Transcript stena ab årsredovisning 2012 omtanke

STENA AB
ÅRSREDOVISNING 2012
OMTANKE
INNEHÅLL
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE1
KONCERNEN
RESULTATRÄKNING6
RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT
7
BALANSRÄKNING
8
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL10
KASSAFLÖDESANALYS11
NOTER12
MODERBOLAGET
RESULTATRÄKNING66
KASSAFLÖDESANALYS 66
BALANSRÄKNING
67
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
68
NOTER69
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 74
REVISIONSBERÄTTELSE75
FEM ÅR I SAMMANDRAG
76
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Allmänt om verksamheten
Stenakoncernen är en internationell koncern som är v­ erksam
inom färjeverksamhet, offshore, rederi, fastigheter och finans.
Koncernen investerar också i andra verksamheter som inte är
direkt hänförbara till Stenas traditionella kärn­verksamheter.
Färjelinjer bedrivs via Stena Line i Skandinavien, Nordsjön
och Irländska sjön samt Östersjön.
Offshoreverksamhet, med halvt nedsänkbara oljeborrningsriggar och oljeborrningsfartyg, bedrivs av Stena Drilling med
huvudkontor i Aberdeen och genom dess globala organisation
med kontor i USA, Norge, Cypern, Luxemburg, Västafrika,
Egypten, Brasilien och Australien.
Rederiverksamhet bedrivs av Stena RoRo inom RoRo-,
RoPax-färjemarknaden och av Stena Bulk inom tankermarknaden
samt av Stena LNG inom LNG- (Liquefied Natural Gas) marknaden.
Stena RoRo har sitt huvudkontor i Göteborg. Stena Bulk har
huvudkontor i Göteborg samt kontor i Houston, Cypern och
filialkontor i Singapore. Stena LNG har huvudkontor i Göteborg
samt kontor på Cypern. Rederiverksamheten omfattar även
bemanning av fartyg via Northern Marine Management med
huvudkontor i Glasgow och kontor i Manila, Mumbai, Singapore,
St Petersburg, Göteborg och Aberdeen. Tekniskt underhåll och
utveckling görs via Stena Teknik i Göteborg.
Stena Fastigheter, med huvudkontor i Göteborg, äger fastigheter främst i Göteborg, Stockholm och Malmö. Den internationella fastighetsrörelsen, med bas i Amsterdam, har fastighets­
innehav i Nederländerna, Frankrike, Luxemburg, Ungern, Tyskland,
USA och Storbritannien.
Stena Adactum, baserat i Göteborg, investerar i företag,
utanför Stenas traditionella kärnverksamhet. Stena Finans verkar
från Göteborg, Luxemburg, Cypern, Zug, Amsterdam, L­ondon
och Singapore.
Moderbolag i koncernen är Stena AB (publ), organisationsnummer 556001–0802. Bolaget bedriver verksamhet i associa­
tionsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg, Sverige.
Huvudkontorets adress är Masthuggskajen, 405 19 Göteborg.
Året i sammandrag
• Ytterligare ett år av ett mycket gott utförande av alla affärsområden.
• Fortsatt operationell tillväxt.
– Omsättningen uppgick till SEK 27,4 miljarder jämfört med
SEK 28,0 miljarder 2011.
– Konsoliderat EBITDA, exklusive värdering av våra förvaltningsfastigheter och försäljning av anläggningstillgångar,
ökade med 14% till SEK 7,0 miljarder jämfört med 2011.
– EBITDA har ökat främst genom att alla affärsområden har
förbättrats jämfört med 2011, i framför allt färjeverksam­
heten, LNG och tankerverksamheten.
– Resultatet före skatt uppgick till SEK 1,7 miljarder jämfört
med SEK 2,8 miljarder 2011 inklusive försäljning av
anläggningstillgångar MSEK 90 respektive MSEK 1 683.
• Sund balansräkning med en soliditet om 30% per 31
december 2012.
• Stena Line förbättrade sitt resultat med MSEK 250 under
2012 jämfört med 2011. Detta uppnåddes genom strategiska
förvärv, tonnageförändringar samt fortsatta förbättringar i
den befintliga operationen. Fokus framåt är att öka intäkterna
på våra linjer samtidigt som vi fortsätter att se över verksamheten för kostnadsförbättrande åtgärder. Under året
expanderade Stena Line in i den växande baltiska marknaden
genom förvärv av fem färjelinjer från Scandlines.
• Stena Drilling har haft ännu ett starkt år med en genomsnittlig
kommersiell utnyttjandegrad om drygt 94%. I april 2012 tog
vi leverans av en ny borrenhet, Stena IceMAX, som bidrar med
ytterligare positiva kassaflöden från affärsområdet.
• Stena Bulk förbättrade 2012 sitt resultat jämfört med föregående år. Under året ingicks ett joint venture med Golden
Agri, Indonesiens näst största producent av palmolja. Tanker­
marknaden var dock fortsatt svag med pressade dagrater.
• Stena LNG blev från och med 1 januari 2012 ett eget affärsområde. Stena LNG äger tre fartyg som går på korta och
medellånga kontrakt. Under året genererades goda resultat
till följd av nya starka kontrakt och hög utnyttjandegrad.
• Stena RoRo uppvisade en fortsatt hög utnyttjandegrad och
har under året även arbetat med att chartra ut eller sälja fartyg
som inte längre opererar i Stena Lines verksamhet.
• Stena Fastigheters verksamhet var fortsatt lönsam med
mycket hög uthyrningsgrad, i snitt cirka 98% för bostäder
och 83% för kommersiella lokaler.
• Stena Adactum hade ännu ett framgångsrikt år i alla affärsområden och förbättrade sitt totala resultat mot föregående
år samtidigt som affärsutveckling och expansion genomfördes.
Under 2012 har bla Stena Renewable färdigställt ytterligare
en vindkraftpark med elva vindkraftverk. Under 2013 fortsätter
byggnationen av ytterligare fyra vindkraftparker (med totalt
63 vindkraftverk).
• Tillgänglig likviditet är stark. 2012 omfinansierade vi en ­kredit
på USD 1 miljard med löptid till 2018. Även koncernens
­kreditprofil är stark, tack vare att kreditfaciliteterna är lång­
siktigt säkrade. Behoven av omläggning av lån under 2013 är
begränsade och finansieringen är säkrad för huvuddelen av
återstående investeringar i vårt nybyggnadsprogram.
STENA AB 2012
1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Större affärshändelser
Stena Line
I maj 2012 signerade vi ett avtal om att förvärva fem linjer på
Östersjön av Scandlines. Två av dessa linjer opererades redan
i samarbete mellan Stena Line och Scandlines. Transaktionen
genomfördes den 11 oktober 2012.
Ett omfattande arbete med att, utöver att öka affärsområdets
intäkter, minska affärsområdets kostnader pågår, bl a genom
att flytta fartyg för bättre transporteffektivitet, minskade
driftskostnader och mindre miljöpåverkan.
Drilling
Under 2012 erhölls ett antal nya charterkontrakt för flera av
våra borrenheter:
• Vi skrev ett nytt kontrakt för Stena Don med Statoil i direkt
anslutning till nuvarande kontrakt som går ut i slutet av
2013. Kontraktet är på tre år med ett års option.
• Vi ingick ett nytt tvåårskontrakt för Stena Spey som säkrar
sysselsättning till första kvartalet 2015 med ett års option.
• Vi erhöll ett kontrakt för Stena Clyde som inklusive optioner
kan innebära sysselsättning till tredje kvartalet 2013.
I april 2012 tog vi leverans av vårt isklassade oljeborrnings­
fartyg Stena IceMAX från Samsung Heavy Shipyard, Korea.
Fartyget gick i drift 15 juni 2012 på ett femårskontrakt med Shell.
I augusti 2012, omkom två medarbetare i en tragisk olycka
på Stena Clyde utanför Australiens kust. Efter olyckan stängdes riggen ned och brunnen förseglades enligt gällande säkerhetsprocedurer. Utredning kring orsaken till olyckan pågår av
australiska myndigheter.
Bulk
I mars 2012 såldes Stena Carribean med en vinst om MSEK 15.
I juni 2012 bildade vi ett Joint venture bolag mellan Golden
Agri (GAR) och Stena Weco för att göra korta sjötransporter av
­palmolja inom sydöstra Asien och Indiska Oceanområdet.
I juli 2012 signerades fyra nybyggnadskontrakt och i december signerades ytterligare två kontrakt, avseende sex stycken
produkttankers med Guangzhouvarvet i Kina med leverans
under 2014 och 2015. Stenas exponering är per den 31
december 2012 3,5 fartyg eftersom det görs ihop med JVs.
Kontraktspriset är MUSD 35 per fartyg.
Den 1 december 2012 blev Erik Hånell ny verkställande
direktör och ersatte därmed Ulf G. Ryder, som varit Stena
Bulks verkställande direktör i 30 år.
2
STENA AB 2012
LNG
I maj 2012 signerades ett time charteravtal med LNG Shipping
S.p.A. om 40 månader för Stena Crystal Sky.
I december 2012 signerades ett nytt kontrakt för Stena
Clear Sky med Nigeria LNG för en period fram till första
­kvartalet 2015 med ett års option.
RoRo
I februari 2012 såldes Stena Navigator och i maj 2012 såldes
Stena Caledonia med en total förlust om MSEK 5.
I april 2012 förvärvade vi fyra moderna RoPax fartyg: Stena
Mercey, Stena Lagan, Watling Street och Norman Voyager. De
första två fartygen var redan på bareboat charter till Stena
Line, det tredje fartyget var utchartrat till den verksamhet
i Östersjön som Stena Line senare förvärvade och det fjärde
fartyget var, och fortsätter chartras ut till LD Lines.
Adactum
Stena Renewable investerade under året ca SEK 1,1 miljarder
i nya vindkraftverk. Vår hittills enskilda största vindkraftsinvestering, Lemnhult om 32 verk, har under året projekterats och
kommer att färdigställas under första kvartalet 2013. Vid
utgången av 2013 kommer 95 vindkraftverk vara i drift jämfört
med 32 stycken vid utgången av 2012.
Under året ökade Stena Adactum investeringen i Mediatec
som därmed blev ett dotterbolag vid årsskiftet med en ägar­
andel på 52%.
Fastigheter
I januari 2012 förvärvades två fastigheter i London, med en
total yta om 5,000 kvadratmeter, för MGBP 22.
Under 2012 har det sålts fastigheter för MSEK 445.
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Den 1 januari 2013 ersatte Carl-Johan Hagman Gunnar
­Blomdahl som verkställande direktör i Stena Line Holding BV.
Carl-Johan Hagman kommer att behålla sin position som
ansvarig för Shipping i koncernen och verkställande direktör
i Stena Rederi AB.
I januari 2013 levererades det nybyggda Suezmaxfartyget
Stena Sunrise från Samsungsvarvet i Sydkorea.
Ballingslöv International AB har i januari 2013 förvärvat
samtliga aktier i den engelska kökstillverkaren Southdown
­Kitchen Ltd, som agerar under varumärket Manhattan Furniture.
Genom förvärvet stärker Ballingslöv International positionen
på den engelska marknaden.
I mars 2013 öppnades en färjelinje mellan Sokcho i Sydkorea
och Zarubino och Vladivostok i Ryssland. Detta är ett steg i att
expandera på den asiatiska marknaden.
I mars 2013, erhöll Stena Carron ett nytt treårsavtal med
Statoil/Sonangol från och med att nuvarande charter går ut
i slutet av 2013.
I mars 2013 deklarerade Stena Bulk två optioner, tillsammans
med sin JV partner GAR, om nybyggnation av ytterligare två
IMOIIMax-fartyg.
Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstår med MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen ­gjordes
den 5 april 2013.
System för intern kontroll och riskhantering i den
­finansiella rapporteringen
Denna beskrivning av Stenas interna kontroll och riskhantering
avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.
Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll, vars över­
gripande syfte är att skydda bolagets tillgångar och där­igenom
ägarnas investering.
Stena arbetar utifrån COSOs ramverk med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. COSOs ramverk,
som är utgivet av ”Committee of Sponsoring Organizations of
the Treadway Commission”, utgörs av fem olika delområden;
kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll­aktiviteter, information
och kommunikation samt uppföljning. Implementeringen av
COSO-ramverket genomfördes under 2007 då Stena AB
koncernen för första gången rapporterade i enlighet med
den amerikanska lagstiftningen ”Sarbanes-Oxley Act 404”.
Kontrollmiljö
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontroll­miljön
är basen för den interna kontrollen eftersom den innefattar
den kultur som styrelse och ledning kommunicerar och arbetar
efter. Kontrollmiljön utgörs främst av integritet, etiska värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur,
ansvar och befogenheter, policies och riktlinjer samt rutiner.
Särskilt viktigt är att styrande dokument såsom interna policies och riktlinjer finns inom väsentliga områden och att dessa
ger en god vägledning till medarbetarna. Exempel på viktiga
policies inom Stena är bl.a. ”Code of Conduct”, ”Power Reserved List”, ”Principer, trossatser och grund­värden för Stena
AB”, ”Finance Policy” och ”Financial Manual” som definierar
redovisnings- och rapporteringsregler. Dessa styrande doku-
ment kommuniceras via fastställda informations- och kommunikationsvägar och har därmed gjorts tillgängliga och kända
för berörd personal.
Styrelsen har även utsett ett revisionsutskott som har som
huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den
finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt
att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor upprätthålls.
Riskbedömning
Stena arbetar löpande med riskbedömning där riskerna för fel
inom den finansiella rapporteringen ses över. Riskbedömningen
syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna
som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella
rapporteringen i Stena AB koncernens bolag och processer.
Under året har den övergripande riskbedömningen uppdaterats för att upprätthålla en samlad bild över de största riskerna.
För att begränsa riskerna finns det ändamålsenliga policies och
riktlinjer samt processer och kontrollaktiviteter inom verksamheten. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av
koncernstab ”Corporate Governance” och resultatet rapporteras
till revisionsutskottet.
Kontrollaktiviteter
De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella
rapporteringen hanteras genom olika kontrollaktivi­teter. Det
finns ett antal kontrollaktiviteter inbyggda i varje process för
att säkerställa att verksamheten drivs effektivt och att den
finansiella rapporteringen ger en rättvisande bild.
Kontrollaktiviteterna, som syftar till att förebygga, upptäcka
och rätta till eventuella felaktigheter består bland annat av;
kontoavstämningar, attester och månadsvisa bokslut samt
analys av dessa.
Under året görs också löpande IT-revisioner för att säkerställa validiteten i Stenas IT-system avseende den finansiella
rapporteringen.
Information och kommunikation
Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redovisning
och rapportering och definierar även de kontroll­aktiviteter som
ska utföras. Stenas policies och riktlinjer avseende den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och finns tillgänglig
för alla berörda medarbetare på Stenas intranät. Information
och kommunikation avseende den finansiella rapporteringen
sker även genom utbildning. Koncerninterna seminarier och
konferenser hålls med regelbundenhet där fokus på kvalitetssäkring avseende finansiell rapportering och styrmodeller
utgör viktiga teman.
STENA AB 2012
3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Uppföljning
Styrelsen och revisionsutskottet utvärderar kontinuerligt den
information som bolagsledningen lämnar bland annat avseende den interna kontrollen. Revisionsutskottets arbete med
att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete avseende
den interna kontrollen är av sälskild betydelse för styrelsen.
Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna och externa revisionen. Arbetet med den
interna kontrollen medför att medvetenheten kring vikten av
god intern kontroll i koncernen höjs ytterligare och att kontinuerliga förbättringar sker.
Internrevision
Stenakoncernens stabsfunktion ”Corporate Governance”
fungerar som koncernens internrevision och rapporterar till
revisionsutskottet och koncernens vVD. Funktionen arbetar
med att proaktivt utveckla och förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen, samt även granska att den interna kontrollen fungerar på ett tillfredsställande
sätt. ”Corporate Governance” planerar sitt arbete i samråd
med revisionsutskottet och rapporterar löpande resultatet av
sin granskning till utskottet. Kommunikation sker även kontinuerligt med Stenas externa revisorer i frågor som rör intern
kontroll.
Större aktieinnehavare
Alla av de emitterade och utestående röstberättigade aktierna
i Stena AB ägdes enligt följande den 31 december 2012:
Namn på
aktieinnehavare
Antal
Aktier
Ägande
i procent
Dan Sten Olsson
25 500
51,0
Madeleine Olsson Eriksson
12 250
24,5
Stefan Sten Olsson
12 250
24,5
Innehavarna ovan har ensam rösträtt och investeringsmakt
över de aktier som rätteligen tillhör dem. Dan Sten Olsson,
Madeleine Olsson Eriksson och Stefan Sten Olsson är syskon.
Dan Sten Olsson är den enda ledande befattningshavare
eller direktör i Stena AB som äger röstberättigade aktier i
Stena AB. Samtliga aktier i Stena AB har samma rösträtt.
Framtida utveckling
Verksamheten totalt för koncernen förväntas under det kommande året fortsätta med samma inriktning och i ungefär
samma omfattning som under 2012.
4
STENA AB 2012
Forskning och utveckling
Bolaget bedriver utveckling av fartygskonstruktioner inom Stena
Teknik. Dessutom lämnas bidrag till högskolor samt till Sten A
Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, vars syfte bland annat
är att främja vetenskaplig forskning och utveckling.
Miljö
Koncernen driver ett stort antal miljörelaterade projekt med
målsättningen att minska vår miljöpåverkan. Eftersom sjöfart
utgör en stor del av Stenas verksamhet är en av våra stora
utmaningar att ta fram effektivare fartyg. Den viktigaste
­åtgärden för Stenas shippingverksamheter är att minska
­energiförbrukningen i förhållande till det arbete som utförs.
Miljötänkandet är mycket viktigt för Stena Fastigheter, som
både handlar om omtanke om hyresgästerna och att värna om
jordens resurser. Arbete med att minska energiförbrukningen
fortskrider och mål har satts för varje fastighet.
Den hamnverksamhet som Stena Line Scandinavia AB bedriver har, genom införandet av miljöbalken, blivit prövningspliktig för tillstånd. Dessa krav har följts.
Finansiella risker
För finansiella risker se not 1 Redovisningsprinciper och not 31
Finansiella instrument.
Medarbetare
Per 31 december 2012 uppgick genomsnittligt antal anställda
till 10 565 (10 242) personer. En avgörande faktor för att förverkliga Stenakoncernens vision är våra medarbetare samt
deras kunskap, engagemang och kompetens.
Den framtida utvecklingen är beroende av att bolaget bibehåller sin position som en attraktiv arbetsgivare. För att stödja
detta strävar Stena efter ett arbetsklimat där energi, passion
och respekt för individen är ledstjärnor. Varje år genomförs en
koncernövergripande attitydundersökning och enligt denna
undersökning ökar antalet nöjda med­arbetare stadigt. Varje
anställd skall ha ett utvecklingssamtal varje år. För mer information om medarbetare, se not 33.
Omsättning och resultat
Koncernens omsättning för 2012 uppgick till MSEK 27 388
(27 968), inklusive resultat av fartygsförsäljningar om MSEK 24
(1,577) och fastighetsförsäljningar om MSEK 66 (106). Resultatet före skatt uppgick under året till MSEK 1 739 (2 779) och
nettoresultatet till MSEK 1 720 (2 526).
Finansiering och likviditet
Per 31 december 2012 uppgick likvida medel och kortfristiga
placeringar till MSEK 3 676 (4 255), varav MSEK 1 779 (1 736)
var disponibla. Tillsammans med långfristiga placeringar och
tillgängliga kreditfaciliteter fanns per 31 december 2012 en
total betalningsberedskap om SEK 14,8 miljarder (15,8).
2012 omfinansierades vår kreditfacilitet om USD 1 miljard
med löptid till 2018. Per 31 december 2012 var utnyttjandet
av kreditfaciliteten på USD 1 miljard MUSD 639 (802), varav
MUSD 5 (26) var spärrade för garantier. Under 2010 ingick
Stena en ny kredit­facilitet om MSEK 6 660 garanterad av
Svenska Exportkreditnämnden. Faciliteten var outnyttjad
per 31 december 2011 och MSEK 5 173 var utnyttjat per
31 december 2012. Låneamorteringar gjordes under året
med totalt MSEK 3 103 (2 452).
Koncernens balansomslutning uppgick per 31 december
2012 till MSEK 105 495 jämfört med MSEK 98 596 per 31
december 2011. Investeringar i materiella och immateriella
anläggningstillgångar uppgick under året till MSEK 10 917
(10 692). Koncernens skuldsättningsgrad, definierad som netto
räntebärande skulder i relation till netto ränte­bärande skulder,
eget kapital och uppskjutna skatteskulder, var 57% (55%) per
31 december 2012.
Enligt upprättad koncernbalansräkning per 31 december
2012 uppgick balanserade vinstmedel till MSEK 33 940, varav
MSEK 1 717 utgjorde årets nettoresultat.
Moderbolaget
Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 149 (124) och
resultatet före skatt till MSEK 203 (125), varav aktieutdelningar
från dotterbolag uppgick till MSEK 1 137 (190).
Stena ABs styrelse föreslår att MSEK 189 (260) lämnas som
utdelning till aktieägarna och resterande vinstmedel överförs i
ny räkning.
För koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och
finansiella ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar samt kassaflödesanalyser med respektive
tillhörande bokslutskommentarer.
STENA AB 2012
5
KONCERNEN
KONCERNENS
RESULTATRÄKNING
1 januari–31 december
2011
MSEK
2012
MSEK
Färjelinjer
9 684
10 395
1 597
Drilling
6 546
7 011
1 077
Not
2012
MUSD1)
Nettoomsättning
Rederiverksamhet
2 595
2 426
373
Fastighetsrörelse
2 368
2 454
377
Adactum
4 732
4 977
764
10
21
3
25 935
27 284
4 191
Övrigt
Total omsättning
Nettoresultat av försäljning anläggningstillgångar
4
1 683
90
14
1 683
90
14
12
350
14
2
3
27 968
27 388
4 207
Totalt övriga intäkter
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Totala intäkter
Direkta rörelsekostnader
Färjelinjer
–7 703
–8 110
–1 246
Drilling
–2 736
–3 122
–480
Rederiverksamhet
–1 895
–1 296
–199
–829
–843
–129
–3 381
–3 593
–552
Fastighetsrörelse
Adactum
Koncerngemensamma kostnader
Totala direkta rörelsekostnader
Bruttoresultat
Försäljningskostnader
–2 606
11 420
10 423
1 601
–196
17
–1 298
–1 276
5
–1 927
–2 035
–313
Avskrivningar
3
–3 617
–3 749
–576
3, 33
4 578
3 363
516
Resultat från andelar i intresseföretag
6
60
18
3
64
99
15
Resultat från värdepapper
–69
485
74
Ränteintäkter
394
438
67
–1 914
–2 357
–362
36
–65
–10
–370
–242
–36
–1 799
–1 624
–249
2 779
1 739
267
Erhållna utdelningar
Räntekostnader
Valutavinst/förlust
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Finansnetto
7
Resultat före skatt
Skatter
8
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Årets resultat
1) O
reviderad, se not 1
STENA AB 2012
–1
–16 965
Administrationskostnader
Rörelseresultat
6
–4
–16 548
13
–253
–19
–3
2 526
1 720
264
2 476
1 717
264
50
3
2 526
1 720
264
RAPPORT ÖVER
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
1 januari–31 december
Årets resultat
2011
MSEK
2012
MSEK
2 526
1 720
2012
MUSD1)
264
Övrigt totalresultat
Årets förändring verkligt värdereserv, netto efter skatt
–214
317
49
Årets förändring i kassaflödessäkringar, netto efter skatt
–813
–220
–34
Årets förändring i valutaomräkningsreserv
–139
–860
–132
–96
100
15
1 264
1 057
162
1 256
1 061
162
8
–4
1 264
1 057
Årets förändring av säkring i utländska dotterbolag, netto efter skatt
Totalt övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat hänförligt till:
moderbolagets aktieägare
innehav utan bestämmande inflytande
Totalt övrigt totalresultat
162
1) O
reviderad, se not 1
Se även not 20
STENA AB 2012
7
KONCERNEN
KONCERNENS
BALANSRÄKNING
31 december
Not
2011
MSEK
2012
MSEK
2012
MUSD1)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
9
Goodwill
1 504
2 201
Varumärken
749
724
338
111
Linjerättigheter
345
698
107
20
Distributionsavtal
313
132
Övriga immateriella anläggningstillgångar
138
154
24
3 049
3 909
600
Totala immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fartyg
10
34 185
40 708
6 253
Pågående projekt
10
5 290
2 647
407
Inventarier
10
2 303
2 260
347
Byggnader och mark
11
939
892
137
Hamnar
11
1 795
1 817
279
44 512
48 324
7 423
25 753
26 658
4 095
Totala materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter
12
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intressebolag
6
1 374
1 073
165
13
4 548
5 170
794
14
3 465
5 118
786
15, 21
4 731
4 121
633
Totala finansiella anläggningstillgångar
14 118
15 482
2 378
Totala anläggningstillgångar
87 432
94 373
14 496
Investeringar i värdepappersfonder
Övriga långfristiga värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
16
632
692
106
Kundfordringar
17
3 218
2 823
434
Övriga fordringar
17
1 611
1 802
277
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
17
1 448
2 129
327
Kortfristiga placeringar
18
2 668
2 095
322
Likvida medel
19
Totala omsättningstillgångar
Summa tillgångar
1) Oreviderad, se not 1
8
STENA AB 2012
3
1 587
1 581
243
11 164
11 122
1 709
98 596
105 495
16 205
31 december
Not
2011
MSEK
2012
MSEK
2012
MUSD1)
Eget kapital och skulder
Eget kapital
20
Aktiekapital
5
5
1
Reserver
–2 316
–2 972
–457
Balanserat resultat
30 021
32 223
4 950
2 476
1 717
264
30 186
30 973
4 758
Årets resultat
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
211
280
43
30 397
31 253
4 801
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
21
4 248
4 148
637
Pensioner och liknande förpliktelser
22
962
899
138
Övriga avsättningar
23
1 370
768
118
Skulder till kreditinstitut
24
38 720
46 113
7 083
Skulder i värdepappersfonder
13
4 143
3 974
610
Obligationslån
25
6 236
5 154
792
Balanserade leasingåtaganden
26
1 481
764
117
Övriga långfristiga skulder
27
1 802
934
145
58 962
62 754
9 640
2 842
2 724
418
838
129
Totala långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
24
Obligationslån
25
Balanserade leasingåtaganden
26
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
Totala kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
222
203
31
1 281
1 764
271
92
35
5
2 175
3 249
499
2 625
2 675
411
9 237
11 488
1 764
98 596
105 495
16 205
Poster inom linjen
Ställda panter
29
64 117
65 075
9 996
Ansvarsförbindelser
29
2 663
3 843
590
1) Oreviderad, se not 1
STENA AB 2012
9
KONCERNEN
KONCERNENS EGET KAPITAL
– ­SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK
Utgående eget kapital
31 december 2010
Aktie­
kapital
5
Verkligt
värde­
reserv1)
–144
Säkringsreserv1)
459
Balan­serade
vinstmedel
Omräkinklusive
ningsårets
reserv1)
­resultat
Summa
–1 411
29 184
30 275
Försäljning av innehav utan
bestämmande inflytande
Innehav
utan
bestämmande Totalt eget
inflytande
kapital
264
–31
Förvärv av innehav utan ­bestämmande ­inflytande
–30
Årets förändring omräkningsreserv
–97
–97
–42
29 448
–31
–30
–139
Årets förändring säkringssreserv,
netto efter skatt
– bunker
– räntesäkring
Årets förändring verkligt värde reserv,
netto efter skatt
–16
–16
–16
–797
–797
–797
–214
–214
–214
Säkring av nettoinvestering i utländska
­dotterbolag, netto efter skatt
–96
Övrigt totalresultat
–96
–214
–909
–97
–214
–909
–97
Årets resultat
Summa totalresultat
Utdelning
Överföring till stiftelse
Utgående eget kapital
31 december 2011
5
–358
–450
–1 508
–42
–1 262
2 476
2 476
50
2 526
2 476
1 256
8
1 264
–240
–240
–240
–14
–14
–14
32 497
30 186
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Årets förändring omräkningsreserv,
netto efter skatt
–96
–1 220
–853
–853
211
30 397
73
73
–7
–860
Årets förändring säkringssreserv,
netto efter skatt
– bunker
– räntesäkring
Årets förändring verkligt värde reserv,
netto efter skatt
–31
–31
–31
–189
–189
–189
317
317
317
Säkring av nettoinvestering i utländska
­dotterbolag, netto efter skatt
100
Övrigt totalresultat
100
317
–120
–853
317
–120
–853
Årets resultat
Summa totalresultat
Utdelning
Överföring till stiftelse
Utgående eget kapital
31 december 2012
1) Se även not 20
10
STENA AB 2012
5
–41
–570
–2 361
–656
100
–7
–663
1 717
1 717
3
1 720
1 717
1 061
–4
1 057
–260
–260
–260
–14
–14
–14
33 940
30 973
280
31 253
KONCERNENS
KASSAFLÖDESANALYS
1 januari–31 december
Not
2011
MSEK
2012
MSEK
2012
MUSD1)
2 526
1 720
264
3 617
3 749
576
–350
–14
–2
–60
–18
–3
10
20
3
–1 683
–90
–14
–74
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar
3
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelning från intresseföretag
Resultat av försäljning anläggningstillgångar
4
Resultat av försäljning aktier
Valutakursdifferenser, orealiserade
Uppskjutna skatter
8
Avsättning till pensioner
69
–485
329
286
44
14
–254
–39
–24
–168
–156
Övriga ej likvidpåverkande poster
227
366
56
Förändring av omsättningsaktier
178
–88
–13
4 709
5 036
774
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Varulager
Leverantörsskulder
–226
–70
–11
538
–161
–25
44
–50
–7
–218
429
66
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
199
–187
–29
Skatteskulder
–77
–168
–26
Övriga kortfristiga skulder
–74
205
31
4 895
5 034
773
–60
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella tillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
4
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar genom förvärv av bolag
30
Investeringar i intressebolag
Försäljning av aktier och andelar samt långfristiga placeringar
Investering i aktier och andelar samt långfristiga placeringar
Ökning av övriga långfristiga tillgångar
Minskning av övriga långfristiga tillgångar
Övriga investeringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–41
–388
3 593
1 198
184
–10 651
–10 529
–1 618
–186
–187
–29
–117
–73
–11
5 048
4 456
684
–3 056
–6 008
–923
–357
–67
–10
175
30
5
13
15
2
–5 579
–11 553
–1 776
Finansieringsverksamheten
Upptagande av kort- och långfristiga lån
3 827
7 622
1 171
Amortering av kort- och långfristiga lån
–2 452
–3 103
–477
Förändring av checkräkningar och liknande krediter
–1 375
3 943
606
–231
–1 331
–204
Amortering av leaseskulder
Förändring av spärrmedel
Utdelningar
Övriga finansieringar
30
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Omräkningsdifferens på likvida medel
Förändring av likvida medel
1 186
–275
–42
–240
–260
–40
–156
–107
–16
559
6 489
998
47
24
4
–78
–6
–1
Likvida medel vid årets början
19
1 665
1 587
244
Likvida medel vid årets slut
19
1 587
1 581
243
1) Oreviderad, se not 1
STENA AB 2012
11
KONCERNEN
NOTER
Belopp i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Siffrorna inom parentes avser motsvarande värden föregående år.
1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Grunden för upprättande av redovisningen
Koncernens konsoliderade finansiella rapporter inkluderar de finansiella
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International
rapporter för moderbolaget och dess direkt eller indirekt ägda dotter-
Financial Reporting Standards (IFRS) som blivit antagna av EU. Dess-
bolag efter:
utom har RFR 1, kompletterande regler för koncerner tillämpats,
• eliminering av koncerninterna transaktioner och
utgivna av Rådet för finansiell rapportering.
• avskrivning av förvärvade övervärden.
I enlighet med IAS 1 tillämpar Stenakoncernens bolag enhetliga redovisningsprinciper, oavsett lokal lagstiftning. Nedanstående principer har
Eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moder­bolaget och den
genomgående tillämpats för samtliga år som årsredovisningen omfattar.
del av eget kapital i dotterföretagen som tillkommit efter förvärv.
IAS 33, Resultat per aktie, tillämpas ej eftersom Stena AB inte är ett
noterat bolag.
Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en
separat kategori i det egna kapitalet. Andelar av förvärv av innehav
utan bestämmande inflytande av årets resultat specificeras efter årets
resultat i resultaträkningen.
avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes för utfär-
Rörelseförvärv och goodwill
dande av styrelsen den 29 april 2013. Balansräkningarna och resultat-
Stena tillämpar IFRS 3, (omarbetad version 2009) Rörelse­förvärv, tidigare
räkningarna kommer att fastställas av årsstämman den 29 april 2013.
förvärv före 1 januari 2010 har inte o
­ marbetats.
I samband med upprättandet av denna finansiella rapport har före-
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Metoden
tagsledningen gjort uppskattningar och antaganden vilka påverkar det
innebär att de tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser, som för-
redovisade värdet av tillgångar och skulder, ansvarsförbindelser vid bok-
värvande bolag äger vid förvärvstillfället, värderas för att fastställa deras
slutstidpunkten samt redovisade intäkter och kostnader. Det verkliga
koncernmässiga anskaffningsvärde. Förvärvsmetoden kräver att upp-
utfallet i framtiden avseende vissa transaktioner kan avvika från det
skattningar görs. Värdering av förvärvad mark, byggnader och utrust-
­uppskattade utfallet då denna finansiella rapport upprättades. Avvikelser
ning görs antingen av extern part eller internt baserat på tillgänglig
av detta slag kommer att påverka utfallet i finansiella rapporter för
information på marknaden. Redovisningen av finansiella tillgångar och
­kommande redovisningsperioder. De områden som innefattar en hög
skulder, liksom varulager, baseras på tillgänglig marknadsinformation.
grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där anta-
Verkligt värde för väsentliga immateriella anläggningstillgångar tas
ganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredo­
fram antingen med hjälp av oberoende värderingsexpert eller internt
visningen, anges i not 2.
genom att allmänt accepterade värderingsmetoder används, vilka
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings­
värden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och förvaltningsfastigheter som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar
och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument,
­vanligtvis baseras på framtida kassaflöden.
Förvärv av förvaltningsfastigheter och fartyg i bolag med endast
övriga materiella tillgångar redovisas som ett tillgångsförvärv.
Om förvärvskostnaden överstiger marknadsvärdet på identifierade
finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade
tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden som
till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas.
goodwill.
Enbart för läsarens vägledning har 2012 års räkenskaper översatts
Om verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna överstiger
från svenska kronor (SEK) till dollar (USD) genom att använda valuta­
­förvärvskostnaden ska förvärvaren på nytt identifiera och värdera
kursen, som anges av den amerikanska riksbanken, USD 1,00 = 6,5104
de förvärvade tillgångarna. Eventuellt kvarstående överskott vid en
SEK per den 31 december 2012.
omvärdering ska omedelbart resultatföras. Förvärvsanalysen (metoden
Under 2012, har inga nya eller ändrade IFRS standards haft någon
särskild effekt på koncernens räkenskaper.
för att allokera anskaffningsvärdet till förvärvade identifierade netto­
tillgångar och goodwill) ska enligt IFRS vara slutförd inom tolv månader
från förvärvsdagen. Då förvärvsanalysen har granskats och godkänts
Koncernredovisning
av ledningen, allokeras goodwill till kassa­genererande enheter och en
Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de principer som
nedskrivningsprövning görs minst en gång per år från det att alloke-
beskrivs i IAS 27, Koncernredovisning, och omfattar moderbolaget
ringen är slutförd. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den
Stena AB (publ) och samtliga företag, i vilka moderbolaget direkt eller
dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värde-
in­direkt har mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett
ras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
bestämmande inflytande.
Avskrivningar görs inte på goodwill.
Vad avser bolag som tillkommit eller avyttrats under året gäller
som är hänförbara till eget kapital eller skuld­instrument, rapporteras
• Bolag som förvärvats under året har medtagits i koncernens resultat-
som kostnad i resultaträkningen. För förvärv innan 1 januari 2010 har
räkning från och med att bestämmande inflytande erhållits.
• Bolag som avyttrats under året ingår i koncernens resultat­räkning
fram till dess att Stenas bestämmande inflytande upphört.
12
STENA AB 2012
Transaktionskostnader, med undantag från transaktionskostnader
­följande:
transaktionskostnaderna kapitaliserats. Villkorlig köpeskilling rapport­
eras enligt verkligt värde vid förvärvstillfället. Om den villkorliga
­köpeskillingen är klassificerad som eget kapital instrument, sker ingen
omvärdering och justeringen rapporteras i eget kapital. För andra vill-
Omräkning av utlandsverksamheter
korliga köpeskillingar, omvärderas dessa varje kvartal och skillnaden
Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapportvaluta, samt koncer-
rapporteras i resultaträkningen.
nens rapportvaluta är svenska kronor. Alla utländska dotterbolag rapporterar i sin funktionella valuta, vilken är den valuta som används i
Intresseföretag och joint venture bolag
­företagets ­primära ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla
Företag, i vilka koncernen har mellan 20% och upp till högst 50% av
balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser.
röstetalet eller på annat sätt ett betydande inflytande, redovisas enligt
­Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser.
kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att investeringen initialt redovisas till sitt anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas
Transaktioner i utländsk valuta
där­efter för att avspegla ägarföretagets andel av intresseföre­tagets
Transaktioner i utländsk valuta är omräknade till valutakursen för den
vinster eller förluster efter förvärvet, netto efter ackumulerade ned-
funktionella valutan på transaktionsdagen. Den funktionella valutan är
skrivningar. Se ”Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar, inklusive
den valuta för det primära ekonomiska område där bolaget genererar
”Goodwill” nedan. Det bokförda värdet ökas eller minskas därefter för
och använder kontanter. Monetära tillgångar och skulder i utländsk
att reflektera ägarandelen av intressebolagets vinster eller förluster
valuta är omräknad till funktionell valuta enligt balansdagens kurs.
efter förvärvet. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens
­Valutakursdifferenser som uppstår rapporteras i resultaträkningen.
andel av intresseföretagens nettoresultat under raden ”Resultat från
Icke monetära tillgångar och skulder, vilka är rapporterade till historisk
andelar i intresseföretag” inom finansnettot. Under ”Resultat från
kostnad, är omvärderad till transaktionsdatum. Icke monetära tillgångar
andelar i intresseföretag” avses strategiska innehav. Mottagna utdel-
och skulder som är rapporterade till verkligt värde är omvärderad till den
ningar avräknas mot bokfört värde av respektive andelar.
funktionella valutan med valutakurs för omvärderingstidpunkten.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen
genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt
Segmentsrapportering
bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styr-
Rörelseresultatet rapporteras på ett sätt som överensstämmer med
ningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures
den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande
enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint ven-
beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funk-
ture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och
tion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelse-
kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens rapport över
segmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som
totalresultat och rapport över finansiell ställning. Detta görs genom att
Stena ABs styrelse, som fattar strategiska beslut.
samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett
Koncernens segment, dess affärsområden, följer den interna styr-
joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i
ningen och rapporteringen. Denna ligger till grund för identifiering av
samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats
huvudsakliga risker, och den varierande avkastning som finns i verk-
efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital. Klyvningsmetoden
samheten, och baseras på de olika affärsmodellerna för koncernens
tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande infly-
slutkunder. S­ egmenten ansvarar för rörelseresultat, EBITDA (rörelse­
tandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestäm-
resultat före avskrivningar) och de tillgångar som används i deras verk-
mande inflytandet upphör.
samheter medan finansnetto och skatter och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och tillgångar för segmenten
Värdepappersfonder
Värdepappersfonder konsolideras i koncernredovisningen i enlighet
konsolideras enligt samma prin­ciper som för koncernen totalt.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till
med SIC 12 och konsolideras om värdepappersfonden har en betydande
marknadspriser. Stenakoncernens affärsområden och därmed segment är:
ekonomisk påverkan. Definitionen av betydande ekonomisk påverkan
• Färjeverksamhet
är om koncernen står bakom majoriteten av riskerna som är relaterade
• Drillingverksamhet
till värdepappersfonden och dess tillgångar eller om det har rätt att
• Rederiverksamhet
behålla majoriteten av vinsterna i värdepappersfonden.
• Fastighetsrörelse
• Nya verksamheter – Adactum
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande uppstår när mindre
Intäktsredovisning
än 100% är förvärvat. Denna typ av förvärv är rapporterad som en
Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer
andel av de förvärvade nettotillgångarna. Förvärvet är rapporterat som
att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksam-
en transaktion inom eget kapital dvs mellan ägaren av moderbolaget
het. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter
och innehavet utan bestämmande inflytande. På så sätt uppstår ingen
samt efter eliminering av koncerninterna försäljningar.
goodwill vid den här typen av transaktioner. Förändringen i innehavet
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett
utan bestämmande inflytande baseras på andelen av nettotillgångarna.
­tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att framtida ekono-
STENA AB 2012
13
KONCERNEN
FORTS. NOT 1
miska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har
För fartyg använder företaget fartygsvärderingar utförda av fristå-
uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet
ende mäklare. Vid indikation om att netto bokfört värde för en tillgång
anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser
överstiger dess återvinningsvärde används diskonterade kassaflödes­
avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar
beräkningar baserade på beräknade kapitalkostnader och beräknad
sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund,
framtida avkastning. Som minsta kassagenererande enhet definieras de
typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
tillgångar som har ett direkt ekonomiskt samband, t ex en fartygs­linje.
Koncernens omsättning från drilling- och rederiverksamhet är hänförlig till charterkontrakt. Charterhyror redovisas linjärt över kontraktens löptid. Avsättning sker i förväg för eventuella förlustkontrakt.
Omsättningen för färjelinjer består av biljettintäkter, ombordförsäljning och fraktverksamhet och intäktsförs när affärshändelserna äger rum.
Kundlojalitetsprogram avser redovisningen i Stena Line och Blomster­
landet, som har kundlojalitetsprogram, under vilken kunden kan tjäna
poäng som kan utnyttjas mot t ex en fri eller rabatterad vara eller tjänst.
Marknadsvärdet som erhålles i den initiala försäljningstransaktionen
allokeras mellan den erhållna f­ örmånen och försäljningsvärdet av varan
eller tjänsten. En intäkt, som är hänförlig till de garanterade kundlojali-
Om ett nedskrivningsbehov föreligger på balansdagen, beräknas återvinningsvärdet och nedskrivning sker till detta värde. En nedskrivning
återförs om det skett en förändring av beräkningarna som användes
för att bestämma återvinningsvärdet.
Pågående nyanläggningar inkluderar förskott samt direkta och indirekta projektkostnader inklusive finansiella kostnader, vilka aktiveras
baserat på verklig upplåningskostnad.
Rörelsefastigheter delas upp i byggnader och mark samt hamnanläggningar och avser fastigheter som används i den egna verksamheten.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt enligt plan. Tillgång-
tetspoängen, redovisas i resultaträkningen när risken för ett åtagande
arnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras
har upphört.
vid behov. Inga avskrivningar görs på mark.
Omsättning för fastighetsverksamheten är hänförlig till ingångna
hyresavtal och intäktsförs linjärt över hyresperioden.
Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag säljer en
produkt till en kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen
Restvärdet har bedömts till noll. Alla tillgångar är för­delade på komponenter.
Avskrivning sker från den tidpunkt anläggningarna kan tas i drift och
över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande:
betalas vanligen kontant eller med kreditkort.
Pågående entreprenaduppdrag, från verksamhet inom Adactum-
Fartyg
koncernen, redovisas med successiv vinstavräkning på alla de uppdrag
Oljeborriggar
15–20 år
där utfallet kan beräknas på ett tillfredställande sätt. Intäkter och kost-
Oljeborrningsfartyg
15–20 år
nader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdig-
Tankfartyg
20 år
ställandegrad. F­ ärdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda
RoRo-fartyg
20 år
uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för
RoPax-fartyg
20 år
hela uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart.
Superferries
20 år
Resultat från försäljningar av fartyg och förvaltningsfastigheter
­redovisas i övriga intäkter. Intäktsredovisning sker när alla väsentliga
förmåner och risker överförts till köparen.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles och redovisas i finansnettot.
LNG-fartyg
HSS-färjor och andra höghastighetsfartyg
Övriga anläggningstillgångar
Byggnader
50 år
Hamnanläggningar
50 år
Vindkraftverk
Inventarier
Förvaltningsfastigheter
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen när det på
Förvaltningsfastigheter rapporteras till verkligt värde i enlighet med
basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida nyttan
verkligt värde modellen i IAS 40. Förvaltningsfastigheter, det vill säga
som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaff-
fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller värde-
ningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
stegring eller en kombination av dessa, värderas löpande enligt verkligt
värdemodellen (bedömt marknadsvärde). Initialt värderas fastig­heterna
värde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
till anskaffningsvärdet. Verkligt värde baseras på bedömda marknads-
Anskaffningsutgiften aktiveras vid förvärvet. Kostnader för reparation
värden på balansdagen, vilket innebär det värde till vilket en fastighet
och underhåll för materiella anläggningstillgångar belastar årets resultat.
skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av
Dockningskostnader för fartyg aktiveras och skrivs av över tiden två
­varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
till fem år.
­Förändringar av verkligt värde redovisas i resultaträkningen med
­påverkan på värdeförändringar fastigheter.
STENA AB 2012
20 år
3–10 år
Materiella anläggningstillgångar
Fartyg, inventarier och rörelsefastigheter redovisas till anskaffnings-
14
20 år
10–20 år
I begreppet förvaltningsfastigheter, som huvudsakligen omfattar
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av
bostads- och kontorsfastigheter, ingår byggnader och mark, mark­
eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenere-
anläggningar samt byggnads- och mark­inventarier.
rande enheter fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment,
Fastighetsförsäljningar och fastighetsköp redovisas i samband med
att risker och förmåner som förknippas med äganderätten övergår till
som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten
uppstod.
köparen eller säljaren, vilket normalt sker på tillträdesdagen såvida
detta inte strider mot villkoren i försäljningskontraktet.
Varumärken
Vinst eller förlust som uppstår vid avyttring eller utrangering av för-
Varumärken redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku-
valtningsfastigheter utgörs av skillnaden mellan försäljningspris och den
mulerad avskrivning. Avskrivningarna görs under 10 respektive 40 år.
senaste upprättade värderingen (redovisat värde baserat på senast upp-
Varumärken har en bestämd nyttjandeperiod och redo­visas till
rättade omvärderingen till verkligt värde). Resultat vid avyttring eller
anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar.
utrangering redovisas i resultaträkningen under övriga rörelseintäkter
­Avskrivning sker från den tidpunkt då varumärkena förvärvats i Stena-
som nettoresultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
koncernen över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande:
I det fall Stena nyttjar del av en fastighet för egen administration,
utgör fastigheten en förvaltningsfastighet endast om en obetydlig del
Kvik
40 år
nyttjas för administrativa ändamål. I annat fall klassificeras fastigheten
Ballingslöv
40 år
som rörelsefastighet och redo­visas i enlighet med IAS 16 ”Materiella
Sembo
10 år
anläggningstillgångar”.
Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det
IT investeringar
är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade
Förvärvade programvaror aktiveras med utgångspunkt från förvärvs-
med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffnings-
och implementeringsutgifter. Utgiften skrivs av över nyttjandeperioden,
värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter redovisas som
som bedöms vara mellan tre och fem år, enligt den linjära metoden.
kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när
Nyttjandeperioden omprövas årligen.
en tillkommande utgift läggs till det redovisade värdet är om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid
Distributionsavtal
sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillkommit läggs
Distributionsavtal redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för
utgiften till det redovisade värdet.
avskrivningar. Avskrivning sker linjärt under den bedömda nyttjande-
Vid värdering av förvaltningsfastigheterna till verkligt värde (bedömt
perioden på 10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
marknadsvärde) används en intern värderingsmodell som kvalitets­
säkrats genom, dels avstämningar av förutsättningarna med externa
Linjerättigheter
fastighetsvärderare, dels via externt utförda värderingar. Den interna
Linjerättigheter aktiveras baserat på förvärvsbeloppet och skrivs av
värderingen bygger på en avkastningsvärdering, vilket innebär att varje
under nyttjandeperioden, vilken bedöms till 20 år, i enlighet med linjär
enskild fastighets nettohyresintäkt divideras med avkastningskravet för
avskrivningsmetod. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
den aktuella fastigheten. I driftsnettot har antaganden gjorts avseende
hyresintäktsnettot, samt vakanser. Antagandena har baserats på mark-
Kundrelationer
nadsantaganden om dessa kassaflöden. Historiska utfall, budget samt
Kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv-
normaliserade kostnader har varit en del av dessa antaganden. Olika
ningar. Avskrivning på kundrelationer sker linjärt under den bedömda
avkastningskrav har använts för olika marknader och typer av fastigheter.
nyttjandeperioden på 5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
­Nyttjandeperioder baseras på historiska erfarenheter av nyttjande av
Immateriella anläggningstillgångar
likartade tillgångar, användningsområde och även andra specifika
Goodwill
egenskaper hos tillgången.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger
det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotter­
Underhållskostnader för immateriella anläggningstillgångar
företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill
Kostnader för underhåll av immateriella anläggningstillgångar kost-
på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.
nadsförs när de uppstår.
Goodwill testas år­ligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings­
behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
nedskrivningar.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, goodwill, skrivs
Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avytt-
inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov.
ring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den good-
Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång
will som avser den avyttrade enheten.
­närhelst händelser eller förändringar i förhållande indikerar att det
STENA AB 2012
15
KONCERNEN
FORTS. NOT 1
redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs
­tillgångar och skulder redovisas på likviddagen med undantag för deri-
med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess
vat, vilka redovisas på affärsdagen. Finansiella instrument redovisas ini-
återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens
tialt till verkligt värde ­vilket vanligtvis motsvarar anskaffningskostnad
­verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.
vid anskaffningstillfället. Transaktionskostnader ingår i anskaffnings­
Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de
värdet för samtliga finansiella instrument som inte värderas till verkligt
­lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassa-
värde
genererande enheter).
i resultaträkningen. Kvittning av finansiella skulder och tillgångar sker
För andra finansiella tillgångar än goodwill, som tidigare skrivits ner
endast när det finns en kontraktsmässig möjlighet och då avsikten är
görs per varje balansdag en prövning om åter­föring bör ske.
att kvitta bruttobeloppen.
Låneutgifter
Finansiella kostnader
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifice-
Finansiella kostnader bokförs i den period de uppstår. Finansiella kost-
rade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens
nader för pågående projekt av fartyg eller förvaltningsfastigheter akti-
anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nöd-
veras som en del av förvärvskostnaden. Kostnader för finansiering av
vändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Låneutgifter
långfristiga lån och krediter är uppskjutna och avskrivna under lånets
aktiveras som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade
förväntade löptid.
tillgången.
Bortbokning från balansräkningen
Redovisning av statliga stöd
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga
Eventuella statliga stöd i samband med nyanskaffning av fartyg, fastig-
rättigheterna till kassaflödena upphört eller överförts samt när i allt
heter eller hamnanläggningar redovisas som minskning av anskaffnings-
väsentligt även de risker och för­delar som är förknippade med ägandet
kostnaden medan stöd relaterade till den löpande verksamheten reduce-
av den finansiella tillgången överförts. Finansiella skulder bokas bort
rar motsvarande kostnader. Redovisning sker när stödet kan beräknas på
från balansräkningen när de utsläcks.
ett tillförlitligt sätt. För svenskregistrerade fartyg som huvudsak­ligen
används i utrikestrafik har koncernen erhållit sjöfartsstöd, uppgående till
Realiserat resultat definieras som försäljningsintäkter med avdrag för
netto bokfört värde vid föregående årsbokslut.
alla arbetsgivaravgifter och mot löner gjorda skatteavdrag för de anställda
som arbetar ombord på ett sådant fartyg. Summan som har erhållits har
Klassificering av finansiella tillgångar
reducerat personalkostnaderna.
Finansiella tillgångar i koncernen indelas i följande kategorier:
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat­räkningen
Anläggningstillgångar som innehas till försäljning
– innehav tillgängliga för handelsändamål
Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för för-
– övriga tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som finansiella
säljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvin-
tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen
nas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket
• Finansiella tillgångar som hålles till förfall
sannolik. Dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt
• L ånefordringar och kundfordringar
värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde
• Finansiella tillgångar som kan säljas
huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och
inte genom stadigvarande bruk.
Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för
klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första
Finansiella tillgångar och skulder
redovisningstillfället.
Allmänt
Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett eget
via resultaträkningen
kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella tillgångar utgörs i
Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och redovisas
­koncernens balansräkning av l­ikvida medel, kundfordringar, övriga
löpande till verkligt värde via resultaträkningen.
finansiella tillgångar, aktier och derivattillgångar. Finansiella skulder
materialiseras genom krav på återbetalning av kontanter eller av andra
Kategorin indelas i två underkategorier:
finansiella tillgångar. I koncernens balansräkning utgörs finansiella
1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana som vid
­skulder av leverantörsskulder, lån, finansiella leasing­skulder, obligationer
­förvärvstillfället klassificeras som finansiella tillgångar värderade till
och derivatskulder.
verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som innehas
för handelsändamål utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med
16
STENA AB 2012
Redovisning
huvudsyfte att säljas på kort sikt samt av sådana derivatinstrument där
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen när
säkringsredovisning inte tillämpas. Aktier tillgängliga för handelsända-
­koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella
mål redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och för-
ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under raden
Fordringar och skulder i utländsk valuta
resultat från värdepapper. Finansiella tillgångar som vid förvärvstillfället
Transaktioner i utländsk valuta omvärderas enligt gällande valutakurser
klassificerats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
per transaktionsdag.
resultaträkningen klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen.
Verkligt värde alternativet appliceras baserat på hur investeringarna
Fordringar och skulder, såväl i de enskilda koncernföretagen som i
koncernens bokslut, i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs.
Relaterade kursdifferenser på löpande betalningar ingår i rörelseresul-
hanteras och att deras resultat utvärderas genom en verklig värde vär-
tatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas
dering i enlighet med koncernens investeringsstrategi. Dessa tillgångar
bland finansiella poster. Samtliga kursdifferenser påverkar årets resul-
klassificeras i balansräkningen som övriga långfristiga värdepapper och
tat. Undantag är den del som utgör en effektiv säkring av nettoinveste-
förändringar i marknadsvärdet rapporteras i resultaträkningen under
ringar, där redovisning sker direkt mot övrigt totalresultat.
resultat från värdepapper. Internt följer koncernen upp och rapporterar
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och
dessa tillgångar utifrån deras verkliga värden och anser att denna värde-
skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen,
ring och redovisning i resultat- och balansräkningen därför ger årsredo-
redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värdevinster/-förluster.
visningens läsare den mest relevanta informationen. Förändring i verk-
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom
ligt värde redovisas i resultaträkningen i finansnettot.
aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till
verkligt värdereserven, vilket ingår i övrigt totalresultat.
Finansiella tillgångar som hålles till förfall
Följande valutakurser har använts i koncernbokslutet:
Finansiella tillgångar som hålles till förfall är finansiella tillgångar, som
Genomsnittskurs
inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och
2011
fastställd löptid och som koncernledningen har för avsikt och förmåga
2012
Förändring i %
4
att inneha till förfall. Om koncernen skulle sälja mer än ett oväsentligt
USD
6,4969
6,7754
belopp i kategorin finansiella tillgångar som hålles till förfall, måste
GBP
10,4115
10,7340
3
hela kategorin omklassificeras till kategorin finansiella tillgångar som
EUR
9,0335
8,7053
–4
kan säljas. Tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som hålles till förfall ingår i anläggningstillgångar utom
Balansdagens kurs
i de fall då förfallotidpunkten ligger mindre än 12 månader efter
balansdagen, då de klassificeras som omsättningstillgångar.
Tillgångar i denna kategori klassificeras som ”Investeringar i värdepappersfonder” i balansräkningen.
2011
2012
Förändring i %
USD
6,8748
6,5104
–6
GBP
10,6803
10,5865
–1
EUR
8,9177
8,5843
–4
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte
Finansiella skulder
betecknas som derivat och som har fastställda eller fastställbara betal-
Finansiella skulder i koncernen indelas i följande kategorier:
ningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Fordringarna redo­
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,
visas i omsättningstillgångar med undantag för fordringar med för­
fallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras
innehav för handelsändamål
• Övriga finansiella skulder
om anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar inkluderas i övriga fordringar och kundfordringar i balansräkningen. Tillgångar
Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för
i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med, i före-
klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första
kommande fall, avdrag för kund- och kreditförluster.
redovisningstillfället.
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övriga finansiella skulder
Investeringar i vissa aktier (med undantag för andelar i d
­ otter-­och
Övriga finansiella skulder i balansräkningen består av obligationslån,
intresseföretag) och obligationer kategoriseras som finansiella till-
övriga långfristiga räntebärande skulder, övriga långfristiga skulder,
gångar som är tillgängliga för handels­ändamål. Årets förändringar i
kortfristiga räntebärande skulder, leverantörsskulder, skuld till värde-
verkligt värde, undantaget nedskrivningar, redovisas i övrigt totalresultat
pappersfonder och övriga skulder.
för dessa instrument. När dessa finansiella instrument avyttras tas den
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter
ackumulerade vinsten eller förlusten bort från övrigt total­resultat och
­transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet
redovisas i resultaträkningen. Dessa tillgångar klassificeras som övriga
anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto
långfristiga värdepapper i balansräkningen och förändringar i mark-
efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i
nadsvärdet rapporteras i verkligt värde reserven i övrigt totalresultat.
resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
STENA AB 2012
17
KONCERNEN
FORTS. NOT 1
Skulderna i balansräkningen, lång- och kortfristiga, skuld till värde-
Kassaflödessäkring
pappersfonder och obligationslån, rapporteras i­nitialt till verkligt värde,
Den säkrade posten utgörs i detta fall av en högst sannolik prognostiserad
och därefter till amorterat belopp. Transaktionskostnader minskar­
förbrukning av bunkerolja och den rörliga räntesatsen som kontant­betalas
­initialt skulden och periodiseras därefter i enlighet med effektivränte-
för lån. Koncernen har en exponering mot priset för bunkerolja för fartygs­
metoden.
driften och använder fastpriskontrakt, swappar och optioner för att säkra
Lånebeloppen redovisas som skulder i balansräkningen, varvid lån
sin oljeprisrisk och ränterisk. Säkringskontrakt ingås regelbundet för att
med löptid över 12 månader redovisas som långfristiga och övriga
matcha den underliggande kostnaden för leverans av bunkerolja. Säkrings­
som kortfristiga.
instrumenten (oljeoptioner och futures för bunkerhedgar och räntes-
Vid förtidsinlösen av lån minskas utestående låneskuld med nominellt lånebelopp. Eventuell över- eller underkurs resultatförs.
wappar för räntesäkringar), som är en effektiv hedge, värderas och
redovisas mot övrigt totalresultat i den sk säkringsreserven till dess att
den säkrade posten påverkar resultaträkningen dvs när inköpet äger rum.
Derivatinstrument och säkringsåtgärder
För koncernens säkringar av oljeprisrisker i bunkerolja sk bunkerhedgar
Koncernen säkrar oljeprisrisk, ränterisk och valutarisk som är hänförbara
och vissa ränte­swappar tillämpas säkringsredovisning. I samband med
till nettotillgångarna i utländska verksamheter och trans­aktioner som
att inköpet ägt rum ­flyttas då det ackumulerade verkliga värdet på säk-
är prognostiserade i utländsk valuta. Koncernen använder optioner och
ringsinstrumenten ut från säkrings­reserven och redovisas i posten direkta
andra derivat för att säkra ränterisk, framtida valuta­kontrakt för att
rörelsekostnader i resultaträkningen som en justering av kostnaden för
säkra valutarisken i den utländska verksamheten.
bunkerolja eller som en del av räntekostnaden för aktuell period.
Derivat bokas upp enligt det värde som gällde då kontraktet ingicks
Positiva eller negativa värden på derivaten redovisas som en övrig
och omvärderas till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst
långfristig anläggningstillgång eller en övrig långfristig skuld. Den kort-
eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet
fristiga delen av den säkrade posten redovisas som en övriga kortfristig
identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären
fordran eller skuld.
hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som
Redovisning av kassaflödessäkringar av ränterisk och utländsk valuta
antingen;
i framtida sannolika prognostiserade transaktioner följer samma princi-
a) s äkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld
per som ovan beskrivna policy för bunkerhedgar.
eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring).
b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång
Förändringar i verkligt värde av det säkrade instrumentet redovisas
genom övrigt totalresultat och samlas i säkrings­reserven. De samlade
eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion
­förändringarna i verkligt värde omvärderas genom övrigt totalresultat till
(kassaflödessäkring).
resultaträkningen i samma period som den säkrade posten redovisar vinst
c) s äkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.
eller förlust och rapporteras på samma rad som den säkrade posten.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan
siella instrument som innehas och som klassificeras som hedgekontrakt
säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål
för ränte- och valutaexponering i möjligaste mån ska överensstämma
för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen.
med den underliggande exponeringens förfalloprofil.
Det är koncernens policy att löptider och förfallodagar för de finan-
­Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen
tag för de kontrakt som avser finansiell trading, redovisas antingen
i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka föränd-
som en justering av värdet av underliggande tillgång eller skuld eller
ringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade
som en justering av den intäkt eller kostnad för den period och för de
posterna. Effektiviteten i de säkrade posterna måste vara inom spannet
transaktioner kontrakten är avsedda att säkra.
80–125%.
Valutaswapavtal marknadsvärderas, orealiserade valutakursvinster
Förändringen i säkringsreserven omvärderas sedan genom övrigt total-
rade valutakursförluster presenteras som kortfristiga skulder.
resultat till resultaträkningen.
Upplysningar om verkligt värde för olika derivatinstrument som
Om en underliggande tillgång eller skuld säljs eller inlöses mark-
används i säkringssyften återfinns i not 31. Förändringar i säkrings­
nadsvärderas det tillhörande finansiella instrumenten och resultatet
reserven i övrigt totalresultat framgår av förändringar i eget kapital samt
redovisas som en justering av försäljnings- eller inlösenvärdet av den
rapport över totalt övrigt resultat. Hela det verkliga värdet på ett derivat
underliggande tillgången eller skulden.
långfristig skuld när den säkrade postens åter­stående löptid är längre
än 12 månader.
STENA AB 2012
När säkringsredovisningen är avslutad och den säkrade posten
­förväntas inträffa, redovisas den säkrade posten i resultaträkningen.
presenteras i balansräkningen som kortfristiga fordringar och orealise-
som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller
18
Resultat från alla typer av finansiella derivatinstrument, med undan-
ingås och fort­löpande, av huruvida de derivatinstrument som används
Säkring av nettoinvesteringar
Nedskrivning av finansiella instrument
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redo­visas på
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis
samma sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust som är
för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller
hänförlig till den effektiva delen av säkringen, redovisas genom övrigt
en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller tillgångar som klassifi-
totalresultat och samlas i omräkningsreserven. Vinst eller förlust hän-
cerats som tillgångar tillgängliga för handelsändamål, beaktas en bety-
förlig till den ineffektiva delen av säkringen redovisas direkt i resultat­
dande eller varaktig nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå
räkningen som en finansiell post. Ackumulerad vinst eller förlust
som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att
omvärderas genom övrigt totalresultat och rapporteras i resultaträk-
nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för finan-
ningen när utlandsverksamheten, eller del av verksamheten, avyttras.
siella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten –
beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verk-
Bestämning av verkligt värde när finansiella instrument värderas
ligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som
till verkligt värde i balansräkningen
redovisats i resultat­räkningen – bort från övrigt totalresultat och redo­
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (nivå 1)
visas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapital­instrument,
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad
vilka redovisas i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen.
bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade
Återföring av nedskrivning av obligationer redovisas i resultaträkningen
köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex
på samma rad som nedskrivningen. Obligationer skrivs ner när motpar-
courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas
ten hamnar i obestånd. Återföring av nedskrivning av obligationer
som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns
redovisas på samma rad som nedskrivningen.
tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,
företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndig-
Inkomstskatter
het och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekom-
Allmänt
mande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella
Aktuell skatt samt förändring av uppskjuten skatt redovisas i resultat-
framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För
räkningen förutom de uppskjutna skatter som redovisas mot övrigt
­finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt
redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital. Uppskjuten skatt inklu-
(ii)Värderingstekniker genom att använda observerbara
derar outnyttjade underskott vid taxeringen omräknade till gällande
­marknadsdata (nivå 2)
skattesats samt andra temporära skillnader mellan bokförda och skat-
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar före­
temässiga restvärden. Skattevärdet av outnyttjade underskottsavdrag
taget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.
aktiveras i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra
De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som
lägre skatteutbetalningar i en nära framtid.
möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används
Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning av skatte-
i så låg grad som möjligt. Företaget går med regelbundna intervall
skulder och skattefordringar och för uppskjuten skatt för avsättningar
­igenom värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att
och fordringar. Processen innebär bedömning av koncernens skatte­
­jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara
exponering av aktuell skatt och fastställa temporära skillnader som
aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. De tillämpade
skapas av olika skatte- och redovisningsregler. Ledningen bedömer
värderingsmodellerna stäms av så att verkligt värde vid första redovis-
­särskilt sannolikheten att uppskjutna skattefordringar kan avräknas
ningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde
mot överskott vid en framtida beskattning. Se även not 2.
redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de
underliggande marknadsriskparametrarna.
Aktuell skatt
Alla företag inom koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de
(iii) Värderingstekniker genom att använda väsentliga
skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas.
ej observerbara data (nivå 3)
Om det inte finns några liknande finansiella instrument på en noterad
Uppskjutna skatter
marknad och det finns ingen observerbar pris­information från mark­
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna upp-
naden, baseras värderingen på ett beräknat diskonterat kassaflöde.
skjutna skatter. Balansräkningsmetoden innebär att uppskjutna skatte-
Verkligt värde bestäms genom att anta vad marknadspriset skulle vara
fordringar och skulder ska värderas efter de på balansdagen beslutade
om det fanns en marknad dvs det beräknade marknadsvärdet är en
eller aviserade skattesatser som förväntas gälla för den period då t­ ill­-
prognos snarare än en observation.
gången realiseras eller skulden regleras. Skattesatserna appliceras på de
existerande skillnaderna mellan en tillgångs eller en skulds redovisningsmässiga respektive skattemässiga värde, samt på underskottsavdrag.
STENA AB 2012
19
KONCERNEN
FORTS. NOT 1
Dessa underskottsavdrag kan utnyttjas för att minska framtida beskatt-
Leverantörsskulder
ningsbara inkomster. Uppskjutna skattefordringar är redovisade i den
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till
mån det är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att
upplupet anskaffningsvärde.
finnas som medger redovisning av sådana fordringar.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster
som har förvärvats i den ordinarie verksamheten från leverantörer.
Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om betal-
Leasing
ningen förfaller inom ett år. Om inte redovisas leverantörsskulderna
Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är
som långfristiga skulder.
förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren
definieras som en finansiell lease. ­Tillgångar som förhyrs enligt finan-
Likvida medel
siella leasingavtal redo­visas som anläggningstillgång i koncernens
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kort­
balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovi-
fristiga placeringar med en ursprunglig löptid av upp till tre månader.
sas som lång- och kortfristiga skulder. Tillgångarna skrivs av enligt plan
medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av
Ersättning till anställda
skulderna.
Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra
Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasing­avtal, vilket
ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betal-
innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångs-
ningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar för-
punkt från nyttjandet.
pliktelserna mot de anställda, dvs genom sk avgiftsbestämda planer.
Härvid betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
Varulager
och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde enligt den sk
resultat belastas, som administrationskostnader, för kostnader i takt
FIFU-principen, först in, först ut-metoden, respektive nettoförsäljnings-
med att förmånerna intjänas. Resterande del fullgörs genom sk för-
värde, med avdrag för eventuell i­nkurans. Anskaffningsvärdet för
månsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår för bolaget. Ersätt-
­färdiga varor, varor under tillverkning och pågående arbeten består
ningar till anställda och före detta anställda utgår baserat på lön vid
av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara
pensioneringen och antalet tjänsteår. Företaget bär risken för att de
­indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverknings­
utfästa ersättningarna utbetalas. För förmåns­bestämda planer beräk-
kapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det
nas företagets kostnader samt värdet av utestående förpliktelser per
uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med
balansdagen med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att
avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Varulagret består
fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser.
huvudsakligen av bunkerolja, reservdelar, varor som säljs ombord och
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplikt­
produkter till barer och restauranger ombord på fartygen samt färdig-
elserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en
varulager och varor under tillverkning. I kostnader för varulager ingår
avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott
överföringar från totalt övrigt resultat av eventuella vinster/förluster
i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskot-
från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovis-
tet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter
ning, hänförliga till inköp av råmaterial.
eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda
Kundfordringar
ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan,
Lånefordringar redovisas till de belopp som de förväntas erhållas efter
eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis.
avdrag för eventuella kundförluster. En reservering för värdeminskning
20 STENA AB 2012
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda
av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen
pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet
inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt ford-
utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. De
ringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av ­skillnaden
­viktigaste aktuariella antagandena anges i not 22. Vid fastställandet av
mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida
­förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna ­
kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet
kan det uppstå aktuariella vinster och förluster genom att det verkliga
redovisas i resultaträkningen.
utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antaganden
ändras. Koncernen tillämpar den sk korridor­metoden vilket innebär att
– IFRS 9, Finansiella instrument, behandlar klassificeringar, värdering
den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna,
och redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. IFRS 9
vid föregående års utgång, som överstiger 10% av det största av för-
publicerades i november 2009 och oktober 2010. De ersätter delar av
pliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redo-
IAS 39 som behandlar klassificering och värdering av finansiella instru-
visas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänst-
ment. IFRS 9 kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i två värde-
göringstiden för de anställda som omfattas av planen. Den beskrivna
ringskategorier, de som värderas till verkligt värde och de som värderas
redovisningsprincipen ovan tillämpas bara för koncernredovisningen.
till upplupen kostnad. Klassificeringen görs vid anskaffningstillfället.
Moderbolaget och ­dotterföretagen redovisar förmånsbestämda
För finansiella skulder, behålls de flesta kraven enligt IAS 39. Standarden
­pensionsplaner enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land.
träder i kraft 1 januari 2015 och den beräknade effekten på koncernens finansiella resultat har inte tagits fram.
Avsättningar
Generellt redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd av
Moderbolaget redovisningsprinciper
en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser kommer
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell
att krävas för att reglera åtagandet samt en tillförlitlig uppskattning av
rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer.
beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa
Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs
uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktel-
­avseende koncernredovisningen ovan. De avvikelser som förekommer
sen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i uppskattningarna avse-
mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begräns-
ende kommande händelser utanför koncernens kontroll, kan det verkliga
ningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av
utfallet avvika väsentligt.
­Årsredovisningslagen samt i vissa fall av skattelagstiftning. De mest
Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans­
räkningen, kan den betraktas som en eventualförpliktelse. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer
väsentliga av­vikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Moderbolaget tillämpar RFR 2 som inkluderar undan­taget i tillämp-
att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser,
ningen av IAS 39 gällande redovisning och värdering av finansiella
som inte helt ligger inom koncernens kontroll inträffar eller uteblir.
garantier till förmån för dotterbolag och intressebolag.
Eventual­förpliktelser inkluderar även befintliga förpliktelser där ett
Aktier tillgängliga för försäljning redovisas enligt ÅRL 4:14d. Värde-
utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig upp­
förändringar på aktier tillgängliga för försäljning redovisas i resultat­
skattning av beloppet inte kan göras.
räkningens finansnetto.
Nya IFRS som inte trätt i kraft för räkenskapsåret 2012 och som
eventuell nedskrivning.
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad, reducerat för
inte förtidstillämpats
Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skattemässigt gjorda
Nedan beskrivna kommande ändringar är de ändringar som i nuläget
avskrivningar redovisas i moderbolaget som ackumulerade överavskriv-
bedöms få effekt på koncernens finansiella rapporter.
ningar, vilka ingår i obeskattade reserver. I koncernens balansräkning görs
– IAS 19, Ersättning till anställda ändrades i juni 2011 och gäller från
1 januari 2013. Påverkan på gruppen blir följande: korridormetoden
en uppdelning av dessa mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag redovisas i resultaträkningen efter finansnetto.
försvinner och samtliga aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt
I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med Årsredovis­
totalresultat när de uppstår, kostnader avseende tjänstgöring under
ningslagens regler med uppdelning av bundet och fritt eget kapital.
tidigare perioder redovisas direkt, och räntekostnad och framtida förväntad avkastning ersätts med diskonteringsräntan som används för
beräkning av nettoskulden av förpliktelsen.
Eftersom förändring av redovisningsprinciper ska ske retroaktivt
kommer 2012 års siffror att omräknas vid rapportering under 2013.
Övergångstidpunkten blir därmed 2012-01-01. Effekten på eget kapital
2012-12-31 av tidigare oredovisade aktuariella förluster efter hänsyn till
särskild löneskatt och uppskjuten skatt beräknas till MSEK –1 054
(2012-01-01 MSEK –1 085).
STENA AB 2012
21
KONCERNEN
2. UPPSKATTNINGAR I BOKSLUTET
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på
Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av
historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på
nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida
framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
kassaflöden.
Styrelsen och företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättande av årsredovisningen. De uppskatt-
c) Pensionsförmåner
ningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer,
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med +/–0,25% från
definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De upp-
ledningens bedömningar, skulle det redovisade värdet på pensions­
skattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsent-
förpliktelserna vara uppskattningsvis MSEK 393 lägre respektive MSEK
liga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under
365 högre.
nästkommande räkenskapsperiod diskuteras nedan.
d) Uppskjutna skatter
a) Prövning av nedskrivningsbehov för immateriella anlägg-
Vid upprättande av de finansiella rapporterna gör Stena en beräkning
ningstillgångar
av inkomstskatten för varje skatteområde där koncernen är verksam,
Enligt IFRS har immateriella anläggningstillgångar antingen definierats
liksom av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader.
med bestämbar eller obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella
­Uppskjutna skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till för-
anläggnings­­tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av
lustavdrag och temporära skillnader redovisas om skattefordringarna
utan eventuellt nedskrivningsbehov testas årligen. Goodwill har, enligt
kan förväntas återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter.
IFRS, per definition, en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därmed
Förändringar i antagandena om prognostiserade framtida beskatt-
inte av. Förvärvade varumärken har bedömts ha en bestämbar
ningsbara intäkter liksom förändringar av skattesatser, kan resultera
nyttjande­period och skrivs av under 10 r­ espektive 40 år.
i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.
Tillgångar med obegränsad livslängd
e) Avsättningar
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivnings­behov förelig-
Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som
ger för goodwill, i enlighet med den koncernredovisningsprincip som
följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av
beskrivs i not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har
­resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt en tillförlitlig
fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Prövningen kräver en
uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp
uppskattning av parametrar som påverkar det framtida kassaflödet
som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den
samt fastställande av en diskonteringsränta, se vidare beskrivning i not
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i
9. Per den 31 december 2012 uppgår det redovisade värdet på good-
uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens
will i koncernen till MSEK 2 201 (1 504).
kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt.
Tillgångar med begränsad livslängd
räkningen kan den betraktas som en eventualförpliktelse och upplyses
Förvärvade varumärken och andra immateriella anläggningstillgångar
om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras före-
som skrivs av testas för eventuellt nedskrivningsbehov när omständig-
komst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida
heterna indikerar att värdet på den immateriella anläggningstillgången
händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller
bör skrivas ner. Faktorer som anses vara av betydelse är:
­uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser
– Väsentligt försämrad ekonomisk utveckling i omvärlden.
där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig
– Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och budgeterade
uppskattning av beloppet inte kan göras.
Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans­
rörelseresultat.
Se vidare beskrivning i not 9.
f) Verkligt värde på derivatinstrument eller andra
finansiella instrument
Per den 31 december 2012 uppgår det redovisade värdet på varu­
Koncernen beräknar diskonterade kassaflöden för olika finansiella
märken och övriga immateriella anläggningstillgångar i koncernen
­tillgångar som kan säljas, som inte handlas på en aktiv marknad.
till MSEK 1 708 (1 545).
g) Förvaltningsfastigheter
b) Prövning av nedskrivningsbehov av fartyg
En fastighets marknadsvärde kan endast fastställas då den säljs. Fastig-
Stena gör två gånger om året, samt om indikation finns om nedskriv-
hetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt veder­tagna principer uti-
ningsbehov, en bedömning om det föreligger nedskrivningsbehov av
från vissa antaganden, därför är marknadsvärdet inte ett exakt värde
fartygens värden. Se vidare beskrivning under not 1, rubriken ”Ned-
utan en uppskattning. Det värdeintervall som anges vid fastighetsvär-
skrivning av icke-finansiella tillgångar”.
deringar i en fungerande marknad ligger inom +/–5–10%. I en mindre
likvid marknad kan intervallet vara större. För Stenas del innebär ett
osäkerhetsintervall om +/–5% ett värdeintervall om +/– MSEK 1 333.
22 STENA AB 2012
3. REDOVISNING PER RÖRELSESEGMENT OCH GEOGRAFISKT OMRÅDE
Stena är en internationell koncern verksam inom främst färje­linjer,
Intäkter från rederiverksamheten består främst av charter­intäkter
­offshore, rederi, fastigheter, nya verksamheter – Adactum och finans.
för ägda eller inchartrade fartyg samt intäkter för fartyg under Stenas
Det finns inga materiella transaktioner mellan dessa operativa segment.
ship management. Direkta rörelsekostnader består främst av kostnader
för fartygs­charter, bränsle, personal, försäkring och andra driftsrelate-
Färjelinjer bedrivs via Stena Line i Skandinavien, Nordsjön, Irländska sjön
rade fartygs­kostnader.
samt Östersjön. Stena Line är en av världens ledande färje­operatör.
­Verksamheten består i dagsläget av 22 strategiskt belägna färje­linjer,
Fastighetsverksamhet omfattar investeringar i bostadsfastigheter och
38 fartyg och fem hamnar i Skandinavien och Storbritannien.
kommersiella fastigheter i Sverige, Nederländerna, Frankrike, Ungern,
Intäkterna genereras främst från (i) biljettförsäljning, bestående av
intäkter från biljetter för privatpersoner och privata bilar, paket/charter-
Tyskland, USA, Luxemburg och Stor­britannien.
Totalt äger Stena 2,1 miljoner m2, främst i Sverige, och förvaltar
resor samt hotellövernattningar; (ii) ombordförsäljning, bestående
ytterligare 300 000 m2 på uppdrag av närstående företag. Innehavet
främst av intäkter från detaljhandel, restauranger, barer, spel samt, på
består av runt 23 600 bostäder samt kommersiella fastigheter. Stena
linjen Norge–Danmark, tax-free försäljning; och (iii) frakt­, främst bestå-
Fastigheter är ett av Sveriges största privatägda fastighetsbolag.
ende av intäkter från gods- och långtradartrafik.
Intäkterna består av hyror från hyresgäster i egna fastigheter samt
De direkta rörelsekostnaderna består i huvudsak av personalkostnader,
förvaltningsintäkter från förvaltade fastigheter. Kostnaderna avser
kostnader för inköp av varor som säljs ombord, bränslekostnader, far-
främst underhåll, värme och personal.
tygscharterkostnader, kommissioner, paketresekostnader och andra
därtill relaterade kostnader.
Nya verksamheter omfattar finansiella engagemang och investeringar
i verksamheter utanför Stenas traditionella verksamhetsområden under
Offshoreverksamhet bedrivs via Stena Drilling, med huvudkontor
affärsenheten Stena Adactum.
i ­Aberdeen, Skottland. Stena Drilling är ett av världens ledande företag
Stena Adactum är koncernens investmentbolag som investerar lång-
inom utveckling och drift av oljeborrningsriggar och oljeborrnings­fartyg.
siktigt i noterade och onoterade företag. Målet är att bygga starka och
Flottan består av fyra oljeborrningsfartyg för ultra­djupt vatten, varav
lönsamma företag som kan utgöra plattformar för nya affärsområden
ett isklassat fartyg, och tre oljeborrningsriggar för medeldjupt vatten.
inom Stena s­ fären. Stena Adactum består av fem dotterföretag samt
Intäkterna består av intäkter från charterkontrakt för riggar och fartyg.
De direkta rörelsekostnaderna är främst personal­kostnader, bränslekostnader samt kostnader för försäkringar, underhåll och catering.
två noterade intresseföretag.
De fem helägda dotterföretagen bedriver verksamhet i fyra
olika verksamhetsgrenar:
• Blomsterlandet är en detaljhandelskedja för trädgårdsprodukter med
Rederiverksamhet omfattar ägande och uthyrning av oljetank-, LNG
(Liquefied Natural Gas)- och RoRo-fartyg. För att stödja verksamheten
är företaget även engagerat i management och bemanning, såväl som
design, inköp, försäljning och ombyggnader av sådana fartyg.
Stena Bulk, är en av världens ledande tankrederier. Stena Bulk
utvecklar banbrytande tankfartyg som uppfyller kunders krav på säkra
transporter och innovativ logistik. Stena Bulk kontrollerar en flotta av
runt 90 tankfartyg och har verksamhet i alla segment av tankmark­naden.
Stena LNG tillhandahåller tre LNG fartyg. Företagets kunder är
­välrenommerade olje- och gaskoncerner.
Stena RoRo tillhandahåller fartyg, innovativa lösningar och projektledning. Företagets kunder är operatörer och rederier runt om i världen.
Northern Marine Management (NMM) är Stenas internationella
ett av Sveriges största sortiment av inom- och utomhusplantor.
• Envac tillhandahåller automatiserade avfallsinsamlings­system för
­hushåll och städer, med verksamhet i 20 länder.
• Stena Renewable är koncernens vindkraftsföretag som framgångsrikt
har drivit fram och äger Sveriges största landbaserade vindkraftspark
utanför Ludvika. Stena Renawable driver totalt 62 vindkraftverk.
• Ballingslöv är en internationell koncern inom kök, badrum och för­
varing, med ambitionen att bli en av de ledande aktörerna på den
europeiska marknaden för dessa produkter. Företaget har en tillverkningsenhet i Ballingslöv, två i S­ torbritannien och fem i Danmark.
• Mediatec (52%) är ett av europas ledande företag inom mediateknik
såsom direktsänd TV-produktion, storbildsskärmar och tekniklösningar vid mässor och event.
företag inom ship management, med huvudkontor i Glasgow, Skottland,
med en global kundbas. Med en omfattande kundportfölj och ett stort
Övrigt omfattar ej fördelade, centrala administrations­kostnader. Det
antal fartyg under management är företaget en marknadsledare inom
främsta måttet för lönsamhet för dessa segment är ”rörelse­resultatet”
kvalificerad ship management. Företaget driver en högteknologisk
och ”EBITDA”. Dessa mått är också de som rapporterats till bolagets
flotta från sitt världsomspännande nätverk av kontor i bland annat
högsta verkställande beslutsfattare. I koncernen har bolagets styrelse,
Aberdeen, Glasgow, Göteborg, Hamburg, Houston, Mumbai, Manila,
som tar alla strategiska beslut, denna funktion.
Singapore och St Petersburg.
Stena Teknik är en gemensam resurs för all maritim verksamhet
inom Stena. Verksamheten består av nybyggnads- och ombyggnadsprojekt, marinteknisk rådgivning samt upphandling, såväl som forskning och utveckling.
STENA AB 2012 23
KONCERNEN
FORTS. NOT 3
Rörelseresultat per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
–250
9
Färjelinjer
Färjeverksamhet
Resultat av fartygsförsäljningar
Totalt
16
–234
9
Drillingverksamhet
1 651
1 749
Resultat av fartygsförsäljningar
1 561
14
Totalt
3 212
1 763
93
–41
93
–46
Drilling
Rederiverksamhet
RoRo
Resultat av fartygsförsäljningar
Totalt RoRo
Bulk
Nedskrivningar1)
–5
–316
–31
–49
–132
–365
–148
Resultat av fartygsförsäljningar
Totalt Bulk
15
LNG
131
329
Totalt LNG
131
329
Övrigt
Totalt
70
–20
–71
115
1 345
1 406
Fastighetsrörelse
Fastighetsförvaltning
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
350
14
Resultat av fastighetsförsäljningar
106
66
1 801
1 486
Totalt
Adactum
Rörelseresultat
268
321
Totalt Adactum
268
321
Övrigt
–398
–331
Totalt
4 578
3 363
1) Nedskrivningar om totalt MSEK –132 (–49) inkluderade i operativa kostnader, har gjorts avseende andelar i Paradise Holding under 2012, till bedömt nyttjandevärde.
24 STENA AB 2012
Avstämning mellan EBITDA och rörelseresultat per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
Färjelinjer
2011
EBITDA
Avskrivningar
Drilling
Rederiverksamhet
–234
9
4 916
3 412
Avskrivningar
–1 704
–1 649
Rörelseresultat
3 212
1 763
EBITDA
EBITDA
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Avskrivningar
Rörelseresultat
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
Övrigt
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
Totalt
EBITDA
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
1 247
–1 238
EBITDA
Rörelseresultat
Adactum
1 027
–1 261
Rörelseresultat
Avskrivningar
Fastighetsrörelse
2012
357
773
–428
–658
–71
115
1 455
1 477
350
14
–4
–5
1 801
1 486
470
508
–202
–187
268
321
–380
–319
–18
–12
–398
–331
7 845
7 098
350
14
Avskrivningar
–3 617
–3 749
Rörelseresultat
4 578
3 363
Avskrivning per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Färjelinjer
1 261
1 238
Drilling
1 704
1 649
RoRo
211
266
Bulk
84
118
LNG
125
263
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
8
11
Totalt
428
658
4
5
202
187
Övrigt
18
12
Totalt
3 617
3 749
STENA AB 2012 25
KONCERNEN
FORTS. NOT 3
Avskrivningar per tillgångsslag
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Fartyg
2 881
3 070
485
422
Inventarier
Byggnader, mark och hamnanläggningar
Summa materiella tillgångar
99
121
3 465
3 613
Immateriella tillgångar
152
136
Totala avskrivningar
3 617
3 749
I totala avskrivningar ingår avskrivningar på fartyg under finansiella leasingavtal med 681 respektive 690 för åren 2012 och 2011.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Färjelinjer
1 963
1 655
Drilling
1 458
5 895
Rederiverksamhet
RoRo
435
616
Bulk
627
179
LNG
4 513
51
Övrigt
62
28
Totalt
5 637
874
1 237
1 405
436
1 247
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
5
1
Totalt
10 736
11 077
Tillgångar per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
26 STENA AB 2012
2011
2012
16 130
18 122
23 933
26 222
RoRo
3 404
2 852
Bulk
2 877
2 529
LNG
4 691
4 325
Övrigt
340
654
Totalt
11 312
10 360
27 223
28 237
7 385
8 556
Övrigt
12 613
13 998
Totalt
98 596
105 495
Geografisk information
Koncernens rederiverksamhet inom Stena RoRo, Stena LNG och Stena
i ­Skandinavien och övriga Europa. Drilling har främst verksamhet
Bulk bedrivs till största delen mellan hamnar världen runt under längre
i ­N ordsjön (Skandinavien resp Övriga Europa) men även på
eller kortare kontrakt. Dessa verksamheter fördelas ej per geografiskt
marknader utanför Europa. Värdepappersfonderna i USA
område. Affärsområdena Färjelinjer och Fastigheter bedriver verksamhet
inkluderas i Övriga m
­ arknader.
Totala intäkter per geografiskt område
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Skandinavien
12 305
12 469
Övriga Europa
6 846
8 510
Övriga marknader
6 222
3 983
Ej fördelat
Totalt
2 595
2 426
27 968
27 388
Tillgångar per geografiskt område
31 december
MSEK
2011
2012
Skandinavien
35 438
36 749
Övriga Europa
36 570
30 598
Övriga marknader
22 139
11 773
4 449
26 375
98 596
105 495
Ej fördelat
Totalt
4. FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
1 januari–31 december
MSEK
Fartyg
2011
3 249
163
Redovisat värde
–1 672
–139
1 577
24
Resultat från försäljning av fartyg
Förvaltningsfastigheter
Försäljningspris
310
445
Redovisat värde
–204
–379
106
66
Resultat från försäljning av fastigheter
Totalt
2012
Försäljningspris
Försäljningspris
3 556
608
Redovisat värde
–1 873
–518
1 683
90
Totalt resultat från försäljning av anläggningstillgångar
I totala försäljningspriset ingår betalda försäljningsomkostnader med 4 (23) vid jämförelse med kassaflödesanalysen, för ovanstående tillgångsslag.
STENA AB 2012
27
KONCERNEN
5. ADMINISTRATIONSKOSTNADER
I administrationskostnader inkluderas kostnader för forskning och utveckling med 47 (63).
Ersättning till revisorer avseende revisionsuppdrag samt övriga uppdrag framgår av tabell nedan:
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
25
26
KPMG
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Totalt
1
2
21
20
1
2
48
50
6. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
Under denna rubrik redovisas resultat från andelar i strategiska innehav.
Värdet av Stenas innehav i MPP Mediatec Group AB uppgick per
Resultat från övriga innehav, mer direkt hänförliga till rörelsen, redovisas
31 december 2011 till MSEK 340. Resultatandelen uppgick fram till att
under Direkta rörelsekostnader, se även not 3.
bolaget blev ett dotterbolag tilll MSEK 11 (–7) . Per den 31 december
Per 31 december 2012 innehas 23,1% av kapitalet och 25,4% av
rösterna i Midsona AB (publ) (org.nr 556241–5322, säte i Malmö).
Stenas värde av Midsona AB:s börsvärde uppgick till MSEK 72 (70).
Resultatandelen uppgick till MSEK 9 (7).
Per 31 december 2012 innehas 26,2% av kapitalet och rösterna
Andelarna i Midelfart Sonesson och Gunnebo har ställts som säkerhet
för skulder till kreditinstitut.
Under 2011 investerade dotterbolaget Stena Investment Sarl MSEK 106
i Wisent Oil & Gas Plc (namnändrat från Silurian Hallwood Plc), ett olje­
i Gunnebo AB (publ) (org.nr 556438–2629, säte i Göteborg). Värdet av
prospekt­eringsbolag. Investeringen uppgick till MGBP 10. Under 2012
Stenas innehav av Gunnebo AB:s börsvärde uppgick till MSEK 486 (476).
investerade Stena Investment ytterligare MGBP 7. Resultatandelen upp-
Resultatandelen uppgick till MSEK 5 (60).
gick till MSEK –7 (0). Per 31 december 2012 innehas 30% av kapitalet
I december 2012 förvärvades ytterligare 9,5% till en ägarandel av
52% i intressebolaget MPP Mediatec Group AB (org.nr 556727–6208,
säte i Göteborg) och bolaget konsolideras därmed som ett dotterbolag.
28 STENA AB 2012
2011 innehades 42,7% av kapitalet och rösterna i bolaget.
och rösterna i bolaget (föregående år 20%).
Aktier och andelar i intresseföretag
31 december
MSEK
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv
2011
2012
1 205
1 374
109
67
Omvärderingar
–351
Resultatandel i intresseföretag
60
26
Omräkningsdifferenser
–23
Övriga förändringar
–20
Bokfört värde vid årets utgång
1 374
1 073
I posten andelar i intresseföretag ingår per 31 december 2012 goodwill med 342 (551).
Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess andel av tillgångarna (inklusive goodwill) och skulder är som följer:
MSEK
Registreringsland
Tillgångar
Skulder
Intäkter
Resultat
Ägarandel
Resultatandel
2011
Midsona AB (publ)
Sverige
1 176
524
1 174
32
23%
7
Gunnebo AB (publ)
Sverige
3 965
2 189
5 580
230
26%
60
MPP Mediatec Group AB
Sverige
846
608
902
–16
43%
–7
Jersey
139
10
0
0
20%
Silurian Hallwood Plc
0
Totalt
60
Registreringsland
Tillgångar
Midsona AB (publ)
Sverige
1 184
498
Gunnebo AB (publ)
Sverige
4 252
2 600
MPP Mediatec Group AB
Sverige
1)
1)
Jersey
202
12
MSEK
Skulder
Intäkter
Resultat
Ägarandel
Resultatandel
869
35
23%
9
5 236
22
26%
5
1)
1)
1)
11
0
-13
30%
2012
Wisent Oil & Gas Plc
–7
Totalt
18
1) Redovisas som ett dotterbolag per 31 december 2012.
STENA AB 2012 29
KONCERNEN
7. FINANSNETTO
31 december
MSEK
2011
2012
60
18
Erhållna utdelningar från aktieinnehav
21
82
Erhållna utdelningar från finansiella tillgångar
43
17
Erhållna utdelningar
64
99
Resultat från andelar i intresseföretag (se not 6)
Realiserat resultat av avyttringar av omsättningsaktier
103
–8
Realiserat resultat av avyttringar av aktier tillgängliga till försäljning
137
86
Realiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över ­resultaträkning
–41
–20
Orealiserat resultat från omsättningsaktier
Orealiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över ­resultaträkning
17
–365
119
Vinst vid terminering av leasar
86
291
Resultat från värdepapper
–69
485
Ränteintäkter från investeringar i värdepappersfonder
270
198
Övriga ränteintäkter
124
240
Ränteintäkter
394
438
Räntekostnader från investeringar i värdepappersfonder
–53
–55
Övriga räntekostnader
–1 861
–2 302
Räntekostnader
–1 914
–2 357
Valutadifferenser hänförliga till handel
–17
30
Valutaomräkningsdifferenser
53
–95
Valutavinst/förlust
36
–65
Förutbetalda finansiella kostnader
–74
–104
Utfästelser
–34
–39
Bankavgifter
–28
–44
Aktiverade garantikostnader
Övriga finansiella kostnader
Övriga finansiella kostnader från investeringar i värdepapperfonder
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Finansnetto
Vinst vid terminering av leasar 2012 avser finansiering av Drillmaxfartyget
Stena Carron som delvis löstes upp från 2009 och upplösning av andra
finansiella leasar i koncernen.
Vinst vid terminering av leasar 2011 avser finansiering av Drillmaxfartyget Stena Carron som delvis löstes upp från 2009.
30 STENA AB 2012
11
14
8
–221
–26
–27
–37
–370
–242
–1 799
–1 624
Det har inte varit någon materiell ineffektivitet i våra kassaflödes­
säkringar.
Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader avser periodisering av kostnader för vissa långfristiga lån och leasingförpliktelser över
resterande löptid för sådana lån. Se not 31.
8. SKATTER
Resultat före skatt fördelas geografiskt enligt följande:
1 januari–31 december
MSEK
Sverige
2011
2012
670
15
Utanför Sverige
2 109
1 724
Summa
2 779
1 739
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad, Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige
Periodens skattekostnad, utanför Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige
–34
–4
0
–35
–265
–202
60
–31
–239
–272
Periodens skattekostnad, Sverige
114
203
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige
–50
2
Periodens skattekostnad, utanför Sverige
–85
21
Total aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige
Total uppskjuten skatt
Total redovisad skatt
7
27
–14
253
–253
–19
Under året betald skatt uppgick till 185 (264).
Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats %
1 januari–31 december
Procent
Svensk inkomstskattesats
Effekt av andra skattesatser i utländska dotterföretag
Skatt hänförlig till tidigare år
2011
2012
26
26
–17
–23
–3
3
Ej avdragsgilla kostnader
1
1
Ej skattepliktiga intäkter
–3
–1
Ej värderade underskottsavdrag
Omstrukturering
8
9
–5
–9
Förändring av skattesats, netto
–11
Övrigt
2
6
Effektiv skattesats
9
1
Anledningen till den låga effektiva skattesatsen för 2011 och 2012 är framför allt att shippingaktiviteter och vinster vid försäljning av värdepapper är
undantaget från beskattning i många länder där gruppen bedriver sin verksamhet. Förändringen av skattesatserna (främst i Sverige och Storbritannien)
har inneburit en positiv förändring av skatten med MSEK 193.
STENA AB 2012
31
KONCERNEN
9. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
MSEK
Goodwill
Varumärken
Distributionsavtal
Kund­
relationer
IT investeringar
1 336
834
510
10
601
Linje­rättig­
heter
Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2011
Företagsförvärv (not 30)
Övriga investeringar
199
3
35
21
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Utgående balans, 31 december 2011
1 556
481
Övriga investeringar
179
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2012
834
513
10
591
45
66
–5
–5
5
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
3 291
354
5
681
354
74
555
77
308
564
–6
3 948
–6
156
–199
5
–38
–33
–4
–4
–6
–47
2 333
830
314
10
759
730
4 976
–50
–62
–152
–6
–455
–725
–22
–22
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2011
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
–2
–1
–3
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
–52
Företagsförvärv (not 30)
–82
Kursdifferenser
Försäljningar/utrangeringar
–2
–2
–22
–48
–2
–71
–9
–152
–200
–8
–545
–9
–899
1
1
5
5
42
–4
38
–82
4
Årets avskrivningar
32 STENA AB 2012
5
–2
–85
4
Överföringar
Utgående balans, 31 december 2012
5
–132
–22
–25
–2
–61
–23
–133
–106
–182
–10
–605
–32
–1 067
Bokfört värde, 31 december 2011
1 504
749
313
2
136
345
3 049
Bokfört värde, 31 december 2012
2 201
724
132
0
154
698
3 909
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter
Inom Färjelinjer har prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
(KGE) identifierade per rörelsesegment. En ­sammanfattning
gjorts för reseverksamheten inom Stena Line Travel Group. Diskonte-
av fördelningen av goodwill på rörelsesegmentsnivå
ringsräntan var 7,5% före skatt och tillväxttakten för intäkter har bedömts
återfinns nedan.
individuellt per bolag och uppgår i genomsnitt till 5%. Goodwill som
uppstått inom Färjelinjer genom förvärv under fjärde kvartalet 2012 har
31 december
MSEK
2011
2012
Adactum
1 198
1 697
Färjelinjer
306
504
1 504
2 201
Totalt
ej prövats.
Per den 31 december 2012 befanns återvinningsvärdena baserade
på nyttjandevärde för de kassagenererade enheterna att inte i något
fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande
goodwill ej var nödvändig. Ett antal känslighetsanalyser har även upprättats för att undersöka
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indi-
eventuella nedskrivningsbehov. Vid dessa analyser beräknades värdet
kationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsvärden för
med användande av 1% -enhet högre diskonteringsränta än ovan
en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nytt-
nämnda diskonteringsränta. Dessa känslighetsanalyser visade inget
jandevärde. De mest väsentliga antagandena för att fastställa nyttjan-
nedskrivningsbehov för väsentliga kassagenererande enheter.
devärdet är diskonteringsräntan och tillväxttakten. Diskonteringsräntan
före skatt var för Adactum 7–9%.
Tillväxttakten för intäkter har inom Adactum bedömts individuellt
Varumärken
Varumärken är i väsentlighet hänförligt till rörelsesegmentet Adactum.
per bolag och år fram till år 2019. Under denna period varierar tillväx-
Under 2012 har samtliga varumärken inom Adactum testats för even-
takten för intäkter normalt mellan 2–5% men har i något fall överstigit
tuellt nedskrivningsbehov. Testerna har utförts enligt samma tillväga-
detta intervall. För perioden därefter har tillväxttakten för intäkter
gångssätt som för fastställande av nyttjandevärdet för goodwill, se
antagits till 1,5–2% vilket är baserat på ett försiktigt antagande och
närmare beskrivning ovan. Använd diskonteringsränta före skatt var för
bedöms understiga respektive branschs långsiktiga tillväxttakt för intäk-
de enskilda varumärkena 7,5% samt tillväxttakten för intäkter antas
ter. Samma principer användes inom Adactum föregående år.
fram till år 2016 vara 3–5%. För perioden därefter har tillväxttakten för
intäkter antagits till 1%. Inget av de utförda testerna påvisade något
nedskrivningsbehov. Varumärken skrivs av årligen.
STENA AB 2012 33
KONCERNEN
10. FARTYG, PÅGÅENDE PROJEKT OCH INVENTARIER
MSEK
Fartyg
Pågående
projekt
Övriga
inventarier­
Totalt
45 001
6 335
4 793
56 129
6 638
2 512
257
9 407
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2011
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2011
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
–4 394
52
52
–101
–4 495
–1 912
1 772
–3 711
27
671
154
31
856
49 688
5 290
5 059
60 037
2 615
6 641
160
336
9 592
1 564
1 724
–1 234
–372
–2
–860
8 302
–8 820
249
–269
Kursdifferenser
–2 063
–462
–149
–2 674
Utgående balans, 31 december 2012
58 330
2 647
6 199
67 176
–2 331
–18 579
Överföringar
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2011
–16 248
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
Försäljningar/utrangeringar
Företagsförvärv (not 30)
–40
2 722
113
2 835
–202
–16
–218
1 106
3
1 109
–2 881
–485
–3 366
–15 503
–2 756
–18 259
233
145
378
–132
–1 115
–1 247
722
Kursdifferenser
641
81
Överföringar
209
128
337
–3 070
–422
–3 492
–17 622
–3 939
–21 561
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2012
Bokfört värde, 31 december 2011
34 185
5 290
2 303
41 778
Bokfört värde, 31 december 2012
40 708
2 647
2 260
45 615
Försäkringsvärdet för hela fartygsflottan uppgår till 50 247 (46 480).
Kapitalisering av ränta för fartygsprojekt samt fartyg uppgick för år
Pågående projekt per balansdagen inkluderar nybeställningar av fem
2012 till MSEK 55 och för 2011 till MSEK 114. Kapitalisering av ränta
fartyg. Pågående projekt inkluderar även investeringar i vindkraftverk i
för vindkraftverksprojekt samt vindkraftverk uppgick för år 2012 till
Sverige.
MSEK 27 och för 2011 till MSEK 4.
Tillsammans uppgår fartygsbeställningarna gentemot varven per
Värderingsintyg upprättade av oberoende värderingsinstitut per 31
balansdagen till MSEK 1 336. I utgående redovisat värde för pågående
december 2012 visar att fartygsflottans marknadsvärde överstiger det
projekt ingår förskott till varven med MSEK 258, vindkraftsprojekt med
bokförda värdet med MSEK 6 809 (8 058).
MSEK 1 198, kapitaliserad ränta med MSEK 43 och övriga kapitaliserade kostnader med MSEK 1 148.
34 STENA AB 2012
–40
Delar av ovanstående utgående redovisade värde för fartyg avser
fartyg under finansiella leasingavtal, se vidare not 26, Leasing.
Inventarier fördelas enligt följande:
MSEK
Vindkraftverk
Övriga
Inventarier
Totalt
693
4 100
4 793
257
257
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2011
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
52
52
–101
–101
Överföringar
27
27
Kursdifferenser
31
31
4 366
5 059
Försäljningar/utrangeringar
Utgående balans, 31 december 2011
Investeringar
693
57
279
336
1 564
1 564
–517
–343
–860
274
–25
249
–149
–149
507
5 692
6 199
–68
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2012
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2011
–2 263
–2 331
Företagsförvärv (not 30)
–40
–40
Försäljningar/utrangeringar
113
113
Kursdifferenser
–16
–16
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
Försäljningar/utrangeringar
3
3
–36
–449
–485
–104
–2 652
–2 756
40
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2012
105
145
–1 115
–1 115
81
81
128
128
–49
–373
–422
–113
–3 826
–3 939
Bokfört värde, 31 december 2011
589
1 714
2 303
Bokfört värde, 31 december 2012
394
1 866
2 260
STENA AB 2012 35
KONCERNEN
11. BYGGNADER OCH MARK SAMT HAMNAR
MSEK
Byggnader
och mark
Hamnar
1 401
1 810
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2011
Investeringar
104
Företagsförvärv (not 30)
37
Försäljningar/utrangeringar
–1
Överföringar
16
789
Kursdifferenser
2
28
1 543
2 643
Investeringar
76
5
Företagsförvärv (not 30)
54
Utgående balans, 31 december 2011
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2012
–14
–101
111
–36
–21
1 522
2 738
–560
–768
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2011
Företagsförvärv (not 30)
–8
Kursdifferenser
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
–1
–16
–35
–64
–604
–848
Företagsförvärv (not 30)
–2
Kursdifferenser
16
Överföringar
–1
Årets avskrivningar
9
–39
–82
–630
–921
Bokfört värde, 31 december 2011
939
1 795
Bokfört värde, 31 december 2012
892
1 817
Utgående balans, 31 december 2012
Byggnader och mark samt Hamnar används i den egna ­verksamheten. Hamnar inkluderar hamnanläggningar, ­terminaler m.m.
Hamnar avser hamnar i Storbritannien och Sverige. Av det utgående redovisade värdet för byggnader och mark är 543 (496) MSEK hänförligt
till svenska­­byggnader och mark.
36 STENA AB 2012
12. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER
31 december
MSEK
Verkligt värde vid årets ingång
Investeringar
Omklassificering från pågående projekt
Försäljningar
Orealiserade värdeförändringar
2011
2012
24 148
25 429
1 043
1 193
70
244
–204
–378
350
14
22
–135
25 429
26 367
Verkligt värde vid årets ingång
206
324
Investeringar
188
211
Omklassificering slutförda projekt
–70
–244
Kursdifferenser
Verkligt värde vid årets utgång
Förvaltningsfastigheter – Pågående Projekt
Verkligt värde vid årets utgång
Utgående balans
324
291
25 753
26 658
Förvaltningsfastigheter – påverkan på periodens resultat
1 januari – 31 december
MSEK
Hyresintäkter
Direkta kostnader
Värdering av förvaltningsfastigheter
Totalt
2011
2012
2 284
2 357
–852
–847
350
14
1 782
1 524
Förvaltningsfastigheter avser koncernens kommersiella bestånd av
Det uppskattade marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter var
bostads- och kontorsfastigheter.
26 658 jämfört med förra årets värde om 25 753.
Värdering av fastighetsbeståndet sker vid årsskiftet samt varje kvar-
För att säkerställa värderingen har en extern värderingen utförts av DTZ
tal. Varje enskild fastighets verkliga värde bedöms genom att använda
Sverige och Boer Hartog Hooft i Holland. Värderingen har gjorts på 20%
direktavkastningsmetoden. Driftsöverskottet baseras på marknadsmäs-
av samtliga förvaltningsfastigheter men dessa utvalda fastigheter represen-
siga hyresintäkter minskat med hyresvakanser på 0–1% för bostadsfas-
terar 60% av fastigheterna vad avser fastighetstyp, teknisk standard och
tigheter och 0–15% för kommersiella fastigheter. Bedömning av
byggnadskonstruktion. Vid en jämförelse mellan de interna och externa
avkastningskraven är baserad på information om marknadens förränt-
värderingarna ligger Stenas värderingar inom det värdeintervall som tagits
ningskrav på köp och försäljningar av jämförbara fastigheter i liknande
fram från den externa värderingen.
områden. I bedömningen har även hänsyn tagits till fastighetstyp,
­teknisk standard och byggnadskonstruktion. Vid värderingen den
31 December 2012 användes följande direktavkastningskrav.
Direktavkastningskrav %
Område
Sverige
Eurozon
Bostäder
kommersiellt
3,00 – 6,00
5,25 – 8,25
n/a
6,00 – 12,00
STENA AB 2012 37
KONCERNEN
13. INVESTERINGAR I VÄRDEPAPPERSFONDER
Företaget har sedan slutet av 2002 investerat i värdepappersfonder,
2006. En tredje CLO startades i november 2006 vilken inte blev fullt
sk CLO’s (”Collateralized Loan Obligations”) vilka förvaltas av Canyon
­etablerad och har successivt avvecklats.
Capital., USA. Dessa värdepappersfonder har i sin tur tagit upp lån från
Ytterligare en fjärde CLO startades i oktober 2012 och är under
kreditinstitut och investerat i olika högavkastande obligationer och
­uppbyggnad. Finsiering per 31 december 2012 är kontrakterad och
företagslån noterade på den amerikanska finansmarknaden. Lånen
sedemera utbetald i januari 2013, vilket begränsar Företagets risk till
från kreditinstituten är säkerställda av de köpta värdepapperen.
insatt eget kapital.
Resultatandelen av innehav utan bestämmande inflytande redovisas
i övrigt totalresultat medan kapitalandelen redovisas som innehav utan
bestämmande inflytande inom eget kapital.
Investeringen i CDO 2002 (”Collateral Debt Obligation”) avvecklades
under år 2011 och gav då en extra utdelning på 90 MSEK.
Minoritetsandelar i CLO-fonderna 2004 och 2006 har minskat
Investeringarna i CLO startade i augusti 2003 resp oktober 2005.
under 2012 och uppgår nu till 5% (15,4%) respektive 5% (11,3%)
Värdepappersfonderna var fullt etablerade under juni 2004 resp augusti
genom ytterligare förvärv av andelar. Minoritetsandel i CLO 2007
är 5% och 20% för senaste CLO 2012.
Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär följande påverkan på koncernbokslutet:
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Finansnetto
382
88
Andel ägd av innehavare utan bestämmande inflytande
–42
–4
Årets resultat
340
84
Investeringar i värdepappersfonder 1)
4 548
5 170
Kortfristiga placeringar 2)
133
619
Övriga tillgångar
111
66
4 792
5 856
19
369
Summa tillgångar
Balanserat resultat
Årets resultat
340
84
Eget kapital
359
453
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
Skulder i värdepappersfonder 3)
Övriga skulder
91
26
450
479
4 143
3 974
199
1 403
Totalt skulder
4 342
5 377
Summa eget kapital och skulder
4 792
5 856
31 december
MSEK
Investeringar i värdepappersfonder klassificeras som:
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i balansräkningen
och över övrigt totalresultat
2011
2012
477
447
Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde i balansräkningen
4 071
4 723
Totalt
4 548
5 170
1) Innehav i obligationslån redovisas till verkligt värde med realiserade vinster och förluster redovisade i resultaträkningen. Innehav i dessa värdepapper redovisas till verkligt
värde med värdeförändringar redovisade över övrigt totalresultat. Förlagslån tas upp till anskaffningsvärde vilket innebär att ingen omvärdering görs men dessa prövas vid
varje rapporteringstillfälle för eventuellt nedskrivningsbehov. Marknadsvärdet på förlagslånen är 53 MSEK lägre än bokfört värde.
2) Avser likvida medel i respektive värdepappersfond och kan inte disponeras av koncernen. Dessa behandlas därför som spärrade.
3) Skulder i värdepappersfonder avser dessa fonders lån från kreditinstitut. Dessa lån är säkerställda av de olika värdepapperen men är ej garanterade av Stenakoncernen
i övrigt.
38 STENA AB 2012
14. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPER
31 december
MSEK
2011
2012
Ingående bokfört värde
4 130
3 465
Tillkommit
1 677
2 997
–2 024
–2 069
Avgått
Omklassificering
176
515
Förändring av orealiserat resultat över resultaträkningen
–327
161
Förändring av orealiserat resultat via övrigt totalresultat
–202
230
35
–181
3 465
5 118
2011
2012
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
1 400
1 835
Finansiella tillgångar som kan säljas, värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
2 065
3 283
Totalt
3 465
5 118
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde
MSEK
Övriga långfristiga värdepapper klassificeras som:
Övriga långfristiga värdepapper avser koncernens börsnoterade aktieinnehav, vilka redovisas till verkligt värde.
Aktier till ett värde av MSEK 931 (1 045) har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut.
De långfristiga innehaven av börsnoterade aktier ­klassificeras enligt följande:
Branschindelning
MSEK
Bokfört värde
Värdepappersfonder
959
Olja & Gas service
685
Olja & Gas
556
Bank
480
Fonder
459
Detaljhandel
260
Farmaci
188
Investment bolag
166
Skogsprodukter & papper
133
Finansiella tjänster
139
Metall fabrikat /Hårdvara
124
Telekommunikation
122
Elektronik
105
Mjukvara
97
Fastigheter
81
Biltillverkning
76
Bygg
74
Hälsoprodukter
73
Internet
73
Maskiner & konstruktion
70
Bioteknologi
50
Energiproduktion
49
Mat
36
Media
22
Gruvdrift
21
Kraft och automatiseringsteknologi
11
Utrustning
9
Totalt börsnoterade aktier
5 118
STENA AB 2012 39
KONCERNEN
15. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR
MSEK
Uppskjutna
skattefordringar
Andra
lång­fristiga
fordringar
Andra
långfristiga
värde­papper
Övriga
aktier
Aktiverade
kostnader
Totalt
564
1 297
1 745
792
482
4 880
135
171
119
37
462
–163
–155
62
14
Ingående bokfört värde 1 januari, 2011
Tillkommit
Avgått
477
Omvärderingar resultaträkningen
Omvärderingar totalresultat
–224
–210
Resultatandel
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde 31 December, 2011
71
65
–393
–66
–50
–14
–14
–241
–281
4
6
10
14
5
39
892
1 192
1 666
604
377
4 731
Tillkommit
84
77
10
29
279
479
Avgått
–3
–308
–19
–28
–266
–624
Omvärderingar resultaträkningen
–36
Omvärderingar totalresultat
15
–21
–84
–84
Resultatandel
13
–111
Utdelning
–5
–14
Omklassificering
34
–98
–19
–515
–481
Kursdifferenser
–21
355
–47
–31
–18
238
Utgående bokfört värde 31 December, 2012
952
1 314
1 034
449
372
4 121
Uppskjutna skattefordringar avser outnyttjade förlustavdrag. Omklassificering inkluderar nettoredovisning mot uppskjutna skatteskulder. Se
not 8.
Andra långfristiga fordringar inkluderar fordringar i samband med
försäljning av dotterbolag MSEK 0 (181) och överskott i pensionsplaner
uppgående till MSEK 764 (680), se även not 22.
Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade aktier,
övriga intresseföretag och fonder.
40 STENA AB 2012
–176
12
76
41
16
Utdelning
Omklassificering
–147
Dessa aktier redovisas som Aktier tillgängliga till försäljning och
­värderas via övrigt totalresultat.
Bolag ägda mellan 20% och högst 50% och som inte anses som
strategiska innehav redovisas som övriga intresseföretag. Under året har
Paradise Holding skrivits ner med MSEK 131 (MUSD 19,5).
Andel av dessa bolags resultat ingår i Övriga rörelseintäkter/­kostnader.
Jämför även not 6.
Andra långfristiga värdepapper
MSEK
Antal/Andel
Bokfört värde
Moderbolagets innehav
Alligator
2 888 088
22
Totalt andra långfristiga värdepapper, moderbolaget
22
Dotterbolagens innehav
ING DUTCH OFFICE FUNDS C.V.
Holland
4,8%
695
Airport Real Estate Basis Fonds C.V.
Holland
20,8%
231
Chase Private Equity Fund
Cayman Islands
3 860 614
9
Övriga
70
Totalt andra långfristiga värdepapper
1 027
Övriga aktier
MSEK
Antal/Andel
Bokfört värde
4
Asahi Stena Tankers Pte Ltd
Singapore
50%
Austen Maritime Services Pte Ltd
Singapore
50%
Golden Stena Weco
Singapore
50%
10
Partrederiet SUST I DA
Norge
50%
34
Partrederiet SUST III DA
Norge
50%
54
Nordic Rio LLC
Marshall Islands
50%
47
Stena Sonangol Suezmax pool LLC
Marshall Islands
50%
Navion Gothenburg LLC
Marshall Islands
50%
11
Paradise Holding
Libyen
35%
114
Glacia Limited
Bermuda
50%
97
RoRo Partners Ltd
Bermuda
49%
Stena Weco
Danmark
50%
78
Totalt övriga aktier
449
STENA AB 2012
41
KONCERNEN
16. VARULAGER
31 december
MSEK
2011
2012
Bunker- och smörjoljor
119
111
Försäljningsvarulager
179
202
Råvaror och förnödenheter
206
213
Varor under tillverkning
36
45
Färdiga varor
92
121
632
692
Totalt
17. KORTFRISTIGA FORDRINGAR
31 december
MSEK
2011
2012
Kundfordringar
Kundfordringar har klassificerats utifrån förfallotidpunkt
Ej förfallna
2 567
2 037
Förfallna upp till 30 dagar
231
373
Förfallna mer än 30 dagar
420
413
3 218
2 823
Totalt
Övriga fordringar
Kortfristiga fordringar, närstående bolag (not 34)
1
1
Övriga kortfristiga fordringar
1 610
1 801
Totalt
1 611
1 802
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
434
610
Upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
1 014
1 519
Totalt
1 448
2 129
Totalt kortfristiga fordringar
6 277
6 754
Det bokförda värdet av fordringarna är lika med det verkliga värdet. I kundfordringar ingår reservering för osäkra fordringar med MSEK 75 (78).
I försäljningskostnaderna ingår avsättning för kundförluster med MSEK 2 (11).
42 STENA AB 2012
18. KORTFRISTIGA PLACERINGAR
31 december
MSEK
2011
Omsättningsaktier
2012
149
198
Spärrade medel
2 519
1 897
Totalt
2 668
2 095
Det bokförda värdet av de kortfristiga placeringarna är lika med det
Spärrade medel inkluderar MSEK 619 (133) i likvida medel i värde-
verkliga värdet. Omsättningsaktier ingår i kategorin Finansiella till-
pappersfonder. Se not 13. Dessa likvida medel kan inte disponeras av
gångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen.
bolaget och betecknas därför som spärrade. Övriga spärrade medel
Av det totala värdet har MSEK 3 (883) spärrats som säkerhet för
vissa banklån. Se not 29
avser bankmedel som spärrats som säkerhet för olika långfristiga
s­kulder och åtaganden.
19. LIKVIDA MEDEL
31 december
MSEK
Likvida medel
Korta placeringar
Totalt
2011
2012
1 537
1 546
50
35
1 587
1 581
Korta placeringar avser bankmedel, vars ursprungliga bindningstid uppgår till högst tre månader.
STENA AB 2012 43
KONCERNEN
20. EGET KAPITAL
Utdelning per aktie (SEK)
2011
4 800
2012
5 200
Specifikation av reserver
MSEK
Ingående eget kapital 1 januari 2011
Verkligt värde
reserv
Säkringsreserv
Omräkningsreserv
Total
–144
459
–1 411
–1 096
–97
–97
Årets förändring omräkningsreserv
Årets förändring säkringssreserv, netto efter skatt
– värdering av bunkersäkringar
– värdering av ränteswapsäkringar
–16
–16
–797
–797
Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt
– värdering av aktier tillgängliga för försäljning
Utgående eget kapital 31 december 2011
–214
–214
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag, netto efter skatt
–96
–96
–358
–450
Årets förändring omräkningsreserv
–1 508
–2 316
–853
–853
Årets förändring säkringssreserv, netto efter skatt
– värdering av bunkersäkringar
– värdering av ränteswapsäkringar
–31
–31
–189
–189
100
100
Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt
– värdering av aktier tillgängliga för försäljning
Utgående eget kapital 31 december 2012
–41
–570
–2 361
–2 972
Verkligt värde reserv
Omräkningsreserv
Reserven omfattar vinster och förluster som uppstår vid värdering av
Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens
finansiella tillgångar som kan säljas. När en sådan tillgång säljs redovisas
­utländska dotterbolags funktionella valutor till SEK ackumuleras
den ackumulerade vinst eller förlust som hänför sig till omvärderingen
i omräkningsreserven.
av tillgången i resultat­räkningen. Ifall en tillgång som omvärderats
Vid försäljning av en utländsk verksamhet redovisas den ackumulerade
måste skrivas ned redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten
omräknade valutaeffekten som redovisats i reserven i resultaträkningen
i resultaträkningen.
och inkluderas i vinsten eller förlusten vid försäljningen.
Säkringsreserv
Reserven innehåller vinster och förluster som uppstått vid omvärdering
av säkringsinstrument som utgör effektiva kassaflödessäkringar.
Den ackumulerade uppskjutna vinsten eller förlusten redovisas i resultatet
i samma period eller perioder som den säkrade prognostiserade transaktionen påverkar resultatet.
Säkringsredovisning tillämpas på våra inköp av bunker och vissa
­ränteswappar.
44 STENA AB 2012
317
317
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag, netto efter skatt
21. UPPSKJUTNA SKATTER
31 december
MSEK
2011
2012
Materiella anläggningstillgångar
4 118
3 826
Finansiella anläggningstillgångar
41
36
631
738
Uppskjutna skatteskulder
Avsättningar
Övrigt
Uppskjutna skatteskulder, brutto
51
57
4 841
4 657
Uppskjutna skattefordringar
Materiella anläggningstillgångar
Förlustavdrag
333
313
2 022
1 894
Finansiella anläggningstillgångar
73
61
Avsättningar
63
140
Avgår ej beaktade uppskjutna skattefordringar
–1 006
–947
Uppskjutna skattefordringar, brutto
1 485
1 461
Netto uppskjutna skatteskulder
3 356
3 196
varav redovisat som:
Uppskjutna skattefordringar (not 15)
Uppskjutna skatteskulder
892
952
4 248
4 148
Uppskjutna skatter har beräknats totalt per land. Netto uppskjutna skattefordringar redovisas under övriga långfristiga tillgångar.
Beräkning av uppskjutna skatter är baserat på den nominela skattesatsen i respektive land.
2011
MSEK
Skatter via
resultaträkningen
Aktuell skatt
Uppskjutna skatter
2012
Skatter via
övrigt total­
resultat
Totala
skatter
Skatter via
resultaträkningen
Skatter via
övrigt total­
resultat
Totala
skatter
–240
–272
–13
401
388
253
13
266
–253
401
148
–19
13
–6
–240
–272
Bolagets förlustavdrag brutto fördelas enl följande:
31 december
MSEK
2011
2012
Sverige
3 670
4 453
Övriga världen
5 318
5 377
Totalt
8 988
9 830
De flesta förlustavdrag saknar förfallodatum. Förlustavdrag på MSEK 3 433 förfaller mellan 2013 och 2021.
STENA AB 2012 45
KONCERNEN
22. ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA
Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, hälsovård och
som t­ ryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en
andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande
avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som tecknas
betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar
i Alecta uppgår till MSEK 63 (54).
förpliktelserna mot de anställda, dvs genom sk avgiftsbestämda planer.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och /eller de för-
Resterande del fullgörs genom sk förmånsbestämda planer där förplik-
säkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den
telserna kvarstår inom Stenakoncernen. För förmånsbestämda planer
kollektiva konsolideringsnivån till 129% (113%). Den konsolideringsnivån
beräknas företagets kostnader samt värdet av utestående förpliktelser
utgörs av marknadsvärdet av på Alectas tillgångar i procent av försäk-
per balansdagen med hjälp av aktuariella beräkningar vilka syftar till att
ringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräk-
fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. De aktuariella antagandena
ningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
avser diskonteringsränta, inflation, löneökningar, förväntad avkastning
På grund av extra inbetalningar under 2010 har några av pensions-
på tillgångarna, antaganden för dödlighet samt andra faktorer. Diskon-
schemen ett överskott per den 31 december 2012. Paragraf 58 i IAS 19
teringsräntan är baserad på långfristiga företags- eller statsobligationer
definierar hur överskottet skall hanteras och beskriver en övre gräns för
per bokslutsdatum. Tillgångarna består till största del av långfristiga
överskottet. IFRIC 14 utvecklar detta ytterligare, till att omfatta krav på
företagsobligationer, statsobligationer samt aktier. Fördelningen av till-
lägsta fondering. IFRIC 14 beskriver även ett undantag till denna regel om
gångarna för varje pensionsplan beskrivs i en investeringspolicy. Förmåns­
bolaget har en obegränsad rätt till återbetalning. Vid jämförelse av stiftel-
bestämda planer förekommer inom Stena koncernen framförallt i dess
sens stadgar för dessa pensionsfonder med IFRIC 14 paragraf 11 (a) och
dotterbolag i Storbritannien. Andra väsentliga förmånsbestämda planer
paragraf 24 är slutsatsen att ingen ytterligare skuld skall uppbokas.
omfattar tjänstemän i den svenska verksamheten (främst PRI-planen)
I tabellerna nedan lämnas upplysningar om förmånsbestämda planer
samt anställda i Holland.
inom koncernen. Upplysningarna avser tillämpade antaganden i aktua-
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i
riella beräkningar, redovisade kostnader under räkenskapsperioden samt
­Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från
värdet av förpliktelser och förvaltningstillgångar vid periodens utgång.
Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd
Dessutom specificeras förändringar av värden på förpliktelser och förvalt-
plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bola-
ningstillgångar under perioden samt förhållandet mellan verkliga värden
get inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redo-
och redovisade värden per balansdagen. Pensionskostnaden är rapporte-
visa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP
rad bland administrationskostnaderna.
Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, %
Sverige
2011
Storbritannien
2012
2011
Övriga Europa
2012
2011
2012
Diskonteringsränta
3,75
3,50
4,90
4,70
4,90
3,60
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
5,00
5,00
5,10
5,00
3,50
4,30
Förväntad löneökningstakt
3,00
3,00
3,40
3,20
3,50
3,50
Årets pensionskostnader
MSEK
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
46 STENA AB 2012
2011
2012
47
48
492
472
–364
–377
Aktuariella vinster och förluster
71
64
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder
–1
Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner
245
207
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämda pensionsplaner
366
399
Årets totala pensionskostnader
611
606
Förpliktelser i förmånsbaserade planer
MSEK
Förpliktelse 1 januari, 2011
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster
Sverige
Storbritannien
Övriga Europa
Totalt
128
347
–9
466
7
35
5
47
18
466
8
492
–10
–346
–8
–364
13
58
Valutakursdifferenser
71
9
Inbetalning av avgifter från företaget
–12
Övriga avsättningar
Förpliktelser, 31 december 2011
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster
–447
3
9
–4
8
151
–16
282
8
37
3
48
17
447
8
472
–10
–360
–8
–377
1
60
3
64
–3
1
–2
–321
–8
–345
140
11
–16
135
Sverige
Storbritannien
Övriga Europa
Totalt
–16
Övriga avsättningar
9
–8
147
Valutakursdifferenser
Inbetalning av avgifter från företaget
–427
–7
Förpliktelser, 31 december 2012
–7
Avsättningar för pensioner
MSEK
Avsättningar netto, 1 januari 2011
128
347
–9
466
Nuvärde av fonderade förpliktelser
458
8 908
153
9 519
–7 912
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
–200
–7 521
–191
Avsättningar, netto
258
1 387
–38
1 607
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)
–111
–1 236
22
–1 325
Avsättningar netto, 31 december 2011
147
151
–16
282
Nuvärde av fonderade förpliktelser
478
8 871
202
9 551
–215
–7 678
–238
–8 131
263
1 193
–36
1 421
–124
–1 180
19
–1 286
139
13
–17
135
–119
–627
–17
–764
258
640
1
899
2010
2011
2012
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Avsättningar, netto
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)
Avsättningar netto, 31 december 2012
varav redovisade under rubriken
Övriga långfristiga tillgångar
Avsättning för pensioner
Historisk Information
MSEK
Nuvärde av fonderade förpliktelser
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Avsättningar, netto
Oredovisade aktuariella vinster och förluster
Avsättningar, netto för pensioner
2008
2009
9 414
11 887
11 619
9 519
9 551
–8 324
–9 169
–9 211
–7 912
–8 131
1 090
2 718
2 408
1 607
1 421
31
–1 775
–1 942
–1 325
–1 286
1 121
943
466
282
135
STENA AB 2012
47
KONCERNEN
23. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
31 december
MSEK
Ingående bokfört värde
Tillkommit
Avgått
Valutakursdifferenser
Utgående bokfört värde
2011
2012
1 492
1 370
1
186
–124
–748
1
–40
1 370
768
24. SKULDER TILL KREDITINSTITUT
2011
MSEK
Fastighetslån
Övriga banklån
Checkkrediter
Totalt
Kortfristiga
Långfristiga
2012
Totalt
Kortfristiga
Långfristiga
Totalt
12 735
906
11 584
12 490
422
12 313
1 629
21 119
22 748
2 013
23 400
25 413
307
6 017
6 324
290
10 399
10 689
2 842
38 720
41 562
2 724
46 113
48 837
Avseende skuldernas förfallotid se not 31, Finansiella instrument.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande
31 december
MSEK
SEK
2012
12 533
12 754
GBP
450
1 191
USD
20 622
24 172
EUR
7 396
10 095
Andra valutor
Totalt
Angående ställda säkerheter, se not 29.
48 STENA AB 2012
2011
561
625
41 562
48 837
25. OBLIGATIONSLÅN
I november 2004 upptogs ett obligationslån på MUSD 250 till en ränta
av 7,0% och med en löptid till och med 1 december 2016.
I mars 2010 upptogs en Eurobond uppgående till MEUR 200 till en
ränta om 7,875% och med en löptid till och med 15 mars 2020.
I februari 2007 slutfördes upptagandet av en Eurobond uppgående
Den 5 mars 2013 har vi kallat på återbetalning av det obligationslån
till MEUR 300 till en ränta av 6,125% och med en löptid till och med
som uppgick till MSEK 838 per 31 december 2012. Betalning kommer
1 februari 2017. I februari 2007 upptogs ännu en Eurobond uppgående
att ske den 5 april 2013. Lånet har därmed klassificerats som kortfristigt.
till MEUR 102 till en ränta om 5,875% och med en löptid till och med
1 februari 2019.
Verkligt värde
31 december
Emitterat– ­Förfall
MSEK
Gällande finansiella och operativa kovenanter kopplade till obligations­
lånen, se not 31.
Nominellt
Utestående
Ränta
Redovisat värde
31 december
2011
2012
2011
2012
2004–2016
MUSD 250
MUSD 129
7,00%
MUSD 119
MUSD 130
890
838
2007–2017
MEUR 300
MEUR 300
6,125%
MEUR 264
MEUR 318
2 674
2 575
2007–2019
MEUR 102
MEUR 102
5,875%
MEUR 80
MEUR 105
909
876
2010–2020
MEUR 200
MEUR 200
7,875%
MEUR 168
MEUR 217
1 763
1 703
6 236
5 992
Långfristig del av obligationslån
6 236
5 154
Kortfristig del av obligationslån
—
838
Totalt
Varav
26. LEASING
Bolaget som leasetagare
Koncernens finansiella leasar omfattar per den 31 december, 2012, ett
Operationella leasar inkluderar huvudsakligen charter av tankfartyg
RoPax-fartyg. Anskaffningsvärdet för fartyg under finansiella leasing­
på tidscerteparti, färjor på bareboat-charter samt inhyrda hamn­
avtal uppgick per balansdagen till MSEK 499 (7 190) och netto bokfört
anläggningar. Dessutom leasas lokaler, bilar och kontorsutrustning.
värde till MSEK 492 (5 434).
Kostnaderna för operationella leasingavtal
har utvecklats enligt följande
31 december
MSEK
Rörelsens kostnader
2011
2012
1 861
1 605
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till
2011
MSEK
Operationella ­leasar
Finansiella leasar
2012
1 578
222
2013
1 276
161
2014
1 048
150
2015
725
146
2016
506
224
2017 och därefter
1 767
800
Summa minimileaseavgifter
6 900
1 703
STENA AB 2012 49
KONCERNEN
FORTS. NOT 26
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till:
2012
MSEK
Operationella ­leasar
Finansiella leasar
2013
1 282
203
2014
1 059
207
2015
726
147
2016
600
31
2017
538
331
2018 och därefter
1 978
48
Summa minimileaseavgifter
6 183
967
Bolaget som leasegivare
Bolaget hyr ut fartyg och fastigheter till externa parter under operationella leasingavtal. Operationell leasing avser i huvudsak uthyrning av fartyg på
bareboat- och T/C basis, där avtalstider och hyresvillkor skiljer sig för olika fartyg. Bokförda värden för fartyg och fastigheter för extern uthyrning
uppgick på balansdagen till:
2011
MSEK
Anskaffningsvärde
Ackum.
avskrivning
Fartyg
36 340
–11 726
Förvaltningsfastigheter
25 753
Totalt
62 093
2012
Netto
bokfört värde
Anskaffningsvärde
Ackum.
avskrivning
Netto
bokfört värde
–11 454
30 699
57 357
24 614
42 153
25 753
26 658
50 367
68 811
–11 454
Fartyg
Förvaltnings­
fastigheter
Totalt
2012
6 173
737
6 910
2013
4 573
553
5 126
2014
1 148
415
1 563
2015
297
265
562
2016
141
159
300
–11 726
26 658
Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till:
2011
MSEK
2017 och därefter
Summa minimileaseintäkter
510
204
714
12 842
2 333
15 175
Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till:
2012
MSEK
Fartyg
Förvaltnings­
fastigheter
2013
5 078
733
5 811
2014
4 292
559
4 851
Totalt
2015
3 285
416
3 701
2016
2 660
295
2 955
2017
553
207
760
2018 och därefter
365
239
604
16 233
2 449
18 682
Summa minimileaseintäkter
Uppgifterna för förvaltningsfastigheter avser kontorsfastigheter men exkluderar bostadsfastigheter, eftersom bostadskontrakt vanligen har en
­uppsägningstid på högst 3 månader.
50 STENA AB 2012
27. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER
31 december
MSEK
2011
Förutbetalda intäkter, långfristiga
2012
101
150
Övriga skulder
1 701
784
Totalt
1 802
934
Totalt
Förfallotid på balansdagen
1–3 år
4–5 år
Mer än
5 år
Förutbetalda intäkter, långfristiga
73
45
32
150
Övriga skulder
75
9
700
784
148
54
732
934
MSEK
Totalt
28. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
31 december
MSEK
2011
2012
Upplupna kostnader
Charterhyror och driftkostnader fartyg
176
12
Räntekostnader
464
380
Personalkostnader
419
536
Övriga kostnader
983
1 102
2 042
2 030
Förutbetalda intäkter
Charterhyror
Förutbetalda intäkter
Totalt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
97
32
486
613
583
645
2 625
2 675
STENA AB 2012
51
KONCERNEN
29. STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER
Pantsatta tillgångar
De pantsatta tillgångarna används som säkerheter för olika finansieringar. Panterna kan endast användas av långivarna om
Stena har misslyckats i att fullgöra sina åtaganden enligt avtal eller att avtalad tid för att åtgärda problemet har löpt ut.
Följande säkerheter har ställts för skulder till kreditinstitut
31 december
MSEK
2011
2012
Aktier i dotterbolag
4 369
5 737
Fartygsinteckningar
34 129
32 772
Fastighetsinteckningar
15 421
15 971
Företagsinteckningar
710
1 273
Andelar i intressebolag
1 027
1 028
Andra långfristiga värdepapper
1 045
931
Kundfordringar
344
391
Kortfristiga placeringar
883
3
52
52
Äganderättsförbehåll
Övriga pantsatta tillgångar
Totala säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Investeringar i värdepappersfonder
1 589
1 747
59 569
59 905
4 548
5 170
Totala säkerheter för skulder till kreditinstitut
64 117
65 075
Skulder till kreditinstitut inklusive leasingåtaganden
43 265
49 804
Skulder i värdepappersfonder
Totala skulder till kreditinstitut
4 143
3 974
47 408
53 778
Dessutom är vissa försäkringsavtal pantförskrivna. Inga säkerheter har ställts för andras skulder.
Åtaganden
Per balansdagen hade kontrakt tecknats avseende nybeställningar av
Borgensförpliktelser avser i huvudsak garantier för fastighetslån,
fem fartyg. Tillsammans uppgick beställningssumman gentemot varven
fartygsprojekt i intressebolag samt garantiåtaganden för levererad
till MSEK 1 336, varav som förskott erlagts MSEK 258.
utrustning.
Utöver vad som angetts i tabellen ovan har ett antal fartyg m m
kontrak­terats, för vilka avgifter skall erläggas med MSEK 1 282 under
2013 och MSEK 4 901 fr o m 2014. Se not 26.
Följande ansvarsförbindelser har lämnats
31 december
MSEK
Borgensförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser
Totalt
Utöver ovanstående finns det skattetvister inom koncernen med skattemyndigheter.
52 STENA AB 2012
2011
2012
2 078
3 388
585
455
2 663
3 843
30. KASSAFLÖDESANALYS
Förvärv av bolag
MPP Mediatec Group AB
Stena Line Baltic A/S och Stena Line UAB
I december 2012 förvärvade Stena Adactum ytterligare 9,5% i intresse-
Den 11 oktober 2012 förvärvade Stena Line fem färjelinjer från Scandli-
bolaget MPP Mediatec Group AB och fick därmed en ny ägarandel om
nes Deutschland och Scandlines Denmark. Förvärvet skedde genom en
52%. Mediatec är ett av Europas ledande företag inom mediateknik
kombination av bolags- och inkråmsförvärv. Stena Line Scandinavia AB
såsom direktsänd TV-produktion, storbildsskärmar och tekniklösningar
förvärvade 100% av aktierna i Scandlines Baltic A/S, vilket senare
vid mässor och events. Förvärvet är en del av Adactums strategi att
namnändrades till Stena Line Baltic A/S. Bolaget har huvudkontor
­­investera långsiktigt för att bygga starka och lönsamma företag och
i Fredrikshamn, Danmark, och har nio anställda. Bolagets verksamhet
övervärdet har därför beaktats som goodwill. Koncernen har totalt
är att driva färjelinje mellan Nynäshamn (Sverige) och Ventspils (Lettland).
cirka 340 anställda och har sitt säte i Göteborg, Sverige. MPP Mediatec
Vidare förvärvade Stena Line Scandinavia AB även 100% av aktierna
Group AB redovisas som dotterbolag fr o m 31 december 2012. Den
i Scandlines UAB, en resebyrå i Litauen med sju anställda. Bolaget har
totala köpeskillingen uppgick till MSEK 365 varav MSEK 25 avser köp
bytt namn till Stena Line UAB. Förvärvet är ett led i att bredda Stena Lines
under 2012. Goodwill uppgår till MSEK 231 och utgörs av det belopp
utbud av framförallt frakttjänster i ett utvidgat linjenät. Köpeskillingen
varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncer-
för Scanlines Baltic A/S och Scanlines UAB uppgick till MSEK 140 och
nens andel av Mediatecs nettotillgångar vid förvärvstillfället.
skillnaden mellan köpeskilling och netto­tillgångarna som är MSEK 76 är
klassificerade som linjerättigheter.
Det sammanlagda värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av nedan tabell, vilken även visar den kassaflödesmässiga påverkan
av förvärven. Samtliga förvärvade tillgångar och skulder rapporterades enligt IFRS, alternativt ingen skillnad mot IFRS, vid tiden för förvärvet.
MSEK
2011
2012
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar
12
113
Materiella anläggningstillgångar
49
529
3
26
Finansiella tillgångar
Varulager
Rörelsefordringar
Likvida medel
27
11
212
256
15
14
Avsättningar
Lån
Kortfristiga skulder
Uppskjuten skatteskuld
–5
–69
–327
–345
–270
–88
–31
–184
315
Goodwill
220
287
Linjerättigheter
354
Förvärvade nettotillgångar
76
Innehav utan bestämmande inflytande
Köpeskilling
–108
–390
–230
Uppskjuten köpeskilling
3
29
Likvida medel i de förvärvade verksamheterna
2
Påverkan på koncernens likvida medel
14
–3841
–187
1) A
vseende förvärvet av Stena Line Irish Sea Ferries Ltd. betalades MEUR 22 vid förvärvstillfället den 1 december 2010 varför beloppet ej reflekterar påverkan på
koncernens likvida medel för 2011.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår totalt till MSEK 10 (35) och redovisas som direkta rörelsekostnader.
STENA AB 2012 53
KONCERNEN
FORTS. NOT 30
SIA Sea Lines (Lativa)
Växtriket i Mälardalen AB
Den 20 juni 2012 förvärvade Stena Sea Line Holding AG 70% av
Den 27 februari 2012 förvärvade S-Invest Trading AB, moderbolaget
aktierna i SIA Sea Lines (Latvia). Bolaget har sitt huvudkontor i Riga,
för Blomsterlandet koncernen, 100% av aktierna i Växtriket i Mälarda-
Lettland och har en anställd. Köpeskillingen var MSEK 0 och skillnaden
len AB. Växtriket i Mälardalen AB är verksamma inom blomsterhandel
mellan köpeskilling och förvärvade nettotillgångar är MSEK 36 och
och har två butiker. Bolaget har sitt huvudkontor i Eskilstuna, Sverige
hänför sig till goodwill. Förvärvet gjordes för att börja operera i Svarta
och har ca 30 anställda. Köpeskillingen uppgick till MSEK 65. Goodwill
havet mellan Haydarpasa, Istanbul och Illyichevsk. Förvärvsanalysen är
uppgår till MSEK 20 och utgörs av det belopp varmed anskaffningsvär-
preliminär.
det överstiger det verkliga värdet av nettotillgångarna i Växtriket i
Mälardalen AB vid förvärvstillfället.
Räntebetalningar
31 December
MSEK
Betalda räntor
Ränteinbetalningar
2011
2012
2 028
2 440
394
438
Finansiella aktiviteter
I övriga finansiella aktiviteter ingår finansieringskostnader för Revolver credit facility om MSEK 85. Finansieringskostnaden är aktiverade och skrivs av på
lånets kontraktstid.
Under 2011 ingick i övriga finansiella aktiviteter ytterligare förvärv av aktier i dotterbolaget Ballingslöv International AB om MSEK 53. Per den
31 december 2011 ägde Adactum 100% av Ballingslöv.
31. FINANSIELLA RISKFAKTORER OCH FINANSIELL RISKHANTERING
Den här noten beskriver den finansiella riskhanteringen i Stenakoncer-
valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke-deri-
nen. Redovisningsprinciper för finansiella instrument beskrivs i not 1
vata finansiella instrument samt placering av överlikviditet.
och de finansiella siffrorna för 2012 och 2011 beskrivs i not 32. Andra
Koncernen använder sig av finansiella instrument för att reducera
noter som inkluderar information som används i not 31 och 32 är not 13
risken för större resultatpåverkan från prisförändringar på valuta-,
Investeringar i värdepappersfonder, not 14 Övriga långfristiga värde­
ränte- och oljemarknaderna.
papper, not 15 Övriga långfristiga tillgångar och not 18 Kortfristiga
placeringar.
Finansiella instrument i Stenakoncernen består av banklån, derivat,
Som grundprincip finansieras anläggningstillgångar med långfristig
upplåning i form av obligationslån, banklån och leasing. Varje dotterbolags tillgångar finansieras i lokal valuta och i den mån tillgångar och
finansiella lease kontrakt, leverantörsskulder, kundfordringar, obliga­
skulder i respektive valuta inte kan matchas, justeras nettopositionen
tioner, aktier och andelar samt kassa och korta investeringar.
med hjälp av finansiella instrument.
Den primära risken som uppstår genom handel med finansiella
För att uppnå en önskad valutamix och räntebindningsprofil används
instrument är Marknadsrisker som inkluderar ränterisk, valutarisk och
olika typer av ränteinstrument såsom swappar till fast ränta, swappar
prisrisk, Kreditrisk och Likviditetsrisk. Alla dessa risker hanteras genom
med kombinerad valuta- och räntebindning eller ränteoptioner som
efterlevande av den upprättade Finanspolicyn.
binder räntenivån inom vissa intervall.
Finansiella riskfaktorer
resultat och balansposter i utländsk valuta och dels vid omräkningen av
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella
kassaflöden i utländsk valuta. Dessa valutarisker reduceras genom säkring
risker. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oför-
av valutakurser med terminskontrakt eller valutaoptionskontrakt.
Valutarisker uppstår dels vid omräkningen till svenska kronor av
utsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att mini-
rörelsen, hanteras genom fastprisavtal för olika typer av bunkerolja
Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering.
eller genom säkring i finansiella instrument avseende priset på råolja.
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning ”Stena Finans”
enligt policies som fastställts av styrelsen. Stena Finans identifierar,
utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncer-
54 STENA AB 2012
Prisfluktuationer på bunkerolja, vilka har störst påverkan inom färje­
mera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
Som en del i tankverksamheten används i begränsad utsträckning
också kontrakt avseende fraktrater sk forward freight agreements.
Ovannämnda finansiella risker hanteras i enlighet med de befogen-
nens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för
hetsramar som anges i koncernens finanspolicy huvudsakligen av
den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom
finansavdelningen i Sverige.
Marknadsrisk – Ränteriskhantering
funktionella valutorna i våra dotterbolag skulle per 31 december 2012
Koncernen har tillgångar i form av fartyg och fastigheter fördelat på
påverka eget kapital med MSEK 219.
valutorna USD, SEK, EUR och GBP. Skuldportföljen och tillhörande
­ränterisk fördelas därför mellan dessa valutor och i syfte att säkerställa
Omräkningsdifferenser från balansexponering:
önskvärda räntenivåer görs regelbundet en översyn och bedömning av
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som uppstår som en
koncernens räntebindningsprofil. Denna justeras med hjälp av räntein-
följd av bolagets verksamhet omvärderas till balansdagens kurs. Deri-
strument som i största möjliga utsträckning matchas mot förfalloda-
vatinstrument avseende ekonomisk säkring av värdet på dessa balans-
garna på underliggande lån.
poster, såsom valutaswappar, valutatermins- eller valutaoptionskon-
Finansiella instrument för ränta såsom futures, swappar eller olika
trakt, värderas till verkligt värde vilket inkluderar en omräkning till
typer av ränteoptioner används som säkring av framtida räntebetal-
balansdagens kurs och förändringen i verkligt värde bruttoredovisas
ningar. Intäkts- eller kostnadsränta under dessa kontrakt periodiseras
som kursdifferenser i koncernens finansnetto där också omräkningen
och redovisas som en justering av räntekostnaden på den underlig-
av de monetära tillgångarna och skulderna i utländsk valuta redovisas.
gande skulden. Koncernen redovisar upplupna räntebelopp från mot-
Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt
parter per bokslutsdagen beräknade i enlighet med villkoren i kontrak-
redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto.
ten. Generellt har underliggande skulder en längre löptid än de
Enligt koncernens finanspolicy ska 100% av denna exponering säkras.
finansiella säkringskontrakten och periodisering av upplupna räntor
görs så länge som säkringskontrakten anses utgöra en effektiv del i
Omräkningsdifferenser från transaktionsexponering:
koncernens totala ränteriskhantering.
Realiserade resultat från valutatermins- eller valutaoptionskontrakt,
inklusive betalda eller erhållna premier från optionskontrakt, som avser
Marknadsrisk – Valutarisker
att säkra förväntade eller kontrakterade framtida kassaflöden i
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för olika
utländsk valuta, periodiseras och redovisas som en justering av den
typer av valutarisker. En betydande del av intäkter och kostnader
underliggande transaktionen när den inträffar. Terminsavdrag eller
utgörs av USD men även GBP och EUR förekommer i stor utsträckning.
påslag från dessa valutaswappar eller terminskontrakt redovisas i kon-
Valutarisker uppstår vid:
cernens finansnetto om de inte redovisats som kassaflödessäkringar.
– omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar i utländsk
Säkringskontrakten, som är en effektiv hedge, värderas och redovisas
valuta (equity exponering)
– omräkning till balansdagens kurser av respektive koncernbolags
mot övrigt totalresultat. Enligt koncernens finanspolicy ska 0-100% av
denna exponering säkras.
finansiella balansposter i utländsk valuta (balansexponering)
– löpande omräkning av verksamhetens kassaflöden i utländsk valuta
till respektive bolags funktionella valuta (transaktionsexponering).
Market risk – Price risk
Oljeprisrisker
Koncernen har en exponering mot priset för bunkerolja för fartygsdrif-
Det är koncernens policy att valutasäkra balansexponering, vilken i
ten och använder fastpriskontrakt, swappar och optioner för att säkra
huvudsak utgörs av upplåning i utländsk valuta (USD och EUR) i bolag
sin oljeprisrisk. Säkringskontrakt ingås regelbundet för att matcha den
med SEK som funktionella valuta. Koncernen säkrar även en stor del av
underliggande kostnaden för leverans av bunkerolja. Säkringskontrak-
transaktionsexponering i USD, GBP, EUR, CAD, PLN, NOK och DKK
ten, som är en effektiv hedge, värderas och redovisas mot övrigt total-
avseende framtida kassaflöden i charterkontrakt och betalningar för
resultat. Resultat från dessa kontrakt periodiseras och matchas mot
köp av bunkerolja. Transaktionsexponeringen är till övervägande del
underliggande exponering. Kontrakten avräknas månatligen och redo-
hänförlig till färjedivisionen som har underliggande exponering i USD
visas som en justering av kostnaden för bunkerolja för aktuell period.
för köp av bunkerolja. I koncernen hänförs EUR, CAD, PLN, NOK och
DKK till försäljning och USD, GBP och NOK till inköp.
Färjedivisionen har med nuvarande linjenät en årlig förbrukning av
bunkerolja som uppgår till cirka 335 000 ton marin bunkerolja och
50 000 ton dieseloljor vilket tillsammans motsvarar en årsvolym av cirka
Omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar
2,6 miljoner fat råolja. En stor del av detta säkras löpande. Kontrakten
Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i utländska
avräknas månatligen till en volym som svarar mot underliggande för-
dotterbolag förs direkt till koncernens övriga totalresultat. Resultat från
brukningsvolym.
omvärdering av valutaterminskontrakt eller valutakursdifferenser från
upplåning i utländsk valuta, förs till omräkningsdifferenser i finans­
Aktieprisrisk
nettot då hedgarna inte anses effektiva.
Alla aktieinvesteringar i kortfristiga placeringar och övriga långfristiga
Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt
redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto.
Bokfört värde på nettotillgångarna i våra dotterbolag i utländsk
värdepapper handlas på en aktiv marknad. Därför har ingen illikviditets-, motpartsrisk- eller andra osäkerhetsavdrag använts i värderingen.
En total risklimit för investeringar och handel i aktier, aktieindex och
valuta uppgick per 31 december 2012 till ca SEK 21,9 miljarder. Netto-
obligationer har godkänts av styrelsen och utnyttjande av limiter
tillgångarna består främst av svenska kronor, US Dollar, Euro och brit-
­övervakas dagligen. Riskmandaten allokeras per handlare/portfölj och
tiska pund. En förändring med 1% av värdet i SEK mot någon av de
reflekterar en 10% negativ prisförändring i marknaden. Som ett
STENA AB 2012 55
KONCERNEN
FORTS. NOT 31
­komplement till prisriskhanteringen, följs även andra specifika risker,
fall betalas i förskott och vi har kontraktuell rätt att återta fartyget och
sektorsrisker och geografiska risker upp och rapporteras. En viss del av
cancellera charterkontraktet, om kunden inte betalar inom skälig tid,
de totala investeringarna ska göras i likvida papper. Finanspolicyn styr
prövas ändå kundens kreditvärdighet innan ett charterkontrakt ingås
också vilka typer av finansiella instrument som är accepterade att
med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten
handla i. För att reducera kreditrisken vid investeringar i företags­
inte är tillräcklig, krävs en garanti från kunden, exempelvis en bankgaranti.
obligationer, finns det vissa godkända gränser avseende kreditbedömningen av utställaren.
Vår portfölj av aktieinvesteringar är väldiversifierad både vad gäller
I vår tankerverksamhet där fartygen är utchartrade på en så kallad
spot-charter, analyseras kunden noggrant innan ett kontrakt ingås,
i enlighet med våra regler för kvalitetssäkring. Om kunden inte kan
marknader och branscher. Investeringarna görs inom ramen för vår
­klassificeras som ”first class” eller det finns historiska anmärkningar
finanspolicy, både vad gäller risk- och förlustmandat. Per 31 december
vad gäller betalningsförmåga, kan kunden nekas att hyra fartyget, till-
2012, ger en förändring av +/– 10% i orealiserat värde av alla aktiein-
handahålla en bankgaranti eller tvingas betala innan lasten är lossad.
vesteringar i kortfristiga placeringar och övriga långfristiga värdepap-
När fartygen hyrs ut på långtidskontrakt betalas hyran i förskott och
per, en effekt av +/– MSEK 204 i resultat före skatt och +/– MSEK 328
om den inte betalas inom skälig tid har vi kontraktuell rätt att cancel-
i övrigt totalresultat, minus avdrag för uppskjuten skatt.
lera charterkontraktet. Köp och försäljning av fartyg regleras via ett
standardiserat överlåtelseavtal (MOA) under vilket fartyget överlämnas
Finansiell trading
Som en mindre del inom verksamhetsområdet Stena Finans handlas
först när köpeskillingen finns på säljarens bankkonto.
I vår fastighetsverksamhet betalas hyran i förskott, både vad gäller
valuta- och ränteinstrument i tradingsyfte. All handel sker inom ramen
lägenhets- och lokalkontrakt. Oavsett, görs alltid en kreditkontroll på
för riktlinjerna i koncernens finanspolicy. Alla tradingpositioner värde-
nya hyresgäster. Hyresgäster till lokaler sätts på regelbunden kredit-
ras till verkligt värde vid boksluten och värdeförändringen förs till peri-
kontroll under hela hyresperioden. Om en potentiell hyresgäst ej upp-
odens resultat.
fyller kreditkraven enligt vår finanspolicy, kan denne antingen nekas
ett kontrakt, betala i förskott eller tillhandahålla en bankgaranti.
Kreditrisker
Alla finansiella instrument handlas med motparter som bedöms ha
I koncernens operativa verksamhet uppstår kreditrisker i form av kund-
betryggande kreditvärdighet och där villkor och avräkningsrutiner är
fordringar. I färjeverksamheten kreditkontrolleras våra kunder löpande
väl dokumenterade. Normalt ställs inga säkerheter från någondera par-
med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten
ten för eventuella kreditrisker i finansiella instrument. Samtliga derivat
hos kunden inte är tillfredsställande i enlighet med vår kreditpolicy, krävs
handlas inom ramen för upprättade ISDA-avtal med varje motpart, där
kontant betalning. I vår Drilling-verksamhet har kunderna normalt sett
fordringar och skulder i marknadsvärden på derivat kvittas. I tabellen
en hög kreditvärdighet. I vår LNG- och RoRo-verksamhet är fartygen
nedan avser kreditexponering summan av positiva marknadsvärden
vanligtvis uthyrda på långtidskontrakt. Även om charterhyran i sådana
netto per motpart.
Följande tabell ger en översikt av utestående nominella kontraktsvolymer och kreditrisker:
31 december 2011
MSEK
Terminskontrakt och swappar avseende valuta
Optionskontrakt avseende valuta
Terminskontrakt och swappar avseende ränta
30 036
31 december 2012
Kredit risk
Nominellt
belopp
Kredit risk
50
20 767
85
9
28 041
33 244
Optionskontrakt avseende ränta
2 888
Swappar avseende olja
2 612
158
185
105
73
63 771
313
58 912
Optionskontrakt avseende olja
Totalt
56 STENA AB 2012
Nominellt
belopp
2 870
13
1 958
189
287
Likviditetsrisker
faciliten daterad 8 december 2004. Lån under krediten är säkerställda
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med
främst av fartygsinteckningar. Räntan är baserad på LIBOR plus en mar-
likviditet i form av bankmedel och kortfristiga placeringar, tillgänglig
ginal, beroende av utnyttjandegraden av krediten. För krediten gäller
finansiering genom outnyttjade kontrakterade kreditfaciliteter och
vissa relationstal mellan rörelsekapital och likvida medel samt ränte-
möjligheten att stänga kortfristiga marknadspositioner i aktier och
täckningsgrad. Vid utgången av 2012 hade denna kredit utnyttjats
obligationer. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär tillgodo-
med MUSD 506, varav MUSD 501 verkligen var utnyttjat samt MUSD 5
ses behovet av flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla en
spärrat för garantier. Vid utgången av 2011 hade den utnyttjats med
del av upplåningen i form av kontrakterade kreditramar, under vilka
MUSD 802, varav MUSD 776 verkligen var utnyttjat samt MUSD 26
det återkommande kortfristiga likviditetsbehovet kan tillgodoses, sk
spärrat för garantier. Sedan 2007 finns ytterligare en Revolving Credit
Revolving Credit Facilities.
Facility på MUSD 200. Vid utgången av 2012 hade denna kredit utnytt-
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens lik-
jats med MUSD 138. Vid utgången av 2011 hade den utnyttjats med
viditetsreserv, baserad på förväntade kassaflöden. Detta sker både på
MUSD 32. Sedan 2010 finns ytterligare en Revolving Credit Facility med
lokal nivå i koncernens rörelsedrivande bolag och på central nivå inom
Svenska Handelsbanken och Nordea på MSEK 6 660 som är garanterad
finansavdelningen i enlighet med den praxis och de limiter som fast-
av EKN (Svenska Exportkreditnämnden). Vid utgången av 2012 hade
ställts för koncernen. Vidare ingår i koncernens policy för likviditets-
den utnyttjats med MSEK 5,173. Vid utgången av 2011 var denna kredit
hantering att beräkna förväntade kassaflöden i större valutor och över-
outnyttjad. Vid sidan av ovan nämnda krediter finns ytterligare kreditfa-
väga vilken mängd likvida tillgångar som krävs för att möta dessa, att
ciliteter. Totala icke utnyttjade checkkrediter uppgick vid utgången av
övervaka balansräkningsbaserade likviditetsmått i förhållande till interna
2012 till MSEK 7,825 jämfört med MSEK 10,599 vid utgången av 2012.
och externa tillsynskrav och att upprätthålla planer för skuldfinansiering.
Ej specificerat inkluderar krediter som formellt förfaller 2013. Dessa
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder upp-
lån klassificeras som långfristiga eftersom avsikten är att omfinansiera
delade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtals­
dem och därmed förlänga löptiden. ”Ej specificerat” inkluderar även
enliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsen-
utnyttjande i Revolving Credit Facility.
liga, odiskonterade kassaflödena. Flödena i utländsk valuta är
omräknade till SEK till balansdagens kurs.
Det finns olika finansiella och operativa kovenanter kopplade till
Revolving Credit Facility. Bland annat är de huvudsakliga finansiella
Fastighetslån består av inteckningslån för kommersiella fastigheter
kovenanterna (i) att vi behåller omsättningstillgångar och tillgängliga ej
inom affärsområdet Stena Fastigheter och är upptagna i SEK respektive
utnyttjade faciliteter till minst 125% av konsoliderade kortfristiga skul-
EUR. Övriga lån är upptagna för att finansiera förvärv av fartyg och
der, (ii) att vi och våra dotterbolags likvida medel uppgår till minst USD
andra tillgångar. Dessa lån är upptagna i USD, GBP, EUR respektive SEK.
50 millioner, (iii) att vår nettoskuld inte överstiger 65% av kapitalbind-
Sedan december 2004 finns en s k Revolving Credit Facility på
ningen, och (iv) att vi behåller ägandet av de bolag som äger de ställda
MUSD 1 000. Krediten omförhandlades i september 2012 och har en
säkerheterna som vid tidpunkten för utställandet av kreditfaciliteten
löptid på 5,5 år. Krediten användes till att återfinansiera den ”gamla”
ingår i Stena koncernen.
Per 31 december 2012, MSEK
Totalt
Mindre än
1 år
Mellan
1 och 2 år
Mellan
2 och 5 år
Mer än 5 år
Fastighetslån
12 735
422
1 341
521
10 451
Övriga banklån
25 413
2 013
5 879
3 830
13 691
Kreditfacilitet
9 335
Övriga checkkrediter
1 354
290
Obligationslån
5 992
838
967
203
354
362
48
6 184
1 282
1 784
1 139
1 979
1 764
1 764
63 744
6 811
9 358
8 427
28 748
Skulder avseende finansiell leasing
Skulder avseende operationell leasing
Leverantörsskulder
Totalt
Ej specificerat
9 335
1 064
2 575
2 579
10 399
STENA AB 2012 57
KONCERNEN
32. FINANSIELLA INSTRUMENT
Noten beskriver det finansiella resultatet av finansiella instrument inom Stena koncernen. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument beskrivs i
not 1 och Finansiell riskhantering beskrivs i not 31.
Finansiella instrument per kategori
Finansiella instrument
till verkligt värde via
resultaträkningen
MSEK
31 December 2011
Verkligt
värde
option
Innehav för
handels­
ändamål1
Derivat som
inne­­has i
säkrings­
syfte
Hålles till
förfall
Som
kan
säljas
Lån och
ford­
ringar
Övriga
finansiella
skulder
Total
bokfört
värde
Totalt
Verkligt
värde
Tillgångar
Övriga långfristiga värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
1 400
2 065
3 465
3 465
53
1 442
1 495
1 495
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
149
Investering i värdepappersfonder
4 072
Övriga fordringar
Total tillgångar
1 453
2
339
151
339
4 072
3 218
3 218
3 218
2 519
2 668
2 668
4 549
4 431
477
3 984
341
341
15 736
15 618
6 236
6 236
5 373
5 737
Skulder
Obligationslån
Övriga långfristiga
räntebärande skulder
40 201
40 201
40 201
Kortfristiga räntebärande skulder
3 064
3 064
3 064
Leverantörsskulder
1 281
1 281
1 281
Skulder i värdepappersfonder
4 143
4 143
4 143
Övriga skulder
280
1 371
Totala skulder
280
1 371
54 925
1 651
1 651
56 576
55 713
31 December 2012
Tillgångar
Övriga långfristiga värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
1 835
3 283
5 118
5 118
53
1 034
1 034
1 034
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
198
Investering i värdepappersfonder
4 723
Övriga fordringar
Total tillgångar
1 835
94
400
292
400
4 723
2 823
2 823
2 823
1 897
2 095
2 095
5 170
5 117
447
4 764
494
494
16 734
16 681
5 992
5 992
6 333
46 877
4 720
Skulder
Obligationslån
Övriga långfristiga
räntebärande skulder
46 877
46 877
Kortfristiga räntebärande skulder
2 927
2 927
2 927
Leverantörsskulder
1 764
1 764
1 764
Skulder i värdepappersfonder
3 974
Övriga skulder
279
1 710
Totala skulder
279
1 710
61 534
3 974
3 974
1 990
1 990
63 524
63 865
1) Innehav för handelsändamål inkluderar valutakontrakt för säkring av balansexponering, men inte inkluderad i säkringsredovisning bland övriga skulder/fordringar,
MSEK 49 (–199) och räntederivatskontrakt för säkringar av ränta, men inte inkluderade i säkringsredovisning, bland övriga skulder, MSEK –136 (–75).
58 STENA AB 2012
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
baserat på tillgångens noterade aktuella köpkurs på balansdagen,
Tabellen nedan visar koncernens finansiella instrument, exkl. investe­
utan hänsyn till transaktionskostnader (t ex courtage) på förvärvsdagen.
ringar i värdepappersfonder, som värderas till verkligt värde per 31
I nivå 2 är det verkliga värdet baserat på användande av värderings­
december 2011 och 2012.
teknik. I nivå 3 är det verkliga värdet baserat på ett bedömt diskonterat
De olika nivåerna indikerar till vilken nivå marknadspriser har använts
kassaflöde.
när det verkliga värdet beräknas. I nivå 1 beräknas det verkliga värdet
31 december 2011
Nivå 1
Nivå 2
31 december 2012
Nivå 3
Totalt
53
1 602
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Totalt
Tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivat
– Värdepapper
2
1 549
Derivat som innehas i säkringssyfte
2
339
94
94
2 033
339
2 033
400
400
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Aktier
673
– Skuldinstrument
773
Totala tillgångar
2 995
619
960
1 361
2 653
1 596
81
854
939
1 495
5 450
4 568
748
1 242
946
3 290
88
1 027
1 034
6 844
Skulder
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen
280
280
280
280
Derivat som innehas i säkringssyfte
– Derivat
1 371
1 371
1 710
1 710
Totala skulder
1 651
1 651
1 990
1 990
Specifikation av finansiella instrument i Nivå 3
Ingående balans 1 januari
1 588
1 495
Total orealiserad vinst/förlust
– redovisat i resultaträkningen
22
– redovisat i övrigt totalresultat
41
Likvid från köp och försäljningar, netto
10
1
8
15
–176
–332
– varav realiserat result
Omklassificering från Nivå 2
Omräkningsdifferens
Utgående balans 31 december
–84
10
–46
1 495
1 034
Per 31 december 2012 skulle en förändring av +/– 10% i orealiserat
motsvarar Net Asset Value (NAV) som erhålls av fondförvaltaren.
värde för alla tillgångar i Nivå 3, ge en effekt av +/– MSEK 2 (16) i resultat
­Eftersom vi inte erhållit de parametrar och antaganden som använts av
före skatt och +/– MSEK 101 (133) i övrigt totalresultat.
fondförvaltaren vid beräkning av NAV, kan vi inte bedöma känsligheten
Majoriteten av de finansiella instrumenten i nivå 3 utgörs av investe-
i sådana parametrar och antaganden.
ringar i Private Equity-fonder. De bokförda värdena av dessa fonder
STENA AB 2012 59
KONCERNEN
FORTS. NOT 32
Verkligt värde
Företagsobligationer med fast ränta klassificeras som ”innehav för
Nedan redovisas verkligt värde av finansiella instrument avseende pos-
handelsändamål” och värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
ter i balansräkningen i de fall detta värde avviker från bokfört värde samt
Fondernas banklån klassificeras som ”hålles till förfall” och redovisas till
finansiella derivatinstrument.
upplupet anskaffningsvärde. Värdering av företagsobligationerna görs
Investeringar i värdepappersfonder består av investeringen i ”CDO”
(Collateral Debt Obligation) och ”CLO” (Collateral Loan Obligation) och
genom att priser från allmänt accepterade marknadskällor används.
Det verkliga värdet av Obligationslån har beräknats genom priser
klassificeras enligt följande:
i Bloomberg.
MSEK
2011
Bokfört värde
2011
Verkligt värde
2012
Bokfört värde
2012
Verkligt värde
4 549
4 431
5 170
5 117
6 236
5 373
5 992
6 333
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
Tillgångar
Investeringar i värdepappersfonder
Skulder
Obligationslån
Räntederivatskontrakt
Utestående räntederivatskontrakt för säkring av ränteexponering
MSEK
Kontrakt exklusive CDO/CLO
Ränteswap rörligt till fast
– positiv position
1 430
32
3 000
47
– negativ position
25 845
–1 334
29 593
–1 648
79
2
634
2
629
2 000
–119
2 000
–131
687
–17
651
–12
254
1
241
18
30 929
–1 433
36 114
–1 726
Ränteswap fast till rörligt
– positiv position
Räntecap
– positiv position
Räntecollar
– negativ position
Kontrakt CDO/CLO
Ränteswap rörligt till fast
– negativ position
Räntecap
– positiv position
Total
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen, exklusive
De underliggande obligationsportföljerna för CDO och CLO investerar
SPE, uppgår till MSEK –1 595 (–1 358) och är inkluderat i övriga kort-
i olika skuldinstrument (se not 13) och för att reducera potentiella nega-
fristiga skuldet mot säkrings­reserven i eget kapital.
tiva effekter på det verkliga värdet i dessa obligationsinvesteringar har
ränteswappar gjorts motsvarande den volym av obligationer som löper
med fast ränta.
60 STENA AB 2012
Valutaterminskontrakt
De följande två tabellerna summerar de kontraktuella nettovärdena av bolagets termin-, swap- och optionskontrakt för att säkra balans- och
transaktionsexponeringen.
Utestående valutateminskontrat för balans- och eget kapital exponering
MSEK
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
Valutaterminskontrakt
– positiv position
129
1
12
– negativ position
174
–1
548
–2
Valutaswapkontrakt
– positiv position
6 040
188
7 107
148
– negativ position
10 785
–400
7 582
–104
Totalt
17 128
–212
15 249
42
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för eget kapital exponering, uppgår till MSEK 91 (–13) och är inkluderat i övriga kortfristiga
skulder (fordringar) mot säkringsreserven i eget kapital.
Utestående valutaterminskontrakt för transaktionsexponering
MSEK
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
Valutaterminskontrakt
– positiv position
7 254
65
1 119
36
– negativ position
1 152
–24
1 054
–23
– positiv position
2 289
103
1 140
60
– negativ position
2 213
–34
2 205
–67
110
5 518
6
Valutaswapkontrakt
Valutaoptioner
– positiv position
– negativ position
Totalt
4
5
12 917
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för transaktionsexponering uppgår till MSEK 6 (113) och är inkluderat i övriga kortfristiga
fodringar (skulder) mot säkringsreserven i eget kapital.
STENA AB 2012
61
KONCERNEN
FORTS. NOT 32
Tabellen nedan visar kontrakten i säkringsreserven uppdelat per valuta. Nominellt belopp är nettobelopp.
Utestående valutaterminskontrakt för säkringsredovisning av transaktionsexponering
MSEK
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
SEK bolag:
USD
921
70
643
–4
EUR
865
–16
622
–7
NOK
–94
2
–121
2
Other
–55
5
–26
2
GBP
769
–4
318
15
NOK
760
7
421
37
USD bolag:
AUD
EUR bolag:
USD
426
35
468
5
CAD
–609
–17
–549
–17
36
1
SEK
Other
–36
248
–19
GBP bolag:
USD
646
32
85
–2
EUR
820
–2
615
–6
47
–1
4 485
113
2 735
5
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
2 612
158
1 957
183
DKK bolag
Totalt
Oljepriskontrakt
Utestående säkringskontrakt för exponering av bunkerolja
MSEK
Bunkerolja swap kontrakt
– positiv position
Bunkerolja, köpta köpoptioner
716
117
293
3
Bunkerolja, sålda säljoptioner
–531
–12
–219
–1
2 797
263
2 031
185
Totalt
Det verkliga värdet på ovan instrument som säkringsredovisas för exponering av bunker olja, uppgår till MSEK 183 (MSEK 226) och är inkluderat i övriga
kortfristiga fordringar mot säkringsreserven i eget kapital.
Valutaterminskontrakt
Utestående tradingpositioner för finansiell trading
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2012
Nominellt
belopp
2012
Verkligt
värde
Valutaterminer
443
–1
914
–1
Valutaoptioner1
403
0
4
0
Ränteinstrument
120
0
171
–1
Totalt
966
–1
1 089
–2
MSEK
1) Utestående nominellt belopp är delta-justerat
62 STENA AB 2012
33. PERSONAL
Medelantal anställda:
2011
Totalt
2012
varav kvinnor
Totalt
varav kvinnor
23
14
27
16
Dotterbolag i Sverige
4 324
1 757
4 251
1 717
Totalt Sverige
4 350
1 771
4 281
1 733
550
Moderbolaget:
Företagsledning
Övriga
3
3
Dotterbolag utomlands
Storbritannien
2 025
531
2 150
Holland
750
109
721
78
Danmark
935
351
884
364
164
73
Irland
67
31
32
21
Norge
71
35
74
35
Polen
36
Tyskland
53
36
48
Schweiz
5
4
5
4
Spanien
144
18
137
16
Portugal
12
3
11
2
Frankrike
10
2
11
2
8
4
9
5
99
16
93
14
Singapore
39
10
46
12
Korea
90
9
102
10
USA
27
8
26
8
Luxemburg
Kina
Brasilien
7
3
Indien
84
41
82
Förenade Arabemiraten
68
4
68
39
4
Övrigt
17
2
32
13
Ombordanställda
1 381
10
1 586
18
Totalt utomlands
5 892
1 224
6 284
1 304
Totalt koncernen
10 242
2 995
10 565
3 037
Ombordanställda avser drilling- och rederiverksamhet, där fartygen opererar internationellt. Inom färjelinjer (Stena Line) har ombordanställda fördelats
per land. Totalt antal ombordanställda i Stena Line under 2012 var 3 773 (3 732).
STENA AB 2012 63
KONCERNEN
FORTS. NOT 33
Totala personalkostnader
2011
MSEK
2012
Moderbolaget
Dotterbolag
Totalt
Moderbolaget
Dotterbolag
Totalt
Löner och andra ersättningar
44
4 089
4 133
43
4 381
4 424
Pensionskostnader
30
336
366
11
388
399
Övriga sociala kostnader
17
464
481
17
520
537
Totalt
91
4 889
4 980
71
5 289
5 360
För svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen anänds i utrikestrafik
VD har pensionsavtal, som möjliggör pension från 65 års ålder med
har koncernen i enlighet med förordningen för konkurrensneutralitet
65% av då gällande årslön. Beträffande pensionsåtaganden gäller för
för svensk sjöfart via avräkning i restitution under 2012 erhållit 372
tiden från 65 års ålder de förmåner som utgår enligt den s k ITP-planen
(332), varav Stena Line 300 (308), för mot löner gjorda skatteavdrag
med kompletteringar för lönedelar utöver 30 basbelopp. Uppsägningstid
samt kostnader för arbetsgivaravgifter. Erhållet belopp har minskat
är 12 månader och gäller vid ömsesidig uppsägning. Avgångsvederlag
personalkostnaderna.
kan utgå med 24 månadslöner. Till styrelsen i moderlaget har utgått
arvode om totalt TSEK 300 (250), varav till styrelsens ordförande TSEK
Förmåner till ledande befattningshavare
Lön till moderbolagets VD och vVD har under året utgått med 12 (13).
Motsvarande pensionskostnader uppgick till 6 (18). Totala löner och
andra ersättningar till moderbolagets styrelsemedlemmar (totalt tio
personer, inkl VD), har under året utgått med 9 (10). Av de löner
och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser
51 (37) andra ledande befattningshavare än VD, vVD och styrelsen
(totalt åtta personer).
64 STENA AB 2012
50 (50) och till VD TSEK 25 (25).
Styrelsens ordförande har därutöver fakturerat TSEK 2 715 (2 648)
för löpande konsultationer.
Könsfördelningen i styrelse är 80 (80)% män och 20 (22)% kvinnor. Av
övriga ledande befattningshavare är 90 (90)% män och 10 (10)% kvinnor.
34. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE
Stenakoncernen har relationer med övriga företag inom den sk Stena
Stena Spirit, som har ett 15-årigt charteravtal med Petrobras i Brasilien.
Sfären, vilken omfattar de av familjen Sten A Olsson helägda bolagen
Totalt fick Stena ersättningar härför med MSEK 1,5 för 2011 och MSEK
Stena AB (publ), Stena Sessan AB (”Sessan”) och Stena Metall AB jämte
1,3 för 2012.
dotterbolag. Det delägda bolaget Concordia Maritime AB (”Concor-
I december 2002 förvärvade Sessan 50% av RoPax-fartyget Stena
dia”) är noterat på Stockholms Fondbörs och ägs till 52% av Stena
Jutlandica från Stena. De första 50% förvärvades på samma sätt 1996.
­Sessan AB. Betydande transaktioner mellan Stenakoncernen (”Stena”)
Fartyget hyrs tillbaka enligt ett långfristigt charteravtal. För 2012 har
och dess närstående:
bolaget erlagt hyror med MSEK 59 (59).
Concordia
Stena Metall
Concordia och Stena bedriver, via Stena Bulk AB, enligt avtal gemen-
Stena köper en betydande del av bunkerolja för fartygsdrift från Stena
sam charter- och kontraktsverksamhet. Enligt avtalet har Concordia
Metall. Inköpen uppgick till MSEK 2 335 (2 771).
rätt att för varje ny affärsmöjlighet välja om Concordias deltagande
skall avse 100, 50 eller 0 procent av affären. Under 2011 och 2012 har
inga gemensamma affärer gjorts.
Concordia köper regelbundet tjänster av Stena, framför allt av Stena
Bulk AB. Samtliga transaktioner sker med marknadsmässiga villkor och
priser. Dessa tjänster avser administration, marknadsföring, försäk-
Stena utför vissa tjänster för Stena Metall, för vilket ersättning
erhållits med MSEK 1 (1).
Stena Metall har betalat Stena Line UK MSEK 97 under 2012 för
charter av två fartyg – Stena Superfast VII och Stena Superfast VIII.
­Fartygen har därefter chartrats till Stena Line Irish Sea för MSEK 141.
Per december 2012 har Stena Renewable sålt två vindkraftsparker
ringstjänster, teknisk uppföljning, utveckling och kommersiell manage-
till Stena Metall för MSEK 486. Stena Renewable kommer att fortsätta
ment avseende Concordias fartygsflotta, befraktningskommission
lämna managementtjänster till bolagen för det årliga arvodet om
avseende Concordias ägda och inbefraktade fartyg, operation av even-
MSEK 2,6.
tuella gemensamma charterfartyg samt kontor och kontorsservice för
Concordias personal. Totalt har Concordia för dessa tjänster betalat
Familjen Olsson
MSEK 31 för 2011 och MSEK 35 för 2012.
Stena hyr kontorslokaler från familjen. Erlagda hyror uppgick till MSEK
40 (39).
Sessan
Sedan juni 1999 är Stena manager för Sessans 50%-iga delägande i
det norska partrederi som äger shuttle-tankern Stena Sirita, som har
ett 10-årigt charteravtal med Esso i Norge. Under 2003 ökades upp-
Stena sköter fastighetsförvaltning för ett antal av familjens fastig­
heter. Stena fick ersättning härför uppgående till MSEK 15 (15).
Stena har förbundit sig att betala livslånga och indexuppräknade
pensioner till Sten A Olsson och Dan Sten Olsson.
draget att även omfatta Sessans 50%-iga delägande i shuttle-tankern
35. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Den 1 januari, 2013 ersatte Carl-Johan Hagman Gunnar Blomdahl som
verkställande direktör i Stena Line Holding BV. Carl-Johan Hagman
kommer att behålla sin position som ansvarig för Shipping i koncernen
och verkställande direktör i Stena Rederi AB.
Ballingslöv International AB har i januari 2013 förvärvat samtliga
aktier i den engelska kökstillverkaren Southdown Kitchen Ltd, som
agerar under varumärket Manhattan Furniture.
Affärsmodellen i bolaget är den samma som koncernens befintliga
verksamhet, KWP Interior Ltd, arbetar med. Genom förvärvet stärker
Ballingslöv International positionen på den engelska marknaden
Den 1 januari 2013 ersatte Carl-Johan Hagman Gunnar ­Blomdahl
I januari 2013 levererades det nybyggda Suezmaxfartyget Stena
Sunrise Samsungsvarvet i Sydkorea.
I mars 2013 öppnades en färjelinje mellan Sokcho i Sydkorea och
Zarubino och Vladivostok i Ryssland. Detta är ett steg i att expandera
på den asiatiska marknaden.
I mars 2013, erhöll Stena Carron ett nytt treårsavtal med Statoil/
Sonangol från och med att nuvarande charter går ut i slutet av 2013.
I mars 2013 deklarerade Stena Bulk två optioner, tillsammans med sin
JV partner GAR, om nybyggnation av ytterligare två IMOMAX-­fartyg.
Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstår med
MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen g
­ jordes den 5 april 2013.
som verkställande direktör i Stena Line Holding BV. Carl-Johan Hagman
kommer att behålla sin position som ansvarig för Shipping i koncernen
och verkställande direktör i Stena Rederi AB.
STENA AB 2012 65
MODERBOLAGET
Moderbolagets
Moderbolagets
RESULTATRÄKNING
KASSAFLÖDESANALYS
1 januari–
31 december
MSEK
Not
2011
1 januari–
31 december
2012
Nettoomsättning
1
124
149
Administrationskostnader
2
–191
–187
Övriga rörelseintäkter och
­rörelsekostnader
Rörelseresultat
Resultat från andelar i
­koncernföretag
3
9
–42
–58
–80
116
1 341
MSEK
Årets resultat
186
–14
127
–328
5
54
51
Räntekostnader och liknande poster
6
–652
–472
–37
1 043
7
220
–760
125
203
Ökning (–)/minskning (+)
­koncernmellanhavanden
–63
158
Ökning (–)/minskning (+) ­kortfristiga
fordringar
62
361
Ökning (+)/minskning (–) ­kortfristiga
rörelseskulder
Resultat före skatt
Skatter
Årets resultat
8
361
Valutakursdifferenser
Övriga ränteintäkter och ­liknande
poster
Finansnetto
62
Orealiserad resultat för ­finansiella
instrument
4
123
2012
Justeringar för poster som inte ingår i
kassaflödet
Uppskjutna skatter
445
2011
Den löpande verksamheten
Resultat från övriga värdepapper
och fordringar som är anläggningstillgångar
Erhållna/lämnade koncernbidrag
Not
Övriga ej likvidpåverkande poster
Kassaflöde från den löpande
­verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
63
–158
–1 194
15
–756
–124
–493
–1 035
–76
–35
123
408
–1 202
–786
Förändring i rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande
verksamheten
Investeringsverksamheten
Aktier och andelar samt långfristiga placeringar, netto
–521
–462
Ökning av långfristiga fordringar,
­koncernföretag
2 428
–3 316
Kassaflöde från investerings­
verksamheten
1 907
–3 778
Utdelning
–254
–260
Upptagande av kort- och långfristiga
lån
4 021
5 173
Amortering av kort- och långfristiga
lån
Finansieringsverksamheten
66 STENA AB 2012
–4 216
–248
Övriga finansieringar
–260
–101
Kassaflöde från finansierings­
verksamheten
–709
4 564
Förändring av likvida medel
–4
0
Likvida medel vid årets början
4
0
Likvida medel vid årets slut
0
0
Moderbolagets
BALANSRÄKNING
31 december
MSEK
Not
2011
31 december
2012
Tillgångar
1
Totalt materiella
­anläggningstillgångar
1
9
9
15 351
15 651
10 254
7 392
Långfristiga värdepapper
10
4
188
Övriga långfristiga tillgångar
10
500
478
Totalt finansiella
­anläggningstillgångar
26 109
23 709
Totalt anläggnings­tillgångar
26 110
23 709
Kortfristiga fordringar,
­koncernföretag
Övriga fordringar
Totalt kortfristiga fordringar
2012
Aktiekapital, 50 000 aktier
5
5
Reservfond
2
2
Totalt bundet eget kapital
7
7
12 828
12 528
12
Balanserat resultat
Årets resultat
62
361
Totalt fritt eget kapital
12 890
12 889
Summa eget kapital
12 897
12 896
6 254
5 154
Långfristiga skulder
Skuld till kreditinstitut
13
Obligationslån
14
Långfristiga skulder till
­koncernbolag
Omsättningstillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2011
Eget kapital
Inventarier
Långfristiga fordringar,
­koncernföretag
Not
Eget kapital och skulder
Anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
MSEK
11
6 178
Övriga långfristiga skulder
760
1 599
48
89
Totalt långfristiga skulder
27
35
Kortfristiga skulder
835
1 723
Obligationslån
Totalt omsättnings­tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till koncernföretag
835
26 945
1 723
25 432
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
­förutbetalda intäkter
7
8
12 439
10 349
14
Leverantörsskulder
Kassa och bank
5 187
15
Totalt kortfristiga skulder
Summa eget kapital
och skulder
838
6
11
1 375
1 179
75
5
153
154
1 609
2 187
26 945
25 432
Ställda säkerheter
16
inga
inga
Ansvarsförbindelser
16
22 400
20 636
STENA AB 2012 67
MODERBOLAGET
Moderbolagets
EGET KAPITAL – SAMMANSTÄLLNING
ÖVER FÖRÄNDRINGAR
MSEK
Eget kapital 31 december 2010
Aktiekapital
Bundna
reserver
Fritt eget kapital
Totalt
5
2
13 082
13 089
–240
–240
–14
–14
Utdelning
Överföring till stiftelse
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2011
5
2
Utdelning
62
12 890
12 897
–260
–260
Överföring till stiftelse
–14
–14
Återbetalning av kapitaldelen i koncernbidrag
–88
–88
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2012
68 STENA AB 2012
62
5
2
361
361
12 889
12 896
Moderbolagets
NOTER
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK).
Redovisningsprinciper, se not 1 till koncernenräkenskaperna.
1. NETTOOMSÄTTNING
Nettoomsättningen i moderbolaget avser främst utförda tjänster för
dotterbolag.
Moderbolagets omsättning uppgick till 149 (124), varav 94% (97%)
avsåg koncernföretag.
2. ADMINISTRATIONSKOSTNADER
I administrationskostnaderna ingår ersättning till revisorer m fl med
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets
totalt 16 (17) varav 5 (6) avser revision utförd av KPMG och 3 (5) avser
revisor att utföra samt råd­givning eller annat biträde som föranleds av
andra bolag. Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovis-
iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana
ningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
3. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
Under 2012 erhölls en utdelning från Stena International Sarl uppgå-
Under 2011 erhölls en utdelning från Stena Fastigheter AB upp­
ende till MSEK 1 137. Stena AB:s innehav i aktier i dotter­bolag valuta­
gående till MSEK 190. Stena AB:s innehav i aktier i dotterbolag valuta­
säkras och en vinst uppgående till MSEK 136 gjordes under 2012.
säkras och en förlust uppgående till MSEK –74 gjordes under 2011.
4. R ESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR
SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
1 januari–31 december
MSEK
Orealiserat resultat för finansiella instrument
2011
2012
11
14
Kursdifferenser
–86
Ränteintäkter
434
195
Totalt
445
123
Av moderbolagets ränteintäkter avser MSEK 180 (434) koncernföretag.
STENA AB 2012 69
MODERBOLAGET
5. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE POSTER
Av moderbolagets ränteintäkter avser 51 (54) koncernföretag.
6. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Räntekostnader
–631
–589
Kursdifferenser
Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader
Övriga finansiella kostnader
Totalt
126
–19
–8
–2
–1
–652
–472
Av moderbolagets räntekostnader avser –139 (–157) koncernföretag.
7. KONCERNBIDRAG
Bolaget har under 2012 mottagit koncernbidrag om MSEK 200 från Stena Fastigheter AB och lämnat MSEK 650 till Stena Don AB och MSEK 300 till
AB Stena Finans. Bolaget har under 2011 mottagit koncernbidrag om MSEK 100 från Stena Rederi AB och MSEK 120 från Stena Fastigheter AB.
8. SKATTER
1 januari–31 december
MSEK
2011
2012
Resultat före skatt
125
203
Uppskjuten skatt
–63
158
Total redovisad skatt
–63
158
Skatt enligt gällande skattesats
–33
–53
Ej avdragsgilla kostnader
–16
–5
50
300
–64
–92
Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats fördelas
enligt följande
Ej skattepliktiga intäkter avseende erhållen utdelning
Ej skattepliktigt/avdragsgillt resultat aktier
Effekt av ändrad skattesats
Redovisad skatteintäkt/skattekostnad
70 STENA AB 2012
–
8
–63
158
9. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
31 december
MSEK
Org.nr
Stena Rederi AB
AB Stena Finans
Antal
1000-tal
Bokfört
värde
2011
Bokfört
värde
2012
590
Säte
Ägarandel %
556057–8360
Göteborg
100
25
590
556244–5766
Göteborg
100
500
550
550
Stena Fastigheter AB
556057–3619
Göteborg
100
119
2 735
2 935
Stena Adactum AB
556627–8155
Göteborg
100
500
1 614
1 714
Luxemburg
100
4 768
9 862
9 862
15 351
15 651
Stena International S.a.r.l
Totalt andelar i koncernföretag
Stena AB har lämnat aktieägartillskott om MSEK 100 till Stena Adactum AB och MSEK 200 till Stena Fastigheter AB.
Dotterföretagens innehav
Moderbolaget har följande långfristiga fordringar på
i större koncernföretag
­koncernföretag
Säte
Ägarandel
%
Stena Bulk AB
Göteborg
100
Stena Rederi AB
719
Stena Line Scandinavia AB
Göteborg
100
AB Stena Finans
5 173
Stena Line Holding BV
Holland
100
Stena Adactum AB
1 500
Stena Holland BV
Holland
100
Stena Line Ltd
Storbritannien
100
Totalt långfristiga fordringar koncernföretag
7 392
Stena Drilling (Holdings) Ltd
Storbritannien
100
Stena Ferries Ltd
Storbritannien
100
Stena Ropax Ltd
Storbritannien
100
Stena Switzerland AG
Schweiz
100
Stena Maritime AG
Schweiz
100
En fullständig lista över koncernens samtliga bolag inlämnas
MSEK
31 december, 2012
Bokfört värde
Ingående bokfört värde
10 254
Nyupptagna fordringar
5 173
Amorteringar
–7 994
Kursdifferenser
–41
Utgående bokfört värde
7 392
till Bolagsverket.
STENA AB 2012
71
MODERBOLAGET
10. ÖVRIGA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Långfristiga värdepapper
MSEK
Ingående bokfört värde
4
Omklassificering
184
Utgående bokfört värde
188
Värdepapperna avser långfristiga innehav av börsnoterade aktier (se not 14 i koncernräkenskaperna).
Övriga långfristiga tillgångar
Uppskjutna
skattefordringar
Andra
långfristiga
fordringar
Andra
långfristiga
värdepapper
Aktiverade
kostnader
Totalt
Ingående bokfört värde
274
7
190
29
500
Tillkommit
158
1
MSEK
Marknadsvärdering
Omklassificering
159
16
16
–184
–184
Avgått
Utgående bokfört värde
432
8
22
–13
–13
16
478
Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade aktier, se not 15 koncernens bokslut. Aktiverade kostnader avser kostnader för upp­
tagande av obligationslån. Dessa kostnader periodiseras över lånens beräknade återstående löptid. Se not 6. Kortfristig del uppgår till MSEK 13 (15).
11. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
31 december
MSEK
2011
2012
Förutbetalda kostnader
10
18
Upplupna ränteintäkter
16
17
Övriga upplupna intäkter
Totalt
1
27
12. EGET KAPITAL
För uppgift om överföring till stiftelse, se ”Koncernens egna kapital – sammanställning över förändringar” i koncernräkenskaperna.
72 STENA AB 2012
35
13. SKULD TILL KREDITINSTITUT
Beloppet avser i sin helhet utnyttande av kreditfacilitet. För uppgift om utnyttjade av kreditfaciliteten garanterad av Svenska Exportkreditnämnden se
not 24 i koncernräkenskaperna.
14. OBLIGATIONSLÅN
För uppgift om obligationslån, se not 25 till koncernenräkenskaperna.
15. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
31 december
MSEK
Upplupna räntekostnader
Upplupna semesterlöner och sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Totalt
2011
2012
136
140
10
11
7
3
153
154
16. STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
31 december
MSEK
Borgensförbindelser, dotterbolag
Borgensförbindelser, övriga
Totalt
2011
2012
21 822
19 911
578
725
22 400
20 636
17. PERSONAL
För uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för anställda, se not 33 till koncernenräkenskaperna.
STENA AB 2012 73
MODERBOLAGET
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (TSEK)
Balanserad vinst
12 527 582
Årets resultat
360 741
Fritt eget kapital
12 888 323
Styrelsen föreslår
att till aktieägarna utdelas
189 000
att som kvarstående vinstmedel balanseras
12 699 323
Totalt
12 888 323
Göteborg den 29 april 2013
Lennart Jeansson
Styrelsens ordförande
Gunnar Brock
Dan Sten Olsson
Verkställande direktör
Anne-Marie Pouteaux
Christian Caspar
Styrelseledamot StyrelseledamotStyrelseledamot
Lars Westerberg
Styrelseledamot
ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant
Jörgen Lorén
Min revisionsberättelse har avlämnats den 29 april 2013
Thomas Thiel
Auktoriserad revisor
KPMG AB
74 STENA AB 2012
Jens Ole Hansen
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i Stena AB (publ), org. nr 556001-0802
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Stena
AB (publ) för år 2012.
ningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av
dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder,
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolags­styrnings­
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att
rapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens
upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredo-
övriga delar.
visningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild
enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av
rapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyr­nings­
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen
och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga
Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst
eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
Revisorns ansvar
för Stena AB (publ) för år 2012.
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-
Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
fande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen
direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis
Revisorns ansvar
om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredo­
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till disposi­
visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
tioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis-
grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed
ningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter
i Sverige.
eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner
interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredo­
beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrelsens moti-
visningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte
verade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna
att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effek-
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver
tiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en
min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat
utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergri-
ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelse­
pande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
ledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
Uttalanden
årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-
bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012
valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovis­
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 29 april 2013
Thomas Thiel
Auktoriserad revisor
STENA AB 2012 75
MODERBOLAGET
FEM ÅR I SAMMANDRAG
MSEK
Totala intäkter
2009
2010
2011
2012
27 388
26 472
27 812
27 150
27 968
EBITDA exklusive försäljning av anläggningstillgångar
6 501
7 238
7 073
6 512
7 022
Rörelseresultat
4 372
4 002
3 558
4 578
3 363
Resultat från andelar i intresseföretag
Resultat före skatt
(80)
24
131
60
18
1 378
2 344
2 680
2 779
1 739
40 708
Fartyg
24 391
27 257
28 753
34 185
Förvaltningsfastigheter
23 320
24 040
24 148
25 753
26 658
Andra anläggningstillgångar
33 136
28 591
29 842
27 494
27 007
Likvida medel och kortfristiga placeringar
6 524
4 877
5 792
4 255
3 676
Andra omsättningstillgångar
9 998
7 440
6 403
6 909
7 446
31 025
32 829
33 505
34 645
35 401
3 296
3 042
2 580
2 332
1 667
55 430
48 952
52 176
52 382
56 939
7 618
7 382
6 677
9 237
11 488
97 369
92 205
94 938
98 596
105 495
Eget kapital inklusive uppskjutna skatter
Andra reserver
Andra långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Totala tillgångar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
5 381
7 084
5 065
4 895
5 034
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–7 397
–6 456
–9 681
–5 579
–11 553
Kassaflöde från/använd i finansieringsverksamheten
2 714
–907
5 151
559
6 489
Förändring av likvida medel
723
–248
482
–78
–6
Antal anställda, genomsnitt
9 741
10 236
9 847
10 242
10 565
102
91
91
106
117
Antal fartyg1)
1) Inklusive ägda och inchartrade fartyg.
76 STENA AB 2012
2008
Årsöversikten och årsredovisningen kan beställas genom [email protected] eller
laddas ner från www.stena.com
Solberg.
Foto och bild: Katja Andersson, Dan Ljungsvik, Peter Mild, Per-Anders Hurtigh, Johan Palmborg med flera.
Tryck: Falk Graphic.
OMTANKE NÄR VÄLMÅENDE, INNOVATIONSKRAFT
OCH UTFÖRANDE SAMT ÄR GRUNDEN FÖR ALLT VI GÖR
Stena AB (publ)
405 19 Göteborg
Telefon 031-85 50 00
www.stena.com