Transcript LARSMO

LARSMO
MURMÄSTAR DETALJPLAN
DETALJPLANEBESKRIVNING
14.2.2014
.
LARSMO KOMMUN
MURMÄSTAR DETALJPLAN
DETALJPLANEBESKRIVNING
Detaljplanen gäller det ca 30,7 ha stora av Murmästar benämnda område i Bosund, planeområdets norra del (ca 1,8 ha) har en gällande detaljplan från 1981 och tas med som ändring i
detaljplanen. Ändring av detaljplanen gäller Bosund detaljplan kvarter 15 med därtill anslutande jordbruksområden. Detaljplanen gäller fastigheterna: 32:3, 33:8, 36:1, 36:2, 7:112,
7:115, 7:151, 7:168, 7:169, 7:170, 7:181, 7:189, 7:190, 7:31, 7:34, 7:37, 7:4, 7:43, 7:52, 7:56,
7:88, 7:94, 7:95, 8:154, 8:171, 8:175, 8:219, 8:264, 8:265, 8:31, 8:5 samt delar av fastigheterna: 7:120, 7:145, 7:153, 7:161, 7:167, 7:186, 7:25, 8:215, 34:20, 36:2 och SMF. 876:2.
Genom detaljplanen samt ändringen av denna bildas kvarter 15 och 120-139 jämte anslutande
gatu-, rekreations-, vatten- och specialområden.
Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Larsmo kommunfullmäktige godkänt den
. .2014 §
Planområdets läge och namn
Det ca 30,8 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 28,2 hektar är beläget i Larsmo, Bosund, strax norr om LV 749 mellan Jakobstad och Karleby. Området ligger alldeles i
centrum av Bosund.
Målet med detaljplanen är att planlägga nya bostadstomter eftersom behovet av bostadstomter är stort.
Den ändrade och utvidgade detaljplanens namn är Murmästar detaljplan.
Planens utarbetare
Planen utarbetas av Arkitekt Ab Rajaniemi och som ansvarig person fungerar Tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Som Larsmo kommuns ansvarsperson fungerar markanvändningsingenjör Thomas Käldström.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. SAMMANDRAG
1.1 Detaljplanens skeden
1.2 Detaljplanen
1.3 Genomförande av detaljplanen
2. UTGÅNGSPUNKTER
2.1 Utredning om förhållandena på planområdet
2.1.1 Allmän redogörelse
2.1.2 Naturomgivningen
2.1.3 Bebyggd miljö
2.1.4 Kommunalteknik
2.1.5 Markägoförhållanden
2.1.6 Områdets byggnadshistoria
2.2 Planeringssituation
2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning
2.2.2 Landskapsplan
2.2.3 Generalplan
2.2.4 Tidigare detaljplan
2.2.5 Planer, beslut och utredningar som rör planområdet
3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN
3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring
3.2 Planeringstart och beslut
3.3. Deltagande och samråd
3.3.1 Intressenter
3.3.2 Anmälan om anhängiggörande
3.3.3 Deltagande och samarbete
3.3.4 Myndighetssamarbete
3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring
3.4.1 Allmänna mål
3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål
3.4.3 Intressenternas syften
3.4.4 Planutarbetarens kvalitativa syften
4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN
4.1 Planens struktur
4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter
4.3 Planens konsekvenser
4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser
4.5 Namn
3
5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN
5.1 Genomförande och tidsschema
BILAGOR
Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej i förslagsskede)
Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning
Bilaga 3. Naturinventering
Bilaga 4. Byggnadsinventering
Bilaga 5. Kartor över kommunalteknik
4
1.
SAMMANDRAG
1.1 Detaljplanens skeden
Planeringssektionen beslöt den 19.2.2013 anta Arkitekt Ab Rajaniemi som konsult för arbetet.
Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till offentligt påseende under tiden
18.4 -2.5.2013.
7.5.2013 hölls ett informationstillfälle för intressenterna vid Bosund skola. En idéskiss för
Murmästar området visades. Åtta åsikter angående idéskissen lämnades in.
Ett myndighetssamråd ordnades vid Larsmo kommun den 14.5.2013.
Det första detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende 24.6–9.8.2013. Tre åsikter
och sju utlåtanden gav om utkastet.
Genom tjänstemannabeslut 26.11.2013 (40/2013) beslöt man att utvidga detaljplaneområdet
med 2 ha och utarbeta ett nytt detaljplaneutkast.
Det andra detaljplaneutkastet var framlagt till offentligt påseende 23.12.2013–9.1.2014. Fyra
åsikter och 6 utlåtanden gav om utkastet.
1.2 Detaljplanen
Det ca 30,78 hektar stora detaljplaneområdet varav landområde ca 28,21 hektar är beläget i
centrum av Bosund, Larsmo.
Genom ändringen fås 34 nya bostadstomter. Tre av de nya bostadstomterna är AP-tomter resterande 31 är AO-tomter. Lindholms fastighet, Seamacs fastighet och tomten var den gamla
bankbyggnaden står, anges som kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader
(AL). Dessutom tas 28 befintliga egnahemshus med i detaljplanen. På området finns tre kulturhistoriskt värdefulla byggnader som skyddas genom detaljplanen.
1.3 Genomförande av detaljplanen
För genomförandet av detaljplanen står både den privata och offentliga sektorn. Kommunen
bygger gator och kommunalteknik på planområdet. Genomförande av planen förutsätter att
nödvändiga markanvändningsavtal och servitutsavtal ingåtts. Gatuområdena övergår i kommunens ägo utan ersättning i enlighet med MarkByggL 94 § på de områden som hör till detaljplanens utvidgning.
5
2.
UTGÅNGSPUNKTER
2.1 Utredning om förhållandena på planområdet
2.1.1 Allmän redogörelse
Området är till stor del bebyggd miljö. Området är relativt kuperat med höjdskillnader på 0-15
m.
På planeområdet finns ca 85 invånare och ca 8 arbetsplatser. Invid planeområdet finns ett industriområde med drygt 200 arbetsplatser.
2.1.2 Naturomgivningen
För planeområdet har utarbetats en naturinventering. Naturinventeringen har gjorts sommaren
2012 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature, bilaga 3.
På planområdets östra del förekommer hällmarkstallskog i övrigt består planeområdet till stora
delar av gammal åker- eller ängmark som beskogats på naturlig väg. På planeområdet förekommer inte flygekorre. Enligt naturinventeringen är områdets betydelse för den biologiska
mångfalden rätt liten i och med att största delen av området består av redan bebyggda områden och inga enhetliga större värdefulla skogsområden förekommer på området.
I naturinventeringen påpekas att även om Hermassundet och de sjöar som står i förbindelse
med sundet inte hör till naturinventeringen bör man i samband med uppgörandet av detaljplanen för området beakta att själva Hermassundet är en mycket viktig fågelsjö som bör bevaras.
Man bör sträva till att inte göra alltför stora ingrepp i strandområdet som skadar sjöns betydelse för fågellivet.
2.1.3 Bebyggd miljö
På området finns inga registrerade fornminnen.
En stor del av Murmästarområdet är bebyggt. På området finns ca 28 egnahemshus. På området finns en livsmedelskiosk och en bankbyggnad som idag används som kontorsutrymme
och för boende. I huvudsak är de befintliga byggnaderna på området låga trähus. En byggnadsinventering gjordes i november 2011, bilaga 4.
Bild 1. Den gamla bankbyggnaden
Bild 2. Livsmedelskiosk
6
Bild 3. Byvägen 105
Bild 4. Byvägen 87
Bild 5. Vy från VL-område över kvarter 130
Bild 6. Missionsstugan och områdets äldsta byggnad
Bild 7. Vy från Nyhagavägen
Bild 8. Vy längs Byvägen
Bild 9. Vy längs Bosundvägen
Bild 10. Vy från Byvägen
7
2.1.4 Kommunalteknik
Larsmo kommun kommer att påbörja planeringen och utvidgningen av avloppsnätet då detaljplanen vunnit laga kraft. Vattenledningsnät finns på största delen av planområdet till befintliga
bostadshus. En 20 kVs elledning angränsar till planområdets sydvästra gräns. Kartor över
kommunalteknik, bilaga 5.
2.1.5 Markägoförhållanden
Området är till största del i privat ägo. Larsmo kommun äger mindre delar av området.
Efter att det första detaljplaneutkastet varit till påseende köpte Larsmo kommun 5.12.2013 två
markområden på planeområdet av Alf Nyfelt (del av 7:95, 0,34 ha) och av Christine Nyfelt (del
av 36:2, ca 1,13 ha).
Efter att det andra detaljplaneutkastet varit till påseende köpte Larsmo kommun 13.2.2014 ett
ca 1,74 ha stort område av Kurt Kaptens (del av 34:20).
Bild 11. Karta över markägoförhållanden, kommunens mark med röd färg.
8
2.1.6 Områdets byggnadshistoria
Murmästar är ett högt beläget område t o m 13 m ovan havsytan och bebyggdes redan på
1700-talet. Under stora ofreden 1713-1721 brändes allt ner, men byggdes upp igen efter freden. Mats Ahlberg var den första som återvände till Murmästarområdet från fångenskap 1719
för att återuppbygga området, som också uppkallats efter Ahlberg. Det äldsta huset på området härstammar från 1700-talet men har sedan byggts om, huset ägs nu av Alf Nyfelt.
Områdets äldre bebyggelse är placerad längs byvägen samt på de högre backarna längs Bosundvägen. Områdets byggnadsbestånd från återuppbyggnadsperioden (ca 1945-1958) har
också lokaliserat sig längs Byvägen och Bosundvägen i mindre gårdsgupper om två till fyra
bostadshus. Inga av byggnaderna från återuppbyggnadsperioden är dock arkitektoniskt värdefulla för att skyddas i detaljplanen. Varken den äldre bebyggelsen eller byggnadsbeståndet
från återuppbyggnadsperioden bildar någon enhetlig miljö. Byggnaderna bildar lager i historien, men är inte typiska för området.
Under utarbetande av detaljplanen granskades fem byggnader närmare:
1. Områdets äldsta hus (tomt 134/2, bild 12) är byggt på 1700-talet och har kulturhistoriska
värden trots att huset ändrats under tidens lopp, bl.a. har fönstren bytts ut mot nya.
2. Missionsstugan (tomt 134/3, bild 13) är byggd mellan 1850-1900 enligt Fredrik Björkskog
och är till utseendet en anspråkslös byggnad.
3. Gamla småskolan (tomt 130/2, bild 14) är byggd i slutet av 1800 och flyttades till den nuvarande platsen 1908 enligt Fredrik Björkskog. Gamla småskolan är en byggnad som bevarat
sitt gamla yttre relativt bra och vars kulturhistoriska värde stiger då den använts som småskola.
4. Huset som kallas Kaalas (tomt 126/1, bild 15) byggdes på 1890-talet enligt Fredrik Björkskog och är placerat på byns mest synliga plats. Placeringen av huset och dess tidstypiska
uthusbyggnader skulle i sig förutsätta skydd. Vid okulär granskning är husets skick ganska
dåligt.
5. Nygården med uthuset (125/2, bilder 16-17) byggdes enligt Fredrik Björkskog på 1880-talet
och är bland de äldsta byggnaderna på området och har skyddsvärden. Huvudbyggnaden
har dock byggts i flera etapper och dess urspungliga värde har på detta sätt minskats. Uthusbyggnaden har fungerat som skola under ett år. Uthusbyggnadens skick är vid okulär
granskning dåligt.
9
Bild 12. Det äldsta huset på området byggt på 1700-talet. Ägs av Alf Nyfelt
Bild 13. Missionsstugan ”gambälstu”, byggd mellan 1850-1900
10
Bild 14. Gamla småskolan, byggd i slutet av 1800-talet och flyttad 1908
till dess nuvarande plats, ägare Nils Finholm
Bild 15. ”Kaalas” byggd på 1890-talet. Ägs av bröderna Nygård
Bild 16 och 17. ”Nygården” byggt på 1880. Uthuset användes som skola 1915-1916. Ägare Gunnar Nyfelt.
11
2 Planeringssituation
2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning
Enligt Markanvändnings- och bygglagen 24 § skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet
beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå
dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och
områdesanvändningen.
Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen
för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas.
De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och
bygglagens system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande särskilda målen nämns bland annat:
Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av
tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser.
I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för
bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga
samhällsstrukturen.
I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild.
Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter.
Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas.
Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med
myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till
översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara
om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling.
Vid planeringen av områdesanvändningen skall vid behov anvisas ersättande lösningar för funktioner som är särskilt viktiga för ett fungerande samhälle och som förknippas med betydande miljö eller personskaderisker.
Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av
annan områdesanvändning.
Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig.
12
2.2.2 Landskapsplan
I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby vilket
innebär ett viktigt bycentrum som är stark till sin verksamhetsbas och viktig med tanke på regionstrukturen eller omgivningen. På området anges det låglänta markområdet i anknytning till
Sundet som ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Strax söder om området anges en datakommunikationsförbindelse. Strax norr om detaljplaneområdet anges Sundet som område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. Öster om detaljplaneområdet anges i landskapsplanen
industri- och lagerområde.
Bild 18. Del ur Österbottens landskapsplan
2.2.3 Generalplan
En del av detaljplaneområdet ingår i Bosund delgeneralplan som godkändes av kommunfullmäktige 24.4.2002. På området begränsat av den blå streckade linjen på bild 19 (del ur Bosund delgeneralplan) finns en tidigare av kommunfullmäktige godkänd delgeneralplan som
dock är utan rättsverkan.
13
Bild 19. Del ur Bosund delgeneralplan godkänd 24.4.2002
2.2.4 Tidigare detaljplan
På norra delen av planområdet finns en detaljplan fastställd 23.1.1981. Den norra delen av
planområdet gränsar till Bosund detaljplan som godkändes i kommunfullmäktige 30.5.2012.
Den sydöstra delen av planområdet angränsar till befintlig detaljplan för Bosund industriområde godkänd 13.7.1983 och reviderad 1985.
14
Bild 20. Del ur Bosund detaljplan fastställd 23.1.1981
15
Bild 21. Bosund detaljplan godkänd 30.5.2012
2.2.5 Planer, beslut och utredningar som rör planområdet
Vid planering av området tas ovan nämnda planer, naturinventering, samt idéskissen (bild 22)
i beaktande.
16
3.
OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN
3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring
Uppgörande av detaljplanen behövs för att kunna upprätthålla kommunens tomtreserv.
3.2 Planeringstart och beslut
Planeringsarbetet inleddes i mars 2013.
Vid uppgörande av anbudet för detaljplanen uppgjorde Arkitekt Ab Rajaniemi en idéskiss för
ett större område av Bosund. Idéskissen vidareutvecklades vid starten av planeringsarbetet.
Bild 22. Idéskiss, området begränsat av den röda linjen är området för det första detaljplaneutkastet.
17
Den 7 maj hölls ett informationstillfälle vid Bosund skola. Efter informationstillfället hade intressenter möjlighet att lämna in åsikter angående idéskissen. I tabellen nedan framkommer inlämnade åsikter:
Namn
Åsikt
Alf Nyfelt (7:95) Vill flytta tomt som är inritad mellan
läg. 7:94 och 7:181 till grönområdet
mellan läg. 7:88 och 7:94
Johan Sundberg Godkänner inte grönområde på sin
(7:94)
tomt
Robert Nyfelt
(7:181)
Per Sundström
(7:34)
Kenneth Tylli
(7:161)
Jan-Olof Häggblom (8:154)
Förverkligande Motivering
i detaljplan
Delvis
Tomten flyttas, men en del av grönområdet hålls som grönområde.
Placering av bostadshus är ändå
nästan på önskat ställe
Ja
Vill ta bort tomt som är inritad mellan Ja
läg. 7:94 och 7:181 samt tomter längs
Berghällgränden
Vill ta bort Berghällgränden
Ja
1. Motsätter sig tomterna norr om
sitt hus, 2. Vill flytta tomten intill sitt
hus för att få grönområde intill sin
tomt
1.Vill förstora tomten där deras befintliga bostadshus finns, 2. Önskar
en till tomt söder om detaljplanegränsen
1. Ja, 2. Nej
1. Delvis, 2.
Nej
Paul Andersson Vill flytta väg som är inplanerad på
Nej
(33:8)
sin lägenhet mot korsningen Bosundvägen/Nyhagavägen
Hilding Saren & Vill ta bort en tomt som är inritad på
Gunhild Kapderas lägenhet
tens (7:168)
Ja
Grönområdet flyttas då den smala
tomten mellan läg 7:94 och 7:181
tas bort. Tomtgränser ändras
Tomterna tas bort enligt önskemål
för att förbättra utnyttjandet av
befintliga tomter
Gränden tas bort för att minska
trafik runt läg 7:34
Grönområdet hålls utanför "bostadsholmarna"
1. Tomten förstoras inte, men i
detaljplanebestämmelserna tilläggs
en text som tillåter befintliga lador
på VL-område, 2. Området är utanför detaljplanen
Flyttning av vägen skulle innebära
längre vägdragning samt att tomterna i "bostadsholmen" österut
skulle få väg på bägge sidorna av
tomterna
Tomten tas bort enligt önskemål
Tabell 1. Åsikter inlämnade efter info-tillfället
3.3. Deltagande och samråd
3.3.1 Intressenter
Enligt MBL 62 § är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att
delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen uttala
sin åsikt i saken. Myndigheter är Närings-, trafik och miljöcentralen i Österbotten, Österbottens
förbund, Österbottens museum och Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk.
18
3.3.2 Anmälan om anhängiggörande
Planen är med i Larsmo kommuns planläggningsöversikt 2010. Beslut om anhängiggörande
togs vid planeringssektionens sammanträde 14.04.2010 § 20.
3.3.3 Deltagande och samarbete
Vid det första allmänna info-tillfället den 7.5.2013 vid Bosund skola deltog ca 25 personer.
Det första detaljplaneutkastet var till påseende 24.6–9.8.2013. Det lämnades tre åsikter och
sju utlåtanden. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt en bedömning om
åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen.
Namn
Åsikt
Förverkligande Motivering
i detaljplan
Alf och Solveig Nyfelt Nyfelt vill att tomtgränsen för tomt 1 Delvis
Gränserna för tomt 1 i
(7:95)
i kvarter 130 går längs läg. 7:88 och
kvarter 130 dras om så att
att grönområdet således tas bort.
grönområdet mellan kvarNyfelt vill inte att tomterna 2-4 i
ter 130 och 134 blir smakvarter 134 planeras till bostadstomlare. Tomterna 2-4 i kvarter och föreslår att promenadstigen
ter 134 blir kvar som plaleds över den planerade tomten 2 i
nerade enligt diskussioner
kvarter 134 till Skogsgärdsvägen.
med Nyfelt. Kommunen
har köpt av Alf den del av
läg. 7:95 där tomterna 2-4
i kvarter 134 är inritade.
Paul Andersson (33:8) Andersson vill ta bort tomterna 1
Ja
Tomterna 1 och 6 i kvarter
och 6 i kvarter 127 samt tomterna 1127, tomterna 1-3 i kvar3 i kvarter 128. Han motsätter sig
ter 128, samt Antholmsäven motiveringen till att inte flytta
gränden ändras till VLAntholmsgränden enligt tidigare
område.
önskemål. Andersson anser att
vägen kan flyttas till korsningen
Bosundvägen / Nyhagavägen om
tomterna som nämns ovan tas bort.
Kenneth och Anne
Tylli motsätter sig det inplanerade
Delvis
Gränserna för tomt 1 i
Tylli (7:161)
grönområdet som delar upp deras
kvarter 131 ändras så att
tomt och lämnar en stor del av lästörre del av deras lägengenheten oanvändbar. Tylli anser att
het utnyttjas som kvarplaceringen av hus enligt utkastet
tersområde för fristående
skulle innebära att höjdskillnaderna
småhus och placering av
blir för höga utan sprängning. Om
hus blir lättare med tanke
ändringen inte är möjlig önskar dom
på höjdskillnader.
att tomt 1 i kvarter 131 tas bort.
Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk
Påpekar att för hela området skall
beaktas att man för släcknings- och
räddningsuppdrag har tillräckligt
med släckningsvatten tex. att det
finns för området brandposter eller
vattenstation.
19
Utlåtandet noteras.
Österbottens museum Landskapsmuseet anser att en mer
detaljerad byggnadsinventering bör
uppgöras över områdets äldre byggnadsbestånd där det framgår vilka
drag och egenskaper eller områden
som definieras som värdefulla. Landskapsmuseet anser att möjligtvis
även ytterligare objekt kan skyddas i
detaljplanen. Museet vill också precisera skyddsbeteckningarna s-1 och
s-2
Hälsoinspektionsbyrån Hälsoinspektionsbyrån påpekar att
lekplatser och lekplatsutrustning är
tjänster och föremål som underlyder
lagen om konsumentsäkerhet. Lekplatsernas säkerhet är en viktig sak.
Hälsoinspektionsbyrån påpekar även
att förverkligandet av detaljplanen
bör ske i sådan takt att kommunen
hinner reagera på det ökande behovet av dagvård och skola.
Österbottens förbund Österbottens förbund anser att Larsmo kommun skulle ha stor nytta av
att uppgöra en strategisk generalplan för hela kommunen där man
drar upp strategier för t.ex. utvecklingen av boende- och servicestrukturen för hela området. Förbundet
anser att planens konsekvenser för
servicen i byn och kommunen borde
bedömas. Förbundet anser att i
inventeringen av den bebyggda miljön borde framkomma hur de kulturella värdena ska beaktas i detaljplanen. Förbundet önskar en redogörelse för hur detaljplanen förhåller
sig till de givna målsättningarna på
olika nivåer.
Närings-, trafik och
NTM-centralen anser att byggandet
miljöcentralen
bör styras av detaljplanen så att de
kännetecknande egenskaperna för
området bevaras. De poängterar att
vid fortsatt planering av detaljplanen
bör Österbottens museums utlåtande 4.7.2013 beaktas. Till den
västra delen av planområdet bör
ingen verksamhet som ger upphov
till buller anvisas.
Tekniska nämnden
Inga anmärkningar
Miljönämnden
Inga anmärkningar
Tabell 2. Åsikter och bemötanden till det första detaljplaneutkastet
20
De viktigaste byggnaderna
från det äldre byggnadsbeståndet har beskrivits i
detaljplanebeskrivningen.
Vid behov kompletteras
detaljplanebeskrivningen.
Skyddsbeteckningarna
specificeras.
Utlåtanden noteras.
Kompletteringar i beskrivningen görs enligt förbundets utlåtande. Övriga
utlåtanden noteras.
Detaljplanens särskilda
bestämmelser specificeras
så att byggandet styrs så
att de kännetecknande
egenskaperna på området
bevaras. Övriga utlåtanden noteras.
Noteras
Noteras
Bild 23. Det första detaljplaneutkastet till påseende under tiden 24.6–9.8.2013
Som följd av de inlämnade åsikterna gjordes ett flertal ändringar av detaljplanekartan, planbestämmelserna samt denna detaljplanebeskrivning. Gränsen för detaljplaneområdet utvidgades
som följd av ändringarna.
Det andra detaljplaneutkastet var till påseende 23.12.2013–9.1.2014. Det lämnades fyra åsikter och sex utlåtanden. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen.
Namn
Åsikt
Stefan och
Marianne
Svenfelt
(8:169)
Motsätter sig tomt 127-1 som angränsar
till deras fastighet. De föreslår att tomt
127-1 ändras till grönområde och att en
ny tomt söder om 128-4 planeras in.
Stefan och
Marianne
Svenfelt
(8:169), Kennet och Margita Sandstöm, Göran
Svenfelt
(8:129)
Påpekar att Kaptensgränden inte är tillJa
räckligt bra grundad och bred för intensifierad tung trafik som de nya bostadstomterna skulle medföra. Anser att Kaptensgränden och Kaptensvägen bör förbättras
i kommunens regi om trafik till tomterna i
kvarter 127 och 128 skall ledas via vägarna i fråga. I annat fall anser de att Holmbackagränden bör förlängas till kvarter
127 och 128.
21
Förverkligande Motivering
i detaljplan
Nej
I följande skede av planeringen är det tänkt att komplettera ”bostadsön” öster om
Kapténsgränden. Därför kan
tomten inte flyttas enligt anmärkningen.
Kommunen tar över vägområdet som breddas och grundförbättras i kommunens regi
vid utbyggande av de nya AOtomterna.
Göran Svenfelt (8:129)
Påpekar att nuvarande änden av Kaptens- Delvis
gränden ligger på hans fastighet. Ifall
förlängningen av Kaptensgrän till kvarter
127 och 128 förverkligas försvinner möjligheten att nyttja den delen av tomten
för parkering etc.. Anser att kommunen
kunde kompensera genom att förstora
fastigheten 8:129 norrut.
Detaljplanegränsen ändras så
att området norr om 8:129
lämnar utanför detaljplanen.
Riktningen på vägområdet
ändras aningen så att vägområdet flyttas lite längre västerut. Ändring av gräns mellan
kommunens mark och 8:129
är en förhandlingsfråga mellan
kommunen och markägaren.
Gustav Holmberg (7:112)
Önskar att den tänkta platsen för pumpstationen flyttas norrut. Önskar att det
planeras för ytterligare en tomt på fastighet 7:112 enligt förslaget i maj.
ET-området flyttas lite söderut
för att ge utrymme åt en tomt
norr om pumpstationen samtidigt justeras planegränsen.
Österbottens
museum
Museet har inget att invända mot de
mindre ändringar som gjorts i det andra
utkastet. Hänvisar till det tidigare utlåtandet daterat 4.7.2013 som gavs till det
första utkastet.
Noteras.
Hälsoinspektionsbyrån
Inga anmärkningar
Noteras.
Österbottens
förbund
Österbottens förbund ger inget nytt utlåtande eftersom det är fågan om så små
förändringar i förhållande till det första
utkastet.
Noteras.
Delvis
Närings-,
NTM-centralen har inga anmärkningar på
trafik och
ändringarna i det andra utkastet. Hänvisar
miljöcentralen till utlåtandet som gavs till det första utkastet daterat 8.8.2013.
Noteras.
Miljönämnden Inga anmärkningar
Noteras.
Tekniska
nämnden
Noteras.
Inga anmärkningar
Tabell 3. Åsikter och bemötanden till det andra detaljplaneutkastet
22
Bild 24. Det andra detaljplaneutkastet till påseende under tiden 23.12.2013–9.1.2014.
Intressenter har möjlighet att ta kontakt med planens utarbetare eller med kommunens kontaktperson.
Som följd av de inlämnade åsikterna ändrades detaljplanegräns vid svängplanen i slutet av
Kaptensgränden. ET-området intill Mathiasasparken flyttades ca 5 m söderut och detaljplanegränsen justerades för att anvisa ytterligare en AO-tomt på fastighet 7:112.
Efter ytterligare diskussioner mellan markanvändningsingenjör och markägare gjordes följande
ändringar i kvarter 15:
-
Eftersom det är två separata bolag som äger fastigheterna 8:5 (Lindholms Fastigheter Ab) och 8:265 (Ab Seamac Oy) ändras tomt 1 till två skilda AL-tomter.
Byggrätten är den samma som i gällande plan e=0,40.
Gränserna för SeaMac tomten korrigeras så att de följer den befintliga fastighetsrån mot 8:264 (ägare Leif Junttila m.fl.).
Gränserna för Lindholms tomt korrigeras så att de följer den befintliga fastighetsrån.
Den del av AL-området som i det andra utkastet befinner sig på samfälligheternas
område samt på Peter Lindkvist mark korrigeras till VL-område eftersom det bör
finnas ett utlopp för bäcken.
Tomt 2 i kvarter 15 tas bort till förslagsskedet.
Dessutom korrigerades följande:
-
ET-området som var inritat i det andra utkastet bredvid 124-1är inte längre ändamålsenligt eftersom Paul Andersons (33:8) tomter uteblev efter första utkastet. ET
området flyttas intill Bosundvägen.
23
-
Tomterna 1 och 2 i kvarter 133 förstorades
Tomtgränser för 131-1 korrigerades, samt cykelleden intill flyttades lite västerut.
Planförslaget kungörs för allmänt påseende enligt MBL 65 § och MBF 27 § efter att den färdigställts. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en
skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras på samma sätt som i utkastskedet.
Detaljplanen godkänns av kommunfullmäktige. Godkännandet informeras enligt MBF § 94 i
tidningar och på den offentliga informationstavlan. Besvär i kommunens beslut som gäller
godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol, så som har stiftats i kommunlagen.
Ytterligare har intressenter enligt MBL 64 § möjlighet att innan ett planeförslag läggs fram föreslå Västra Finlands miljöcentral samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt.
Larsmo kommun har för avsikt att ingå planeringsavtal med ett antal markägare efter att planförslaget har varit till allmänt påseende.
3.3.4 Myndighetssamarbete
Ett myndighetssamråd ordnades den 14 maj vid Larsmo kommungård.
Närings-, trafik och miljöcentralen kommenterade 24.5.2013 att enligt deras naturskyddsgrupp
finns häckningsrevir för utrotningshotade arter ca 900 m sydost om planområdet och ca 2,5
km öster om planområdet. Enligt NTM-centralen får ingen verksamhet som medför buller som
kan störa arternas häckning placeras på planområdets västra del.
3.4 Mål för detaljplan och detaljplaneändring
3.4.1 Allmänna mål
Målet med detaljplanen är att upprätthålla Larsmo kommuns tomtreserv i Bosund.
Målsättningen är ett trivsamt och fungerande bostadsområde för såväl nuvarande samt nya
invånare. Avsikten är att utarbeta en detaljplan som möjliggör en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö.
3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål
De riksomfattande målsättningarna för områdesanvändningen är att bl.a. erbjuda en tillräcklig
tomtreserv samt att nya märkbara bostadsområden inte placeras lösryckt från den befintliga
samhällsstrukturen.
I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby vilket
innebär ett viktigt bycentrum som är stark till sin verksamhetsbas och viktig med tanke på regionstrukturen eller omgivningen.
I naturinventeringen framkom att områdets betydelse för den biologiska mångfalden är rätt liten. Enligt naturinventeringen bör man ändå sträva till att inte göra alltför stora ingrepp i
strandområdet som skadar sjöns betydelse för fågellivet.
24
3.4.3 Intressenternas syften
Larsmo kommuns syfte är att planlägga nya bostadstomter eftersom efterfrågan på bostadstomter är stor i Bosund.
3.4.4 Planutarbetarens kvalitativa syften
Planutarbetarens kvalitativa syften är att skapa en trivsam och trygg bostadsmiljö med närhet
till naturen. I tillägg är planutarbetarens syfte att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
25
4.
REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEFÖRSLAGET
4.1 Planens struktur
Vid uppgörande av anbudet för detaljplanen uppgjorde Arkitekt Ab Rajaniemi en idéskiss för
ett större område av Bosund. Denna idéskiss låg som grund för detaljplanen. Idén var att
forma ”bostadsöar” av befintliga bostadstomter samt av nya bostadstomter med grönområden
runtomkring. Efter att det första detaljplaneutkastet varit till påseende och att detaljplaneområdet utvidgades omarbetades idéskissen. I skede I, denna detaljplan, konkretiseras delen
närmast centrum av idéskissen.
Detaljplanen omfattar 59 AO-tomter varav 31 st är obebyggda, tre obebyggda AP-tomter och
tre bebyggda AL-tomter. Detaljplanen omfattar även nya ET-, VL-, VK-, och W- områden.
Bild 25. Omarbetad idéskiss, området begränsat av den röda linjen är området för det andra
detaljplaneutkastet
26
Områdesreserveringar:
Yta (ha)
2
byggrätt(k-m )
Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL)
0,6335
2534
Kvartersområde för fristående småhus (AO + AO-1)
14,3935
17400
Kvartersområde för småhus (AP)
1,8288
2900
Område för närrekreation (VL)
7,5971
Lekpark (VK)
0,4127
Kvartersområde för byggnader och anläggningar för
samhällsteknisk försörjning (ET)
0,0332
Vattenområde (W)
2,5664
Gator
2,7730
Gång- och cykeltrafik
0,5384
TOTALT
30,7766
22834
Tabell 3. Detaljplaneområdets ytor och byggrätter
Genomförande av planen innebär max ca 200 nya invånare, varav ca 115 invånare på de 31
AO-tomterna beräknat med 3,7 invånare per bostad och ca 85 invånare på AP-tomterna som
uppskattningsvist kan bebyggas med 28 st bostäder beräknat med 3 invånare per bostad.
Om AP-tomterna förverkligas som fristående småhus blir invånarantalet betydligt mindre.
4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter
Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning har man genom detaljplanen ökat
tomtutbudet som är koncentrerat till den befintliga strukturen. Tätortsbilden har förtätats, men
enhetliga rekreationsområden bevaras och stigar runt och mellan bostadsöarna gör det lättare
för invånarna att röra sig säkert på planområdet samt till och från skola till fots och med cykel.
Cykelled har planerats centralt från södra delen av planområdet och bakom kvarter 15 som
sammankopplas med cykelled som finns planerad i angränsande detaljplan. Trottoar från lekparken vid Nyhagavägen till butiken i centrum gör vägen tryggare. En cykelled från Skogsgärdsvägen är inplanerad för att nätverket för fotgängare och cyklister skall fungera då följande områden i idéskissen detaljplaneras. En lekpark planeras intill Nyhagavägen. Parkeringsplats ordnas intill lekparken.
Byggnadsytan på kvartersområden med egen strand har planerats så att översvämningsrisken
minimeras.
Enligt de allmänna målen och planutarbetarens syften har bostadstomter skapats för att upprätthålla Larsmo kommuns tomtreserv i Bosund. Genom att komplettera den befintliga bebyggelsen med nya byggplatser, men lämna enhetliga helheter med grönområde runtomkring, har
en trivsam, högklassig, intressant, trygg och fungerande miljö i närhet till naturen skapats.
I Österbottens landskapsplan anges området som bebyggt område och som serviceby. Genom detaljplanen stärks byns centrum och möjligheten till utvecklad service förbättras.
27
I enlighet med naturinventeringen har inga större ingrepp i strandområdet gjorts som kunde
skada sjöns betydelse för fågellivet. Ingen verksamhet som medför buller som kan störa arternas häckning får placeras på planområdets västra del enligt NTM-centralens utlåtande.
En skogsdunge på tomt 121/1 skyddas i detaljplanen samt en skogsdunge på VL-området
mellan kvarter 122 och 123. Dessutom skyddas en del trädområden på kvartersområden som
angränsar till VL-områden eller annan bostadstomt.
På planeområdet skyddas tre byggnader med detaljplanebeteckning. Områdets äldsta hus
(tomt 134/2, bild 12) är byggt på 1700-talet och skyddas i detaljplanen p.g.a. dess kulturhistoriska värden. Gamla småskolan (tomt 130/2, bild 14) är en byggnad som bevarat sitt gamla
yttre relativt bra och vars kulturhistoriska värde stiger då den använts som småskola och
skyddas i detaljplanen. Huset som kallas Kaalas (tomt 126/1, bild 15) är placerat på byns mest
synliga plats. Placeringen av huset och dess tidstypiska uthusbyggnader förutsätter skydd. Vid
okulär granskning är husets skick dock dåligt.
Två av byggnaderna, områdets äldsta hus (tomt 134/2, bild 12) och ”gamla småskolan” (tomt
130/2, bild 14), skyddas med sr-1 beteckning, vilken innebär kulturhistorisk värdefull byggnad
som skyddas. Byggnaden får inte rivas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller
material, proportioner och byggnadsdetaljer. Om sådana åtgärder som strider mot denna målsättning tidigare utförts i byggnaden bör man sträva efter att i samband med ändringsarbete,
reparera byggnaden på ett sätt som anpassar sig till den ursprungliga stilen. Bygganden som
kallas ”Kaalas” (tomt 126/1, bild 15) skyddas med sr-2 beteckning som innebär kulturhistorisk
värdefull byggnad som skyddas. Renoverings- och ombyggnadsarbeten bör förverkligas på ett
sådant sätt att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär bevaras vad gäller material,
proportioner och byggnadsdetaljer. Sådana ändringar som är nödvändiga för att byggnaden
ska kunna bevaras eller som är nödvändiga med tanke på byggnadens användning är tillåtna.
Under planeringsprocessen granskades också två andra byggnader närmare. Missionsstugan
(tomt 134/3, bild 13) är till utseendet en anspråkslös byggnad och har inga speciella skyddsvärden och skyddas därför inte i detaljplanen. Nygården med uthuset (125/2, bilder 16-17) är
bland de äldsta byggnaderna på området och har skyddsvärden. Huvudbyggnaden har dock
byggts i flera etapper och dess urspungliga värde har på detta sätt minskats och skyddas inte i
detaljplanen. Uthusbyggnadens skick är vid okulär granskning dålig. Byggnaderna skyddas
inte i detaljplanen.
4.3 Planens konsekvenser
Planeområdet kommer väsentligt öka Bosunds tomtutbud för ett flertal år framöver samt möjliggöra inflyttning till området. Planen förtätar och kompletterar området. Kompletteringsbyggande är ekologiskt och ekonomiskt förnuftigt.
Planens inverkningar på miljön, luft, vattendrag och jordmån är små.
Planeområdets lekpark erbjuder även de omkringliggande områdens invånare rekreationsmöjligheter. Gång- och cykelvägar, trottoar samt stigar gör trafiken smidigare och säkrare.
Planområdet kommer att få ca 200 nya invånare, vilket betyder en ökning av ca 220-310 fordon per dygn. Om en närbutik med ca 400 m² försäljningsyta byggs ökar trafikmängden med
ca 300 fordon per dygn. Ökningen av trafikmängden till Karlebyvägen bli sammanlagt ca 520610 fordon per dygn, varav ca 320-370 fordon per dygn använder korsningen vid Baltic och ca
200-240 fordon per dygn använder korsningen till Byvägen. Ytterligare ökar trafiken av lastoch paketbilar till butiken med ca 10 fordon per dygn. Beräkningarna är gjorda enligt ”Liikenne28
tarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa” utgiven av miljöministeriet 2008. Korsningarnas
kapaciteter är tillräckliga för denna ökning.
Förverkligandet av planen kommer att öka behovet av dagvård, skolplatser och äldreomsorg.
Förverkligandet av detaljplanen sker etappvist, vilket ger kommunen och den privata sektorn
möjlighet att utveckla servicen enligt behov.
Planens konsekvenser för den byggda miljön är inte väsentliga eftersom stor del av området
redan är bebyggt och en förtätning av området är planerat ändamålsenligt.
Kommunalekonomiskt kommer planens genomförande, markanvändning och tomtförsäljning
att bringa in de investeringar som Larsmo kommun gjort och kommer att göra på planeområdet. När området lockar - vilket förväntas - nya invånare till Bosund samt nuvarande, kommer
de indirekta positiva ekonomiska verkningarna tillsammans med skatteinkomster att växa så
stora att områdets bebyggande totalekonomiskt är lönsamt.
4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser
Som planbeteckningar har använts beteckningar som ingår i Miljöministeriets förordning om
beteckningar som används i planer enligt markanvändnings- och bygglagen samt av Larsmo
kommun redan använda planbeteckningar. Beteckningarna sr-1 och sr-2 är nya och formulerade av planläggaren.
4.5
Namn
På plankartan finns fyra nya vägnamn: Ahlbergsgränden, Skogsgärdsvägen, Holmbackagränden och Grannasstigen. Den nya lekparken får namnet Mathiasasparken.
29
5.
GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN
5.1 Genomförande och tidschema
I genomförandet av detaljplanen deltar både den privata och offentliga sektorn. Kommunen
står för uppbyggande av nya gator och kommunalteknik. Genomförande av planen kan tänkas
börja hösten 2014.
Genomförande av planen förutsätter att kommunaltekniken byggs ut. Avloppsnätet byggs ut så
att alla hushåll på planområdet kan ansluta sig till kommunalt avlopp. Nya vatten- och avloppsledningar dras främst under gator och lättrafikleder, men reserveringar för vatten- och avloppsledningar på detaljplanekartan har även anvisats norr om tomt 1 i kvarter 131, från ETområdet genom Mathiasasparken och på kvarter 139 och vidare på VL-området, söderut från
ET-området genom Mathiasaparken och på tomt 4 i kvarter 131 och vidare söderut på VLområdet, intill gatuområdet i kvarter 15 och 126, på VL-området mellan kvarter 133 och 134,
mellan tomt 4 och 5 i kvarter 132, längs med detaljplanegränsen i söder, på VL-området mellan kvarter 120 och 127, längs stranden i kvarter 121 och 125, samt på gränsen mellan VLområdet och tomt 2 i kvarter 125. Två ET-områden för pumpstationer är anvisade i detaljplanen, en intill lättrafikleden och Bosundvägen och en intill lekparken längs Nyhagavägen.
Utbyggnad av kommunalteknik kräver att en mindre ekonomibyggnad på tomt 4 i kvarter 132
måste flyttas eller rivas. Larsmo kommun står för kostnaderna för flyttningen eller ersättning av
ekonomibyggnaden.
Genomförande av planen förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal och servitutsavtal
ingåtts.
Gatuområdena övergår i kommunens ägo i enlighet med MarkByggL 94 § på de områden som
hör till detaljplanens utvidgning.
Jakobstad 14.2.2014
Juho Rajaniemi
Tekn.dr., arkitekt SAFA
Planens utarbetare
30