Transcript min historia om artroser i båda knäna och hur jag med egenvård

Från kryckor till friskhet – min historia om artroser i båda knäna och hur jag med
egenvård behandlar mig själv.
Har under många år på olika sätt utvecklat ökade problem med artroser i båda knäna. Kanske
inte helt klokt joggat – även längre sträckor, t.ex. c 25 maraton där jag dock mera såg dem
som upplevelser än att prestera så bra tid som möjligt. Fick i present Stockholms maraton när
jag disputerade 1986. Fick då välja plats efter kapacitet och jag valde på skoj plats bland de
som ha en timma bättre tid än jag själv haft. En häftig upplevelse, speciellt i början och av
bara faten blev det c 3,5 timmar – dock, av bara farten.
Senaste 10 åren har jag haft varierande problem med artroserna och även misstäkt systemiska
”inflammationsuttryck”. Från svårt att gå med ständig smärta tills ganska bra, men inte helt
bra. För c 12 månader sedan började det bli svårt och jag hade t.o.m. problem att röra mig
med två kryckor. OK tänkte jag, det får väl bli knäledsoperation. En ortoped 8som också
sprungit maraton) hade några år tidigare sagt att jag skulle säga till så skulle jag få ”nya”
knän.
21 september 2011 skulle operation ske. Dock hade jag några månader tidigare börjat testa
ändå strängar diet inspirerad av Stig Bengmarks arbeten (för referenser maila mig) och
gradvis så minskade mina problem – med rörelser och smärta. Så när det var dags för
operation så kom min utomordentligt kloka kirurg och jag överens om att vi ”hoppar”
operationen eftersom om man fungerar hyfsat så är det alltid bättre ha kvar ”originalen”.
Det fungerar bättre och bättre, ingen smärta utom om jag rusar nedför trappor (vilket jag inte
behöver göra – om det inte brinner i knutarna) och jag har börjat jogga igen (ytterst klokt
förståss) och styrketränar/tänjer varje dag det är möjligt för mig.
Hur kan detta ske?
Jo, för det första är artroser inte väl förstått – hur det utvecklas och vidmakthålls. Men det
finns goda belägg för att just inflammationerna ofta (som hos mig) utgör huvudproblemen för
problemen och inte (enbart) förslitningar i brosk/ben.
Samtidigt börjar (icke-läkemedelsrelaterade) kunskaper utvecklas hur man blir fri från
inflammationer. Som forskare har jag ett kontaktnät som icke-forskare ofta inte har och
genom att använda mig av kunskaper som ligger i fronten har jag alltså lyckats. Dock, placebo
(skall skriva mera snarast om detta ytterst viktiga och i stort sett totalt försummade område
inom medicinen) naturligtvid inte uteslutas MEN eftersom detta ständigt är närvarande (oftast
inte lätt att dokumentera) och kliniskt sätt kommer först (min hälsa) och de vetenskapliga
beläggen (kritiserar nuläget inom medicinen på hemsidan www.skillsbeforepills.com)
kommer i andra hand – men efter en annan vetenskapsmetodik än den traditionella.
Följade i korthet har jag gjort
1. Mycket noga med dieten – inga komjölkprodukter, charkprodukter, snabba kolhydrater
och destruktivt fett. Däremot grönsaker, frukt, fisk, (helst) vilt kött tillagat på högst 75
C), färsk (om möjligt) gurkmeja, chili, ingefära, torkade fikon … Allt så ekologiskt
som möjligt. Lagar maten ofta själv och har kul när jag gör det. Överhuvudtaget så har
min fru och jag roligt när vi är noggranna med vår föda!
2. Styrketräning för att stärka hela kroppen men också specifik knäfunktionerna. Töjning
och massage kombinerat där andningsstrategier integreras med töjning och massage.
3. Speciell kognitivt integrerad andningsträning för att utveckla effektivitet i passiv och
aktiv avslappning. Som ADHD-veteran (se tips på www.skillsbeforepills.com och
www.stressmedicin.se) har jag en benägenhet att ha något högt varv i vissa tillfällen
fortfarande – och det är ofta när jag är fokuserad, motiverad och jobbar med det jag
anser angeläget.
4. Hobby, just detta att ha en omväxlande, stimulerande aktivt tillvaro är mitt motto. För
min del är det musik (tidigare musikutbildning – piano, dirigering och komposition,
bl.a. i Wien) men också filosofi och några specifika teoretiska fysiska frågeställningar.
5. Dock kommer nog först vår sociala situation där umgänget med våra barn, barnbarn och
barnbarns barn är basen men också just detta att vi genom åren utvecklat
kompisrelationer med många forskare – nationellt och internationellt. Internationellt
f.f.a. med medlemmar inom organisationen www.aapb.org där vi också deltagit vid
möten under många år.
Jag har troligen glömt några viktiga saker ovan men kommer att fylla på vid behov.
Vad jag önskar är att kunna få tid att göra ett studiecirkelmaterial kring egenvård när det
gäller autoimmuna sjukdomar. Det är just genom biopsykosocial medicinskt
kunskapstillämpning som vi själva – som privatpersoner – kan göra oerhört mycket själva.
Just ”skillsbeforepills” är viktigt och jag refererar gärna till t.ex. Lendon H. Smiths
uppfattning (http://www.skillsbeforepills.com/Index-filer/Lendon%20Smith%20ADHD.pdf)
när det gäller ADHD – problemet är inte läkemedelsfrånvaro som är huvudproblemet. Tyvärr
är kunskaperna inom alla medicinska professioner inte tillfredsställande och vi bör alltid
ifrågasätta och få ”second opinion” speciellt när det gäller läkemedelsförskrivningar (mer om
detta t.ex. i länken på denna hemsida till ”livsstilsrelaterade …”.
Bo von Schéele, 1 januari 2012