HAPARANDA TINGSRÄTT DOM B 598-12 2013-02

Download Report

Transcript HAPARANDA TINGSRÄTT DOM B 598-12 2013-02

1
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
meddelad i
Haparanda
Mål nr B 598-12
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Kammaråklagare Ulla-Karin Lindström
Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Luleå
1.
Målsägande
Joakim Krans
Renvägen 2
953 35 Haparanda
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
2.
Christian Krans
Queckfeldtsgatan 57 Lgh 1201
571 40 Nässjö
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
3.
Markus Krans
Renvägen 2
953 35 Haparanda
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
4.
Sanna Krans
Skogsrundan 4 B Lgh 0901
771 51 Ludvika
Postadress
Box 174
953 24 Haparanda
Besöksadress
Strandgatan 10
Telefon
0922-281 00
E-post:
Telefax
0922-143 22
Expeditionstid
måndag - fredag
09:00-12:00
13:00-15:00
2
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
5.
Sara Krans
Gillermarksvägen 21
771 92 Ludvika
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
6.
Susanna Krans
Renvägen 2
953 35 Haparanda
Målsägandebiträde:
Advokat Jens Arnhof
Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag
Box 2
952 21 Kalix
Tilltalad
KARI Ernesti Hekkala, 490901-9574
Pellinpää 45
953 92 Haparanda
Offentlig försvarare:
Advokat Marko Tuhkanen
Advokatbyrån Tuhkanen AB
Box 11
953 21 Haparanda
DOMSLUT
Begångna brott
1. Mord
Lagrum
3 kap 1 § brottsbalken
2.
13 kap 1 § 1 st brottsbalken
Mordbrand
3
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Påföljd m.m.
Fängelse 18 år
Skadestånd
1. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Susanna Krans med 99 120 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
2. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Joakim Krans med 53 848 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
3. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Markus Krans med 55 498 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
4. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Christian Krans med 50 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
5. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Sanna Krans med 55 317 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
6. Kari Hekkala ska utge skadestånd till Sara Krans med 53 987 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
Förverkande och beslag
Beslagen av mobiltelefoner (beslag nr 2012-2500-BG1371 p 1 och beslag nr 20122500-BG 1385 p 1), den avlidnes Merja Hekkala kläder (beslag nr 2012-2500BG1387 p 1-5, 19-21) och Kari Hekkalas kläder (beslag nr 2012-2500-BG1398 p 27) ska bestå till dess domen vinner laga kraft i ansvarsdelen.
Häktning m.m.
Kari Hekkala ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
Sekretess
Sekretessen enligt 5 kap 1 § 2 st rättegångsbalken, 21 kap 1 § och 35 kap 1 och 13 §§
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta gälla beträffande de uppgifter
som föredragits vid huvudförhandlingen inom stängda dörrar (bildmaterial i
förundersökningens bilaga B, sid 18-20 och bilagorna C, D, E, G samt det
rättspsykiatriska utlåtandet med undantag för bedömningen)
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
4
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Ersättning
1. Marko Tuhkanen tillerkänns ersättning av allmänna medel med 426 286 kr. Av
beloppet avser 259 567 kr arbete, 70 110 kr tidsspillan, 11 352 kr utlägg och 85 257
kr mervärdesskatt.
2. Jens Arnhof tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som
målsägandebiträde med 208 370 kr. Av beloppet avser 142 830 kr arbete, 19 380 kr
tidsspillan, 4 486 kr utlägg och 41 674 kr mervärdesskatt.
3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.
Övrigt
Vad tingsrätten tidigare beslutat om kvarstad ändras endast på följande sätt. Kvarstaden
ska bestå. Kvarstaden ska omfatta så mycket av Kari Hekkalas egendom att
målsägandenas skadeståndsanspråk om sammanlagt 367 770 kr jämte ränta kan antas bli
täckt vid utmätning.
5
HAPARANDA TINGSRÄTT
1
DOM
2013-02-22
B 598-12
YRKANDEN
1.1 Åklagarens gärningspåstående
Åklagaren har med stöd av 3 kap 1 § och 13 kap 1 § 1 st brottsbalken yrkat att Kari
Hekkala ska dömas till ansvar för MORD och MORDBRAND enligt följande
gärningsbeskrivning.
Hekkala har uppsåtligen dödat honom närstående Merja Hekkala
genom att med långsträckt eggvasst föremål som tillhygge upprepat
hugga/sticka henne i bålen. Det hände den 30 augusti 2012 i
målsägandens bostad i Nikkala inom Haparanda kommun. Merja
Hekkala har avlidit till följd av att stickskadorna hon åsamkats
medfört luftutträde och blödning till de bägge lungsäckarna.
Gärningen är inte att anse som mindre grov.
Hekkala har efter ovan gärning anlagt en brand i Merja Hekkalas
villabostad genom att hälla motorbränsle i huset och tända på.
Branden innebar fara för omfattande förstörelse av andras egendom.
Hekkala begick gärningarna med uppsåt.
1.2 Åklagarens särskilda yrkande
Åklagaren har vidare framställt följande särskilda yrkande.
Bestånd av bevisbeslag av mobiltelefoner (beslag nr 2012-2500BG1371 p 1 och nr 2012-2500-1385, p 1), den avlidnas Merja
Hekkala kläder (beslag nr 2012-2500-BG1387, p 1-5, 19-21) och
6
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Hekkalas kläder (beslag nr 2012-2500-BG1398, p 2-7) till dess domen
vinner laga kraft.
1.3 Åklagarens kvarstadsyrkande
Åklagaren har vidare framställt kvarstadsyrkande enligt följande.
Att tingsrätten förordnar om kvarstad på så mycket av Hekkalas
egendom att målsägandens skadeståndsanspråk kan antas bli täckt vid
utmätning.
Hekkala är misstänkt för ovan angivna brott och det kan skäligen
befaras att han genom att avvika eller genom att undanskaffa
egendom eller på annat sätt kommer att undandra sig att betala det
skadestånd som kan antas bli utdömt på grund av brottet. Egendom
som tillhör Hekkala motsvarande kontanter till ett värde av 8 500
kronor har tagits i förvar. (Beslag nr 2012-2500-BG1855, p 1; sid 310
i förundersökningsprotokollet).
1.4 Målsägandenas skadeståndsyrkande m.m.
Målsägandena, Merja Hekkalas barn, Susanna Krans, Joakim Krans, Markus Krans,
Christian Krans, Sanna Krans och Sara Krans, har biträtt åtalet. De har framställt
skadeståndsyrkanden enligt följande.
1.4.1 Susanna Krans
Susanna Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge
99 120 kronor, varav 45 000 kronor avser schablonbelopp för begravningskostnad
och 2 520 kronor för kremering av djur, 1 600 kronor avser sorgkläder och 50 000
7
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
kronor avser ersättning för sveda och värk – psykiskt lidande av övergående natur.
Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess
betalning sker.
1.4.2 Joakim Krans
Joakim Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge
53 848 kronor, varav 3 848 kronor avser sorgkläder och 50 000 kronor avser
ersättning för sveda och värk – psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet
har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning
sker.
1.4.3 Markus Krans
Markus Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge
55 498 kronor, varav 5 498 kronor avser sorgkläder och 50 000 kronor avser
ersättning för sveda och värk – psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet
har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning
sker.
1.4.4 Christian Krans
Christian Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till honom utge
50 000 kronor, avseende ersättning för sveda och värk – psykiskt lidande av
övergående natur. Å beloppet har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 30
augusti 2012 till dess betalning sker.
1.4.5 Sanna Krans
Sanna Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge 55 317
kronor, varav 5 317 kronor avser inkomstförlust och 50 000 kronor avser ersättning
för sveda och värk – psykiskt lidande av övergående natur. Å beloppet har yrkats
ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning sker.
8
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
1.4.6 Sara Krans
Sara Krans yrkar att tingsrätten förpliktar Kari Hekkala att till henne utge 53 987
kronor, varav 3 987 kronor avser inkomstförlust och 50 000 kronor avser ersättning
för sveda och värk – psykiskt och fysiskt lidande av övergående natur. Å beloppet
har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 augusti 2012 till dess betalning
sker.
2
INSTÄLLNING
Kari Hekkala har inledningsvis erkänt att han uppsåtligen dödat Merja Hekkala och
han har underkastat sig ansvar för dråp. Vid den fortsatta huvudförhandlingen har
hans inställning ändrats och förtydligats enligt följande. Han har då förnekat brottet
och åberopat ansvarsfrihet på grund av s.k. putativ nödvärnsrätt. Han trodde att det
var en annan person, Markus Krans, som han högg med kniven. Han uppfattade att
han befann sig i en nödvärnssituation varför han ska gå fri från ansvar för
gärningen.
Han har vidare uppgett att han varken kan erkänna eller förneka mordbrand då han
saknar minnesbilder av det efterföljande förloppet.
Kari Hekkala har medgett det särskilda yrkandet och yrkandet på kvarstad.
Kari Hekkala har vidare medgett skadeståndsyrkandena i sin helhet.
3
BAKGRUND
Kari Hekkala och Merja Hekkala har känt varandra under 20 års tid. De inledde ett
kärleksförhållande för ca tre år sedan och gifte sig den 30 april 2011. Paret bodde i
en villa i Pellinpää ca 1,1 mil från Haparanda. Villan är en 1 ½ plans villa med
fullstor källare. På botten/entréplan finns kök, vardagsrum, toalett/dusch, utgång till
9
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
inglasad altan samt trapp till källarplan och till den övre våningen. Kari Hekkala var
inledningsvis ensam ägare till fastigheten men genom gåva blev Merja Hekkala
hälftenägare av fastigheten den 7 december 2011. Den 13 juni 2012 ansökte Merja
Hekkala ensam om skilsmässa vid Haparanda tingsrätt. Stämning utfärdades den 15
juni 2012. Den 20 juni 2012 erhöll Merja Hekkala lagfart på hela fastigheten i
Pellinpää genom bodelning. Merja Hekkala hade då löst ut Kari Hekkala från
fastigheten med 200 000 kronor.
Det är vidare ostridigt att Merja Hekkala den 9 juni 2012 polisanmält Kari Hekkala
för misshandel och olaga hot och att utredningen slutdelgavs Kari Hekkala den 27
augusti 2012. Det har vidare framkommit att Kari Hekkala angett att han vid olika
tillfällen med våld och hot angripits av Merja Hekkalas söner och att
polisutredningar har genomförts men lagts ned. Uppgifter under handläggningen av
målet har dock visat att Merja Hekkalas son, Joakim Krans, i vart fall vid ett tillfälle
varit i bråk med Kari Hekkala med anledning av att Joakim Krans uppfattat att Kari
Hekkala behandlat Merja Hekkala illa.
Kari Hekkala är sedan 30 år sjukpensionär på grund av arbetsskada. Merja Hekkala
hade två arbeten. Hon arbetade dels som biträde på ICA Maxi i Haparanda men
också som lokalvårdare genom Norrlands Miljövård med städning på ICA Maxi.
4
UTREDNINGEN VID TINGSRÄTTEN
Målsägandena har åberopat samma bevisning som åklagaren.
Kari Hekkala har inte åberopat egen bevisning i målet utöver sitt eget hörande.
4.1 Skriftlig bevisning
Åklagaren har företett och hänvisat till den skriftliga bevisningen som framgår
nedan. Endast viss bevisning kommer att redovisas särskilt i domen.
10
HAPARANDA TINGSRÄTT

DOM
2013-02-22
B 598-12
Fotografi av skador och rättsintyg hänförliga till den anmälan Merja
Hekkala vidtog den 9 juni 2012 rörande misshandel och olaga hot
(förundersökningsprotokollet 2500-K10063-12)
I förundersökningen 2500-K17050-12 intagna skriftliga bevisning (sidhänvisning
inom parantes)

Räddningstjänstens insatsrapport (sid 16-21)

SOS Alarm ärendekopia (sid 22-25)

Utvidgad rättsmedicinsk obduktion samt skisser över skadornas placering
(sid 63-78 samt sid 79-80 och tingsrättens ab 89-90)

Protokoll över kriminaltekniska undersökningar (sid 81-103)

Syn på fotografier av Hekkala vid gripandet (sid 110-112)

Syn på fotografier av Hekkalas personbil och brev i samband med gripandet
(sid 113-118)

Syn på fotografier av spelbongar Hekkala bar på sig vid gripandet och PM
avseende spelombud (sid 119-122)

PM och avvisiteringsblankett avseende kontokort, Halebop telefonkort och
kontanter Hekkala bar på sig vid gripandet (sid 123-124)

Rättsintyg Hekkala (sid 125-129)

Protokoll över undersökning av Hekkalas kläder (sid 130-140)

Protokoll över platsundersökning Korpikå (sid 141-149)

Platsundersökning med foton vid kontroll av Hekkalas uppgifter angående
mindre bensindunk (sid 150-153)

Protokoll över fordonsundersökning (sid 154-163)

Användning av telefoner och SIM-kort (sid 170-173, 184)

Tidsuppgifter fordon (sid 192)
11
HAPARANDA TINGSRÄTT

DOM
2013-02-22
B 598-12
Syn på fotografier avseende Hekkalas rörelsemönster i Haparanda den 30
augusti 2012 med PM angående tidsangivelser och bankfackskvitto (sid
195-200, 205)

Tidrapporter avseende Merja Hekkalas arbetstider och utdrag ur filmsekvens
från arbetsplatsen (sid 207-209)

Beslagsprotokoll nr 1398-2012 (sid 302-303)
Skriftlig bevisning intagen i bilagor

Uppspelning av inkommande larm till SOS (Bilaga A)

Protokoll över undersökning av den avlidna Merja Hekkala och hennes
kläder (Bilaga B – sekretesskydd avseende sid 18-20)

SMS och kontaktlista Merja Hekkalas telefon (Bilaga C – sekretesskyddad)

Samtalslista och SMS Kari Hekkalas telefon (Bilaga D – sekretesskyddad)

Samtalslista avseende debiterade samtal (Bilaga E – sekretesskyddad)

Läkarjournal avseende Hekkala (Bilaga G sid 24 – sekretesskyddad)

Sakkunnigutlåtanden (Bilaga H och I)
4.1.1 Utvidgad rättsmedicinsk obduktion
Rättsläkarens utlåtande
”angående skador mm
att den döda kroppen efter Hekkala, MERJA Helena,” ” har företett
dels stickskador
på bålen med skador på bröstkorgen, hjärtsäcken, hjärtat, högra och
vänstra lungan, mellangärdet, levern och tunntarmen och av
stickskadorna föranledd stor blödning och luftutträde till lungsäckarna
12
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
(nr 37-56, 94-99, 65-74, 84-90, 101, 103-105, 117-121, 127,
radiologisk undersökning),
på extremiteterna med hudskador (nr 19, 21-27, 29, 31-36, 62, 124)
dels tecken på inverkan av hög omgivningstemperatur med sotbesudling och tecken
på värmeinverkan
på huvudet och halsen med hudskador (nr 6-8, 10, 12-14)
på bålen (nr 58)
på extremiteterna (nr 18, 20, 60, 61)
dels tecken på trubbigt våld
mot huvudet med hudskador (nr 5, 11, 75, 76)
mot bålen (nr 128)
mot extremiteterna (nr 30, 63, 125, 130)
angående förekomsten av droger mm
att vid den rättskemiska undersökningen har inte påvisats alkoholer, aceton,
läkemedel eller droger i lårblod, och inte heller alkoholer eller aceton i urin
(utlåtande från Rättskemiska avdelningen i Linköping 2012-09-18);
angående kroppsliga förändringar
att kroppen företett lindrig åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i stora
kroppspulsådern (nr 91, 100, 111);
angående dödsorsaken
att fynden och omständigheterna starkt talar för att döden har orsakats av
stickskadorna på bålen med luftinträde och blödning till de bägge lungsäckarna;
angående skadornas uppkomstsätt
att stick- och skärskadorna på högra armen (nr 19), de bägge händerna (nr 21-27,
29, 31-36), bålen (nr 37-56, 94-99, 65-74, 84-90, 101, 103-105, 117-121, 127,
13
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
radiologisk undersökning) och det vänstra benet (nr 62, 124) tillfogats med ett långt
eggvasst föremål, tex kniv eller knivliknande föremål;
att skärskadorna på de bägge händerna (nr 21-27, 29, 31, 33-35) har utseende och
lokalisation som sk avvärjningsskador;
att de tecken på inverkan av trubbigt våld och värmeinverkan som hon företett inte
kan tillmätas betydelse för dödsfallet;
angående dödssättet
att fynden och omständigheterna är helt förenliga med att döden har orsakats av
annan person”
4.1.2 Medicinsk utredning avseende Kari Hekkala
Av uppgifter från Kari Hekkala samt åberopade journalanteckningar har
sammanfattningsvis framgått att Kari Hekkala år 1980 drabbades av en
arbetsplatsolycka och att han sedan dess inte varit arbetsför. Han har ständig
kronisk värk och har på grund av det svårt att sova. Han har sökt hjälp för oro,
ångest och depression. År 2006 drabbades han av en stroke därefter har han uppsökt
läkare vid ett flertal tillfällen med anledning av detta. Kari Hekkala har tidigare haft
svårigheter vid utförandet av ADL men att det nu fungerat bra men Kari Hekkala
har själv upplevt sig ha problem med ”hjärnarbete”, t.ex. att räkna etc. Det har
också framkommit att Kari Hekkala uppgett att han ”känt sig nervös, dåliga nerver,
känns som hela världen exploderar. Svårt att sova nattetid. Koncentrationssvårigheter. Upplever situationen väldigt jobbig önskar snar hjälp.” Vidare har
framkommit att Kari Hekkala upplever att han har kort stubin. Kari Hekkala har,
vid besök på vårdcentralen den 7 maj 2012, uppvisat sårskada över höger öga och
blåtira så att höger öga i princip är igenmurad varvid han uppgett att han varit i
slagsmål och fått knogjärn av sambos son.
Rättsintyg efter undersökning den 1 september 2012 angav att Kari Hekkala hade
sår med skarpa sårkanter på höger hand, hudavskrapningar och rodnader på höger
14
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
arm, hudavskrapningar på vänster arm, sår med skarpa sårkanter på vänster handled
och hudavskrapningar på höger och vänster ben. Det framgår också av utlåtandet att
undersökningsfynden visar att såren med skarpa sårkanter är orsakade av skarpt
våld och att de övriga skadorna är orsakade av trubbigt våld. De sår med skarpa
sårkanter är orsakade av kniv eller annat knivskarpt föremål varvid trasigt glas kan
vara ett alternativ.
4.1.3 Kriminaltekniska undersökningar
Av utredningen framgår att Merja Hekkala avslutade ett telefonsamtal kl. 17.38.22
och att Therese Rönnbäck ringde till SOS Alarm kl. 17.58.52 och anmälde
misstanke om brand i villan i Pellinpää. Klockan 18.13 anlände räddningstjänst till
platsen. Merja Hekkalas kropp påträffades på golvet i köket. Av
platsundersökningen framgår att ugnens vred stod på över- och undervärme samt
225 grader och att det fanns en form med ogräddad potatisgratäng på spisen.
Vid undersökning av Kari Hekkalas kläder påvisades blodbesudlingar.
På en blå t-shirt påträffades två blodbesudlingar på höger ärms utsida. Den mindre
var ca 5 mm i diameter med centrum ca 6 cm från ärmslutet och ca 20 cm från
ärmhålssömmen. Den andra besudlingen var ca 8x5 mm med centrum ca 6 cm från
ärmslutet och ca 19 cm från ärmhålssömmen. Besudlingarna säkrades som spår
S022. Spår S022 har DNA-analyserats av SKL varvid det av sakkunnigutlåtandet
framgår att blod påvisats i två undersökta besudlingar och att resultatet talar extremt
starkt för att blodet/DNA:t i båda besudlingarna kommer från Merja Hekkala (Grad
+4) om man bortser från möjligheten att det kommer från en nära släktning.
På en grå tröja påträffades tre blodbesudlingar på höger ärm, spår S023, S024 och
S0 25. Besudlingen spår S023 korrelerade med besudlingen på t-shirten, spår S022.
De andra två besudlingar återfanns vid ärmens nedre del och mudd. Spåren S023,
15
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
S024 och S025 har DNA-analyserats av SKL varvid det av sakkunnigutlåtandet
framgår att blod påvisats och att resultatet talar extremt starkt för att blodet/DNA:t i
besudlingarna kommer från Merja Hekkala (Grad +4) om man bortser från
möjligheten att det kommer från en nära släktning.
Vid platsundersökningen konstaterades att ”undersidan av trappan till övervåningen
var kraftigt brännskadad och hade ett förkolningsdjup på ca 10 mm. I vissa områden
hade sättstegen bränts igenom. Ovansidan av trappstegen till övervåningen var
lindrigt brandskadade.” ”På den västra väggen i källartrappen, ovanför en
betongmur, var råsponten i stort sett helt förintad in mot gullfiberisoleringen och de
stående träreglarna. Råsponten i den västra väggen i trappen mot övervåningen var
nära på helt opåverkade av brand.” ”Dörren till källartrappen var mer brandskadad
på stängsidan än öppningssidan och brandskadan var lägre på gångjärnssidan, vilket
bidrar till ett klassiskt brand-V. På källartrappens södra vägg fanns, direkt efter
dörrkarmen, elektriska ledare och en strömbrytare.” ”Ledarna granskades men
några spår från eventuell kortslutning kunde inte observeras.”
Från källartrappans fjärde trappsteg, räknat uppifrån, togs brandprov, spår S003,
som har analyserats av SKL. Av sakkunnigutlåtandet framgår att brandprovet
påvisade ringa mängd av flyktiga ämnen som ingår i brännbar vätska av typen
motorbensin och att resultaten starkt talar för att det i brandprovet förekommer
brännbar vätska (Grad +3), som bedöms vara av typen motorbensin.
Av brottplatsundersökningens analys och slutsats framgår att det primära
brandområdet var i källartrappan, mot den västra väggen och att avsaknad av skador
på befintlig elektricitet i källartrappans södra vägg utesluter elektriskt fel som
brandstiftare. Någon naturlig förklaring till brandens uppkomst i källartrappen har
inte konstaterats varför branden rimligen var anlagd vilket också analysresultatet av
brandprov S003 stärker ytterligare.
16
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Det har vidare framgått av fordonsundersökningen att en 25 liters dunk med
motorbensin påträffats i Kari Hekkalas bil. Dunken var inte helt full.
4.2 Muntlig bevisning

Uppspelning av målsägandeförhör med den avlidna Merja Hekkala

Förhör med den tilltalade Kari Hekkala

Målsägandeförhör med Susanna Krans, den avlidne Merja Hekkalas dotter

Vittnesförhör med Erkki Kemi, vän till Kari Hekkala och Merja Hekkala

Vittnesförhör med rättsläkaren Anders Eriksson

Vittnesförhör med rökdykaren Christer Vaara

Vittnesförhör med polisteknikern David Lindblom
4.2.1 Merja Hekkala
Av uppspelningen av förhöret med Merja Hekkala har framgått att hon berättat om
att hon blivit misshandlad av Kari Hekkala. Hon har beskrivit hur detta gått till och
vilka skador som uppkommit vid tillfället.
4.2.2 Kari Hekkala
Kari Hekkala har sammanfattningsvis berättat följande.
Han har känt och känner stor rädsla för Merjas söner, Joakim och Markus. Han fick
alltid agera chaufför eller ”bankomat” åt dem och han blev också misshandlad av
dem. Merja hade lovat honom att sönerna inte skulle få flytta in i huset i Pellinpää.
Han har förnekat att han misshandlat Merja. Han har vidare uppgett att han inte
behövde flytta från huset i Pellinpää, tvärtom så skulle han och Merja köpa en
Tullikispis tillsammans som de skulle installera i huset.
17
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Han har medgett att han känt viss svartsjuka men att det inte alls haft något med
händelsen att göra. Han har vidare helt bestritt att han haft något kontrollbehov
gentemot Merja.
Kari Hekkala har lämnat olika detaljer kring händelseförloppet den 30 augusti 2012.
I hans inledande förhör under huvudförhandlingen har han uppgett följande.
Under dagen besökte han och Merja K-Rauta i Finland med anledning av inköpet av
Tullikispisen. Han var också och spelade hos olika spelombud samt tankade, dels en
bensindunk dels bilen. Bensinen i dunken skulle han använda till en motorsåg för att
avverka skog. Anledningen till att han inhandlat bensin till dunken i Finland var att
det blev billigare. Han ringde Merja på eftermiddagen för att se om hon skulle
komma hem eller om hon skulle arbeta över. Inte vid något tillfälle under dagen
nämnde Merja att Markus skulle flytta in i huset. Han stod på trappen och rökte när
Merja kom hem från jobbet och hon hade Markus saker med sig. Hon sa att han
skulle komma snart. Hon sa också att det var hon som bestämde i huset och Kari
kände sig kränkt av det. Han blev rädd då han tidigare blivit pepparsprayad av
Markus. Hans tankar for ”huller om buller”. Något brast inom honom och han gick
till köket. I köket tog han en kniv som låg på en bänk och högg Merja två gånger.
Han höll henne om ryggen när han högg. Hans minnesbild var att hon föll omkull
men han vet inte om han högg henne när hon låg ner. Han hade ingen minnesbild av
att han skulle ha slagit henne innan men han kan ha gjort det men han minns inte
det. Hon hade tidigare sagt så många gånger att Markus inte skullefå bo i Pellinpää,
därför brast det för honom när det nu inte skulle bli så. Efter huggen gick han
därifrån. Han tog inte med sig sina mediciner eller andra förnödenheter. Han tog
inte heller med sig nycklarna till stugan dit han åkte. Han undersökte aldrig
kläderna på Merja, han visste inte ens att hon blödde. Han åkte iväg i bilen och när
han var i Aavajoki tänkte han ”hoppas hon inte dog”. Han hade inte stannat kvar för
att se efter. Han förstod att det fanns risk för att hon skulle dö men han var så
förvirrad och gick därifrån i panik. Han hade en cigarett i handen som han kastade
18
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
ifrån sig mot källartrappen. Han hade tidigare, troligen några dagar innan händelsen,
putsat bort färg i trappen med bensin. Han har inte i övrigt kunnat lämna någon
förklaring till brandens uppkomst.
Vid den fortsatta huvudförhandlingen har Kari Hekkala sammanfattningsvis gjort
följande tillägg och förtydliganden.
När Merja kom hem nämnde hon att Markus skulle komma. Han blev redan då rädd
men tänkte stanna kvar hemma för att äta innan han skulle ge sig iväg. När han stod
på trappen och rökte så hörde han att Merja sa något om att Markus kommer. Han
blev då rädd och sprang in i köket, tog kniven från bordet och slöt sedan ögonen.
Han hade så många gånger blivit sprayad av pepparspray av Markus så han ville
skydda ögonen. Merja hade tidigare haft på sig en slät ICA Maxi skjorta. När han
vände sig om kände han ett fleecetyg och han trodde då att det var Markus för han
brukade ha en fleecejacka på sig. Hade han känt att det var en slät skjorta hade han
aldrig stuckit. Han stack till två gånger mot den person som han trodde var Markus.
Det var en ren olycka att han högg Merja då han trodde att det var Markus han
högg. Hans nästa minnesbild var att han såg en av hundarna närma sig en glödande
cigarettfimp. Han tog cigarettfimpen och kastade den mot källartrappen och sprang
sedan ut till bilen och åkte iväg.
Han erkände gärningen inför rätten därför att han visste att Joakim och Markus
skulle komma till häktet och han var rädd för dem. Han tänkte att om han erkände
skulle han få komma bort från häktet.
4.2.3 Susanna Krans
Susanna Krans har sammanfattningsvis berättat följande.
Susanna uppfattade att Merja, i början av förhållandet, var mycket lycklig och glad
men att det förändrades i samband med att hon gifte sig med Kari. Merja var en
stark och jordnära kvinna som efter giftemålet inte längre kunde ta egna beslut utan
19
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
allt skulle gå via Kari. Hon berättade för Susanna att Kari var mycket
kontrollerande och svartsjuk. Han kontrollerade henne på arbetet genom att komma
dit men också ring upprepade gånger under dagen. Susanna hade också fått förklara
för Kari vad SPAM var för något då han trodde att Merja var otrogen mot honom
och att hon hade olika män på staden och via nätet. Han kunde ta med sig alla
bilnycklar så att hon inte skulle kunna komma iväg någonstans. Han vaktade henne
när hon duschade och kontrollerade vad hon hade för underkläder på sig.
Morgonen den 9 juni 2012 ringde Merja och väckte Susanna. Merja berättade då för
Susanna att Kari slagit henne och hon frågade om hon fick bo hos Susanna. Susanna
bad henne ringa till polisen och Susanna hämtade sedan Merja från polisstationen.
När de sedan skulle hämta Merjas bil från parkeringen utanför ICA fanns den inte
där utan Kari hade kört den till Pellinpää och dragit ur kablar så att Merja inte skulle
kunna köra den från gården. När Susanna konfronterade Kari om misshandeln i
samband med att de hämtade Merjas saker från Pellinpää, svarade han att det inte
hade hänt förut och att hans nerver var på helspänn på grund av ekonomin och att
Joakim hade slagit honom. Han sa aldrig uttryckligen att han slagit Merja.
Merja bodde sedan hos Susanna i Haparanda. Under den tiden reste Susanna på
semester och var borta i två veckor. När hon kom tillbaka hade Merja flyttat tillbaka
till Pellinpää igen. Kari bodde fortfarande kvar i huset och så som hon uppfattade
det, så skulle han få bo kvar till slutet av augusti varefter Markus skulle flytta in hos
Merja. Merja hade då köpt ut Kari från huset.
Kari hade blivit utsatt för brodern Joakim vid ett tillfälle som Susanna känner till
och det berättade både Merja och Joakim om. Upprinnelsen var att Joakim hade
pratat med Merja på ICA och hon hade då brutit ihop och börjat gråta. Hon hade
berättat att hon var psykiskt trött på alla anklagelser från Kari. Detta hade gjort
Joakim arg och han hade ringt upp Kari och bestämt träff utanför Coop. Där hade
Joakim slagit till Kari.
20
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Hon har inte uppfattat att Kari fått minnesproblem efter sin stroke, det var ingenting
som han visade utåt.
4.2.4 Erkki Kemi
Erkki Kemi har sammanfattningsvis berättat att han känt Kari Hekkala de senaste
20 åren och de brukade höras av eller träffas nästan varje dag. De spelade på fotboll
och hästar tillsammans. Han hade känt Merja Hekkala lika länge. Han uppfattade
Kari Hekkala som skygg för människor, inåtvänd. Merja hade berättat för honom att
det var trassligt mellan henne och Kari. Hon hade berättat att Kari var svartsjuk och
att han höll korsförhör med henne. Kari visade också svartsjuka mot honom då han
trodde att han och Merja hade något tillsammans. Han hade vid ett tillfälle varit
med Kari till Elgiganten då Kari ville köpa en liten bandspelare för att kunna spela
in vad Merja sa men även hotelserna från Merjas söner. Kari köpte dock aldrig
någon bandsspelare vid tillfället. Han talade med Kari per telefon dagen efter
branden. Kari ställde inga frågor om Merja i samtalet, han frågade bara om huset
brunnit upp och sedan talade de om tipset.
4.2.5 Anders Eriksson
Anders Eriksson har närmare gått igenom skadebilden och gjort vissa
förtydliganden till den utvidgade rättsmedicinska undersökningen. Han har uppgett
att det rört sig om sammanlagt 25 knivhugg/stick varav 22 i bålen, ett i axeln, ett i
höger arm och ett i vänster lår. Fyra av knivhuggen var direkt dödande; ett i vardera
lungan och två i hjärtat. Därutöver hade Merja Hekkala skärskador i händerna som
får uppfattas som avvärjningsskador. Av huggens placering kunde utrönas att det
rört sig om två olika angreppslägen och att det varit en serie av hugg/stick i vardera
angreppsserien. Flera av huggen/sticken har sträckt sig ända in till skaftet, dvs i
bladets fulla längd. Merja Hekkala uppvisade också skador efter trubbigt våld,
skrapsår och blåmärken. Dessa skador har uppträtt tidigt i förloppet. I det skede då
hjärtat och lungorna är skadade blöder det inte längre ut i huden och då blir det inga
21
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
underhudsblödningar. Sannolikt har det trubbiga våldet utdelats innan knivvåldet.
Det trubbiga våldet återfanns på huvudet, bålen och extremiteterna och kan inte
förklaras med att Merja fallit till golvet och på så sätt erhållit skadorna. Anders
Eriksson har vidare uppgett att den som blir angripen med knivhugg/stick normalt
inte brukar uppleva någon betydande smärta utan det är den psykiska komponenten
då man ser vad som händer som påverkar personen. Medvetslöshet uppträder också
som en följd av blodförlusten.
4.2.6 Christer Vaara
Christer Vaara har beskrivit vad han iakttagit när han kom till brandplatsen i
egenskap av brandman/rökdykare. Han har bland annat uppgett att det var ett
intensivt och snabbt brandförlopp och att det brunnit igenom trappen till
övervåningen.
4.2.7 David Lindblom
David Lindblom har närmare gått igenom den tekniska undersökningen av
brandplatsen och därvid sammanfattningsvis angett att det primära brandområdet
var i källartrappen och att man där funnit motorbensin. Det fanns elektronik i
området men den var inte upphovet till branden. Man fann inte någon bensindunk i
trappen. Brandorsaken kan inte förklaras av att man slängt en fimp i trappen oavsett
om det skulle ha tagit eld i några kläder.
5.
DOMSKÄL
5.1 Skuldfrågan
5.1.1 Inledningsvis
22
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Det är genom den medicinska utredningen klarlagt att Merja Hekkala avlidit till
följd av de stickskador på bålen hon åsamkats den 30 augusti 2012 vilka medfört
lufttillträde och blödning till de båda lungsäckarna. Det är också klarlagt att Merja
Hekkala tillfogats sammanlagt 25 stickskador på kroppen, varav 22 stycken på
bålen, en i axeln, en i höger arm och en i vänster lår. Av de stickskador som
tillfogats Merja Hekkala var åtminstone fyra av dem direkt dödande. Det är
därutöver påvisat att Merja Hekkala företett flera skärskador i händerna som, enligt
rättsläkaren Anders Eriksson, utan tvekan är att bedöma som avvärjningsskador. Av
den medicinska utredningen är också klarlagt att Merja Hekkala företett tecken på
trubbigt våld både mot huvudet, bålen och extremiteterna. Det trubbiga våldet mot
huvudet är beläget på pannans vänstra sida och i munnen/läppen. På bålen är skadan
belägen på den utskjutande nackkotans taggutskott. På extremiteterna påvisas
skadorna på den vänstra armen på det vänstra benet. Anders Eriksson har uppgett att
det trubbiga våldet mot Merja Hekkalas kropp bestod av skrapsår och blåmärken
och får tolkas mot bakgrund av vad som sannolikt förevarit mellan kontrahenterna.
Enligt Anders Eriksson utgör det trubbiga våldet tecken på att det förevarit ett
handgemäng mellan parterna och att skadorna tillfogats henne innan knivhuggen.
Det får vidare anses utrett genom vad som framkommit i förhöret med Anders
Eriksson att det varit fråga om två olika angreppslägen med beaktande av huggens
riktning och placering. I något av angreppslägen bör Merja Hekkala ha legat ner
som en effekt av knivhuggen.
5.1.2 Putativt nödvärn?
Kari Hekkala har inledningsvis erkänt att han uppsåtligen har dödat Merja Hekkala
men sedan ändrat sin berättelse till att han trott att han huggit Merja Hekkalas son,
Markus. Av hans egen berättelse har framkommit att han knivstuckit personen med
en längre och grövre arbetskniv. Han har enbart kunnat minnas två knivstick/hugg
och vidare uppgett att han inte har några minnesbilder av det efterföljande
händelseförloppet förutom att han kastat iväg en glödande fimp i avsikt att få den
23
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
bort från en nyfiken hund. Han har dock inte ifrågasatt att det är han som utdelat
samtliga stick/hugg mot Merja Hekkala, oaktat han inte förstått att det var Merja
Hekkala han angrep. Han har gjort gällande att han handlat i s.k. putativt nödvärn inbillat nödvärn - och därmed ska gå fri från ansvar.
Tingsrätten gör i denna del följande överväganden.
En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om gärningen med hänsyn
till angreppets beskaffenhet, det angripnas värde och omständigheterna i övrigt är
uppenbart oförsvarligt (24 kap 1 § 1 st brottsbalken). Putativt nödvärn – inbillat
nödvärn – innebär att uppsåtsrekvisitet inte är uppfyllt för ett uppsåtligt brott om
gärningsmannen tror att de faktiska förhållandena är sådana att exempelvis en
nödvärnssituation föreligger, dvs gärningsmannens misstag rörande den faktiska
verkligheten. Det är åklagaren som har bevisbördan för att den tilltalade inte har
handlat i nödvärn och den tilltalades uppgifter om hur han eller hon uppfattat
situationen ska godtas om de inte motbevisas eller är uppenbart orimliga.
Kari Hekkala har under förundersökningens gång lämnat nya uppgifter och ändrat
lämnade uppgifter. Han synes inte i något läge ha tagit på sig det fulla ansvaret för
dådet oaktat det stått klart för honom att Merja Hekkala avlidit till följd av hans
handlande. Det är utrett att det den 30 augusti 2012 bara Merja Hekkala och Kari
Hekkala fanns på plats i Pellinpää. Förvisso har Kari Hekkala fått uppgift om att
Markus Krans skulle komma men Kari Hekkala var medveten om att Markus inte
följt med Merja Hekkala när hon kom hem. Han har också befunnit sig i anslutning
till ytterdörren när han, enligt egen uppgift, fått uppfattningen att Markus kom. Han
gjorde dock inga egna iakttagelser av detta eller på annat sätt kontrollerade om
Markus var på ingående. Sammantaget menar tingsrätten, att Kari Hekkalas
uppgifter om vad han uppfattar i situationen och att han skulle ha agerat i ett inbillat
nödvärn, så osannolika och uppenbart orimliga att de helt kan lämnas utan
avseende. Istället menar tingsrätten, med stöd av vad som framkommit i målet, att
24
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Kari Hekkala uppenbart blivit mycket upprörd, arg och rädd över uppgiften att
Markus skulle flytta in och att han därmed tappat besinningen och angripit Merja
Hekkala först med trubbigt våld sedan med ett besinningslöst knivvåld. Han har
således varit medveten om att det är Merja Hekkala han angriper. Kari Hekkala har
således inte handlat i syfte att försvara sig. Det råder således ingen tvekan om att
Kari Hekkala berövat Merja Hekkala livet.
5.1.3 Mord eller dråp?
Den som berövar annan livet ska enligt 3 kap 1 § brottsbalken dömas för mord till
fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Är brottet med
hänsyn till de omständigheter som föranlett gärningen eller eljest att anse som
mindre grovt ska brottet rubriceras som dråp och straffet bestämmas till fängelse,
lägst sex och högst tio år.
Av förhören med Susanna Krans, Erkki Kemi och av Kari Hekkalas egna uppgifter
har tydligt framkommit att Kari Hekkala haft ett stort kontrollbehov och en
svartsjukeproblematik. Detta stöds också av vad som framkommit i det inspelade
videoförhöret med Merja Hekkala. Kontrollbehovet och svartsjukeproblematiken
synes ha startat i och med att paret gifte sig.
I förevarande fall finns det omständigheter som talar både för och emot att brottet
bedöms som mindre grovt.
Omständigheter som talar för att bedöma brottet som mindre grovt är bland annat
att gärningsmomentet inte varit allt för långvarigt och att angreppet skett på ett
impulsartat sätt samt att döden sannolikt inträtt kort tid efter själva angreppet. Det
har således inte varit fråga om ett allt för utdraget lidande. Tingsrätten finner inte
heller det visat med tillräcklig styrka att Kari Hekkala planerat dådet någon längre
tid. Visserligen talar den omständigheten att han köpt bensin till bensindunken i
Finland vid ett särskilt inköpstillfälle samma dag, istället för i samband med att han
25
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
tankade sin egen bil i Sverige, för att han försökt dölja inköpet. Sammantaget med
hans extrema kontrollbehov, svartsjuka och vetskap om att han inte kunde räkna
med att få bo kvar i huset i Pellinpää kan det tala för en viss planering. Tingsrätten
menar dock att dessa omständigheter i sig inte fullt ut kan styrka att Kari Hekkala
hade en plan att döda Merja Hekkala, i vart fall inte i ljuset av att han lämnat
Pellinpää efter gärningen i hastigt mod, utan vare sig nycklar, kläder eller
mediciner.
Omständigheter som talar för att inte bedöma brottet som mindre grovt är å andra
sidan att det varit fråga om ett mycket omfattande våld, 25 knivstick som träffat
vitala delar av kroppen, att Kari Hekkala varit medveten om att hans handlande
utgjorde ett dödligt våld, att Merja Hekkala försökt att avvärja sig mot angreppet
med sina händer och att Kari Hekkala fortsatt angreppet trots att Merja Hekkala
varit helt skyddslös. Angreppet har inte heller förorsakats av någon provokation
eller annat angrepp från Merja Hekkalas sida. Det står klart att han inte befann sig i
en trängd situation eller hade anledning att uppfatta situationen på det sättet, utan
han hade möjlighet att besinna sig, detta särskilt med beaktande av att tingsrätten
menar att det är styrkt att angreppet påbörjats med att Kari Hekkala angripit Merja
Hekkala med trubbigt våld. Slutligen får även den omständigheten att
brottet har begåtts i Merja Hekkalas hem, av någon henne närstående, anses som en
försvårande omständighet.
Vid en samlad bedömning av omständigheterna vid gärningen finner tingsrätten att
Kari Hekkalas handlande bör bedömas som mord och han ska således fällas till
ansvar för mord i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning.
5.1.4 Mordbrand
Av utredningen i målet finner tingsrätten det klarlagt att branden i villan inte haft
någon naturlig förklaring utan varit anlagd. Branden startade i källartrappen. Kari
Hekkala har uppgett att han slängt ifrån sig en glödande cigarett i samband med
26
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
angreppet mot Merja Hekkala. Av den tekniska utredningen tillsammans med de
uppgifter som framkommit i förhören med David Lindblom och Christer Vaara,
finner tingsrätten det uteslutet att branden uppstått enbart genom att Kari Hekkala
kastat en fimp i trappen. För att branden ska få fäste har krävts mer. Det är visat att
brandprovet påvisade ringa mängd av flyktiga ämnen som ingår i brännbar vätska
av typen motorbensin och att resultaten starkt talar för att det i brandprovet
förekommer brännbar vätska (Grad +3), som bedöms vara av typen motorbensin.
Den förklaring Kari Hekkala lämnat, att han samma dag eller några dagar
dessförinnan tvättat trappen med motorbränsle, förtjänar inte tilltro. Tingsrätten
menar att det är styrkt att Kari Hekkala i avsikt att dölja sitt brott mot Merja
Hekkala anlagt branden i trappen genom att hälla ut motorbränsle och sedan tänt på.
Gärningen är att bedöma som mordbrand.
5.2 Påföljdsfrågan
Av belastningsregistret framgår att Kari Hekkala tidigare enbart fällts till ansvar för
trafikförseelser, vilka inte har någon betydelse för påföljdsfrågan i detta fall.
Av personutredningen och läkarintyget enligt 7 § lagen om särskild personutredning
i brottmål har det inte framkommit någon missbruksproblematik men det är visat att
Kari Hekkala inte mått psykiskt bra de senaste åren och det har framgått att det kan
misstänkas att det förelåg en allvarlig psykisk störning vid gärningen och vid
undersökningen. Det har vidare framkommit att Kari Hekkala tidigare fått en stroke
och att han har vissa fysiska begränsningar som värk i axlar efter en
arbetsplatsolycka.
Kari Hekkala har genomgått en rättspsykiatrisk utredning. Av utlåtandet framgår att
han inte lider av någon allvarlig psykisk störning och att det inte finns
förutsättningar att överlämna honom till rättspsykiatrisk vård. I den rättspsykiatriska
27
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
utredningen konstaterades att Kari Hekkala diagnostiserat med maladaptiv
stressreaktion med ångestkänslor och depression. Med stöd av utredningen finner
tingsrätten att påföljden ska bestämmas till fängelse.
Den 1 juli 2009 ändrades straffskalan för mord från att tidigare ha varit begränsad
till bara två alternativ, nämligen fängelse i tio år eller på livstid, till fängelse i lägst
tio och högst arton år eller livstid. Syftet med ändringen var att ge utrymme för en
mer nyanserad straffmätning och det framhölls i förarbetena att straffmätningen ska
grunda sig på samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall.
Tingsrätten har kommit fram till att Kari Hekkala inte har planerat mordet på Merja
Hekkala utan det har varit fråga om ett agerande i hastigt mod. Vid en samlad
bedömning finner rätten att vad som kan komma ifråga är ett tidsbestämt straff, inte
livstid.
Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas att Merja Hekkala dödats i sitt eget
hem av en henne närstående person, att våldet inte föregåtts av provokation utan
skett helt överraskande och att de betydande antal avvärjningsskador som Merja
Hekkala uppvisat på händerna talar för fruktlösa försök att skydda sig. Det har varit
fråga om ett besinningslöst våld med ett mycket stort antal sårskador. Kari Hekkala
har därtill försökt dölja sitt handlande genom att anlägga brand. Detta utgör
försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet. I förmildrande
riktning bör dock beaktas vad som framkommit om Kari Hekkalas psykiska och
fysiska hälsotillstånd.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att straffmätningsvärdet för de båda
gärningarna motsvarar 18 års fängelse, varvid tingsrätten beaktat såväl de
försvårande som de förmildrande omständigheterna. Fängelsestraffets längd
bestäms därför till 18 år.
28
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
5.3 Häktningsfrågan
Kari Hekkala ska kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
5.4 Övriga frågor
5.4.1 Skadestånd
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan och Kari Hekkalas medgivanden ska Kari
Hekkala utge skadestånd i enlighet med målsägandenas yrkande belopp jämte ränta.
5.4.2 Beslag och kvarstad
Beslaget har betydelse som bevisning och bör bestå till dess att det finns en laga
kraft ägande dom.
5.4.3 Avgift till brottsofferfonden
Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska Kari Hekkala åläggas att utge avgift enligt
lagen (1994:419) om brottsofferfond.
5.4.4 Försvarar- och målsägandebiträdeskostnader
Marko Tuhkanen tillerkänns yrkad ersättning.
Jens Arnhof har yrkat ersättning av allmänna medel med totalt 230 105 kronor. I
beloppet ingår ersättning för arbete om totalt 129 timmar. Till yrkandet har bifogats
en specificerad arbetsredogörelse där tidsåtgången för enskilda åtgärder har angetts
och uppgått till angivna 124 timmar. Tidsåtgången för enskilda åtgärder synes vara
allmänt hög oaktat tingsrätten tar i beaktande att Jens Arnhof företrätt sex
målsäganden och därtill biträtt åtalet. Vid beaktande av uppdragets karaktär samt
målets art och svårighetsgrad finner tingsrätten att Jens Arnhof ska tillerkännas
ersättning av allmänna medel för arbete motsvarande 115 timmar, dvs 142 830 kr.
29
HAPARANDA TINGSRÄTT
DOM
2013-02-22
B 598-12
Mot yrkad ersättning för tidsspillan och utlägg har tingsrätten ingen erinran. Summa
tillerkänd ersättning inklusive mervärdesskatt uppgår då till 208 370 kronor.
Kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet ska, med beaktande av det långa
fängelsestraff Kari Hekkala har att avtjäna, stanna på staten.
5.4.5 Sekretess
Sekretessen ska bestå avseende de bilder och handlingar som efter hänvisning
företetts bakom stängda dörrar.
Hur man överklagar, se bilaga 1 (Dv 400)
Överklagan ges in till tingsrätten senast den 15 mars 2013 och ställs till
Hovrätten för Övre Norrland.
Agneta Karlsson
AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbil
Bilaga 1
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
www.domstol.se