6
7
2009
5
5
2010 504 2 180 2 684 944 244 2009
493
2 482
2 975
811
213
Not 4 Lämnade bidrag och projektkostnader
Självskydd vuxna Verksamhetsbidrag till länsförbunden Övriga lämnade bidrag Not 5 Övriga externa kostnader
Resekostnader ej anställda
Konferenser/Träffar
Hemsida SLS
Bokföringskostnader och systemlicenser Konsultarvoden
Övriga externa kostnader Not 6 Anställda och personalkostnader
Medelantalet anställda
Män Kvinnor Totalt Styrelsen består av 9 personer varav 3 (3) är kvinnor.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Generalsekreterare Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Av organisationens pensionskostnader avser 162 541 (fg år 94 173 ) gruppen organisationens ledning (1 (1) person).
Pensionspremier för samtliga anställda följer ITP-planen.
Styrelseledamöterna har ej erhållit lön eller arvode från Svenska Livräddningssällskapet.
Under året har personer från de 24 länsförbunden arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser
har inte redovisats i resultaträkningen.
Årsredovisning 2010 • 23
Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
2010
183
-
1 487
1 670
2009
168
-288
4 094
3 974
2010
Ackumulerade anskaffningsvärden:
-Vid årets början 613 -Nyanskaffningar -Avyttringar och utrangeringar 613
Ackumulerade avskrivningar enligt plan:
-Vid årets början -399
-Avyttringar och utrangeringar -Årets avskrivning enligt plan -77 -476
137
Redovisat värde vid årets slut 2009
Utdelning värdepapper Resultat från försäljning av aktier Återföring av nedskrivningar kortfristiga placeringar Summa Not 8 Inventarier
622
46
-55
613
-342
29
-86
-399
214
Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Aktier Anskaffningsvärde 11 902
11 902 Bokfört värde 11 902
11 902 Marknadsvärde
12 228
12 228
Ändamålsbestämda Balanserat medel resultat Föregående års utgående balans 2 440
4 426 Justering/omfördelning 1
-2 000
2 000
Justerad ingående balans
440
6 426
Överföring föregående års saldo 2 666 Utdelning
-9
Årets saldo Vid årets slut 431 9 092
Årets
resultat
2 666
Not 10 Eget kapital
Ändamålsbestämda medel Brita Mårtenssons fond 2 Stiftande och ständiga ledamöters fond 2010
399 32 431
-2 666
1 316
1 316
2009
408
32
440
1. Föregående år redovisades 2 000 tkr, rubricerade som ”Barnens livräddningsskola”. Då det inte förelegat
något externt åtagande för dessa medel, har beloppet bokföringsmässigt omrubricerats/överförts till
balanserade resultat i årets bokslut. 2.
Ur Brita Mårtenssons fond har under året utbetalats 3 000 kr till vinnanade dam- respektive herrlag i
Svenska Mästerskapen i nordisk lagkapp i samband med årsmötet och 3 000 kr till Dalarnas länsförbund
för beviljat kursstöd.
Totalt har utbetalats 9 000 kr.
24 • Årsredovisning 2010
Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna löner och arvoden
Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter på semesterlön Reserverade revisionskostnader Ej utbetalda medlemsavgifter Ekmans fond Friluftsrådet Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Årsredovisning 2010 • 25
2010 291
314 97 50 -
-
335 833 1 920
2009
989
287
84
50
29 538
964
686
3 627
Stockholm 16 april 2011
Ann Wallbom Fagraeus Styrelseordförande Karin Brand
Generalsekreterare
Anders Jacobsson
Vice Ordförande Christer Junefelt
2 vice ordförande
Lars Adrian Mats Rosander-Liew
Peter Svanström Marie Swenson
Annette Nääs Christian Wictorin
Vår revisionsberättelse har lämnats 2 maj 2011
Bengt Doyle
Auktoriserad revisor
Bo S Carlsson
26 • Årsredovisning 2010
Revisionsberättelse
Till årsmötet i Svenska Livräddningssällskapet Org nr 802004-9683
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Svenska Livräddningssällskapet för år 2010. Årsredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på
sidorna 18-26. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen
och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är
att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och
genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av
underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också
att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera
den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med
årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för
våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild
av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar.
Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen
och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 2 maj 2011
Bengt Doyle
Auktoriserad revisor
Bo S Carlsson
Revisionsberättelse 2010 • 27
Utmärkelser
Ivar Backlund
Tommy Andersson Göteborg
Förtjänstmedalj i guld
Stockholm
Niklas Bengtsson Halmstad
Margaretha Jansson Saltsjö Boo
Beatrice Juhlin
Alvesta
Elisabeth Lind
Göteborg
Erling Lindqvist
Visby
Karl-Erik Stafrén
Föllinge
Stephan Almqvist Förtjänstplakett i guld
Mikael Andreasson Luleå
Karin Brand
Skärholmen
Louise Brädde
Halmstad
Ann af Edholm
Danderyd
Charlotte GranlundMolkom
Elisabeth Hahne Uddevalla
Anders Jansson
Uppsala
Alf Johansson
Falun
Magnus Karlsson Örebro
Thomas Karlsson Skövde
Johan Nyberg
Västervik
Annette Nääs
Åsarna
Martina Olofsson Visby
Marie Swenson
Furulund
Johan Söderlund Upplands Väsby
Johan Sörling
Örebro
Jorma Valjus
Eskilstuna
Christian Wictorin Stockholm
Kicki Åkesson
Emmaboda
Mod och rådighet
Elin Klasén
Göran Jönsson Yasemin Aydinhal
Charlotte Borg Jensen
Sara Nerstrand
Erik Wikstöm
Olov Westerberg
Camilla Halvarsson
Tiam Berani
Västervik
Simrishamn
Simrishamn
Malmö
Årjäng
Karlstad
Dalarna
Dalarna
Dalarna
Kurt Jacobsén
Munsö
Stefan Ahnén
Stockholm
Per Arnebro
Stockholm
Magnus von Knorring Jönköping
Leif Ideström
Mörbylånga
Patrik Isaksson
Halmstad
Idah Collin
Halmstad
Malin Nilsson Bylow Aplared
Jörgen Winkler
Borås
Karls Byström
Örnsköldsvik
Rådighet vid räddande av liv
Förtjänstplakett i silver
Göteborg
Peter Svanström
Linköping
Jörgen Westman Boden
Birgitta Lindgren
Förtjänstmedalj i silver
Malmö
Bengt Andersson
Kalmar
Nichlas Björling
Örebro
Anders Carell
Halmstad
Jörgen Hallberg
Helsingborg
Anders Jacobsson
Halmstad
Claes Jansson
Osby
Petra Karlsson
Sundbyberg
Martina KristianssonNacka
Anette Lindström
Rabbalshede
Bodil Månsson
Lidingö
Mats Rosander-Liew Linköping
Per Thornqvist
Uddevalla
Annika Adamsson
Förtjänstplakett i brons
Lena Höijer
Danderyd
Henrik Josefsson Borlänge
Camilo Roa
Norsborg
Karin Söderholm Ekerö
28 • Utmärkelser 2010
Svenska Livräddningssällskapet Spångavägen 47, 168 75 Bromma, tfn 08-654 18 30, fax 08-651 81 10, [email protected]
www.svenskalivraddningssallskapet.se