Transcript Dykprojekt Sala Silvergruva

Handläggare
Datum
Jonas Pavletic
[email protected]
2010-11-28
Rev
E
Antal sidor
1(39)
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
1
Bakgrund .................................................................................................7
2
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.1.6
Rollbeskrivningar ....................................................................................7
Dykledare.................................................................................................7
Surface Manager ......................................................................................8
Räddningsteam ........................................................................................9
Dykteam ..................................................................................................9
Supportdykare..........................................................................................9
Rollfördelning........................................................................................10
3
3.1
3.2
Larminstruktion .....................................................................................11
Larmning vid enklare problem ..............................................................12
Strömavbrott ..........................................................................................12
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
4.9
Summering av riktlinjer för dykningar ..................................................12
Från planering till genomförande ..........................................................13
Hantering av hissar ................................................................................14
Hantering av Dive Rooster ....................................................................14
I anslutning till flotten ...........................................................................15
Teamindelning och val av dykmål.........................................................15
Gashantering ..........................................................................................17
Jumps .....................................................................................................18
Utbildningsdyk ......................................................................................19
DPV / scooter ........................................................................................20
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.4.4
5.4.5
5.4.6
5.5
Dykmålsbegränsningar ..........................................................................21
Bakgrund ...............................................................................................21
Grundtanken ..........................................................................................21
Externa gäster ........................................................................................22
Svårighetsnivåer ....................................................................................23
Level 1 - Christinasjön ..........................................................................24
Level 2 – Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt ...............................25
Level 3 – Första botten i dålig sikt (30-40 meter) .................................27
Level 4 - Andra botten (40-60 meter) ....................................................27
Level 5 - Tredje botten (60-80 meter) ...................................................28
Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter) ...................................28
Ackreditering för nästkommande nivå ..................................................29
6
6.1
Rebreathers ............................................................................................30
Teamindelning .......................................................................................30
7
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
Behörigheter kopplade till formell grottutbildning ...............................31
Intro to Cave / Cave 1 ............................................................................31
GUE Cave 1 ...........................................................................................32
IANTD Mine Diver ...............................................................................32
NAUI Cave 1 .........................................................................................32
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
7.3
7.4
2
Full Cave / Cave 2 .................................................................................33
GUE Cave 2 ...........................................................................................34
IANTD Cave Diver ...............................................................................34
IANTD Technical Cave Diver...............................................................34
NAUI Cave 2 .........................................................................................34
Stagedykning i Sala Silvergruva för dykare med Full Cave .................35
Övriga utbildningar ...............................................................................35
Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare ......................................36
Appendix B: Användarhandledning gruvans nya radioapparater ........................38
Appendix C: NÖDPLAN VID DYKERIOLYCKA ............................................39
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
3
Revisionhistorik
Version
_
A
B
Kapitel/sida Ändringar
Första utgåva.
Kap 4.4, 5, 6 Lagt till info om predivechecks i
Christinasjön.
Lagt till kap 5 (Dykmålsbegränsningar)
samt kap 6 (Rebreathers).
Inkluderat Ulrikas ytsupportdokumentation som Appendix A-C.
Lagt till referenser till ovanstående kapitel
och appendix i övriga dokumentet.
Kap 2.1.2
Bytt ut räddningsledare mot Rescue Diver.
Kap 2.1.4
Förtydligat avsnittet om räddningsdykare.
Kap 4.1
Lagt till skrivning om att Dykledaren
svarar för att liability waivers finns ifyllda
för samtliga deltagare.
Kap 4.4
Förtydligat skrivning om gasreserver.
Kompletterat med S-drill för RB-dykare.
Kap 4.5
Förtydligat skrivning om O2.
Kap. 4.6
Nytt kapitel om hantering av jumps.
Kap 5.2
Hogge tillagd till referensgruppen.
Kap 5.4
Omarbetat till en förenklad form som
överlåter mer ansvar på den erfarne
grottdykaren samtidigt som mindre erfarna
dykare begränsas hårdare inledningsvis.
Kap 6
Städat i kraven på rebreathers för att få
motsvarande hantering som OC.
Appendix A
Bytt ut begreppet Dykledarvästen mot
Gula västen för Surface Manager. Lagt till
verifiering av räddningsdykarnas gas.
Appendix C
Förtydligat skrivning om
instrument/datorer.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
Datum
2008-03-05
2008-10-21
Sign
JP
JP
2008-11-07
JP
2010-11-28
Version
C
Kapitel/sida Ändringar
Ändrat grotta till grotta/gruva i hela
Hela dok.
dokumentet.
1
Lagt till info om tolkningsrätt vid
tvetydigheter/oklarheter samt hur info om
beslut som rör projektet ska spridas.
2.1.3
Förtydligat skrivningen om
räddningsteam.
2.1.5
Lagt till rollbeskrivning av supportdykare.
2.1.6
Lagt till avsnitt om rollfördelning.
3.1
Lagt till skrivning om nöduttag för el
(markyta) samt elskåp med jordfelsbrytare
och automatsäkringar.
4.4
Förtydligat att tiden i Christinasjön och
längs Rinman framförallt gäller för
nyblivna projektmedlemmar i samband
med deras första dyk på ”egen” hand.
4.5
Lagt till referens till decotrapets.
4.7
Lagt till kapitel som hanterar
utbildningsdyk.
4.8
Lagt till kapitel som hanterar DPV /
scooter.
5.3
Förtydligat nivåbegränsning för externa
gäster.
5.4
Omarbetat kapitlet med dyknivåer, tagit
bort dubblerad info och numera finns
enbart förkrav på respektive nivå listade.
Korrigerat kraven för att komma vidare till
nästa nivå för att bli mer rimliga.
5.4.1
Lagt till krav på OW-dykning för Level 1
– Christinasjön.
5.4.2
Förtydligade syftet med begränsningarna
på Level 2 kopplat till externa gäster vs.
projektmedlemmar.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
4
Datum
2009-02-14
Sign
JP
2010-11-28
Version
Kapitel/sida Ändringar
5.4.3, 5.4.4
Gjort om kopplingen mellan Level 3 och 4
för att göra det möjligt att kvala in till
Level 4 även i silvergruvan.
6
Korrigerat för att passa med nya innehållet
i Level 3 resp. Level 4.
Appendix A
Lagt till avsnitt om att samla in pengar
från gäster samt verifiera liability waiver..
D
Huvuddelen av ändringarna orsakade av
beslut på projektmöte 2010-01-07.
4.1
Kompletterat/utökat beskrivningen av
dykledarens ansvar vid planering av
dykaktivitet
4.2
Lagt till kapitel om hantering av hissar
5.3
Lagt till beskrivning av vem som får guida
externa gäster
5.4
Lagt till referens till projektwebbens lista
över vilka dykare som är godkända för
vilken nivå i gruvan.
Lagt till beskrivning av begreppet
"minimerad projektform" som används för
att beskriva krav på ytsupport vid djupare
dyk.
5.4.3
Lagt till krav på minimerad projektform
vid långa dyk som kräver långa
dekompressioner redan på Level 3 / Första
botten.
5.4.5, 5.4.6
Anpassat kraven på ytsupport till
minimerad projektform då kravet på
räddningsdykare som ska kunna möta upp
på botten har tagits bort i samband med
diskussioner på projektmöte 2010-01-07.
Appendix A
Uppdaterat med nya betalningsrutiner.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
5
Datum
Sign
2010-01-22
JP
2010-11-28
E
2.1.4
Lagt till krav på loggning av alla dyk på
projektwebben.
4.5
Referens till kapitel 7 som beskriver de
olika utbildningsorganisationerna Cave 1/
Intro to Cave resp. Cave 2 / Full Cave.
4.6
Förtydligande av de nämnda metoderna för
stagehantering.
5.2
Uppdaterat medlemmar i referensgruppen.
5.3
Korrigering av krav för att få agera guide.
Referens till kapitel 7 för att hitta gästers
formella behörighet.
5.4
Rensat och förtydligat kraven på
rebreatherdykare. Numera gäller
grundkurs + 20h för sjön samt Cave 2 +
grundkurs + 50h för overhead.
Ökat kraven på erfarenhet av grotta/gruva
efter Cave 2 certifiering för Level 3, 4 och
5.
5.4.4
Minskat förkravet för andra botten från
Normoxic Trimix (dubbla dekogaser) till
Tech 1 (en dekogas) med diverse extra
krav.
6
Rensat och förtydligat kraven på
rebreatherdykare.
7
Lagt till kapitel som beskriver de olika
utbildningsorganisationernas behörigheter
efter genomförd Cave 1/ Intro to Cave
resp. Cave 2 / Full Cave.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
6
2010-11-28
JP
2010-11-28
7
1 Bakgrund
I syfte att dokumentera säkerhetsrutinerna i Sala samt destillera de
överenskommelser som löpande gjorts i projektet har detta dokument
sammanställts.
Dokumentet är inte alltid speciellt detaljerat. Om du inte förstår vad som avses
med en specifik punkt är det upp till dig som dykare att ta reda på innebörden
innan du går i vattnet. Vid eventuella tvetydigheter/oklarheter i dokumentet har
projektledaren tolkningsrätt i väntan på uppdaterat dokument. Grundtanken är att
samtliga beslut som berör projektet, t.ex. tillägg, ändringar och nya tolkningar av
detta dokument, ska kommuniceras via e-post så snart de tas. Syftet är däremot
inte att hantera beslutsprocessen i projektet genom polsk riksdag via e-post.
Dokumentet är uppdelat i 5 huvudsakliga delar:
•
Rollbeskrivningar vid dykningar
•
Larminstruktion i händelse av olycka
•
Summering av riktlinjer för dykningar
•
Dykmålsbegränsningar
•
Rebreathers
2 Rollbeskrivningar
Detta kapitel beskriver översiktligt de olika roller som projektet har definierat.
Fördjupande information om respektive roll finns även i kapitlet
Summering av riktlinjer för dykningar.
All dykning sker tillsammans med dykledare och under överseende av Surface
Manager och räddningsteam. Det finns därför 4 olika funktioner hos dykarna i
Sala Silvergruva.
2.1.1 Dykledare
Dykledaren är den som står i direkt kontakt med Sala Silvergruva under ett
specifikt dyk. Dykledaren ansvarar för att nycklar och
kommunikationsutrustning finns och fungerar. Det är även dykledarens ansvar
att lägga upp dykningarna efter individuella önskemål och projektets mål. Detta
skall göras genom briefing med dykarna innan dykning sätts igång och
debriefing när dykningarna avslutats. Det är även dykledarens ansvar att utse
Surface Manager. Dykledaren är ytterst ansvarig för säkerheten på dykplatsen.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
8
2.1.2 Surface Manager
Surface Manager är utsedd av dykledaren och är dennes förlängda arm. Surface
Manager skall vara utbildad Rescue Diver inom PADI, NAUI, CMAS eller
motsvarande och bära Gul väst under tjänst. Surface Manager kan vara en och
samma under en dag eller bytas ut. Dykledaren kan även vara Surface Manager.
Surface Manager ansvarar för att dykningarna sker i den bestämda
ordningsföljden och att dykare rapporterar i och urgång. Surface Manager
ansvarar även för att det finns räddningsteam när dykare finns i vattnet.
I korthet:
Ytsupporten bemannas *alltid* av minst två personer varav den ena *alltid*
•
är ansvarig Surface Manager
•
har den gula västen på sig
•
finns på flotten
•
bevakar radion och Dive Rooster
•
Vissa dyk kräver att ytsupporten förstärks med supportdykare / in-watersupport. Detta gäller i korthet samtliga dyk på Level 4 och djupare, samt
vissa dyk redan på Level 3. Mer info framgår av kapitel 5.4.
Byte av ansvarig Surface Manager sker genom att västen och radio etc. fysiskt
överlämnas. Den avgående SM svarar för att den nya får all tillgänglig
information.
En checklista för Surface Managers ansvarsområden finns i
Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare.
En beskrivning av hur radion fungerar finns i
Appendix B: Användarhandledning gruvans nya radioapparater.
Ett exemplar av dessa dokument förvaras i 1:a hjälpenlådan som hänger på
staketet vid flotten.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
9
2.1.3 Räddningsteam
Räddningsteam skall bestå av minst 2 dykare och vid dykningar till max 34
meters djup vara utrustade för att kunna genomföra minst 20 minuters dykning
på max 34 meters djup. Detta innebär räknat på 20 liters förbrukning minst 110
bar i bakgaspaketet eller minst 50 bar kvar + full stage samt eventuell dekogas.
Vidare skall räddningsteam utöver standardutrustningen för grott/gruvdykare
vara utrustade med minst 1 reel.
OBS!
Från och med Level 4 (se kapitel 5.4) finns ett krav på att organisationen på
dykplatsen ska genomföras i projektform och således innefatta räddningsdykare.
Syftet med skrivningen ovan är inte att i detalj beskriva hur ett räddningsteam
ska vara utrustat och uppträda. Snarare är det en beskrivning av absoluta
minimikrav för att överhuvudtaget få avdela ett räddningsteam, dvs. en
begränsning som syftar till att inte huvudlöst utsätta ytterligare dykare för fara
oavsett vilket dykdjup de ska operera på.
2.1.4 Dykteam
Dykteam kan bestå av projektdykare eller dykguide med gästdykare. De
individuella dykteamen ansvarar för att inte dyka innan klartecken från Surface
Managern och att dyka inom sin utbildning/erfarenhet och fastställda gas- och
tidsregler samt att följa tiden man angett till Surface Managern. Efter
projektdykningar är teamen skyldiga att skicka dykrapport till dykledaren.
Samtliga dyk loggas på projektets webbplats.
Dykteamen kan även ha specifika uppgifter, t.ex. bottendykare eller
supportdykare.
2.1.5 Supportdykare
Från och med Level 4 samt i vissa fall redan på Level 3 (se kapitel 5.4) finns ett
krav på att organisationen på dykplatsen ska genomföras i projektform och
således innefatta supportdykare.
Exakt *hur* supportdykarna utnyttjas bestäms av bottenteamet. Det enda som är
definitivt är *att* supportdykare ska användas.
Supportdykare (deep support team) möter upp bottendykarna någonstans mellan
det att bottenteamet återkommer till första botten och 21m gasskifte.
Supportdykarna lämnar bottenteamet som allra tidigast efter att 21m gasskifte
genomförts lyckat.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
10
Om deep support team lämnar bottendykarna lämnar man i samband med detta
lämpligtvis över ansvaret för den avslutande dekompressionen till ett eller flera
shallow support team beroende på den aktuella svårighetsgraden på dyket. Målet
är att inte låta det djupa teamet dekomprimera på egen hand, men den
tillgängliga projektbemanningen avgör om supportdykarna består av ett eller
flera team samt när supporten får lämna bottendykarna.
Supportdykare medför extra dekompressionsgas för att kunna assistera från
första botten och grundare, men behöver inte vara beredda att kunna dyka
djupare än första botten om inget annat särskilt uttalas.
Bottendykarna svarar för att supportdykarna har den reservgas som krävs för
dyket. Supportdykarna svarar själva för att medföra sin egen gas som behövs för
uppgiften.
I samband med projektdyk tilldelar projektledaren alt. Surface Manager
uppgifter till de närvarande dykarna. Målet är att dessa uppgifter ska vara
presenterade så långt i förväg som möjligt, men den exakta organisationen
spikas inte slutgiltigt förrän på plats i Sala när det slutliga deltagandet är ett
faktum.
Om dyk som kräver supportdykare ska genomföras i samband med fundives
svarar bottendykarna för att stämma av i god tid med de tilltänkta
supportdykarna. Bara för att ett team känner för att dyka på Level 4 och djupare
kan man inte förutsätta att de dykare som kommit till Sala för att nöjesdyka ska
ställa upp som supportdykare. Dykare som anmäler sig till dyk som annonseras
som projektdyk kan dock förvänta sig att dykledaren disponerar dem på ett eller
flera sätt beroende på uppgifter som ska genomföras vid detta tillfälle. Detta
gäller oavsett om det är ett sedan länge inplanerat projektdatum eller ett mer
spontant kvällsdyk som annonseras som projektdyk.
2.1.6 Rollfördelning
I samband med projektdyk finns en preliminär rollista på projektwebben. Det är
projektledaren alt. Surface Manager som tilldelar preliminära uppgifter till de
anmälda dykarna utifrån de uppgifter som ska lösas under dagen. Den exakta
rollfördelningen spikas av förklarliga skäl inte förrän på plats i gruvan när man
har dagens bemanning på plats.
I samband med fundives delar samtliga närvarande på uppgifterna som behöver
lösas. Om ett team har speciella önskemål som behöver lösas (supportdykare,
ytsupport vid kursdyk, etc.) ska dessa vara presenterade i god tid och
accepterade av de tilltänkta resurserna redan innan man är på plats i gruvan.
Förutsätt inte att alla andra ska planera om sin egen nöjesdykning bara för att
inte du kan presentera dina önskemål i god tid.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
11
3 Larminstruktion
Checklista för larmning och vad som behöver göras i händelse av en olycka
framgår av Appendix C: NÖDPLAN VID DYKERIOLYCKA. Detta appendix
finns tillgängligt i 1:a hjälpenskåpet i anslutning till flotten.
Om en olycka är framme skall vi:
1. Meddela Surface Manager.
2. Surface Manager larmar räddningsteam (enligt nedan) och meddelar
samtidigt Dykledaren.
3. Dykledaren beslutar sedan om vilken insats som behövs sättas in. I de
fall dykledaren är oanträffbar beslutar Surface Manager i dennes ställe.
4. Dykledaren/Surface Manager ordnar för evakuering samt kontakt med
Sala Silvergruva.
Kom ihåg!
Vad som än händer i samband med en eventuell olycka så finns officiellt
chansen att återfinna en borttappad dykare vid liv. Så fort som någon påstår att
"det är kört" så kommer gruvan att stängas för all dykning av Polisen, men tills
dess så kommer ingen att hindra oss från att agera för att få ut den som saknas.
I händelse av olycka larmas enligt något av nedanstående alternativ:
1. Larma SOS via handburen radio
2. Larma SOS via hissarna
3. Larma SOS via handhållen radio där samtalet reläas via mobiltelefon
Om alternativ 1-2 misslyckas återstår att försöka larma genom att via
telefonboken i de handburna radioapparaterna få kontakt med någon på
markytan. Åtminstone fyra mobiltelefoner finns inlagda i samtliga
telefonböcker på radioenheterna.
4. Larma SOS via mobiltelefon från ytan
Första alternativet är att ta hissen upp till markytan, alternativ två är att
klättra upp genom Gustaf III:s schakt.
Beroende på omfattningen av olyckan möter en person antingen upp
ambulans/räddningstjänst vid markytan. Om så inte är möjligt pga. att ingen
person kan avvaras från olycksplatsen under tillräckligt lång tid ställs antingen
dörren in till hissarna upp alternativt att räddningstjänsten får forcera dörren.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
12
3.1 Larmning vid enklare problem
I händelse av enklare problem, t.ex. att hissar fastnar, larmas inte nödvändigtvis
gruvans reparatörer. Enligt överenskommelse med gruvan är det orimligt att
deras ende kompetente hissreparatör (Jonny) ska ha ständig jour.
Detta innebär i praktiken att vi utanför ordinarie öppettider enbart larmar om
någon sitter fast i hissen. Om hissarna fastnar med oss kvar nere i gruvan lämnas
utrustningen kvar, samtliga klättar ut via stegarna i Gustaf III och sedan
underrättas gruvan i samband med ordinarie öppettider.
Detta gäller både kvällar och helger, dvs. alltid utanför ordinarie öppettider.
3.2 Strömavbrott
Ledbelysningen i gruvan fungerar i 48 timmar efter ett strömavbrott och det
enda praktiska problemet som ett avbrott skulle resultera i är att hissarna skulle
sluta fungera. Enligt gruvan finns ett reservaggregat som ska kunna driva
hissarna och detta aggregat har Räddningstjänsten tillgång till. Reservuttag finns
i elskåpet direkt till vänster om entrén till Knektschaktet/hissarna varför det är
viktigt att det aldrig parkeras några bilar som blockerar tillgången till skåpet.
Victoriasalen/Namnlösen alt. Gästabudssalen kommer att fungera som väntsal
tills reservkraften har inkopplats. I värsta fall får dykarna klättra till markytan
genom Gustaf III:s schakt, dock är inte detta något praktiskt alternativ om det
gäller att evakuera en skadad dykare i samband med strömavbrott.
Det förekommer relativt ofta att jordfelsbrytare eller säkringar löser ut. Ett
elskåp finns inne i Viktoriasalen / Namnlösen men den mest troliga felkällan
finns i direkt anslutning till hissarna, högt uppe på väggen alldeles bredvid den
trappa som leder ner till 160 metersnivån.
4 Summering av riktlinjer för dykningar
Detta kapitel beskriver de rutiner som har växt fram utifrån både skarpa problem
och teoretiska diskussioner. För den intresserade finns mängder av
mailkonversation i mailinglistans historik (via groups.yahoo.com).
Grundfilosofin är och har alltid varit att inte göra någonting som kan riskera
projektets framtida tillgång till dykplatsen.
OBS att ett antal checklistor och beskrivningar finns i Säkerhetslådan som
hänger på staketet i anslutning till flotten.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
13
4.1 Från planering till genomförande
Den som lägger ut aktiviteten på projektets webkalender är ansvarig Dykledare
för dagen och svarar för att
•
i samband med skapandet av aktiviteten i kalendern kryssa i checkboxen
som anger att information om dykningen förmedlas till Sala Silvergruva
AB och Räddningstjänsten.
•
om dykningarna ska påbörjas innan receptionen har öppnat (vilket oftast
är fallet) verifiera vilken lokal som vi kan använda för ombyte för att inte
vår aktivitet ska krocka med gruvans betalande gäster. Detta görs genom
att ringa till gruvans reception, 0224-67 72 50.
•
ordna med marksupport via telefonlista i "hjälmförrådet" vid entrén till
hissarna. Kom överens om en larmtid i händelse av att dykarna inte hört
av sig.
•
verifiera att samtliga deltagare har fyllt i gruvans liability waiver innan
dykning påbörjas. Om någon deltagare är osäker alt. vet att denne inte
har fyllt i finns tomma blanketter i en pärm som ligger i förrådsgången
längst in i Victoriasalen. För säkerhets skull skriver vi dessa waivers med
både dykare och ytsupport, dvs alla besökare som vi tar med till gruvan.
•
"checka-ut" mot marksupporten när dykningarna är avslutade och
samtliga är på landbacken igen.
•
genomföra förbindelseprov
o mot receptionen (ropa upp radio #1) när de öppnar
o mellan våra två radioapparater innan nedstigning i gruvan för att
säkerställa att alla kan hantera radioapparaterna.
o Om marksupporten finns tillgänglig via telefonlista i radion,
genomför förbindelseprov nere vid flotten.
o Utskrivna exemplar av Appendix B: Användarhandledning
gruvans nya radioapparater finns i anslutning till laddarna i
hjälmförrådet, i ”fickan” i båda hissarna samt i nödlådan vid
flotten.
•
gå igenom och verifiera samtliga punkter på ytsupportens checklista
Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare som finns i
Säkerhetslådan innan några dykare släpps i vattnet.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
14
4.2 Hantering av hissar
Följande riktlinjer ska alltid följas när det gäller användningen av hissarna:
•
I största möjliga mån ska alltid en radio medföras i samband med
hisstransporter.
•
Även om alla får plats i en hiss, ska båda hissarna användas för att inte
riskera att samtliga sitter fast i samma hiss. Detta gäller framförallt vid
tidpunkter när gruvan inte har öppet. Avsteg kan ibland behöva göras
pga. gruvans ordinarie verksamhet.
•
Radioapparaterna åker aldrig i samma hiss.
•
Hissarna skickas alltid upp till markytan för att säkerställa att de
fungerar. Dels för att alltid finnas tillgängliga för den ordinarie
verksamheten, men framförallt eftersom hissarna inte verkar klara
vattendroppet nere i gruvan. Den tidigare rutinen att korta larmtider
genom att ha en hiss kvar på 155m i samband med dyk på vardagkvällar
är således inte ok längre.
4.3 Hantering av Dive Rooster
Surface Manager svarar för att gå igenom checklista på baksidan av dive rooster
/ skrivskiva innan någon släpps i vattnet.
Teamen svarar själva för att skriva ner tid/djup/dykplan på rooster, gärna innan
utrustningen kläs på.
Ytsupporten underlättar givetvis, men ansvaret vilar alltid på dykarna.
Tiden som anges på dive rooster är yta-yta. Så snart som ett team upptäcker att
man inte kommer att kunna hålla sin tidplan meddelar man detta genom att
signalera via den skrivskiva som alltid hänger från flotten. Ytsupporten svarar
för att även bevaka skrivskivan, men det är teamen som så tidigt som möjligt ska
meddela den modifierade planen.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
15
4.4 I anslutning till flotten
På flotten finns på båda sidor line-cutters och krokar (som klippas runt
manifolden) för att snabbt kunna klippa loss både en skadad dykare och dennes
teamkamrater utan att behöva fundera på var utrustningen tar vägen.
Nödgas för räddningsscenarios (utöver Oxybox som alltid finns på flotten) finns
kontinuerligt lagrade i gruvan. I skrivande stund finns
•
2 st kompletta 2*12
•
2 st 80cuFt (riggade)
att användas för eftersök. Övrig utrustning tas från räddningsdykarnas egna
riggar.
Inget ytsim i Christinasjön pga tidigare ras. Undvik om möjligt även den
grundaste delen av "sockertoppen" på andra sidan sjön sett från flotten, simma
istället runt för att inte ligga rakt under schaktet.
Inga vandringar utanför avspärrade/säkrade områden (dvs. de som besöks av de
guidade turerna) utan att
•
Lov har inhämtats från gruvan/Johnny
•
Utflykten sköts med stöd av vår egen ytsupport (tid&plan etc.)
4.5 Teamindelning och val av dykmål
Nya projektmedlemmar spenderar alltid åtminstone delar av de två första
dykdagarna som genomförs på egen hand, dvs. utan sällskap av mer erfaren
projektmedlem, i Christinasjön och/eller längs Rinmanrutten. Svårighetsgraden
ökas därefter i samråd med mer erfarna projektmedlemmar. Jumps genomförs
inte någonstans i systemet förrän teamet kan mainline i området där jumps ska
genomföras (Exploration undantaget).
Riktlinjer för successiv stegring av svårighetsgraden finns i kapitel 5.
Samtliga dykare i teamet ska uppfylla riktlinjerna för vad som krävs för
det aktuella dyket.
All dykning i Sala Silvergruva sker på ens egen formella certifikatnivå. Detta
innebär förenklat att Cave 1 / Intro to Cave dyker enligt nedan:
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
•
Enbart bakgas enligt de gasregler som aktuell utbildningsorganisation
tillämpar.
•
Enbart dykning med direktuppstigning.
•
Enbart dykning längs befintlig mainline dvs. inga jumps alt. begränsat
antal jumps om aktuell utbildningsorganisation sanktionerar detta.
16
En mer detaljerad beskrivning av innehåll samt behörigheter för den certifierade
dykaren i de vanligaste utbildningsorganisationernas olika nivåer finns i
kapitel 7.
Dykning sker om möjligt alltid i 3-team. 2-team tillämpar modifierade
gasbegränsningsregler, 4-team dyker alltid i 2+2 för att veta vem som tar hand
om vem i händelse av problem.
Ju mer avancerade dyken blir, desto större krav på att teammedlemmarna
verkligen litar på både varandra och att alla kan hantera både sin egen utrustning
och samtliga i teamets utrustning. Det räcker inte att en gång för länge sedan ha
kunnat göra valve-drills eller ta loss sina backuplampor, det måste kunna göras
med den utrustning som används av varje dykare under det aktuella dyket.
Som minimum görs alltid
•
bubble check
•
modified valve drill
verifiera att kranarna nås och är öppna.
•
modified S-drill
OC: visa att longhose går fri och verifiera att backupen fungerar.
RB: verifiera att bailout fungerar.
Detta genomförs i Christinasjön innan teamet lämnar öppet vatten på
vägen in i systemet för att säkerställa att vår allra viktigaste tillgång – gasen
– alltid finns till hands som planerat.
Se även avsnittet om mixade team (OC/RB) i kapitel 6.1 - Teamindelning.
Dykning sker om möjligt i omgångar, växlingar behöver däremot inte
nödvändigtvis ske på bryggan utan kan göras i vattnet. Minimalt antal personer
på ytan är däremot *alltid* två personer. Möjliga minimibemanningar:
• Ett 3-team + två ytsupport
• Ett 2-team med extra gas som inte räknas med i 1/3-delar (eller den
gasbegränsningsregel som teamet väljer att följa) + två ytsupport
Optimalt är minst två 3-team som dyker i omgångar.
För att i så hög utsträckning som möjligt undvika att starta ras med
utandningsbubblorna genomförs inga dyk i s.k. bockorter. Även andra delar av
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
17
gruvan som bedöms som osäkra lämnas utanför både markerade rutter och där
genomförs heller inga projektdyk i utforskningssyfte.
4.6 Gashantering
Samtliga flaskor är tydligt märkta enligt normala rutiner för MOD&Mix.
Enbart dykare med minst Cave 2 involverar O2 i sin dykplanering. Alla dykare
med minst Tech 1 medför däremot alltid minst en riggad flaska med O2 till Sala,
oavsett om man avser använda den personligen i vattnet eller inte. Syftet är att
alltid ha tillgång till ”obegränsat” med O2 i händelse av olycka. O2 riggas
antingen i dropplina från flotten, på decotrapetsen alt. medförs in i systemet.
Gasbyten görs aldrig on-the-fly, gäller både bottengas och decogas. Signalera
teamet, observera varandra, hela teamet skiftar "samtidigt" oavsett förbrukning,
säkerställ OK från samtliga innan simmandet fortsätter.
Respektive team svarar för att ha en gemensam plan för hur stageflaskor ska
hanteras. Exempel på vanliga metoder är
•
”cave”-metoden / Florida-metoden
att dyka en eller flera stageflaskor till tio bar mer än hälften kvar och
därefter lägga ifrån sig stagen och byta till bakpaket eller nästa stage.
Man dyker fortfarande efter tredjedelsregeln, men räknar om så att
dykaren bär med sig och således under hela dyket har tillgång till
huvuddelen av reservgasen i bakpaketet.
•
"vrak"-metoden
att andas ner (nästan) hela stageflaskan och därefter kliva över på bakgas.
Alternativ för denna metod är att antingen lägga ifrån sig stageflaskan
när den är tom eller bära den tomma flaskan med sig.
•
Någon annan metod som teamet väljer
Oavsett vilken metod som väljs dyker hela teamet enligt samma metod.
Respektive team svarar även för att ha en plan som fungerar oavsett vilken rutin
som används. T.ex. är det olämpligt för 2-team att dyka stageflaskor tills de är
tomma.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
18
4.7 Jumps
Innan ett dykteam genomför jumps ska teamet känna sig hemtama längs den
mainline (gul lina) där det planerade jumpet ska genomföras. Detta gäller oavsett
om jumpet genomförs via en egen jumpspool eller via någon av de projektspools
som ibland finns i systemet.
Grundregeln är att samtliga utplacerade jumps tas hem under samma dykdag. I
samband med t.ex. projektdyk eller dyk som genomförs med hjälp av ett eller
flera setupdyk kan jumps kvarlämnas i systemet.
I de fall jumps kvarlämnas i systemet ska dessa dokumenteras på Dive Roster. I
huvudsak används de grönmarkerade projektspoolarna till semi-permanenta
jumps, dvs jumps som är avsedda att kvarlämnas i systemet till dess att en
specifik uppgift är slutförd.
Utplacerade projektspoolar hanteras alltid som fasta T:n och märks med
personliga non-directional markers efter behov. Utöver markeringar som behövs
för att hitta hem markeras alltid projektspoolar med minst en personlig
non-directional marker per team i anslutning till spoolen. Syftet är att inte
riskera att någon blir kvar innanför ett bortstädat jump, dvs. den som får för sig
att städa bort en projektspool kommer direkt i anslutning till spoolen att se att
någon använder sig av linan.
Att flera team delar på samma jump är förenat med en hel del potentiella
problem, men med tanke på att antalet dykare i Sala är begränsat är det praktiskt
möjligt så länge som ett antal enkla regler följs.
Om flera team delar på samma jumpspool ska alltid
•
Delandet vara överenskommet i förväg
•
Det team som använder sig av någon annans jumpspool markerar linan i
anslutningen till spoolen med en personlig non-directional marker
(cookie eller klädnypa markerad med namn).
•
Proceduren för att städa bort jumpet ska vara extremt kontrollerad och
sanktionerad av samtliga närvarande dykare för att inte riskera att någon
hamnar innanför ett bortstädat jump.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
19
4.8 Utbildningsdyk
Utbildningsdyk får genomföras i gruvan under förutsättning att samtliga
utbildningsdyk koordineras med projektledaren som avgör om de aktuella dyken
är lämpliga utifrån de aktuella förutsättningarna.
I förutsättningarna ingår att ta hänsyn till bland annat
•
Vad tillför utbildningsdyken till projektet?
•
Tidpunkt för dyken; krockar det med någon annan planerad aktivitet i
gruvan, antingen för projektgruppen eller för Sala Silvergruva AB.
•
Erfarenhetsnivån på både elever och instruktör.
Vid vidareutbildning av projektmedlemmar ställs lägre krav på
instruktörens erfarenhet av dykning i silvergruvan då eleverna förutsätts
kunna systemet tillräckligt bra. Vid grundutbildning av potentiella
projektmedlemmar krävs däremot att instruktören är godkänd för
dykning på minst Level 4.
•
Grundkravet för utbildningsdyk i silvergruvan är att eleverna har
genomfört huvuddelen av kursdyken och i princip har kvar att skaffa sig
erfarenhet av grott/gruvdykning samt tillämpa det de redan kan. Av flera
anledningar ska gruvan inte användas till att lära sig personliga skills
utan för att i gruvmiljö kunna finslipa dem.
Utbildningsdyk ska planeras under samma förutsättningar som övriga dyk i
silvergruvan. Elever under utbildning dyker självfallet tillsammans med
instruktör.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
20
4.9 DPV / scooter
Huvudtanken är att användandet av DPV / scooter begränsas till dyk där
utrustningen tillför något mer än enbart komplexitet. Det är upp till den
ansvariga Surface Managern att avgöra om DPV / scooter är motiverbart vid det
aktuella dyket och anledningen är att de inverkar allt för mycket på miljön i
gruvan.
För att minimera riskerna med DPV / scooter gäller följande förkrav för
användning i Sala Silvergruva. Dykaren ska:
•
ha genomfört minst 40 timmars dykning i Sala Silvergruva.
•
vara väl förtrogen med scooterdykning.
Detta innefattar inte enbart att kunna manövrera utrustningen, utan även
att kunna hantera både DPV och gashaverier t.ex. gasdelning.
•
ha dykt den aktuella sträckan utan scooter och vara medveten om
gasbehovet för att simma hem vid scooterhaveri.
•
medföra extra gas utöver vanliga 1/3-delar, mängden beror på
svårighetsgraden på dyket.
Syftet med begränsningarna är att tillse att alla dykare har tillräcklig erfarenhet
av både miljö och utrustning för att på så sätt.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
21
5 Dykmålsbegränsningar
5.1 Bakgrund
Detta kapitel reglerar hur ökande svårighetsgrad på dykningarna i Sala
Silvergruva ska hanteras för att både enskilda dykare och projektet ska få
maximala fördelar och samtidigt bevara en hög säkerhetsnivå. Det något
förenklade huvudsyftet med kapitlet är således att beskriva vad som krävs av en
dykare för att genomföra ett specifikt dyk.
Grundkravet är fortfarande att samtliga dykare i overheadmiljö har genomgått
alt. håller på att genomgå en formell utbildning i grott- eller gruvdykning.
Respektive dykares formella behörighet ska alltid respekteras med avseende på
t.ex. mainline, gasregler, jumps etc. Beroende på erfarenhetsnivå på en specifik
dykare begränsas dykningarna mer eller mindre. Även för formellt sett no-limitutbildade dykare kommer däremot begränsningar att finnas.
Av förklarliga skäl kommer aldrig detta kapitel att kunna bli fullständigt
komplett. Tolkningen av innehållet behöver således praktiseras tillsammans med
en gnutta praktiskt förnuft.
5.2 Grundtanken
Huvudsyftet med begränsningarna är två:
- Att vara så säker som möjligt att dykningarna genomförs så
säkert som möjligt för både erfarna och mindre erfarna dykare.
- Att försöka tillse att hela projektgruppen har en gemensam
miniminivå vad gäller kunskap om systemets uppbyggnad i syfte
att göra planeringen av projektdyken enklare.
Den första punkten omfattar självfallet både projektgruppen och externa gäster,
medan den andra punkten enbart berör projektgruppens medlemmar.
Kraven på erfarenhet för att gå vidare till nästa nivå gäller även retroaktivt, dvs.
både gamla rävar och nyblivna projektmedlemmar ska utvärdera sina personliga
loggar och presentera sin personliga tolkning av var man anser att man befinner
sig på skalan. Arbetsgruppen som kommer att utvärdera de personliga
tolkningarna samt göra egna "godtyckliga" bedömningar av dem som inte
lämnar in sitt underlag består tills vidare av Stefan Hogeborn, Mikael Fridholm,
och Jonas Pavletic.
I vissa speciella fall kan undantag från regelverket tillämpas i syfte att t.ex. fylla
upp kompletta team i samband med projektdyk. Huvuddelen av teamet ska dock
uppfylla kravet på erfarenhet för den aktuella nivån och detta ska ske i
samförstånd mellan det aktuella dykteamet och Dykledaren.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
22
5.3 Externa gäster
För externa gäster gäller följande begränsningar:
- All dykning sker strikt baserat på gästernas formella behörighet
och erfarenhet. Vad detta innebär framgår av kapitel 7.
- Ingen dykning sker djupare än första botten (Level 3) med
externa gäster om inte gästerna även uppfyller förkraven som
listas i kapitel 5.4.
- Ingen dykning i områden som inte är utforskade och korrekt
markerade med projektgruppens fasta linor.
- Eventuella jumps görs enbart efter att ha utvärderat
erfarenhetsnivån hos de externa gästerna i kombination med
erfarenhetsnivån hos de guidande projektgruppsdykarna.
- Strävan är att bygga upp svårighetsgraden successivt även för
externa dykare. Nivåerna som beskrivs i kapitel 5.4 ska användas
som utgångspunkt, även om inte antalet dyk på respektive nivå
följs.
- Rättigheten att guida dykare är inte kopplad till om man är
projektmedlem eller prospect eftersom vi historiskt har haft
prospects med betydligt mer erfarenhet av systemet än vissa i
projektgruppen.
- Samtliga projektmedlemmar/prospects som har genomfört minst
20 timmar i Sala Silvergruva har rätt att guida dykare på samma
nivå som de själva är godkända att dyka på egen hand. Guidning
genomförs självfallet enbart i områden man redan kan ordentligt
själv, dvs. guiden ska med marginal uppfylla kraven för att
genomföra den nivå av dyk som är planerade.
- Samtliga projektmedlemmar och prospects har rätt att bjuda in
externa gäster. Om man inte själv har behörighet att guida är man
dock ansvarig för att ordna en behörig guide samt att man själv
förväntas dyka tillsammans med guiden och det inbjudna teamet
om man inte kommer överens om annat med guiden.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
23
5.4 Svårighetsnivåer
Detta kapitel innehåller en lista över olika svårighetsnivåer i gruvan och
respektive nivå har ett antal begränsningar kopplade till sig.
Följande nivåer har identifierats:
•
Level 1 – Christinasjön
•
Level 2 - Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt
•
Level 3 - Första botten i dålig sikt (30-40 meter)
•
Level 4 - Andra botten (40-60 meter)
•
Level 5 - Tredje botten (60-80 meter)
•
Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter)
Loggarna på www.fridholm.se/sala är den officiella listan över dyktid i Sala och
kommer att användas som underlag för bedömningar av den enskilde dykaren.
Här finns även en motsvarande lista över vilken dyknivå enskilda
projektmedlemmar/prospects är godkända att genomföra. OBS att listan har
samma nivå/svårighetsindelning som detta kapitel men tar enbart hänsyn till
tid loggad i Sala. Se respektive nivå för eventuella ytterligare förkrav.
Det är den enskilde dykarens uppgift att tillse att loggarna är rättvisande
avseende den personliga erfarenheten i Sala.
En kort förklaring av respektive begränsning hittar du nedan:
- Minimum förkrav
Listar de formella och praktiska förkrav som finns för att komma
i fråga för dykning på denna nivå.
- Minimum antal dyk på denna nivå
Anger det minsta antal dyk på den aktuella nivån innan dykaren
kan komma ifråga för uppgradering till nästa nivå.
- Minimum antal dyk innan jumps
Anger det minsta antal dyk längs mainline på den aktuella nivån
innan dykaren anses tillräckligt kunnig för att få genomföra
jumps.
- Minimerad projektform
Avser den ytorganisation som används vid t.ex. djupare
projektdyk. Denna form av ytorganisation kan användas både vid
regelrätta projektdagar och mer improviserade projektaktiviteter
under t.ex. kombinerade projekt-/nöjesdyk under kvällstid.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
24
5.4.1 Level 1 - Christinasjön
Minimum förkrav gemensamma för Open Circuit och RB (SCR/mCCR/eCCR):
- Fundamentals / Intro to Tech eller motsvarande och van vid kalla
vatten, nattdyk, linhantering och sin egen utrustning.
- Lämnar dykare 6 meters linan eller decotrapetslinan ska alltid en
egen lina dras oavsett om dykarna är caveutbildade eller inte.
Syftet är att inte lämna öppet vatten samt att se till att man alltid
har en egen lina att följa hem. Max längd på teamets lina är 30
meter. OBS att linan inte får fästas direkt i 6 meters linan då
denna enbart används för korta jumps. Gör således även fast
reel/spool i något i nära anslutning till infästningen i 6m-linan.
Minimum förkrav Open Circuit:
- Dubbelflaska med isolerkran och dubbla regulatorer.
- Trots att vi befinner oss i öppet vatten ska all dykning
genomföras enligt tredjedelsregeln och inga dyk påbörjas med
mindre än 3300 liter bakgas. Tredjedelarna räknas aldrig om
under dyket och dykarna ska vara tillbaka uppe på flotten som
allra senast med 1100 liter gas kvar i flaskorna om dyket startats
på miniminivå.
Minimum förkrav RB (SCR/mCCR/eCCR):
- Formell grundutbildning på aktuell maskin
- Minst 20 timmar erfarenhet efter genomförd grundkurs på
aktuell maskin
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
25
5.4.2 Level 2 – Hela systemet ner till 33 meter i bra sikt
Denna nivå är uppdelad i flera delar i syfte att kunna hantera både erfarna och
mindre erfarna grott/gruvdykare.
Erfarna grott/gruvdykare med
•
minst Cave 1 / Intro to Cave och
•
minst 30 timmars erfarenhet av grott/gruvdykning efter kurs varav
minst hälften i kalla vatten
har behörighet att efter eget huvud planera sin egen dykning i hela Sala
Silvergruva så länge som all dykning sker i området med bra sikt.
Detta innebär i praktiken att dykningen begränsas av Level 2c. För att få
fortsätta på Level 3 måste alla krav till och med Level 2c vara uppfyllda.
En RB-dykare som i övrigt uppfyller kraven för rebreatherdykning i Sala anses
uppfylla kraven på en erfaren grott/gruvdykare oavsett om de 30 timmarna är
genomförda OC eller med RB.
Dykare som inte uppfyller de ovan uppställda kraven på Erfarna
grott/gruvdykare tar sig successivt genom Level 2a, Level 2b och Level 2c enligt
de på respektive nivå fastställda kraven.
Mindre erfarna dykare dyker lämpligtvis tillsammans med mer erfarna dykare
för att få en behagligare inskolning, en tydligare bild av var i systemet man
verkligen varit under dyket och i praktiken ett slags informellt mentorskap.
Observera att syftet med nivåerna inte i första hand är att begränsa gästande
dykare alt. nyblivna projektmedlemmar i sällskap av erfaren guide, utan snarare
mindre erfarna projektmedlemmar under deras inledande dyk utan en hjälpande
hand.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
26
5.4.2.1 Level 2a – Rinmanrutten (15 m)
Minimum förkrav:
- Open Circuit:
Cave 1 / Intro to Cave
- Open Circuit / RB:
Minimum tre dyk och tre timmar på Level 1 - Christinasjön eller att hälften
av dyktiden under de första tre dyken spenderas i Christinasjön.
- RB:
OC Cave 2 / Full Cave samt minst 50h erfarenhet av rebreather efter
grundkurs alt. formell grott/gruvdykarutbildning på aktuell rebreather, t.ex.
CCR Cave.
Minst tre dyk på denna nivå innan jump genomförs.
5.4.2.2 Level 2b - Tunnrumsrutten ner till insidan av Restriction (25 meter)
Minimum förkrav:
- Minst fem dyk och fem timmar på Level 2a – Rinmanrutten.
Minst tre dyk på denna nivå innan jump genomförs.
5.4.2.3 Level 2c - Första botten i bra sikt (33 meter)
Minimum förkrav:
- Minst fem dyk och fem timmar på
Level 2b - Tunnrumsrutten ner till insidan av Restriction
- minst 15 grott/gruvdyk och 10 timmar i Sala.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
27
5.4.3 Level 3 – Första botten i dålig sikt (30-40 meter)
Minimum förkrav:
- Cave 2 / Full Cave med minst 20h i grotta/gruva efter kurs.
- Minst 20 timmar i Sala varav hälften på Level 2c i bra sikt. Observera att
kravet på teamets allmänna kännedom om varandra i samband med dykning i
dålig sikt ökar med minskad personlig erfarenhet.
- Vissa dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs.
minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2
innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla
projektformen samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband
med både projektdyk och fundives.
Den exakta tolkningen av vilka dyk som kräver utökad support lämnas till
sunt förnuft, att tänka på vid planeringen är att det är stor skillnad mellan ett
no-deco-dyk längs Rinman i 120 minuter och 100 minuter på Level 3.
5.4.4 Level 4 - Andra botten (40-60 meter)
Minimum förkrav:
- Cave 2 / Full Cave med minst 40h i grotta/gruva efter kurs
- Normoxic trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 1, IANTD Adv Rec
Trimix eller motsvarande. För RB gäller motsvarande krav, t.ex.
minst MOD 2 för CCR.
Dykare som enbart är certifierade för en dekogas genomför dyket
med djup dekogas (≥21m, t.ex. EAN50 eller EAN32) som primär
gas, men medför bailout O2 till förslagsvis dekotrapetsen för att
inte behöva genomföra bakgasdekompression i händelse av
dekogashaveri. O2 används enbart till bailoutprofilen och kravet
är inte att se som ett godkännande att genomföra dyk med
multipla dekogaser trots avsaknad av formell utbildning.
- minst 30 timmar i Sala varav minst hälften på Level 2 & Level 3
- Minst 7 timmar i dålig sikt på första botten (Level 3).
- minst 5 grott/gruvdyk och 10 timmar djupare än 35 meter varav
hälften i kalla vatten.
Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration.
Samtliga dyk på denna nivå görs i minimerad projektform, dvs. med minst två
dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2 innehåller
beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen samt
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
28
riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk och
fundives.
5.4.5 Level 5 - Tredje botten (60-80 meter)
Minimum förkrav:
- Cave 2 / Full Cave med minst 80h i grotta/gruva efter kurs.
- Hypoxic trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 2 eller motsvarande. För
RB gäller motsvarande krav, t.ex. minst MOD 3 för CCR.
- minst 10 timmar på Level 4 - Andra botten
- minst 60 timmar i Sala
- minst 10 grott/gruvdyk och 15 timmar djupare än 55 meter varav
hälften i kalla vatten
Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration.
Samtliga dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs.
minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2
innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen
samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk
och fundives.
5.4.6 Level 6 - Fjärde botten och djupare (+80 meter)
Minimum förkrav:
- Cave 2 / Full Cave
- Hypoxic Trimix, t.ex. NAUI/GUE Tech 2 eller motsvarande. För
RB gäller motsvarande krav, t.ex. minst MOD 3 för CCR.
- minst 10 dyk på Level 5 - Tredje botten
- minst 80 timmar i Sala
- minst 10 grott/gruvdyk och 15 timmar djupare än 70 meter varav
hälften i kalla vatten
Om inte mainline finns installerad: Erfarenhet av original exploration.
Samtliga dyk på denna nivå kräver åtminstone minimerad projektform, dvs.
minst två dykteam (botten+supportdykare) och ytorganisation. Kapitel 2
innehåller beskrivningar av de roller som krävs för att uppfylla projektformen
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
29
samt riktlinjer för hur de olika rollerna tilldelas i samband med både projektdyk
och fundives.
5.5 Ackreditering för nästkommande nivå
Målet med systemet är självklart inte att begränsa dykningen in absurdum utan
att skapa bästa tänkbara förutsättningar för inlärning. Detta uppnås inte enbart
genom begränsningar utan även genom att mer erfarna dykare förmedlar
praktisk kunskap till mindre erfarna, t.ex. genom att dyka i gemensamma team.
Så snart som någon dykare anser sig uppfylla förkraven för att gå vidare till
nästa nivå anmäler denna detta till arbetsgruppen. Detta kan göras antingen i
förväg alternativt på dykplats, men anmälan ska även innehålla en plan för hur
man påbörjar sitt lärande av nästkommande nivå. T.ex. är det av förklarliga skäl
enklare att uppgradera en ensam dykare som kommer att ingå i ett redan
ackrediterat team än att uppgradera ett helt team med lika (o)erfarna dykare.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
30
6 Rebreathers
Grundkravet är att all overheaddykning med rebreather i gruvan kräver minst
formell grundutbildning på den aktuella rebreathern kombinerat med OC Cave 2
/ Full Cave alt. formell grott/gruvutbildning på rebreather, t.ex. CCR Cave.
Dessutom krävs minst 50h erfarenhet av rebreather efter grundkurs.
OW-dykning med rebreather i Christinasjön har separata förkrav som framgår av
kapitel 5.4.1.
6.1 Teamindelning
Huvudmålet ska alltid vara att dyka rena RB-team där samtliga dykare är
tillräckligt förtrogna med sin egen och teamkamraternas utrustning för att kunna
lösa akuta problem under vattnet. Alternativet är att dyka ett RB- och ett OCteam tillsammans. Att dyka rena mixade team är huvudsakligen inte att föredra.
Detta hindrar däremot inte RB-kunniga OC-dykare att vara en del av ett team så
länge som teamet tar hänsyn till det ändrade kravet på bailout. I korthet kan
sägas att bailouthantering i Sala inte är ett speciellt stort problem då systemet är
förhållandevis litet. Detta dokument kommer däremot inte att gå in djupare i
detta ämne då det är allt för omfattande, men det är upp till det enskilda teamets
samtliga medlemmar att vara överens om att den aktuella bailoutplanen är
tillräcklig.
Vad som menas med formuleringen tillräckligt förtrogen med sin egen och
teamkamratens utrustning beror på vilken utrustning som används. Grundkravet
är att samtliga i teamet ska veta hur man tar hand om de vanligaste RBproblemen för de aktuella maskinerna. Det allra mesta kan RB-dykaren hantera
själv utan mer inblandning än övervakning, men det är om/när dykaren blir mer
eller mindre medvetslös/okontaktbar som alla måste veta t.ex.
•
Hur gör jag för att få bort dykaren från loopen?
•
Hur fungerar i huvudsak HUD om sådan finns?
•
Hur verifierar jag PO2 i loopen?
•
Hur flushar jag loopen med O2 och/eller diluent om jag inte kan/vågar ta
bort personen från loopen?
•
Hur bärgar jag en dykare med RB (OC eller på loopen), dvs. hur
ventilerar jag lungorna för att minska flytkraften?
Det finns en mängd frågor som dykare i mixade team måste förstå sig på, och
det är upp till det aktuella teamet att tillse att tillräcklig kunskap finns hos de
inblandade dykarna.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
31
7 Behörigheter kopplade till formell grottutbildning
Detta kapitel beskriver de formella begränsningar som används inom Sala
Silvergruva med avseende på dykares certifiering. I huvudsak används
respektive utbildningsorganisations begränsningar och dessa listas nedan.
Enda avsteget från organisationernas riktlinjer gäller stagehantering för Full
Cave / Cave 2. Begränsningarna i listan nedan är hämtade från respektive
organisations utbildningsstandards med hjälp av de olika organisationernas
instruktörer.
Syftet med kapitlet är att göra det enkelt för exempelvis guider och dykledare att
hjälpa dykare att följa regelverket.
7.1 Intro to Cave / Cave 1
Generellt för alla Intro to Cave:
•
Dykning med direktuppstigning, dvs ingen dekompressionsdykning
•
Enbart bakgas, inga stageflaskor
•
Enbart dykning längs mainline, inga jumps/vägval
•
Inga circuits eller traverser om det inte går att genomföra inom aktuell
gasbegränsningsregel, dvs. utan ”point-of-no-return-markers”.
•
Maxdjup 100 feet/33 meter förutom IANTD Mine Diver som har 39
meter som maxdjup.
Hit räknas (ur vårt perspektiv) följande utbildningar:
•
GUE Cave 1 (med tillägg enligt kapitel 7.1.1)
•
IANTD Intro to Cave
•
IANTD Mine Diver (med tillägg enligt kapitel 7.1.2)
•
NAUI Cave 1 (med tillägg enligt kapitel 7.1.3)
•
NSS/CDS Intro to Cave
•
NACD Intro to Cave
•
TDI Intro to Cave
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
32
7.1.1 GUE Cave 1
Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom:
•
Max 1 jump/vägval
7.1.2 IANTD Mine Diver
Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom:
•
Dekompressionsdykning om man även är minst Tech 1 el. motsvarande,
men fortfarande enbart bakgas för bottenmix. Här ingår öven
dekompressionsdykning enligt t.ex. IANTD Adv EANx / Rec Trimix /
Adv Rec Trimix.
•
Max 1 jump/vägval
För er vetskap kan det vara värt att tänka på att kursen dykmässigt inte kräver
ens hälften så många dyk som huvuddelen av övriga utbildningar som listas
under Intro to Cave, enbart 4 dyk i overhead enligt standards. Förkraven är dock
högre (teknisk dykare), men erfarenheten av overheadmiljö är betydligt mindre
än för motsvarande cavekurser och inte ens inom IANTD kan man utnyttja
denna kurs för att senare genomföra en kortare Intro to Cave / Cave Diver.
7.1.3 NAUI Cave 1
Enligt de generella begränsningarna för Intro to Cave men dessutom:
•
Medför stageflaskor för nöd-dekompression, men räknas inte med i
gasplaneringen.
•
Max två jumps/vägval
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
33
7.2 Full Cave / Cave 2
Generellt för alla Full Cave:
•
Dekompressionsdykning enligt övrig certifiering, obs tidsbegränsningar i
form av max deco på t.ex. vissa IANTD tech kurser.
•
Maxdjup enligt övrig teknisk dykutbildning, *men* samtliga
organisationer påpekar att 40 meter är rekommenderat maxdjup för all
grottdykning.
•
Jumps och vägval efter erfarenhet! OBS att det finns utbildningar som
listas nedan där standards faktiskt inte ens kräver att en dykare under
kurs behöver ha gjort en komplett circuit eller travers för att bli godkänd!
•
Enbart bakgas.
Mer info om detta finns nedan.
En anpassning av regelverket när det gäller stagedykning i Sala
Silvergruva finns i kapitel 7.3.
Oavsett vad antagligen de flesta tror så säger standards för samtliga Full Cave
förutom GUE Cave 2, IANTD Technical Cave Diver och NAUI Cave 2 att
enbart bakgas får användas för bottenfasen. Övriga organisationer har separata
påbyggnadskurser för stagedykning och bottenstages är inte en del av
kursstandards på denna nivå. Hos IANTD heter kursen Advanced Cave Stage
Diver och NACD, NSS-CDS resp. TDI har motsvarande kurser.
Till gruppen Full Cave räknas följande utbildningar:
•
GUE Cave 2 (med tillägg enligt kapitel 7.2.1)
•
IANTD Cave Diver (med tillägg enligt kapitel 7.2.2)
•
IANTD Technical Cave Diver (med tillägg enligt kapitel 7.2.3)
•
NAUI Cave 2 (med tillägg enligt kapitel 7.2.4)
•
NSS/CDS Cave Diver
•
NACD Cave Diver
•
TDI Cave Diver
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
34
7.2.1 GUE Cave 2
Enligt de generella begränsningarna för Full Cave men dessutom:
•
Här ingår multistagedykning och dekompressionsdykning som en del av
kursstandards, dvs. certifierade dykare har fått lära sig hur man hanterar
multipla stageflaskor och dekompressionsdyker i overheadmiljö.
7.2.2 IANTD Cave Diver
Enligt de generella begränsningarna för Full Cave men dessutom:
•
Eventuellt ingår även dykning med en bottenstage i denna kurs då det är
upp till den utbildande instruktören av avgöra om eleverna är tillräckligt
erfarna för denna typ av dykning. Standards kräver inte detta moment
och certifikatsmässigt ser vi ingen skillnad på en IANTD Cave Diver
som har fått lära sig dyka stage jämfört med en som inte har fått det.
Exempel från verkligheten:
Av sju IANTD Cave Divers i eller omkring projektet är det bara 4 som enligt
instruktören har fått lära sig att dyka med bottenstage under sin kurs.
7.2.3 IANTD Technical Cave Diver
Enligt de generella begränsningarna för Full Cave men dessutom:
•
Här ingår dykning med en bottenstage och dekompressionsdykning
enligt övrig teknisk dykutbildning.
Certifierade dykare har fått lära sig hur man hanterar en stageflaska under
kursen, *men* standards ställer inga krav på om detta är dekostage eller
bottenstage.
7.2.4 NAUI Cave 2
Enligt de generella begränsningarna för Full Cave men dessutom:
•
Här ingår multistagedykning och dekompressionsdykning som en del av
kursstandards, dvs. certifierade dykare har fått lära sig hur man hanterar
multipla stageflaskor och dekompressionsdyker i overheadmiljö.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
35
7.3 Stagedykning i Sala Silvergruva för dykare med Full Cave
Som beskrivits ovan är det mer än hälften av alla utbildningar på Full Cave /
Cave 2 nivå där dykning med bottenstage inte ingår. Att slaviskt följa standards
skulle således innebära att majoriteten av projektgruppens dykare skulle få
lämna sina bottenstages på land och detta är inte en rimlig tolkning.
Den praktiska tillämpningen av stagedykning i Sala Silvergruva ser istället ut
enligt nedan:
Full Cave i kombination med annan teknisk dykutbildning som innefattar
stagedykning samt erfarenhet av både grotta/gruva resp. stagedykning i
grotta/gruva/öppet vatten anses direktkvalificerad för att få använda en
bottenstage även i Sala.
Tips för stagedykning med framförallt gäster och/eller nya prospects:
•
Kunskapen kring stagehantering i grotta bör bedömas genom att ställa
enkla kontrollfrågor till gästerna i de fall vi är osäkra.
•
Var särskilt noga med att påtala hur gasbyten genomförs, dvs. som minst
att alla i teamet använder samma stagemetod och att hela teamet byter
samtidigt när första dykaren signalerar byte.
Avsteg från standards öppnar alltid upp för en potentiell risk för stenkastning
utifrån i händelse av problem. Vi vet alla hur det låter bland folk som inte haft
nära anknytning till en dykolycka.
För att lyfta projektgruppen framåt och minimera risken för kritik utifrån i
händelse av problem längre fram:
Prospects/Projektmedlemmar som är utbildade till Full Cave och känner sig det
minsta osäkra på hur stagehantering i grotta fungerar meddelar sitt intresse till
Jonas för en workshop motsvarande stagehanteringen i NAUI Cave 2.
7.4 Övriga utbildningar
Utöver de kurser som listas ovan finns en mängd fortsättningsutbildningar som
hanterar DPV, multistage, cave rescue, exploration, cave mapping etc.
Dessa utbildningar anses ur projektets perspektiv inte vara värda att rabbla upp
då de inte tillför något när det gäller begränsningen av dykningen i Sala.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
36
Appendix A: Checklista Surface Manager / Dykledare
1. Vem är dagens Surface Manager (SM)?
2. Vem är landsupport? Telefonlista sitter innanför dörren till hjälmförrådet
på marknivån.
3. När ska landsupport senaste ringas?
4. Vem ringer landsupport vid dagens slut?
5. Hur många dykteam?
6. Hur många dyk per dykteam?
7. Något team som ska filma/fota?
8. Dykordningen + hur hanteras support/räddningsdykare i samband med
dyk djupare än Första botten
9. Påminn teamen om att fylla i diveroostern!
10. Ytsupport minst 2 st varav minst en på bryggan hela tiden. Dykteam som
löser av hela ytsupporten så den kan äta lunch/värma sig.
11. Alla ska kolla igenom flödesschemat för olycksfall + SM läser även
nödfallsplanen
12. Är 1:a förbandslådan på plats + finns allt där?
• Natriumkloridlösning
• Gasbindor
• Plåster
• Magnecyl
• Handvärmare
• Radiomanual
• Nödplanen
• Rutinerna
• SOS lathundarna
• Telefonlista
• SM västen
• Sittunderlag
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
37
Appendix A (forts): Checklista Surface Manager /
Dykledare
13. Checklistan för ytsupporten ska gås igenom innan någon dykare släpps i
vattnet:
• Klocka
• Penna
• Gula västen för Surface Manager
• Var är båren?
• Var är anhöriglistan? Finns alla med på listan?
• Vet hur SOS-knappen i hissen och på radion fungerar?
• Fungerar radion?
• Vet ytorg hur radion används? Beskrivning finns i
1:a förbandslådan.
• Vet ytorg var elskåpet för belysning finns och hur säkringarna
fungerar?
• Är "Hansakransen" på plats (vid Rinmansrutt nya ingången)?
• Sitter linecutters på plats?
• Är oxyboxen på bryggan? Är flaskan full? Vet alla hur den
fungerar? Var finns extra flaskor?
• Sitter skrivskivan under flotten på plats?
• Schema för ytorg. fixat? (minst 2 personer)
• Diverooster + har dykarna skrivit dit sina uppgifter om dyket?
• Är dykplanerna rimliga baserat på närvarande antal dykare etc.?
• Behövs supportdykare i vattnet? På land? Gas till dessa? Är
tidsschemat för supportdykarna genomgånget?
• Verifiera att räddningsdykarnas gasförråd (2 st 2*12, 2 st 80
cuFt) finns i blindgången i Victoriasalen. Verifiera även trycket
i flaskorna samt deras märkning. Standardgas är Tx21/35.
• Verifiera datumstämpel på räddningsdykarnas gasförråd. Om
gasen är äldre än 1 år ska gasen dykas upp och bytas ut.
• Var finns extra decogas, samt hur mycket?
14. Verifiera att samtliga gäster har fyllt i Liability Waiver innan de kliver i
vattnet samt att de har betalt för dagens dykningar.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
2010-11-28
Appendix B: Användarhandledning gruvans nya
radioapparater
P3 = Knapplås av/på
P2 = Ring ut
(P1 = onödig)
P0 = Menyknapp
Röd knapp = SOS 112
Ringa till gruvradio
Håll P0 intryckt för att välja vilken radio som ska ringas upp.
Receptionen har oftast nummer 01.
Välj med pilarna.
Först tiotal, P0
Sedan ental, P0
Tryck sedan P2 för att ringa upp den valda radion.
Prata genom att använda PushToTalk-knappen på radions vänstra sida.
Radion kopplar automatiskt ner efter en stunds inaktivitet.
Ringa till fast telefon
Välj telefonnummer från adressboken genom att använda pilknapparna.
Håll inne P2 för att ringa upp.
Prata genom att använda PushToTalk-knappen på radions vänstra sida.
Radion kopplar automatiskt ner efter en stunds inaktivitet.
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering
38
2010-11-28
39
Appendix C: NÖDPLAN VID DYKERIOLYCKA
OBS att checklistan även används vid eventuell icke-dykrelaterad olycka. Räkna
med att media kommer att skriva om händelsen så snart som SOS 112 blir
inblandade i förloppet. Det är alltid bättre att vi själva kan meddela anhöriga.
1. Vad har hänt?
2. Surface Manager loggar klockslag för åtgärder och förändringar, samt
delegerar uppgifterna som behövs göra (ex hämtar bår, hjälper dykare
upp ur vattnet, startar oxyboxen).
3. Surface Manager delegerar 1 st till att larma SOS (2 st om larmning sker
i hissen, en som springer tillbaka till SM och meddelar att SOS är
larmat och ungefär när ambulans kommer och en som stannar med SOS
alarm).
4. Ring eller be SOS förvarna kammarjouren att en dykeriolycka skett.
Telefonnummer: 08-123 92 505
5. Få upp dykaren/dykarna ur vattnet.
6. ABC
7. Ge syrgas! Flödet på oxyboxen mellan 9-15 l/min (15 l/min om personen
är medvetslös). Området är rödmarkerat!
8. Dykledaren tar hand om dykdatorer/instrument och ser till att dessa
kommer till Tryckkammarjouren på Karolinska Sjukhuset. Skicka inte
instrumenten med ambulansen.
9. SM kontaktar närmast anhörig.
10. SM ser till att landsupporten ringer igenom telefonlistan och meddelar
samtliga i projektgruppen vad som hänt så att dessa i sin tur kan
meddela sina anhöriga att de är ok.
11. Ring Jonas om inte han var med i gruvan! Det är till honom media
kommer att börja ringa så snart olyckan blir officiell, dvs. så snart som
vi larmar SOS 112.
Vid Tors olycka hade inte ens ambulansen lämnat gruvan innan
Expressen ringde...
Dykprojekt Sala Silvergruva
Dykmetoder och rutiner för olyckshantering