Transcript Planbeskrivning S

STADSBYGGNADSKONTORET
PLANAVDELNINGEN
Renoir Danyar
Tfn 08-508 26 659
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
2013-07-23
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planbeskrivning
Detaljplan för del av fastigheten Mariehäll 1:10
m m vid korsningen Bällstavägen –
Mariehällsvägen i stadsdelen Mariehäll,
S-Dp 2011-22001
Planområdets läge i stadsdelen
1(23)
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 2 (23)
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planens syfte och huvuddrag
Planförslaget möjliggör uppförande av nya bostäder i form av bostadsrätter
utmed Bällstavägen. Bebyggelsen uppförs gruppvis ihopbyggda volymer i fyra
till åtta våningar med variation i höjd. På de flesta taken kommer takterrass att
anordnas. All parkering anläggs i ett underbyggt garage.
Miljöbedömning
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en
miljöbedömning behöver göras.
Tidplan
Samråd
Granskning
Antagande
26 juli – 10 september 2013
1:a kvartalet 2014
2:a kvartalet 2014
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 3 (23)
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Innehåll
Planens syfte och huvuddrag ........................................................................... 2
Miljöbedömning ..........................................................................................................................2
Tidplan ..........................................................................................................................................2
Inledning ............................................................................................................ 4
Handlingar ...................................................................................................................................4
Planens syfte och huvuddrag ...................................................................................................4
Plandata ........................................................................................................................................4
Tidigare ställningstaganden ......................................................................................................5
Förutsättningar ................................................................................................. 5
Natur ............................................................................................................................................5
Geotekniska förhållanden ........................................................................................................5
Hydrologiska förhållanden .......................................................................................................6
Befintliga förhållanden...............................................................................................................6
Landskapsbild/stadsbild .............................................................................................................8
Kulturhistoriskt värdefull miljö ...............................................................................................9
Offentlig service .........................................................................................................................9
Kommersiell service..................................................................................................................9
Gator och trafik .........................................................................................................................9
Störningar och risker ............................................................................................................. 10
Planförslag ....................................................................................................... 10
Ny bebyggelse .......................................................................................................................... 10
Bostadsgård och takterrass .................................................................................................. 12
Gator och trafik ...................................................................................................................... 13
Teknisk försörjning................................................................................................................. 14
Gestaltningsprinciper ............................................................................................................. 14
Konsekvenser .................................................................................................. 18
Behovsbedömning................................................................................................................... 18
Naturmiljö ................................................................................................................................ 18
Miljökvalitetsnormer för vatten .......................................................................................... 18
Landskapsbild/ stadsbild ........................................................................................................ 18
Kulturhistoriskt värdefull miljö ............................................................................................ 19
Störningar och risker ............................................................................................................. 19
Ljusförhållanden ...................................................................................................................... 20
Tidplan ............................................................................................................. 21
Genomförande ................................................................................................ 21
Organisatoriska frågor........................................................................................................... 21
Planförfarande.......................................................................................................................... 22
Verkan på befintliga detaljplaner ......................................................................................... 22
Fastighetsrättsliga frågor ....................................................................................................... 22
Ekonomiska frågor.................................................................................................................. 23
Tekniska frågor........................................................................................................................ 23
Genomförandetid ................................................................................................................... 23
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 4 (23)
Inledning
Handlingar
Planhandlingar
Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer
redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna
planbeskrivning.
Utredningar
Utredningar som tagits fram under planarbetet är
− Bullerutredning (Structor 2013-02-15)
Medverkande
Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom planarkitekt Renoir
Danyar och karttekniker Pia Westerlund. Planen har tagits fram i samarbete
med beställaren och byggherren Veidekke Bostad AB och Fransroy AB.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planens syfte och huvuddrag
Planförslaget möjliggör uppförande av nya bostäder i form av bostadsrätter, ca
102 bostäder, utmed Bällstavägen, Mariehällsvägen och Kratsbodavägen.
Bebyggelsen uppförs gruppvis ihopbyggda volymer i fyra till åtta våningar. All
parkering anläggs i ett underbyggt garage.
Plandata
Läge, areal, markägoförhållanden
Planområdet är beläget mellan korsningarna Bällstavägen-Mariehällsvägen och
Bällstavägen-Kratsbodavägen. Planområdet omfattar del av fastigheten
Mariehäll 1:10, Mariehäll 1:62 och Minnet 4 och sammanlagt upptar en yta av
totalt ca 3300 kvm. Fastigheten Minnet 4 ägs av Veidekke medan Mariehäll
1:10 respektive 1:62 ägs av Stockholms stad.
Flygbild över planområdet och omnejd
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 5 (23)
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan
I promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm anges området som tät
stadsbebyggelse. Dessutom ingår Mariehäll som en del av den centrala stadens
utveckling med planering för en sammanhållen, tätare, mer mångsidig och
levande stadsmiljö.
I Stockholms byggnadsordning anges Mariehäll som villastad.
Gällande detaljplan
För det aktuella området gäller Dp 1999-08674-54, laga kraftvunnen 2002-0924, Pl 1379 B, fastställd 1939. Gällande plan anger naturmark, gatumark och
bostadsändamål samt elnätstation.
Kommunala beslut i övrigt
Stadsbyggnadsnämnden godkände den 8 mars 2012 startpromemorian för
planläggning av ca 60 lägenheter inom rubricerat planområde.
Exploateringsnämnden beslutade den 28 september 2010 att markanvisa mark
för bostadsändamål inom del av fastigheten Mariehäll 1:10 till Veidekke
Bostad AB.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Förutsättningar
Natur
Mark och vegetation
Del av fastigheten Mariehäll 1:10 som omfattar planområdet utgörs av en
relativt kuperad och svårtillgänglig norrsluttning, bevuxen med frodig och
riklig vegetation, mest lövträd med inslag av tallar. Naturmarken bedöms ha
ringa rekreationsvärde.
Geotekniska förhållanden
Markförhållanden
Planområdet utgörs av morän och berg i dagen.
Byggnadsgeologisk karta
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 6 (23)
I planområdets östra del finns en elnätstation samt några enstaka ledningar.
Ras/skred
Risk för ras/skred ansågs inte vara aktuellt att utreda i det här skedet men
kommer att säkerställas inför byggnationen. Dock är rasrisken obefintlig
eftersom marken endast utgörs av morän och berg i dagen.
Markradon
Ingen utredning om markradon har genomförts men ansvaret åligger
byggherren att utreda inför byggnationen.
Hydrologiska förhållanden
Miljökvalitetsnormer för vatten
Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten
Mälaren – Stockholm (SE657596-161702) med delavrinning Mälaren –
Ulvsundasjön. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats
till god. Enligt VISS (2013-07) har Mälaren – Stockholm god ekologisk status
och icke god kemisk status. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för Mälaren
– Stockholm är god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus 2021.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Dagvatten
Planområdet utgörs till största delen av morän där viss infiltration förekommer
i marken.
Utgångspunkten för Stockholm stads dagvattenstrategi är lokalt
omhändertagande av dagvatten (LOD) i planområdet ska i första hand
eftersträvas, dvs genom bl.a. fördröjning och infiltration i mark, samt att
minimera föroreningar i dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter vid
användning av byggnadsmaterial.
Befintliga förhållanden
Mariehälls bebyggelsehistoria
Mariehäll började bebyggas i slutet av 1800-talet, samtidigt som det
intilliggande Sundbyberg. Läget vid Bällstaån var idealiskt för industrier och
under 1880- och 1890-talet växte en omfattande industribebyggelse fram.
Mariehälls bebyggelsehistoria har gett stadsdelen ett brokigt utseende. Kring
sekelskiftet 1900 styckades stora markområden i Mariehäll av till villatomter.
De första bostadshusen var av samma slag som de villor som vid samma tid
byggdes i Hagalund, Bromsten, Duvbo, Spånga och andra samhällen längs
Västeråsjärnvägen. I stadsdelen finns stora kontraster mellan den lummiga
trädgårdsstaden å den ena sidan och hyreshus, stora kontors- och
industribyggnader, avrivna tomter och kraftigt trafikerade trafikleder å den
andra.
Befintlig bebyggelse
Söder om Bällstavägen, där även den aktuella tomten är belägen, är en
blandning av sekelskiftesvillor, småhus från 1930- och 1940-talet samt små
flerfamiljshus från samma tid. Området karakteriseras av ett oregelbundet
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 7 (23)
gatunät och kuperad terräng. Den äldre karaktären med stora hyresvillor och
arbetarbostadshus har till stor del försvunnit. Många av de rivna husen har
ersatts med nya flerfamiljshus på 1980-talet. I kv Fredsfors öster om
planområdet tillkom ett nytt bostadsområde, uppfört under 2000-talet.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planområdet med kringliggande bebyggelse
Norr om Bällstavägen har storskaliga industri- och kontorskomplex från 1960och 1970-talet ersatt större delen av den ursprungliga bebyggelsen. Några
mindre flerbostadshus ligger inklämda mellan industrihusen. Området är för
övrigt mycket splittrat och består främst av industritomter, delvis obebyggda,
samt små flerfamiljshus från 1940- och 1950-talet. De senaste åren har en
påtaglig förtätning skett och pågår fortfarande då en stor del av dessa
industribyggnader och industritomter bebyggts med bostäder.
Planområdet
Planområdet utgörs av fastigheten Minnet 4 samt del av fastigheten Mariehäll
1:10. Inom fastigheten Minnet 4 finns idag en liten äldre byggnad från 1905.
Den byggdes som butik och bostadshus och 1935 byggdes den ut med
ytterligare butikslokaler. Byggnaden innehåller idag en pizzeria. Den är
intressant att bevara som minne av det gamla Mariehäll.
Den andra delen av planområdet, del av Mariehäll 1:10, utgörs av naturmark
med ringa rekreationsvärde. Fastigheten är någorlunda liten, smal, brant och
ganska svårtillgänglig samt ligger högt belägen i förhållande till korsningen.
Vid tomtgränsen mot Bällstavägen finns en relativt hög stödmur av natursten
som dessutom tar upp nivåskillnaden mellan gatan och tomten. Tomten har
sedan några år tillbaka diskuterats för exploatering.
Högre upp i Minnet 15 ligger relativt nybyggda flerbostadshus i 3 våningar.
Österut utmed Bällstavägen finns nya flerbostadshus i kv Fredsfors med friare
former och placerade i två solfjädersformade bågar.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 8 (23)
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planområdet sett från öster
Befintlig byggnad inom Minnet 4, sedd från Kratsbodavägen
Inom tomtens västra del finns idag en elnätstation som behöver flyttas.
Landskapsbild/stadsbild
Mariehäll är topografiskt tydligt avläsbar i landskapet där höjderna utgörs av
stadsdelens centrala del som sedan planar ut mot omnejd, dvs Bällstaån,
Bällsta, Riksby och Ulvsunda Industriområde. Stadsdelen karakteriseras av ett
oregelbundet gatunät och kuperad terräng. I stadsdelen finns stora kontraster
mellan den lummiga trädgårdsstaden, hyreshus och stora kontors- och
industribyggnader.
Landskapet kring planområdet utgörs av tydligt bebyggda höjder och
sluttningar där marken lutar kraftigt mot Bällstaån i öst. Planområdet ligger i
en norrsluttning mot Bällstavägen mellan korsningarna
Bällstavägen/Mariehällsvägen och Bällstavägen/Kratsbodavägen, men lutar
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 9 (23)
också svagt mot öst med en nivåskillnad av ca 7,5 meter. Bällstavägen utgör en
påtaglig gränsdragning mellan Mariehälls norra och södra del och bebyggelsen
utmed vägen karakteriseras av en blandning av ny och gammal bebyggelse
med stor variation i skala, uppförande och utformning. Det mesta av
planområdet är relativt kuperad och svårtillgänglig naturmark.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Bebyggelse
Stadsmuseet har inventerat och klassificerat bebyggelsen i Mariehäll.
Byggnaden inom fastigheten Minnet 4 som är från år 1905, är grönklassad och
av särskilt kulturhistoriskt värde.
Fornlämningar
Inga kända fornlämningar finns registrerade inom planområdet.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Offentlig service
Skola och förskola
Det finns ingen skola i Mariehäll men det planeras en skola inom den nya
stadsdelen Annedal. Idag går barnen bl.a. till Sundbyskolan i Sundby.
Kommersiell service
Fastigheten ligger i ett bra läge mellan stadsutvecklingsområdet Annedal,
Bromma Center med en mycket bredare service och kommersiellt utbud och
Sundbybergs centrum.
Bussar på Bällstavägen går mot bland annat Spånga, Sundbyberg och Alvik.
Den planerade tvärbanan föreslås få en hållplats vid Bällsta bro i
Sundbyberg ca 500 meter från planområdet. Ett rikt serviceutbud finns i
handelsområdet vid Bromma flygplats och i Sundbybergs centrum.
Gator och trafik
Gatunät
Tre gator/vägar omgärdar planområdet från tre väderstreck, Kratsbodavägen i
väst, Bällstavägen i norr och Mariehällsvägen i öst. De två första gatorna är
lokalgator medan Bällstavägen är ett huvudstråk som länkar Sundbyberg med
Vinterort. Enligt trafikmätning från 2002 trafikerades Bällstavägen på sträckan
mellan Kratsbodavägen och Mariehällsvägen av 15 800 fordon/årsmedeldygn.
Gång- och cykeltrafik
På båda sidor av Bällstavägen vid planområdet finns det idag gång- och
cykelväg. Enligt förslag till cykelplan (remissversion 2012) utpekas
Bällstavägen som pendlingsstråk.
Kollektivtrafik
Närmaste tunnelbanestation är Sundbyberg, där finns även pendeltågstation.
Kollektivtrafiken blir betydligt bättre då tvärbanans Alvik-Solnagren kommer
att gå ca 250 meter väster om planområdet med hållplats vid Bällsta bro.
Dessutom trafikerar ett par busslinjer Bällstavägen.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 10 (23)
Tillgänglighet
Västra delen av planområdet, som omfattar fastigheten Minnet 4, är
tillgängligheten god medan den östra delen som utgörs av en kuperad
naturmark är svårtillgänglig.
Störningar och risker
Luftkvalitet
Miljökvalitetsnormen för luft klaras idag för planområdet där halten av
partiklar PM 10 är 22-25 µg/m3. Planerad bebyggelse bedöms inte medföra att
miljökvalitetsnormerna överskrids.
Buller, vibrationer
Planområdet är utsatt för trafikbuller från Bällstavägen med en ekvivalent
ljudnivå på två meters höjd på cirka 60-65 dB(A).
Fastigheten ligger utanför den zon där villkoren för Bromma flygplats tillåter
ljudnivåer över riktvärdet FBN 55 dB(A).
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Planförslag
Ny bebyggelse
Övergripande
Förslaget innebär att naturmarken inom del av Mariehäll 1:10 och en stor del
av fastigheten Minnet 4 exploateras för bostadsbebyggelse. Bebyggelsen
utformas gruppvis där varje enhet består av sammansatta volymer med 2-4
ihopbyggda byggnadsdelar. Dock är delarna ändå avläsbara tack vara den stora
variationen i huskropparnas höjd som varierar mellan 4 -8 våningar vilket
också betonar bebyggelsens vertikalitet. Bebyggelsen, som inrymmer ca 102
bostäder varav två st. i befintligt hus, karaktäriseras av byggnadernas placering
i de gatulinjer som ramar in planområdet. Placering är av betydelse för
stadsbilden och gatans omdaning då föreslagen bebyggelse tillsammans med
det pågående planarbetet för bostadsbebyggelse norr om Bällstavägen, kommer
att omvandla gatans odefinierade utseende och karaktär till en stadsgata.
Eftersom kringliggande bebyggelse präglas av stor variation i skala,
utformning, utförande och bebyggelsetyp ger denna ökad valfrihet i utformning
av bebyggelsen men även i skala och kvartersstruktur. Planerad
bostadsbebyggelse medför således med sin höjd och form en skalförskjutning
som gör att den avviker markant från omgivande bebyggelse dock samspelar
med pågående bostadsprojekt inom kvarteret Alphyddan norr om Bällstavägen.
Ett garageplan, som i princip upptar hela tomten, anläggs under byggnaderna.
Garaget inrymmer totalt ca 76 bilplatser.
Bebyggelsen anpassas till markens lutning och gatans profil vilken medför att
den vilar på en hög sockelvåning vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen
som planas ut i västriktning. I sockelvåningen och gatuplanen ska mint tre
butikslokaler med stora fönsterpartier samt bostadsentréer anordnas. Ovan
sockelvåningen varierar bebyggelsens våningsantal från tre till åtta
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 11 (23)
bostadsvåningar som högst dock blir det genomsnittliga våningsantalet
inklusive sockelvåningen inte högre än 6 våningar.
Byggnaderna kommer att ha innergårdar och takterrasser för att erbjuda
boenden rekreationsutrymme.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Situationsplan
Sektion A-A
Garageplan
sektion B-B
sektion C-C
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 12 (23)
Befintlig elnätstation föreslås flyttas in i föreslagen bebyggelses garage med
angöring från Mariehällsvägen.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Inom fastigheten Minnet 4 bevaras befintlig byggnad i sitt ursprungliga skick,
dvs utbyggnaderna som har tillkommit under tiden kommer att rivas. Den
föreslås ihopbyggas med de byggnadsvolymer som omgärdar den.
Föreslagen bebyggelse och befintligt hus inom fastigheten Minnet 4
Bostadsgård och takterrass
Både exploateringsgraden och tomtens förutsättningar (smal och brant) gör det
nästintill omöjligt att spara del/delar av naturmarken eller befintlig grönska
utan den tas bort i sin helhet. Därför föreslås att uteplatser och takterrasser
anordnas på garagets bjälklag respektive taken som bostadsgårdar. En relativt
stor bostadsgård/uteplats anläggs mellan husen mot Bällstavägen och utgörs av
två delar, en lägre del i höjd med gatan respektive en upphöjd del. Den lägre
delen mot gatan accentueras med två hörnlokaler vilket medför att den upplevs
som halvprivat. Den upphöjda delen är helt privat och kopplas till övriga
utrymmen vid bebyggelsens baksida mot söder. Den formas som en mer
sammanhållen och funktionell gårdskaraktär med bl.a. rumsbildande
planteringar, sittplatsar samt enkel lek i form av lekhus och sandlek inramad av
natursten. Från gatan nås den via trappor eller ramp.
Utöver gården anordnas ett antal gröna takterrasser som ska vara tillgängliga
för alla boende. Den påtagliga variationen i byggnadernas höjd medför att
takterrasserna ligger på olika höjd, visuellt integrerad i bebyggelsens fasader.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 13 (23)
Gårdsutformning
Terrasser på lågdelarna skapar kontakt med gatan och berikar stadslivet.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Ytan vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen, där det idag står en
elnätstation, är i blickfång i gatans längdriktning. Den föreslås därför genomgå
en rejäl uppgradering till en trivsam och attraktiv platsbildning med
planteringar, bänkar m m. Dess rumslighet tydliggörs ytterligare med
byggnaderna som omger den samt den lokal som ska inrymmas i en av
byggnaderna.
Gator och trafik
Gatunät, angöring och parkering
Föreslagen bebyggelse omgärdas i tre väderstreck av kringliggande gator
varifrån även angöringen till bostäderna sker. All parkering anläggs i ett
underbyggt garage som företrädesvis upptar hela planområdet. Totalt kommer
det finnas ca 76 p-platser i garaget varav ett par handikapp platser, dvs ett p-tal
på 0,75 vilket kan motiveras med planområdets goda kollektivtrafikläge.
Gång- och cykeltrafik
Området är välförsett med dubbelriktat gång- och cykelstråk som löper längs
Bällstavägen. Enligt förslag till cykelplan (remissversion 2012) utpekas
Bällstavägen som pendlingsstråk.
För föreslagna bostäder anordnas 30 cykelplatser inom gårdarna och vid
entréerna samt ca 154 väderskyddade platser i garageplanet samt de två första
våningarna. Totalt blir det 184 cykelplatser vilket innebär 1,8 cykelplats per
bostad.
Tillgänglighet
Förslaget bedöms inte innebära några svårigheter avseende tillgängligheten.
Alla bostäder med tillhörande utemiljö samt entréer och angöring placeras på
ett sätt som följer stadens utemiljöprogram och kommer att vara tillgängliga för
funktionshindrade personer. Garageplanet och eventuella ramper på
bostadsgården ges en lutning på 1:12.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 14 (23)
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten
Erforderlig teknisk infrastruktur finns framdraget och tillgängligt i närområdet.
Föreslagen bebyggelse ansluts till befintlig teknisk försörjning.
Elnätstation
Inom planområdet, på naturmark, står idag en befintlig elnätstation som
kommer att flyttas in i garageplanet. Det gör att anläggningen
är åtkomlig för service och underhåll direkt från Mariehällsvägen. Placeringen
klarar ett skyddsavstånd på 10 meter till närmaste lägenhet. Utrymmet
är på kartan utmärkt med ett u-område.
Avfallshantering
Avfallshantering avses ske med mobil sopsug då det inte är möjligt att hantera
hushållssopor i underjordiska behållare. För grovsophantering finns ett
anordnat utrymme i en av byggnaderna.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Räddningstjänst
Båda byggnaderna är åtkomliga för räddningsfordon.
Gestaltningsprinciper
Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelsen, reglera
bebyggelsens höjd, byggrättens omfattning m m medan gestaltningsprincipen
syftar till att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltning av planerad
bebyggelse. Gestaltningsprincipen ska fungera som riktlinje för hur byggnaden
gestaltas samt utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov och
bygganmälan.
Fågelperspektiv sett från nordväst
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 15 (23)
Målet är att bygga bostäder med hög kvalité i uttrycksfull och samtida
arkitektur. För att bättre anpassas till tomtens förutsättningar och topografi
samt skapa ett tydligare gaturum i stadsmässig karaktär har föreslagen
bebyggelse formats med en medveten planstruktur och en täthet som är nytt för
stadsdelen samt höga arkitektoniska kvaliteter.
Den planerade byggnaden kommer att betona platsens omdaning och
bebyggelsens utformning, gestaltning och volym är ett estetiskt uttryck av stor
betydelse för den framtida upplevelsen av stadsmiljön. Det är därför viktigt att
den nya byggnaden ges ett stadsmässigt och värdigt intryck. Bebyggelsens
utformning är således självständig och ger inga direkta associationer till
kringliggande byggnader. De planerade byggnaderna verkar visuellt på två
nivåer: genom direktverkan (bebyggelsen i gaturummet) och närverkan
(bebyggelsen i stadsrummet) men möjligen också på silhuettverkan
(bebyggelsen i landskapet). Gestaltning bör därför präglas av ett tydligt
förhållningssätt på alla dessa tre nivåer.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Husen uppförs i punkthusstil med en ny arkitektonisk uttrycksform.
Bebyggelsens variationsrika höjder som bryter taklinjens horisontalitet, ska
kunna avläsas från olika riktning. Byggnaderna är gruppvis sammansatta men
förskjutna i sidled vilket skapar veckade konturer i mötet med gatorna.
Bebyggelsen anpassas till det gaturum som skapas. Den bryts ner i olika
volymer och höjder som var och en förhåller sig till närliggande byggnad där
de höga delarna bildar en markering sinsemellan och exponerar sig i relation
till en större visuell kontext med längre siktlinjer i stadsdelen.
Fågelperspektiv sett från nordost
Fasaderna utförs med tegel i skiftande färger och nyanser. Teglen i
bebyggelsens högdelar ska avvika med teglen i lågdelar. Våningshöjder
förtydligas med avvikande tegel och murning. Fasader avslutas i ovankant med
markering i tegel. De delas upp i olika fält anpassat efter byggnadshöjd vilket
ger ett mer varierat uttryck.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 16 (23)
Gatuvy sedd från korsningen Bällstavägen/Kratsbodavägen
Taken formas som flackt tak för att möjliggöra takterrasser. Överbyggnader på
taken utförs med bandtäckt plåt alternativt koppar eller annan metall.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Sockelvåningen tydliggörs med avvikande material alternativ ökad detaljering
av murverk. Höjden på sockelvåningen varierar mellan 1,5 – 2 våningar.
Extra omsorg ska läggas ner på utformningen av entréerna. De ska vara tydliga
och inbjudande. Entréerna utförs i trä eller aluminium/metall med inslag av
glaspartier. Material kring entréer ska väljas med omsorg. De får ej vara
indragna i väggen.
Fönster i högdelarna utförs som franska balkonger med varierande
fönstersättning medan de i lågdelarna utförs med bröstning lika karm för ökad
vertikalitet. De utförs i olika form och storlekar.
Gatuvy sedd från korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 17 (23)
Balkonger är av varierande storlek med enhetligt material. De ska utformas
hängande ut från fasad och förses med sträckmetall alternativt perforerad
metall som ger liv åt fasaden.
Fasad mot Bällstavägen
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Gårdsfasad
Mot Bällstavägen ska tre butikslokaler med stora öppna glaspartier inrymmas i
hörnlägen. Lokalernas höjder varierar från 1,5 till två våningar. Två av
lokalerna placeras i varje hörn mot den öppna gården mot Bällstavägen för att
ge gatan mer stadsmässighet, liv och aktiviet. Den tredje anordnas vid
korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen.
Volymstudie av föreslagen bebyggelse i fysisk modell
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 18 (23)
Konsekvenser
Behovsbedömning
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34§
eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras.
Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget
bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar
eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte
medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.
De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet
och redovisas i planbeskrivningen.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Naturmiljö
Större delen av planområdet utgörs av naturmark som inte bedöms ha höga
ekologiska värden eller höga värden för friluftslivet. Naturmarken kommer i
samband med byggnationen att försvinna helt då alla träd och sly behöver
fällas för att möjliggöra byggnationen.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren
– Stockholm (SE657596-161702) med delavrinning Mälaren – Ulvsundasjön.
för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas.
Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå
miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande
ämnen inte tillförs Mälaren – Stockholm (SE657596-161702) med
delavrinning Mälaren Ulvsundasjön.
Föreslagen byggnation upptar företrädesvis hela planområdet i anspråk vilket
innebär att förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten lokalt är
begränsad. Dagvatten från takytor, husgrundsdränering och hårdgjorda ytor
avleds i huvudsak via ett markförlagt dagvattennät och omhändertas lokalt via
fördröjningsmagasin som ska anläggas inom planområdet.
Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med
tungmetaller eller andra miljögifter.
Landskapsbild/ stadsbild
Planförslaget innebär att den idag bevuxna norrsluttningen söder om
Bällstavägen kommer att exploateras med bostadsbebyggelse. Föreslagen
bebyggelses utformning och arkitekturutryck skapar en mer sammanhållen
bebyggelse där kvartersformen förstärks i bebyggelsens utformning som i sin
tur skapar en kontrast mellan tät och gles kvartersbebyggelse.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 19 (23)
Från Bällstabron i riktning mot väst exponeras bebyggelsen dominerande och
robust då planområdet dels är högt beläget dels framträder bebyggelsen med
eget formspråk. Dock gör byggnadernas variationsrika höjder fortfarande
möjligt att skymta bakomliggande bebyggelse.
Bällstavägen kommer att kantas med byggnadsfasader, bostadsentréer och
butikslokaler och med kommande bostadsbebyggelse får gatan en
definitionsartad karaktär och stadsmässig utseende.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Föreslagen bebyggelse bedöms inte påverka områdets bebyggelsekaraktär eller
struktur negativt och inte heller kan den innebära betydande miljöpåverkan ur
kulturhistorisk synvinkel.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Störningar och risker
Buller
Under byggnationen kan störningar i form av sprängning och transport av
schaktmassa och byggmaterial förekomma för kringliggande bebyggelse.
Planområdet är utsatt för trafikbuller från Bällstavägen där den
ekvivalenta ljudnivån ligger på cirka 60-65 dB(A). Detta innebär att de
planerade bostäderna utsätts för höga bullernivåer. För att få en uppfattning om
vilka ljudnivåer föreslagna bostäder kommer att utsättas för och hur
trafikbullerkraven klaras har Structor Akustik AB på uppdrag av byggherren
genomfört en trafikbullerberäkning.
Bullerberäkningen visar att 30 bostäder av 107 klarar riktvärdet. För resterande
77 måste avstegsfall enligt Stockholmsmodellen tillämpas. Med tänkt
utformning och planlösning har minst hälften av boningsrummen i varje bostad
tillgång till en tyst sida. 27 bostäder behöver delvis ha inglasade balkonger med
absorbenter i balkongtak.
Enligt "Stockholmsmodellen" antas följande att gälla:
• Bostäder ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje
lägenhet får högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför
fönster.
• Bostäder ska utföras så att ekvivalent ljudnivå i boningsrum inte
överstiger 30 dBA och maximal ljudnivå inte överstiger 45 dBA mellan
kl 22-06.
• Minst en balkong / uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats
till bostäderna ska utföras eller placeras så att de utsätts för högst 55
dBA ekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå
(frifältsvärden).
Efter att bullerutredningen tagits fram har antal bostäder minskats från 107 till
102.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 20 (23)
Luftföroreningar och partikelhaltar
Idag ligger halten av partiklar PM 10 är 22-25 µg/m3 (dygnsvärde) att jämföra
med miljökvalitetsnormen 50 µg/m3. Halten av kvävedioxid är 30-36 µg/m3
(dygnsvärde) och miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 60 µg/m3.
Planerad bebyggelse bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna
överskrids. Tilluft till bostäderna bör tas från den sida av byggnaderna som
vetter bort från vägen.
Ljusförhållanden
Solstudie
Solstudier har genomförts för att undersöka hur de föreslagna bostäderna
påverkar ljusinfallet på befintlig bebyggelse. Två datum undersöks i dessa
solstudier, vårdagjämning/höstdagjämning och sommarsolståndet.
Solstudien visar att föreslagen bebyggelse ej kommer att påverka eller skugga
befintliga bostäder markant. De skuggeffekter som uppkommer, är den
befintliga villan nordost respektive ett flerfamiljshus öster om föreslagen
bebyggelse som får skuggverkan och denna begränsas till
eftermiddagstimmarna under vårdagjämning/höstdagjämning.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Bebyggelsen inom grannkvarteret Hornlyktan 1 nås delvis av skugga på
seneftermiddagar på våren och hösten och kvällstid på sommaren.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 21 (23)
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Tidplan
Samråd
Granskning
Antagande
26 juli – 10 september 2013
1:a kvartalet 2014
2:a kvartalet 2014
Genomförande
Organisatoriska frågor
Planområdet omfattar del av fastigheten Mariehäll 1:10 och fastigheten Minnet
4 i Mariehäll.
Ansvarsfördelning
Ansvaret för genomförande av planen vilar på stadens förvaltningar samt
byggherren.
• Stadsbyggnadskontoret ansvarar för uppförande av detaljplan samt
myndighetsutövning vid bygglovprövning.
• Fastighetsrättsliga frågor handhas av lantmäterimyndigheten.
• Exploateringskontoret medverkar i genomförandet genom sitt
markförvaltningsansvar.
• Byggherren Veidekke Bostad AB svarar för genomförandet av projektet
samt utför och bekostar alla åtgärder inom kvartersmark.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 22 (23)
Planförfarande
Planarbetet handhas med normalt planförfarande enligt Plan- och bygglagen
(2010:900).
Avtal
Exploateringsavtal ska träffas mellan staden och exploatören. Det upprättas
genom stadens försorg i samband med att detaljplanen skickas ut för
granskning. Exploateringsavtalet ska bland annat reglera ansvar, tidplan och
övriga åtgärder som kan uppkomma i samband med byggnationen.
Verkan på befintliga detaljplaner
Planförslaget innebär att befintlig stadsplan Pl 1379 B och detaljplan Dp 199908674 helt upphör att gälla inom planområdet.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Fastighetsrättsliga frågor
Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden
Planområdet är beläget mellan korsningarna Bällstavägen-Mariehällsvägen och
Bällstavägen-Kratsbodavägen. Det omfattar del av fastigheten Mariehäll 1:10,
Mariehäll 1:62 och Minnet 4. För Mariehäll 1:10 och 1:62 är Stockholms
kommun lagfaren ägare. För fastigheten Minnet 4 är följande lagfaren ägare:
Ardea Syd ekonomisk förening, andel 1/5
Ardea Väst ekonomisk förening, andel 1/5
Lilla Kratsboda AB, andel 3/5
Användning av mark
Detaljplanen redovisar avgränsning mellan användningar inom kvartersmark
och allmän plats. Del av Mariehäll 1:10 ändrar användning från naturmark till
bostadsändamål. Fastigheten Minnet 4 är i gällande plan avsedd för
bostadsändamål och verksamheter.
Fastighetsbildning
Genom fastighetsreglering överförs ett mindre område (ca 20 kvm) från Minnet
4 till gatumark, Mariehäll 1:10. Ett större område från allmän platsmark (ca
1930 kvm) tillsammans med elnätsfastigheten Mariehäll 1:62 bildar nya
bostäder antingen genom avstyckning eller med fastighetsreglering. Mariehäll
1:62 utplånas. Fastighetsbildningen ska vara genomförd innan bygglov
beviljas.
Gemensamhetsanläggningar
Gemensamhetsanläggning inrättas för parkeringsgarage, takterrasser m m.
Ledningsrätter
Ledningsrätt bildas för den elnätstation som flyttas.
SAMRÅDSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 23 (23)
Ekonomiska frågor
Veidekke Bostad AB, som är byggherre, bekostar planarbetet, vilket regleras
genom planavtal mellan stadsbyggnadskontoret och byggherren.
Byggherren står för de utrednings- och projekteringskostnader som behövs för
bostadsprojektet. Byggherren ska även svara för och bekosta projektering samt
genomförande av de anslutnings- och återställande arbeten som måste göras i
allmän platsmark invid kvartersmarken till följd av byggherrens arbeten.
Genomförandet av planen förväntas inte medföra några investeringskostnader
för staden.
Vatten och avlopp
Anslutning av föreslagen bebyggelse till kommunalt vatten och avlopp
bekostas av byggherren.
Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-07-23, Dnr 2011-22001
Grönkompensation
Grönkompensation utgår i regel för projekt som tar naturmark i anspråk med
medel som staden får in genom exploateringsavtal med byggherren. Som en
kompensationsåtgärd för all vegetation som försvinner föreslås att stadens
projektintäkter bidrar till upprustningen av exempelvis lekplatser, parker m m.
Tekniska frågor
Vatten och avlopp
Ledningar för vatten, avlopp, m m finns i anslutning till planområdet. Nya
anslutningar till allmänt ledningsnät behöver upprättas.
Teknisk försörjning finns idag i anslutning till fastigheten. Anslutning sker till
befintliga ledningar. En utbyggnad av den kommunala försörjningen bedöms
inte behöva göras med anledning av planerad bebyggelse.
Eftersom möjligheten att omhänderta dagvatten på tomtmark är nästintill
omöjligt ska således dagvatten ledas till ett fördröjningsmagasin som anläggs
under garaget innan det leds ut till det kommunala ledningssystemet.
Byggplatsen ska under byggtiden förses med stängsel för att skydda
trafikanterna på kringliggande gator.
Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år efter det att planen vunnit laga kraft.
Vid upprättandet av genomförandebeskrivningen har samråd skett med Daniel
Linder, exploateringskontoret, och med Ann Axelsson, lantmäterimyndigheten.
Arne Fredlund
T.f. stadsbyggnadsdirektör
Renoir Danyar
Planarkitekt