Transcript Årsredovisning 2010 - Bilia

Årsredovisning
2010
Innehåll
Förvaltningsberättelse
Rapport över totalresultat för koncernen
Rapport över finansiell ställning för koncernen
Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen
Rapport över kassaflöden för koncernen
Noter till de finansiella rapporterna koncernen
1
7
9
11
12
13
Resultaträkning för moderbolaget
Rapport över totalresultat för moderbolaget
Balansräkning för moderbolaget
Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget
Kassaflödesanalys för moderbolaget
Noter till de finansiella rapporterna moderbolaget
51
51
52
54
55
56
Underskrifter
Revisionsberättelse
Femårsöversikt
Definitioner
Bilia-aktien
Data per aktie
Styrelse
Bolagsstyrningsrapport
Koncernledning
Årsstämmoinformation
Bolagsordning
66
67
68
70
71
72
74
76
79
80
81
Denna information har avlämnats enligt lag
om Värdepappersmarknaden den 22 mars 2011.
Förvaltningsberättelse
Koncernen och moderbolaget
Styrelsen och verkställande direktören i Bilia AB (publ), organisationsnummer 556112-5690, får härmed avge årsredovisning
och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010.
Allmänt om verksamheten
Bilia-aktien
Bilia är Nordens största bilkedja med en ledande position inom
service och försäljning av personbilar och transportbilar samt
tilläggstjänster. Koncernen har 98 anläggningar i Sverige, Norge
och Danmark samt en internetbaserad auktionssajt i Sverige,
Netbil.
Bilias vision är att vara branschens bästa servicebolag med målet
att ha de mest nöjda kunderna i bilhall, butik och verkstad. Kunden
ska alltid uppleva mötet med Bilia som positivt. Bilia har ett väl
utvecklat sortiment av tjänster och produkter inom Serviceaffären,
som omfattar verkstadstjänster, reservdelar, butiksförsäljning och
försäljning av drivmedel. Bilia utvecklar kontinuerligt nya tjänster
och servicekoncept som ska förenkla bilägandet för kunderna. Fordonsaffären omfattar försäljning av nya och begagnade personbilar,
transportbilar, kundfinansiering och tilläggstjänster. Bilia säljer
personbilar från Volvo, Renault, Ford, Hyundai, Dacia, Honda,
BMW och Mini samt transportbilar från Renault, Ford och Hyundai
samt motorcyklar från BMW.
Det totala antalet aktier i bolaget uppgår per den 31 december
2010 till 24 883 946 stycken. Samtliga utgivna aktier är av serie
A. Det finns även möjlighet att utge B-aktier enligt bolagsordningen
men så har inte skett. Alla utgivna aktier äger samma rätt i bolaget
och berättigar till en röst på bolagsstämman. Bilias aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm och kan här överlåtas fritt, inom
börsens ramar.
Bilia saknar kännedom om eventuella aktieägaravtal mellan
Bilias aktieägare.
Årsstämman 2010 bemyndigade styrelsen att återköpa egna
aktier förutsatt att det egna innehavet inte överstiger 10 procent av
det totala antalet aktier i bolaget.
Vid väsentliga förändringar i bolagets ägarstruktur som påverkar
förutsättningarna eller arbetsinnehållet väsentligt har VD och
ekonomidirektören i Bilia AB samt 5 högre chefer i dotterföretagen rätt att lämna sina tjänster och erhålla 24 månadslöner, varav
avräkning från eventuell ny tjänst ska ske under de sista 12 månaderna. Samma rätt till ersättning föreligger även vid uppsägning
från bolagets sida. Bilias service- och återförsäljaravtal innehar
alla klausuler av innebörden att avtalet kan komma att sägas upp
om bolaget överlåts till en ny ägare som inte själv är auktoriserad
återförsäljare eller verkstad av samma märke. Klausulerna kan
dock inte tillämpas så länge Bilia är marknadsnoterat.
Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för
Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia
Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att
utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.
Nyckeltal
Koncernen
Nettoomsättning, Mkr
2010
2009
2008
14 280
16 257
13 700
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr
483
206
–16
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %
3,0
1,5
–0,1
Rörelseresultat, Mkr
497
146
–57
Resultat före skatt, Mkr
487
116
–139
Årets resultat, Mkr
407
114
–110
Avkastning på sysselsatt kapital, %
23,9
8,2
–0,6
Avkastning på eget kapital, %
25,7
8,6
–8,0
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr
0,17
0,15
0,67
Kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr
98
522
383
Soliditet, %
34
30
23
16:50
5:45
–5:35
Resultat per aktie, kr
Eget kapital per aktie, kr
Antal anställda 31 december
70
59
60
3 279
3 290
3 553
Bilia Årsredovisning 2010
1
forts Förvaltningsberättelse
Viktiga händelser under året
• Avtal träffades den 1 oktober om försäljning av en fastighet i
Mölndal. Försäljningen, som genomfördes i december månad,
resulterade i en vinst efter skatt på 16 Mkr.
• Avtalet med HQ Bank AB om att vara likviditetsgarant i bolagets
aktie upphörde den 1 juli 2010.
Händelser efter balansdagen
Bilia förvärvade samtliga aktier i BMW-återförsäljaren Bilcentralen i Stockholm AB med tillträde den 3 januari 2011.
Avtal träffades den 1 mars 2011 om förvärv av AB Wilhelm
Kindwalls verkstadsrörelse i Hammarby. Bilia tillträder verksamheten i april 2011.
Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för
Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia
Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att
utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.
Omsättning och resultat
Nettoomsättningen uppgick till 16 257 Mkr (13 700). För jämförbara verksamheter och justerat för valutakursförändringar
ökade nettoomsättningen med cirka 2 530 Mkr eller med 18
procent. Ökningen är främst hänförlig till högre försäljning av
nya bilar.
Rörelseresultatet uppgick till 497 Mkr (146). Jämförelsestörande poster har påverkat resultatet med 14 Mkr (–60). Exkluderas
jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 483 Mkr
(206). Resultatförbättringen är främst hänförbar till ökad försäljning av nya bilar och service samt till högre marginal vid försäljning
av begagnade bilar. Kostnaderna ökade underliggande med 142
Mkr, eller med 6 procent, men var i relation till nettoomsättningen
1,7 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Resultatet har
belastats med bonus till medarbetare med 44 Mkr (0).
Jämförelsestörande poster uppgick till 14 Mkr (–60) och avser
vinst vid försäljning av fastighet med 16 Mkr, ändrad pensionsplan
i Norge med 7 Mkr och nedskrivning av mark i Danmark med –9
Mkr. I föregående års resultat ingår strukturkostnader med –35
Mkr och kostnader för tvister med –25 Mkr.
Finansnettot uppgick till –10 Mkr (–30). Resultatandel från det
indirekta aktieinnehavet i Volvofinans Bank AB ingår med 23 Mkr
(18). Resterande förbättring är hänförbar till lägre genomsnittlig
nettolåneskuld.
Årets skatt uppgick till –80 Mkr (–2). Skatten har påverkats av
en omvärdering av underskottsavdrag, vilket resulterat i en ökad
skattefordran och lägre skattekostnad med 39 Mkr (24).
Årets resultat uppgick till 407 Mkr (114) och resultat per aktie
till 16:50 kronor (5:45). Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt med 3 Mkr.
Resultatanalys, koncernen
Koncernen, Mkr
Rörelseresultat exklusive
jämförelsestörande poster
2010
2009
483
206
16
—
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter
Ändring av pensionsplan i Norge
7
—
Strukturkostnader m m
—
–35
Nedskrivning av mark i Danmark
–9
—
Tvister
—
–25
Rörelseresultat
497
146
Resultat före skatt exklusive
jämförelsestörande poster
473
176
16
—
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter
Ändring av pensionsplan i Norge
7
—
Strukturkostnader m m
—
–35
Nedskrivning av mark i Danmark
–9
—
Tvister
—
–25
487
116
Resultat före skatt
2
Bilia Årsredovisning 2010
Personbilar uppdelat på Service- respektive Fordonsaffären
Service- och Fordonsaffären
Rörelseresultat, Mkr
Nettoomsättning, Mkr 2)
Serviceaffären 1)
Fordonsaffären
1)
Rörelsemarginal, %
2010
2009
2008
2010
2009
2008
2010
2009
2008
5 066
4 769
4 940
383
289
251
7,6
6,1
5,1
11 902
9 479
9 982
142
–37
–225
1,2
–0,4
–2,2
Service omfattar verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel inom personbilsverksamheten. ­Försäljning av
nya och begagnade fordon samt kundfinansiering ingår i Fordonsaffären.
2) I nettoomsättningen har inga elimineringar gjorts för intern omsättning.
1)
Andel av Personbilars
nettoomsättning, %
Andel av Personbilars
anställda, %
Service, 30 (33)
Service, 80 (82)
Fordon, 70 (67)
Fordon, 20 (18)
Tillväxt Service, %
Tillväxt Fordon, %
25
20
15
10
5
0
–5
25
20
15
10
5
0
–5
–10
–15
08
09
10
Antal nya fordon 1)
Leveranser
Orderstock
2008
2010
2009
2008
400 000
25 112 17 899
18 690
4 496
3 220
1 330
300 000
200 000
5 683
4 627
5 906
1 258
799
473
Danmark
4 384
3 103
4 749
308
202
171
35 179 25 629
29 345
6 062
4 221
1 974
1)
100 000
0
Avser personbilar, transportbilar och motorcyklar.
Nyckeltal
10
Nya personbilar
2009
Norge
Totalt
09
Totalmarknad
2010
Sverige
08
Sverige
Nettoomsättning, Mkr
2010
2009
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
2008
Rörelseresultat, Mkr
2009
2008
2010
2009
Danmark
Avkastning på
operativt kapital , %
Rörelsemarginal, %
2010
Norge
2008
2010
2009
2008
Sverige
10 456
8 357
8 775
401
241
103
3,8
2,9
1,2
36,7
29,1
7,7
Norge
4 281
3 926
3 803
110
49
–28
2,6
1,3
–0,7
28,1
11,3
–3,6
Danmark
Totalt
1 523
1 411
1 687
14
–38
–49
1,0
–2,7
–2,9
5,6
–11,2
–10,7
16 260
13 694
14 265
525
252
26
3,2
1,8
0,2
30,1
15,8
0,3
Bilia Årsredovisning 2010
3
forts Förvaltningsberättelse
Investeringar och avyttringar
Investeringar och avyttringar uppgick netto till 102 Mkr (45).
Ersättningsinvesteringar representerade 24 Mkr (15), expansionsinvesteringar 24 Mkr (13), miljöinvesteringar 1 Mkr (1), investeringar i ny- och tillbyggnad fastigheter 37 Mkr (10) och finansiell
leasing 16 Mkr (6).
Finansiell ställning
Balansomslutningen ökade under året med 361 Mkr till 5 078 Mkr.
Ökningen är främst hänförbar till högre lager av nya bilar.
Kassaflödet efter nettoinvesteringar uppgick till –134 Mkr (585).
Nettolåneskulden ökade med 83 Mkr till 297 Mkr.
Eget kapital ökade med 314 Mkr och uppgick till 1 739 Mkr.
Soliditeten uppgick till 34 procent (30).
inom Bilia. Utbildningsverksamheten syftar till att höja kompetensen inom specifika områden, stärka företagskulturen med Bilias
vision och kärnvärden och samtidigt bidra till ett erfarenhetsutbyte
och ett breddat kontaktnät för Bilias medarbetare.
Bilia arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön vid
koncernens anläggningar. En bra arbetsmiljö förbättrar förutsättningen för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade. I
verkstäderna handlar det om att skapa miljöer som är ljusa, luftiga,
rena och fria från buller.
Bilia mäter medarbetarnas trivsel i företaget i återkommande
undersökningar, där resultatet redovisas och eventuella åtgärder
diskuteras i berörda arbetsgrupper.
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 3 011
personer (3 038), varav 1 915 i Sverige (1 884). Antalet anställda
uppgick den 31 december 2010 till 3 279 personer (3 290).
Finansiella mål
Bilias övergripande finansiella mål är att uppnå:
• en rörelsemarginal på minst 2,2 procent
• en avkastning på sysselsatt kapital på minst 14 procent
• en avkastning på eget kapital på minst 15 procent.
• en tillväxt på 5–10 procent.
Mål och måluppfyllelse
Rörelse-
marginal, %
Avkastning på
sysselsatt kapital, %
4
3
Mål,
minst
2,2 %
2
1
0
–1
08
09
10
Avkastning på
eget kapital, %
25
20
15
10
5
0
–5
–10
09
Mål,
minst
14 %
08
09
10
Total tillväxt, %
Mål,
minst
15 %
08
25
20
15
10
5
0
–5
10
20
15
10
5
0
–5
–10
Mål,
5–10 %
08
09
10
Personal
Kompetenta och motiverade medarbetare, som är beredda att
utvecklas och gripa in när det behövs, är en förutsättning för att
Bilias kunder ska bli nöjda och lojala, vilket är avgörande för att
Bilia ska fortsätta vara framgångsrikt.
Grunden för medarbetarnas kompetensutveckling är de utvecklingssamtal som varje medarbetare har med sin närmaste chef
minst en gång per år. Medarbetarsamtalet utgår från den enskildes
kompetens och behov. Tillsammans tar man fram en plan som ska
skapa förutsättningar för personlig utveckling, arbetsglädje och
effektivitet i det dagliga arbetet.
Bilia Academy är namnet på koncernens interna utbildningsenhet,
som startades 2001. Bilia Academy genomför fortlöpande inventeringar av utbildningsbehovet och sätter därefter samman skräddarsydda utbildningar riktade mot målgrupper med olika befattningar
4
Bilia Årsredovisning 2010
Fördelning anställda Fördelning anställda Åldersstruktur,
per funktion, %
per land, %
antal anställda, %
Försäljning, 19 (17)
Verkstad, 58 (59)
Reservdelar, 15 (15)
Administration, 8 (9)
Sverige, 66 (64)
Norge, 23 (24)
Danmark, 11 (12)
Nyckeltal
<29 år, 24 (25)
30–49 år, 48 (47)
50–60 år, 22 (21)
≥61 år, 6 (7)
2010
2009
2008
Medelantalet anställda
3 011
3 038
3 304
Omsättning per medelantalet
anställda, Tkr
5 399
4 510
4 322
Förädlingsvärde per
medelantalet anställda, Tkr
782
671
569
Resultat före skatt per
medelantalet anställda, Tkr
162
38
–42
41
41
42
Medelålder
Riktlinjer för ersättning till ledande
­befattningshavare
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut.
Till ledningen har årsstämman för 2010 beslutat om följande
riktlinjer avseende ersättning.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner
och pension. Med andra ledande befattningshavare avses ekonomidirektören i Bilia AB, VDn i Bilia Personbilar AB och VDn i Bilia
Personbil as (Norge). För koncernledningens sammansättning se
not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares
ersättningar samt Koncernledning sidan 79.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i
proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För
verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad
till 2 Mkr. För andra ledande befattningshavare är den rörliga
ersättningen maximerad till 43 procent av grundlönen. Den rörliga
ersättningen baseras på resultatmål och individuellt uppsatta mål.
Premiebaserade pensionsförmåner samt övriga förmåner till
verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår
som del av den totala ersättningen.
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2011 att ersättningsprinciperna enligt ovan även ska gälla fram till årsstämman 2012.
Produkternas konkurrenskraft
Efterfrågan på Bilias produkter och tjänster påverkas av svängningar i konjunkturen. I lågkonjunktur väljer en del kunder att
avvakta med bilköp. Faktorer som påverkar marknads­u tvecklingen
är bland annat arbetsmarknadens situation, aktiemarknadens
utveckling, kundernas möjligheter att erhålla finansiering, ränteläge
och drivmedelspris. Positioneringen av Bilia som ett servicebolag
stabiliserar resultatutvecklingen. Samarbetet med Volvofinans
Bank AB och motsvarande bilfinansieringsföretag är positivt för
Bilia och stabiliserar även resultatutvecklingen eftersom en del av
den finansiella vinsten realiseras under flera år. Serviceaffären är
mindre konjunkturkänslig än Fordonsaffären, eftersom bilar kräver
service och reparationer oavsett konjunkturläge. En djup lågkonjunktur påverkar dock även Serviceaffären.
Bilia är beroende av att koncernens affärspartners utvecklar
konkurrenskraftiga produkter. Volvo, som är den enskilt viktigaste
affärspartnern för Bilia, lanserade under 2010 nya S60 och V60.
Samtliga leverantörer har utvecklat och kommer att utveckla nya
produkter med miljöprofil och bränslesnåla motorer. Volvo har
lanserat en serie miljöbilar under beteckning DRIVe. Bilarna har
både låga utsläppsvärden och låg bränsleförbrukning. Dessutom
utvecklar Volvo C30 som elbil. En testflotta kommer att sättas i
bruk under 2011.
Ford har utvecklat en serie bränslesnåla modeller under beteckningen ECOnetic. Under början av 2011 lanserades nya modeller av
C-Max och Grand C-Max. Den viktigaste nyheten under 2011 blir
nya Focus, som är märkets volymsäljare på våra marknader.
Renault satsar på elbilar och Bilia kommer redan under 2011
starta försäljningen av både personbilar och transportbilar som helt
drivs med el. Starten sker i Danmark. I transportbilsprogrammet
från Renault har nya Master tagits emot mycket väl bland kunderna.
Hyundai har snabbt förändrat sitt modellprogram och Bilia har
nu ett bra utbud av miljöbilar även från denna tillverkare. Den lilla
SUVen ix35, som kom under året, har blivit mycket efterfrågad.
Nyheterna under 2011 är främst de nya modellerna i20 och i40.
Den sistnämnda kommer nu även i kombiutförande.
BMWs EfficientDynamics-program har rönt stor uppmärksamhet och BMW har lyckats kombinera en premiummärkesstrategi
med en miljöprofil. Lanseringen av nya 5-serien och nya X3 under
2010 blev båda succéartade, med långa leveranstider som följd.
Kunderna väntar dock tålmodigt på sina bilar.
Representationsförutsättningar
Utveckling av egna tjänster
Bilias kärnverksamhet består av distribution och service av
personbilar och transportbilar i Sverige, Norge och Danmark.
Avtals­villkoren med de tillverkare som auktoriserat Bilia som sin
representant har bas i EUs gruppundantag för motorfordonsbranschen och motsvarande nationella regleringar som reglerar
konkurrensen inom EU. Nuvarande EU-regler, som trädde i
kraft den 1 oktober 2002, har syftat till att sätta konsumenten i
centrum och att uppmuntra till ökad konkurrens i distributionsoch eftermarknadsledet. Detta förhållande har typiskt sett varit
gynnsamt för Bilias kunder och för Bilia, som inom ramen för
gällande avtal med tillverkarna, systematiskt sökt möjligheter att
utnyttja sin storlek och starka marknadsposition till att utveckla
verksamheten, till exempel vid inköp och genom att söka flermärkesrepresentation. I juni 2010 ändrades konkurrensreglerna för
eftermarknaden men förändringarna förväntas inte få någon direkt påverkan på Bilias verksamhet. I juni 2013 upphör nuvarande
gruppundantag för nybilsförsäljning att gälla vilket innebär att
det inte kommer att finnas någon konkurrensrättslig särreglering
för nybilsförsäljning inom EU. Förändringar av regelverket kan
leda till ändrade förutsättningar för Bilia beroende av huruvida
tillverkare eller general­agenter väljer att påkalla omförhandling
av gällande avtal samt i vilken omfattning. Det föreligger alltid
en risk att en tillverkare eller en generalagent väljer att återkalla auktorisationen och säga upp avtalen eller till och med kan
komma på obestånd med åtföljande osäkerheter i marknaden som
följd.
För att upprätthålla och stärka konkurrenskraften, krävs att Bilia
utvecklar tjänster som är tilltalande för kunderna. Bilias förmåga
att utveckla nya tjänster bidrar även till att stärka leverantörernas
varumärken. Utvecklingen är resurskrävande. Bilia bedömer att
koncernen har den storlek, struktur och finansiella styrka som krävs
för att ligga i framkant av tjänsteutvecklingen.
Risker
Bilias verksamhet förknippas med risker. Vissa faktorer kan Bilia
påverka medan andra ligger utanför koncernens kontroll. Ambitionen är dock att tidigt identifiera hot och möjligheter för att snabbt
vidta åtgärder och därmed kunna parera utvecklingen.
Marknadsutveckling
Nyckelpersoner
För att kunna utvecklas ytterligare som ett servicebolag och
därmed uppnå tillväxt och lönsamhet, krävs att Bilia kan attrahera
och utveckla kompetenta medarbetare, såväl ledning som övrig
personal. Bilia är en arbetsgivare som strävar efter att stimulera
personliga framsteg genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter, individanpassade utbildningsprogram, bonusprogram och
delaktighet i koncernens utveckling. Det finns ingen garanti för att
Bilia i framtiden ska lyckas rekrytera eller behålla personer som är
nödvändiga för att bedriva och utveckla Bilias verksamhet.
För finansiella risker hänvisas till not 29 Finansiella risker och
riskhantering.
Miljö
Bilias miljöpolicy slår fast att koncernens tjänster och produkter
ska påverka naturen så lite som möjligt och därmed bidra till en
hållbar utveckling. Miljöarbetet ska utföras inom ramen för affärs­
idén och präglas av en helhetssyn där teknik, ekonomi och ekologi
vägs samman.
Bilia Årsredovisning 2010
5
forts Förvaltningsberättelse
Avfallssortering är ett prioriterat område. Miljöfarligt avfall
omhändertas enligt väl genomarbetade rutiner. Bilia har därutöver
system, egna eller tillsammans med samarbetspartners, för att ta
hand om och återvinna avfall från service och restprodukter från
skadereparationer. Bilias medarbetare utbildas i miljöfrågor och får
även fortlöpande miljöinformation. Samtliga av Bilias anläggningar
är miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Under verksamhetsåret har fyra nya miljömål satts upp. Bilia ska
verka för att minska utsläpp till mark, vatten och luft genom att
minska utsläpp från bland annat fordonstvättar. Bilia ska minska
användningen av energi och vatten, minska användningen av ändliga
resurser samt öka medvetenheten hos anställda och kunder.
Under 2011 ska samtliga anställda inom Bilia Personbilar AB
genomgå en miljöutbildning ”Bilias miljökörkort” med fokus på
Bilias roll ur miljösynpunkt.
Koncernen bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt
miljöbalken. I Sverige är totalt 71 anläggningar anmälningspliktiga,
varav 43 anläggningar på grund av bensinförsäljning där inga utsläpp får ske, 11 fordonstvättar på grund av utsläpp till vatten och
17 anläggningar på grund av utsläpp av lösningsmedel till luften. De
största tvättarna är Svanenmärkta. De anmälningspliktiga anläggningarna utgör en mindre del av Bilias totala verksamhet.
annat frågor om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning,
investeringar, fastigheter, förvärv och uppföljning av tvister.
Emissioner
Förslag till vinstdisposition
Under slutet av 2008 och början av 2009 tillfördes Bilia totalt
100 Mkr genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt
tillhörande emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till
teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kr per aktie.
Under 2010 har 590 372 teckningsoptioner utnyttjats för teckning
av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 11 Mkr. Utnyttjas
resterande teckningsoptioner ökar antalet utestående aktier med
575 309. Utöver dessa finns inga andra utestående instrument som
kan ge framtida utspädningseffekt. För vidare information se not 1
Väsentliga redovisningsprinciper, sidan 17. Anmälan om teckning av
aktier kan göras till och med den 5 januari 2016.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 936 Mkr,
disponeras enligt följande:
Ägarförhållanden
Bilia hade 23 723 aktieägare vid utgången av 2010, jämfört med
21 978 ett år tidigare. Andelen institutionellt ägande uppgick till
12,9 procent (16,0) och andelen utländskt ägande uppgick till 23,4
procent (14,2).
Bilias största aktieägare Investment AB Öresunds innehav
uppgick till 26,1 procent vid utgången av 2010. I övrigt finns ingen
aktieägare med ett innehav överstigande 10 procent. Näst störst
innehav har familjen Qviberg, där familjemedlemmarnas samlade
innehav uppgick till 8,6 procent.
Bolagsstyrningsrapport
Moderbolagets bolagsstyrningsrapport och de viktigaste inslagen
i koncernens system för internkontroll och riskhantering med den
finansiella rapporteringen återfinns på sidorna 76–78.
Moderbolaget
Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska planering,
finansiering, redovisning, information och affärsutveckling. Dessutom bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt
företag inom koncernen. Moderbolagets rörelseresultat uppgick till
–42 Mkr (–48).
Framtida utveckling
Bilia bedömer att den samlade totalmarknaden i Sverige, Norge och
Danmark under 2011 kommer att vara i nivå med 2010. Mot bakgrund av att Bilias resultat påverkas av flera olika faktorer utanför
bolagets kontroll, lämnas ingen resultatprognos. En genomgång av
de viktigaste resultatpåverkande faktorerna återfinns i känslighetsanalysen i not 29 Finansiella risker och riskhantering.
Mkr
Kontantutdelning, 12:00 kronor per aktie 1) 299
Överföres i ny räkning 637
Summa 936
1)
Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016.Vid
fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår utdelningen till 306 Mkr.
Styrelsens yttrande avseende föreslagen
­vinstutdelning
Vid årsstämman 2010 gavs ett nytt bemyndigande till styrelsen om
återköp, vilket inte utnyttjats. Bilias innehav av egna aktier uppgick
per den 31 december 2009 till 1 000 000 aktier. Aktierna har nedsatts under 2010 och innehavet per 31 december 2010 var således
0. Bilias aktier har kvotvärdet 10 kronor. Syftet med återköpen har
varit att optimera bolagets kapitalstruktur.
Koncernens egna kapital har beräknats med tillämpning av de redovisningsregler som gäller enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS). Moderbolagets egna kapital har beräknats med
tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation
RFR 2, Redovisning för juridisk person.
Föreslagen vinstutdelning består av en kontant utdelning om
12:00 kronor per aktie eller totalt 306 Mkr vid fullt utnyttjande av
teckningsoptionerna. Koncernens soliditet beräknas därefter uppgå
till cirka 28 procent.
Den föreslagna kontantutdelningen ligger i linje med Bilias utdelningspolicy vilken slår fast att minst 50 procent av årets vinst ska
delas ut till aktieägarna samt att Bilia vid var tid ska ha en optimal
kapitalstruktur.
Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital
efter föreslagen vinstutdelning kommer att vara tillräckligt stort i
relation till verksamhetens art, omfattning, risker och långivarnas
villkor. Styrelsen har även beaktat koncernens utveckling, likviditet,
investeringsplan samt konjunkturläge.
Styrelsens arbete
Godkännande av de finansiella rapporterna
Under 2010 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även
en gång per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en
agenda, tillsammans med fördjupande information om viktigare
ärenden, ut till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 mars 2011.
Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas
till efterföljande rapport över totalresultat och finansiell ställning
för koncernen med tillhörande kommentarer.
Uppgift om förvärv, överlåtelse samt innehav
av egna aktier
6
Bilia Årsredovisning 2010
Rapport över totalresultat för koncernen
Not
2010
2009
2, 3, 5
5, 10, 19
16 257
–13 532
2 725
13 700
–11 375
2 325
Mkr
Koncernen
Nettoomsättning
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
Övriga rörelseintäkter
6
30
30
10
9, 10
7, 10
3, 8
–1 847
–394
–17
497
–1 725
–393
–91
146
87
248
16
11
–120
23
–10
–296
18
–30
487
–80
407
116
–2
114
Övrigt totalresultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter
–30
5
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Andelar i intresseföretags resultat
Finansnetto
Resultat före skatt
Skatt
Årets resultat
12
Årets totalresultat
377
119
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
407
114
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
377
119
Resultat per aktie före utspädning
16:50
5:45
Resultat per aktie efter utspädning
Föreslagen utdelning per aktie
16:00
12:00
4:70
3:00
13
Resultat per aktie, kronor
Resultatanalys
Mkr
Rörelseresultat
Resultat före skatt
2010
2009
2010
2009
483
206
473
176
16
—
16
—
7
—
7
—
Strukturkostnader m m
—
–35
—
–35
Nedskrivning av mark i Danmark
–9
—
–9
—
Tvister
—
–25
—
–25
497
146
487
116
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster
Resultat vid försäljning av fastigheter
Ändring av pensionsplan i Norge
Redovisat resultat
Kommentar till rapport över totalresultat för koncernen
Nettoomsättning
Nettoomsättningen uppgick till 16 257 Mkr (13 700), en ökning
med 19 procent. Justeras nettoomsättningen för förvärv och
valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 2 530 Mkr
eller 18 procent. Det är den högre försäljningen av nya bilar som
är den främsta anledningen till ökningen. För fjärde kvartalet blev
motsvarande ökning 24 procent.
Serviceaffärens nettoomsättning ökade med 297 Mkr till 5 066
Mkr, en ökning med 6 procent. Justerat för förvärv och valutakurseffekter blev ökningen marginellt högre, 7 procent. I Sverige ökade
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
7
forts Kommentar till rapport över totalresultat för koncernen
nettoomsättningen med 8 procent (–5), i Norge med 6 procent (–5)
och i Danmark med 3 procent (–17).
Fordonsaffärens nettoomsättning uppgick till 11 902 Mkr
(9 479), en ökning med 26 procent. Justeras nettoomsättningen
för jämförbara enheter och valutakurseffekter blev ökningen 25
procent. I Sverige ökade nettoomsättningen med 31 procent (–14),
i Norge med 13 procent (–1) och i Danmark med 28 procent (–29).
Intäkter från kundfinansieringen var i stort sett oförändrad mot
föregående år, 293 Mkr (292). Underliggande ökade intäkter från
leasing med långfristiga avtal med 5 Mkr medan provisioner från
finansbolag minskade med 4 Mkr.
Rörelseresultatet
Koncernens rörelseresultat ökade med 351 Mkr till 497 Mkr. Rörelsemarginalen ökade med 2,0 procentenheter jämfört med 2009 och
uppgår nu till 3,1 procent.
Alla marknader i koncernen förbättrade resultatet mot föregående år. I Sveriges personbilsverksamhet ökade rörelseresultatet från
241 Mkr till 401 Mkr. I Norge uppgick rörelseresultatet till 110
Mkr (49) och i Danmark vändes förlusten på –38 Mkr från 2009 till
en vinst på 14 Mkr.
Serviceaffärens rörelseresultat ökade med 94 Mkr till 383 Mkr.
Förbättringen hänförs till högre försäljning och marginal, främst i
Sverige och Norge.
Fordonsaffärens rörelseresultat uppgick till 142 Mkr (–37).
Ökningen är främst hänförlig till ökad försäljning av nya bilar och
högre marginal vid försäljning av begagnade bilar. Lägre kostnader
i relation till omsättningen bidrog också till resultatförbättringen.
Serviceaffärens rörelsemarginal uppgick till 7,6 procent (6,1)
och Fordonsaffärens rörelsemarginal ökade från –0,4 procent till
1,2 procent. Fordonsaffärens leveranser ökade med 37 procent
(–13). Orderingången översteg leveranserna under året varför
orderstocken ökade med 44 procent till en av de högsta någonsin.
Jämförelsestörande poster
Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgick till
483 Mkr (206). Rörelsemarginalen ökade med 1,5 procentenheter
till 3,0 procent.
Jämförelsestörande poster har påverkat rörelseresultatet med
14 Mkr (–60). Posterna avser kostnader för ändrad pensionsplan i
Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i Danmark med 9 Mkr och
realiserad vinst vid försäljning av en rörelsefastighet i Mölndal med
16 Mkr. För 2009 avsåg jämförelsestörande poster åtgärdsprogram
med –35 Mkr och tvister –25 Mkr. Tvister hänförs till Pacta-målet
där förra årets resultat belastats med en förlikningskostnad på
23 Mkr.
Nettoomsättning, Mkr
Finansnetto, Mkr
Mkr
20 000
Mkr
0
–15
–30
–45
–60
–75
–90
15 000
10 000
5 000
0
08
09
10
Finansnetto
Finansnettot har kraftigt förbättrats och uppgick till –10 Mkr
(–30). Förbättringen är främst hänförlig till genomsnittligt lägre
nettolåneskuld under året. Resultatandel från indirekt innehav i
Volvofinans Bank AB ingår med 23 Mkr (18).
Resultat före skatt
Resultat före skatt uppgick till 487 Mkr (116), en ökning med 371
Mkr.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster har påverkat resultat före skatt med
14 Mkr (–60). Posterna avser kostnader för ändrad pensionsplan i
Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i Danmark med 9 Mkr och
realiserad vinst vid försäljning av en rörelsefastighet i Mölndal med
16 Mkr. För 2009 avsåg jämförelsestörande poster åtgärdsprogram
med –35 Mkr och tvister –25 Mkr. Tvister hänförs till Pacta-målet
där förra årets resultat belastats med en förlikningskostnad på
23 Mkr.
Årets skatt
Årets skatt uppgick till –80 Mkr (–2). Skatten har påverkats av en
omvärdering av underskottsavdrag, vilket resulterat i en ökad skattefordran och lägre skattekostnad med 39 Mkr (24). Bolagsskatten
är baserad på skattekostnaden i respektive land.
Årets resultat
Årets resultat uppgick till 407 Mkr (114). Det motsvarar ett resultat per aktie före utspädning på 16:50 kronor (5:45) beräknat på
ett vägt antal aktier. Efter utspädning blir resultat per aktie 16:00
kronor. Vinstmarginalen uppgick till 2,5 procent (0,8).
Årets totalresultat
Årets totalresultat uppgick till 377 Mkr (119). Under året har
valutakursförändringar i utländska verksamheter påverkat med –30
Mkr (5).
Nyckeltal
Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 23,9 procent (8,2).
Avkastningen på eget kapital ökade från 8,6 procent till 25,7
procent.
Jämförelsestörande poster
Avkastningen på sysselsatt kapital exklusive jämförelsestörande
poster uppgick till 23,2 procent (11,1).
Rörelseresultat exklusive
jämförelsestörande poster, Mkr
%
5
4
3
2
1
0
–1
Mkr
500
400
300
200
100
0
–100
08
09
10
08
09
10
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %
8
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Rapport över finansiell ställning för koncernen
Mkr
2010
2009
Immateriella rättigheter
97
114
Goodwill
90
92
187
206
102
177
0
0
Tillgångar
Not
4, 28, 31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
14
15
Byggnader och mark
Pågående nyanläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Leasingfordon
303
341
1 178
1 246
1 583
1 764
272
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
16
302
Finansiella placeringar
17, 28
5
6
Långfristiga fordringar
18
63
77
Uppskjutna skattefordringar
12
87
87
Summa anläggningstillgångar
457
442
2 227
2 412
1 822
1 346
Omsättningstillgångar
Varulager
Handelsvaror
19
Kortfristiga fordringar
Aktuella skattefordringar
12
13
10
Kundfordringar
20
698
623
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
21
147
131
Övriga fordringar
18
103
65
22, 29
68
130
1 029
959
2 851
2 305
5 078
4 717
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
3
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
9
Rapport över finansiell ställning för koncernen
Mkr
2010
2009
249
253
44
39
–25
5
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
1 471
1 128
Summa eget kapital
1 739
1 425
Eget kapital och skulder
Not
4, 28, 31
Eget kapital
Aktiekapital
Övrigt tillskjutet kapital
Reserver
Långfristiga skulder
Förlagslån
23, 29
100
100
Långfristiga räntebärande skulder
23, 29
110
107
Övriga långfristiga skulder
26
424
425
Avsättningar till pensioner
24
342
338
Övriga avsättningar
25
19
16
Uppskjutna skatteskulder
12
114
103
1 109
1 089
161
141
815
760
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
23, 29
Leverantörsskulder
Aktuella skatteskulder
27
8
Övriga skulder
26
680
779
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
27
535
492
Övriga avsättningar
25
12
23
Summa kortfristiga skulder
2 230
2 203
Summa skulder
3 339
3 292
5 078
4 717
3
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för koncernen
Ställda säkerheter
32
961
1 234
Eventualförpliktelser
32
3 943
3 776
Kommentar till rapport över finansiell ställning för koncernen
Koncernens balansomslutning ökade med 361 Mkr till 5 078 Mkr.
Ökningen är främst hänförlig till ökat nybilslager.
Finansiering
Nettolåneskulden uppgick till 297 Mkr (214), en ökning med 83
Mkr. Ökningen är hänförlig dels till ökad försäljning av nya bilar,
dels till stora leveranser från biltillverkarna i slutet av året, vilket
resulterat i ökad kapitalbindning.
Nettolåneskulden i relation till eget kapital uppgick till 0,17
gånger jämfört med 0,15 gånger föregående år.
Eget kapital
Eget kapital ökade med 314 Mkr till 1 739 Mkr (1 425). Årets totalresultat ingår med 377 Mkr och under året inlösta teckningsop-
10 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
tioner har ökat eget kapital med 11 Mkr. Utdelning till aktieägare
gjordes under året med 74 Mkr. För detaljer i förändringen i eget
kapital hänvisas till rapport över förändringar i eget kapital för
koncernen på sidan 11.
Nyckeltal
Omsättningshastigheten på sysselsatt kapital ökade under året
och uppgick till 7,3 gånger jämfört med 6,5 gånger föregående
år och kapitalets omsättningshastighet uppgick till 3,4 gånger
(2,9).
Soliditeten uppgick till 34 procent (30).
Eget kapital per aktie före utspädning uppgick till 69:90 kronor
(58:65) beräknat på 24 883 946 aktier (24 293 574).
Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen
Mkr
Övrigt
tillskjutet
kapital
Reserver,
omräkningsreserv
Balanserade
vinstmedel
inklusive
årets resultat
Totalt
eget kapital
Antal aktier
Aktiekapital
21 459 255
215
—
0
1 014
1 229
3 834 319
38
39
—
—
77
Årets resultat
—
—
—
—
114
114
Årets övrigt totalresultat
—
—
—
5
—
5
Summa årets totalresultat
—
—
—
5
114
119
Utgående eget kapital 2009-12-31
25 293 574
253
39
5
1 128
1 425
Ingående eget kapital 2010-01-01
25 293 574
253
39
5
1 128
1 425
590 372
6
5
—
—
11
–1 000 000
–10
—
—
10
—
—
—
—
—
–74
–74
Årets resultat
—
—
—
—
407
407
Årets övrigt totalresultat
—
—
—
–30
—
–30
Summa årets totalresultat
—
—
—
–30
407
377
24 883 946
249
44
–25
1 471
1 739
Ingående eget kapital 2009-01-01
Inlösta teckningsoptioner
Årets totalresultat
Inlösta teckningsoptioner
Nedsättning egna aktier
Utdelning (3:00 per aktie)
Årets totalresultat
Utgående eget kapital 2010-12-31
Övrigt tillskjutet kapital
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska
betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande
det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde föras till övrigt
tillskjutet kapital.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta
än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter
i svenska kronor. Eget kapitalposterna i utlandsverksamheter redovisas till anskaffningskurs.
Avstämning omräkningsreserv
Ingående omräkningsreserv
2010
2009
5
0
Valutakursdifferens
–30
5
Utgående omräkningsreserv
–25
5
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade
vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättning till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i
denna eget kapitalpost.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 11
Rapport över kassaflöden för koncernen
Mkr
Not
2010
2009
Resultat före skatt
487
116
Av- och nedskrivningar
328
302
8
–1
–58
4
34
Den löpande verksamheten
Övriga ej kassapåverkande poster
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
765
421
Förändring av varulager
–543
551
Förändring av rörelsefordringar
–162
79
Förändring av rörelseskulder
38
–529
Kassaflöde från den löpande verksamheten
98
522
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar av anläggningstillgångar
–102
–45
Förvärv och avyttring av leasingfordon
–151
148
Investeringar och avyttring av finansiella tillgångar
Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto
Avyttring av dotterföretag/rörelse, netto
2
20
—
–60
19
—
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–232
63
Återstår efter nettoinvesteringar
–134
585
136
–647
11
77
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån
Inlösta teckningsoptioner
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare
–74
—
Kassaflöde från fi nansieringsverksamheten
73
–570
–61
–1
15
1
Förändring av likvida medel, exklusive omräkningsdifferenser
Kursdifferens i likvida medel
Förändring av likvida medel
–62
16
Likvida medel vid årets början
130
114
68
130
Likvida medel vid årets slut
Kommentar till rapport över kassaflöden för koncernen
Rörelsens kassaflöde
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade under året
med 424 Mkr och uppgick till 98 Mkr (522). Varulagret har ökat
med 543 Mkr jämfört med en minskning på 551 Mkr för föregående
år och övrigt rörelsekapital minskade med –124 Mkr jämfört med
–450 Mkr föregående år.
Investeringsverksamheten
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –232
Mkr (63). Investeringar och avyttringar av anläggningstillgångar
uppgick till 102 Mkr (45). Dessa bestod av ersättningsinvesteringar
24 Mkr (15), expansionsinvesteringar 24 Mkr (13) och miljöinvesteringar 1 Mkr (1). Investeringar i ny- och tillbyggnad i fastigheter
uppgick till 37 Mkr (10). Nettoinvesteringar i finansiell leasing
uppgick till 16 Mkr (6).
Förvärv och avyttringar av leasingfordon har påverkat kassaflödet med –151 Mkr (148) och investeringar och avyttringar i
finansiella tillgångar uppgick till 2 Mkr (20).
12 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Avyttring av en fastighet i Mölndal har påverkat kassaflödesanalysen med 19 Mkr (—) och avser fastigheten där BMW-verksamheten i Göteborgsområdet, Bilia Group Göteborg AB bedrivs.
Återstår efter nettoinvesteringar
Kassaflödet från den löpande verksamheten var 98 Mkr (522)
och kassaflödet från investeringar i anläggningstillgångar, leasing
fordon och räntebärande fordringar samt avyttring av fastighet var
–232 Mkr (63) vilket gör att kassaflödet efter nettoinvesteringar
uppgick till –134 Mkr jämfört med 585 Mkr under föregående år.
Finansieringsverksamheten
Låneskulderna ökade med 136 jämfört med –647 Mkr föregående
år och inlösta teckningsoptioner uppgick till 11 Mkr (77). Utdelning
till aktieägarna har utbetalats med 74 Mkr (—).
Nettolåneskuld
Nettolåneskulden uppgick till 297 Mkr jämfört med 214 Mkr föregående år.
Noter till de finansiella rapporterna koncernen
Belopp i Mkr om inget annat anges.
Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International
Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International
Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1
Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges under ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för
utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 9 mars
2011. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över
finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning
blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens
finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens
redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering
och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intagande av
intresseföretag i koncernredovisningen.
Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet
av moderbolagets och koncernens finansiella
rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, som värderas
till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde består av derivatinstrument värderade till verkligt
värde via resultatet och finansiella tillgångar som kan säljas.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för
försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassificeringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassifi ceringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter
avdrag för försäljningskostnader.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det
innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver
att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt
gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter
och kostnader. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar
och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om
ändringen endast påverkat denna period eller i den period ändringen
görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell
period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av
IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna
och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar
i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36
Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper
föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen
tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS
med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig
effekt på koncernens redovisning.
Utformning av de finansiella rapporterna
I IASBs årliga förbättringsprojekt (”annual improvements
process”) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1
Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av
rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att
avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets
förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för
ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post
i övrigt totalresultat.
Rörelseförvärv och koncernredovisning
Sedan 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS
3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och
separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna
har medfört bland annat: definitionen av rörelse har ändrats,
transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade
köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten
och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade
köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat.
Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande
inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa
två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas
ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet
erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital,
vilket utgör en ändring av koncernens tidigare princip som var att
redovisa överskjutande belopp som goodwill.
Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt
på företagets finansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga
belopp i de finansiella rapporterna har justerats.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 13
forts not 1
dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida
tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. Nedan redogörs för
de ändringar som i nuläget kan komma att få effekt på koncernens
finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella
instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013.
Koncernen har inte beslutat om de nya principerna ska börja
­tillämpas i förtid eller från och med 2013.
Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december
2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av
förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, fördelas skillnaden på immateriella
rättigheter och goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna
direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Klassificering med mera
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och
koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget
och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas
återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Om avvikelse sker från denna princip redovisas detta i not till
respektive balanspost.
Rörelsesegmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet
från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och
för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett
rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att
kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 Rörelsesegment för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen
av rörelsesegment.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bilia AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller
indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa
strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Förvärv den 1 januari 2010 eller senare
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär
att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion
varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar
och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga
värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar
och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande
inflytande. Transaktionsutgifter som uppkommer redovisas direkt i
årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav
utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd
andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av
förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat,
fördelas skillnaden på immateriella rättigheter och goodwill. När
skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris redovisas denna
direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna
typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas
dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets
resultat.
14 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till
IFRS)
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som
motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen
av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte
omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det
bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till
koncernens redovisningsprinciper.
Intresseföretag
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande
inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav
mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt
som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade
värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens
andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga
över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som
”Andelar i intresseföretags resultat” koncernens andel i intresseföretagens resultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella
avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade
över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med
erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga
förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för
innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av
intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas
enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget
överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot
långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin
ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering
i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte
koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna
i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den
tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och
orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet
vid upprättandet av koncernredovisningen.
Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utförda
tjänster och insatt material per balansdagen.
Uthyrning av bilar
Intäkter från uthyrda bilar redovisas linjärt under avtalsperioden.
Utländsk valuta
Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar
Transaktioner i utländsk valuta
Provisioner på överlåtna finansiella tillgångar redovisas linjärt
under avtalstiden och beräknas på den utestående avbetalnings- och
leasingstocken för vilken det finns regressansvar.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till
den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna
redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som
redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder
som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella
valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till
verkligt värde.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill
och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till
svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska
kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser
som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas
i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget
kapital, benämnd omräkningsreserv.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, varvid
de omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets
resultat.
Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till
redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i
omräkningsreserven.
Intäkter
Försäljning av varor
Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när
väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas
ägande har överförts till köparen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas erhållas. Intäkter
redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna
inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer
sker ingen intäktsföring.
I de fall försäljning av en vara är kombinerad med ett åtagande
om framtida återköp till ett garanterat restvärde, redovisas
transaktionen som leasing, under förutsättning att väsentliga risker
kvarstår hos säljaren. Intäkten från transaktionen redovisas inte
vid tidpunkten för försäljningen utan fördelas linjärt från försäljningstillfället till tidpunkten för återköp.
Utförande av servicearbete
Intäkter från servicearbete redovisas i årets resultat baserade på
färdigställandegraden på balansdagen (successiv vinstavräkning).
Leasing
Operationella leasingavtal
– Leasetagare
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets
resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en
minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid.
Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella leasingavtal
– Leasetagare
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering
på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp
som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period
redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de
uppkommer.
Resultat från kundfinansiering
Koncernens kundfinansiering är omfattande och svarar för en betydande andel av koncernens resultat. Koncentrationen till kärnverksamheten har inneburit att kundfinansieringen ökat i betydelse både
vad avser möjlighet att kunna analysera koncernens resultat och
bedöma koncernens framtida intjäningsförmåga.
Resultat från långtidsleasing, avbetalningskontrakt, löpande nettoavkastning på finansiella kontrakt som överlåtits på Volvofinans
Bank AB samt övriga provisioner i samband med finansiering som
överlåtits till finansbolag redovisas såsom resultat från kundfinansiering, se not 5 Resultat från kundfinansiering.
Konsignationsavtal
Genom att köpa fordon i kommission eller konsignation av vissa av
Bilias huvudleverantörer kan riskerna och kapitalbindningen minska
i bolaget. Dessa fordon redovisas inte i varulagret. I de fall ett nytt
fordon inte säljs kan Bilia återlämna detsamma till leverantören
och under tiden fordonet förvaras hos Bilia erläggs en avgift till
leverantören.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel
(inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter,
vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas samt
realiserade och orealiserade vinster på säkringsinstrument.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten
till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett
finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 15
forts not 1
förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och
koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten
av upplösning av nuvärdesberäkning av avsättningar, nedskrivning
av finansiella tillgångar samt realiserade och orealiserade förluster
på säkringsinstrument. Låneutgifter redovisas i resultatet med
tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt
hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som
tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade
framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments
förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts
eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan,
transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande
transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital
varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller
i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller
som i praktiken är beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör
även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med
utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader
beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad
som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder
som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen
inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare
beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i
dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom
överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på
hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade
eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de
skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken
beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära
skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det
är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på
uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms
sannolikt att de kan utnyttjas.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell
ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar,
kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan
återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
Redovisning i och borttagande från rapporten över
finansiell ställning
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över
finansiell ställning när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell
ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten
har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även
16 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när
faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell
ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt
utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det
föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på
affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till
anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med
tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument
förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt
värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket
syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det
finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället
såsom beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter
den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som
beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt
kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en
obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
­r esultatet
Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att
kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk
valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella
intäkter eller Finansiella kostnader.
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över
finansiell ställning under övriga kortfristiga fordringar. Säkrings­
redovisning tillämpas ej.
Lånefordringar och kundfordringar
Denna kategori består av avbetalningsfordringar och kundfordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Avbetalningsfordringar och kundfordringar redovisas till det
belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra
fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella
tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna
kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som
dotterföretag eller intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna
kategori ska löpande värderas till verkligt värde med periodens
värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Bilias samtliga
innehav i denna kategori består av onoterade aktieinnehav. Eftersom verkligt värde inte kan beräknas på dessa innehav värderas
dessa tillgångar till anskaffningsvärde. Vid avyttring av tillgången
redovisas vinst/förlust i årets resultat.
utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats
och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion
eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att
färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet.
Leasade tillgångar
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via
­r esultatet
Derivatinstrument utgörs av valutaswapar, som utnyttjas för att
kontrollera koncernens utjämning av likvida medel i utländsk
valuta. Värdeförändringar på valutaswapar redovisas i Finansiella
intäkter eller Finansiella kostnader.
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning under övriga kortfristiga skulder. Säkringsredovisning
tillämpas ej.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder,
ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori koncernens finansiella tillgångar och skulder
hänförts framgår av noterna 17 (finansiella placeringar), 18 (övriga
fordringar), 20 (kundfordringar), 22 (likvida medel), 23 och 26
(skulder). Redovisningen av finansiella intäkter och kostnader
behandlas även ovan.
Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och
skulder redovisas i rörelseresultatet, medan värdeförändringar
avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Leasetagare
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell
eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i
allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är
det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens rapport över finansiell ställning och
värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde
och nuvärdet av minimileasavgifterna vid ingången av avtalet.
Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats
som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs
av enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och
amortering av skulderna.
Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från
vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Leasegivare
Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas
som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består av
dels ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels
sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett
garanterat restvärde.
Förlagslån
Förlagslånet uppgår per den 31 december 2010 till 100 Mkr (100).
Lånet representeras av 4 989 845 förlagsbevis (4 998 159) om
vardera nominellt 20 kronor eller hela multiplar därav.
Förlagslånet löper från den 12 januari 2009 och förfaller till
betalning den 12 januari 2016.
Förlagslånet löper med en årlig ränta om 7 procent. Räntan
förfaller till betalning i efterskott den 12 januari varje år, första
gången den 12 januari 2010 och sista gången på förlagslånets förfallodag den 12 januari 2016. Varje räntebetalning omfattar ränta
för ett år (360/360). Om ränta ska beräknas för kortare period än
ett år, ska ränta beräknas på det faktiska antalet dagar i ränteperioden dividerat med 360.
Förlagsbevisen kopplade till lånet är noterade på NASDAQ OMX
Stockholm, Retail Bonds-listan.
Teckningsoptioner
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det
är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och
anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de
uppkommer.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i
de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i
samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Teckningsoptionerna, vilka är hänförliga till förlagslånet, kan
utnyttjas för teckning av en aktie i Bilia av serie A per innehavd
teckningsoption. Anmälan om teckning av aktier kan göras till och
med den 5 januari 2016. Teckningsoptioner som inte utnyttjas inom
denna period förfaller och blir därmed värdelösa. Varje teckningsoption medför rätt att under teckningstiden teckna en ny aktie i
Bilia av serie A för 20 kronor.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Beräknade nyttjandeperioder:
• Datorutrustning
3–5 år
• Övriga anläggningstillgångar,
exklusive tillgångar för uthyrning
5–10 år
• Leasingfordon
4–7 år
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs
årligen.
Materiella anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
Ägda tillgångar
Programvara
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt
Rörelseförvärv
Programvara som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till
verkligt värde, vilket motsvarar bedömt återanskaffningsvärde vid
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 17
forts not 1
förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar.
Utveckling av programvara för verksamhetssystem
Utgifter för forskning avseende programvara redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling av programvara och förbättrade verksamhetssystem redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning om processen är tekniskt användbar, om Bilia har tillräckliga
resurser att fullfölja utvecklingen och därefter kan använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för
material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan
hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga
utgifter för utveckling redovisas i resultatet som kostnad när de
uppkommer. I rapport över finansiell ställning redovisade utgifter
för utveckling av programvara är upptagna till anskaffningsvärde
med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga investeringar i programvaror
Övriga investeringar i programvaror redovisas i koncernen till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa
den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med
anskaffningen.
Kundrelationer
Kundrelationer som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till
verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat
genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Distributionsrätt
Distributionsrätt som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till
verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat
genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Varumärke
Varumärke som förvärvats via rörelseförvärv redovisas till verkligt
värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat genom
kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Konkurrensbegränsning
Konkurrensbegränsning som förvärvats via rörelseförvärv redovisas
till verkligt värde, vilket motsvarar anskaffningsvärdet framräknat
genom kassaflödesvärdering vid förvärvstillfället med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för
rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar,
övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Koncernen har inte tillämpat IFRS 3 retroaktivt avseende
förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004. Goodwill hänförlig
till dessa förvärv är i sin helhet avskriven per den 1 januari 2004 i
enlighet med fastställd plan.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för
eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till
18 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
kassagenererande enheter och prövas årligen för nedskrivningsbehov.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger
nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt
eventualförpliktelser redovisas skillnaden direkt i resultatet.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt
genererade varumärken redovisas i resultatet när kostnaden uppkommer.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar
redovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning endast
då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika
tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs
när de uppkommer.
Avskrivningar
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella
tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana
nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill med en obestämd
nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart
indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har
minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av
från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade
nyttjandeperioderna är:
• Programvaror 3–10 år
• Kundrelationer
5–10 år
• Distributionsrätt
10 år
• Varumärke 10 år
• Konkurrensbegränsning
6 år
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto­
försäljningsvärdet.
Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom ­tillämpning
av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som
uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem
till deras nuvarande plats och skick.
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i
den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader
för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Därvid
har inkuransrisk beaktats.
Låneutgifter
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade
kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade
tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en
tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att
färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på
lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand
aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är
specifika för någon annan kvalificerad tillgång.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag
för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper, varulager,
förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar
till anställda och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje
balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens
återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas
värderingen enligt respektive standard.
Nedskrivningsprövning för materiella
och immateriella tillgångar
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar
nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga
för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets
redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning
belastar årets resultat.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande
enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som
ingår i enheten (grupper av enheter).
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt
värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en
diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är
förknippad med den specifika tillgången.
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades
första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av
återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig.
En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens
redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade
värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så
är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen
till nedskrivningar inte längre föreligger och att full betalning från
kunden förväntas erhållas.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade
som finansiella tillgångar som kan säljas, som tidigare redovisats i
årets resultat återförs inte via årets resultat utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som
finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över årets resultat om
det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en
händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Eget kapital
Återköp av egna aktier
Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget
kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt i eget
kapital.
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt
utdelningen.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i
koncernen hänförligt till moderbolagets ägare och på det vägda
genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och
det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av
utspädande potentiella stamaktier.
Om verksamheter avvecklats upplyses om att resultatet per aktie
anges totalt, för kvarvarande verksamheter respektive för avvecklade verksamheter.
Ersättningar till anställda
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där
företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget
åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes
pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett
försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger.
Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att
ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de
investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de
förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets
resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster
åt företaget under en period.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Sverige
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän
tryggas dels genom PRI-systemet och dels genom en försäkring i
Alecta.
Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering UFR 3,
är även försäkring genom Alecta en förmånsbestämd plan som
omfattar flera arbetsgivare. Bilia har inte haft tillgång till sådan
information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom
en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan
men med kompletterande tilläggsinformation.
Norge
I Norge omfattas de flesta anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner. Under en övergångsperiod omfattas ett mindre antal
anställda av förmånsbestämda pensionsplaner.
Danmark
I Danmark omfattas samtliga anställda av avgiftsbestämda pensionsplaner.
Allmänt
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer
beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den
framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning
i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och eventuella oredovisade kostnader avseende
tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på
eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 19
forts not 1
räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en
löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte
finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används
istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med
användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare
beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar
per rapportdagen.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde
på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och
förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att
antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas
som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat.
I rapporten över finansiell ställning redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde
vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av
förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster
samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare
perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas
det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade
aktuariella vinster eller förluster och oredovisade kostnader för
tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida
återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar
till planen.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av
den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt
fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt
är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas hela
kostnaden direkt i årets resultat.
Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del
av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som
överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och
förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över
den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för
de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs
i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran
avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen
eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på
tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga
komponenter redovisas i rörelseresultatet.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan
realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad
plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När
ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig
avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet
kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
20 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering
och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig
eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av
att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas
tillförlitligt.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder
ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att
reglera avsättningen. En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en befintlig legal eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt
att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen
på balansdagen.
Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt,
de risker som är förknippade med skulden.
Omstrukturering
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen
har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och
omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt
tillkännagiven.
Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Reklamationer
En avsättning för reklamationer redovisas på grundval av historiska
data rörande reklamationskostnader för liknande produkter och
tjänster.
Garantier
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna sålts. Avsättningen baseras på historiska data
om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
Tvister
En avsättning för tvister redovisas när koncernen bedömt att
koncernen har ett åtagande och att det är troligt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt att en
tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande
som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas
endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns
ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på
grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer
att krävas.
Not 2 • Intäkternas fördelning
Koncernen
2010
2009
Nettoomsättning
Verkstad
1 735
1 651
Reservdelar
2 166
1 999
Bensin och övrigt
1 165
1 119
Summa Serviceaffären
5 066
4 769
Varuförsäljning
11 471
9 048
Hyresintäkter leasingverksamheter
321
317
Provisioner
110
114
11 902
9 479
Summa Fordonsaffären
IT- och utbildningstjänster
Elimineringar
Summa
98
87
–809
–635
16 257
13 700
Not 3 • Rörelsesegment
Rörelsesegment
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet
från vilken den kan generera intäkter, ådrar sig kostnader och för
vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna
allokera resurser till rörelsesegmentet.
Koncernens verksamhet är organiserad på så sätt att koncernledningen följer upp rörelseresultatet som koncernens olika varor och
tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar
utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser
till respektive landschef som i sin tur ingår i koncernledningen. Då
koncernledningen följer upp verksamhetens rörelseresultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor och tjänster koncernen
tillhandahåller utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga varors och tjänsters prestationer och resultat. Det är utifrån denna interna rapportering som sedan koncernens segment har identifierats genom att de olika delarna
har genomgått en process som syftat till att slå ihop segment som
är likartade. Det innebär att regionerna har slagits ihop i respektive
land när de har likartade ekonomiska egenskaper såsom likartade
bruttovinstmarginaler, likartade produkter, kunder och distributionssätt samt att de verkar i en omgivning med likartade förutsättningar.
Följande rörelsesegment har identifierats:
Service
• Sverige
• Norge
• Danmark
Service omfattar service, tjänster och produkter inom verkstad och
reservdelar samt butiksförsäljning. I Sverige säljs dessutom drivmedel.
Fordon
• Sverige
• Norge
• Danmark
I samtliga marknader erbjuds nya och begagnade person- och transportbilar samt tilläggstjänster såsom finansiering och försäkring.
I Sverige erbjuds även motorcyklar.
Moderbolaget
Moderbolaget Bilia AB svarar för koncernens ledning, strategiska
planering, finansiering, information och affärsutveckling. Dessutom
bedriver Bilia AB utbildnings- och IT-verksamhet främst åt företag
inom koncernen.
Moderbolaget utgör inget segment, utan redovisas separat.
Koncerninterna transaktioner utgörs främst av utlåning och ränta.
Övriga transaktioner mellan koncernföretag är av marginell omfattning. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån
principen om ”armlängds avstånd” det vill säga mellan parter som
är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse
av att transaktionerna genomförs. Räntenivåer fastställs med
utgångspunkt från Bilia ABs vid varje tillfälle gällande upplåningsränta med tillägg för en mindre marginal.
I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara
poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt
och tillförlitligt sätt. Segmentsavstämningar består av allmänna
administrationskostnader där samtliga poster är hänförliga till
moderbolaget.
I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i
korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 21
forts not 3
Service
Sverige
Koncernen
2010
Fordon
Norge
2009
2010
Danmark
2009
Sverige
2010
2009
2010
Norge
2009
2010
Danmark
2009
2010
2009
Nettoomsättning
Extern försäljning
Intern försäljning
Summa nettoomsättning
Avskrivningar
Rörelseresultat
3 239 3 061
752
744
367
410
236
253
221
105
97
3 589 3 297
1 005
965
472
507
350
7 217 5 296
3 529 3 182
1 156 1 001
7 217 5 296
3 529 3 182
1 156 1 001
46
45
9
11
7
8
212
183
28
37
5
7
286
236
74
37
23
16
115
5
36
12
–9
–54
23
18
Ränteintäkter
Räntekostnader
Andelar i intresseföretags resultat
Resultat före skatt
Årets skattekostnad
Årets resultat
Väsentliga intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär som
redovisas i rapport över totalresultat:
Jämförelsestörande poster
– Resultat vid försäljning av fastigheter
– Strukturkostnader m m
–20
–2
– Nedskrivningar
–11
–2
–1
–1
– Tvister
– Ändring av pensionsplan i Norge
Poster av engångskaraktär
5
—
2
–20
5
—
–1
–2
—
–11
2
–2
–3
–1
–1
–4
—
–2
–3
–1
–1
—
–1
–2
–2
3
–5
20
–4
—
–2
3
–5
20
302
272
302
272
372
237
–202
–404
30
19
Väsentliga icke kassapåverkande
poster utöver avskrivningar:
Övrigt
–7
Totalt
–7
Tillgångar
Andelar i intresseföretag
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Investeringar i anläggningstillgångar
29
16
7
18
4
–1
Skulder
Eget kapital
Skulder
Summa skulder och eget kapital
Intäkter från
externa kunder
Anläggningstillgångar
2010
2009
2010
2009
Sverige
10 457
8 370
2 439
2 569
Norge
4 281
3 926
176
428
Danmark
1 523
1 411
134
146
–4
–7
–609
–818
16 257
13 700
2 140
2 325
Koncernen
Geografiska områden
Segmentsavstämningar
Totalt
22 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Summa
Personbilar
Koncernen
2010
Avstämning
Moderbolaget
2009
2010
Segmentsavstämningar
2009
2010
Koncernen
2009
2010
2009
Nettoomsättning
Extern försäljning
Intern försäljning
Summa nettoomsättning
16 260 13 694
1
13
–4
–7
554
104
86
–812
–640
16 968 14 248
105
99
–816
–647
708
16 257 13 700
—
—
16 257 13 700
Avskrivningar
307
291
9
9
0
2
316
302
Rörelseresultat
525
252
–42
–48
14
–58
497
146
Ränteintäkter
87
248
120
296
23
18
Resultat före skatt
Årets skattekostnad
487
–80
116
–2
Årets resultat
407
114
Räntekostnader
Andelar i intresseföretags resultat
23
18
Väsentliga intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär som ­
redovisas i rapport över totalresultat:
Jämförelsestörande poster
– Resultat vid försäljning av fastigheter
19
– Strukturkostnader m m
– Nedskrivningar
–3
–35
–2
– Ändring av pensionsplan i Norge
7
5
–35
19
—
—
—
–35
–9
—
–25
—
–25
7
—
–10
–25
14
–60
–23
16
—
­—
–23
16
302
272
–7
– Tvister
Poster av engångskaraktär
16
Väsentliga icke kassapåverkande
poster utöver avskrivningar:
Övrigt
–21
19
–2
–3
Totalt
–21
19
–2
–3
302
272
Tillgångar
Andelar i intresseföretag
Uppskjutna skattefordringar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
302
272
Investeringar i anläggningstillgångar
240
–115
11
10
2
2
87
87
4 689
4 358
5 078
4 717
253
–103
Skulder
Eget kapital
1 739
1 425
Skulder
3 339
3 292
Summa skulder och eget kapital
5 078
4 717
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 23
Not 4 • Förvärv av rörelse
Effekter av förvärv 2009
BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet
BMWs återförsäljarverksamhet i Göteborgsområdet förvärvades
den 15 maj 2009 för 113 Mkr, varav 60 Mkr erlades kontant på
tillträdesdagen och resterande del betalades i december 2009.
Under de drygt sju månader som följde efter förvärvet bidrog
dotterföretaget med 20 Mkr till koncernens rörelseresultat för
2009. Underliggande rörelseresultat för 2009 exklusive förvärvs-
elimineringar och anpassningar till Bilias redovisningsprinciper
uppgick till 22 Mkr.
Effekter av förvärvet
Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och
skulder.
Redovisade värden
i BMWs återförsäljarverksamhet
Verkligt värde
justering
Verkligt värde
redovisat i
koncernen
Immateriella anläggningstillgångar
—
14
14
Materiella anläggningstillgångar
70
23
93
Finansiella anläggningstillgångar
—
0
0
104
1
105
Den förvärvade rörelsens nettotillgångar
vid förvärvstidpunkten
Varulager
Kundfordringar och övriga fordringar
1
—
1
Leverantörsskulder och övriga skulder
76
24
100
Netto identifierbara tillgångar och skulder
99
14
113
Koncerngoodwill
—
Köpeskilling
113
Säljarrevers
53
Nettoeffekt på likvida medel
60
Förvärvade kundrelationer om 14 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar.
Kundrelationer skrivs av på 10 år.
Not 5 • Resultat från kundfinansiering
2010
2009
Hyresintäkter långtidsleasing
183
178
Erhållna provisioner från finansbolag
110
114
Koncernen
Ränteintäkter och övriga intäkter från avbetalningsfinansiering
1
1
–2
–2
–151
–129
Räntekostnader avbetalningsfordringar och långtidsleasing
Avskrivningar långtidsleasing
Övrigt
–12
–22
Summa
129
140
Finansaffären
99
101
Återköpsavtal
30
39
Varav:
Not 6 • Övriga rörelseintäkter
Koncernen
Vinst vid avyttring av
anläggningstillgångar
Not 7 • Övriga rörelsekostnader
2010
16
2009
0
Övrigt
14
30
Summa
30
30
I övriga rörelseintäkter ingår jämförelsestörande poster avseende
försäljning av fastigheter med 16 Mkr, ändring av pensionsplan i
Norge med 7 Mkr och upplösning av reserv i Danmark med 2 Mkr. I
föregående års siffror ingår ersättning för Kommersiella Fordon ABs
andel vid förlikning i Pacta-tvisten med 23 Mkr och omstrukturering i
Danmark med 1 Mkr.
24 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
2010
2009
Förlust vid avyttring av
anläggningstillgångar
–1
–2
Nedskrivningar av
anläggningstillgångar
–12
0
—
–36
–4
–53
–17
–91
Koncernen
Strukturkostnader
Övrigt
Summa
I övriga rörelsekostnader ingår jämförelsestörande poster avseende
nedskrivning av mark i Danmark med –11 Mkr. I föregående års
siffror ingår kostnader i samband med förlikning i Pacta-tvisten med
–46 Mkr och omstrukturering i Sverige och Danmark med –36 Mkr.
Not 8 • Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Kostnader för ersättningar till anställda
Koncernen
Löner och ersättningar m m
Pensionskostnader
Sociala avgifter
Summa
Medelantal anställda
2010
2009
1 414
1 407
135
128
324
298
1 873
1 833
2010
varav män
2009
varav män
Moderbolaget
Sverige
41
28
47
33
Totalt i moderbolaget
41
28
47
33
1 874
1 660
1 837
1 618
Norge
740
656
752
675
Danmark
356
325
402
364
Totalt i dotterföretag
2 970
2 641
2 991
2 657
Koncernen totalt
3 011
2 669
3 038
2 690
Dotterföretag
Sverige
Koncernledningen utgörs enbart av män.
Styrelsen består av tre kvinnor och sju män, som är valda av årsstämman. Därutöver tillkommer fyra arbetstagarrepresentanter som alla är
män, varav två är suppleanter.
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget
2009
2010
Moderbolaget
Ledande
befattningshavare
(16 personer)
Övriga
anställda
Summa
Ledande
befattningshavare
(16 personer)
Övriga
anställda
Summa
Löner och andra ersättningar
Sverige
11
20
31
12
22
34
(varav tantiem o d)
(3)
(1)
(4)
(3)
(1)
(4)
Moderbolaget totalt
11
20
31
12
22
34
(varav tantiem o d)
(3)
(1)
(4)
(3)
(1)
(4)
Sociala kostnader1)
10
7
17
11
9
20
6
2
8
8
3
11
1)
varav pensionskostnader
I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.
Löner och andra ersättningar, pensionskostnader samt pensionsförpliktelser för ledande
­befattningshavare i k
­ oncernen
Koncernen
2010
2009
Ledande befattningshavare
(18 personer)
Ledande befattningshavare
(19 personer)
Löner och andra ersättningar
19
18
(varav tantiem o d)
(4)
(5)
Pensionskostnader
Pensionsförpliktelser
6
8
51
39
I ledande befattningshavare ingår Bilia ABs styrelse, 14 personer.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 25
forts not 8
Ersättning till ledande befattningshavare
Enligt årsstämmans beslut utgår arvode till styrelsen samt arvode
för utskottsarbete. Därtill beslöt årsstämman att arvode utgår till
ordföranden och ledamot i revisionsutskottet och till ordföranden i
ersättningsutskottet. För VD utgår ej särskilt arvode för styrelsearbete.
Styrelsen har utsett ersättningsutskottet som har till uppgift att till
styrelsen föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor.
Utskottets arbete presenteras för årsstämman som beslutar om
ersättningsprinciperna. Med andra ledande befattningshavare avses
de fyra personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen.
Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2010, Tkr
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)
Styrelseledamöter (8 st) 1)
Revisions- och ersättningsutskottet (3 st)
Anställdas representanter:
Styrelsearvode/Grundlön
(exkl sociala avgifter)
Bonus
Pensionskostnader
Övriga
förmåner
PensionsSumma förpliktelser
275
—
—
—
275
1 400
—
—
—
1 400
—
—
125
—
—
—
125
—
Ordinarie (2 st)
70
—
—
—
70
—
Suppleanter (2 st)
40
—
—
—
40
—
VD, Jan Pettersson
4 054
2 000
Andra ledande befattningshavare (1 st)
2 031
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)
Summa
3 616 2)
134
9 804
42 292
859
1 850
107
—
—
—
—
4 847
—
19 257
7 995
2 859
5 466
241
16 561
69 293
7 744
Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Anna Qviberg, Ingrid Jonasson Blank, Svante Paulsson, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk. Tre av ledamöterna
ingår även i revisions- och ersättningsutskottet.
2) Pensionskostnader fördelar sig på inbetalda premier med 1 189 Tkr och särskild löneskatt på premieinbetalningar och särskild löneskatt på värdeförändring
av kapitalförsäkring med 2 427 Tkr.
1)
Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare, moderbolaget, 2009, Tkr
Styrelsens ordförande (Mats Qviberg)
Styrelseledamöter (8 st) 1)
Revisions- och ersättningsutskottet (2 st)
Anställdas representanter:
Styrelsearvode/Grundlön
(exkl sociala avgifter)
Bonus
Pensionskostnader
Övriga
förmåner
PensionsSumma förpliktelser
275
—
—
—
275
1 400
—
—
—
1 400
—
—
100
—
—
—
100
—
Ordinarie (2 st)
70
—
—
—
70
—
Suppleanter (2 st)
40
—
—
—
40
—
VD, Jan Pettersson
3 917
2 000
3 851 3)
137
9 905
31 871
Andra ledande befattningshavare (2 st) 2)
2 798
1 170
2 266
192
—
—
—
—
6 426
—
20 312
8 600
3 170
6 117
329
18 216
58 954
Tidigare ledande befattningshavare (VDar)
Summa
6 771
Jack Forsgren, Heinrich Blauert, Sven Hagströmer, Ingrid Jonasson Blank, Gerard Versteegh, Jon Risfelt, Mats Holgerson och Eva Cederbalk. Två av
l­edamöterna ingår även i revisions- och ersättningsutskottet.
2) Chefen för affärsutveckling ingick i koncernledningen till och med augusti 2009.
3) Pensionskostnader fördelar sig på inbetalda premier med 1 842 Tkr och särskild löneskatt på premieinbetalningar och särskild löneskatt på värdeförändring
av kapitalförsäkring med 2 009 Tkr.
1)
26 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Styrelsens ordförande har ej erhållit någon ersättning utöver
styrelsearvode. Arvode till övriga styrelseledamöter är fördelat med
175 Tkr (175) vardera. Till de av årsstämman valda styrelseledamöterna utgick arvode om 1 400 Tkr (1 400), i enlighet med beslut
av årsstämman 2010. Årsstämman beslutade därutöver att det till
ordföranden i revisionsutskottet (Heinrich Blauert) skulle utgå ett
arvode om 50 Tkr (50) och till övriga ledamöter i revisionsutskottet (Jack Forsgren och Jon Risfelt) skulle utgå 25 Tkr vardera
totalt 50 Tkr (25). Till ordföranden i ersättningsutskottet (Jack
Forsgren) skulle utgå 25 Tkr (25). Till de anställdas representanter
i styrelsen har utgått ersättning om totalt 110 Tkr (110). Således
har styrelsemedlemmar arvoderats med sammanlagt 1 910 Tkr
(1 885).
Bonus baseras för VD och koncernens ekonomidirektör på koncernens resultat. Bonus till VD i Bilia Personbilar AB och VD i Bilia
Personbil as baseras till 20 procent på koncernens resultat och till
80 procent på de enskilda dotterföretagens resultat. VDs bonus var
för år 2010 maximerad till 2 000 Tkr (2 000). Övriga ledningens
bonus är maximerad till 35 procent av grundlön med tillägg för individuella mål, dock totalt maximalt 43 procent.
Övriga förmåner avser främst tjänstebil.
Avgiftsbestämd pension
Följande avtal om pensionsförmåner gäller för VD.
Tjänstepensionspremie erläggs med 10 prisbasbelopp per år.
Tilläggspensionspremie erläggs med 30 procent av den fasta
lönen med avdrag för vad som betalats i tjänstepensionspremie
enligt ovan.
Efterlevandepension utgår med ett belopp motsvarande värdet av
försäkringarna vid aktuell sluttidpunkt.
Premierna enligt ovan ska erläggas så länge Jan Pettersson är
anställd som VD i bolaget.
För koncernens ekonomidirektör inträder pension vid 60 års
ålder. Pensionsavtalet anger att pensionspremien ska uppgå till
28 procent av den fasta lönen. Med fast lön menas månadslönen
multiplicerat med 12,2. Pension utgår med ett belopp motsvarande
värdet av försäkringen vid 60 år. VD i Bilia Personbilar AB har ett
pensionsavtal med en pensionspremie uppgående till 10 procent av
den fasta lönen.
Pensionspremie, som avser kompletterande ålderspension (65
år), erläggs för de två personerna i koncernledningen som är
anställda i Sverige med ett belopp motsvarande 20 procent av den
pensionsmedförande lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp. I
den pensionsmedförande lönen ingår fast lön samt ett genomsnitt
av de tre senaste årens tantiem. Pensionens storlek baseras på
pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten.
Avgångsvederlag
I VDs och övriga koncernledningens anställningsavtal finns särskilda regler vid uppsägning från företagets sida. Fyra av befattningshavarna är berättigade till 24 månaders lön med avräkning för
vad vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de
sista 12 månaderna.
VD och vissa högre chefer inom koncernen har vid väsentliga
förändringar i företagets ägarstruktur som påverkar förutsättningarna eller arbetsinnehållet i deras arbeten rätt att själva säga upp
sin anställning med rätt till 24 månaders lön med avräkning för vad
vederbörande uppbär i ersättning från annan tjänst under de sista
12 månaderna.
För information om bland annat ersättningar till anställda efter
avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 24
Pensioner och not 33 Närstående.
Vinstandelssystem för medarbetare
Totalt har i bokslutet för 2010 avsatts 44 Mkr (0) inklusive sociala
kostnader för vinstandel till medarbetare.
Optionsprogram
Under 2009 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt
220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett
lösenpris på 70:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför
ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade
3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
I december 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på
totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal
nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015
och ett lösenpris på 20:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet
medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna
erlade 2:00 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
I maj 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt
260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris
på 75:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen
utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50
kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
Not 9 • Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Koncernen, Tkr
KPMG AB
Revisionsuppdrag
2010
2009
3 166
3 923
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
628
979
Skatterådgivning
262
793
423
1 243
Andra uppdrag
Med Revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga
arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan
granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat fördelas på Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, Skatte­
rådgivning samt Andra uppdrag.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 27
Not 10 • Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
Koncernen
Handelsvaror
2010
2009
12 256
10 351
Övriga externa kostnader
1 314
1 023
Personalkostnader
1 875
1 817
316
302
Avskrivningar
Nedskrivningar
12
0
Övriga rörelsekostnader
17
91
15 790
13 584
2010
2009
Summa
Not 11 • Finansnetto
Koncernen
Ränteintäkter
7
7
Valutakursdifferens, likvida medel
22
134
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde
58
106
Utdelningar
—
0
Realisationsvinst
0
0
Netto övriga valutakursförändringar
0
1
87
248
Räntekostnader
–24
–41
Valutakursdifferens, likvida medel
–58
–106
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde
–22
–134
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser
–16
–14
0
—
Finansiella intäkter
Övriga finansiella kostnader
Netto övriga valutakursförändringar
Finansiella kostnader
Andelar i intresseföretags resultat
Finansnetto
0
–1
–120
–296
23
18
–10
–30
Valutakursdifferens, likvida medel respektive värdeförändring, derivat utgör effekt av koncernens utjämning av likvida medel i utländsk
valuta mot svensk valuta och ingen nettoeffekt uppstår på grund av dessa transaktioner.
Not 12 • Skatter
Redovisat i rapporten över totalresultat
Koncernen
2010
2009
–69
–19
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/skatteintäkt
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
–5
1
–74
–18
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
8
9
Uppskjuten skatt avseende bokslutsdispositioner
–19
–6
–2
14
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde
i underskottsavdrag
Totalt redovisad skattekostnad
28 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
7
–1
–6
16
–80
–2
2009
2010
Koncernen
Belopp
Belopp
%
%
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
116
487
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
Effekt av utländska skattesatser
Skatt hänförlig till tidigare år
–128
26,3
–31
26,3
–2
0,3
–1
1,0
–0,6
–5
1,0
1
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader
–18
3,6
–1
1,1
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
34
–6,9
32
–27,3
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av
uppskjuten skatt
—
—
–26
22,2
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskott
39
–8,0
24
–21,2
Schablonränta på periodiseringsfond
Redovisad effektiv skatt
0
0,1
0
0,3
–80
16,4
–2
1,8
Aktuella skattefordringar uppgår till 13 Mkr (10) och representerar det återvinningsbara beloppet av aktuell skatt på årets resultat.
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat
2009
2010
Koncernen
Före skatt
Skatt
Efter skatt
Före skatt
Skatt
Efter skatt
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning
av utländska verksamheter
–30
—
–30
5
—
5
Övrigt totalresultat
–30
—
–30
5
—
5
Redovisat i rapporten över finansiell ställning
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjuten
­skattefordran
Uppskjuten
s­ katteskuld
Netto
2010
2009
2010
2009
2010
2009
Immateriella rättigheter
2
2
8
10
–6
–8
Byggnader och mark
0
4
—
3
0
1
Maskiner och inventarier
5
6
—
—
5
6
Leasingfordon
1
1
2
3
–1
–2
Varulager
8
4
—
—
8
4
Koncernen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
Kundfordringar
2
2
0
0
2
2
Obeskattade reserver
—
—
96
76
–96
–76
Pensionsavsättningar
26
24
8
7
18
17
7
7
—
—
7
7
3
3
—
—
3
3
33
34
—
0
33
34
Övriga avsättningar
Rörelseskulder
Underskottsavdrag
Övrigt
—
—
—
4
—
–4
Skattefordringar/-skulder
87
87
114
103
–27
–16
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära
skillnader och skattemässiga underskottsavdrag har inte redovisats
i koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell
ställning:
2010
2009
Temporära skillnader
Skattemässiga underskott
—
85
19
105
Summa
85
124
Koncernen
Uppskjutna skattefordringar hänförliga till avdragsgilla temporära
skillnader i Norge uppgick föregående år till 19 Mkr. Uppskjutna
skattefordringar hänförliga till tidigare skattemässiga underskottsavdrag i Holland uppgår till 83 Mkr (83) och i Danmark 2 Mkr (5)
och föregående år i Norge till 17 Mkr.
Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa poster,
då det är osäkert om koncernen kommer att kunna utnyttja dem för
avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 29
forts not 12
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
Balans per
1 jan 2009
Redovisat
i årets
resultat
Redovisat
mot eget
kapital
Förvärv/
avyttring
av rörelse
Balans per
31 dec 2009
Immateriella rättigheter
–9
1
—
0
–8
Byggnader och mark
–3
4
—
—
1
7
–1
—
—
6
–3
1
—
—
–2
3
1
—
0
4
Koncernen
Maskiner och inventarier
Leasingfordon
Varulager
Kundfordringar
1
1
—
—
2
Obeskattade reserver
–68
–8
—
—
–76
Pensionsavsättningar
15
2
—
—
17
5
2
—
—
7
Övriga avsättningar
Rörelseskulder
3
0
—
0
3
Underskottsavdrag
21
13
—
—
34
Övrigt
–4
—
—
—
–4
Årets omräkningsdifferens
—
0
0
—
—
–32
16
0
0
–16
Balans per
1 jan 2010
Redovisat
i årets
resultat
Redovisat
mot eget
kapital
Förvärv/
avyttring
av rörelse
Balans per
31 dec 2010
–8
2
—
—
–6
1
–1
—
—
0
Skattefordringar/-skulder
Koncernen
Immateriella rättigheter
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
6
–1
—
—
5
–2
1
—
—
–1
Varulager
4
4
—
—
8
Kundfordringar
2
0
—
—
2
Obeskattade reserver
–76
–20
—
—
–96
Pensionsavsättningar
17
1
—
—
18
Övriga avsättningar
7
0
—
—
7
Rörelseskulder
3
0
—
—
3
Underskottsavdrag
34
–1
—
—
33
Övrigt
–4
4
—
—
—
Årets omräkningsdifferens
—
5
–5
—
—
–16
–6
–5
—
–27
Leasingfordon
Skattefordringar/-skulder
30 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Not 13 • Resultat per aktie
Resultat per aktie
Före
utspädning
Koncernen
2010
2009
2010
2009
16:50
5:45
16:00
4:70
Resultat per aktie
Efter
utspädning
Resultat per aktie före och efter utspädning
Beräkningen av resultat per aktie för 2010 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 407
Mkr (114) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2010 uppgående till 24 698 104 stycken (20 911 307). De två
­komponenterna har beräknats på följande sätt:
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning
2010
2009
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare
407
114
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, före utspädning
407
114
2010
2009
20 911
20 459
3 787
452
24 698
20 911
2010
2009
Effekt av ränta på utestående teckningsoptioner
407
1
114
5
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning
408
119
2010
2009
25 295
20 459
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, före utspädning
Tusental
Totalt antal stamaktier 1 januari
Effekt av inlösta teckningsoptioner
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning
Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, efter utspädning
Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, efter utspädning
Tusental
Totalt antal stamaktier 1 januari
Effekt av inlösta teckningsoptioner
Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, efter utspädning
164
4 836
25 459
25 295
Resultat per aktie efter utspädning samt instrument som kan ge potentiell utspädningseffekt och
­förändringar efter balansdagen
Under slutet av 2008 och början av 2009 tillfördes Bilias totalt 100 Mkr genom upptagande av ett förlagslån om 100 Mkr samt tillhörande
emission av 5 000 000 teckningsoptioner berättigande till teckning av lika många aktier av serie A i Bilia för 20 kronor per aktie. Under
2010 har 590 372 teckningsoptioner utnyttjats för teckning av aktier, vilket har resulterat i en nyemission med 11 Mkr. Utnyttjas resterande
teckningsoptioner ökar antalet utestående aktier med 575 309. Utöver dessa finns inga andra utestående instrument som kan ge framtida
utspädningseffekt.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 31
Not 14 • Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror,
internt utvecklade
Programvaror,
­förvärvade
Kundrelationer
Distribu­tionsrätt
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
Vid årets början
20
19
59
53
109
94
27
25
Rörelseförvärv
—
—
—
—
—
14
—
—
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
1
0
11
10
—
—
—
—
Avyttringar och utrangeringar
–1
—
–3
–4
—
–2
—
—
Omföringar
—
1
—
—
—
—
—
—
Årets omräkningsdifferenser
—
—
—
—
–2
3
–1
2
20
20
67
59
107
109
26
27
–12
–7
–42
–40
–43
–30
–11
–8
1
—
3
3
—
2
—
—
Omföringar
—
–1
—
—
—
—
—
—
Årets avskrivningar
–3
–4
–5
–5
–14
–14
–3
–2
Årets nedskrivningar
–1
0
0
0
—
—
—
—
Årets omräkningsdifferenser
—
—
—
—
1
–1
1
–1
–15
–12
–44
–42
–56
–43
–13
–11
5
8
23
17
51
66
13
16
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Redovisat värde vid årets slut
Avskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader i
rapporten över totalresultatet:
Programvaror,
internt utvecklade
Koncernen
Kostnad för sålda varor
Programvaror,
­förvärvade
­Distribu­tionsrätt
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
3
4
5
5
14
14
3
2
Konkurrensbegränsning
Varumärke
Kundrelationer
Totalt immateriella
rättigheter
Goodwill
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
Vid årets början
9
8
6
6
230
205
121
116
Rörelseförvärv
—
—
—
—
—
14
—
—
Nyanskaffningar
—
—
—
—
12
10
—
—
Avyttringar och utrangeringar
—
—
—
—
–4
–6
—
—
Omföringar
—
—
—
—
—
1
–26
—
Årets omräkningsdifferenser
–1
1
0
0
–4
6
–3
5
8
9
6
6
234
230
92
121
Vid årets början
–4
–2
–4
–3
–116
–90
–29
–27
Avyttringar och utrangeringar
—
—
—
—
4
5
—
—
Omföringar
—
—
—
—
—
–1
26
—
Årets avskrivningar
–1
–1
–1
–1
–27
–27
—
—
Årets nedskrivningar
—
—
—
—
–1
0
—
—
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Årets omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid årets slut
32 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
1
–1
0
0
3
–3
1
–2
–4
–4
–5
–4
–137
–116
–2
–29
4
5
1
2
97
114
90
92
Av- och nedskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader
i rapporten över totalresultatet:
Varumärke
Koncernen
2010
2009
2010
2009
2010
2009
2010
2009
1
1
1
1
27
27
—
—
Kostnad för sålda varor
Konkurrensbegränsning
Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:
Koncernen
Övriga rörelsekostnader
Nedskrivningsprövningar för kassa­genererande
­enheter innehållande tillgångar med ­obestämbar
­nyttjandeperiod (goodwill)
Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totalt redovisade värden:
2010
2009
Bilia Personbilar AB, (goodwill)
71
71
Bilia Personbil as (goodwill)
19
21
Bilia Personbilar AB (goodwill)
Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbilar AB baserades på
beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för
2011 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala
längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste
tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett
beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de
första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2,0 procent.
De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en
diskonteringsränta på 7,44 procent efter skatt.
Återvinningsvärdet för Bilia Personbilar AB är i nivå med det
redovisade värdet.
Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i
marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service och
reparationsarbeten inte skulle ha så stora effekter att de var och en
för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre
än det redovisade värdet.
De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som
använts för att skatta värden är följande:
Viktiga variabler och metoder för att skatta värden
Marknadsandel och -tillväxt
Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen
medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer stabil.
Marknadsutvecklingen har antagits vara i nivå med 2010. Prognosen
överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Priser
Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen
överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Totalt immateriella
rättigheter
Goodwill
Kundrelationer
Goodwill
2010
2009
2010
2009
1
0
—
—
Personalkostnader
Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen
överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Bilia Personbil as (goodwill)
Nedskrivningsprövningen för Bilia Personbil as baserades på
beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 5 år, varav det första baseras på budgeten för
2011 som fastställts av företagsledningen. Prognosperiodens totala
längd (10 år) motsvarar nyttjandeperioden för enhetens viktigaste
tillgångar. Vid prognosperiodens slut har verksamheten åsatts ett
beräknat restvärde. De kassaflöden som prognostiserats efter de
första 5 åren har baserats på en årlig tillväxttakt på 2,0 procent.
De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en
diskonteringsränta på 8,11 procent efter skatt.
Återvinningsvärdet för Bilia Personbil as är i nivå med det redovisade värdet.
Företagsledningen bedömer att förändringar i marginaler vid försäljning av bilar och efterfrågan på service, reparationsarbeten och
bilar kan medföra att återvinningsvärdet kan komma att understiga
det redovisade värdet.
De viktiga antagandena i 5-årsprognosen och de metoder som
använts för att skatta värden är följande:
Viktiga variabler och metoder för att skatta värden
Marknadsandel och -tillväxt
Efterfrågan på nya bilar har historiskt följt konjunkturutvecklingen
medan efterfrågan på service- och reparationsarbeten varit mer
stabil. Marknadsutvecklingen har antagits vara i nivå med 2010.
Prognosen överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa
informationskällor.
Priser
Priserna har antagits öka med förväntad inflation. Prognosen
överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Personalkostnader
Prognosen för personalkostnader baseras på viss reallöneökning och planerade effektiviseringar i verksamheten. Prognosen
överensstämmer med tidigare erfarenheter och externa informationskällor.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 33
Not 15 • Materiella anläggningstillgångar
Pågående
nyanläggningar
Byggnader och mark
Koncernen
2010
2009
200
116
0
4
—
69
—
—
2010
2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Rörelseförvärv
Nyanskaffningar
19
13
0
0
–69
—
0
–4
Omföringar
–2
0
—
—
Årets omräkningsdifferenser
–8
2
0
0
140
200
0
0
–23
–11
—
—
1
—
—
—
Årets avskrivningar
–7
–11
—
—
Omföringar
—
0
—
—
1
–1
—
—
–28
–23
—
—
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets omräkningsdifferenser
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Årets omräkningsdifferenser
—
—
—
—
–11
—
—
—
0
—
—
—
–11
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
–1
—
—
—
1
—
—
—
102
177
0
0
3
25
—
—
50
106
—
—
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början
Omföringar
Årets omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid årets slut
Taxeringsvärden (i Sverige)
Redovisade värden (i Sverige)
Av- och nedskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:
Pågående
nyanläggningar
Byggnader och mark
2010
2009
2010
2009
Kostnad för sålda varor
3
5
—
—
Försäljningskostnader
4
6
—
—
Administrationskostnader
0
0
—
—
Summa
7
11
—
—
Koncernen
Nedskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:
Koncernen
Övriga rörelsekostnader
34 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Pågående
nyanläggningar
Byggnader och mark
2010
2009
2010
2009
–11
—
—
—
Inventarier, verktyg
och installationer
Koncernen
Leasingfordon
2010
2009
2010
2009
977
946
1 528
1 764
—
1
—
23
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Rörelseförvärv
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Omföringar
Årets omräkningsdifferenser
71
55
779
595
–82
–47
–789
–925
–1
–2
1
2
–37
24
–22
69
928
977
1 497
1 528
–636
–553
–266
–232
68
19
161
146
–82
–87
–200
–177
25
–15
1
–3
–625
–636
–304
–266
–20
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Årets omräkningsdifferenser
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
0
0
–16
—
—
1
4
0
0
–15
–16
303
341
1 178
1 246
Anskaffningsvärde
37
28
240
188
Ackumulerade avskrivningar
–8
–6
–56
–37
29
22
184
151
8
8
41
37
Inom ett år
9
5
50
34
– Dessas nuvärde
8
5
48
32
Mellan ett och fem år
3
3
15
12
– Dessas nuvärde
3
3
14
11
Under året återförda nedskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Finansiella leasingavtal (ingår ovan)
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter
Avtalade framtida minimileaseavgifter:
Av- och nedskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader i rapporten över totalresultatet:
Inventarier, verktyg
och installationer
Koncernen
2010
2009
2010
2009
Kostnad för sålda varor
35
38
200
177
Försäljningskostnader
10
19
—
—
Administrationskostnader
37
30
—
—
Summa
82
87
200
177
Leasingfordon
Inga nedskrivningar har gjorts.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 35
forts not 15
Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas
som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels
av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels
sålda bilar kombinerade med åtagande om framtida återköp till ett
garanterat restvärde. Beträffande sålda bilar kombinerade med
åtagande om återköp så har den sakrättsliga äganderätten övergått
till köparen.
I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader
på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig.
I ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att
förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.
Leasade tillgångar som vidareuthyrs
Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och
­kontorsutrustning
Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick till 9 Mkr (11) för
2010.
Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning
och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen
cirka 385 Tkvm (385).
Materiella anläggningstillgångar under
­uppförande
Om- och tillbyggnad i Roskilde, Gladsaxe och Närum i Danmark.
Not 16 • Andelar i intresseföretag
Koncernen
Redovisat värde vid årets ingång
Andel i intresseföretags resultat
1)
Förvärv
Redovisat värde vid årets utgång
1)
2010
2009
272
257
20
15
10
—
302
272
Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresse­
företaget. I utdelning har erhållits 3 Mkr (3).
Intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 innebärande att
vissa förhållanden ska råda för att ett företag ska klassificeras som
intresseföretag. Bilia har ej 20-procentig ägarandel, men genom
att Bilia har ägarrepresentation i styrelsen, deltar i arbetet med
strategiska frågor och att det förekommer betydande samband med
verksamheten i detta företag inordnas det i kategorin intresse­
företag.
Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende 100 procent av intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder.
Koncernen 2010
Intresseföretag
Land
Intäkter
Resultat
Tillgångar
Skulder
Eget kapital
Sverige
1 328
185
24 498
21 574
2 844
1 328
185
24 498
21 574
2 924
Dotterföretagens:
Volvofinans Bank AB
Utdelning till AB Volverkinvest
80
Summa
Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest uppgår till 20,6%. AB Volverkinvest äger 50% av Volvofinans Bank AB.
AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.
Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2009 till 30 september 2010. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut. Årets utdelning från Volvofinans Bank AB till AB Volverkinvest, ännu ej vidareutdelad till Bilia, har inkluderats
vid beräkning av koncernmässiga värden.
Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende 100 procent av intresseföretagets intäkter, resultat, tillgångar och skulder.
Koncernen 2009
Intresseföretag
Land
Intäkter
Resultat
Tillgångar
Skulder
Eget kapital
Dotterföretagens:
Volvofinans Bank AB
Summa
Sverige
726
188
24 116
21 377
2 739
726
188
24 116
21 377
2 739
Dotterföretagens innehav i AB Volverkinvest uppgår till 19,8%. AB Volverkinvest äger 50% av Volvofinans Bank AB.
AB Volverkinvest har till huvudsaklig uppgift att för Volvohandlarnas räkning äga och förvalta aktier i Volvofinans Bank AB.
Uppgifterna för intresseföretaget avser redovisningsperioden 1 oktober 2008 till 30 september 2009. Senare information om intresseföretaget finns inte tillgänglig vid upprättandet av Biliakoncernens bokslut.
36 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Not 17 • Finansiella placeringar
2010
2009
Aktier och andelar, onoterade innehav där verkligt värde ej går att fastställa
1
1
Depositioner
4
5
Summa
5
6
Koncernen
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Not 18 • Långfristiga fordringar och
övriga fordringar
Koncernen
2010
Not 21 • Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
2009
Koncernen
Långfristiga fordringar som är
anläggningstillgångar
Bonus
Räntebärande
Upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Avbetalningsfordringar
13
19
Reverslån
37
41
Övrigt
13
17
Summa
63
77
Övriga fordringar som är
omsättningstillgångar
Summa
Pågående arbeten
19
Mervärdesskatt
28
11
5
Bonus
7
14
Reklamationer
1
Derivat
2009
0
27
123
98
24
6
147
131
2010
2009
Not 22 • Likvida medel
Koncernen
Ej räntebärande
2010
Följande delkomponenter ingår
i likvida medel
5
16
1
Tillgodohavande på koncernkonto hos moderbolaget
13
85
1
1
Kontantkassa/dagskassa
16
18
Övrigt
43
30
Summa
99
62
Kortfristiga placeringar, jämställda
med likvida medel
34
11
Summa enligt rapporten över
kassaflöden
68
130
Räntebärande
Avbetalningsfordringar
Summa
4
3
103
65
Under året har inga nedskrivningar av fordringar gjorts (—).
Not 19 • Varulager
Koncernen
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår inkurensreserv med
18 Mkr (12).
Kassa och bank
Den effektiva räntan för kortfristiga placeringar var under 2010
0,55 procent (0,69). De kortfristiga placeringarna hade ett genomsnittligt förfall på 1 dag (1).
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med
utgångspunkt att:
• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Not 20 • Kundfordringar
Koncernen
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 6 Mkr (1).
Årets nedskrivning uppgår till 4 Mkr (6).
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 37
Not 23 • Räntebärande skulder
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 29 Finansiella risker och riskhantering.
Koncernen
2010
2009
Långfristiga skulder
100
100
Banklån
Förlagslån
1
1
Personalfond
4
5
105
101
210
207
Finansiella leasingskulder
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit
Kortfristig del av banklån
Kortfristig del av finansiella leasingskulder
Summa
–29
—
82
69
108
72
161
141
371
348
Villkor och återbetalningstider
Säkerheter för banklån i form av företagsinteckningar är utställda med ett belopp om 140 Mkr (750) samt ställda panter om 610 Mkr (—).
Koncernen
Låneinstitut
2010
Valuta
Förlagslån
SEK
Nordea Bank AB
SEK
Nordea
DKK
Nominell
ränta, %
7,00
2009
Förfall
Nominellt
värde
Redovisat
värde
2016
100
100
2011
–24
Nominell
ränta, %
Förfall
Nominellt
värde
Redovisat
värde
7,00
2016
100
100
2,10
2010
50
50
–29
Renault Finance Nordic
DKK
4,30
2011
5
6
4,96
2010
1
2
Renault Finance Nordic
SEK
5,82
2011
41
41
3,13
2010
10
10
2025
1
1
Forso Nordic
DKK
6,00
2011
17
20
Nykredit Realkredit A/S
DKK
4,00
2025
1
1
4,00
2,85
2010
7
7
2011
13
15
7,82
2010
0
0
Volvofinans Bank AB
SEK
Forso Nordic
DKK
6,60
Personalfond
SEK
2,61
4
4
1,60
5
5
Finansiella leasingskulder
SEK
1,49
213
213
2,00
173
173
Summa
371
Finansiella leasingskulder
Koncernen
348
2010
Minimileaseavgift
2009
Ränta
Kapitalbelopp
Minimileaseavgift
Ränta
Kapitalbelopp
Inom ett år
110
2
108
73
1
72
Mellan ett och fem år
107
2
105
103
2
101
Summa
217
4
213
176
3
173
38 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Not 24 • Pensioner
Koncernen
2010
2009
Verkligt värde på
förvaltningstillgångar
Netto nuvärde av förpliktelserna och
verkligt värde på förvaltningstillgångarna
Oredovisade aktuariella vinster (+)
och förluster (–)
Netto redovisat avseende
förmånsbestämda planer i rapporten
över finansiell ställning
550
–112
565
–117
438
448
–110
–120
328
328
Nettobelopp i rapporten över
finansiell ställning
328
328
328
328
Koncernen har två förmånsbestämda planer, en i Sverige och en i
Norge, som tillhandahåller ersättningar till anställda när de går i
pension.
Den norska planen ger ersättningar som bland annat baseras på
antal anställningar, lönenivå och avkastning på pensionskapitalet.
Den svenska planen ger ersättningar som baseras på viss procent av
slutlönen.
445
380
Utbetalda ersättningar
–37
–8
Kostnad för tjänstgöring
innevarande period
27
33
Räntekostnad
22
22
Aktuariella vinster och förluster
11
5
Planändring i Norge
–18
Valutakursdifferenser
Förpliktelse för förmånsbestämda
planer per den 31 december
–5
11
7
Redovisade aktuariella vinster (–)
och förluster (+)
11
5
Nettokostnad i årets resultat
49
54
Kostnaden redovisas i följande
rader ingående i årets resultat:
5
8
Försäljningskostnader
14
14
Administrationskostnader
29
31
Finansiella intäkter/kostnader
Summa
Pensionsförpliktelse
Förmånsbestämda planer
Övriga pensioner
Summa
1
1
49
54
6
5
328
328
14
10
342
338
Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser
Diskonteringsränta
4,20
4,00
Framtida löneökningar
2,80
2,80
Framtida ökningar av pensioner
2,00
2,00
Personalomsättning
5,00
6,00
Förväntad återstående
tjänstgöringstid, år
16,80
17,20
2,80
2,80
—
Framtida ökning av fribrev
2,00
2,00
–10
13
Norge:
440
445
Diskonteringsränta
3,20
4,40
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångarna
4,60
5,60
Framtida löneökningar
4,00
4,25
Framtida ökningar av pensioner
0,50
1,30
117
80
–3
21
6
5
–8
11
112
117
Fondmedel förvaltade av
Pensionsordning Vital
112
117
Summa förvaltningstillgångar
112
117
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde den 31 december
–6
Planändring i Norge
Inkomstbasbelopp
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Valutakursdifferenser
22
Förväntad avkastning på
förvaltningstillgångar
Sverige:
Förpliktelse för förmånsbestämda
planer per den 1 januari
Förväntad avkastning
på förvaltningstillgångar
25
22
De väsentliga aktuariella antagandena per balansdagen i Sverige
och Norge (uttryckta som vägda genomsnitt), %:
Förändringar av nuvärdet av förpliktelsen för
förmånsbestämda planer
Utbetalda ersättningar
11
Räntekostnad på förpliktelsen
Verklig avkastning på
förvaltningstillgångar
Översikt förmånsbestämda planer
Förvaltningstillgångarnas verkliga
värde per den 1 januari
Kostnad avseende tjänstgöring
Kostnad sålda varor
Nettobeloppet för förmånsbestämda planer
redovisas i följande poster i rapporten
över finansiell ställning:
Avsättningar till pensioner
2009
Kostnad redovisad i årets resultat
Förmånsbestämda pensionsplaner
Nuvärdet av helt eller delvis
fonderade förpliktelser
2010
Koncernen
Förvaltningstillgångarna består av följande:
Antaganden om framtida dödlighet baseras på publicerad statistik
och dödlighetstal. Den genomsnittliga återstående livslängden för
en individ som går i pension vid 65 års ålder är 21 för män och 23
för kvinnor.
Den totala förväntade långsiktiga avkastningen på förvaltningstillgångar är 4,60 procent. Den förväntade långsiktiga avkastningen baseras på portföljen av förvaltningstillgångar som helhet och
inte som summan av avkastningen på individuella tillgångsslag.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 39
forts not 24
2010
2009
2008
2007
2006
Nuvärde av förmånsbestämd förpliktelse
550
565
512
453
419
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
112
117
80
77
117
Oredovisade aktuariella
förluster
110
120
132
90
64
Historisk information
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i
Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande
från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret
2010 har Bilia inte haft tillgång till sådan information som gör
det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan.
Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i
Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter
för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 9 Mkr
(8). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller
de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott
i form av den kollektiva konsolideringsnivån 1) till 146,0 procent
(141,0). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena
beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
1)
Alecta publicerar varje månad information om konsolideringsnivån på sin
webbplats, www.alecta.se
Avgiftsbestämda planer
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för arbetare som helt bekostas av dotterföretagen.
I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till viss del bekostas
av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i
respektive plan.
Koncernen
Årets kostnader för
avgiftsbestämda planer 1)
1)
2010
2009
103
89
Häri ingår 9 Mkr (8) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.
Not 25 • Avsättningar
Långfristiga
Koncernen
Kortfristiga
2010
2009
2010
2009
—
—
—
6
Kostnader för omstruktureringsåtgärder
Reklamationer
2
2
2
1
Garantiåtaganden
17
14
10
16
Summa
19
16
12
23
Kostnader för
omstruktureringsåtgärder
Reklamationer
2010
2009
2010
Redovisat värde vid årets ingång
6
15
Avsättningar som gjorts under året
—
—
Belopp som tagits i anspråk under året
–6
Outnyttjade belopp som har återförts under året
Omföringar
Rörelseförvärv
Koncernen
Omräkningsdifferenser
Redovisat värde vid årets utgång
Garantiåtaganden
Totalt
2009
2010
2009
2010
2009
3
7
30
16
39
38
4
—
10
10
14
10
–8
–3
–2
0
0
–9
–10
—
—
—
—
–10
0
–10
0
—
—
—
–2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0
–1
0
—
–3
2
–3
1
—
6
4
3
27
30
31
39
Betalningar
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader
2010
2009
19
16
Kostnader för omstruktureringsåtgärder
Garantiåtagande
Inga ytterligare kostnader för omstrukturering har avsatts i rapport
över finansiell ställning (—).
Avsättningar har gjorts avseende åtaganden för sålda nya och
begagnade bilar. Tillverkarna har garantiansvaret för nya bilar och
ersätter Bilia för arbete och reservdelar enligt separata avtal i respektive marknad. Understiger ersättningen en beräknad självkostnad
för Bilia beräknas avsättning för både nya och begagnade bilar på
grundval av historiska data för garantikostnader knutna till dessa
produkter.
Reklamationer
Avsättningar för reklamationer bygger på beräkningar gjorda på
grundval av historiska data rörande reklamationskostnader för
liknande produkter och tjänster.
40 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Not 26 • Övriga skulder
Koncernen
Not 27 • Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
2010
2009
Skuld avseende sålda bilar
med återköpsavtal
424
425
Summa
424
425
488
576
Mervärdesskatt
51
72
Förskott från kunder
34
27
Källskatt
32
47
Arbetsgivaravgifter, m m
27
27
1
0
Derivat
Övrigt
Summa
2009
Upplupna löner
248
247
Upplupna sociala kostnader
104
96
7
7
Upplupna räntor
Periodisering serviceoch trygghetsavtal
Övriga kortfristiga skulder
Skuld avseende sålda bilar
med återköpsavtal
2010
Koncernen
Övriga långfristiga skulder
47
30
680
779
35
29
Övriga upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
141
113
Summa
535
492
Not 28 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt
­kategoriindelning
Verkligt värde
Verkligt värde och redovisat värde i rapporten över finansiell ställning:
2009
2010
Redovisat värde
Verkligt värde
Redovisat värde
Verkligt värde
1
1
1
1
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande
302
302
272
272
Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande
Kund- och andra fordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Aktier och andelar
67
796
67
796
80
684
80
684
1
1
1
1
4
4
5
5
1
1
0
0
154
4
213
1 918
154
4
213
1 918
170
5
173
1 964
170
5
173
1 964
Koncernen
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultatet
Övriga tillgångar/valutaswapar
Lånefordringar och övriga fordringar
Depositioner
Finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultatet
Övriga skulder/valutaswapar
Andra finansiella skulder
Banklån
Personalfond
Finansiella leasingskulder
Leverantörs- och övriga skulder
I tabellerna på nästa sida lämnas upplysningar om hur verkligt
värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur
verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma
instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata
som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 41
forts not 28
Nivå 2
2010
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar
1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar
1
2009
Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar
1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet/Valutaswapar
0
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst
använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument
som redovisas i tabellen på föregående sida.
Derivatinstrument
För valutaswapar bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt
från marknadskurser. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas
det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den
avtalade terminskursen och den termins­kurs som kan tecknas på
balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering
görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.
Finansiella tillgångar som kan säljas
Verkligt värde kan inte beräknas på onoterade innehav och redovisas till anskaffningsvärde.
Avbetalningsfordringar
Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom
räntan på utestående fordringar är rörlig.
Kundfordringar och leverantörsskulder
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande
livslängd på mindre än ett år bedöms det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Även för kundfordringar och leverantörsskulder
med en livslängd överstigande ett år bedöms det redovisade värdet
reflektera verkligt värde eftersom rörlig ränta utgår på utestående
fordran respektive skuld.
Räntesatser som används för att fastställa
­verkligt värde
Företagets samtliga tillgångar och skulder löper med rörlig ränta
varför verkligt värde motsvarar redovisat värde.
Räntebärande skulder och finansiella leasingskulder
Verkligt värde motsvarar i allt väsentligt redovisat värde eftersom
räntan på utestående skulder är rörlig.
Not 29 • Finansiella risker och riskhantering
Allmänt
Mål för finansverksamheten
Bilia AB med dotterföretag har som huvudsaklig uppgift att sälja
nya och begagnade bilar och i anslutning härtill även leverera verkstadstjänster, reservdelar, tillbehör och drivmedel.
Finansverksamheten inom Bilia har som mål att:
• säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering
• genomföra upplåning och placering till vid varje tillfälle bästa
möjliga villkor
• tillse att kreditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker
och operativa risker alltid hålls inom de gränser som anges i Bilias
finanspolicy.
Finansverksamheten inom Biliakoncernen, i fortsättningen benämnd Bilia, ska omfatta följande områden:
• finansiering av koncernen med lån och övriga rörelseskulder
• kartläggning, mätning och uppföljning av valutarisker, ränterisker och operativa risker ska utföras kontinuerligt för att minska
nämnda risker
• administration av koncernkonton och internbanksfunktion i Bilia
• tillsyn av att dotterföretagens kreditgivning sker i enlighet med en
för verksamheten väl avpassad kreditpolicy
• Bilias betalningsrutiner och alla de åtgärder som ryms inom
begreppet cash management
• styrning, kontroll och rapportering av utfallet i Bilias finansverksamhet utifrån de riktlinjer som styrelsen beslutat om.
42 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Organisation och ansvarsfördelning
Moderbolaget Bilia AB
VD i Bilia AB har ansvaret för all finansiell verksamhet i koncernen
och ska tillse att denna bedrivs i enlighet med den av styrelsen beslutade finanspolicyn. Ekonomidirektören är också chef för finansavdelningen och ansvarar för att den operativa ­finansverksamheten
inom hela Bilia bedrivs i enlighet med Bilias riktlinjer, regler och
instruktioner.
Finanschefen ansvarar för den dagliga verksamheten i moderbolagets finansavdelning, som även innefattar en internbanksfunktion
som avses betjäna samtliga koncernföretag.
Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att
tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera
negativa effekter på koncernens resultat på grund av valutafluktuationer.
Dotterföretagen
VD i varje dotterföretag ansvarar för att företagets kreditgivning
sker i enlighet med en av företagets styrelse beslutad kreditpolicy
samt att finansverksamheten i övrigt bedrivs enligt de riktlinjer som
framgår av särskild instruktion från Bilia AB.
Avtalsvillkor
Koncernens långfristiga finansiella tillgångar består dels av avbetalningsfordringar uppgående till 13 Mkr (19), dels av reverslån
uppgående till 37 Mkr (41) avseende utlåning till Corem Property
Groups dotterföretag i samband med försäljningen av Bilias danska
fastigheter.
Kredittiden för avbetalningsfordringar uppgår i genomsnitt till
knappt 3 år. För avbetalningsfordringar påförs löpande marknadsmässig ränta. Avseende avbetalningsfordringar har Bilia säkerhet
i den aktuella tillgången fram tills dess full betalning erhållits.
Reverserna förfaller till betalning 2013 respektive 2016 och påförs
löpande marknadsmässig ränta.
Koncernens kortfristiga finansiella tillgångar består till största delen av kundfordringar om 698 Mkr (623) och avbetalningsfordringar
som beräknas amorteras under nästföljande räkenskapsår om 4 Mkr
(3) samt kortfristiga placeringar om 34 Mkr (11). Kredittiden för
kundfordringarna uppgår i genomsnitt till 23 dagar (24).
Bilia lämnat extra utdelningar vid två tillfällen, sakutdelning av
Kommersiella Fordon AB 2003 och Catena AB (fastighetsbestånd)
2006.
Under året har ingen förändring skett i koncernens principer för
kapitalhantering.
Finansieringsavtal
Bilias långivare har för 2010 krav att EBITDA i relation till räntenettot ska uppgå till minst 4,5 gånger, räntebärande skulder i relation till
eget kapital inte ska överstiga 1,0 gånger, räntebärande skuldsättning
i relation till EBITDA inte ska överstiga 3,0 gånger och banklånen i relation till varulager och kundfordringar inte ska överstiga 35 procent.
För 2010 redovisades en EBITDA i relation till räntenettot på 22,17
gånger, räntebärande skuld i relation till eget kapital på 0,33 gånger,
räntebärande skuldsättning i relation till EBITDA på 0,92 gånger och
banklånen i relation till varulager och kundfordringar på 0 procent.
Långivaren har enligt avtal rätt att säga upp låneavtalet till omförhandling om ovanstående krav inte uppfylls.
Finansiella risker och riskbegränsningar
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av
finansiella risker.
Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat
och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer,
refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett
ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för
finansverksamheten.
Nedan specificeras olika finansiella risker som Bilia utsätts för.
De hanteras av Bilia ABs internbank som är placerad på huvudkontoret i Göteborg.
Kapitalhantering
Likviditetsrisker
Koncernens egna kapital, vilket definieras som totalt redovisat eget
kapital, uppgick vid årets slut till 1 739 Mkr (1 425). Avkastningen
på eget kapital uppgick till 25,7 procent (8,6).
Årsstämman 2010 gav styrelsen mandat att under tiden till nästa
årsstämma besluta om förvärv av egna aktier med högst så många
aktier att eget innehav inte överstiger 10 procent av totalt antal
aktier. Under 2010 och fram till den 9 mars 2011 har inga aktier
återköpts. Under 2007 återköptes sammanlagt 1 000 000 egna
aktier för totalt 115 Mkr, vilket nedsattes under 2010.
Enligt Bilias finanspolicy är ett av de viktigaste målen att säkerställa att koncernen har tillgång till erforderlig lånefinansiering.
Bilias utdelningspolicy innebär att minst 50 procent av årets
resultat ska delas ut till aktieägarna. Utöver kontant utdelning har
Med likviditetsrisk (även kallad finansieringsrisk) avses risken att
finansiering inte alls kan erhållas, eller endast till kraftigt ökade
kostnader till följd av störningar i det finansiella systemet. Enligt
finanspolicyn är målsättningen att det ska finnas tillräckligt med
kontanta medel och garanterade krediter för att täcka de närmaste
12 månaderna. Dessutom har löptiden på de finansiella skulderna
spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken. Därtill har
avtal tecknats om kreditlöften om 600 Mkr (500). Kreditlöftena
löper fram till november 2012 och var vid årsskiftet outnyttjade till
600 Mkr (450). Koncernens finansiella skuld uppgick vid årsskiftet
till 371 Mkr (348) och förfallostruktur på låneskulden framgår av
tabellen Förfallostruktur.
Kreditfaciliteter och lån
Förfall
Summa
Tillgängliga likvida medel
Likviditetsreserv
Valuta
Nominellt
belopp
Totalt belopp
Utnyttjat
Tillgängligt
SEK
600
600
—
600
600
—
600
68
668
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 43
forts not 29
Förfallostruktur
Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.
Koncernen
2009
2010
Låneinstitut
Valuta
Förlagslån
SEK
Nordea Bank AB
SEK
Nordea
DKK
Nominellt
belopp
valuta
Totalt
belopp
Inom
1 mån
1–3
mån
3 mån–
1 år
1–5 år
100
100
—
—
—
—
–24
–29
–29
—
—
—
5 år och
längre
Nominellt
belopp
valuta
Totalt
belopp
100
100
50
Inom
1 mån
1–3
mån
3 mån–
1 år
1–5 år
5 år och
längre
100
—
—
—
—
100
50
50
—
—
—
—
—
Renault Finance Nordic DKK
5
6
6
—
—
—
—
1
2
2
—
—
—
—
Renault Finance Nordic SEK
41
41
41
—
—
—
—
10
10
10
—
—
—
—
Forso Nordic
DKK
17
20
20
—
—
—
—
Nykredit Realkredit A/S DKK
1
1
—
—
—
—
1
1
1
—
—
0
0
1
7
7
7
—
—
—
—
—
Volvofinans Bank AB
SEK
Forso Nordic
DKK
13
15
1
2
12
—
—
0
0
0
—
—
—
Personalfond
SEK
4
4
—
—
—
—
4
5
5
—
—
—
—
5
213
213
17
10
81
105
—
173
173
6
2
64
101
—
371
56
12
93
105
105
348
75
2
64
101
106
Finansiella leasingskulder
Summa
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i
tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av ränterisker och
valutarisker.
Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsriskerna inom fastställda parametrar och samtidigt optimera
resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är
fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6–12
månader) endast ska påverka koncernens resultat och ställning
marginellt. På längre sikt, kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser och räntor få en påverkan på det konsoliderade
resultatet.
Ränterisk
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels
bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar
ränterisken är räntebindningstiden.
En kort genomsnittlig räntebindningsperiod i Bilias låneportfölj
innebär att stora ränteförändringar ganska omgående får effekt
på resultatet. En lång räntebindningsperiod däremot innebär att
finansieringskostnaden kan hamna i otakt med den allmänna prisoch inflationsutvecklingen och därmed väsentligt avvika från den
finansieringskostnad som är allmänt förekommande i branschen.
44 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Koncernens tillgångar är i huvudsak kortfristiga. Finanspolicyns
utgångspunkt är att minimera effekterna av en ränteförändring.
För att kontrollera koncernens ränterisk kan derivatinstrument
som till exempel ränteswapar användas. De får endast användas av
Bilia AB och ska uteslutande utnyttjas för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som denna finanspolicy
föreskriver.
Enligt finanspolicyn är målsättningen att vid en nettolåneskuld
understigande 500 Mkr ska räntebindningstiden vara 0–6 månader.
Om nettolåneskulden överstiger 500 Mkr ska den genomsnittliga
räntebindningstiden vara maximalt 9 månader.
Per balansdagen hade koncernen följande ränteprofil på sina
finansiella instrument:
2010
2009
Finansiella tillgångar
135
210
Finansiella skulder
371
348
Redovisade värden
Rörlig ränta
Känslighetsanalys
För att hantera ränterisk har koncernen som syfte att minska
påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På
lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i räntor få en
påverkan på det konsoliderade resultatet.
Per den 31 december 2010 beräknas en generell höjning av
räntan med 1 procentenhet minska koncernens resultat före skatt
med 3 Mkr (2).
Valutarisk
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser valutariskfluktuationer vid omräkning av de
utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Ett annat
område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och
placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
För att kontrollera koncernens valutarisker används derivatinstrument såsom valutaswapar. De får endast användas av Bilia AB
eller under dess kontroll och ska uteslutande utnyttjas för att på
ett kostnadseffektivt sätt uppfylla de krav på riskminimering som
finanspolicyn föreskriver.
Dotterföretagen
Alla företag inom Bilia har sin marknadsföring och försäljning
begränsad till sin hemmamarknad. Inköp av produkter sker efter
prislistor i den lokala valutan. Enligt Bilias instruktion för dotterföretagens finansiering ska all finansiering ske i lokal valuta. Någon
valutarisk uppstår därmed inte på dotterföretagsnivå. I de fall
valutarisk ändå skulle uppstå, så ska denna kurssäkras förutsatt att
valutarisken vid varje tillfälle inte bedöms som marginell.
Valutaswapar används för att eliminera kursrisker som uppstår
vid utjämning av positiva saldon i en valuta mot negativa saldon i en
annan valuta. Valutaswaparna används för att reducera koncernens
räntekostnad på likvida medel och medför inga valutarisker. Nedan
redovisas av företaget använda valutaswapar fördelade på valuta
och år.
Koncernen
Valutaswapar
2009
2010
Valuta
SEK
Valuta
SEK
NOK
30
35
155
193
DKK
105
127
120
167
I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 0 Mkr (0) i
rörelseresultatet och med 0 Mkr (0) i finansnettot.
En generell minskning med 10 procent av SEK gentemot andra
utländska valutor har beräknats minska koncernens resultat före
skatt med cirka 10 Mkr (–2) för året 2010.
Kreditrisk
Kreditriskexponering
Redovisat värde
2010
2009
Finansiella anläggningstillgångar,
ej räntebärande
307
278
Finansiella anläggningstillgångar,
räntebärande
50
58
Kortfristiga placeringar
34
11
796
684
17
22
1 204
1 053
Koncernen
Kund- och andra fordringar
Avbetalningsfordringar
Summa
Vissa bilar säljs med äganderättsförbehåll, vilket innebär att när
betalning uteblir har koncernen viss säkerhet för sin fordran.
Kreditrisker i finansiell verksamhet
Den finansiella riskhanteringen medför en exponering för kreditrisker. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på
banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument.
Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart inte kan
eller vill följa ingångna avtal. Finansiella avtal får endast ingås med
motparter som framgår av förteckning som utfärdats av VD i Bilia
AB.
Förteckning över tillåtna motparter i valutaswapar, terminer, och
andra avtal utanför rapporten över finansiell ställning:
Högsta tillåtna belopp
Låneinstitut
Nordea
500
Transaktionsexponering
Kreditrisker i kundfordringar
Transaktionsexponeringen är begränsad med hänsyn till att samtliga försäljningar och inköp sker i lokal valuta.
Omräkningsexponering
Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande
valutor:
Koncernen
2009
2010
Belopp
%
Belopp
%
NOK
294
78
200
68
DKK
81
22
92
32
EUR
0
0
0
0
Valuta
Koncernen har haft som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta.
Känslighetsanalys
För att hantera valutarisk har koncernen som syfte att minska
påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat.
På lång sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser få en påverkan på det konsoliderade resultatet.
Risken att Bilias kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill
säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras, varvid information
om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur
kundkrediter ska hanteras. I denna anges beslutsnivåer för olika
kreditlimitar och hur värdering av krediter och osäkra fordringar
ska hanteras.
Med kredit likställs i detta sammanhang ansvar för kunders
betalningsförmåga som kan kvarstå efter att krediten övertagits av
Volvofinans Bank AB eller annat kreditinstitut.
På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för
kreditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i nedanstående tabell för respektive
finansiell tillgång.
Utifrån historiska data gör koncernen bedömningen att ingen
nedskrivning av kundfordringar som ännu inte är förfallna är
nödvändig per balansdag. Huvuddelen av utestående kundfordringar
utgörs av för koncernen tidigare kända kunder med god kreditvärdighet.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 45
forts not 29
Åldersanalys, kundfordringar
2009
2010
Brutto
Nedskrivning
Brutto
Nedskrivning
Ej förfallna kundfordringar
507
—
444
—
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr
156
0
139
0
Förfallna kundfordringar 31–90 dgr
34
–1
33
0
Förfallna kundfordringar 91–180 dgr
8
–7
10
–9
Förfallna kundfordringar 181–360 dgr
3
–3
7
–3
Koncernen
Förfallna kundfordringar >360 dgr
Summa
6
–5
14
–12
714
–16
647
–24
Brutto
Nedskrivning
Brutto
Nedskrivning
Åldersanalys, avbetalningsfordringar
2009
2010
Koncernen
Ej förfallna avbetalningsfordringar
13
—
22
—
Förfallna avbetalningsfordringar 0–30 dgr
2
—
0
—
Förfallna avbetalningsfordringar 31–90 dgr
1
—
0
—
Förfallna avbetalningsfordringar 91–180 dgr
1
—
0
—
Förfallna avbetalningsfordringar 181–360 dgr
0
—
0
—
Förfallna avbetalningsfordringar >360 dgr
0
—
0
—
17
—
22
—
Summa
Koncernen har äganderättsförbehåll i sålda bilar motsvarande marknadsvärdet som bedöms vara i nivå med utestående avbetalningsfordringar.
Regressansvar
Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar
finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia.
Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans
Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under
kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej
förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 90 Mkr.
Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt
varit på en mycket låg nivå minskade under 2010 och uppgick till
2 Mkr (11).
Åldersanalys, regressansvar
2009
2010
Koncernen
Brutto
Nedskrivning
Brutto
Nedskrivning
Ej förfallna regressansvar
3 695
—
3 533
—
Förfallna regressansvar 0 –30 dgr
6
—
1
—
Förfallna regressansvar 31–90 dgr
1
—
1
—
Förfallna regressansvar 91–180 dgr
0
—
0
—
Förfallna regressansvar 181–360 dgr
0
—
0
—
Förfallna regressansvar > 360 dgr
0
—
0
—
3 702
—
3 535
—
Summa
Koncentration av kreditrisk
De tre största kunderna står för 19,3 procent (14,5) av kundfordringarna, 89,5 procent (93,6) av avbetalningsfordringarna respektive
2,6 procent (2,6) av regressansvar.
Avsättningskonto
2009
2010
Kundfordringar
Avbetalningsfordringar
Regressansvar
Kundfordringar
–24
—
—
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar
7
—
—
Årets nedskrivningar
0
—
Omräkningsdifferens
1
–16
Koncernen
Ingående balans
Utgående balans
46 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Avbetalningsfordringar
Regressansvar
–23
—
—
2
—
—
—
–2
—
—
—
—
–1
—
—
—
—
–24
—
—
Not 30 • Operationell leasing
Not 31 • Investeringsåtaganden
Leasingavtal där företaget är leasetagare
Koncernen
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
Under 2010 har koncernen slutit avtal om att förvärva immateriella
och materiella anläggningstillgångar för 18 Mkr (6). Dessa åtaganden förväntas bli reglerade under det följande räkenskapsåret.
Koncernen
Inom ett år
2010
2009
319
334
Mellan ett och fem år
1 246
1 282
Senare än fem år
1 221
1 631
Summa
2 786
3 247
Leasingavtal avseende lokaler, tjänstebilar och
­kontorsutrustning
Not 32 • Ställda säkerheter och
eventualförpliktelser
Regressansvar
Koncernens leasingavtal avser i huvudsak lokaler för försäljning
och service av personbilar samt leasing av tjänstebilar och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade lokalhyresavtalen
cirka 385 Tkvm (385).
I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader
på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index. Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I ett fåtal
av leasingavtalen föreligger möjlighet för Bilia att förvärva objektet
vid hyresperiodens utgång.
Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2010 till 9 Mkr (11).
Biliaföretagen har återköpsåtagande om leasetagare eller låntagare ej skulle fullgöra sina betalningsskyldigheter avseende bilar
finansierade av Volvofinans Bank AB och som förmedlats av Bilia.
Bilia erhåller en provision för bilar som förmedlats till Volvofinans
Bank AB. Provisionen erhålls till övervägande del löpande under
kontraktens löptid och ej intäktsförd provision hänförlig till ej
förfallna finansieringar med regressansvar uppgår till cirka 90 Mkr.
Kreditförluster för finansieringar med regressansvar som historiskt
varit på en mycket låg nivå minskade under 2010 och uppgick till
2 Mkr (11).
Ställda säkerheter
2010
Koncernen
2009
2010
2009
Minimileaseavgifter
358
352
Fast egendom
1
5
Totala leasingkostnader
358
352
Företagsinteckningar
140
750
Leasingfordon och avbetalningsfordringar
210
137
0
342
Ställda panter
610
—
Summa ställda säkerheter
961
1 234
2010
2009
7
6
Koncernen
Leasingavtal där företaget är leasegivare
Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovisas
som materiella anläggningstillgångar. Dessa tillgångar består dels
av ägda bilar som hyrs ut under operationella leasingavtal, dels
sålda bilar kombinerade med åtaganden om framtida återköp till ett
garanterat restvärde. De framtida icke uppsägningsbara leasingbetalningarna är som följer:
För egna skulder och avsättningar
Dokument och depositioner
Eventualförpliktelser
Koncernen
Koncernen
2010
2009
Inom ett år
150
145
Hyresgarantier
234
235
Mellan ett och fem år
166
143
Regressansvar
3 702
3 535
Summa
316
288
Summa eventualförpliktelser
3 943
3 776
I resultatet för 2010 redovisas en hyresintäkt på 163 Mkr (157).
För reparationer och underhåll redovisas en kostnad på 14 Mkr
(14) avseende uthyrda bilar.
Garantiåtaganden
1)
1)
Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag till
förmån för fastighetsägarna. Beloppet som är angivet avser årshyran till
hyresavtalen med varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren
2011–2026.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 47
Not 33 • Närstående
Koncernen
Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ­ersättningar till
nyckelpersoner redovisas i not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Övriga transaktioner redovisas
nedan:
Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Anna Qviberg och deras nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och ­indirekt via Investment AB
Öresund cirka 35 procent (44) av rösterna i företaget.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Närståenderelation
År
Försäljning av
varor och
tjänster till
närstående
Inköp av
varor och
tjänster från
närstående
Provisioner/
ränta/
utdelning
Fordran på
närstående
per den 31
december
Skuld till
närstående
per den 31
december
Intresseföretag
2010
944
51
76
55
0
Intresseföretag
2009
424
54
52
12
0
Eventualförpliktelser för intresseföretag
2010
3 702
Eventualförpliktelser för intresseföretag
2009
3 535
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:
2010
2009
21
20
2010
2009
—
0
Kortfristiga ersättningar till anställda
Uppgifter om ersättningar till respektive nyckelperson i ledande ställning, se not 8 Anställda, personalkostnader och ledande
­b efattningshavares ersättningar.
Not 34 • Specifikationer till rapport över kassaflöden
Betalda räntor och erhållen utdelning
Koncernen
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Övriga finansiella poster
Summa
7
7
–40
–55
23
18
–10
–30
2010
2009
316
302
Av- och nedskrivningar
Koncernen
Avskrivningar
Nedskrivningar
Summa
12
—
328
302
2010
2009
Övriga ej kassapåverkande poster
Koncernen
Realisationsvinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar
Avsättningar till pensioner
Andel i intresseföretags resultat
–16
—
10
16
–20
–15
Övriga avsättningar
–5
–1
Vinstandel till medarbetare
44
0
Övrigt
–5
–1
8
–1
Summa
48 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter
Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter
2010
2009
Immateriella anläggningstillgångar
—
14
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
—
93
Rörelsefordringar
Finansiella tillgångar
—
0
Varulager
—
105
Rörelsefordringar
—
1
Förvärvade tillgångar och skulder
Likvida medel
—
—
Summa tillgångar
—
213
2010
2009
85
—
2
—
Likvida medel
—
—
Summa tillgångar
87
—
Realisationsresultat
–16
—
82
—
2
—
Summa avsättningar och skulder
68
—
Avyttrade tillgångar och skulder
Lån
Rörelseskulder
Avsättningar
—
—
Lån
—
—
Rörelseskulder
—
100
Försäljningspris:
19
—
Summa avsättningar och skulder
—
100
Erhållen köpeskilling
19
—
Förvärvade nettotillgångar
—
113
Köpeskilling:
—
113
Avgår: Likvida medel i den
avyttrade verksamheten
—
—
Avgår: Säljarrevers
—
–53
Påverkan på likvida medel
19
—
Utbetald köpeskilling
—
60
2010
2009
896
615
Avgår: Likvida medel i den
förvärvade verksamheten
—
—
Påverkan på likvida medel
—
–60
Ej utnyttjade krediter
Ej utnyttjade krediter uppgår till
Not 35 • Händelser efter balansdagen
Koncernen
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moder­
bolagets styrelse den 9 mars 2011.
Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för
Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia
Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att
utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.
Bilcentralen i Stockholm AB
Den 3 januari 2011 förvärvade Bilia samtliga aktier i BMWåterförsäljaren Bilcentralen i Stockholm AB med verksamhet i
Segeltorp och Nacka. Bilcentralen i Stockholm AB omsätter cirka
600 Mkr per år med en rörelsemarginal om cirka 4 procent. Antalet
sålda bilar uppgår till cirka 1 300 per år. Preliminär köpeskilling
uppgår till 131 Mkr. 90 Mkr betalades kontant och resterande del
av köpeskillingen erläggs när bolagets årsredovisning är godkänd.
Någon villkorad tilläggsköpeskilling finns inte.
Verksamheten bedrivs i två välbelägna anläggningar i Segeltorp
respektive Nacka. Förvärvet är ett led i Bilias satsning på BMW,
som började i Norge 2006 och fortsatte med förvärvet av BMWverksamheten i Göteborg 2009.
Goodwillposten är främst hänförlig till synergier inom nybilsförsäljning till företagskunder och kostnadsbesparingar inom inköp och
administration.
Det finns inga externa transaktionsutgifter och förvärvsrelaterade utgifter hänförliga till förvärvet.
Effekter av förvärvet
Förvärvet har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder. Då bolaget ännu inte fastställt årsredovisningen för 2010 är
på nästa sida angivna förvärvade nettotillgångar, koncerngoodwill
samt köpeskilling, preliminära.
Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen 49
forts not 35
Redovisade värden
i återförsäljarverksamhet
Verkligt värde
justering
Verkligt värde
redovisat i
koncernen
—
46
46
Materiella anläggningstillgångar
5
103
108
Finansiella anläggningstillgångar
17
—
17
Varulager
64
–1
63
Kundfordringar och övriga fordringar
44
—
44
Likvida medel
10
—
10
Leverantörsskulder och övriga skulder
99
119
218
Netto identifierbara tillgångar och skulder
41
29
70
Den förvärvade rörelsens preliminära
nettotillgångar vid förvärvstidpunkten
Immateriella anläggningstillgångar
Koncerngoodwill
61
Köpeskilling
131
Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten
–10
Nettoeffekt på likvida medel
121
Förvärvade kundrelationer om 46 Mkr redovisas som immateriella anläggningstillgångar.
Kundrelationer skrivs av på 10 år.
AB Wilhelm Kindwalls verkstadsrörelse
Avtal träffades den 1 mars 2011 om förvärv av AB Wilhelm Kindwalls verkstadsrörelse i Hammarby. Bilia tillträder verksamheten i april
2011.
Not 36 • Viktiga uppskattningar och bedömningar
Koncernen
Företagsledningen har med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa
principer och uppskattningar.
Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid
tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
leasingkalkylen anpassas avskrivningarna så att restvärdet överensstämmer med nettoförsäljningsvärdet vid leasingperiodens utgång.
Service- och reparationsavtal
Goodwill
Avtalen innebär att Bilia utför service och reparationer mot att
kunden betalar en avgift. Skillnaden mellan erhållna intäkter och
kostnader för service och reparationer vinstavräknas vid avtalstidens utgång. Avtalen analyseras löpande och avsättningar görs när
intäkten understiger kostnaden.
Värderingen har gjorts utifrån en så kallad ”impairment test”,
vilken baserats på femårsplaner för aktuella företag.
Se vidare Not 14 Immateriella anläggningstillgångar.
Not 37 • Uppgifter om moderbolaget
Värdering av begagnade bilar
Värdering av begagnade bilar görs till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet fastställs
utifrån bedömt försäljningsvärde reducerat med ­direkta försäljningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet understeg anskaffningsvärdet vid senaste årsskiftet med 10 Mkr (14).
Leasing
Garanterade restvärden
Bilar sålda med garanterade restvärden redovisas på samma sätt
som leasing. Bruttovinsten realiseras löpande under perioden
fram till den senaste tidpunkten som kunden har rätt att påkalla
det garanterade restvärdet. Löpande genomförs bedömningar
av ett framtida nettoförsäljningsvärde för de bilar som sålts med
garanterade restvärden. Om restvärdet understiger det bedömda
nettoförsäljningsvärdet justeras detta till den del underskottet inte
kan balanseras av framtida ej realiserade intäkter.
Kort- och Långtidsleasing
Löpande görs bedömningar av framtida nettoförsäljningsvärden.
Understiger det bedömda nettoförsäljningsvärdet restvärdet enligt
50 Bilia Årsredovisning 2010 • Koncernen
Bilia AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i
Göteborg. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX
Stockholm.
Adressen till huvudkontoret är:
Bilia AB (publ)
Box 9003
400 91 Göteborg
Besöksadress: Norra Långebergsgatan 3, Västra Frölunda
Telefon: 031-709 55 00
www.bilia.com
Organisationsnummer: 556112-5690
Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess
dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår
även ägd andel av innehav i intresseföretag.
Resultaträkning för moderbolaget
Mkr
Nettoomsättning
Administrationskostnader
Not
2010
2009
2
105
99
3,4
–147
–147
–42
–48
465
107
155
274
Rörelseresultat
Resultat från fi nansiella poster
Resultat från andelar i koncernföretag
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
–96
–269
Resultat efter fi nansiella poster
5
434
112
Bokslutsdispositioner
6
–88
–22
346
90
Resultat före skatt
Skatt
7
–67
–35
279
55
2010
2009
279
55
–2
–72
Årets resultat
Rapport över totalresultat för moderbolaget
Mkr
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Lämnade koncernbidrag
Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
0
15
–2
–57
277
–2
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 51
Balansräkning för moderbolaget
Mkr
Tillgångar
Not
2010
2009
27
24
27
24
19, 22
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
8
Immateriella rättigheter
Materiella anläggningstillgångar
9
Inventarier, verktyg och installationer
2
3
2
3
818
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
10
609
Andra långfristiga värdepappersinnehav
11
0
0
Övriga långfristiga fordringar
12
37
41
7
18
16
664
875
693
902
Uppskjuten skattefordran
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
0
0
908
572
Övriga fordringar
3
4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
4
3
915
579
Fordringar på koncernföretag
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
52 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
13
86
928
665
1 621
1 567
Balansräkning för moderbolaget
Mkr
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Not
2010
2009
249
253
47
47
296
300
19,22
13
Bundet eget kapital
Aktiekapital (24 883 946 aktier)
Reservfond
Fritt eget kapital
Överkursfond
44
39
Balanserade vinstmedel
613
624
Årets resultat
279
55
936
718
1 232
1 018
14
170
82
16
13
12
13
12
17,20
100
100
17
4
5
104
105
—
50
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser
Långfristiga skulder
Förlagslån
Övriga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
15,20
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Övriga skulder
17
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
18
Summa eget kapital och skulder
8
12
30
234
29
9
35
45
102
350
1 621
1 567
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter
23
410
750
Eventualförpliktelser
23
1 265
1 062
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 53
Rapport över förändringar
i eget kapital för moderbolaget
Bundet eget kapital
Mkr
Ingående eget kapital 2009-01-01
Fritt eget kapital
Antal aktier
Aktiekapital
Reservfond
Överkursfond
21 459 255
215
47
—
Balanserad
vinst
Årets
resultat
Totalt
eget kapital
681
—
943
Årets totalresultat
Årets resultat
—
—
—
—
—
55
55
Årets övrigt totalresultat
—
—
—
—
–57
—
–57
Summa årets totalresultat
—
—
—
—
–57
55
–2
3 834 319
38
—
39
—
—
77
Utgående eget kapital 2009-12-31
25 293 574
253
47
39
624
55
1 018
Ingående eget kapital 2010-01-01
25 293 574
253
47
39
679
—
1 018
Nyemission
Utdelning (3:00 kronor per aktie)
Nedsättning av aktiekapital
—
—
—
—
–74
—
–74
–1 000 000
–10
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
279
279
Årets totalresultat
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
—
—
—
—
–2
—
–2
Summa årets totalresultat
—
—
—
—
–2
279
277
590 372
6
—
5
—
24 883 946
249
47
44
613
Nyemission
Utgående eget kapital 2010-12-31
54 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
11
279
1 232
Kassaflödesanalys för moderbolaget
Mkr
2010
2009
Resultat efter finansiella poster
434
112
Erhållen utdelning och koncernbidrag
229
414
–454
–143
Betald skatt
–53
0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
156
383
0
12
Den löpande verksamheten
Övriga ej kassapåverkande poster
Förändring av rörelsefordringar
Not
25
Förändring av rörelseskulder
–10
–21
Kassaflöde från den löpande verksamheten
146
374
–11
–10
–110
231
Investeringsverksamheten
Förvärv och avyttringar i anläggningar
Investeringar och avyttringar av finansiella tillgångar
Avyttring av dotterföretag
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Återstår efter nettoinvesteringar
31
1
–90
222
56
596
10
–566
Finansieringsverksamheten
Förändring av banklån och övriga lån
Amortering av pensionsskuld
Aktieägartillskott
Inlösta teckningsoptioner
0
–3
–4
–82
11
77
Utbetald utdelning
–74
—
Lämnade koncernbidrag
–72
–25
–129
–599
Kassaflöde från fi nansieringsverksamheten
Förändring av likvida medel
–73
–3
Likvida medel vid årets början
86
89
Likvida medel vid årets slut 1)
13
86
2010
2009
1)
Likvida medel
Mkr
Kassa och bank
13
86
Belopp vid årets slut
13
86
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 55
Noter till de finansiella rapporterna moderbolaget
Belopp i Mkr om inget annat anges.
Not 1 • Väsentliga redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL
(1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation
RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell
rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag
tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för
den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS
och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och
beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg till
IFRS som ska göras.
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets
redovisningsprinciper
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget
har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i
moderbolagets finansiella rapporter.
Ändrade redovisningsprinciper
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för
koncernen.
De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata
finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar
av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan under avsnitt
”Dotterföretag”.
Klassifi cering och uppställningsformer
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över
totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans
utgör en rapport över totalresultat. Vidare används för moderbolaget benämningarna balansräkning respektive kassaflödesanalys
för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över finansiell
ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och
balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten
över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport
över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig
gällande i moderbolagets resultat- och balansräkning utgörs främst
av redovisning av eget kapital samt förekomsten av avsättningar som
egen rubrik i balansräkningen.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när
dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att
köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsätt-
56 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
ningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde
med värdeförändringar över resultatet.
Intäkter
Utförande av tjänsteuppdrag
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när tjänsterna är utförda.
Anteciperade utdelningar
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget
publicerat sina finansiella rapporter.
Finansiella instrument
I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar, där värdering till verkligt värde inte är tillåten, till
lägsta värdets princip. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar,
kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan
återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat.
Andra finansiella skulder
Denna kategori består av skulder till kreditinstitut, förlagslån och
leverantörsskulder. Finansiella skulder som inte innehas för handel
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Derivat
I enlighet med reglerna i RFR 2 har moderbolaget valt att från och
med den 1 januari 2005 tillämpa ÅRL 4 kap 14 a–e § som tillåter
värdering av valuta- och ränteswapar till verkliga värden.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier
innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett
skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en
angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel
jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella
garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget
redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen
när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras
för att reglera åtagandet.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med
tillägg för eventuella uppskrivningar.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för
operationell leasing.
moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för ­juridiska
personer
Ersättningar till anställda
Förmånsbestämda planer
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer
tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter,
eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De
väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda
förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om
framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster
redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten
skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och
aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning
ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd.
Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera
koncernens totala skatt redovisas i rapport över totalresultat efter
avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas
som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess
aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott
redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren
direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i
koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Not 2 • Intäkternas fördelning
Moderbolaget
2010
2009
98
87
7
12
105
99
Nettoomsättning/funktion
IT- och utbildningstjänster
Övrigt
Summa
Not 3 • Anställda och personalkostnader
Not 4 • Arvode och kostnadsersättning
till revisorer
Sjukfrånvaro, %
2010
2009
Total sjukfrånvaro som en andel
av ordinarie arbetstid
0,7
0,6
Sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer
—
—
100,0
100,0
100,0
100,0
Moderbolaget
Sjukfrånvaro på upp till 60 dagar
Sjukfrånvaro fördelad på kön, % 1)
Män
0,8
0,4
Kvinnor
0,6
1,0
Sjukfrånvaro fördelad efter
ålderskategori, % 1)
≤ 29 år
—
0,2
30–49 år
0,6
0,4
≥ 50 år
0,9
1,0
1)
2010
2009
Revisionsuppdrag
762
1 064
Revisionsverksamhet utöver revisions­
uppdraget
110
154
Moderbolaget, Tkr
KPMG AB
Skatterådgivning
20
28
Andra uppdrag
96
134
Med Revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och
bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av
iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana
övriga arbetsuppgifter. Allt annat fördelas på Revisionsverksamhet
utöver revisionsuppdraget, Skatterådgivning samt Andra uppdrag.
Sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för
respektive grupp.
Övrig information avseende moderbolagets anställda och personalkostnader återfinns i koncernens not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 57
Not 5 • Finansnetto
Moderbolaget
2010
2009
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelning
Nedskrivning
Realisationsresultat vid avyttring av andelar
72
34
–19
–74
32
—
Erhållna koncernbidrag
380
195
Summa
465
155
24
30
3
4
Valutakursdifferens, likvida medel
22
134
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde
58
106
107
274
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag
Ränteintäkter, övriga
Summa
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag
–1
–3
Räntekostnader, övriga
–15
–26
Valutakursdifferens, likvida medel
–58
–106
Värdeförändring, derivat värderade till verkligt värde
–22
–134
Räntekostnader på förmånsbestämda pensionsförpliktelser
0
0
–96
–269
2010
2009
Immateriella rättigheter
–1
1
Maskiner och inventarier
0
0
Avsättning till periodiseringsfond, tax 2010
—
–23
Avsättning till periodiseringsfond, tax 2011
–87
—
Summa
–88
–22
2010
2009
–69
–18
–69
–18
2
0
–2
–15
2
–17
–67
–35
Summa
Not 6 • Bokslutsdispositioner
Moderbolaget
Skillnad mellan redovisad avskrivning och avskrivning enligt plan:
Periodiseringsfonder:
Not 7 • Skatter
Redovisad i resultaträkningen
Moderbolaget
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Skatteeffekt i koncernbidrag
Totalt redovisad skattekostnad
58 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
2009
2010
Moderbolaget
Belopp
%
Belopp
%
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
346
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget
–91
–26,3
–24
–26,3
–5
–1,4
–19
–21,7
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader
2
0,5
–2
–2,5
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
28
–1
8,1
–0,1
10
0
11,4
–0,3
–67
–19,2
–35
–39,4
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av koncernföretag
Redovisad effektiv skatt
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
Moderbolaget
90
2009
2010
Före skatt
Skatt
Efter skatt
Före skatt
Skatt
Efter skatt
Lämnade koncernbidrag
0
0
0
–56
15
–41
Övrigt totalresultat
0
0
0
–56
15
–41
Redovisad i balansräkningen
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjuten skattefordran
2010
2009
Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande:
Pensionsavsättningar
18
16
Skattefordringar
18
16
Moderbolaget
Redovisade uppskjutna skattefordringar
Förändringen i moderbolaget mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad/intäkt över resultaträkningen.
Not 8 • Immateriella anläggningstillgångar
Programvaror,
internt utvecklade
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Utrangeringar
Programvaror,
förvärvade
Totalt immateriella rättigheter
2010
2009
2010
2009
2010
2009
18
—
0
18
18
—
—
18
34
11
–3
42
28
10
–4
34
52
11
–3
60
46
10
–4
52
–10
0
–3
–13
–6
—
–4
–10
–18
4
–5
–19
–16
2
–4
–18
–28
4
–8
–32
–22
2
–8
–28
0
–1
–1
4
—
0
0
8
0
0
0
23
—
0
0
16
0
–1
–1
27
—
0
0
24
Ackumulerade avskrivningar
Vid årets början
Utrangeringar
Årets avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Redovisat värde vid årets slut
Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 59
forts not 8
Programvaror,
internt utvecklade
Avskrivningar
Moderbolaget
Administrationskostnader
Programvaror,
förvärvade
2010
2009
2010
2009
2010
2009
3
4
5
4
8
8
Programvaror,
internt utvecklade
Nedskrivningar
Moderbolaget
Administrationskostnader
Totalt immateriella rättigheter
Programvaror,
förvärvade
Totalt immateriella rättigheter
2010
2009
2010
2009
2010
2009
1
0
0
0
1
0
Not 9 • Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg
och installationer
Moderbolaget
2010
2009
11
0
–1
10
11
1
–1
11
–8
1
–1
–8
–8
1
–1
–8
0
0
0
2
0
—
0
3
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Redovisat värde vid årets slut
Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultat­räkningen:
Avskrivningar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Av- och nedskrivningar
Inga låneutgifter är inräknade i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Moderbolaget
Administrationskostnader
Nedskrivningar
2010
2009
2010
2009
1
1
—
­­—
Leasingavtal avseende lokaler och kontors­
utrustning
Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak huvudkontorets
lokaler och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade
lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm.
I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter
kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index.
Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjligt. I
ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att
förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.
Not 10 • Aktier och andelar i koncernföretag
Moderbolaget
2010
2009
2 236
2 155
4
82
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Aktieägartillskott
Avyttringar
Summa
–194
–1
2 046
2 236
–1 808
–1 734
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivning
–19
–74
–1 827
–1 808
Vid årets början
390
390
Summa
390
390
Redovisat värde vid årets slut
609
818
Summa
Ackumulerade uppskrivningar
60 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
Specifikation av Bilia ABs och koncernens innehav av aktier och andelar i koncernföretag
Redovisat värde
Land
Organisationsnummer
Sverige
Sverige
Sverige
Norge
Norge
Danmark
Danmark
Danmark
Sverige
Sverige
Tyskland
Sverige
Sverige
Sverige
Dotterföretag
Bilia Personbilar AB
.Netbil i Skandinavien AB
Bilia Group Göteborg AB
Bilia Personbil as
.Bilforum Finans AS
Bilia Personvogne A/S
Selandia Motor Company A/S
Ejendomsselskabet Hörskatten A/S
Bilia Holding AB
.AB Bilorama 1)
.Catena Automobile ALT HH GmbH
Motoria Bil AB
Sevonia AB
Övriga bolag
Säfveån AB 2)
Säte
Antal
andelar
Andel
i%
2010
2009
556063-1086
Göteborg
1 000 000
100,0
307
307
556083-1108
556046-5659
976 023 188
937 228 163
19 47 52 04
15 78 96 97
18 44 52 47
556054-6573
556243-9967
HRB 51565
556059-0803
556069-8531
Göteborg
Göteborg
Oslo
Stavanger
Taastrup
Lyngby
Taastrup
Göteborg
Göteborg
Köln
Göteborg
Göteborg
10 000
150 000
100,0
100,0
1
197
1
197
45 000
500
600
160 000
100,0
100,0
100,0
100,0
66
5
10
19
79
7
10
19
3
1 000
25 000
100,0
100,0
100,0
0
3
1
556001-2899
Göteborg
0
3
1
191
609
818
Redovisat värde
1)
2)
Avyttrades från Bilia AB till Bilia Holding AB under 2010.
Likviderades under 2010.
Not 11 • Andra långfristiga
värdepappersinnehav
Aktiekapital och överkurs
Anges i tusentals aktier
Moderbolaget
2009
2010
Emitterade per 1 januari
Inlösen teckningsoptioner
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
7
7
7
7
–7
–7
–7
–7
0
0
Stamaktier
2010
2009
25 294
21 459
590
3 835
Nedsättning aktier
–1 000
—
Emitterade per 31 december
– betalda
24 884
25 294
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Redovisat värde vid årets slut
Not 12 • Övriga långfristiga fordringar
Moderbolaget
Kontantutdelning
2009
2010
Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 24 883 946 stamaktier (25 293 574).
Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som
fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid
årsstämman med en röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till
Bilias kvarvarande nettotillgångar.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit följande utdelning:
Vid årets början
Amortering
41
–4
45
–4
Redovisat värde vid årets slut
37
41
Återköpta egna aktier som ingår i eget kapitalposten balanserade vinstmedel
Antal aktier
Moderbolaget
Årets nedsättning
Utgående återköpta egna aktier
12:00 kronor per stamaktie (3:00)
1)
299
1)
74
Bilia har utestående teckningsoptioner som löper till 5 januari 2016. Vid
fullt utnyttjande av teckningsoptionerna uppgår den föreslagna utdelningen
till 306 Mkr.
Styrelsens utdelningsförslag blir föremål för fastställelse på
årsstämman den 3 maj 2011.
Not 13 • Eget kapital
Ingående återköpta
egna aktier
2009
2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Redovisat värde
2010
2009
1 000 000 1 000 000
115
115
—
–115
—
— 1 000 000
—
115
2010
–1 000 000
2009
Reservfond
Syftet med reservfonden är att spara en del av årets resultat som
inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 61
forts not 13
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital
efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell
vinstutdelning lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans
med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp
som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
2010
2009
Kostnad exklusive räntekostnad
1
1
Kostnad för pensionering i egen regi
1
1
Försäkringspremier
5
6
Delsumma
6
7
Särskild löneskatt på pensionskostnader
3
4
Kostnad för kreditförsäkring
0
0
Årets pensionskostnad
9
11
Redovisad nettokostnad
hänförlig till pensioner
9
11
Moderbolaget
Kostnader avseende pensioner
Pensionering i egen regi
Pensionering genom försäkring
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas
mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna
beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden.
Not 14 • Obeskattade reserver
2010
2009
Periodiseringsfond, tax 2007
22
22
Periodiseringsfond, tax 2008
33
33
Periodiseringsfond, tax 2010
23
23
Periodiseringsfond, tax 2011
87
—
Moderbolaget
Netto pensionsförpliktelser
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Summa obeskattade reserver
5
4
170
82
Av den redovisade nettokostnaden återfinns 9 Mkr (11) i rörelsen
och 0 Mkr (0) i finansnettot.
Avgiftsbestämda planer
Moderbolaget har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företaget. Betalning till dessa planer sker löpande enligt
reglerna i respektive plan.
Moderbolaget
Årets kostnader för avgiftsbestämda planer 1)
Not 15 • Skulder till kreditinstitut
1)
2010
2009
Kortfristig del av banklån
—
50
Summa
—
50
Moderbolaget
Kortfristiga skulder
2009
5
6
Häri ingår 1 Mkr (1) avseende ITP-plan finansierad i Alecta, se ovan.
För ytterligare upplysning om pensioner, aktierelaterade ersättningar och ledande befattningshavares förmåner se koncernens
not 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares
ersättningar och not 24 Pensioner.
Not 17 • Övriga skulder
Not 16 • Pensioner
Nettoskuld
Moderbolaget
Moderbolaget
2010
2009
Pensionsskuld
13
11
Övriga pensioner
—
1
Summa
13
12
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI:
13
11
Inga
Inga
2010
2009
100
100
Långfristiga skulder
Förlagslån
Personalfond
Summa
Moderbolaget
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
2010
4
5
104
105
2010
2009
Kortfristiga skulder
Förändringar i nettoskulden
Källskatt
1
1
Nettoskuld vid årets början avseende
pensionsåtaganden
I resultaträkningen redovisad kostnad för
pensionering i egen regi exklusive skatter
Pensionsutbetalningar
Övrigt
28
8
Summa
29
9
2010
2009
100
100
Annan förändring av kapitalvärdet
Kapitalvärdet av pensionsförpliktelser
som avser pensionering i företagets
egen regi vid utgången av året
12
14
1
0
1
–3
0
0
13
12
Skulder som förfaller till betalning
senare än fem år efter balansdagen
Förlagslån
Personalfond
Summa
62 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
4
5
104
105
Not 18 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010
2009
Upplupna löner
8
8
Upplupna sociala kostnader
3
3
Övriga upplupna kostnader
24
34
Summa
35
45
Moderbolaget
Not 19 • Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt
kategoriindelning
Verkligt värde
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:
Moderbolaget
2009
2010
Redovisat värde
Verkligt värde
Redovisat värde
Verkligt värde
Finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Övriga tillgångar/valutaswapar
1
1
1
1
Lånefordringar och kundfordringar
Finansiella anläggningstillgångar, ej räntebärande
609
609
818
818
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kund- och andra fordringar
948
948
616
616
13
13
86
86
1
1
0
0
100
100
100
100
—
—
50
50
4
4
5
5
67
67
255
255
Likvida medel
Finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Övriga skulder/valutaswapar
Andra finansiella skulder
Förlagslån
Banklån
Personalfond
Leverantörs- och övriga skulder
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde
bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt
värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma
instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata
som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Nivå 2
2010
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar
1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar
1
2009
Nivå 2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar
1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat/Valutaswapar
0
Beräkning av verkligt värde
För sammanfattning av de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde se koncernen not 28 Värdering av
finansiella tilllgångar och skulder till verkligt värde samt kategoriindelning.
Not 20 • Finansiella risker och riskhantering
Bilia AB
Placeringar
Alla placeringar av tillfällig överskottslikviditet ska ske med krav på
hög likviditet och liten kreditrisk. Placeringar får göras i instrument och med motparter som finns upptagna i en förteckning som
utfärdats av VD i Bilia AB. Förteckningen ska göras med beaktande
av följande krav:
• Placeringar får ske i svenska statspapper med hög likviditet utan
beloppsmässig begränsning.
•Placering får ske hos svenska banker med högst 300 Mkr och med
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 63
forts not 20
bindningstid på högst 90 dagar. Samtidigt ska bankens rating hos
Moody’s uppgå till lägst A2.
•Placering får ske hos Volvofinans Bank AB med högst 100 Mkr
och en bindningstid på högst 30 dagar.
• Placering får ske i papper som av Nordisk Rating åsatts betyget
K1 och med en återstående löptid på högst 90 dagar
och med ett belopp på högst 50 Mkr per emittent.
Aktier i dotterföretag
Moderbolagets innehav av aktier i de utländska dotterföretagen
innebär en valutaexponering för Bilia, så kallad omräkningsexponering. Alla beslut rörande kurssäkring av omräkningsexponeringen
av innehavet av aktierna i de utländska koncernföretagen ska föregås av styrelsebeslut i Bilia AB. För närvarande skyddar inte Bilia
AB innehavet av aktier i utländsk valuta.
För vidare information se koncernen not 29 Finansiella risker och
riskhantering.
Förfallostruktur
Räntebärande finansiella skulder. Nedanstående tabell redovisar de på balansdagen finansiella skuldernas förfallostruktur.
Moderbolaget
Låneinstitut
2009
2010
Nominellt
belopp
Valuta
valuta
Totalt Inom
belopp 1 mån
1–3 3 mån–
5 år och
mån
1 år 1–5 år längre
Nominellt
belopp
valuta
Totalt Inom
belopp 1 mån
1–3 3 mån–
5 år och
mån
1 år 1–5 år längre
Nordea
SEK
—
—
—
—
—
—
—
50
50
50
—
—
—
—
Förlagslån
Personalfond
SEK
SEK
100
4
100
4
—
—
—
—
—
—
—
—
100
4
100
5
100
5
—
—
—
—
—
—
—
—
100
5
104
—
—
—
—
104
155
50
—
—
—
105
Summa
Not 21 • Operationell leasing
Not 22 • Investeringsåtaganden
Leasingavtal där företaget är leasetagare
Moderbolaget
Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till:
Under 2010 har moderbolaget inte ingått avtal om att investera i
anläggningstillgångar där leverans ska ske 2011 (0).
2010
2009
Inom ett år
2
2
Mellan ett och fem år
0
2
Summa
2
4
Moderbolaget
Leasingavtal avseende lokaler och kontors­
utrustning
Not 23 • Ställda säkerheter
och eventualförpliktelser
Moderbolaget
Moderbolagets leasingavtal avser i huvudsak lokaler för huvudkontoret och kontorsutrustning. Vid utgången av 2010 omfattade
lokalhyresavtalen cirka 1,0 Tkvm (1,0).
I några fall är leasingavgiften bunden i perioder om tre månader på basis av Stibor eller Cibor. I övriga fall är leasingavgifter
kopplade till del av konsumentprisindex eller liknande index.
Förlängningen av ingångna leasingavtal är i de flesta fall möjlig. I
ett fåtal av leasingavtalen föreligger möjlighet för moderbolaget att
förvärva objektet vid hyresperiodens utgång.
Intäkterna för vidareuthyrda objekt uppgick 2010 till 0 Mkr (0).
Ställda säkerheter
Moderbolaget
Minimileaseavgifter
Totala leasingkostnader
2010
2009
5
5
Företagsinteckningar
—
750
Ställda panter
410
—
Summa ställda säkerheter
410
750
2010
2009
234
234
Eventualförpliktelser
Hyresgarantier 1)
5
Borgensförbindelse till
förmån för dotterföretag
1 031
828
5
Summa eventualförpliktelser
1 265
1 062
1)
64 Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget
2009
För egna skulder och avsättningar
Moderbolaget
Moderbolaget
2010
Beloppet avser hyresgarantier ställda för Bilia ABs dotterföretag med
234 Mkr (234). Beloppet som är angivet är årshyran till hyresavtalen med
varierande avtalslängd. Avtalen förfaller mellan åren 2011–2026.
Not 24 • Närstående
Moderbolaget
personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Övriga transaktioner redovisas nedan:
Styrelseledamöterna Mats Qviberg och Anna Qviberg och deras
nära familjemedlemmar kontrollerar direkt och ­indirekt via Investment AB Öresund cirka 35 procent (44) av rösterna i företaget.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotter­företag, se
not 10 Aktier och andelar i koncernföretag.
Nyckelpersoner består av styrelseledamöter, VD och andra ledande befattningshavare. Upplysningar om löner och andra ersättningar till nyckelpersoner redovisas i koncernens not 8 Anställda,
Sammanställning över n
­ ärståendetransaktioner
År
Försäljning av
varor och
tjänster till
närstående
Dotterföretag
2010
104
21
95
908
30
Dotterföretag
Eventualförpliktelser för dotterföretag
Eventualförpliktelser för dotterföretag
2009
2010
2009
86
1 265
1 062
17
61
572
234
Närståenderelation
Inköp av
varor och
tjänster från
närstående
Provisioner/
ränta/
utdelning
Fordran på
närstående
per den 31
december
Skuld till
närstående
per den 31
december
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Följande ersättningar har nyckelpersonerna i ledande ställning erhållit:
Kortfristiga ersättningar till anställda
2010
2009
11
12
Not 25 • Kassaflödesanalys
Erhållen utdelning och koncernbidrag
Moderbolaget
Ej utnyttjade krediter
2010
2009
34
374
195
40
Anteciperad utdelning
Koncernbidrag
Summa
229
414
Moderbolaget
2010
2009
Beviljad kredit
600
500
Utnyttjad kredit
Ej utnyttjad kredit
—
50
600
450
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Moderbolaget
2010
Avskrivningar
2009
9
9
Nedskrivningar
Avsättningar till pensioner
Anteciperad utdelning
Koncernbidrag
Reavinst vid försäljning av aktier
Likvidationsresultat
20
1
–72
–380
–28
–4
76
1
–34
–195
—
—
Summa
–454
–143
Not 26 • Händelser efter balansdagen
Moderbolaget
De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 9 mars 2011.
Bilias styrelse har utsett Per Avander till VD och koncernchef för
Bilia från och med den 4 maj 2011. Per Avander är idag VD i Bilia
Personbilar AB och han efterträder Jan Pettersson, som valt att
utnyttja sin rätt att lämna sin tjänst vid 62 års ålder.
Den 3 januari 2011 förvärvades Bilcentralen i Stockholm AB.
Avyttring av inkråm och verksamheter
– moderbolaget
2010
2009
0
—
3
—
—
—
0
1
Summa tillgångar
3
1
Avyttrade nettotillgångar
3
1
Försäljningspris:
Erhållen köpeskilling
31
1
31
1
Påverkan på likvida medel
31
1
Avyttrade tillgångar och skulder
Aktier i dotterföretag
Fastighetsbolaget Motorspinnaren AB
AB Bilorama
Hans Persson Fordon AB
Hans Persson Fastighets AB
Bilia Årsredovisning 2010 • Moderbolaget 65
Underskrifter
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och
koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive
koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och
koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som
ingår i koncernen står inför.
Göteborg den 9 mars 2011
Mats Qviberg
Styrelseleordförande
Jack Forsgren
Heinrich Blauert
Anna Qviberg
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Ingrid Jonasson Blank
Svante Paulsson
Jon Risfelt
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Mats Holgerson
Eva Cederbalk
Patrik Nordvall
Styrelseledamot
Styrelseledamot
Styrelseledamot utsedd
av arbetstagarorganisation
Tommy Strandhäll
Jan Pettersson
Styrelseledamot utsedd
VD, koncernchef
av arbetstagarorganisation
och styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 10 mars 2011
KPMG AB
Jan Malm
Auktoriserad revisor
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 mars 2011. Koncernens
rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse
på årsstämman den 3 maj 2011.
66 Bilia Årsredovisning 2010
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Bilia AB
Org nr 556112-5690
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Bilia AB
för år 2010. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 1–66. Det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas
vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och
förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men
inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision
innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att
pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera
den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid
med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS
såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och rapport över totalresultat samt
rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 10 mars 2011
KPMG AB
Jan Malm
Auktoriserad revisor
Bilia Årsredovisning 2010 67
Femårsöversikt
Mkr, om ej annat anges.
2007
2008
2009
2010
14 056
15 402
14 280
13 700
16 257
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster
130
177
–16
206
483
Rörelseresultat
109
169
–57
146
497
9
–19
–82
–30
–10
Resultat före skatt
118
150
–139
116
487
Skatt
–30
–44
28
–2
–80
88
106
–111
114
407
Rapport över totalresultat
Nettoomsättning
Finansnetto
Årets resultat från kvarvarande verksamheter
Resultat från avvecklad verksamhet
Årets resultat
2006 1)
5
–6
1
—
—
93
100
–110
114
407
1 739
Rapport över fi nansiell ställning
Eget kapital
1 684
1 507
1 229
1 425
Balansomslutning
6 064
7 043
5 414
4 717
5 078
Sysselsatt kapital
2 175
3 190
2 485
2 111
2 452
Nettolåneskuld
–31
1 222
820
214
297
–0,02
0,81
0,67
0,15
0,17
Kassaflöde från den löpande verksamheten
446
–305
383
522
98
Investeringar och avyttringar i anläggningar,
inklusive leasingtillgångar
275
–64
49
–103
253
Avkastning på sysselsatt kapital
exklusive jämförelsestörande poster, %
6,9
8,2
1,4
11,1
23,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %
6,2
7,8
–0,6
8,2
23,9
Avkastning på eget kapital, %
6,3
6,3
–8,0
8,6
25,7
Rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster, %
0,9
1,2
–0,1
1,5
3,0
Rörelsemarginal, %
0,8
1,1
–0,4
1,1
3,1
Räntetäckningsgrad, ggr
5,4
3,7
–0,1
3,0
12,7
Vinstmarginal, %
0,7
0,6
–0,8
0,8
2,5
Soliditet, %
27,8
21,4
22,7
30,2
34,2
Kapitalets omsättningshastighet, ggr
2,43
2,40
2,25
2,85
3,39
4:15
4:75
–5:35
5:45
16:50
69:90
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr
Rapport över kassaflöden
Nyckeltal
Aktiedata
Resultat per aktie, kr
Eget kapital per aktie, kr
78:45
73:65
60:10
58:65
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, kr
19:85
–14:45
18:70
25:00
4:00
8:00
8:00
—
3:00
12:00 2)
110:25
102:50
16:10
69:75
129:50
27
22
–3
13
8
Utdelning per aktie, kr
Börskurs vid årets utgång, kr
P/E-tal, ggr
Övriga uppgifter
Löner och andra ersättningar
1 291
1 414
1 414
1 407
1 414
Anställda, medelantal
3 063
3 536
3 304
3 038
3 011
1)
2)
Bilias fastighetsbestånd, Catena AB, delades ut till Bilias aktieägare under april månad 2006.
Föreslagen utdelning.
För information om beräkningarna av antalet aktier se ”Data per aktie” under avsnittet Bilia-aktien.
68 Bilia Årsredovisning 2010
Nettoomsättning, Mkr
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
06 07 08 09 10
kv 1
06 07 08 09 10
kv 2
06 07 08 09 10
kv 3
06 07 08 09 10
kv 4
Under 2010 har nettoomsättningen ökat med 19 procent
jämfört med 2009. Inom parentes visas ökningen exklusive
förvärv och valutaeffekter. För kvartal 1 är ökningen 23
procent (19), kvartal 2, 16 procent (15), kvartal 3, 15 procent (16) och kvartal 4, 20 procent (24). Samtliga kvartal,
utom kvartal 1, har den högsta nettoomsättningen under de
5 senaste åren. Orsaken är hänförlig till försäljning av nya
bilar.
Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster, Mkr
180
135
90
45
0
–45
06 07 08 09 10
kv 1
06 07 08 09 10
kv 2
06 07 08 09 10
kv 3
06 07 08 09 10
kv 4
Rörelseresultatet har under året kraftigt förbättrats. Samtliga kvartal har varit de bästa sedan 2003 och kvartal 4 i
synnerhet. Under de två första kvartalen var det högre försäljning och ökad marginal för nya och begagnade bilar som
var främsta orsaken till ökningen. I kvartal 3 var det främst
försäljning av nya bilar som var anledningen till det bättre
resultatet, medan det i kvartal 4 blev främst Serviceaffären
som bidrog till ökningen.
Resultat före skatt, Mkr
Resultat före skatt för kvartal 4 uppgick till 179 Mkr (79),
vilket är det är bästa resultatet sedan 2003. Exkluderas
poster av engångskaraktär uppgick resultat före skatt till
165 Mkr (96). Posten, 14 Mkr, avser kostnader för ändrad
pensionsplan i Norge med 7 Mkr, nedskrivning av mark i
Danmark med 9 Mkr och realiserad vinst vid försäljning av
en rörelsefastighet i Mölndal med 16 Mkr.
200
150
100
50
0
–50
–100
–150
06 07 08 09 10
kv 1
06 07 08 09 10
kv 2
06 07 08 09 10
kv 3
Nettolåneskuld/eget kapital, ggr
1,5
1,0
0,5
0,0
–0,5
06 07 08 09 10
Nettolåneskuld i relation till
eget kapital har marginellt
försämrats mot föregående
år och uppgick till 0,17 ggr
(0,15). För 2008 uppgick
nettolåneskuld i relation till
eget kapital till 0,67 ggr.
Avkastning på eget kapital, %
30
20
10
0
–10
06 07 08 09 10
Avkastningen på eget
kapital har även under 2010
förbättrats kraftigt och
uppgick till 25,7 procent
(8,6). Målet för avkastning
på eget kapital är minst 15
procent.
06 07 08 09 10
kv 4
Sysselsatt kapital, Mkr
Sysselsatt kapital uppgick till 2 452 Mkr (2 111), en ökning
med 341 Mkr. Varulagret har ökat med cirka 475 Mkr
avseende främst nya bilar. Övriga rörelsetillgångar, främst
fastigheter, minskade med cirka 60 Mkr. Räntebärande
tillgångar minskade med drygt 50 Mkr och rörelseskulderna
ökade med cirka 20 Mkr.
4 000
3 000
2 000
1 000
0
06 07 08 09 10
Avkastning på sysselsatt kapital, %
30
Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 23,9 procent
mot 8,2 procent föregående år. Avkastningen på sysselsatt
kapital exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 23,2
procent (11,1). Målet för avkastning på sysselsatt kapital är
minst 14 procent.
20
10
0
–10
06 07 08 09 10
Soliditet, %
40
Soliditeten ökade för tredje
året i rad och uppgick till
34,2 procent (30,2).
30
20
10
0
06 07 08 09 10
Bilia Årsredovisning 2010 69
Definitioner
Avkastning på eget kapital Årets resultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat med tillägg av
finansiella intäkter samt viss reducering för de företag som tar
finansiering i egen balansräkning i förhållande till genomsnittligt
operativt kapital (se definition nedan).
Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat med tillägg av
räntekostnader som ingår i rörelsen och finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital (se definition nedan).
Direktavkastning Utdelning i förhållande till årets genomsnittliga
börskurs.
EBITDA /räntenetto Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster med tillägg av avskrivningar (exklusive avskrivningar
hänförliga till återköpsavtal) i förhållande till finansnettot exklusive
jämförelsestörande poster och den icke kassapåverkande delen av
andelar i intresseföretags resultat.
Förädlingsvärde Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande
poster med tillägg av lönekostnader inklusive lönebikostnader.
Kapitalets omsättningshastighet Nettoomsättning i förhållande
till genomsnittlig balansomslutning.
Kurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i förhållande till eget
kapital per aktie.
Nettolåneskuld Nettolåneskulden utgörs av räntebärande skulder med
avdrag för likvida medel, räntebärande kort- och långfristiga fordringar
samt leasingfordon.
Omsättningshastiget på sysselsatt kapital Nettoomsättning i
förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Operativt kapital Samtliga ej räntebärande tillgångar med avdrag för
ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar.
Price/Earnings ratio (vinstmultiplikator) Börskurs vid årets utgång
i relation till vinst per aktie.
Räntetäckningsgrad Rörelseresultat med tillägg av räntekostnader
som ingår i rörelsen och finansiella intäkter i förhållande till finansiella
kostnader med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsens kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättning.
Skatter Uppdelning av obeskattade reserver i uppskjuten skatteskuld
respektive balanserade vinstmedel har gjorts på basis av skattesats
26,3 procent.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.
Sysselsatt kapital Balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder och avsättningar samt uppskjuten skatteskuld.
Utdelningsandel Utdelning i förhållande till årets vinst.
Medelantal anställda Betalda närvarotimmar i relation till normal årsarbetstid i respektive land.
70 Bilia Årsredovisning 2010
Vinstmarginal Årets resultat i förhållande till nettoomsättning.
Bilia-aktien
Bilia-aktien är sedan 1984 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. 2010 ingick den i indexet OMX Stockholm Small
Cap PI. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgraderades den till Mid Cap PI.
Aktien handlas under namnet BILI A och ingår i NASDAQ OMX
Stockholm index SX 25, Sällanköpsvaror och -tjänster.
Per den 31 december 2010 uppgick aktiekapitalet till 249 Mkr
(253) fördelat på 24 883 946 A-aktier. Kvotvärdet är 10 kronor
per aktie. Röstvärdet är en röst per aktie. Samtliga A-aktier äger
lika rätt till andel av Bilias tillgångar och resultat.
Totalavkastning 91 procent 2010
Under 2010 steg NASDAQ OMX Stockholm index för Sällanköpsvaror och -tjänster (SX 25 Consumer Discretionary) med 14,4 procent. Bilia-aktien steg från 69:75 kronor till 129:50 kronor under
året. Högsta betalkurs, 134:25 kronor, noterades den 28 december
2010. Lägsta betalkurs var 69:75 kronor den 4 januari 2010.
Bilias aktieägare fick en totalavkastning på 91 procent (333)
under 2010. Beräkningen baseras på aktiens utveckling.
Vid utgången av året var Bilias börsvärde 3 222 Mkr (1 764),
beräknat på totalt antal utestående aktier. Under 2010 omsattes
totalt 17,5 miljoner Bilia-aktier (9,8) till ett värde av 1 828 Mkr
(451). Omsättningen motsvarade 71 procent (47) av det vägda
genomsnittliga antalet aktier.
Som jämförelse var NASDAQ OMX Stockholm omsättningshastighet 95 procent. P/E-talet räknat på 2010 års resultat var 8,
jämfört med 13 för 2009.
Betavärde
Kursförändringen för en enskild aktie jämfört med förändringen för
aktiemarknaden som helhet kallas för betavärde. Om betavärdet är
större än 1 betyder det att aktien varierar mer än börsgenomsnittet. Ett värde lägre än 1 tyder på att aktien är mindre känslig än
börsen som helhet.
Bilia-aktiens betavärde är 1,92 för de senaste fem åren. Det
innebär att Bilia-aktiens svängningar varit större än de genomsnittliga kursförändringarna på NASDAQ OMX Stockholm.
Antalet aktieägare ökade
Bilia hade 23 723 aktieägare vid utgången av 2010, jämfört med
21 978 ett år tidigare. De fl esta aktieägare äger relativt små poster
i bolaget. Av aktieägarna ägde 94,8 procent (95,4) färre än 1 000
aktier. Andelen institutionellt ägande uppgick till 12,9 procent
(16,0), och andelen utländskt ägande uppgick till 23,4 procent
(14,2).
Utdelningspolicy
Bilias utdelning ska över en konjunkturcykel ge aktieägarna en konkurrenskraftig direktavkastning i jämförelse med likartade börsnoterade företag. Vidare ska en god utdelningstillväxt eftersträvas och utdelningen
ska uppgå till minst 50 procent av årets resultat.
Vid bestämmandet av utdelningens storlek ska även Bilias resultatförmåga, kassaflöde, investeringsbehov och finansiella ställning
i övrigt beaktas. Strävan är också att Bilia vid var tid ska ha en
optimal kapitalstruktur.
12:00 kronor i föreslagen utdelning
Bilias styrelse föreslår årsstämman den 3 maj 2011 en ordinarie
utdelning med 8:00 kronor och en extra utdelning med 4:00 kronor,
totalt 12:00 kronor per aktie (3:00). Den föreslagna utdelningen
motsvarar 75 procent av årets resultat. Om årsstämman beslutar i
enlighet med styrelsens förslag, beräknas utdelningen betalas ut av
Euroclear Sweden AB den 11 maj 2011.
Förslag om återköp av egna aktier
Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta
beslut om återköp av egna aktier över NASDAQ OMX Stockholm så
länge det egna innehavet aldrig överstiger 10 procent av det totala
antalet aktier i bolaget.
Optionsprogram
Under 2009 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt
220 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till februari 2012 med ett
lösenpris på 70:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför
ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade
3:25 kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
I december 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på
totalt 170 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal
nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid till november 2015
och ett lösenpris på 20:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet
medför ingen utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna
erlade 2:00 kronor per option vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
I maj 2008 sålde Investment AB Öresund köpoptioner på totalt
260 000 aktier i Bilia AB till koncernledning och ett antal nyckelmedarbetare. Optionerna har en löptid på tre år med ett lösenpris
på 75:00 kronor per aktie. Optionsprogrammet medför ingen
utspädning för Bilias aktieägare. Befattningshavarna erlade 3:50
kronor per option, vilket motsvarar beräknat marknadsvärde.
Personer med insynsställning
Handel med aktier i bolag där man har insynsställning kallas för insynshandel. Denna handel är anmälningspliktig enligt lag och måste
rapporteras till Finansinspektionen. Bilia är skyldigt att anmäla
till Finansinspektionen vilka personer som har insyn i Bilia. Dessa
personer måste anmäla sina innehav av aktier och alla eventuella
förändringar i innehaven. Vissa närstående fysiska och juridiska
personer omfattas också av anmälningsskyldigheten.
Bilia Årsredovisning 2010 71
forts Bilia-aktien
Huvudägarna, styrelseledamöterna, styrelsens sekreterare,
revisorerna, ledningsgruppen och vissa medarbetare på ekonomirespektive finansavdelningen anses ha insynsställning i Bilia. En
fullständig lista över personer med insynsställning finns på Finansinspektionens hemsida www.fi.se.
Analyser av Bilia
Bilia-aktien analyseras i första hand av svenska banker och fondkommissionärer. Följande analytiker bevakar regelbundet Bilia:
• Stefan Cederberg, Enskilda Securities, 08-52 22 95 00
• Mats Liss, Swedbank Markets, 08-58 59 18 00
• Peter Wallin, Handelsbanken, 08-701 10 00
Data per aktie
Resultat, kr
Eget kapital, kr 1)
Kassaflöde från den löpande verksamheten, kr
Börskurs vid årets utgång, kr
P/E-tal, ggr
Kurs/eget kapital, %
Direktavkastning, %
Utdelning, kr
Utdelningsandel, %
Aktieägarinformation
Bilias information till aktiemarknaden och aktieägarna ska präglas
av korrekthet, relevans, öppenhet och snabbhet. Aktieägare som
önskar årsredovisning och halvårsrapport som direktutskick kan få
detta efter anmälan till Euroclear Sweden AB.
Bilias pressmeddelanden, kvartalsrapporter och årsredovisningar
finns tillgängliga under rubriken Investor Relations på ­w ww.bilia.se
och på www.bilia.com. Där finns även ytterligare information om
företaget, den finansiella utvecklingen och aktien. På webbplatserna finns möjlighet att prenumerera på pressmeddelanden och att
ställa frågor till bolaget.
2006
2007
4:15 2)
78:45
19:85 2)
110:25
27
141
7,0
8:00
185
4:75 3)
73:65
–14:45 3)
102:50
22
139
6,7
8:00
164
2008
–5:35
60:10
18:70
16:10
–3
27
0,0
—
0
2009
5:45 4)
58:65
25:00 4)
69:75
13
119
6,5
3:00
67 7)
2010
16:50 5)
69:90
4:00 5)
129:50
8
185
11,5
12:00 6)
75 7)
Beräknat på antalet utestående aktier vid slutet av respektive år. För 2010 uppgick antalet utestående aktier till 24 883 946, för år 2009 till 24 293 574, för
år 2008 och 2007 till 20 459 255 och för år 2006 till 21 459 255.
Beräknat efter återköp av 1 669 900 aktier under februari–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 22 461 755.
3) Beräknat efter återköp av 1 000 000 aktier under augusti månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 21 063 501.
4) Beräknat efter inlösta teckningsoptioner motsvarande 3 834 319 aktier under april–december månad, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 20 911 307.
5) Beräknat efter inlösta teckningsoptioner motsvarande 590 372 aktier under 2010, vilket ger ett vägt genomsnitt antal aktier 24 698 104.
6) Föreslagen utdelning.
7) Beräknat efter fullt utnyttjande av teckningsoptionerna, vilket ger 25 459 255 antal utestående aktier.
1)
2)
Aktiekapitalets utveckling
Årtal
Antal aktier
Förändring
Aktiekapital, Mkr
Förändring, Mkr
1985
15 000 000
1987
21 000 000
6 000 000
420
120
1988
21 032 486
32 486
421
1
Förklaring
300
Fondemission
Nyemission vid konvertering
1989
21 046 667
14 181
421
0
Nyemission vid konvertering
1990
21 076 925
30 258
422
1
Nyemission vid konvertering
1991
31 674 669
10 597 744
634
212
2000
28 554 512
–3 120 157
634
—
Nyemission vid konvertering
Återköp egna aktier
2001
27 400 490
–1 154 022
571
–63
Återköp egna aktier/nedsättning
2002
25 699 061
–1 701 429
514
–57
Återköp egna aktier/nedsättning
2004 1)
60 845 603
35 146 542
608
94
2005
23 129 155
–37 716 448
231
–377
2007
21 459 255
–1 669 900
215
–16
2009
25 293 574
3 834 319
253
38
Inlösta teckningsoptioner
2010
24 883 946
–409 628
249
–4
Inlösta teckningsoptioner/nedsättning
1)
Återköp egna aktier/nedsättning/sänkning av
aktiens nominella belopp/förlagsaktier, serie C
Lösen förlagsaktier, serie C
Återköp egna aktier/nedsättning
Varav förlagsaktier, serie C, 37 716 448 stycken, 377 Mkr.
72 Bilia Årsredovisning 2010
Aktiernas fördelning 2010-12-31
Aktieinnehav
1–1 000
1 001–10 000
10 001–100 000
100 001–
Totalt antal aktieägare
De 15 största aktieägarna 2010
Totalt antal
aktieägare
Procent av totala
antalet aktieägare
Äger tillsammans
st aktier
Procent av
aktiekapitalet
22 500
94,8
3 592 895
14,4
1 086
4,6
2 972 974
11,9
106
0,5
3 421 574
13,8
31
0,1
14 896 503
59,9
23 723
100,0
24 883 946
100,0
Ägarfördelning på kategorier, %
Totalt
Procentuellt
ägande
Investment AB Öresund
6 502 948
26,1
Mats Qviberg med familj
2 141 500
8,6
JPM Chase NA 1)
1 346 346
5,4
HQ fonder
711 741
2,9
Handelsbankens fonder inkl XACT
651 095
2,6
Östersjöstiftelsen
379 466
1,5
Fidelity Nordic Fund
349 400
1,4
Omnibus Account W FD:80
317 635
1,3
Avanza pension
315 026
1,3
Öresund, 26 (29)
Utländska ägare, 24 (14)
Svenska privata > 500, 22 (22)
Svenska institutioner, 13 (16)
Svenska privata < 500, 8 (8)
Svenska fondbolag, 7 (11)
2010
2009
CBNY-DFA-INT SML CAP V
275 784
1,1
Bilia-aktiens omsättning
Mellon US Tax exempt Account
270 384
1,1
120 000
Jan Pettersson med familj
215 000
0,9
14
Robur Försäkring
185 692
0,7
100 000
12
AMF – Försäkring och fonder
185 000
0,7
80 000
SSB CL Omnibus AC
183 305
0,7
8
60 000
Summa
14 030 322
56,3
Resterande ägare
10 853 624
43,7
40 000
Totalt antal aktier
24 883 946
100,0
20 000
1)
10
6
JPM Chase NA har 9 fonder med samma namn och adress. Dessa har
­s ammanlagts i tabellen ovan.
4
2
0
0
06
07
08
09
10
Omsättning dagssnitt per månad, antal aktier
Omsättning dagssnitt per månad, Mkr
Källa: NASDAQ OMX
Bilia-aktiens totalavkastning
Bilia-aktiens utveckling
200
200
150
150
100
100
50
50
0
06
07
A-aktien, kr
08
09
10
OMX Stockholm PI
Källa: NASDAQ OMX
0
06
07
A-aktien, kr
08
09
10
OMX Stockholm PI
Källa: NASDAQ OMX
Bilia Årsredovisning 2010 73
Styrelse
Mats Qviberg f 1953
styrelseordförande
Utbildning: Civilekonom,
Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: SEB
1976–84, Carnegie 1984–90.
Nuvarande uppdrag: Vice styrelseordförande i Investment AB
Öresund. Styrelseledamot i Fabege
AB och SkiStar AB.
Innehav i Bilia AB: 500 000
aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2003.
Oberoende: Beroende i förhållande
till Bilias större aktieägare, men
oberoende i förhållande till Bilia.
Kör: Volvo V60.
Ingrid Jonasson Blank f 1962
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg.
Arbetslivserfarenhet: Verksam
inom ICA-koncernen 1986–2010,
senast som vVD för Ica Sverige AB.
Nuvarande uppdrag: Styrelseledamot i Telia Sonera AB, Fiskars
Corp, Forma Publishing Group AB,
Zeta Display AB, ONOFF AB och
Travelsupport AB.
Innehav i Bilia AB: 10 000 köpoptioner.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2006.
Oberoende: Ja.
Kör: Porsche.
Heinrich Blauert f 1941
ordförande revisionsutskottet
Utbildning: Jur. kand.
Arbetslivserfarenhet: Bolagsjurist AB Volvo 1976–85, VD Ernst
Nilsson AB 1985–88, VD Sveriges
Verkstadsindustrier 1988–2002.
Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Stiftelsen Tekniska
museet i Stockholm. Styrelseledamot i Stora Fonden för Stiftelsen
Tekniska Museet.
Innehav i Bilia AB: 5 000 aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2002. Har avböjt omval.
Oberoende: Ja.
Kör: Volvo V70.
Eva Cederbalk f 1952
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: SEB
1975–98, VD Dial Försäkring AB
1998–2000, chef e-business If Skadeförsäkring AB 2000–01 och VD
Netgiro International AB 2002–03.
Nuvarande uppdrag: VD i SBAB,
Sveriges Bostadsfinansierings AB.
Styrelseledamot i Klarna AB och
KK-stiftelsen.
Innehav i Bilia AB: 10 000 aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2006. Har avböjt omval.
Oberoende: Ja.
Kör: Volvo XC60.
Jack Forsgren f 1945
ordförande ersättningsutskottet
Utbildning: Pol. mag.
Arbetslivserfarenhet: VD och
koncernchef Mölnlycke AB och
Nobel Biocare AB.
Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Unfors Instruments AB
och Maquire AB. Vice ordförande i
Svenska Mässan. 2:e vice ordförande i Stampen AB. Styrelseledamot
i Liberala Tidningar AB, Skäreleja
AB och Promedia AB.
Innehav i Bilia AB: 11 500 aktier
och 10 000 köpoptioner.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2003.
Oberoende: Ja.
Kör: Volvo V70.
Mats Holgerson f 1953
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Arbetslivserfarenhet: Esso
1976–85, Statoil 1985–96 (VD
Statoil Norge 1994–96), VD Dial
Försäkring 1996–98, VD Statoil
Detaljhandel Skandinavia 1998–
2005 och VD Menigo Foodservice
2006–08.
Nuvarande uppdrag: Chief Operating Offi cer ICA AB. Styrelseledamot Hemtex AB, Dialect AB och
Global Batterier AB.
Innehav i Bilia AB: 5 050 aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2006.
Oberoende: Ja.
Kör: BMW 335.
Svante Paulsson f 1972
Utbildning: High School i USA.
Arbetslivserfarenhet: Hedin Bil
(Mercedes-Benz/Nissan), BMW
Paulssons Bil, Porsche Center Syd,
bilförsäljning, egna företag.
Nuvarande uppdrag: Backahill
AB, strategi och projekt. Styrelseledamot i Fabege AB, PEAB AB,
Backahill AB och AB Cernelle.
Innehav i Bilia AB: 10 000 aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2010.
Oberoende: Ja.
Kör: Volvo V60.
Jan Pettersson f 1949, VD
Utbildning: Ekonomexamen vid
Stockholms universitet 1973.
Arbetslivserfarenhet: Verksam
inom fordonsbranschen sedan 1973,
Kinnevikskoncernen 1982–86,
VD Toyota och Svenska Motor AB
1986–2002.
Nuvarande uppdrag: VD och
koncernchef i Bilia AB till den 4
maj 2011. Styrelseledamot i Active
Driving AB, Volvofinans Bank AB
och Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF).
Innehav i Bilia AB: 215 000 aktier
(med familj), varav 112 000 via
kapitalförsäkring.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2003.
Oberoende: Beroende gentemot
Bilia men oberoende i förhållande
till Bilias större aktieägare.
Kör: Volvo XC60.
74 Bilia Årsredovisning 2010
Jon Risfelt f 1961
Utbildning: Civilingenjör kemi­
teknologi KTH.
Arbetslivserfarenhet: Ericsson,
SAS, American Express, Nyman &
Shultz, Europolitan och Gambro
Renal.
Nuvarande uppdrag: Styrelseordförande i Ortivus AB, C3 Technologies AB och Mawell OY. Styrelseledamot i TeliaSonera AB, Karo Bio
AB, ÅF AB, Braganza AS, Ticket
Travel Group AB, Ticket Business
Travel AB, Ticket Leissure Travel
AB och Vanna AB.
Innehav i Bilia AB: 5 875 aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2003.
Oberoende: Ja.
Kör: Volvo V70.
Anna Qviberg f 1982
Utbildning: Handelshögskolan i
Oslo, Civilekonom.
Arbetslivserfarenhet: Projektledare på OMD (Omnicom Media
Group) mediebyrå.
Nuvarande uppdrag: Marknads­
koordinator på Skistar AB.
Innehav i Bilia AB: 1 000 000
aktier.
Invald i styrelsen: Ledamot sedan
2010.
Oberoende: Ja.
Kör: BMW X3.
Dragan Mitrasinovic f 1958
Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.
Arbetslivserfarenhet: Anställd
hos Bilia sedan 1976.
Nuvarande uppdrag: Ordförande
i Bilias verkstadsklubb i Stockholm
samt bilmekaniker.
Innehav i Bilia AB: 7 aktier.
Invald i styrelsen: Utsedd till
suppleant av LO-klubbarna i Biliakoncernen sedan 2005.
Kör: Volvo V70.
Lennart Welin f 1951
Utbildning: Yrkesskola och IHM
Senior utbildning.
Arbetslivserfarenhet: Anställd
hos Bilia sedan 1967.
Nuvarande uppdrag: Kvalitetsoch miljösamordnare Bilia Personbilar AB, Region Väst och Syd.
Innehav i Bilia AB: 2 aktier.
Invald i styrelsen: Utsedd till
suppleant av PTK-klubbarna i Biliakoncernen sedan 1993.
Kör: Renault Laguna.
Tommy Strandhäll f 1970
Utbildning: Fordonsteknisk yrkesskola.
Arbetslivserfarenhet: Anställd
hos Bilia sedan 1988, utbildningsprojekt hos Metall och LO.
Nuvarande uppdrag: Metalls ordförande i verkstadsklubben i Göteborg och ordförande i koncernfacket
Bilia LO-klubbar Sverige.
Innehav i Bilia AB: —
Invald i styrelsen: Utsedd av LOklubbarna i Biliakoncernen sedan
2004.
Kör: Ford Focus.
Patrik Nordvall f 1967
Utbildning: Processteknisk
utbildning och IHM Business School
Senior.
Arbetslivserfarenhet: Anställd
hos Bilia sedan 1986.
Nuvarande uppdrag: Klubbordförande Unionen på Bilia samt chef för
fastighetsavdelningen i Stockholm.
Innehav i Bilia AB: 126 aktier.
Invald i styrelsen: Utsedd av
PTK-klubbarna i Biliakoncernen
sedan 2004.
Kör: Renault Scénic.
Förslag till nya
­ledamöter
Valberedningen föreslår Per
­Avander och Stefan Charette
till nya ledamöter.
Revisorer
KPMG AB omvaldes till revisionsbolag av årsstämman 2008 för
perioden intill årsstämman 2012.
Jan Malm, f 1960, auktoriserad
revisor, KPMG och medlem i FAR.
Huvudansvarig revisor i Bilia sedan
2010.
Samtliga innehav i Bilia AB är per den 31 december 2010.
Bilia Årsredovisning 2010 75
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstämman
Bolagsstämman i Bilia AB är det högsta beslutande organet i
Biliakoncernen. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för
att fatta beslut om styrelsens sammansättning och andra väsentliga
frågor. Aktieägare som vill lägga fram förslag till valberedningen
eller bolagsstämman är välkomna att kontakta Bilia eller valberedningen. Det finns endast aktier av serie A utfärdade i bolaget och
varje aktie berättigar till en röst och det finns inga begränsningar
för hur många röster en aktieägare kan avge. Enligt bolagsordningen ska bolagets styrelse bestå av lägst sju och högst tio ledamöter
med högst lika många suppleanter. Det finns inga särskilda begränsningar i bolagsordningen för tillsättning eller entledigande av styrelseledamot eller förändring av bolagsordningen. Vid nominering av
styrelseledamöter följs den instruktion som utfärdats av årsstämman 2010. Stämman regleras av aktiebolagslagen, bolagsordningen
samt Svensk kod för bolagsstyrning. Bilias bolagsordning framgår
längst bak i årsredovisningen och finns även tillgänglig på bolagets
hemsida. För mer information om Svensk kod för bolagsstyrning
hänvisas till www.bolagsstyrning.se.
Bolagsstämma 2010
Vid Bilias årsstämma den 29 april 2010 omvaldes ledamöterna
Heinrich Blauert, Ingrid Jonasson Blank, Eva Cederbalk, Jack
Forsgren, Mats Holgerson, Jan Pettersson, Jon Risfelt och Mats
Qviberg. Dessutom valdes Svante Paulsson och Anna Qviberg in i
styrelsen då Sven Hagströmer och Gerard Versteegh avböjt omval.
Stämman omvalde även Mats Qviberg till styrelseordförande.
Årsstämman fattade beslut om kontantutdelning med 3 kronor
per aktie vilket tog i anspråk 74 Mkr och beslutade att resterande
vinstmedel om 644 Mkr skulle överföras i ny räkning. En ny instruktion till valberedningen antogs. Stämman beslutade även om
nedsättning av aktiekapitalet med 10 Mkr genom indragning av 1
miljon återköpta aktier. Styrelsen bemyndigades att dels genomföra
återköp av egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse av
sådana förvärvade aktier såsom betalningsmedel i samband med
eventuellt företagsförvärv eller genom direkt försäljning via börsen.
Styrelsens arvode fastställdes till samma nivå som föregående år
och principer för ersättning till koncernledningen godkändes.
Valberedningen
Valberedningens uppdrag är att till årsstämman lämna förslag på
styrelseledamöter och revisorer (om val föreligger) samt arvode till
styrelsen respektive revisorerna. Valberedningen ska också lämna
förslag till arvodering av ledamöters arbete i särskilda utskott.
Valberedningen har fem ledamöter, inklusive styrelsens ordförande
Mats Qviberg. Senast sex månader innan årsstämman utser de fyra
största aktieägarna, var för sig, en person att ingå i valberedningen. Ledamöterna i valberedningen utser ordförande. I oktober 2010
utsågs: Mikael Nachemson, Investment AB Öresund (ordförande i
valberedningen), Frank Larsson, Handelsbanken Fonder, Hans Hedström, HQ Fonder, Eva Qviberg, familjen Qviberg och Mats Qviberg,
76 Bilia Årsredovisning 2010
styrelseordförande i Bilia AB, till valberedningen.
Till hjälp i sitt arbete har valberedningen erhållit information
om Bilias styrelseledamöters erfarenheter och dess eventuella beroendeförhållande till Bilia samt även tagit del av den utvärdering
av styrelsens arbete som sammanställs varje år. Valberedningen
välkomnar varje år förslag och synpunkter från aktieägare och
kontaktas enklast via e-post [email protected]. Inför kommande årsstämma har Heinrich Blauert och Eva Cederbalk avböjt
omval och valberedningen har lagt fram förslag till omval av övriga
ledamöter samt nyval av Per Avander och Stefan Charette. En redogörelse för valberedningens arbete samt dess fullständiga förslag
till årsstämman 2011 finns tillgänglig på www.bilia.com.
Styrelsen
Bilias styrelse består av tio ledamöter, inklusive VD i Bilia AB, valda av årsstämman och dessutom två ledamöter som representerar
de anställda samt två suppleanter till arbetstagarrepresentanterna.
De stämmovalda ledamöterna väljs på ett år. Ingen begränsning
finns för hur länge en ledamot kan sitta i styrelsen. Styrelsens
uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bilia
tillämpar även Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrelsearbetet följer en årligen fastställd arbetsordning som
omfattar dels de ärenden som styrelsen ska behandla vid varje
ordinarie sammanträde, dels arbetsfördelningen inom styrelsen,
med särskilda åtaganden för ordföranden samt de utskott som utses
inom styrelsen. I arbetsordningen anges också regler för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen samt närmare regler för VDs
ansvar och befogenheter. Styrelsens överväganden och beslut syftar
ytterst till att främja aktieägarnas intresse av värdeutveckling och
avkastning. Styrelsen ansvarar för avvägning av Bilias risktagande och har regler för beslutsordning, ekonomisk rapportering
och finansiering. Därutöver har bolaget regler för kvalitet, miljö,
etik, information, personal, IT-verksamhet, säkerhetsbevakning
och särskilda riktlinjer för att säkerställa att konkurrensrättslig
lagstiftning följs. Åtgärder som successivt stärker Bilias varumärke
är också föremål för styrelsens överväganden.
Styrelsens arbete 2010
Under 2010 hölls ett konstituerande och fem ordinarie styrelsemöten. Med undantag för Sven Hagströmer, Patrik Nordvall och
Svante Paulsson som meddelat förhinder vid ett tillfälle var under
året alla övriga ledamöter närvarande vid samtliga styrelsemöten.
Utöver ovanstående möten sammanträdde styrelsen även en gång
per capsulam. I god tid före varje styrelsemöte skickas en agenda,
tillsammans med fördjupande information om viktigare ärenden, ut
till varje styrelseledamot. Styrelsen behandlade bland annat frågor
om strategi, ekonomiska mål, resultatuppföljning, investeringar,
fastigheter, förvärv och uppföljning av tvister. Under året har styrelsen fattat beslut om förvärv av BMW-återförsäljare i Stockholm
samt försäljning av en fastighet i Mölndal. Styrelsen följer med
stort intresse förändringen av det juridiska regelverket för motor-
Styrelsens ersättningsutskott har till uppgift att till styrelsen
föreslå VDs och övrig koncernlednings ersättningsvillkor. Utskottets arbete presenteras för stämman, som beslutar om riktlinjer
för ersättningen. Utskottet lägger även till styrelsen fram förslag
till rörlig ersättning för ledande befattningshavare i dotterföretag.
Bonusvillkoren är alltid relaterade till den del av företagets utveckling som berörd person kan påverka. All rörlig ersättning är försedd
med en maxgräns i relation till den fasta ersättningen. Ersättningsutskottet består av Mats Qviberg, Heinrich Blauert och Jack
Forsgren. Ordförande i utskottet är Jack Forsgren. Under året höll
ersättningsutskottet två sammanträden där alla ledamöter deltog.
Revisionsutskottet utökades våren 2010 till tre medlemmar och
består nu av ordföranden i utskottet, Heinrich Blauert och ledamöterna Jack Forsgren samt Jon Risfelt. Utskottets huvuduppgifter
består av riskgenomgång avseende omvärldsrisker och legala risker,
granskning av kontrollmiljön med avseende på bland annat intern
och extern revision, övervakning av den finansiella rapporteringen
samt genomgång av den interna och externa revisionsprocessen.
Samarbetet med Bilias internrevisorer har formaliserats så att de
vid ett tillfälle under året ger en samlad redogörelse för sitt arbete
till revisionsutskottet och Bilias revisorer. Revisionsutskottet har
under året hållit tre sammanträden. Vid alla möten deltog Bilias revisorer. Utskottets arbete har grundats på material och information
från koncernledningen och revisorerna samt från bolagets juridiska
rådgivare. Sammanträdena har genomförts i närvaro av koncernens
VD och ekonomidirektör. Arbetet har karakteriserats av kunskap,
öppenhet och insyn.
principer som tillämpas är gemensamma för koncernens företag och
inom respektive verksamhetsområde samt att det finns erforderliga verktyg på plats ute i dotterföretagen för att dessa ska kunna
återrapportera till Bilia AB på ett korrekt och enhetligt sätt. En
noggrant avvägd riskanalys görs av styrelsen och väsentliga risker
inom koncernen identifieras. Riktlinjer utfärdas inom koncernen för
att informera och instruera berörda personer hur dessa risker ska
hanteras och minimeras eller i bästa fall elimineras. Viss kontroll
utövas manuellt och andra kontrollrutiner finns inbyggda i de systemlösningar som används inom organisationen. Informationsflödet
inom koncernen kanaliseras till rätt personer och i rätt tid för att
säkerställa att misstag undviks. All berörd personal ska ha tillgång
till korrekt information för att fatta väl avvägda beslut och säkerställa att den finansiella rapporteringen alltid är uppdaterad enligt
de senast utfärdade direktiven. Utfärdade handböcker och riktlinjer
med mera är föremål för kontinuerlig översyn och uppdatering för
att stämma överens med förändringar i verksamheten eller yttre
omständigheter.
År 2009 etablerades en funktion för internrevision inom Biliakoncernen. Bilias ekonomidirektör har godkänt den revisonsplan som
internrevisorerna framlagt och internrevisorerna rapporterar direkt
till Bilias ekonomidirektör samt tillhandahåller regelbundet rapporter till styrelsens revisionsutskott. Revisionsplanen utvärderas
löpande och uppdaterades senast den 7 december 2010.
Ett omfattande granskningsarbete där alla koncernens väsentliga processer ska dokumenteras, analyseras, riskbedömas och vid
behov förbättras inleddes för ett antal år sedan. Sedan föregående
årsredovisnings färdigställande har tre processer setts över och
totalt har nu femton processer utvärderats. Dessa processer kommer att revideras och kvalitetssäkras löpande under kommande
år. Arbetsgrupperna har bestått av verksamhetsansvariga inom
respektive process samt ekonomiansvariga och controllers från dotterföretagen och moderbolaget.
Arbetet med att säkerställa den interna kontrollen är en löpande
process, vilken ständigt ska vara föremål för översyn, uppföljning
och förbättring.
Styrelsens rapport avseende intern kontroll
Utvärdering av styrelsens arbete
Denna rapport är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Rapporten är avgränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finasiella rapporteringen och omfattar hela koncernen.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att Bilias interna kontroll
fungerar tillfredsställande och att adekvata finansiella rapporter
presenteras. Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för Bilias
organisation och förvaltning. Det är styrelsens ansvar att Bilias
bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt
kontrolleras på ett betryggande sätt. Detta ansvar kan inte delegeras utan ankommer alltid på styrelsen.
Bilias kontrollmiljö bygger på att tydliga riktlinjer kommuniceras till samtliga dotterföretag för att säkerställa att de regler och
Styrelsearbetet utvärderas årligen enligt en modell som innefattar
följande huvudområden:
• Styrelsen (roller, planering, funktioner)
• Styrelsemöten
• Styrelsematerial, information och rapporter
• Styrelseledamöterna
• Styrelsens ordförande
• Verkställande direktören
Årets utvärdering gav åter igen en mycket positiv bild av styrelsens arbete. Styrelsen utvärderar därutöver utskottens arbete
årligen och övriga styrelseledamöter har funnit att utskottsarbetet
fungerat mycket bra.
fordonssektorn. Förändringar av EG-rättens regler för motorfordonssektorn är av betydelse för Bilias framtida strategi då reglerna
bland annat kan inverka på bolagets möjligheter att växa genom
förvärv och påverka rätten till försäljning av flera fordonsmärken.
Vid ett tillfälle mötte styrelsen revisorerna som redogjorde för sina
iakttagelser. Ekonomidirektören i Bilia AB, Gunnar Blomkvist, är
sedan slutet av 2004 sekreterare i styrelsen.
Styrelseutskott
Bilia Årsredovisning 2010 77
forts Bolagsstyrningsrapport
Koncernledning
Bilias koncernledning har under 2010 bestått av VD och Ekonomidirektör i Bilia AB, samt VD i Bilia Personbilar AB, Sverige, Bilia
Personbil as, Norge och Bilia Personvogne A/S, Danmark. Från
och med den första januari 2011 tillträder Michael Brodersen som
ny VD i Danmark och medlem i koncernledningen efter Sven-Åke
Karlsson vars uppdrag löper ut. Sven-Åke kommer fortsätta att
arbeta för Bilia som konsult. Dessutom utökas koncernledningen
med Bilia ABs chefsjurist, Jennifer Tunney. Bilias VD, Jan Pettersson, går i pension i samband med kommande årsstämma
och lämnar då över rodret till Per Avander som idag är VD i
Bilia Personbilar AB i Sverige. Koncernledningen ansvarar för
formulering av koncernens övergripande strategi, affärsstyrning,
fördelning av finansiella resurser inom verksamheten samt för
koncernens finansiering, kapitalstruktur och riskhantering. Till
uppgifterna hör även genomförande av större företagsförvärv
och andra större projekt. Dessutom ansvarar koncernledningen
för koncernens ekonomiska rapportering, kommunikation med
aktiemarknaden och en rad andra frågor av koncernövergripande
natur. Koncernledningen håller regelbundna möten ledda av Bilias
VD och koncernchef.
Verksamheten inom koncernen är till stor del decentraliserad och
de olika företagen har ett stort mått av befogenheter och ansvar.
Relationen mellan företagen och koncernledningen är främst
knuten till koncerngemensamma projekt och till arbetet i respektive
företags styrelse. Bilias VD och koncernchef, Jan Pettersson, är
ordförande i merparten av dotterföretagens styrelser.
Revisorer
Revisorerna i Bilia AB väljs av årsstämman för en period av fyra
år och 2008 omvaldes KPMG AB som revisionsbolag. I september
2010 utsågs Jan Malm till ny huvudansvarig revisor.
Revisionen omfattar i huvudsak fortlöpande revision och granskning av årsredovisningen. KPMG bistår även Bilia med rådgivning
inom redovisningsområdet. Under de senaste tre åren har detta
inneburit frågor främst avseende redovisning i enlighet med IFRS.
Det bedöms inte ha funnits någon omständighet som påverkat
revisorernas opartiskhet och självständighet med anledning av
rådgivningsuppdragen.
Aktieägare
Bilias i särklass största aktieägare är Investment AB Öresund vars
innehav uppgick till 25,2 procent vid utgången av februari 2011.
I övrigt finns ingen aktieägare med ett innehav överstigande 10
procent. Näst störst innehav har familjen Qviberg, där familjemedlemmarnas samlade innehav uppgick till 8,6 procent vid utgången
av feburari 2011.
Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Svensk
kod för bolagsstyrning samt årsredovisningslagen.
Göteborg 9 mars 2011
Styrelsen
Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till årsstämman i Bilia AB (publ)
Org nr 556112-5690
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 76–78 och för att den är upprättad i enlighet med
årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncern­
redovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och
­koncernredovisningen.
Göteborg den 10 mars 2011
KPMG AB
Jan Malm
Auktoriserad revisor
78 Bilia Årsredovisning 2010
Koncernledning
Övre raden 1
Gunnar Blomkvist
f 1955, ekonomidirektör, Bilia AB.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg.
Arbetslivserfarenhet: Anställd i
Bilia sedan 1984.
Innehav i Bilia AB:
26 355 aktier.
Kör: Volvo XC70.
Övre raden 2
Per Avander
f 1961, VD Bilia Personbilar AB,
Sverige. Fr o m 4 maj 2011 även VD
och koncernchef i Bilia AB.
Utbildning: Gymnasieekonom.
Arbetslivserfarenhet: Verksam
inom bank 1981–83, bilbranschen
sedan 1983. VD Din Bil Göteborg
AB 1995–99, VD Din Bil Stockholm
Norr 1999–2001. Anställd i Bilia
Personbilar AB sedan 2001 och VD
sedan september 2008.
Externa uppdrag: Styrelseordförande i Motorbranschens Riksförbund i Stockholm. Styrelseledamot i
Tanka Sverige AB.
Innehav i Bilia AB: 4 000 aktier.
Kör: Volvo XC60.
Övre raden 3
Jan Pettersson
f 1949, VD och koncernchef i Bilia
AB, till den 4 maj 2011.
Utbildning: Ekonom examen vid
Stockholms universitet 1973.
Arbetslivserfarenhet: Verksam
inom fordonsbranschen sedan 1973,
Kinnevikskoncernen 1982–86,
VD Toyota och Svenska Motor AB
1986–2002.
Externa uppdrag: Styrelseledamot
i Active Driving AB, Volvofinans
Bank AB och Motorbranschens
Arbetsgivareförbund (MAF).
Innehav i Bilia AB: 215 000 aktier
(med familj), varav 112 000 via
kapitalförsäkring.
Kör: Volvo XC60.
Nedre raden 1
Frode Hebnes
f 1972, VD i Bilia Personbil as,
Norge.
Utbildning: Sivilmarkedsfører
Norges Markedshøyskole.
Arbetslivserfarenhet: 1997–
2001 Volvo Personbiler Norge,
2001–2004 Volvo Car Corporation
Göteborg, 2004–2006 Volvo Personbiler Norge AS. Anställd i Bilia
Personbil as sedan 2006. VD sedan
december 2008.
Externa uppdrag: Styrelseledamot
i Ford Forhandlerforening, styrelsesuppleant i Expon AS og Expon
Holding AS.
Innehav i Bilia AB: 16 000 aktier.
Kör: BMW X5.
Nedre raden 2
Jennifer Tunney
f 1974, chefsjurist Bilia AB. Medlem
i koncernledningen från 2011.
Utbildning: Affärsrättslig
magisterexamen, Internationella
Handelshögskolan, Jönköping 2003,
Kommersiell rätt, University of
Abertay, Dundee Skottland 2002.
Arbetslivserfarenhet: 2005–
2009 Bolagsjurist, Bilia AB,
2003–2004 Treasury Center, Bilia
AB, 2003 Treasury Support, Volvo
Treasury AB, 1999 Fastighetsmäklare, Svensk Fastighetsförmedling.
Innehav i Bilia AB: —
Kör: Ford Focus.
Nedre raden 3
Michael Brodersen
f 1976, VD (från 2011) i Bilia
Personvogne A/S, Danmark.
Utbildning: Handelsskolan,
Köpenhamn.
Arbetslivserfarenhet: Anställd i
Bilia Personvogne A/S sedan 1996.
VD sedan januari 2011.
Externa uppdrag: Styrelsemedlem
Volvo forhandlerforeningen.
Innehav i Bilia AB: —
Kör: Volvo XC60.
Nedre raden 4
Sven-Åke Karlsson
f 1952, VD i Bilia Personvogne A/S,
Danmark, t o m 2010.
Utbildning: Fackskoleekonom.
Arbetslivserfarenhet: VD i
Philpson Bil Göteborg AB och
Philipson Sverige AB samt VD och
ägare i Bekö Bil AB. Utsedd till VD
i november 2008.
Externa uppdrag: Ägare FUAB
Företagsutveckling AB.
Innehav i Bilia AB: —
Kör: Volvo V50.
Samtliga innehav i Bilia AB är per den 31 december 2010.
Bilia Årsredovisning 2010 79
Årsstämmoinformation
Årsstämma den 3 maj 2011
Årsstämma i Bilia AB hålls tisdagen den 3 maj 2011 klockan
11.00 på Bilias anläggning i Haga Norra, Frösundaleden 4 i Stockholm. För att ha rätt att deltaga i årsstämman ska aktieägaren:
• vara registrerad i aktieboken
• ha anmält sin avsikt att deltaga.
Registrering i aktieboken
Bilias aktiebok förs av Euroclear Sweden AB. Endast ägarregistrerade innehav återfinns under aktieägarens eget namn i aktieboken.
För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ska ha rätt att
deltaga i årsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller
fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, i god tid före den 27 april.
Förvaltare brukar debitera en avgift för denna åtgärd.
Anmälan
Anmälan om deltagande vid årsstämman kan ske:
• per telefon 031-709 55 04 (eller 031-709 55 00)
vardagar klockan 10.00–16.00
• per post till Bilia AB, Box 9003, 400 91 Göteborg
• via Bilias hemsida www.bilia.com
Vid anmälan uppges:
• namn
• personnummer (organisationsnummer)
• adress och telefonnummer.
sedeln och teckningslikviden ska vara Carnegie Investment Bank
tillhanda senast den 8 april 2011 klockan 16.00 för att de aktier
som tillkommer ska ha möjlighet att registreras och därmed vara
berättigade till utdelning. Ytterligare information finns på
www.bilia.com.
Återköp av aktier i Bilia
Styrelsen föreslår att årsstämman ska bemyndiga Bilias styrelse att
dels återköpa egna aktier, dels äga rätt att besluta om överlåtelse
av sådana förvärvade egna aktier. Bemyndigandet, som ska gälla
för tiden fram till årsstämman 2012, syftar till att ge styrelsen ökat
handlingsutrymme i sitt arbete med bolagets kapitalstruktur och,
om så skulle bedömas lämpligt, möjliggöra förvärv av verksamhet
genom betalning med bolagets aktier. Förvärv av egna aktier kan
uppgå till högst 1/10 av antalet utgivna aktier i bolaget. Överlåtelse
av egna aktier ska uppgå till högst det antal som vid överlåtelsetidpunkten förvärvats och ska kunna ske genom avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt genom försäljning via börsen eller i
samband med förvärv av verksamhet, varvid betalning ska kunna
ske med annat än pengar.
Bolagsordning
Förslag till uppdaterad bolagsordning går ut på att:
• kallelsen inte behöver publiceras i sin helhet i tidningen
• suppleanter inte ska utses
• deadline klockan 12.00 för anmälan till stämman avlägsnas
• uppdatera viss terminologi.
Instruktion till valberedning
Aktieägare som vill deltaga i årsstämman måste ha anmält detta
senast onsdagen den 27 april, helst före klockan 12.00, då anmälningstiden går ut.
Ombud och biträde
En aktieägare som inte är personligen närvarande vid stämman får
utöva sin rätt genom ett eller fl era ombud som ska ha skriftlig, av
aktieägaren undertecknad fullmakt. Fullmaktens giltighetstid får
inte anges till mer än fem år och ska ange vilken andel av aktierna
som avses. En aktieägare eller ett ombud får ha med sig högst två
biträden vid årsstämman. Om aktieägaren vill medta biträde ska
anmälan härom göras till bolaget senast vid den tidpunkt som anges
under rubriken ”Anmälan” ovan.
Utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman att 12:00 kronor per aktie (3:00)
av till förfogande stående vinstmedel delas ut till aktieägarna. Vid
fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning av nya aktier
uppgår utdelningen till 306 Mkr (76). Innehavare av teckningsoptioner 2009/2016 måste inge anmälan om teckning av aktier för
att vara berättigad till utdelning för nytecknade aktier. Anmälnings-
80 Bilia Årsredovisning 2010
Styrelsen föreslår att årsstämman utfärdar en uppdaterad instruktion till Bilias valberedning vilken föreslås gälla tills vidare.
De fyra största aktieägarna utser var sin representant som jämte
styrelsens ordförande utgör valberedningen. Namnen på ledamöterna i valberedningen offentliggörs senast sex månader före
årsstämman. Valberedningen ska följa reglerna i Svensk kod för
bolagsstyrning.
Förtida återbetalning av förlagslån
Styrelsen föreslår att årsstämman bemyndigar styrelsen att fatta
beslut om förtida återbetalning av förlagslån 2009/2016. Förtidsbetalning föreslås kunna ske efter överenskommelse med enskilda
fordringshavare eller genom ett allmänt erbjudande utställt till
samtliga fordringshavare. Beslut om förtida återbetalning ska
kunna fattas av styrelsen förutsatt att styrelsen finner villkoren
för förtida återbetalning ekonomiskt fördelaktiga för bolaget med
beaktande av bolagets finansieringsbehov och rådande finansieringsvillkor i marknaden.
För fullständig information om årsstämman hänvisas till kallelsen
vilken utfärdas under andra halvan av mars.
Bolagsordning
§ 1 Bolagets firma
§ 10 Aktieägares rätt att deltaga i bolagsstämma
Bolagets firma är Bilia AB. Bolaget är publikt (publ).
Aktieägare som vill deltaga i förhandlingarna vid bolagsstämma ska
dels vara upptagen i sådan utskrift eller annan framställning av hela
aktieboken som avses i 7 kap. 28 § tredje stycket aktiebolagslagen
(2005:551), avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels
göra anmälan till bolaget senast kl. 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman. Sistnämnda dag får inte vara söndag, annan allmän
helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och inte
infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
§ 2 Styrelsens säte
Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län.
§ 3 Verksamhetsföremålet
Bolagets verksamhetsföremål är att - direkt eller genom dotterbolag • bedriva handel och distributionsverksamhet avseende transportmedel
• bedriva tillverkning, handel och distribution även inom andra produktområden
• bedriva försäljning av, till produkterna hörande, service och reservdelar
• förvalta fast och lös egendom inklusive aktier
• bedriva finansieringsverksamhet (dock att bolaget inte ska bedriva
sådan verksamhet som avses i bankrörelselagen, samt att verksamhet varom stadgas i lagen om kreditmarknadsbolag endast ska kunna
bedrivas i dotterbolag) samt
• driva annan med ovanstående rörelseslag förenlig verksamhet.
§ 4 Aktiekapitalet
Bolagets aktiekapital ska vara lägst etthundrafemtiofemmiljoner (155 000 000) kronor och högst sexhundratjugomiljoner
(620 000 000) kronor.
Aktier får utges i två serier; aktie av serie A och aktie av serie
B. Om aktier av fl er än en serie utges, får var och en av serierna
utges till ett belopp som motsvarar högst nittionio hundradelar av
hela aktiekapitalet. Vid röstning på bolagsstämman medför aktie
av serie A en röst och aktie av serie B en tiondels röst. I övrigt är
aktierna likställda med varandra.
Vid nyemission av aktier eller emission av teckningsoptioner
eller konvertibler som inte sker mot betalning med apportegendom
ska aktieägarna ha företrädesrätt i förhållande till deras andel i
bolagets kapital.
§ 5 Antalet aktier
Antalet aktier ska vara lägst femtonmiljonerfemhundratusen
(15 500 000) och högst sextiotvåmiljoner (62 000 000).
§ 6 Styrelseledamöter
Bolagets styrelse ska bestå av lägst sju och högst tio ledamöter med
högst lika många suppleanter.
§ 7 Revisorer
§ 11 Biträde åt aktieägare
Biträde åt aktieägare får medfölja vid bolagsstämman om aktieägare
anmält detta på det sätt som anges i föregående paragraf.
§ 12 Utomståendes närvaro vid bolagsstämma
Den som inte är aktieägare i bolaget ska ha rätt att på de villkor som
styrelsen bestämmer närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna
vid bolagsstämma.
§ 13 Årsstämma
På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling:
1. Val av ordförande vid stämman;
2. Upprättande och godkännande av röstlängd;
3. Fastställande av dagordning;
4. Val av en eller två justerare;
5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;
6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen;
7. Beslut om
a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt
koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen 1) ,
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
fastställda balansräkningen,
c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör;
8. Bestämmande av antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter
samt revisor och revisorsuppleant eller revisionsbolag (vid stämma
då revisor ska väljas);
9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och, i förekommande fall,
revisorer;
10. Val av styrelse samt revisor och revisorsuppleant eller registrerat
revisionsbolag (vid stämma då revisor ska väljas);
Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller
bolagsordningen.
Bolaget ska ha en eller två revisorer och högst motsvarande antal
suppleanter eller ett eller två registrerade revisionsbolag.
§ 14 Räkenskapsår
§ 8 Ort för bolagsstämma
§ 15 Avstämningsförbehåll
Bolagsstämma ska hållas på någon av följande orter efter styrelsens
bestämmande, nämligen Stockholm, Göteborg eller Malmö.
Bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsregister enligt
lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
§ 9 Kallelse till bolagsstämma
Antagen på årsstämma den 19 april 2006
Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderåret.
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och
Inrikes Tidningar och i Dagens Industri.
1)
Från och med 1 januari 2009 har koncernresultaträkningen bytt namn till koncernens rapport över totalresultat och koncernbalansräkningen har bytt namn
till koncernens rapport över finansiell ställning.
Bilia Årsredovisning 2010 81
PRODUKTION: NEWSROOM
Bilia AB (publ)
Box 9003
400 91 Göteborg
Telefon 031-709 55 00
Fax 031-709 55 50
www.bilia.se • www.bilia.com