Hämta i pdf-format - Demografiska databasen

Regionen inrymmer Skellefteå församling vid 1700-talets början, ur vilken följande församlingar utbröts under 1800-talet och början av 1900-talet : - Norsjö år 1811 - Jörn år 1834 - Ytterstfors brukskapell år 1838-1870 - Byske kapellförsamling år 1875. I denna församling ingick den tidigare utbrutna församlingen Ytterstfors. Ur Byske församling utbröts senare Fällfors (1913). - Bureå år 1913 - Skellefteå stadsförsamling år 1913 Skellefteå stad grundades år 1844 (20 dec) på mark som utbröts påföljande år från några hemman i Norrböle by, men stadsprivilegier erhölls först år 1864. Visserligen gjordes en åtskillnad mellan staden och landsförsamlingen i andra än kyrkliga avseenden år 1880, men ecklesiastiskt kvarstod staden i Skellefteå församling fram till år 1913. Övriga rumsliga förändringar under 1800-talet innebar smärre gränsjusteringar mellan Skellefteå församling och dels de ovannämnda utbrutna församlingarna, dels andra angränsande församlingar (Piteå, Burträsk och Lövånger).

2 Registrerade data

DDB:s registrerade data för Skellefteåregionen avser Skellefteå församling A1:1-A1:14 för tiden 1724-1899, Ytterstfors församling A1:1-3 eller 1846-1870 och Byske församling A1:1-3 tiden 1871-1897. Genom förändringarna i församlingsindelningen innehåller således databasen uppgifter om befolkningen inom en över tiden varierande yta. Den under tiden 1724-1890-talet rumsligt jämförbara enheten avser kustbygden i den gamla landsförsamligen, d.v.s Skellefteå lands- och stadsförsamling enligt omfattningen år 1899 (inklusive senare utbrutna Bureå församling) samt Ytterstfors och Byske församlingar t.o.m. år 1897 (inklusive sedermera utbrutna Fällfors församling). Det bör dock observeras redan i detta sammanhang att data saknas för tre delområden under vissa tidsperioder (se källbeskrivningarna för Skellefteå): Skellefteå stad under dess anläggningsskede eller åren 1843-1852 och den del av Skellefteå landsförsamling som approximativt motsvarar Kågedalen för perioden 1891-1899 samt Ytterstfors församling tiden 1841-1845. I de två första fallen är anledningen den att volymdelar brunnit. Visserligen har rekonstruktioner av individer i volymerna ifråga gjorts (se vidare avsnitt 6.2.7), men hur stor del av befolkningen som därmed registrerats kan inte bedömas utan vägledning från andra källmaterial. Beträffande Ytterstfors anges i Härnösands Landsarkivs kyrkoarkiv att församlingen har haft en egen kyrkobokföring fr.o.m. år 1838. Den första volymen saknas emellertid, och Ytterstfors husförhörslängd A1:1 börjar år 1846. Eftersom dess befolkning var redovisad i Skellefteå kyrkböcker fram till 14 november 1840 (då den uppgavs vara utflyttad), föreligger oklarheter vad gäller befolkningen för perioden 1841-1845. 4

Vidare bör även uppmärksammas att en tidsmässig överlappning skett i kyrkobokföringen under 1870-talet i samband med utbrytningen av Byske församling. Berörda individer finns redovisade i dels Skellefteå församling volym A1:12 (1871-80), dels Byske A1:1 (1871- ). Vid registrering av individerna i A1:12 har därför värdemängder för variablerna in- och uttyp och in- och utdatum inte registrerats. Den övriga befolkningen i Skellefteåregionen kan studeras under en begränsad tidrymd. Här åsyftas inlandsbefolkningen; individerna i de delområden i Skellefteå gamla landsförsamling som bildade församlingarna Norsjö och Jörn. Formellt utbröts dessa församlingar år 1811 respektive 1834, men befolkningen i orterna belägna i dessa församlingar redovisas i Skellefteå församlings kyrkböcker under något varierande tidsperioder. Anledningen till dessa tidsvariationer är inte känd. Förändringar i församlingsgränserna kan ha skett eller individer som rätteligen tillhört annan församling kan ha erhållit kyrkrätt i Skellefteå och därigenom noterats i dess kyrkböcker. Norsjös befolkning redovisas i Skellefteås kyrkböcker under mycket olika tidsintervall för olika orter (se bilaga 1). Vissa orter finns fram till år 1810 (t.o.m. volym A1:4), medan andra noterats till år 1836 (t.o.m A1:7) eller i ett fåtal fall ännu längre fram i tiden. Notabelt är att den särskilda kyrkobokföringen för Norsjö påbörjades 1811 (A1:1 1811-1817), men påföljande volym (A1:2) avser tiden 1831 ff. Huruvida orsaken härtill är att volymer för mellanliggande år försvunnit genom brand eller aldrig förts — d.v.s. att befolkningen då redovisats i andra församlingars kyrkböcker - är okänt. Jörns befolkning finns i Skellefteås kyrkböcker huvudsakligen fram till år 1836 (Skellefteå A1:1 7) och i undantagsfall i senare volymer. Särskilda husförhörslängder för Jörn upprättades dock redan 1834. En dubbelregistrering av individer i Jörn respektive Skellefteå landsförsamling har uppenbarligen skett under tiden 1834-36, och sannolikt är registreringen i Skellefteå kyrkböcker av de berörda individerna inte fullständig under denna period (se vidare 3.1.3). En kompletterande excerpering av Jörns kyrkböcker har slutförts (A1:1-7 eller tiden 1834-1901). Sammanställning av data pågår vid excerperingscentralen i Jörn, men det är oklart när dessa data kan registreras och införlivas med Skellefteåregionen i övrigt. En excerpering har även påbörjats beträffande Norsjö husförhörslängder, men då arbete utförs i Jörn i mån av tidsutrymme för manuella uppgifter är det synnerligen osäkert när excerperingen kommer att vara slutförd och en registrering av data kan påbörjas.

3 Region och delområden i befolkningsdatabasen

Med hänsyn till Skellefteåregionens varierande rumsliga utsträckning över tiden, har den indelats i fyra delområden som motsvarar församlingarna inom regionen vid 1800-talets slut. Detta innebär i princip att de församlingar som utbrutits ur Skellefteå vid olika tidpunkter under 1800-talet, kan betraktas som särskilda församlingar existerande redan år 1724. Dessa delområden/församlingar identifieras genom orterna i regionen, vilka kodats inom intervall som speglar deras läge: - Skellefteå församling vid 1800-talets slut (kod 001-499,900-99) - Byske/Ytterstfors (500-699) 5

- Norsjö - Jörn (700-799) (800-899) Detta förfaringssätt möjliggör såväl analyser av befolkningen inom rumsligt konstanta enheter som alternativa typer av flyttningsstudier. Enligt en källtrogen tolkning av flyttningar till/från andra församlingar är - som bekant - en flyttning mellan ovannämnda delområden en flyttning över församlingsgräns först efter en formell utbrytning av församlingarna. Samma typ av flyttning före utbrytning är således en omflyttning inom Skellefteå församling. I den SQL-tabell som genereras i syfte att erhålla en samlad information om flyttningarna, kommer en flyttning inom Skellefteåregionen mellan orter belägna inom olika delområden att betraktas som en flyttning mellan församlingar i regionen under hela den registrerade tidsperioden. De källtrogna uppgifterna om flyttningarna finns dock i SQL-tabellerna som baseras på respektive källtyp (husförhörslängd, flyttningslängd). Det bör f.ö. uppmärksammas att individer vid utbrytning av församling uppges ha utflyttat till den nybildade församlingen.

3.1 Bestämning av orter tillhörande delområden

Orterna tillhörande respektive delområden har fastställts med ledning av olika källmaterial; kyrkböcker efter utbrytning av församlingar, jordregister, kartmaterial och tidigare forskning, främst Skellefteå sockens historia del I:1, Uppsala 1953 (red. Fahlgren, K). Problem härvidlag föreligger dock till följd av vissa oklarheter i församlingsindelningen och i kyrkböckerna avseende orternas lokalisering, särskilt vid förekomst av likalydande orter i flera delområden. Bestämningen av orters delområdestillhörighet har därför även skett efter maskinella test av berörda individers boende i olika volymer. Nedan ges en översikt över hur områdesindelningen gjorts. Nota bene: Hänvisningar till volym i husförhörslängd avser fortsättningsvis alltid Skellefteå församling om inget annat anges.

3.1.1 Delområdet Byske (inklusive Ytterstfors)

De orter som hänförts till delområdet Byske är de som sedermera registrerats i kyrkböckerna för församlingarna Byske respektive Ytterstfors med vissa kompletteringar. Sistnämnda avser främst bebyggelse omnämnd i Skellefteå landsförsamlings kyrkböcker omnämnd i anslutning till annan bebyggelse i Byske/Yttersforsområdet, men som efter utbrytningarna av sistnämnda inte redovisats senare varken i husförhörslängderna för Byske/Ytterstfors eller i kvarvarande Skellefteå församling; nämligen Antkläppen, Bodbacka, Degerfors, Sickesliden och Åviken. Två av orterna inom detta område har dock en anmärkning i vardera en husförhörsvolym med hänvisning till Jörns församling utan förtydligande uppgifter i övrigt (Fällforsliden vol 111:366 resp Klöverberg vol 121:323). Därtill uppges i förteckningen till Norsjö kyrkoarkiv på Härnösands landsarkiv (HLA) att orten Långsjön (vol A1:7a,8a) skulle ha tillhört Norsjö. Inte heller denna information har beaktats, då uppgifter i andra källor talar för en kodning i Byske (jordregister och husförhörslängder från Byske samt Skellefteå sockens historia). Beträffande övriga orter i Byske/Ytterstfors bör uppmärksammas att Klubbfors och Åfors genom gränsjusteringar överförts till Piteå församling i Norrbotten. Vidare har flera orter likalydande namn med orter i andra delområden. Nedan anges hur dylika orter förekommande i Skellefteå husförhörslängder har kodats: 6

- Bjurselet Ort med namnet ifråga förekommer i både Byske/Ytterstfors och Norsjö. Uppgifterna i Skellefteå husförhörslängder A1:4-5 åsyftar orten i Norsjö och i volym A1:12 orten i Byske/Ytterstfors. - Brännland Förekomst i Byske och Norsjö. Uppgifterna i A1:4-5 åsyftar Brännland i Norsjö. Övriga uppgifter har kodats under orten i Byske. - Brännlund Två orter med namnet Brännlund skall ha beviljats till anläggning vid sekelskiftet 1800 i Byske- respektive Norsjö-området. I husförhörslängderna finns dock endast en ort redovisad med undantag för volym A1:7. Brännlund (Brendlund etc) i volymerna A1:5-7 (där A1:7= 074:284) avser orten i Norsjö enligt HLAs kyrkoarkiv och har kodats i enlighet därmed. Övriga uppgifter om Brännlund i volym A1:7 (71:49) och påföljande volymer åsyftar orten i Byske. Notabelt i övrigt är att ingressen till husförhörslängden A1:4 upptar en ort Brännlund, men den sida som anges (sid 41 i volym 4a) saknas i det registrerade materialet. - Båtfors Norra Båtfors är beläget i Byske och södra Båtfors i Norsjö. Vanligen har prefixen även angivits i kyrkböckerna. Förekommande uppgifterna om enbart Båtfors (A1:8-9,12) refererar till orten i Norsjö i volymen A1:8 och i övrigt till orten i Byske. - Forsbacka Orten finns dels i Skellefteå, dels i Byske. Alla uppgifter om Forsbacka i Skellefteå husförhörslängder har kodats som orten i Skellefteå, medan de i Byske husförhörslängder hänförts till orten i Byske. - Mullberg Norra Mullberg eller Mullbergsliden ligger i Byske och Södra Mullberg i Norsjö. I kyrkböckerna återfinns Mullbergsliden i volym A1:4, Södra respektive Norra Mullberg i A1:7 och Mullberg i övriga volymer. Samtliga uppgifter om enbart Mullberg och Mullbergsliden har kodats som Norra Mullberg i Byske. Södra Mullberg i Norsjö finns således endast i en volym (A1:7). - Nyfors Norra Nyfors finns i Byske och Södra Nyfors i Skellefteå. Oftast saknas vägledande prefix i källorna, men uppgifterna i volymerna 71, 82, 91, 101, 111, 121 åsyftar Norra Nyfors, och i vol.103, 113, 123, 132, 142 Södra Nyfors. Därtill förekommer f.ö. en notering i vol 93 för två rader om ett icke-identifierat Nyfors här kodat som Norra Nyfors, men inga individer finns i LANK på dessa rader. - Rismyrliden Norra Rismyrliden är belägen i Byske och Södra Rismyrliden i Skellefteå. Informationen i volymerna 92, 102, 112, 121 och 122 åsyftar orten i Byske, medan den i vol. 113, 123, 132 och 141 avser orten i Skellefteå. - Storliden 7

Orter med namnet Storliden har anlagts både i Byske och Norsjö. Uppgiften i husförhörslängden vol A1:5 har kodats som ort i Norsjö och övriga uppgifter (vol A1:9-11) som ort i Byske. Därutöver bör observeras att ett fåtal orter i Byske/Ytterstfors har likalydande namn med suborter till orter i Skellefteå församling, nämligen Backa, Brännan och Elfsbacka, samt att Brännfors såg ligger i Byske (vid Åbyn), medan en ort Brännfors existerar i Skellefteåområdet. Huvuddelen av orterna som hänförts till Norsjö-området har kodats efter samstämmiga uppgifter i olika källor. Det bör emellertid nämnas att de kodade orterna i flera fall avviker från de orter som anges vara belägna inom Norsjö-området enligt uppgifter i en förteckning i kyrkoarkivets handlingar för Norsjö vid Härnösands landsarkiv (HLA). I denna förteckning upptas exempelvis orter som tillhört andra församlingar men vilkas invånare erhållit kyrkrätt i Norsjö. Så var fallet åtminstone vad gäller orterna Björkliden, Älgträsk och Granbergsträsk, vilka var belägna i Jörn och här kodats i enlighet därmed (Westerlund, E: Skelleftebygdens historia del 1, Uppsala 1973). Orten Västra Nyliden, enligt arkivförteckningen tillhörig Norsjö, har kodats tillhöra delområdet Skellefteå. Anledningen är att orten förekommer även fortsättningsvis i Skellefteå husförhörslängder tillika med Östra Nyliden. Däremot saknas i dennna arkivförteckning vissa orter som enligt andra källor var belägna i Norsjö, nämligen Finnbo och Klockarliden samt Lilla Holmträsk, som dock senare överförts till Lycksele församling. Därutöver har med viss osäkerhet Älgträskliden kodats under Norsjö. Orten utgör inte en jordregisterenheter och kan inte identifieras på kartmaterial. Anledningen till att den hänförts till Norsjö är helt enkelt att den redovisats i husförhörslängden bland övriga orter belägna i Norsjö. Relativt omfattande rumsliga förändringar i Norsjö församling synes dock ha skett under 1800 talet att döma av uppgifterna i kyrkoarkivets handlingar (HLA). Däri redovisas bl a överföringar av orter mellan Norsjö och församlingarna Jörn och Lycksele. Motsvarande oklarheter i församlingsindelningen ger sig också tillkänna i Norsjös husförhörslängder, såtillvida att vissa orter förekommer sporadiskt i Norsjö församling och i övrigt i andra församlingars kyrkböcker. I de första husförhörslängderna för Norsjö förekommer exempelvis även Svartlund i Jörn, Grönliden, Nygård och Åliden i Skellefteå. Därtill upptas orter som sedermera tillhörde församlingarna Burträsk och Malå. I övrigt bör uppmärksammas att några av orterna som kodats tillhöra Norsjö-området har likalydande namn med bebyggelser i andra delområden: - Bjurselet, Brännland, Brännlund, Båtfors, Mullberg och Storliden, se ovan Byske/Ytterstfors området (3.1.1) - Bastuträsk och Myrliden, se Skellefteå (3.1.4) De orter i Skellefteås husförhörslängder som kodats tillhöra Jörn-området återfinns senare - med ett undantag - i Jörns husförhörslängder. Vissa av dessa orter har dock tidvis redovisats i Norsjös kyrkböcker (jfr avsnitt 3.1.2). 8

Undantaget avser Karlsele. Orten omnämns endast vid ett tillfälle i Skellefteås husförhörslängd (A1:4) och har inte observerats i någon annan församlings kyrkböcker inom regionen. Individerna i orten återfinns därtill i olika orter i föregående och efterföljande volymer. Kodningen av orten i Jörn-området har därför gjorts med ledning av dess redovisning i husförhörslängden bland övriga orter i detta område. Det kan dock inte uteslutas att orten varit belägen i Norsjö-området. Som tidigare nämnts utbröts inte samtliga orter i sedermera Jörns församling från Skellefteå år 1834. Vidare förelåg en överlappning i tid för befolkningens redovisning i husförhörslängden i Skellefteå församling (A1:7 1826-36) och Jörns församling (A1:1 1834 ff). Därigenom har måhända inte en fullständig redovisning av befolkningen i Jörn-området skett i Skellefteå församling under den överlappande tidsperioden. Jörns första husförhörslängd upptar exempelvis nybyggesorter som inte omnämns i Skellefteå församlingsböcker. Notabelt i övrigt är dock att denna längd även redovisar orter som rätteligen tillhörde andra församlingar, nämligen Holmträsk i Norsjö och Talliden i Skellefteå landsförsamling. Anledningen härtill är oklar. Ur handlingarna i Jörns kyrkoarkiv (HLA) kan därtill utläsas att vissa orter i Jörn tidvis redovisats i Arvidsjaurs kyrkböcker; bl.a. de i Skellefteå landsförsamling tidigare förekommande orterna Kåtaselet, Missenträsk, Rörträsk och Stenträsk. I delområdet Jörn, liksom i de tidigare nämnda områdena, finns orter som har likalydande namn med orter i andra delområden. Hur bestämningen av områdestillhörighet gjorts i dessa fall redovisas nedan: - Bastuliden Södra Bastuliden i Jörn och Norra Bastuliden i Skellefteå anlades vid ungefär samma tidpunkt. I Skellefteå husförhörslängder anges orterna med prefix fr o m A1:7, men i två föregående volymer endast Bastuliden (A1:5-6). Med ledning av tester på individnivå har dessa data kodats som Södra Bastuliden i Jörn. - Eriksberg Rätteligen har två orter anlagts i Jörn, Västra och Östra Eriksberg, och en ort benämnd Eriksberg i Skellefteå. I Skellefteå husförhörslängder förekommer inga prefix (vol A1:7-12,14). Förekommande uppgifter har med undantag för volym A1:7 kodats som orten i Skellefteå församling. Beträffande Eriksberg i Jörn i vol A1:7 kan inte avgöras huruvida västra eller östra Eriksberg avsågs. - Lövlund Orter benämnda Lövlund finns i Jörn och Skellefteå. Samtliga förekommande uppgifter i Skellefteås husförhörslängder har dock kodats som ort i Skellefteå, då Lövlund i Jörn beviljades anläggningstillstånd strax efter tidpunkten för utbrytning av församlingen. - Nygård Ort i Jörn och Skellefteå. Uppgifterna i husförhörslängderna åsyfter dock endast orten i Skellefteå av samma orsak som i fallet Lövlund. - Rörträsk 9

Nybyggen benämnda Rörträsk skall ha beviljats till anläggning på 1790-talet i Jörn och Norsjö enligt uppgifter i Skellefteå sockens historia del I:1. I Skellefteå husförhörslängder förekommer dock endast ett Rörträsk (vol A1:3-9). Samtliga berörda individer har kodats tillhöra orten i Jörn, eftersom ett Rörträsk senare återfinns i Jörns husförhörslängder (1849 ff) men inte i Norsjös husförhörslängder. Slutligen bör nämnas att orten Granliden i Jörn har likalydande namn med en subort till ort i Skellefteå (Orrträsk). Data härom i Skellefteå husförhörslängder exklusive den sista volymen (vol A1:14) refererar till orten i Jörn. Samtliga övriga orter i Skellefteås husförhörslängder tillika med individer som inte kunnat påföras en bestämd ortangivelse har hänförts till delområdet Skellefteå. I tidigare avsnitt har uppmärksammats att orter med likalydande namn förekommer inom Skellefteå och andra delområden/församlingar. Hur kodningen skett i de fall orter återfinns i Byske och Jörn har också redan tidigare redovisats: - Nyfors, Rismyrliden, se Byskeområdet (3.1.1) - Bastuliden, Eriksberg, Lövlund, se Jörnområdet (3.1.3) Nedan dokumenteras de två fall som berör Norsjö-området: - Bastuträsk Norra Bastuträsk ligger i Skellefteå och Södra Bastuträsk i Norsjö. I Skellefteå husförhörslängder anges Bastuträsk i vol A1:1-13 och norra Bastuträsk i vol A1:3-8. Här har efter tester data kodats under Södra Bastuträsk i A1:1-7 (volymerna 010, 020, 032, 043, 053, 063, 074) och Norra Bastuträsk i A1:3-13 (volymerna 031, 042, 052, 062, 073, 082, 092, 102, 112, 122, 131). - Myrliden Orten Myrliden finns i Skellefteå, men alternativnamnet Myrliden finns även för orten Maurträsk i Norsjö. Data om Myrliden i vol A1:4-5 åsyftar orten i Norsjö och i vol A1:7-14 orten i Skellefteå. Några av orterna kodade inom Skellefteå delområde har under den registrerade perioden överförts till andra församlingar utanför regionen. Dit hör åtminstone Daglösten, gränsort mot Lövångers socken och Stenbäcken i Burträsk (se Burträsk kyrkoarkiv, HLA) samt sannolikt även Granlunda och Hägglunda. Det bör även beaktas att orter i Skellefteå-området tidvis haft kyrkrätt i andra församlingar och därigenom inte redovisats konsekvent i Skellefte husförhörslängder. Ett exempel härpå utgör Sidberget eller Sidbergsliden, vars befolkning haft kyrkrätt fr o m år 1818 i Burträsk församling. Orten skulle visserligen i alla andra avseenden ha tillhört Skellefteå landsförsamling enligt kyrkoarkivet för Skellefteå församling (HLA), men den saknas ändock i vissa husförhörslängder.

4 Orter

De som orter kodade bebyggelsenamnen i Skellefteåregionens husförhörslängder kan indelas i fyra grupper; dels namnenheter som motsvarar jordregisterenheter och industriorter enligt 10

priciperna för bestämning av orter i Sundsvallsregionen, och dels namnenheter som refererar till fler än en jordregisterenhet och de som inte utgör jordregisterenheter.

4.1 Jordregisterenheter

Huvuddelen av bebyggelsenamnen i källorna utgör jordregisterenheter och har kodats som orter. I de fall bebyggelser ändrat namn eller har alternativnamn, vilket styrkts genom uppgifter i andra källmaterial, tidigare forskning och/eller av resultat av tester på individnivå har endast en kod påförts. Härmed avses: Anundträsk som åsyftar Örträsk Blanktjärnselet - Blankselet Brackenträsk - Braxträsk Bölesviksudden - Bölesvik Karsträskån - Karsträsk Kvarnör - Kvammarn Maurträsk - Myrliden Mullbergsliden - Mullberg (norra) Sandfors - Häbbersfors Östra Sidbergsliden - Sidberg Sörträskberget - Sörträsk Svedjan - Svedun Sörliden - Forsliden Sannolikt avser därtill Falviken samma ort som Sandviken. I volym A1:8 anges visserligen i rubriken både Sandviken och Falviken (88:286), men i övrigt förekommer Sandviken i volymerna 4-6,9-14 och Falviken i volym A1:7. En viss osäkerhet föreligger således, varför uppgifterna om Falviken och Sandviken Falviken kodats som subort under Sandviken för att underlätta forskares eventuella särbehandling av orterna. Av intresse härvidlag är även att tidigare forskning uppger att orten Bjurselet i Byskeområdet avser hemman nummer 3 i orten Selet och att Lidtjern avser Klöverfors nr 3 (Skellefteå sockens historia del 1:1). Beträffande Bjurselet förekommer också en uppgift i husförhörslängden i form av en anmärkning att den egentligen tillhör Selet (vol 121:160). Huruvida befolkningen på nämnda fastighetsnummer vid något tillfälle redovisats i kyrkböckerna under Selet resp Klöverfors är inte undersökt. Bebyggelser som avser industrier eller andra större verksamheter har kodats som orter i de fall de har särskilda ortnamn och kan särskiljas rumsligt från annan bebyggelse. De utgör således inte alltid särskilda jordregisterenheter. Härmed åsyftas Bondhammars såg, Björnholmens ångsåg, Brännfors såg, Furuögrund ångsåg, Johannisfors såg, Klemensnäs ångsåg, Klintfors såg, Lejonström såg, Lindalmströms kvarn, Nyhamn ångsåg, Skutholmen ångsåg, Sävenäs bruk och ångsåg, Vikfors såg, Ytterstfors glasbruk och såg samt Örviken ångsåg Vanligen förekommer dessa verksamheter under särskilda rubriker endast i enstaka volymer; exempelvis Björnholmen i volym 125 sidorna 135-148. Det kan därför inte uteslutas att individer 11

verksamma eller boende i industriorter redovisats på annat sätt i andra volymer, exempelvis under de orter från vilka mark upplåtits till anläggningarna. Vidare är informationen i husförhörslängderna inte alltid entydig i de fall industrierna omnämns. Lejonström och Sävenäs, exempelvis, förekommer tillsammans i huvudrubrik på ett svårtolkat sätt, "Sävenäs? fol Lejonström", i volym 115 sid.246-251, 253, 256 (se även avsnitt 6.3.5). En koppling mellan två ytterligare industrier antyds likaledes av husförhörslängderna, nämligen Vikfors och Örviken. I volym 144 sid.236 har Vikfors såg strukits och ersatts av Örvikens såg, och uppgifter om Vikfors i övrigt saknas i A1:14. Notabelt i övrigt är att glasbruket i Ytterstfors - beläget strax utanför Byske - tidvis rubricerats enbart som glasbruk eller Byske glasbruk. Eftersom endast ett glasbruk anlagts i regionen har samtliga uppgifter kodats som Ytterstfors. Däremot föreligger en viss osäkerhet huruvida Ytterstfors såg avsetts även i de fall Byske såg angivits (Byske såg 51:94 och 61:110-112 här kodad som subort till Byske). Att så var fallet åtminstone i volym 88 framgick av att Byske sågverk redovisats efter Byske Ytterstfors glasbruk och därmed kodats som Ytterstfors sågverk. Därtill anges industriorter i husförhörslängderna ibland även som radinformation i form av underrubrik eller notering i anslutning till en individs namn, medan huvudrubriken anger annan ort. Särskilt framträdande är detta förhållande vad gäller Sävenäs, Nyhamn och Skutholmen. Orsakerna är inte kända, men fenomenet påvisar svårigheterna att enbart med ledning av husförhörslängder skatta den permanenta arbetskraften vid industriorterna (jfr avsnitt 6.3.6). Utöver ovannämnda industriorter finns ytterligare industriella verksamheter av samma karaktär redovisade i källorna. Eftersom dessa inte har särskilda bebyggelsenamn och utgör delmängder av andra orter, har de kodats som suborter till orterna ifråga. Här åsyftas sågarna i Bureå i Skellefteåområdet samt i Byske, Fällfors och Åby i Byske/Ytterstforsområdet. Vidare omnämns en silvergruva på Morön. Det är emellertid känt att en mängd ytterligare sågar och sågverk funnits i regionen, vilka således inte omnämns i kyrkböckerna (jfr Wik, H: Norra Sveriges sågverksindustri, Uppsala 1959, och artiklar i tidskriften Västerbotten).

4.3 Ortkoder som åsyftar fler än en jordregisterenhet

Förekomsten av flera bebyggelser med samma ortnamn har omvittnats i samband med bestämningen av orter tillhörande olika delområden (avsnitt 3.1). Dylika orter med likalydande namn finns även inom ett och samma delområde och är därtill ibland belägna i närheten av varandra. I några av fallen åsyftas nybyggen anlagda under den registrerade perioden. Särskiljande prefix till ortnamnen har ofta påförts när ett nytt nybygge anlagts med samma namn som ett tidigare anlagt nybygge. I andra fall, däremot, är företeelsen en konsekvens av en bebyggelseexpansion inom en ort som åtföljts av uppdelning av orten i flera jordregisterenheter. Oftast återspeglas sistnämnda förhållande i husförhörslängderna genom att bebyggelsenamnet på den ursprungliga jordregisterenheten omnämns i de tidigaste längderna, medan en uppdelning av befolkningen på de olika delarna av orten /de nya jordregisterenheterna/ sker i senare volymer. Det bör dock framhållas att bebyggelseutvecklingen i åtskilliga större jordbruksorter ofta medfört uppkomsten av delområden med särskilda benämningar utan att en uppdelning skett i flera jordregisterenheter skett (jfr avsnitt 5.1) I vissa fall har det inte varit möjligt att fördela befolkningen redovisad under en ort i sin helhet på de delar av orten som anges under olika ortnamn i andra volymer. Då har det ursprungliga bebyggelsenamnet kodats som ort och dess delområden kodats som suborter. Därigenom har således fler än en jordregisterenhet inkluderats i en ortkod. 12

De åsyftade orterna är - Böle med Sörböle respektive Norrböle kodade som suborter - Ursviken, dito Inre och Yttre Ursiken - Hjoggböle, dito Västra och Östra Hjoggböle - Häbbersfors, dito Häbbersfors och Östra Häbbersfors eller Sandfors samt - Hälleström, dito Hälleström och södra Hälleström i Byskeområdet. Därtill förekommer med nödvändighet ortkoder som inrymmer flera helt olika orter eller jordregisterenheter, eftersom individer noterats i källan under huvudrubriker som åsyftar flera orter och en uppdelning av individerna på berörda orter inte varit möjlig att göra (se 6.2.4, 6.3.5). I samtliga fall har samredovisning skett i en enstaka volym. I volym A1:3 har inhyses i olika orter samredovisats i följande fall: - Bergsbyn och Furunäset; Hedensbyn, Risön och Tuvan; Holmsvattnet, Bodan och Rönnbäcken; Kroksjö Gärdsmark och Gummark; Ragvaldträsk och Hjoggböle; Yttervik och Burvik; Böle och Morön; samtliga belägna i Skellefteå delområde. - Norrlångträsk och Klöverfors i Byskeområdet. - Norsjö, Långträsk och Kattisträsk i Norsjöområdet. De övriga koderna avser följande fall: - Bastuliden och Bastuträsk (volym A1:12) samt Häggdal och Häggnäs (A1:6) i Skellefteå området. - Kinnbäck och Perstorp (A1:12), Mullberg och Skurudal (A1:12) samt Stensjön och Åviken (Yttersfors volym 21,22) i Byskeområdet. - Hornträsk och Ullbergsträsk (A1:2) i Jörn-området. Notabelt är att i huvuddelen av dessa fall har orterna därutöver redovisats separat i samma volym. I vissa andra fall saknas dock en av orterna i volymen i övrigt. En delmängd av befolkningen eller i vissa fall hela befolkningen i berörda orter kan således under viss tidsperiod inte identifieras under en entydig ortkod. Huvuddelen av de i källorna återstående bebyggelserna har kunnat identifieras som suborter (se vidare kapitel 5). Resterande oklara fall har påförts en egen ortkod. Här avses följande bebyggelsenamn: - Antkläppen, Bodbacka, Degerfors och Åviken i Byskeområdet - Myrberg och Älgträskliden i Norsjö - Karlsele i Jörn - Blekberget, Häggdal, Hägglunda, Hällberget, Klippan, Kronobacken, Lillberget, Loholm, Ottertjärn, Sidtorp och Stenfors i Skellefteåområdet. Slutligen finns koder för individer som saknar uppgifter om boendeort och för individer som redovisas i husförhörslängderna men som inte vistas i församlingen eller tillhör annan församling. 13

Ort Okänd har kodats i de fall då dels källan anger explicit att en bestämd boendeort saknas, dels uppgifter om orter saknas i källan och individernas orttillhörighet inte har kunnat bestämmas genom test (se vidare avsnitt 6.3). Ortkod Obefintliga har påförts individer som noterats under rubriker med den lydelsen i husförhörslängderna. Det bör uppmärksammas att dylika förteckningar började upprättas relativt sent under 1800-talet. Manuella kontroller har i enstaka fall visat att prästen vid andra tidpunkter noterat obefintlig som anmärkning i husförslängden. Eftersom boendekodningen endast baseras på rubrikinformation kan inte dylika anmärkningar beaktas. Ortkoden Annan församling har påförts det fåtal individer som enligt rubriker uppges vara till sjöss och utomlands eller utgör främmande makts undersåtar. Eftersom dylika uppgifter kan förekomma i husförhörslängderna för olika församlingar, finns två koder för varje kategori refererande till Skellefteå församling respektive till församlingarna Byske och Yttersfors, som betraktas som ett delområde. Härmed åsyftas ort okänd kod 900 respektive 690, annan församling kod 980 och 698 samt obefintliga kod 990 och 699.

5 Suborter

Suborter åsyftar primärt delar av orter, typ bebyggelsedelar bestående av dels större bebyggelsegrupper eller enstaka fastigheter med särskilda benämningar, dels vissa bebyggelser som inte enbart fyller boendefunktioner. Vidare används subortskoder för att klargöra orsaker till - och därmed gruppera befolkningen efter motiv till - en boendekod som har karaktären samlingskod (kyrkbordet, ort okänd etc). I Skellefteåregionen har därtill, om än undantagsvis, jordregisterenheter kodats som suborter till följd av svårigheter att bestämma individernas orttillhörighet i källorna (se avsnitt 4.3). Oavsett karaktären på suborter har inga ambitioner funnits att fastställa individers boende över tiden i suborterna. Målsättningen för boendekodningen är endast att fastställa individernas orttillhörighet. Uppgifter om suborter kodas därmed i den mån de förekommer i husförhörslängderna, och endast för individerna på den sida eller del av sida suborterna nämns. Huruvida exempelvis påföljande sidor utan explicita rubriker avser suborten eller orten i övrigt har därför inte kontrollerats annat än i undantagsfall. Koden för en subort inrymmer ortens kod (tre positioner) och den för suborten unika koden (två positioner). Vid uttag av data för en ort, tre positioner, är således subortsbefolkningen inkluderad.

5.1 Suborter av typen bebyggelsedelar inom ort

I Skellefteåregionens husförhörslängder finns åtskilliga bebyggelsenamn som inte avser orter i bemärkelsen jordregisterenheter. Att fastigheter eller grupper av fastigheter inom orterna ofta haft särskilda benämningar framgår också ur jordregistret. I husförhörslängderna är företeelsen särskilt vanlig för avsöndringar av mark från hemman och byar vid slutet av 1800-talet, men den förekommer i vissa större orter långt tidigare. Kyrkböckerna är dock knappast en relevant källa för en bedömning av varken omfattningen av bebyggelsedelar med särskilda ortnamn eller den tid namnbruket existerat. En av indikatorerna härpå är att jordregistret inrymmer fler benämningar än de som redovisas i kyrkböckerna. 14

Större bebyggelsegrupper inom en ort med särskilda bebyggelsenamn brukar finnas redovisade i husförhörslängderna i flera volymer. Detta gäller särskilt de orter där bebyggelsegrupperna utvecklats till nya jordregisterenheter (jfr avsnitt 4.3); bl.a. orten Ursviken där befolkningen i Inre respektive Yttre Ursviken har särredovisats efter 1770, dvs undantagandes de två första volymerna. I övriga fall är redovisningen i husförhörslängderna mindre systematisk över tiden, varigenom befolkningen i bebyggelsedelarna endast kan identifieras i vissa volymer. Detta exemplifieras av orten Falmark, där Gamla Falmark, Östra Falmark, Sjöbotten och Långviken upptas i åtskilliga volymer, medan andra suborter som exempelvis Falmarksforsen och Östra Fors upptas i spridda volymer samt Morbäcken och Sandhem omnämns i en enda volym. Andra välkända benämningar på större bebyggelsedelar tillika suborter, vilka likaledes förekommer i husförhörslängderna i ett varierande antal volymer under 1800-talet är Stormarken i orten Drängsmark, Backängen, Brännan, Hällan och Liden i Kusmark, Antholmen och Hästhagen i Innervik, Hannlunda och Noret i Gummark samt Hjoggböleforsen i Hjoggböle. Till dylika suborter kan även hänföras benämningar på delar av Kyrkbordets mark som Brännan, Kläppen, Körran, Löten och Kyrkstaden. Större delen av bebyggelsenamnen i husförhörslängderna som inte utgör orter i bemärkelsen jordregisterenheter avser dock enstaka fastigheter och förekommer endast i en enstaka volym, främst den sista registrerade husförhörslängden för Skellefteå (A1:14) eller på 1890-talet. Ofta finns emellertid även dessa namnenheter belagda för fastigheter i jordregistret, och vanligen redovisas dylika namnenheter i kyrkböckerna inte i rubrikform utan på rader där sidans huvudrubrik anger ett annat ortnamn tillika den jordregisterenhet fastigheten tillhör. Icke förty föreligger ibland problem att avgöra huruvida ett bebyggelsenamn i källan åsyftar en ort eller subort och till vilken ort suborten hör; särskilt då bebyggelsenamnet anges i huvudrubrik. Några anledningar: Bebyggelsedelar inom orter kan ha samma namn som orter belägna på annat håll inom regionen (t.ex Brännan, Liden, Nyborg, Nygård, Stenfors) eller snarlika namn (t.ex Bodviken - Boviken, Grahn - Gran). Likalydande benämningar finns för bebyggelsedelar inom olika orter (t.ex Nyborg - jfr ovan -, Nyhem, Nytorp, Elfslunda, Fridhem, Karlshem, Karlslund, Löflund). I de fall namnenheterna i husförhörslängderna noterats på rader där huvudrubriken anger annan ort, kan förväntas att namnenheten utgör subort till orten i rubriken. Vid en jämförelse med informationen i jordregistret kan dock namnenheten ifråga saknas för fastighet inom orten, men finnas belagd inom annan ort (t ex Daltorp, Dalbäcken, Fredriksborg). För huvuddelen av de som suborter kodade bebyggelsenamnen kan sambanden med orterna beläggas på olika sätt. Då alternativa tolkningar finns och möjligheterna är begränsade att belägga subortens orttillhörighet via test av individers boende i föregående och, om möjligt, efterföljande volymer (t.ex till följd av omflyttningar), har den principen tillämpats att bebyggelsenamn redovisat på en rad kodats som subort till den i huvudrubriken angivna orten. Sistnämnda princip har även tillämpats i något mer komplicerade fall, vilka bör omnämnas: - Storberget som subort till Karsträsk. Storberget anges i volym 144 på sida där Karsträsk finns i huvudrubrik. Storberget förekommer dock även i vol 141 på sida med huvudrubriken Tjern. Här åtföljs Storberget av "under Abborrtjern" inom parentes - ett bebyggelsenamn som inte existerar i övrigt i kyrkböckerna -, men i en anmärkning hänvisas till Karsträsk. - Nytorp som subort till Sunnanå. "Nytorp i Lund" anges i volym A1:14 med förekomst på sida där såväl huvudrubrik som föregående och efterföljande sidor anger Sunnanå. Något avseende vid tillägget "i Lund" har inte fästs, då ingen förklaring härtill kunnat spåras. 15

I några fall har dock ingen kodning av dylika namnenheter skett över huvudtaget, nämligen då det vid kontroller visat sig att individer noterade i anslutning till bebyggelsenamnen endast avsett ägare, inte boende individer (t ex Jonstorp vol 144:334 under Burvik, Karlslund 142:192 i Ragvaldsträsk, Löfön 143:224 i Bergsbyn, Bölesro 143:24 i Böle). I övrigt bör uppmärksammas att ett nära rumsligt samband mellan en ort och subort inte nödvändigtvis behöver föreligga trots att suborten är belägen på mark tillhörig orten. Det gäller särskilt suborterna i Bureå, eftersom det inte kan uteslutas att de inbegriper torpanläggningar på relativt perifert belägen skogsmark tillhörande Bureå såg. Av samma anledning har den föga rumsligt preciserade rubriken torp i anslutning uppgifter om Byske i en volym kodats som subort. Som suborter har slutligen även vissa boställen kodats trots att de saknar särskilda bebyggelsenamn, nämligen klockarbostaden och komministerbostället under kyrkbordet.

5.2 Suborter av typen verksamheter

Rubriker eller underrubriker som primärt inte åsyftar bostadsbebyggelse utan andra funktioner eller verksamheter finns främst i Skellefteå stad (t.ex apotek, bryggeri, läroverk, skolhus, lasarett). I ett fåtal fall anges dylika även i andra orter. Utöver vissa sågar (se avsnitt 4.2) åsyftas mejeribolaget i Ersmark, mjölkvarn och kronohäkte i Sunnanå samt en tullmjölkvarn under Kyrkbordet. I ingressen till husförhörslängden A1:3 uppges f.ö. även förekomst av en fattigstuga, men den sida som ingressen hänvisar till existerar inte i det registrerade materialet. Subortskoder som inte avser en rumslig bestämning inom en ort, har utnyttjats i syfte att specificera grupper av individer i de fall orttillhörigheten inte är känd eller är vag. De fyller därmed även funktionen att klargöra anledningen till att en viss ortkod påförts individer. Dylika subortskoder kan referera till rubriker i husförhörslängderna för grupper av individer som saknar eller har en vag rumslig bestämning i övrigt. Flertalet koder finns under ort okänd och annan församling, medan endast en subortskod har en mer bestämd rumslig anknytning, nämligen Skellefteå stad. Ort okänd: - Skrivna på församlingen (A1:14 i Skellefteå, A1:3 i Byske) - Fattighjon (A1:9-12 i Skellefteå) - Löst folk, Löslistan (A1:13-14 i Skellefteå) - Löst folk och fattighjon (A1:13-14 i Skellefteå) - Lappar (A1:2-4,6-7 i Skellefteå; jfr kapitel 7) Skellefteå stad: - Löst folk (A1:13) Annan församling: - Till sjöss eller utomlands (A1:12 Skellefteå) - Utländska undersåtar (A1:12 i Skellefteå, A1:2-3 i Ytterstfors) Vad gäller redovisningen av utländska undersåtar i Skellefteå volym 145 sidan 252 bör observeras att de namngivna individerna endast avser huvudmannen i en familj, medan anhöriga har beteckningar av typen "o.hh" eller "o.hh. o dotter". 16

Därutöver finns subortskoder som inte refererar till rubriker eller explicit information i husförhörslängderna, utan anknyter till principer för kodning som tillämpats i de fall en orttillhörighet inte kunnat fastställas med ledning av information i källorna eller maskinella test. Ort okänd: - Rubriker saknas (A1:8 i Skellefteå, A1:3 i Byske) - Svårtolkad information i källan (A1:3 i Skellefteå) - Konstruerade sidor (A1:3-4,8,10-11,14 i Skellefteå) I Skellefteåregionen kan rumsliga bestämningar utföras endast vad gäller individernas boende i orter och suborter, eftersom data om roteindelningen saknas helt i källmaterialen. Som tidigare framhållits är målsättningen primärt att fastställa individernas orttillhörighet. Uppgifter om var inom en ort individen bor, d.v.s. suborttillhörigheten, beaktas endast i de fall explicit information härom finns i källorna (se avsnitt 5). Bestämningen av orter och individers orttillhörighet är svår att utföra i Skellefteåregionen av flera olika skäl. Källmaterialet är brandskadat, vilket bl.a. lett till bortfall av såväl vissa volymer i sin helhet som av rubriker i existerande volymer och svårigheter att tolka information i rubriker. Detta förhållande bidrar till att förklara bristande överensstämmelser mellan informationen om orter med sidhänvisningar i ingresser till husförhörslängder och den som finns i volymerna. Bestämningen av individernas orttillhörighet kompliceras ytterligare av att kontroller av det registrerade materialets relevans visavi källorna inte utförts rutinmässigt, endast i samband med problem att utföra kodningen. Andra orsaker till svårigheterna att bestämma boendeförhållanden kan hänföras till den omfattande bebyggelsetillväxt som skett i form av nya orter/nybyggen och till regionens betydande storlek såväl areellt som befolkningsmässigt både före och efter utbrytning av församlingar. Uppenbarligen har prästen haft svårigheter att på ett relevant sätt återge befolkningens lokalisering. Detta kommer exempelvis till uttryck i rubriker och underrubriker bestående av fler än ett ortnamn. Vidare har kyrkobokföringen av befolkningen i vissa nybyggesorter skett långt efter det att anläggningar beviljats och uppgifter härom redovisats i mantalslängderna. I detta sammanhang erinras även om att husförhörslängderna under 1700-talet refererar till synnerligen långa tidsperioder, vilket förstärker osäkerheten i de av prästen angivna boendeförhållandena. En mängd olika manuella och maskinella kontroller har utförts i syfte att fastställa förekomsten av orter och individers orttillhörighet. Resultaten därav har emellertid inte alltid varit tillräckligt entydiga för att kunna utnyttjas som underlag för kodning. Med hänsyn till mängden problem, har det heller inte varit möjligt att testa samtliga oklara fall. Därvid har lösning av problem rörande äldre större orter erhållit högre prioritet än nybyggesorterna. Sistnämnda utgör visserligen merparten av alla orter, men de svarar för en liten andel av totalbefolkningen. Slutsatsen blir således att validiteten och reliabiliteten avseende informationen om orttillhörighet inte kan anses uppfylla de krav som ställts från DDBs sida beträffande 17

församlingarna inom Sundsvallsregionen. Det åligger därför varje forskare att vid utnyttjande av DDBs boende- och flyttningsdata ta ställning till och testa utfallen av den utförda ortkodningen.

6.2 Problem

Problemen att fastställa individernas boende i Skellefteåregionen kan främst hänföras källornas innehåll och utformning, men i viss utsträckning även till formerna eller principerna för registrering av källornas information. Problemen klargörs tydligast av de huvudeffekter som kan utläsas efter en sammanställning av informationen i ort- och skatteregistret; dvs den registrerade informationen om innehållet i husförhörslängdernas huvudrubriker och underrubriker. Uppgifter om orter saknas i enstaka volymer i åtskilliga fall. Andra orter har i enstaka volymer ett sidintervall som avviker betydligt från det för orterna ifråga i föregående och efterföljande volymer. Rubriker och därmed ortinformation saknas på flera sidor, medan andra sidor innehåller rubrikinformation men inga individer. Vidare saknas i ort- och skatteregistret dels sidor som omnämns i förteckningar i husförhörslängdernas ingresser, dels information om sidor som konstruerats i samband med rekonstruktioner av individnoteringar. Nedan preciseras olika typer av problem i samband med fastställandet av orter och individernas orttillhörighet på basis av källorna och den registrerade informationen.

6.2.1 Brandskador i källmaterialen

Information om orter i rubriker är bristfällig, och en starkt bidragande orsak härtill är att materialet är brandskadat (se källbeskrivningen). Tre volymer saknas helt; dels den första husförhörsvolymen för Ytterstfors församling åren 1838-1845, dels två volymdelar i Skellefteå församling eller den del av volym A1:9 som avser Skellefteå stad åren 1843-1852 och den del av volym A1:14 för åren 1891-1899 som skulle ha inbegripit följande orter belägna främst i Kågedalen: Bastuliden norra, Bastuträsk norra, Björkdal, Brännberg, Brännet, Bäckfors, Djupgrovan, Eriksdal, Eriksliden, Ersmark, Granå, Gråliden, Grånäs, Hedlunda, Häbbersfors, Häbberslid, Högdal, Höglund, Klockarberg, Kusliden, Kusmark, Kvarnforsliden, Kyrkbäcken, Kåge eller Storkåge, Kågeträsk, Norrberget, Norrbäck, Nydal, Nyfors södra, Nyheden, Olofsberg, Rönnberget, Sandfors eller Häbbersfors östra, Slyberg, Storselet, Strömsgård, Tarsbäcksliden, Tarsmyran och Västbäck. I andra fall innebär brandskadorna att information i böckernas perifera delar och därmed i rubriker på sidorna försvunnit helt eller delvis. Det är därtill oklart i vilken omfattning enstaka sidor eller flera sidor i följd brunnit. Företeelsen antyds bl.a. av uppgifter i ingresser till husförhörslängder om orter med hänvisningar till sidor som saknas inuti volymen, och av omfattningen konstruerade sidor (se källdokumentationen). Effekterna härav är således att uppgifter om vissa orter saknas helt och hållet eller delvis i enstaka volymer. Vidare bör beaktas att åtskilliga ortuppgifter på brandskadade sidor har ditskrivits av personal vid landsarkivet i Härnösand i samband med renovering av böckerna. Vissa oklarheter finns därmed vad gäller underlagen för de påförda uppgifterna i källorna och hur komplett denna information är. 18

6.2.2 Registrering av s.k. implicit information

Vanligen förekommer inte rubriker med ortangivelser på varje uppslag i husförhörslängderna. Enligt de generella instruktionerna för registrering har implicita uppgifter påförts där rubriker saknas. Härmed avses att en uppgift anses gälla fram till dess att en ny uppgift ges i källan. För Skellefteåregionen kan dock relevansen av denna princip ifrågasättas på grund av brandskadorna i materialen. Visserligen har avsteg från principen gjorts, varigenom inget ortnamn registrerats över huvud taget på flera sidor. I de fall principen tillämpats, har dock bekräftelser på irrelevanta implicita uppgifter erhållits dels genom de maskinella test som utförts för individer noterade under en rubrik med ett iögonenfallande långt sidintervall i en volym i jämförelse med intervallet för orten ifråga i föregående och efterföljande volymer, dels genom avvikelser i information mellan ingresser och volymers innehåll. Dessa förhållanden indikerar således att rubriker av olika anledningar saknas i husförhörslängderna. Tillämpningen av principen för implicit information har därigenom medfört att befolkningen i en ort registrerats som boende i en annan ort. En ytterligare anledning till att principen om implicit information inte är tillfyllest i Skellefteåregionen är att uppgift om en ort ibland givits på en sida åtföljd av sidor åsyftande den ort som redovisats på föregående sidor.

6.2.3 Felkällor vid inregistrering

Eftersom källornas information inte alltid är lättolkad och inga kontroller utförts av det registrerade materialet visavi källornas information, föreligger flera potentiella felkällor. Exempelvis: Samtliga befintliga uppgifter i husförhörslängderna har inte registrerats. Felaktig volym eller sida kan ha uppgivits för en rubrik. Bebyggelsenamn kan ha felstavats eller feltolkats. Förekomsten av nämnda typer av felkällor har uppmärksammats i samband med tester av individers orttillhörighet, men fler felaktigheter än de observerade kan givetvis förekomma. Misstankar om stavnings- eller tolkningsfel vid inregistreringen finns då en ort uppträder endast i en volym. I de flesta dylika fall har också den registrerade orten ett namn som avviker obetydligt från det ortnamn som åsyftades, t ex Möjnoret i stället för Röjnoret och Starbäck - Stavbäck. I andra fall var avvikelserna större; exempelvis att Stocktjern och Klocktjern i ort- och skatteregistret avsåg Flocktjern, Storsund - Stensund, Storsjön - Stavsjön, Tarsliden - Forsliden, Bergsviken - Sidbergsliden, Hellsträsk - Melsträsk och Brädfors - Brandfors. Om däremot det registrerade namnet är likalydande med en annan ort, är möjligheterna att uppmärksamma och korrigera den registrerade informationen begränsade, såvida inte ingressernas information eller resultat från tester utförda i andra syften indikerat felaktigheter. Några exempel härpå är Rönnberget registrerat som Brännberget i en enstaka volym, Mullberget som Hällberget, Sandfors som Landfors, Storbränna som Norrbränna, Tväråfors som Tväråberget och Lidberg/et/ registrerat som Loberg/et/. En ytterligare felkälla utgör DDBs krav på källtrohet vid inregistrering. Så har exempelvis ortnamn angivet på rad på en sida registrerats enligt källan även om ett eller flera av dennes familjemedlemmar (av platsbrist) redovisats på föregående rader. Ett fåtal dylika fall har påträffats i samband med tester motiverade av andra orsaker, men det kan inte uteslutas att fler fall finns än de som observerats i kontrollerna. 19

6.2.4 Rubrikinformationen husförhörslängderna

I Skellefteås husförhörslängder medger utformningen av rubrikernas innehåll inte en entydig tolkning av berörda individers orttillhörighet i åtskilliga fall. Mer än ett bebyggelsenamn kan förekomma i huvudrubriker. I vissa fall kan orttillhörigheten för individerna på sidan ifråga fastställas med ledning av att namnen i huvudrubriken anges på olika rader på sidan. I andra fall ges dock ingen eller ofullständig vägledning genom kompletterande radinformation. Individernas orttillhörighet kan då endast försöka fastställas med ledning av resultat från test rörande individernas boende i föregående och efterföljande volymer eller med ledning av andra källmaterial (t ex mantalslängder). Ett annat typfall är då bebyggelsenamn anges i rubriken, men ytterligare ortnamn kan förekomma på rader på sidan ifråga. I dylika fall finns en rad olika tolkningsmöjligheter: Är bebyggelsenamn på rader uttryck för suborter till ort angiven i rubrik? Om så inte är fallet, avser ort på rad en ort till vilken individerna ifråga flyttat från ort angiven i rubrik eller är radorten uttryck för verksamhetsort, inte boendeort? Åsyftar måhända radorten endast ägandeinformation, t ex att individ på raden äger fastighet i orten ifråga och är bosatt i rubrikorten eller att individ i radorten äger fastighet i orten angiven i huvudrubriken? Alternativt, är radorten ditskriven i brist på sidutrymme och representerar en ort utan samband med orten i huvudrubriken? Ett annat problem gäller vilka individer som skall hänföras till ort angiven på rad: Samtliga därefter noterade individer till dess att en ny notering anges - exempelvis påföljande sida - eller den eller de personer som står noterade på direkt efterföljande rader? Eftersom en ort angiven på en rad kan vara såväl underrubrik som kompletterande information till en individnotering på raden utan att skillnaderna därvidlag registrerats explicit, kompliceras problemet ytterligare. Med hänsyn till brandskadorna i materialen har ett kompletterande underlag för boendekodningen registrerats, nämligen ingresser till husförhörslängderna för Skellefteå församling. Dessa ingresser innehåller förteckningar över ortnamn med hänvisning till den första sidan i volymen för orten ifråga. Om husförhörslängdernas innehåll vore intakt, hade förväntats att åtminstone den information som finns i ingressen skulle återfinnas i ort- och skatteregistret. I flera fall förelåg emellertid bristande överensstämmelser av olika karaktär. Vissa orter i ingressen saknades i ort- och skatteregistret och vice versa. Generellt förekom dock fler bebyggelsenamn i ort- och skatteregistret. I andra fall fanns orter i bägge registren men med olika uppgifter om sidor för första notering. Notabelt är också att sidhänvisning för en del orter i ingresserna saknades eller inte kunde uttolkas. Vidare kunde även i ingresserna fler än en ort ha samma sidhänvisning. Därtill förekom hänvisningar i ingresser till sidor som inte existerade i ort- och skatteregistret. Härmed åsyftas inte enbart ingressen till den brunna volymdelen i A1:14 (källa 140). Inte heller ingressernas information utgör således ett entydigt och helt tillförlitligt underlag för fastställande av individers orttillhörighet. Dylika ingresser saknas f.ö. till volymerna A1:1 och A1:12a. En tidigare saknad och icke-registrerad ingress till volym A1:3 har funnits till hands för manuell granskning. 20

6.2.6 Bebyggelsenamn

De problem som uppstår vid bestämningen av individers orttillhörighet sammanhängande med bebyggelsenamnen är oftast förknippade med regionens areella storlek och den kraftiga bebyggelsetillväxten under den registrerade perioden. Här åsyftas dels förekomsten av flera orter med likalydande namn, dels förändringar i bebyggelsenamnen över tiden. Att orter anlagts på olika håll inom regionen med samma namn har omvittnats i samband med avgränsningen av delområden inom regionen (kapitel 3). Oftast har dylika orter i efterhand erhållit tillägg i form av prefix för att kunna särhållas; t ex södra respektive norra. I volymer där bebyggelsenamn redovisas utan prefix är således problemet att identifiera vilken av orterna som avses. Därutöver finns likalydande benämningar på orter och suborter inom andra orter respektive på suborter inom olika orter. I dessa fall föreligger aldrig särskiljande prefix eller suffix (se avsnitt 4 och 5). Problemen vid fastställande härvidlag föreligger främst i de fall suborter redovisats i huvudrubriker. Utöver de marginella förändringarna i bebyggelsenamn medelst prefix för orter med likalydande namn, har mer eller mindre genomgripande namnändringar skett för vissa orter i regionen. I andra fall har alternativnamn till orter har förekommit. Belägg för dylika förändringar och alternativnamn finns i jordregistret och tidigare forskning (fr.a. Skellefteå sockens historia del I:1, ed. Fahlgren, K. Uppsala 1953), och dessa uppgifter har beaktats vid fastställandet av orter och individers orttillhörighet (jfr avsnitt 4.1). Misstankar om namnförändringar i övrigt finns i de fall ett ortnamn uppträder i en enstaka volym och orten inte omnämns i jordregister. Dylika namnenheter kan dock även vara uttryck för nybyggen som anlagts men ödelagts inom kort. Möjligheterna att bebyggelsenamnet avser subort kan heller inte uteslutas. I dessa fall måste maskinella test av individers boende före och efter uppgift i berörd volym utföras för att ge underlag till ställningstaganden. Resultaten härav visade också att fler namnförändringar sannolikt skett än de som omvittnats i andra sammanhang.

6.2.7 Konstruktioner av individer/sidor

Individnoteringar med referens till viss volym och sida i husförhörslängderna har konstruerats av personalen i Jörn i samband med inregistreringen av data. Dylika konstruktioner, som är särskilt omfattande i volymerna A1:8 och A1:14, baseras bl.a. på explicita hänvisningar för en individ i en källa till uppgifter i en annan källa som inte existerar; sannolikt till följd av brandskadorna i materialen. Exempel härpå är hänvisningar i ministeriallängder till husförhörslängder och inom husförhörslängder i samband med omflyttningar eller omskrivningar av volymer. Eftersom dylika volymer/sidor inte existerade, finns heller inga uppgifter i ort- och skatteregistret. Dessa konstruktioner har sedermera införts, men uppgifter om ort saknas. Eventuellt förekommande uppgifter om ortnamn i den källa som motiverat konstruktionen (t.ex variabeln hemvist i födelselängden) har inte kunnat beaktas vid kodningen. Fastställandet av orttillhörighet för dylika individer kan därför endast ske med ledning av eventuella uppgifter i husförhörslängdernas ingresser och efter test av individernas boendeort före och efter den konstruerade noteringen (se vidare avsnitt 6.3.2). 21

6.3 Principer för fastställande av individers boende

De generella principerna för bestämning av individernas boende på ort- och subortsnivå har tillämpats så långt som möjligt (se Sundsvallsregionens boende I:1). I Skellefteåmaterialet finns dock, som tidigare nämnts, en rad mer eller mindre regionspecifika problem, vilka kräver modifieringar eller avsteg från dessa principer. Nedan preciseras dessa, och exempel på problemlösningar presenteras.

6.3.1 Ofullständig eller oklar textinformation i rubriker

För att fastställa vilken ort som avses i de fall informationen i rubriker är ofullständig eller svårläsbar, har berörda individers boende i föregående och efterföljande volymer utan mellanliggande registrerade flyttningar undersökts. Vidare har förekommande uppgifter i ingresserna till husförhörslängderna utnyttjats som underlag. Därigenom har samtliga utom ett fall lösts. Undantaget avser volym 31 sidan 37 som påförts koden 90021 eller ort Okänd med subortskoden svårtolkad information.

6.3.2 Sidor utan uppgifter om orter

De i ort- och skatteregistret förekommande sidorna utan någon som helst rubrikinformation utgör endast en del av dylika sidor i hushörhörslängderna, eftersom registrering skett av s.k. implicit information (se avsnitt 6.2.2). Registrerad rubrikinformation kan saknas av flera skäl. Som tidigare nämnts finns inga ortuppgifter för sidor som refererar till konstruerade individnoteringar (6.2.6). Om rubriker saknas på existerande sidor, kan orsaken vara dels att del av sida brunnit, dels att implicit information inte registrerats. I den första versionen av boendekodningen erhöll sidor utan registrerad rubrikinformation olika subortskoder under ort Okänd; dels 90020 för sidor som saknade rubriker i Skellefteå församlings husförhörslängder och 69003 dito i Byskes kyrkböcker, dels 90022 för sidor som konstruerats. Inför slutversionen av kodningen har olika kontroller och tester utförts för att om möjligt fastställa berörda individers orttillhörighet. Underlagen för ortbestämningen var eventuella uppgifter om orter i förekommande ingresser och den samlade informationen om orters förekomst i husförhörsvolymerna inklusive sidintervallen i respektive volym. Därtill utnyttjades resultaten från tester utförda bl.a. i syfte att identifiera på vilka sidor en orts befolkning redovisats i de fall data för orten saknats i registret i enstaka volym (se nedan 6.3.3). Vidare utfördes tester av boendeort i föregående och efterföljande volymer för individerna på sidorna som erhållit ovannämnda subortskoder. Dylika tester har dock av resursskäl inte utförts då sidintervallen för subortskoderna var omfattande. Här avses främst sidorna 1-398 i den konstruerade volymen 140. Visserligen finns uppgifter om vilka orter som skall ha redovisats i denna volym, men sidhänvisningar saknas (jfr avsnitt 6.2.1). Den konstruerade volymen 096 skulle dock avse Skellefteå stad, varför samtliga individer med denna källuppgift har påförs ortkoden utan kontroller. Längre sidintervall med dylika subortskoder i övriga volymer (främst i volymerna A1:2 och A1:8 i Skellefteå) har endast delvis varit föremål för tester; främst då ingresserna uppgivit förekomst av orter för vilka registrerade data saknades i övrigt för tidsperioden ifråga. 22

Däremot har ortbestämning gjorts i flertalet fall då konstruerade sidor och sidor utan rubriker refererar till en enstaka sida eller ett kortare sidintervall i en existerande volym. Därvid har principen för implicit information tillämpats utan tester av individers boende i andra volymer om såväl föregående som efterföljande sidor avsett en och samma ort. Så har även skett i ett fåtal fall där en ort angivits på föregående sida och inte i övrigt i volymen samt då orten ifråga redovisats på mer än en sida i föregående och efterföljande volymer. I de fall principen inte varit lämplig att använda, har maskinella kontroller av berörda individers boende utförts. Ortkodningen har gjorts med ledning av resultaten därav, såvida dessa varit relativt entydiga och bedömts vara rimliga med hänsyn till ortens redovisning i övrigt i kyrkböckerna. Kvarstående fall med koden ort okänd för dylika sidor är relativt få. De avser främst konstruerade sidor (kod 90022), medan en mycket liten andel av sidorna som saknar rubriker (kod 90020, 69003) inte kunnat kodas på annat sätt: - Kod 90022: Volym 32 sidorna 32-34,38-40, vol 43:69, vol 82:440-443, 454-463, 474-476, vol 103:17,20,22, vol 105:367, vol 113:13 och vol 140:1-398 - Kod 90020: Volym 84 sidorna 329,441 - Kod 69003: Volym 32 i Byske församling sidorna 767-768. Det bör emellertid observeras att antalet individer på konstruerade sidor ofta är få. Om en ort saknas i en volym och endast har identifierats på konstruerade sidor, är således sannolikheten stor att endast delmängder av ortens befolkning kodats. Vidare erinras om att forskare har vissa möjligheter att på egen hand fastställa orttillhörigheten för koderna 90022 och 69003 med ledning av uppgifter som inte utnyttjats vid boendekodningen; nämligen eventuellt förekommande uppgifter om boendeort i den källa som föranlett konstruktionen.

6.3.3 Avsaknad av data för ort i enstaka volym

Efter den första versionen av kodning av orter och suborter på basis av den registrerade informationen i ort- och skatteregistret saknades data för åtskilliga orter i enstaka volymer. Härmed avses orter som saknas i en volym inom intervallet för den första respektive sista volymen som registrerats för orterna ifråga. Huruvida data för en ort saknas före eller efter detta intervall undandrar sig bedömning enbart med ledning av den registrerade rubrikinformationen. Som tidigare anförts har dock bortfall av orter skett genom dels den brunna volymdelen 140 (avsnitt 6.2.1), dels utbrytningen av församlingarna Norsjö och Jörn. Antalet dylika orter reducerades efter det att bebyggelsenamns förändringar över tiden hade beaktats tillika med felkällor vid inregistreringen av typen stavnings- och tolkningsproblem av bebyggelsenamn och efter identifikation av orterna i de fall rubrikinformationen var ofullständig (avsnitten 4.1, 6.2.3, 6.2.6 och 6.3.1). Vidare hade hänsyn tagits till att orter i vissa volymer redovisats samfällt med andra (avsnitt 4.3). De återstående fallen utgjordes av såväl äldre större orter som nybyggesorter. De åsyftade jordbruksbyarna, som bevisligen existerat en lång tid före den registrerade perioden och som således med all sannolikhet existerade även om data saknades, var följande: Ersmark i A1:7, Kågeträsk A1:8, Medle A1:1-2, Morön A1:1, Byske A1:1-2,7, Norrlångträsk A1:1, Ostvik A1:1,7 och Yttervik A1:13. Huvuddelen av fallen var dock nybyggesbyar som anlagts under den registrerade perioden, företrädesvis under 1800-talet. Här åsyftas främst 23

- Bastunäs, Bergfors norra, Bergfors södra, Berget, Bergliden, Bjurfors, Brännkläppen, Bölesvik, Dalfors, Djupliden, Eriksberg, Eriksdal, Eriksliden, Fallet, Falkliden, Finnsele, Flocktjern, Forsberget, Fått, Granholm, Granlunda, Grönliden, Holmfors, Häbberslid, Häbbersfors, Häggdal, Häggnäs, Höglund, Johannistorp, Kusliden, Lejonberg, Lejonströms såg, Ljusvattnet, Långberget, Långheden, Mullbacka, Norrbäck, Nygård, Nyland, Nyliden västra, Olovsberg södra, Orrbäcken, Orrliden, Rönnliden, Sidberg eller Sidbergsliden, Storön, Stövernäs, Valliden västra och Valliden östra i Skellefteå-området. - Björklund, Degerliden, Storbrännan och Vitsjön i Byske/Ytterstfors-området. - Bergnäs, Hebbersholm, Nilsliden, Nybäck, Renfors, Stavaträsk och Säljedal i Jörn-området. Avsaknaden av data i enstaka volym för dessa orter kan ha förorsakats av tidigare angivna problem; d.v.s. genom brand försvunna sidor i husförhörslängderna eller delar av sidor (främst rubriker), varigenom de berörda orterna registrerats som implicit rubrikinformation för andra orter, eller genom andra typer av felaktigheter vid inregistrering. Ytterligare orsaker kan dock misstänkas. Orter har tidvis redovisats under olika församlingar, och omfattningen därav är inte till fullo känd (jfr avsnitt 3.1). Det kan inte heller uteslutas att befolkningen i mindre orter, typ nybyggesorter, kyrkobokförts på ett osystematiskt sätt av prästen - under egen rubrik eller under angränsande större ort alternativt den ort varifrån nybyggaren kommit. Vidare kan reella ödeläggelser av orter ha inträffat under kortare eller längre tid. För att klargöra huruvida dataluckorna för berörda orter var fiktiva eller inte, erfordras dels en utvärdering av den registrerade informationen i ort- och skatteregistret med ledning av förväntat innehåll enligt ingresserna, dels tester av hur individerna bosatta i orterna ifråga i föregående och efterföljande volymer hade redovisats i den aktuella volymen. Inledningsvis gjordes en manuell jämförelse mellan den registrerade informationen och de uppgifter om ortnamn och dess förekomst i olika volymer som finns i ett ortregister för Skellefteå församlings husförhörslängder, upprättat år 1977 vid Härnösands landsarkiv inför överföringen av mikrofilmade kyrkböcker till microfiche (SVAR, Ramsele). Enligt detta ortregister skulle dels flera av ovannämnda orter finnas i de volymer registrerade data saknades, dels vissa nybyggesorter ha existerat i volymer före eller efter det intervall som registrerats. Till följd därav beslöts att ingresserna till hushörslängderna, vilka f.ö. legat till grund för ovannämnda ortregister, skulle registreras. Då dessa ingresser även ger sidhänvisningar för orterna i en volym, kunde systematiska jämförelser utföras mellan innehållet i ort- och skatteregistret och ingresserna. Därmed erhölls således ett kompletterande underlag för kodning och för tester i de fall avvikelser förelåg mellan registren. Av olika skäl kan dock inte ingressernas uppgifter utnyttjas okritiskt. Som tidigare framhållits (avsnitt 6.2.5), uppger dessa inte samtliga bebyggelsenamn eller all rubrikinformation som registrerats från sidorna i volymerna. Här åsyftas främst suborter och nybyggen anlagda under volymperioden, men även - om än undantagsvis - gammal jordbruksbebyggelse. Vidare saknas ofta uppgifter i ingresserna för individerna noterade i slutet av volymer. Därtill finns inte ingresser till samtliga registrerade husförhörsvolymer. Vidare bör observeras att vissa orter anges i ingresser utan hänvisning till sidnummer eller med en oläslig hänvisning. Kodning av saknade orter efter ingressernas uppgifter utan ytterligare kontroller utfördes därför i princip endast i de fall ingresserna åsyftade en ort på en sida och då denna sida enligt registrerade data saknade rubrik, hade en rubrik av typen implicita data (med uppgift om den föregående orten i ort- och skatteregistret) eller innehöll konstruerade individnoteringar. 24

I övriga fall, dvs om ett större sidintervall åsyftades i ingresserna eller om uppgifterna i ort- och skatteregistret innehöll ortuppgift av annan karaktär, erfordrades underlag för kodning i form av maskinella test av boendeorter i föregående och efterföljande volymer för individerna redovisade på berörda sidor. Med hänsyn till ovannämnda brister i ingresserna har i dessa fall uppgifterna från rubrikerna betraktas vara mer relevanta som underlag för kodningen, såvida inte entydiga testresultat talade för att ingressernas uppgifter skulle vara riktiga. Därigenom har således inte all information i ingresserna beaktats vid kodningen. Även i de fall en "saknad" ort i en volym inte omnämnts i ingresser (inklusive i de fall ingresser saknas helt och hållet), har kodning av ort skett efter test för att få veta på vilka sidor i den aktuella volymen de individer noterats, som varit bosatta i den sökta orten i föregående och efterföljande volymer. Exempel härpå är Ljusvattnet A1:7, Bergfors och Lundbäck i A1:8, Berget, Långdal och Orrtjärn i A1:11 samt Strömsgård i A1:12. Resultaten av dessa åtgärder innebar att samtliga äldre jordbruksbyar och en betydande del av nybyggesorterna som saknades i enstaka volym kunnat identifieras och kodas, att vissa nybyggens existens i kyrkböckerna tidigarelagts (*nedan) och att data för ett par sågar tillagts. Härmed avses bl.a. följande : - I Skellefteå-området: Bastunäs A1:11,13, Berget A1:11, Bergliden A1:8, Bjurfors A1:6, *Blekänget A1:7, Bölesvik A1:13, Falkliden A1:13, Fallet A1:13, Finnsele A1:12, Flocktjern A1:3*,8, Fått A1:10,13, Granå A1:13, Holmfors A1:6,13, Häggnäs A1:11, Hälliden A1:13, Karsträsk A1:4*, Klintfors såg A1:13, Krångnäs A1:12, Kusliden A1:7, Lejonströms såg A1:11, Lidberget A1:9-11, Ljusvattnet A1:5,7, Långberget A1:9, Långheden A1;8,13, Mullbacka A1:11, Norrbäck A1:9, Nyfors södra A1:13, Nyland A1:11, Nyliden A1:8, Olovsberg södra A1:13, Orrbäcken A1:13, Orrliden A1:6, Plan A1:10-14, Sidberg A1:13, Stensund A1:6, Stövernäs A1:7, Valliden västra A1:10-11,13, Valliden östra A1:8,10-11,13 - I Byske-området: Brattliden A1:7, Borgfors A1:7*,12, Forsheden A1:12, Gravlund A1:7*, Hednäs A1:7*, Lundbäck A1:7*, Mullberg A1:6, Nyfors norra A1:7*, Orrtjärn A1:11, Pitmanliden A1:9*, Storbrännan A1:4*,7, Tväråfors A1:7-8* och Åfors A1:7-8*. - I Norsjö-området: Björknäs A1:5, Hemmingen A1:3*, Klockarliden A1:9*, Kvavisträsk A1:3-4*. - I Jörn-området: Degerträsk A1:2*, Gammelboliden A1:11, Hornträsk A1:2*, Klintträsk A1:8, Stavaträsk A1:2*, Ullbergsträsk A1:2*. Kvarstående fall där uppgifter om orter saknas i enstaka volym inom intervallet för första och sista volym för orterna ifråga (jfr inledningen till avsnittet), är följande: - Skellefteå: Brännkläppen A1:8, Dalfors A1:8-9, Djupliden A1;8, Eriksberg A1:13, Eriksdal A1:11, Eriksliden A1:8, Forsberget A1:11, Granholm A1:8, Grönliden A1:8,12, Häggdal A1:8, Höglund A1:8, Johannistorp A1:13, Klintfors såg A1:12, Mullbacka A1:8, Norrbäck A1:8, Nygård A1:8, Nyliden västra A1:8, Sidberg A1:11-12, Storön A1:6 och Valliden västra A1:8. - Byske: Åviken A1:5. - Jörn: Häbbersholm A1:8-9, Nilsliden A1:8, Nybäck A1:8, Renfors A1:9 och Stavaträsk A1:8. Flera av dessa orter finns visserligen angivna i ingresserna, men med hänvisning till sida som saknas i det registrerade materialet och i källan. Orsakerna till luckorna i övriga kvarstående fall är okända. Notabelt är dock att en betydande del av orterna saknas i volym A1:8, i vilken ett relativt stort antal sidor är konstruerade och påförts koden ort okänd (jfr avsnitt 6.3.2). 25

6.3.4 Justering av "implicit" rubrikinformation

Som påtalats tidigare kan registreringen av implicit rubrikinformation i Skellefteåregionen vara irrelevant pga brandskador i materialet (avsnitt 6.2.2). En indikator härpå är att registrerat sidintervall för en ort i en volym avviker betydligt från det i föregående och efterföljande volymer; ett förhållande som med hänsyn bl.a. till det stora antalet orter inte kan bedömas i samband med inregistreringen utan framgår först vid sammanställningen av resultat efter kodning. Generellt torde inte befolkningsnumerären fluktuera kraftigt i en ort. Med hänsyn till befolkningstillväxten kan snarast en tendens till ökning förväntas ske över tiden i antalet sidor i husförhörslängderna för en ort, då volymperioderna är tämligen likartade. Detta gäller åtminstone de äldre orterna, men inte nödvändigtvis samtliga nybyggesorter. I de fall sidomfånget i en volym för en ort är osedvanligt stort kan således misstänkas att individer från andra orter inbegripits härunder, och då det är litet kan misstänkas att individer i orten ifråga registrerats som boende i annan ort. En annan misstänkt företeelse är att en ort förekommer med två sidintervall under samma volymperiod. När misstankar om felaktigheter i ett registrerat sidintervall funnits, har dels ingresserna till husförhörslängder undersökts, dels maskinella test utförts för att kontrollera individers boende i föregående och efterföljande volymer. Om inga påtagliga skillnader funnits i registrerade sidintervall, har således inga kontroller utförts. Detta kontrollarbete har delvis skett i samband med åtgärderna att identifiera orter för sidor där rubriker saknades eller där sidorna var konstruerade, och att identifiera sidor för orter som saknats i en enstaka volym (avsnitten 6.3.2 och 6.3.3). I flertalet fall visade det sig också att de saknade orterna i ort- och skatteregistret registrerats som implicit rubrikinformation till närmast föregående ort. Genom omkodningar till följd av dessa åtgärder har följaktligen tidigare registrerad information av typen implicita data justerats för åtskilliga sidor. Kvarstående misstänkta fall gällde därför individer som till följd av ett felaktigt registrerat sidintervall hänförts som boende i en annan existerande och registrerad ort i samma volym. Med ledning av resultaten från maskinella kontroller av orter för vilka det registrerade sidantalet - efter ovannämnda åtgärder - var såväl oväntat stort som oväntat litet, har ett flertal omkodningar av större eller mindre omfattning har gjorts. Nedan ges endast några exempel härpå: - Nyborg volym 115 sid.230-245 Bebyggelsenamnet Nyborg kan avse såväl en ort som suborter i olika orter inklusive på dels kyrkbordets mark, dels näraligande orten Sunnanås mark. Gemensamt för dessa enheter är dock att de är små och därmed inryms på ett mycket begränsat sidutrymme undantagandes den aktuella volymen 115. Nyborg anges i källan på sidan 230 och registrerades som implicit information för de påföljande sidorna 231-245. I ingressen omnämndes inte Nyborg; endast Kyrkbordet med hänvisning till sidan 220 och Johannesfors såg sidan 245. Maskinella test av boendet i föregående och efterföljande volymer för flera av individerna upptagna på berörda sidor, styrkte ingressens uppgift om bosättning på kyrkbordets mark. Därigenom kodades Nyborg som subort till kyrkbordet beträffande sidan 230 och kyrkbordet (utan subkoder) för sidorna 231-244 samt Johannesfors såg sidan 245 i enlighet med ingresen. - Petersberg volym 093 sid.280-301 26

Husförhörslängden saknar huvudrubriker eller innehåller mycket svårläst information på sidorna 281-301. Petersberg, ett bebyggelsenamn som inte utgör en ort/jordregisterenhet, återfinns på sidan 280 och sidan 281 på rad 12. Huvudrubriken på sidan 281 anger ett oläsligt namn följt av "no 3", och även på spridda påföljande sidor finns sifferuppgifter av nämnda typ. Därigenom antyds således att hemman i en ort åsyftats. Närmast föregående ort i källan är Skråmträsk på sidan 275. Ingressen uppger likaledes endast Skråmträsk sidan 275 och Petersberg sid 280. Eftersom den registrerade informationen för Skråmträsk uppvisade ett osedvanligt litet sidintervall i denna volym, kunde misstänkas att ovannämnda sifferuppgifter åsyftade hemman i Skråmträsk. Kontroller av boendet i föregående och efterföljande volymer för individer på sidintervallet 281-299 styrkte också kopplingen till Skråmträsk. Därigenom kodades hela sidintervallet 282-299 utöver sid 281 rad 1-11 som ort Skråmträsk, medan sidan 280 och 281 rad 12 ff kodades som suborten Petersberg under Skråmträsk. Bebyggelsenamnet förekom i övrigt i kyrkböckerna endast i volymerna A1:10-11 och även då i anslutning till Skråmträsk. - Källbomark 111:24,35-38 och Gagsmark 111:1-18,25-34 Uppgifterna om Källbomark i volymerna A1:10 och A1:12 avsåg mer än 10 sidor, men i den aktuella mellanliggande volymen knappt hälften därav. I ingressen till volymen ange Källbomark sidan 24 och därefter ingen information förrän sidan 39 (Ekenäs). Gagsmark däremot hade enligt ort- och skatteregistret två sidintervall i samma volym och därigenom ett något större än förväntat sidantal, medan ingressen endast uppger förekomst med hänvisning till sidan 1. Kontroller av individer noterade inom intervallet 25-34 visade att merparten tidigare och senare varit bosatta i Källbomark. Hela intervallet ifråga kodades därför som Källbomark. Orsaken till att Gagsmark registrerats för sid.25-34 är oklar. Sannolikt har en feltolkning av rubriken på sidan 25 skett, varefter påföljande sidor utan rubriker registrerats som implicit information. I flera liknande fall där en ort registrerats med två sidintervall samtidigt som mellanliggande ort hade ett misstänkt litet sidintervall, har en omkodning gjorts. Exempelvis: - Innervik 87:43-74,88-94 och Yttervik 84:75-87 - Backa 81:157-159,162-163 och Stensjön 82:160 I andra fall justerades kodningen för en ort genom att föregående sida erhöll samma kod som orten ifråga. Dylika justeringar baserades på misstankar om felaktig registrering då ingresser uppgav en första sida som avvek från den registrerade första sidan. Efter maskinella kontroller av individerna ifråga ändrades den registrerade informationen. Antalet fall där påföljande sida omkodats till orten angiven på föregående sida var betydligt fler. Dessa justeringar gjordes dock primärt i samband med åtgärderna att identifiera orter för sidor som registrerats utan rubrik eller som innehöll konstruerade individnoteringar.

6.3.5 Fler än en ort angiven i huvudrubrik

I ett hundratal fall förekommer fler än ett bebyggelsenamn i huvudrubriker i husförhörslängderna. Även ingresserna till husförhörslängderna innehöll ofta uppgifter om mer än en ort med samma sidhänvisning. Ortkodningen för dylika sidor har berott på huruvida ortnamn noterats på rader eller inte. Om samtliga i rubriken förekommande ortnamn finns på rader, föreligger vanligen inga problem. Det finns emellertid fall där ingen radinformation existerar och där orter på rader avviker från 27

rubrikernas orter (jfr avsnitt 6.3.6). Vidare föreligger ibland avvikelser mellan orter angivna i rubriker / på rader och orter enligt resultaten från test beträffande boendeort i övriga volymer för berörda individer. I flertalet dylika fall har en kodning av individernas boendeort kunnat ske med ledning av uppgifter på rader på sidan om de orter som anges i rubriken. Härvid tillämpades principen att en radort ansågs vara gällande tills nästa radort angavs. Samtliga individer fr.o.m den rad en ort anges på och fram till rad med en annan angiven ort, har således kodats vara bosatta i orten ifråga. Det kan därigenom inte uteslutas att några individer felkodats; exempelvis då sidan inledningsvis under volymperioden avsett individerna i en ort med tjänstefolk angivna längst ned på sidan. Om ny ort senare inskrivits av prästen på mellanliggande utrymme på sidan, har tjänstefolket hänförts till den senare orten. Ibland förekommer emellertid på raderna endast ett av två ortnamn eller två av tre ortnamn upptagna i rubriken på sidan. Vanligen finns i dylika fall ingen ort angiven på de översta raderna på sidan. Principen för kodning har då varit den att individerna noterade före den rad där den första orten anges, har kodats som bosatta i den ort som anges i rubrik och saknas på rad. - Exempel: Under rubriken Storliden Maltjäln i volym 121 sidan 113 hade Maltjäln noterats på rad 16. Storliden kodades därför som ort för rad.1-15. Noteras bör att det i vissa fall inte föreligger uppgifter om boende individer i anslutning till orter angivna på rader. Vissa koder för radorter saknar således befolkning. - Exempel: Bodbacka och Fått volym 103 sidan 267. Enligt ingressen finns bägge orterna på sidan, och i källan anges Fått på rad 1 och Bodbacka på rad 10. På sidan finns emellertid endast en boende individ, noterad på radintervallet som avser Fått. Inga individer har därmed registrerats som boende i Bodbacka i volym A1:10. Om inga uppgifter om orter finns på rader över huvudtaget, har en fördelning av individerna på orterna i huvudrubriken sökt göras med ledning av maskinella test av individernas boende i föregående och efterföljande volymer. - Exempel: I volym 84 sidan 298 har Eriksberg kodats för individerna på rad 1-9 och Långheden rad 10-. I volym 52 sidan 129 har Sandliden kodats för rad 1 och Granholm för rad 12-. I andra fall där uppgifter om mer än en ort endast förekom i huvudrubrik, kunde testresultaten indikera att individerna på sidan bott, åtminstone tidigare och senare, i endast en av de två orterna i huvudrubriken i källan. Notabelt är att i vissa dylika fall uppgavs endast den orten i ingresserna till husförhörslängden, varför inget avseende fästs vid den andra orten i rubriken vid kodningen. I andra fall förekom dock även i ingresserna två orter med hänvisning till samma sida. Trots detta förhållande har i vissa fall kodning utförts för en ort, eftersom testresultaten varit entydiga. Exempel: - Bäck Daglösten volym A1:13 Rubriken förekommer i volym 135 på sidan 255 insprängd bland sidor som refererar till orten Bäck. I volym A1:14 anges endast Daglösten i rubriken på en sida, där likaledes föregående och efterföljande sidor avser Bäck. Individerna noterade i volym A1:14 återfanns även på den berörda sidan i volym A1:13, varför ingen kod för Bäck påförts sistnämnda sida. Notabelt är emellertid att individerna ifråga redovisats som boende i orten Bäck i tidigare volymer (jfr avsnitt 3.1.4). - Lejonström Sävenäs volym A1:11 Huvudrubriken anger "Sävenäs? fol Lejonström", vilket registrerats för sidorna 246-251, 253 och 256 i volym 115 (jfr avsnitt 4.2). Individerna på sidorna återfanns merendels Lejonström i andra volymer, varför sidorna 246-253 kodades som 28

Lejonström. På sidan 256 skulle dock enligt ingressen finnas fattighjon, och den sidan erhöll därför koden 90001 i likhet med dylika rubriker i andra volymer. - Fällbäcken Morön volym A1:8 Berörda orter registrerades i volym 86 på sidintervallet 381-393. Ingressen till husförhörslängden anger likaledes både Fällbäcken och Morön med hänvisning till sidan 381, och inga orter i övrigt inom intervallet ifråga. Individerna på sidan 381 kan dock fördelas på orter med ledning av radinformationen (Fällbäcken rad 1 och Morön rad 8). De påföljande sidorna har kodats endast som Morön efter test av boendet för ett urval individer och med hänsyn till sidintervallen för orterna ifråga i efterföljande volymer. - Flocktjern Mullbacka volym A1:8 Bägge dessa orter anges i rubriken i volym 85 sidan 114, men ingressen hänvisar till Mullbacka på sidan 113 och Flocktjern sidan 114. Eftersom stöd härför även erhölls via test av individernas boende i andra volymer, kodades sidan 114 som Flocktjern. - Pärlström Strycksele volym A1:7 För volym 74 sidan 314 anger ingressen enbart Pärlström, som i övrigt inte förekommer i volymen. För data om Strycksele hänvisar ingressen till sidan 312. Test av boendet för individerna på sidan 314 visade också att familjegruppen på raderna 1-6 bott i Pärlström. Övriga individer, som huvudsakligen utgjordes av in- respektive utflyttade under volymperioden, hade ingen känd koppling till någon av orterna. Trots en viss osäkerhet kodades således sidan 314 enbart som Pärlström. - Finnfors Dragnäs volym A1:7 Sidan 258 i volym 74 har efter test kodats som Finnfors, eftersom individerna på sidan återfinns i denna ort i övriga volymer. Noteras bör dock att Dragnäs i ingressen därutöver anges med hänvisning till sidan 298, men att ortnamnet i rubriken på denna sida har strukits och ersatts med Högberget. För orten Dragnäs, som i övrigt registrerats i A1:5-6, saknas därmed data i A1:7, vilket dock även gällde åtskilliga andra orter i Norsjö området. Endast i de fall rubriken anger mer än en ort och ingen information finns på rader på sidan samt då testresultat inte medgett någon fördelning av individerna på orterna ifråga, har särskilda koder givits för samtliga i rubriken ingående orterna. Så var fallet för de inhyses individer i volym A1:3 (1771-1801) som listats under samlingsrubriker. Samtliga dessa sidor har därför påförts en separat ortkod (se även avsnitt 4.3), nämligen Bergsbyn och Furunäset; Böle och Morön; Hedensbyn, Risön och Tuvan; Holmsvattnet, Bodan och Rönnbäcken; Kroksjön, Gärdsmark och Gummark; Ragvaldsträsk och Hjoggböle; Yttervik och Burvik samt Norrlångträsk och Klöverfors. I övrigt förekom dylika fall i spridda volymer: Hornträsk och Ullbergsträsk (A1:2), Häggdal och Häggnäs (A1:6), Bastuliden norra och Bastuträsk norra (A1:12), Mullberg och Skurudal (A1:12), Kinnbäck och Perstorp (A1:12) samt Stensjön och Åviken (Ytterstfors församling volym 21,22).

6.3.6 Radrubriker som avviker från huvudrubriker

I ort- och skatteregistret förekommer ofta ett bebyggelsenamn på rubriken på sidan, medan en annan ort registrerats på en rad på sidan. Bebyggelsenamn på rad kan vara en underrubrik eller en kompletterande uppgift till individnotering på raden. Vid registreringen har ingen åtskillnad gjorts mellan dessa typer av återgivning i källan. Det har heller inte varit möjligt att kontrollera källornas utseende i samtliga förekommande fall. Det kan konstateras att en mängd dylika bebyggelser angivna på rader avsett s.k. suborter, särskilt i den sista husförhörsvolymen för Skellefteå församling (A1:14). Härmed åsyftas benämningarna på avsöndringar av mark som tillhört hemmansdelar i olika byar. I dessa fall har kodning av radorterna skett som suborter, även om belägg härför inte alltid erhållits ur jordregistren (se avsnitt 5). 29

Problemen gäller främst de fall där uppgifterna på rad avser bebyggelser av typen orter, äldre jordbroksbyar, industrier eller nybyggen kodade som orter. Med hänsyn till mängden dylika fall har generella principer för kodning utarbetats. Avser såväl rubrikort som radort större byar som existerat en längre period och radorten finns registrerad på andra sidor i samma volym, har kodning endast skett efter den ort som angivits i huvudrubriken. Ortinformationen på rader har således inte beaktats. Orsaken härtill är att erfarenheterna från manuella kontroller i källorna visat att ortnamnet på rad då vanligen inte var av typen underrubrik och ofta avsåg en ort till vilken individer flyttat. Denna princip tillämpades av samma skäl även i de fall då huvudrubrikens ort var ett nybygge och radorten åsyftat en äldre ort. Däremot har radinformationen utgjort underlag för boendekodning i de fall dels såväl orten i rubrik och radorten åsyftat nybyggesorter, dels huvudrubriken uppgav en äldre ort och radinformationen en relativt näraliggande nybyggesort, som inte förekom i rubrikform på annat ställe i volymen. Detta förfaringssätt baseras på det faktum att årskilliga nya orter tillkommit under 1800-talet genom nybyggesanläggningar. Det är ofrånkomligt att vissa av nybyggena anlagda under volymperioden till följd av brist på tomma sidor i husförhörslängder noterats på samma sida som annan ort. Belägg härför har även erhållits i de fall kontroller utförts av boendet för individer ifråga i efterföljande volym. Därutöver föreligger emellertid en del oklarheter som bör observeras. Härmed avses främst de fall då radnoteringar avsett industrianläggningar kodade som orter, medan rubrikort anger näraliggande orter och vice versa. Exempelvis: I Skellefteälvens mynningsområde finns flera sågar och orter. Ångsågarna Skutholmen och Nyholm samt orterna Bockholmen och Risön har utgjort ett mer eller mindre rumsligt sammanhängande komplex, vilket sannolikt skapat svårigheter för prästen att redovisa befolkningen på ett relevant sätt. Här erinras även om att redovisningen av en och samma industriell verksamhet kan ha redovisats osystematiskt av prästen (se avsnitt 4.2). Det kan heller inte uteslutas att prästen ibland noterat boendeort och ibland arbetsort. I exempelvis ett fall finns en huvudrubrik som refererar till tre av orterna ifråga (volym 143:201 Bockholmen, Risön, Skutholmen), vilka genom radinformation kunnat särskiljas. Uppgifter om Bockholmen föreligger emellertid ofta på rad på sida där huvudrubriken är en annan ort (t.ex Risön 143:199 202, Nyhamn 143:318). Exempel på analoga förhållanden finns för Skutholmen. Uppgifter såväl i huvudrubriker som på rader föreligger även för andra industriella anläggningar och näraliggande orter; exempelvis Sävenäs bruk och såg och inre och yttre Ursviken (volym 143:392-403) samt mellan Örvikens såg och Ytterviken (vol. 144:233-237). Noteringarna på rader står ibland för individer som strukits på sidan (flyttningsort?) men även för kvarboende, vilkas yrken ibland ändrats (verksamhetsort?). Någon systematik har dock inte kunnat utläsas, varför vanligtvis även orten på rad kodats. Andra typer av oklara fall gäller främst radinformation som strukits i källan alternativt ersatts av annan ort, och förekomst av fler orter på rader än de som anges i huvudrubrik och ingresser. Kodningen har i dylika fall skett efter både manuella och maskinella kontroller. Konsekvenserna därav blev att i somliga fall kodades all ortinformation i källan, medan uppgifter om vissa av orterna inte beaktades i andra fall. - Exempel på kodning av när fler orter finns på rader än de som anges i rubriker och ingresser: 30

Huvudrubriken på sidan 289 i volym 74 åsyftar Granbergsliden, och ingresserna anger Granudden och Granbergsliden. Den registrerade informationen är Granudden på rad 1 och Gråliden rad 26. Enligt källan skulle dock Granbergsliden förekomma på rad 1 och Granudden rad 8, vilket kodades. Vidare hade uppgiften om Gråliden på rad 26 noterats efter en överstrykning av Granbergsliden. Måhända avsåg Gråliden en flyttningsort, men uppgiften har kodats eftersom ortnamnet uppträder för första gången i en husförhörslängd. Slutligen omnämns i källan även ett Granliden på rad 17. Detta har dock inte beaktats vid kodningen, då orten anges i anslutning till en notering om skattskrivning för en person utan uppgifter i övrigt. På sidan 15 i volym 73 finns enligt ingressen Slyberg, Nybäck och Bäckfors, men huvudrubriken angav Slyberg, Kusliden, Nybäck. Den registrerade radinformationen avsåg utöver Slyberg och Nybäck orterna Rönnberget (rad 7), Rönnliden (rad 11) och Kusmark (rad 16), men således inte något om Kusliden eller Bäckfors. Enligt källan fanns dock Bäckfors noterat på rad 16, men uppgiften hade strukits. Vid kodningen beaktades uppgiften om Bäckfors i enlighet med ingressen även om anledningen till strykningen av ortnamnet inte är känd. Därmed fästes inget avseende vid den registrerade uppgiften om Kusmark, som f.ö. inte skulle ha kodats av principiella skäl (en äldre ort på rad under rubrik med nybyggesorter). I övrigt utfördes kodningen efter den registrerade informationen. Andra exempel på kodning av orter utöver de i rubriker och ingresser nämnda är Klintfors såg på rad 21 sidan 119 i volym 73 har kodats utöver orterna Lövlund (rad 1) och Johannistorp (rad 25), och i volym 74 sidan 360 har utöver Bjurström och Löparnäs kodats Svanström (rad 1), som f.ö. även fanns på föregående sidor. - Exempel på ortinformation som inte beaktats: I volym 121 sidan 307 anges i huvudrubriken Segerberg Storbrännan, och på rad finns ytterligare en ort om än inom parentes, Antkläppen. Efter test - ingress saknas för volymdelen ifråga - har kodning endast skett för Storbrännan (r.1) och Antkläppen (r.8). Ett analogt exempel men för information på rad, inte i huvudrubrik, är Lejonström Loholm i volym 93 sidan 47 på rad 1. Lejonström har inte kodats trots att uppgiften även noterats i ingressen. I detta fall finns därtill misstanke om att Loholm ägandemässigt var knutet till Lejonström, vilket således skulle kunna bidra till namnkombinationen. På sidan 295 i volym 74 finns Gumboda och Träskliden enligt ingressen. Träskliden hade i källan noterats på rad 18, men strukits och ersatts av Älgträskliden. På påföljande sida hade i källan såväl Träskliden som Älgträsk angivits på rad 1, men ingressen och test visade att Älgträsk avsågs. Individer i Träskliden hade registrerats på sidorna 271-272 i volym 74. Uppgiften på sidan 295 rad 18 sidan kodades därför som Älgträskliden. De resultat som redovisats i avsnitten 6.2 - 6.3 visar att orttillhörigheten inte kunnat fastställas för samtliga individer i Skellefteåregionen och att den kodade orttillhörigheten inte är säkerställd i vissa fall, trots de insatser som gjorts för att fastställa orter och individers orttillhörighet. Sammanfattningsvis förtjänar främst följande typer av kvarstående problemfall uppmärksamhet: - Data för ett antal orter saknas fortfarande i enstaka volym (6.3.3). 31

- Vissa orter som anges med sidhänvisningar i ingresser till husförhörslängder kan inte identifieras i källan till följd av ‰att de berörda sidorna inte existerar (6.2.5, 6.3.3). - Individer med konstruerade noteringar i vissa volymer, främst A1:8, saknar boendeuppgifter (6.2.7, 6.3.2). - Individer har inte alltid en entydigt bestämd orttillhörighet (4.3) Nämnda fall berör visserligen en obetydlig andel av befolkningen i regionen, men därutöver måste hänsyn tas till att flera individer påförts en orttillhörighet efter principiella överväganden vid ortkodningen (se avsnitten 6.2.2, 6.3.4, 6.3.5 och 6.3.6). I husförhörslängderna finns rubriker som inte åsyftar bebyggelser, men som ändock utnyttjats som underlag för boendekodning såvida individerna ifråga eljest inte kunnat påföras någon ortkod. Rubriker som åsyftar yrkesgrupper (t.ex arbetare) eller andra icke-rumsligt avgränsade delmängder av befolkningen inom en viss ort har således inte beaktats. I de fall kodning skett på basis av dylika rubriker har ortillhörigheten explicit eller implicit varit vag, och kodningen har företrädesvis avsett subortskoder till samlingskoder typ ort okänd, kyrkbordet och annan församling. I vissa fall har dock ett varierande antal individer redovisade under dylika rubriker haft en i källan kompletterande uppgift om en ort i anslutning till namnet. Dessa individer har då kodats som boende i orten ifråga, medan övriga individer har påförts okänd boendeort och en subortskod som anger rubrikinnehåll. Vissa forskare är måhända intresserade av att studera någon av de grupper som anges i rubrikerna oavsett hur de berörda individerna kodats vara bosatta. Nedan ges därför en sammanställning över dylika rubrikers förekomst i källorna i de fall grupperna som helhet i alla förekommande volymer inte erhållit en speciell kod (jfr avsnitt 5.3). Här avses lappar och handikappade. Därutöver finns en förteckning över individer med främmande trosbekännelser. Uppgifter av denna karaktär får dock inte dataregistreras. De individer som nämns på sidan 256 i volym 141 har därför inte erhållit någon kod över huvudtaget.

Lappar

Förteckningar finns i flera volymer. I somliga volymer anges för alla individer en orthänvisning, medan andra volymer inte innehåller ortuppgift för någon av individerna. Där orter inte angivits har individerna påförts kod för okänd ort med subortskoden lappar (kod 90005). Nedan anges på vilka sidor rubrikerna lappar förekommer i olika volymer i Skellefteå församling. - 020: 407-409 - 032: 640-645 - 043: 92-107,144-146 - 065: 53-62 - 077: 48-57 - 088: 57-68 - 095: 271-286 32

Förteckning över blinda och dövstumma.

Samtliga individer under rubriken på sidan 382 i volym 121 har kompletterande uppgifter om boendeort och har således ortkodats utan hänsyn till rubrikens innehåll. Notabelt är att samtliga individer finns i Byske/Ytterstfors-området, nämligen i orterna Avan, Blåfors, Byske, Drängsmark, Finnträsk, Frostkåge, Gagsmark, Hedfors, Lundbäck, Lundåker, Stensjön, Ytterstfors, Åbyn och Östanbäck. Därtill anges på rad 22 en individ med hänvisning till "Brännheden"; ett bebyggelsenamn som inte existerar i övrigt. Individen har därför kodats som bosatt i Källbomark; boendeort för föregående och efterföljande notering. 33

Bilaga 1: Koder för orter och suborter samt deras förekomst i husförhörslängderna

Volymintervallen angivna utan parentes avser förekomst av data för en ort inklusive dess suborter. Uppgifter inom parentes refererar till orter som innehåller suborter; dels volymer för suborterna ifråga, dels volymer för orter i de fall ortnamnen inte förekommer i samtliga volymer angivna utan parentes. SKELLEFTEÅ – området Volym i SKE-noteringsförsamling 001 Andersberg Antholmen, se Innervik Altorp, se Morön A1:9-14 - se även B,n och Bastuträsk, norra kod 379 - Jfr Bastuliden, södra kod 802 i Jörn 003 Bastunäs A1:4-14 A1:3-13 - se även B.n.och Bastuliden, norra kod 379 - Jfr Bastuträsk, södra kod 703 i Norsjö 005 Berget Bergmyrtorp, se Yttervik A1:10-14 A1:5-14 00701 Nyborg (A1:14) A1:3-14 - Jfr orten Nyborg kod 220, se suborter även i Bureå, Sunnanå, Kyrkbordet A1:4-14 Berglunda, se Lund 009 Bergsbyn 00902 Karlshem - se även Bergsbyn, Furunäs kod 374 (A1:14) (A1:14) A1:7-13 A1:1-14 010 Blekberget 011 Bjurfors 012 Bjurliden 013 Bjurström 014 Bjurvattnet 015 Bjurån 016 Björkdal 017 Björnberget 018 Björnsholmen 019 Blekänget 020 Bockholmen 021 Bodan - se även Holmsvattnet, Bodan, Rönnbäcken kod 372 022 Bondhammar 023 Borup A1:7 A1:3-14 A1:6-14 A1:7-14 A1:1-14 A1:3-14 A1:9-13 A1:7-14 A1:12 A1:7-14 A1:14 A1:1-14 A1:5-6 A1:11-14 34

Brutorp, se Granfors Bränna, se Kusmark, Kyrkbordet och ortkod 513 i Byske 027 Brännberg 028 Brännet 040 Brännfors - Jfr Brännfors såg kod 514 i Byske 031 Bureå 03103 Bergstorp 03104 Daltorp 03105 Elfsbacka A1:1-14 A1:3-14 A1:9-13 A1:8-13 A1:5-14 A1:7,9-13 A1:5-14 (A1:1-14) A1:1-14 (A1:5-14) (A1:5) (A1:14) (A1:14) (A1:14) 03107 Fridhem 03110 Grönnholmen 03111 Gustafstorp 03112 Harrsjömyrtorp 03113 Hälltorp 03114 Höneborg 03115 Johannisborg (Bureå såg) 03116 Jonstorp 03117 Löflund 03119 Orrtorp 03120 Rullan 03121 Rödningstorp 03122 Uttertjärn (Bureå såg) 03124 Lingontorp 032 Burvik 03201 Nytorp - se även Burvik, Yttervik kod 375 033 Bäck Bäckbacka, se Lund 041 Bäckfors Bäckkläppen, se Hedensbyn Bäcknäs, se Ragvaldsträsk Bäckängen, se Kusmark Bäckänget, se Hedåker (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:10) (A1:14) (A1:14) A1:1-14 A1:1-14 A1:7-13 A1:1-14 - se även Böle Morön kod 385 03401 Norrböle 03402 Sörböle (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) 35

035 Bölesvik/Bölesviksudden Carlsbaken, se Inre Ursviken 050 Daglösten Dalbäcken, se Medle 051 Dalen 052 Dalfors 14 053 Dalliden Daltorp, se Bureå 054 Degerbyn 056 Djupgrovan 057 Djupliden Elfslunda, se Böle, Bureå, Innervik 058 Eriksberg - jfr Eriksberg kod 813 i Jörn 059 Eriksdal 10,12-13 060 Eriksliden 061 Ersmark 06101 Mejeribolag Fahlgrenstorp, se Böle 062 Falkliden 063 Fallet 064 Falmark 06404 Forsen/Falmarksforsen 06405 Långviken 06407 Femhörningen,Långviken 06408 Karlnäs 06409 Morbäcken,Sjöbotten Falviken, se Sandviken Femhörningen, se Falmark 066 Finnfors 067 Finnforsberget 068 Finnsele 069 Flocktjärn 072 Forsberget 14 Forsen, se Falmark Fredriksborg, se Stämningsgården (A1:4-5) A1:4-14 A1:13-14 A1:9-14 A1:3-7,10 A1:4-14 A1:1-14 A1:7-13 A1:7,9-14 A1:8-12,14 A1:7 (A1:13) A1:7,9-13 A1:1-13 A1:9-13 A1:9-14 (A1:1-5,7-8,10-11,13) A1:1-14 (A1:5-6,9-14) (A1:3,5-6,8-14) (A1:3,5,8,14) (A1:3,5,8) (A1:3,5-14) (A1:3-14) (A1:14) (A1:3,14) (A1:14) (A1:14) (A1:7) A1:1-14 A1:9-14 A1:7-14 A1:3-14 A1:8-14 A1:10,12 36

Fridhem, se Bureå och Norrböle 075 Frängsberget 076 Furunäs 07601 Lugnet - se även Furunäs Bergsbyn kod 374 077 Fått (A1:14) A1:9-14 A1:1-14 A1:10-14 Fällan, se Ragvaldträsk 078 Fällbäcken 090 Gillervattnet Grahn, se Tufvan 091 Gran 092 Granfors 09201 Brutorp 093 Grannäs 094 Granholm 14 Granliden, se Orrträsk och ortkod 821 i Jörn 095 Granlunda 096 Granå (A1:11,13-14) 099 Grundnäs 100 Gråberg 101 Gråliden 102 Grånäset Grännänget, se Bureå Grönnholmen, se Bureå 103 Grönliden 11,13-14 10301 Grönberg 104 Gummark 10401 Noret 10402 Hannlunda - se även Kroksjön, Gärdsmark, Gummark kod 370 Gustafsfors, se Kusmark (A1:14) (A1:13-14) (A1:10-11) A1:7-14 A1:9-14 A1:5-13 A1:4-14 A1:8-14 A1:6-7,9 A1:10 A1:7-13 A1:9-14 A1:9-14 A1:5-14 A1:6-14 A1:7-13 A1:4-13 A1:7,9 A1:1-14 Gustafstorp se Bureå 105 Gärdsmark - se även Kroksjön, Gärdsmark, Gummark kod 370 Hannlunda, se Gummark Harrsjömyrtorp, se Bureå 11001 Karlsgård 11002 Bäckkläppen 11003 Ryssgrunnan 11004 Högstgärdan 11005 Stenhammar - se även Hedensbyn, Risön, Tuvan kod 373 111 Hedlunda 112 Hedåker A1:1-14 (A1:10,13-14) A1:1-14 (A1:14) (A1:13-14) (A1:14) (A1:14) A1:7-13 A1:7-14 37

11201 Bäckänget 113 Hjoggböle (A1:14) (A1:1-13) A1:1-14 (A1:14) (A1:14) 11303 Hjoggböleforsen 11305 Tarssvedjan 11306 Forssvedjan (A1:10) (A1:14) (A1:11) (A1:12-14) - se även Ragvaldträsk, Hjoggböle kod 371 114 Holmfors 115 Holmlund 116 Holmselet 117 Holmsvattnet - se även Holmsvattnet, Bodan, Rönnbäcken kod 372 A1:3-14 A1:10-14 A1:7-14 A1:1-14 118 Häbbersfors 11801 Häbbersfors, östra eller Sandfors 120 Häbberslid 121 Häggdal 10 - se även Häggdal Häggnäs kod 382 122 Hägglunda 123 Häggnäs - se även Häggdal, Häggnäs kod 382 (A1:3-6,10-11,13) A1:4-13 A1:5-13 A1:5,7,9 A1:7 A1:7-14 Hällan, se Kusmark 124 Hällberget 125 Hällbergssvedjan 126 Hälliden Hälltorp, se Bureå Hästhagen, se Innervik 127 Högdal 128 Höglund 129 Högnäsfors 130 Högstliden Högstgärdan, se Hedensbyn A1:7-10 A1:5-14 A1:9-12 A1:5-13 A1:7,9-13 A1:4-14 A1:8-14 140 Innervik 14001 Antholmen 14002 Hästhagen 14003 Elfslunda 141 Istermyrliden 14101 Lånetviken 14102 Stenfors Jacobsberg, se Ursviken (A1:5-6,8-10) A1:1-14 (A1:3,8,13-14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) A1:3-14 Johannisborg, se Bureå 143 Johannistorp Karltorp, se Hjoggböle och Frostkåge (i Byske) A1:9-13 A1:7-12,14 Karlshem, se Bergsbyn och Yttervik 38

Karlslund, se Lund och Ragvaldträsk Karlsnäs, se Falmark 145 Karsträsk 14501 Storberget 147 Klintforsliden 149 Klippan 150 Klockarberget 152 Klutmark 153 Kroknäs 154 Kroksjön - se även Kroksjön, Gärdsmark, Gummark kod 370 155 Kronobacken (A1:14) 156 Krångfors 157 Krångnäs 158 Krångsvarvet 159 Kusliden 160 Kusmark 16001 Bäckängen 16002 Gustafsfors 16003 Bränna 16004 Hällan 16005 Liden 16006 Mo 161 Kvarnforsliden 162 Kyrkbäcken 163 Kåge / Storkåge 16301 Ekensjön 164 Kågeträsk / Storkågeträsk 180 Lejonberg 182 Lidberget 183 Liden 185 Lillberget 186 Lindalmström Lingontorp, se Bureå 187 Ljusvattnet 188 Loberget Lugnet, se Furunäs 190 Lund 19001 Berglunda 19002 Bäckbacka 19003 Karlsborg 19004 Karlslund 191 Långbacka 192 Långberget 193 Långbäck (A1:3,6-7) (A1:8) (A1:3,6) (A1:3,6) (A1:3,6,7) (A1:5) (A1:8) (A1:10,12) A1:3-14 A1:12-14 A1:6-14 A1:5-13 A1:1-13 A1:5-13 A1:7-13 A1:1-13 A1:1-13 A1:7,9 A1:7-14 A1:9-14 A1:4-14 A1:4-5 A1:11 (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) A1:4-14 A1:11-14 A1:3-14 A1:6-11,13 A1:9-11 A1:9-13 A1:1-14 A1:4-14 A1:1-14 A1:5-6 A1:4-14 A1:7-14 A1:7-8 A1:1-14 A1:9-14 A1:8-14 A1:7-14 39

Lånetviken, se Istermyrliden 194 Långdal 196 Långselet Löflund, se Bureå, Ragvaldsträsk 197 Löparnäs 198 Lövlund 221 Nydal Marielund, se Ursviken 210 Medle 21001 Dalbäcken 21002 Rosmark Mo, se Kusmark Morbäcken, se Falmark 211 Morön 21101 Altorp 21102 silvergruva - se även Böle Morön kod 385 212 Mullbacka 213 Mullkälen 214 Myckle 215 Myrliden - Jfr Myrliden/Maurträsk i Norsjö kod 743 Noret, se Gummark 216 Norrberget 217 Norrbäck 218 Norrliden 219 Norrström 220 Nyborg (A1:14) (A1:13) (A1:14) (A1:8) - jfr Nyborg i Sunnanå, Bureå, Södra Bergfors, Kyrkobordet - jfr Nyfors norra, Byske 223 Nygård - jfr Nygård, Sunnanå 225 Nyheden Nyhem, se Varuträsk, Skråmträsk 226 Nyholm 227 Nyland 232 Olovsberg Olofstorp, se Yttervik 234 Orrbäcken 235 Orrliden Orrtorp, se Bureå 236 Orrträsk 23601 Granliden 237 Ottertjärn 251 Plan (A1:14) A1:9-14 A1:8-14 A1:4-14 A1:7-14 A1:3-14 A1:1-14 A1:1-14 A1:7,9-14 A1:5-14 A1:1-14 A1:7-14 A1:9-13 A1:7,9-13 A1:5-14 A1:7-14 A1:4-14 A1:9-13 A1:10-13 A1:7,9-14 A1:13-14 A1:4-13 A1:3-14 A1:7-14 A1:7,9-14 A1:7-14 A1:8-13 A1:10-14 A1:7-14 A1:4-14 A1:4-14 A1:13-14 A1:9-14 40

252 Ragvaldsträsk 25201 Bäcknäs 25202 Fällan 25204 Löflund - se även Ragvaldträsk, Hjoggböle kod 371 - Jfr Rismyrliden norra kod 611 i Byske 254 Risön - se även Hedensbyn, Risön, Tuvan kod 373 Rosmark, se Medle Rudolfsbo, se Ursvik Rullan, se Bureå Ryssgrännan, se Hedensbyn 255 Räftkläppen Rödningstorp, se Bureå 257 Röjnoret 258 Rönnberget 259 Rönnbäcken (A1:14) (A1:14) (A1:14) A1:1-14 A1:11-14 A1:1-14 A1:5-14 A1:3-14 A1:7-13 A1:1-14 - se även Holmsvattnet, Bodan, Rönnbäcken kod 372 260 Rönnliden A1:7-8,10 270 Sandberg Sandfors, se Häbbersfors östra A1:7-14 A1:4-14 27101 Falviken 272 Sidberg/-sliden/ 10,13-14 273 Sidtorp (A1:7-8) A1:7 27401 Apotek 27402 Brygger1 27403 Svagdricksbryggeri 27404 Ångbryggeri 27405 Folkskola 27406 Skolhuset (A1:14) (A1:12) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:13-14) A1:8-14 A1:9-14 27408 Lasarett 27409 Ordenshus 27410 Telegrafstation 27411 Sidenmark 27412 Stadshotell 275 Skråmträsk 27501 Petersberg 27502 Nyhem 27503 Veståker 276 Skutholmen 277 Slut 279 Stavbäck 280 Stenbäcken (A1:12) (A1:12-14) (A1:14) (A1:10,12) (A1:14) (A1:13-14) (A1:13) (A1:9-11) (A1:14) (A1:14) A1:1-14 A1:14 A1:10-14 A1:7-12 A1:7-14 A1:5-6 41

Stenhammar, se Hedensbyn Stenlunda, se Sunnanå 281 Stenfors 282 Stensund Storkåge = Kåge Storkågeträsk = Kågeträsk 284 Storselet 285 Storön 14 286 Strömfors 287 Strömsgård Strömsnäs, se Kåge 288 Stämningsgården 28801 Fredriksborg 289 Stöverfors 290 Stövernäs 291 Sunnanå 29101 tullmjölkvarn 29102 kronohäkte 29103 Nyborg 29104 Stenlunda 29105 Strömsholm 29106 Tomtebo 29107 Nygård 29108 Nytorp 292 Svanfors 293 Svanström 294 Svedun 295 Sävenäs 29501 bruk 29502 såg/ångsåg 296 Sörträsk/-berget/ 310 Talliden 311 Tarsbäcksliden 312 Tarsmyran 313 Tarsnäs Tarssvedjan, se Hjoggböle 314 Tjärn 315 Tuvan - se även Hedensbyn, Risön, Tuvan kod 373 320 Ursviken 32003 Yttre Ursviken 32004 Carlsbaken U.) 32005 32006 Jacobsberg (Yttre U.) Marielund (Inre U.) A1:7 A1:6-14 A1:7-13 A1:4-5,7 (A1:14) A1:3-14 A1:9-13 A1:1-14 A1:4-14 (A1:9) (A1:12-14) A1:5-14 A1:1-14 (A1:10,13) (A1:14) (A1:10,12-13) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:10,12) (A1:10,12) (A1:14) (A1:1-3) (A1:12) (A1:3-14) (A1:3-14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) A1:3-14 A1:3-14 A1:4-14 A1:10-14 A1:6-14 A1:12-14 A1:12-13 A1:6-13 A1:5-14 A1:1-14 A1:1-14 A1:1-14 42

32007 32008 331 Varuträsk 332 Vikdal 334 Vikmyran 33401 Vikmyrliden 335 Västbäck 340 Yttervik 34001 Bergmyrtorp 34002 Karlshem 34004 Örborg - se även Yttervik Burvik kod 375 345 Åkerlund 346 Åliden Örborg, se Yttervik 370 372 Rudolsfbo (Yttre U.) Örsgården (Yttre U.) Uttertjärn, se Bureå Veståker, se Skråmträsk Örsgården, se Ursviken 360 KYRKBORDET 36003 Klockarbostad 36005 Tullmjölkvarn 36006 Brännan 36007 Kläppen 36008 Krono 36009 Körran 36010 Löten 36011 Skatebo 36012 Kyrkostaden 36013 Löslistan 36014 Nyborg

KODER för fler än en ort:

Kroksjön, Gärdsmark, Gummark Holmsvattnet, Bodan, Rönnbäcken 379 Bastuliden, norra, Bastuträsk, norra A1:12 (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) (A1:14) A1:7,9-14 A1:7-14 A1:1-14 A1:5-14 A1:12 A1:5-14 A1:9-13 A1:1-14 (A1:14) (A1:14) A1:11-14 A1:4-14 A1:7-14 A1:14 (A1:2-14) A1:2-14 (A1:14) (A1:13-14) (A1:8-9) (A1:3,6-10) (A1:10) (A1:13-14) (A1:6-7) (A1:13-14) (A1:3,6) (A1:6-7) (A1:11) A1:3 A1:3 A1:3 A1:3 A1:3 A1:3 A1:6 43

90003 90004 - Löst folk/löslistan - Löst folk och Fattighjon 90010 90020 90021 90022 4,8,10-11,14 - Skrivna på församlingen - Saknar ortangivelser i rubriker - Svårtolkad information i källan - Konstruerade sidor i hfl 98001 98002 - Till sjöss eller utomlands - Utländska undersåtar 990 OBEFINTLIGA A1:3 A1:9-12 A1:14 A1:13-14 A1:3-4,6-7 A1:14 A1:8 A1:3 A1:3 A1:12 A1:14 A1:12,14 44

BYSKE området inkl Ytterstfors

501 Antkläppen 502 Aspliden 503 Avan 504 Backa 505 Bjurselet - jfr Bjurselet kod 704 i Norsjö och Selet nedan 506 Björklund 508 Blåfors 510 Bodbacka 512 Brattliden 513 Brännan - Jfr Brännland kod 712 i Norsjö 516 Brännlund - Jfr Brännlund kod 713 i Norsjö 518 Bränntjälliden - Jfr Bränntjärnliden kod 714 i Norsjö 519 Butjärn 520 Byske 52001 såg 52003 torp - Jfr Båtfors, södra kod 711 i Norsjö 522 Båtvik 524 Bäckliden 531 Dalmyran 529 Degerfors 533 Drängsmark 53301 Stormarken 536 Finnträsk - Jfr Forsbacka kod 070 i Skellefteå 538 Forsheden 539 Forsliden 540 Frostkåge 54001 Karltorp 541 Furuögrund 542 Fällfors A1:7-12 A1:4-12 A1:1-12 1-3 1-3 A1:12 A1:7,9-12 1-3 A1:7-12 1-3 A1:4-12 A1:7-12 1-3 1-3 A1:8-11 A1:7-12 A1:6-12 A1:12 A1:9-12 - 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 A1:7-12 1-3 A1:3-12 A1:12 1-3 1-3 A1:7,12 (A1:5-6) 21 A1:7-12 1-3 A1:12 A1:12 A1:6-12 A1:9-12 A1:7-12 A1:3 1-3 1-3 1-3 1-3 A1:1-12 (A1:3-7,10-12) 1-3 A1:10-12 A1:3-12 - 1-3 1-3 2-3 A1:5-12 A1:1-12 (A1:7) - A1:1-12 1-3 1-3 1-3 1-3 45

54201 såg 543 Fällforsliden 550 Gagsmark 551 Gravlund 552 Harrsjö 553 Hedfors 554 Hednäs 555 Hemlunda 556 Hemmistjärn 557 Holmstrand 559 Hällfors 560 Högtället 561 Innanbäck 562 Islandsbäck 563 Jakobsfors 564 Kinnbäck - se även Kinnbäck Perstorp kod 674 566 Klöverberg - se även Norrlångträsk, Klöverfors kod 677 570 Källbomark 571 Källdal 580 Landfors 581 Larsbo 583 Lidbacken 584 Lidtjern 587 Lillkågeträsk 589 Lundbäck 590 Lundfors 591 Lundåker 592 Långsjö 594 Lövholm 59501 Malbäcksgärdan 596 Maltjäln - se även Mullberg, Skurudal kod 673 - Jfr Mullberg, södra kod 742 i Norsjö 600 Nide 601 Nordanå 602 Norrbacka 603 Norrfors (A1:11) A1:7-12 A1:1-12 A1:7-12 A1:7-12 A1:7-12 - A1:12 A1:5-12 A1:9-12 (A1:9-10) A1:4-12 A1:11-12 A1:12 A1:6-12 A1:8-12 A1:1-12 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 2-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-2 1-3 1-3 1-3 A1:9-12 A1:3-12 - 1 1-3 A1:10-12 A1:6-12 A1:1-12 A1:9-12 A1:9-12 A1:9-12 A1:4-12 A1:9-11 A1:7-12 A1:7-12 A1:4-12 A1:12 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 - 1-3 1-3 1-3 A1:4-12 A1:9-12 A1:9-12 A1:10-12 A1:9-12 A1:7-12 3 A1:9-12 A1:4-10 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 A1:7-12 A1:11-12 A1:10-12 A1:7-12 1-3 1-3 1-3 1-3 46

604 Norrlångträsk - se även Norrlångträsk, Klöverfors kod 677 - jfr Nyfors södra kod 222 Skellefteå 606 Orrtjärn 607 Ostvik - se även Kinnbäck Perstorp kod 674 612 - jfr Rismyrliden södra kod 253 i Skellefteå Rösnäs 616 Segerlund 617 Selet 618 Selfors 619 Selsmoran 620 Selsvik 621 Sickesliden 622 Skogfors 623 Skurudal - se även Mullberg Skurudal kod 673 624 Stavsjön 625 Stensjön 626 Storbrännan 627 Storliden 628 Storvik 629 Svartå 636 Tväråfors 637 Tvärån 638 Tåme 639 Tåmeträsk 641 Vackerheden 642 Vitsjön 643 Ytterstfors 64003 bruk & såg 650 Åbyn 651 Åfors 652 Åkerberg 653 Åkerbo 654 Ålund 655 Åviken 657 Östanbäck 658 Östbäck A1:1-12 A1:7-12 1-3 1-3 A1:4-12 A1:1-12 A1:12 1 1-3 2-3 A1:9-12 - A1:9-12 1-3 2-3 1-3 A1:8-12 A1:10-11 1-3 - 3 A1:10-12 1-3 A1:3-12 1-3 A1:7-12 A1:8-12 A1:7-12 A1:8 A1:9-12 A1:8-12 1-3 1-3 1-3 - 1-3 1-3 A1:9-12 1-3 A1:4-12 A1:9-11 A1:6-12 A1:7-12 A1:7-12 A1:4-12 A1:1-12 A1:3-12 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 1-3 A1:9-12 A1:11-12 1-3 1-3 A1:7,9-12 1-3 (A1:8,12) (A1:7-8,12) (A1:12) A1:1-12 (1) (22,30) (1-2) (30) (1) (21,22,30) 1-3 (A1:6) A1:7-12 A1:5-12 A1:12 A1:3-12 1-3 1-3 1-3 1-3 A1:3-4,6-8 - A1:1-12 A1:7-12 1-3 1-3 47

KODER för fler än ort:

677 Norrlångträsk, Klöverfors A1:3 69001 69003 I församlingen Byske skrivna Saknar boendeuppgifter i Byske hfl 69900 OBEFINTLIGA (Byske hfl) A1:12 A1:12 21,22 3 3 2-3 2-3 48

NORSJÖ området i Skellefteå hfl

701 Avaliden 702 Bastutjäln - jfr Bastuträsk norra kod 2 i Skellefteå 704 Bjurselet - jfr Bjurselet kod 505 i Byske 705 Bjurträsket 706 Björknäs 707 Bodberget 708 Boliden 710 Braxträsk - jfr Båtfors, norra, kod 521 i Byske - Jfr Brännland kod 515 i Byske 713 Brännlund - Jfr Brännlund kod 516 i Byske 715 Dragnäs 716 Finnbo 717 Frautjäln 718 Gissträsk 719 Granbergsliden 736 Granström 737 Granudden 738 Gumboda 720 Hemmingen 721 Holmträsk 723 Högberget 725 Jonsträsk 726 Kattisträsk - se även Norsjö, Långträsk, Kattisträsk kod 780 727 Klockarliden 729 Kvammarn 730 Kvammarnäs 731 Kvammarliden 733 Kvavisträsk 735 Lidsträsk 734 Långträsk - Se även Norsjö,Långträsk, Kattisträsk kod 780 739 Myrberg 740 Mensträsk 741 Melsliden - jfr Mullberg, norra kod 597 i Byske 743 Myrliden/Maurträsk 744 Mörttjern A1:4-5 A1:3-5 A1:1-7 A1:4-5 A1:4-5 A1:4-5 A1:4-5 A1:5,7 A1:5-7 A1:5-11 A1:4-5 A1:5-7 A1:5-6 A1:9-11 A1:3-5 A1:4-5 A1:4-7 A1:4-7 A1:7 A1:3-7 A1:3-5 A1:3-7 A1:4-5 A1:7 A1:7 A1:1-7 A1:9-11 A1:3-5 A1:4 A1:5 A1:3-5 A1:3 A1:1-7 A1:7 A1:4-5 A1:7 A1:7 A1:4-5 A1:7 49

746 Norresträsk 747 Norsjö - Se även Norsjö, Långträsk, Kattisträsk kod 780 748 Petiknäs 749 Petikträsk 750 Pjäsörn 751 Raggsjön 752 Rengård 75201 Svedjan 755 Risberget A1:5-7 A1:1-5 A1:3-7 A1:4-7 A1:4-5 A1:4-5 A1:4-7 (A1:4) A1:4-7 A1:4-5 A1:8-11 A1:5 760 Steninge 769 Storliden - jfr Storliden kod 627 i Byske 761 Svansele 762 Sämsktjäln 763 Tjärnberget 764 Träskliden 769 Tväråliden 765 Vikborg 766 Älgträskliden 768 Örträsk A1:7 A1:4-5 A1:7 A1:5 A1:7 A1:7 A1:3-5

KODER för fler än en ort

780 Norsjö Långträsk Kattisträsk A1:3 50

JÖRN-området i Skellefteå hfl

801 Andersträsk A1:5-7 A1:5-7 - jfr Bastuliden, norra kod 2 i Skellefteå 804 Bergnäs 805 Björkliden 806 Blank(tjärn)selet 807 Brandfors 808 Brännliden 811 Degervattnet 812 Djupfors 813 Eriksberg - Jfr Eriksberg kod 58 i Skellefteå 815 Fjällboda 816 Fågelberg 817 Gammelboliden 818 Granberg A1:7 A1:5,7 A1:4-7 A1:5-10 A1:8-9 A1:11 A1:2-9 A1:9 A1:5-9 A1:7 A1:7 A1:7 A1:7-11 A1:5-7 819 Granbergsträsk 820 Granhult A1:3-7 A1:7 821 Granliden A1:4-7 822 Hebbersholm A1:7,10-11 823 Hedträsk 824 Hemberg 825 Hobergsliden 826 Hornträsk - se även Hornträsk, Ullbergsträsk kod 898 827 Högbacka 828 Högbränna 829 Högheden 830 Högliden 831 Högtjälen 835 Jörn 834 Karlsele 836 Kankberg 837 Klintträsk A1:7 A1:7 A1:4-7 A1:3-7 A1:7 A1:5 A1:3-7 A1:6-7 A1:5-7 A1:3-7 A1:4 A1:3-7 839 Kvarnfors 840 Kåtaselet 842 Lundbacka 845 Melsträsk 846 Missenträsk 847 Mossarotsträsk 848 Nilsliden 849 Nybäck 850 Nyträsk A1:3-8 A1:3-7 A1:9-12 A1:7 A1:7 A1:3-7 A1:3-9 A1:6-7 A1:3-7 A1:7,9-11 A1:7,9-12 A1:3-7 51

851 Näset 852 Pärlström 855 Renfors 856 Ribbfors/Rebbfors 858 Rörliden 859 Rörträsk 861 Sandliden 860 Selsliden 862 Skärudden 864 Stavaträsk 866 Stenträsk 867 Stornäs 868 Storträsk 870 Strinne 871 Stryksele 872 Strykfors 875 Säljedal 881 Tjärnliden 882 Tvärliden 883 Tväråberget 884 Ullbergsträsk - se även Ullbergsträsk, Hornträsk kod 898 885 Ulriksberg 886 Vargträsk 887 Villkoret 888 Åbränna 889 Åkulla 890 Ånäset 891 Åselet 893 Älgträsk

KODER för DUBBLA ORTNAMN :

A1:7 A1:3-7 A1:8,10-11 A1:4-10 A1:8-11 A1:3-9 A1:4-7 A1:3 A1:7-11 A1:3-7 A1:2-7,9-11 A1:7 A1:4-7 A1:7 A1:3-7 A1:9-10 A1:8-10 A1:4-7 A1:3-10 A1:7 A1:5 A1:7-11 A1:7-11 A1:9 A1:8-9 A1:3-7 A1:7 A1:4-7 A1:10 A1:9-10 A1:9-11 A1:3-7 A1:3-10 A1:4-7 A1:2 52