Transcript Matematik klass 1 lärarhandledning

Matematik klass 1
lärarhandledning
aritmetik höstterminen åk 1
sidan 2-11
aritmetik vårterminen åk 1
sidan 12-18
problemlösning nummer 1
sidan 29-26
laborativt materiel
sidan 27
litteratur sidan 28
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 1 Innehållsförteckning
Matematik klass1 höstterminen
Elevboken sidan…
Siffra – antal, 1-5, romerska och arabiska siffror
2-3
Skriva siffror 1-5, skriva tal i ordning, mer antal – siffra
4-5
Tallinje, kombinera siffror, romerska och arabiska
6
Tecknen = och ≠
7-8
Siffran och talet 6, skriva tal i ordning
9
Dela talen 3-6 i två delar
10
Tecknen < och >, tallinje, skriva siffror 4-6
11-12
Kardinaltal och ordningstal
13
Siffran och talet 7, skriva tal i ordning
14
Tal- antal
15
Bygg med stavar, addition III+__=V ; 3+__=6
16-17
Siffran och talet 8, skriv tal i ordning
18
Skriva siffror 6-8, dela talen 7 och 8, mönster
19
Vad fattas? _____+II=IIII ; _____+2=6, ordningstal igen
20
Siffran och talet 9, skriv tal i ordning
21
Vad kommer före / efter, bild av 9 punkter, linjal
22
Siffran och talet 0, dela talen 9 och 10
23
Romerska siffror I-XX, räkna addition med romerska siffor
24
Rita dina händer – fingertal
25
Dela på tal, räkna, mönster
26
Jämna tal och udda tal, dela på udda och jämna tal, räkna
27-28
Tallinje, udda och jämna tal, mönster
29
Vilket tecken fattas = eller ≠, bild av punkter
30
Bygg med stavar, subtraktion, hoppa 3-steg
31-32
Gör så det blir lika… , dela tal
33
Tiokamrater
34
Algebra med djur, räkna
35
Tiokompisar igen, ”köttbullsproblem”
36
Fler köttbullsproblem, mönster med kamrat
37
Udda och jämna tal, god jul!
38
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 2 Välkommen till en ny annorlunda mattebok.
Jag heter Anneli Weiland och har arbetat som lärare sedan 1968 i Segeltorpsskolan i
Huddinge. Mest har jag arbetat med åk 1-3, men under 18 år arbetade jag i en Montessoriklass
F-6. Jag är ursprungligen småskollärarinna! Under hela mitt yrkesliv har jag irriterat mig på
olika matteböcker… en dröm har varit att göra en egen. Som delvis pensionär har jag nu
börjat…
Min intension är att göra en billig mattebok i flera delar. Detta för att lärare ska ha råd att
köpa laborativt material till matematiken. I varje klassrum bör finnas: positionskort i trä, våg
med riktiga vikter, måttband, tumstock, mäthjul, meterlinjal, måttsats, litermått, pengar,
klocka, tidtagarur, centimos, cuisinerstavar, miniräknare, abacusram, bas2-klotsar,
hundrabräde, geometriska kroppar, geometriska figurer och mallar dito, …
Det finns 5 delar av boken. Då kan man välja vilka man vill köpa.
Del ett och två, HT och VT, är räkning och taluppfattning, aritmetik, barnen skriver i häftet
och ritar, så det lite ”tråkiga” utseendet blir personligt efter hand. Min erfarenhet är att barnen
sällan förstår alla färgglada bilder med förklaringar. De ser dem inte utan frågar vad de ska
göra!
Tredje delen är en bok med problemlösning och enheter för hela årskursen.
Fjärde och femte delen är extraböcker med fler och svårare uppgifter. Den är bra att sätta i
händerna på dem som är klara fort och behöver utmaningar.
Det finns också en läxbok och facit till extraböckerna.
Dessutom finns denna lärarhandledning med tips och ideér om hur man kan komplettera och
förklara moment i både aritmetiken och problemlösningen.
Som sagt nu kan vi börja med att göra en fin framsida. © Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 3 Sidan 2 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
De flesta elever brukar kunna kombinera antal siffra när de börjar åk 1.
Däremot är det inte så vanligt med romerska siffror. De visar på ett suveränt sätt hur många
det är. Märk att jag visar 4 som IIII och inte IV, och 9 är VIIII och inte IX. Det är för att de
ska se de fyra fingrarna. Det är det äldsta sättet att skriva på.
Berätta för eleverna om de olika sätt att räkna som funnits i historien. Bra fakta och bilder
finns i boken Hur man räknade förr av Birgitta Kuijer.
Jag är mycket inspirerad av Dagmar Neumans Räknefärdighetens rötter (utbildningsförlaget
ISBN91-47-02955) där hon arbetar med ”fingertal”. Använder man fingertal så ser, känner
eleverna hur talen 1-10 kan delas i två delar. Det är den viktiga förberedande kunskapen inför
tiotalsövergången.
Det enklaste sättet är att alla elever i klassen gör lika. Vänster lillfinger är 1, vänster
ringfinger 2 osv till vänster tumme som är 5. Höger tumme 6, höger pekfinger 7, långfingret 8
osv till höger lillfinger som är 10. Jag brukar skriva siffrorna med fin overheadpenna på
elevers naglar. Givetvis efter klarsignal från eleven. Sen ber jag dem visa ex 8 och lägger en
penna el dyl. på olika ställen mellan fingrarna och fråga hur 8 är delat. De fyra första
fingrarna på vänster hand, 1,2,3,4, ska aldrig delas, utom vid 6= 3+3. För att minnas detta kan
man sätta ett band omkring dem, eller en gummisnodd. Det är bara i början förstås.
Att alla elever använder samma fingrar underlättar när du ska visa. För de som vill börja med
höger hand, kan förklaringen ”man läser ju från vänster till höger och räknar likadant” kanske
hjälpa.
Räcker inte den här träningen med antal-siffra, får man ta till konkret material, klotsar,
knappar mm och lägga sifferkort till.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 4 Sidan 3 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Mer träning på antal / siffra utan att behöva skriva. Talen står i ordning vid kvadraterna för att
underlätta.
Sidan 4 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Öva sifferskrivning.
Svårt moment, hur mycket man än påpekar att de ska skriva uppifrån och ner, skriver de som
de gjort på sexårs eller i förskolan. I kopieringsunderlaget finns Sifferboken för mer övning.
Det räcker nog inte med dessa rader. Jag brukar låta eleven skriva siffrorna när jag ser på, och
låta dem öva de siffror de skriver fel.
I rutorna ska talraden skrivas med arabiska och romerska siffror. En del tal finns redan, fyll i
dem som fattas.
Sidan 5 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Mer antal / siffra. Fortsätt ett påbörjat mönster, uppmuntra att eleverna använder färg så
boken blir personlig.
Sidan 6 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
En tallinje, fyll i de tal som saknas. Talraden igen, med arabiska siffror. Kombinera arabiska
och romerska siffror. Obs här står de inte i ordning.
Nytt mönster att göra klart.
Sidan 7 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Likhetstecknet, så viktigt!
Tog med ”inte lika med” på en gång. Jag har förstorat en kanin och jämfört med två mindre.
Tänk på fem myror…
Sidan 8 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Nu får de öva siffrors värde och använda de nya tecknen = och ≠. Det bör inte vara svårt.
Rita rätt antal borde inte heller vara svårt. Jag skrev stjärnor för det inte ska ta så lång tid att
hitta på vad de ska rita.
Sidan 9 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 5 Ny siffra och tal, 6 och romersk VI.
Skilj på siffror och tal redan från början, vi har tio siffror och av dem kan vi göra oändligt
många tal.
De första 1-5 gjorde jag inte någon uppgift till. De flesta klarar dem sedan förskoleklassen.
Första rutan tänker jag att de ska skriva romerska siffror i undre raden och arabiska över. Det
fattas siffror omväxlande under och över.
Att ordna talen i storleksordning är också en nyttig övning, framförallt från större till mindre.
Räkna gärna som när filmer börjar, eller raketer ska skjutas upp. 10-9-8-7-6-5-4-3-2-1- pang!
Det gör inget om man tar med 10, fastän det inte finns i elevboken än. Ramsräkna på, både
uppåt och nedåt, det är bara nyttigt. Hoppa också 2-steg, 5-steg, 10-steg… bra som förövning!
Sidan 10 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Att dela upp tal är viktigt. Här har eleverna en utmärkt hjälp av fingertalen. Uppmuntra dem
att använda sig av fingertalen. Hittills är inte nollan introducerad, men använder någon elev
nollan korrekt är det bara bra. Det går också utmärkt att använda Cuisenairestavar. De är
bättre än annat ”plockmateriel”, det gäller att komma bort från ramsräkning.
Sidan 11 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Tecknen större än och mindre än. Berättar man om en hungrig fågelunge eller krokodil som
vill ha mycket mat, brukar tecknet inte vålla problem. Däremot brukar många ha svårt att
skriva tecknen i början. Öva gärna på separat papper innan de gör bokens uppgifter. Här finns
också = med.
Sidan 12 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Större än och mindre än, nu mellan siffor utan bildstöd. Sifferskrivning, sifforna 4,
5 och 6. Den lilla träning på sifferskrivning som finns i häftet är inte tillräcklig. Använd
sifferboken i kopieringshäftet! Två tallinjer finns där alla heltal ska sättas ut. Använd rätt
terminologi från början. Du måste visa vad tallinjer är innan eleverna gör dem i boken.
Viktigt är att det blir någorlunda jämna avstånd mellan siffrorna. Meningen är att de ska
upptäcka att avståndet blir mindre på tallinjen 1-6, jämfört med den mellan 1-5.
Sidan 13 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 6 Kardinaltal och ordningstal. Detta kan vara svårt att förstå. Den tredje är ju bara en som finns
på tredje plats! Tre är ju tre stycken. Låt eleverna stå i kö och se vem som står på första,
andra, tredje…plats. Låt dem byta, den som står på sjätte plats byter med den fjärde osv.
Lek gärna den gamla leken ”Siste paret ut”.
Observera att man räknar från vänster till höger, precis som man läser i en bok. En elev jag
hade löste uppgiften 1-5=4 helt korrekt, hon läste från höger till vänster och sa 4 = fem minus
ett!
Sidan 14 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Siffran och talet 7. Inga nya uppgifter.
Sidan 15 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Antal siffra igen, både romerska och arabiska. Jag har delat på raden av katter i fem och två
för att se mönstret med fem plus… som är så viktigt. Väskorna i fem plus en, alltså sex.
Sidan 16
Bygg tåg med stavar. Ni som använt förskoleboken känner igen uppgifterna. Det kallas
färgalgebra.(Se böcker av Gudrun Malmer och Inger Wistedt) Meningen är att eleverna
bygger med Cuisenairestavar och målar ringarna som de byggt, alltså addition utan siffror!
Sidan 17 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Addition.
Uppgifterna är enbart av karaktären öppna utsagor för att få eleverna att använda fingertalen
och se hur talen delas. Det gäller att till varje pris undvika att ramsräkna på fingrarna eller att
plocka mekaniskt med diverse plockmaterial. Det leder till räknesvårigheter!
Sidan 18 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Siffran och talet 8. Kombinera siffror igen och ordna talen i ordning.
Sidan 19 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Skriva siffrorna 6, 7 och 8. Tjata på att börja uppifrån! Dela talet sju och åtta. Göra mönster
likadana, kanske som parövning.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 7 Sidan 20 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Mer öppna utsagor i addition och kardinaltal och ordningstal igen. Jag har medvetet använt
likhetstecknet på olika ställen i uppgifterna. Även ”varannan” finns med och första och sista.
Det är många ord och uttryck som ska kunnas.
Sidan 21 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Siffran och talet 9. Samma upplägg som vid de andra siffrorna. Skönt med trygghet, det här
känner jag igen, det här kan jag.
Sidan 22 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Nu kommer något nytt! Vad kommer före och efter? Att 9 kommer efter 8 är nog lätt, svårare
åt andra hållet _______ 8. Öva mycket muntligt först i klassen, säg en siffra och bestäm om
de ska säga före eller efter, men ta en sak åt gången. Visa gärna siffror på skyltar och låt dem
säga vad som kommer efter. Sedan samma sak igen men vad kommer före. Gör också
tallinjer, olika långa, på tavlan och låt elever sätta dit lappar med tal. Sist på sidan finns just
en tallinje.
Rituppgifter av typen dra linjer från siffra till siffra finns i otaliga upplagor både i förskolan
och i tidningar / ritböcker. Här är en mer kreativ variant. Eleverna sätter själva ut siffrorna på
valfri plats och det blir en ny spännande figur och säkert inte lika som kompisens. De får
självklart komplettera sin figur med ögon, mun el dyl. Det bör påpekas att kryssen inte
betyder 10 i romerska siffror utan det är hur man märker ut en punkt i matematiken.
Sidan 23 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Nollan! Läs Inger och Lasse Sandbergs bilderbok om Lilla Nollan och dom andra. Den är bra.
Berätta också att Romarna inte hade kommit på den geniala idén med nollan, utan fick ta till
bokstäver för höga tal. L=50, C=100, D=500, M=1000, där C står för centi och M för milli.
Jämför 100 centimeter = en meter och 1000 millimeter = en meter. Kanske inte något för
eleverna att kunna redan i åk 1, men ändå.
Dela på talen 9 och 10.
Det brukar gå bra att nu berätta och visa konkret hur datorer räknar med 0 och 1 i bas två
kuber. Du bör dock känna dig säker på hur man gör för att det ska bli förståeligt för eleverna.
Med bas två blir det nödvändigt att ha fler siffror än en, redan vid två klotsar. Talet 2 finns ju
inte! Ta centimoklotsar och bygg ex bas 5 när du ändå håller på. Det brukar vara nyttigt för
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 8 oss vuxna att inse hur komplicerat vårt positionssystem är. Då kan vi bättre förstå elevernas
svårigheter med detta.
Sidan 24 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Här visar jag de romerska siffrorna I-XX. Jag har inte tänkt att de ska göra något åt dem på
detta stadium. Det kan vara roligt att ha siffrorna på lappar (finns i kopieringsunderlaget) och
låta eleverna lägga dem i ordning. Då kan de tjuvkika i boken. I kopieringsunderlaget finns
också memoryspel med romerska siffror. Mer räkning med romerska siffror och öppna
utsagor förstås. På sjuttiotalet strök man uppgifter av denna typ för de ansågs för svåra för
eleverna!
Sidan 25 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Rita dina händer. Jag har försökt få texten på långsidan av häftet, men lyckades inte. Det här
får duga. Låt eleverna rita åt varandra, det är svårt att rita själv, speciellt ena handen. Låt
vänster hand hålla ihop de fyra fingrarna, medan högerhandens fingrar spretar. Detta för att
påminna om att vänsterhandens fingrar inte ska delas utom vid 3+_____=6. Alla andra tal
delas på andra handen och tummarna. Eleverna ska skriva siffrorna 1-10 och I-X på rätt
finger. Träna på fingertalen! Gör en stor skylt med romerska siffrorna VI, VII, VIII och VIIII.
På baksidan skriver du 6, 7, 8 och 9. Visa nu en romersk skylt och fråga hur talet kan delas.
Du får direkt rätta svar! Vänd på samma skylt och fråga samma sak, det blir tyst! Jag lovar…
Det visar kraften av de romerska sifforna och hur bra de visar hur talen är uppbyggda.
Sidan 26 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Dela på tal och använd fingertalen, räkna och använd fingertalen! Mönster, nu med det svåra
diagonala mönstret.
Sidan 27-28 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Nytt, jämna och udda tal. Förbered genom att tala om att vara udda, inte få vara med, jämna
par osv. Eleverna ska dela på udda och jämna tal i tabellerna. Någon upptäcker säkert att det
bara är de jämna som kan delas i två lika tal. Mer räkning och öppna utsagor.
Sidan 29 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Flera tallinjer där siffrorna ska sättas ut på rätt plats. Mer udda och jämna tal samt ett mönster.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 9 Sidan 30 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Här finns uppgifter och tecknen = eller ≠ ska sättas ut mellan de båda leden. Du behöver gå
igenom i förväg så eleverna vet att de måste räkna ut båda leden innan de kan sätta ut rätt
tecken mellan dem.
En ny prick till prick tavla.
Sidan 31 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Fyll ut luckan. Visa på subtraktion med hjälp av Cuisenairestavar. Eleverna gör egna
uppgifter med stavarna och målar resultatet.
Sidan 32
Subtraktion, jämföra tal, vad är skillnaden? Exempel med bananer, visa konkret, att det blir
färre, ta bort. Jämför också två olika antal saker och se hur många som skiljer dem åt. Hoppa
3-steg. Gör liknande övningar i klassen, ”burr” är ju en sådan lek.
Sidan 33 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Gör så det blir lika. Första rutorna har jag visat, 2=3-_____. Sedan har jag skrivit bara 3=7
och det stämmer ju inte. Meningen är att eleverna själva ska komplettera uppgiften genom att
använda + eller -. Detta måste arbetas med gemensamt innan elever gör uppgifterna i
boken. Se upp med uppgiften 7=3. Någon kanske skriver 4-7=3 och då kan det vara så att de
läser från höger till vänster. Gör inte så stor affär av det på detta stadium, men påpeka att man
skriver 7-4. I vårterminens bok tar jag upp negativa tal och då behandlas detta mer.
Dela tal i tre delar är nytt, men säkert inte så krångligt.
Sidan 34 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Tiokamraterna! Så viktigt! Alla ska kunna dem utantill. I rutan får de rita personer med siffror
på magen, 7 och 3 osv. På lektion.se finns en bra saga av Ann-Charlotte Roupé Träna
tiokamraterna, hon har också ritat figurer som barnen kan inspireras av. Gör många övningar
med tiokamraterna, det finns mycket på nätet där man kan öva.
Sidan 35 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Algebra, låt eleverna gärna jobba ihop för att lösa detta. Men innan de arbetar i boken måste
de få testa konkret. Ta klotsar i olika färger och lappar där det står vad de är värda. Det kan
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 10 vara lite knepigt att komma på vad de olika färgerna ska representera för värde, så tänk i
förväg!
Det finns också några subtraktionsuppgifter av olika slag, inte bara öppna utsagor.
Sidan 36 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
Tiokompisar. Öva på! Tre olika tallinjer.
Sidan 37 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
”Köttbullsproblem” kallar jag uppgifter av typen _____ - 3=7. De brukar vara svåra! Förklara
så här: du har tagit köttbullar på tallriken, men minns inte hur många… du vet att du ätit upp
tre och det finns sju kvar på tallriken, det syns ju. Hur många var det från början? Då brukar
svaret 10 komma automatiskt, man riktigt ser de tre köttbullarna i magen och de som är kvar
på tallriken.
Mönster som blir ett pararbete. Lite uppgifter med blandad karaktär. Här kan du få kvitto på
om eleven har förstått de olika tecknen.
Sidan 38 i elevhäftet Matematik klass 1 HT
En sida jag är nöjd med, när eleverna målat står det GOD JUL!
Lycka till med arbetet!
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 11 Matematik klass 1
vår-terminen
lärarhandledning
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 12 Innehållsförteckning
Elevboken sidan …
Sidorna 2-9 är repetition av höstterminens bok.
Tiokamrater, udda och jämna tal, romerska siffror
2
Talen 4-8 och deras delbarhet i två delar, öppna utsagor
3
Sätt ut rätt tecken > = <, kardinaltal och ordningstal
4
Talet 9-10 och delbarhet i två, mönster – förstorat
5
Talen 9-10 subtraktion, dra streck mellan punkter
6
Talen 7-8 subtraktion, sätt ut + eller -, mönster
7
Höga tal, tiotal och hundratal, addition och subtraktion
8
10-skutt, 100-skutt, dubbelt och hälften, måla och undersök
9
Talen 11 och 12 och deras delbarhet i tabell, ental och tiotal
10
Talen 13 och 14 och deras delbarhet i tabell, ental och tiotal
11
Skriv tal som fattas 1-20, hur kan talen 11-14 delas
12
Vad kommer före / efter, utnyttja tiokompisar i långa tal
13
Talen 15 och 16 och deras delbarhet i tabell, ental och tiotal
14
Talet 15 med pengar
15
Fyll i tal som fattas, dubbelt-hälften, rätt tecken + eller -
16
Negativa tal
17
Talen 17 och 18 och deras delbarhet i tabell, ental och tiotal
18
Fyll i tal som fattas, dubbelt-hälften, rätt tecken + eller -
19
Algebra, mönster och symmetri
20
Subtraktion och addition på olika sätt, hoppa 2-skutt
21
Talen 19 och 20 och deras delbarhet i tabell, ental och tiotal
22
Kombinera romerska och arabiska siffror 1-20, tallinje
23
Talserier, räkna med X
24
Räkna med X, mönster - symmetri
25
Sätt ut > = < , subtraktion från helt tiotal 30-6=, blir svaret + eller -
26
Egen förklaring till negativa svar, kluringar med X, < > mellan tal
27
Förstora bild på ett hus, skriv tal i storleksordning, måla svar >10 och <20
29
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 13 Sidan 2 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Repetition av de viktiga tiokompisarna. När rutorna är rätt målade står det 10 i rutan. Öva
tiokompisar vid massor av tillfällen, alla elever måste vara säkra på dem innan de går vidare
till tiotalsövergången i klass två. Säg 6 och de ska automatiskt svara 4!
Repetition av udda och jämna tal samt romerska siffror 1-X. Repetition är alltid bra, bara det
inte blir för långtråkigt. Kort och ofta är bättre.
Sidan 3 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Skriv siffror framåt och bakåt. Just kort repetition!
Talen 4-8 och hur de kan delas upp, här som uppgift av typen 6=1+. Det är utmärkt om
eleverna använder fingertalen och lägger något emellan fingrarna. Visa 6 fingrar, vänster hand
och höger tumme, läggen penna mellan händerna eftersom du vet delen 1 (höger tumme) då
fattas 5 (hela vänster hand).
Sidan 4 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Här kommer tecknen < och > igen. Två tal står bredvid varandra och tecknet sätts ut emellan
dem. Likhetstecknet finns också med förstås.
Sedan finns en läsuppgift med läsförståelse och begreppsförståelse för kardinaltal och
ordningstal, men också första, sista, i mitten. Fler sådana lägesbeskrivningar bör övas i både
svenska och matematik. Se Gudrun Malmers lista på sådana ord. Repetera också alla ord från
f-klassens bok då och då, ex ung, yngre, yngst. Mönstret som målas blir som fem på en
tärning. En tallinje 0-10 avslutar sidan.
Sidan 5 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Dela talen 9 och 10 som 9=5+. Använd fingertalen även här.
Rita mönster, ett i en mindre ruta och sedan samma i en större. Det blir en förförståelse för
skalbegreppet. Elever gillade den typen av uppgifter vid utprovningen av boken.
Sidan 6 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Talen 9-10 igen men nu som subtraktion. Samma sak tränas egentligen, talens delbarhet! Den
viktiga förkunskapen till tiotalsövergången i klass två. Fortsätt två mönster, ett i rutsystem
och ett på fri hand.
Sidan 7 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 14 Mer räkning, subtraktion. Sätt ut rätt tecken så det blir en likhet. Det kan vara lite svårt,
arbetsminnet sätts på prov. Det gäller ju att hitta likhet mellan två led och komma ihåg vad det
ena och andra blir med + eller -. De kan använda ett kladdpapper och prova på. Ge inte upp
bara för det ser knepigt ut. Visa några andra exempel först på tavlan och ge dem tekniken för
att lösa uppgiften. Det gäller ju bara att pröva, antingen är det + eller -!
Ett mönster att göra klart kommer sedan. Den sneda linjen är svår.
Sidan 8 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Höga tal. Ja, höga tal är det ju, men samma svårighetsgrad som förut, bara en massa extra
nollor att skriva. Barnen brukar känna sig duktiga när de räknar höga tal, så därför finns
uppgiften.
Sidan 9 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Hoppa 10-skutt, 100-skutt, inget speciellt tror jag. Dubbelt och hälften är inte svårt heller efter
alla repetitionerna. Däremot ska de måla och upptäcka mönster! Vid dubbelt blir alla svar
målade, jämna tal, och varannan ruta upptill, 2, 4, 6… Vid hälften blir några få målade, 9, 7,
5, 3 och 1. Det är bara jämna tal som jag har tagit med till hälften. Det kan kanske någon
klurig elev undra över. Då förklarar du halvor förstås, kanske med hjälp av en linjal. Visa att
det finns fler sätt att skriva på ½, eller 0,5. Men gå inte in på någon närmare förklaring i detta
läge. Det får vänta till senare årskurser.
Sidan 10-11 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Tiotal och ental införs. Förklara att vi bara har tio siffror inklusive nollan, men utnyttjar
nollan ”bakom/under” siffrorna, så vi kan skriva hur höga tal som helst. Här är betapedagogs
talplattor i trä oumbärliga. De är också färgkodade så att ental är gröna, tiotal blå och
hundratal röda. Montessori använder samma färgkod och jag brukar också ha samma. Oavsett
färg är färgkodningen bra och ett stöd för barnen. Ta den färg du vill och som passar till det
material du använder. Talplattor i trä är att föredra, de är enklare att handskas med.
Målet med att dela på talen i en tabell är att barnen ska se mönster.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 15 Sidan 12 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Tal som fattas i talföljden 1-20 och 20-1. Det är ju betydligt svårare att räkna bakåt för de
flesta. Jämför bara med alfabetet… säg det baklänges!
Talen 11-14 delas i ”tio plus” och hälften, några delar till. Det är inte meningen att kunna
tioalsövergång ännu utan bara en förövning inför klass 2.
Sidan 13 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Vad kommer före och efter, bra övning för att bli helt säker på talraden.
Utnyttja tiokompisarna. Måla de tiokompisar eleverna hittar i varje uppgift. Då övergår
uppgiften till att bli en ”tio plus”. De två sista blir 20 plus och då är det lämpligt att ta två
färger, en till varje tiokompis-par. Gör fler liknande på tavlan, kanske jättelånga så det blir
50+ eller 80+… eleverna kan ju gå fram och hitta kompisar.
Sidan 14-15 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Delningstabell för 15 och 16. På sidan 15 finns hur 15 kan delas upp i pengar på olika sätt.
Låt eleverna rita eller stämpla pengar om du har sådana. Lämpligt är att också titta på riktiga
pengar och låtsaspengar. Har du tillgång till en stereolupp kan man läsa vad det står på våra
sedlar, där det bara ser ut som ett streck!
Pengaspelet är ett spel som barnen älskar! Du behöver en pengatärning, det är plastpengar
påklistrade på en rätt stor tärning, Betapedagog, och pengar. Barnen slår tärningen och får ta
det som tärningen visar från banken. Den som kommer först till 20, 50 eller 100 vinner. De
ska växla till sedlar och guldtior när det går.
Sidan 16 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Samma som sidan 7, sätt ut rätt tecken + eller -. Dessutom talraden och dubbelt och hälften
igen.
Sidan 17 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Negativa tal. Detta moment har jag aldrig sett i en bok för åk 1-3. Däremot har jag saknat det!
Börjar man tidigt och håller det vid liv så blir räkningen med mellanled enklare. Jämför med
termometern som har minusgrader. För att demonstrera kan du använda pengar som de just
använt. Ta fem kronor och låtsas köpa något för 8 kr. Hur går det? Jo, det fattas och du måste
gå hem och be att få låna 3 kronor. Du har -3, en skuld på 3 kronor.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 16 För att ytterligare träna brukar jag spela ”plus och minusspelet”. Du behöver klotsar av något
slag och en tärning, kladdpapper till var och en. Första rundan är ”plusrunda”. Ha en lapp med
+ och – på andra sidan, så kan du bara vända lappen. Var och en slår tärningen och tar så
många klotsar tärningen visar. Sen är det ”minusrunda” vänd på lappen. Nu ska var och en ta
bort så många klotsar som tärningen visar! Om nu någon har 3 klotsar och slår en 5:a, så står
han på minus 2 och skriver -2 på sitt kladdpapper. På plusrundan efter hoppas han förstås på
mer än 2 så det blir plus igen, men han kanske bara får 1 och har då -1. Det måste finnas en
vuxen med de första gångerna och det bör inte vara fler än 4 barn i varje omgång. Frågan vem
leder när en har -2 och en -4 kan uppkomma. Visa på tallinjen att -2 är större än -4! För att
ingen ska bli ledsen kan man se vem som vinner positivt och vem som vinner negativt!
Sidan 18-19 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Se sidan 14 och 16, inga nyheter.
Sidan 20 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Algebra. I höstterminens bok fanns en liknande uppgift med djur. Låt barnen anteckna i boken
de tal de är säkra på och sedan fundera ut resten. Visa några exempel gemensamt på tavlan
innan de börjar med bokens uppgift. Någon elev vill kanske göra egna uppgifter till
kamraterna. Klotsar i olika färger är enkelt att använda. Röda är värda … och blå … Viktigt
att pröva själv först med siffror så uppgiften blir lösbar!
En symmetriuppgift finns nederst på sidan.
Sidan 21 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Köttbullsproblem och subtraktion, det kan även bli ett negativt svar. Repetera
köttbullsproblem från höstterminens bok.
Även addition finns med och hoppa 2-skutt.
Sidan 22 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Deal talen 19 och 20.
Sidan 23 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Romerska siffror I-XX kombinerade med våra arabiska siffror. En tallinje med bara 15 utsatt.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 17 Sidan 24 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Talserier, nytt begrepp. De första känner de igen som udda och jämna tal, men sen kommer
var tredje både uppåt och neråt. Sedan också med negativa tal, kolla upp att nollan kommer
med där.
Nederst visar jag att okänt tal kan markeras med X.
Sidan 25 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Räkna med X. Det bör inte vara så svårt, svaret ska ju bara skrivas vid X= i stället på en rad
mitt i talet.
En symmetriövning nederst på sidan.
Sidan 26 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Sätt ut < > = mellan lite högre tal. Ser lite knepigt ut, men bör gå bra. Här finns också
kommutativa lagen 9+5=5+9.
Räkna subtraktion från helt tiotal är en nyttig förövning till mellanledsräkning. Tiokompisarna
har en viktig uppgift även här.
Negativa svar på höga tal som repetition.
Sidan 27 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Att barnen ska försöka reflektera över matematik är viktigt. Här ska de förklara med egna ord
när svaret blir negativt. Har någon svårt att formulera sig i skrift, kan läraren vara
spökskrivare.
Några kluringar som kan vara nog så knepiga, men talen är bara mellan 1-10. Kladdpapper
kan vara bra att ha till hands.
Nederst tecknen < > för att jämföra tal. Här finns de svåra 16 och 61 med. Vad betyder
siffrorna egentligen? Påpeka att det är viktigt att veta var i talet siffrorna står! Talplattorna
igen!
Sidan 28-29 i elevhäftet Matematik klass 1 VT
Förminska ett hus.
Storleksordna tal 1-100. Egentligen ville jag ha talen i en spalt men det ville inte datorn. Kom
bara ihåg att stryka de tal som har använts så blir det lättare.
Måla tal mellan 1-20 är också för att skilja 16 från 61. Mönstret blir BRA.
Lycka till! i © Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 18 Matematik klass 1
Problemlösning nummer 1
När det gäller problemlösning har jag valt att försöka göra så elevnära uppgifter jag kunnat.
Eftersom jag jobbar med elever i samma ålder och har fyra barnbarn omkring mig, lyssnar jag
och antecknar vad som rör sig i deras huvuden. Jag har försökt undvika uppgifter om pengar,
de blir så snabbt inaktuella. Att jobba med pengar är bättre att göra praktiskt.
Namn på barnen som förekommer i uppgifterna är Kalle och Stina i hela boken. Lite
gammeldags svenska namn. I åk två heter de Tuva och Tor efter två av mina barnbarn.
Det viktiga är att förstå matematiken och det sker bäst genom att rita till problemet. Därför
finns en rita-ruta till varje uppgift. En enkel skiss som hjälper förståelsen. Sedan kommer
”skriv matematiskt” och då ska problemet visas med siffror. Sist svarsrutan, där svar ska
skrivas med hel mening och rätt enhet. Mönstret ser lika ut i nästan alla uppgifter.
Det är en fördel att arbeta med uppgifterna gemensamt. Det finns mycket att prata om i
anslutning till uppgifterna. Alla elever behöver vägledas genom det svåra momentet att skriva
matematiskt hur uppgiften ska lösas. Det är inget eleverna kan från början.
Enheterna bör föregås av praktiska uppgifter. Mer om det längre fram.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 19 Innehållsförteckning
Problemlösning nummer 1
Sidan i elevboken…
Sudoku, talserie
21
Kalle och böcker
2
Volym liter och dl
22
Veckor, bokläsning
3
Gör om enheter, glas vatten
23
Matematik, vattentemperatur
4
Saft, baka bullar
24
Bilar
5
Recept ris, pannkakor
25
Lördagsgodis, 10 kronor
6
Tillbringare, hink
26
7-8
Akvarium, badkar
27
Fiske
Längdenheter m och cm
9
Sudoku och talserie
28
Längd person, klassrum
10
Tid heltimmar och halvtimmar
29
Jämför takhöjd klassrum /hemma, gör om
Klockan, analog tid
enheter
11
Kombinera tider 00:00-23:00
33
Snäcka, löpning
12
Bolibompa, vaknar
34
Längd morbror, penna
13
Skolväg, fritids
35
Gran, linjal
14
Bra att kunna om tid, tal saknas
36
Massa kg och hg
15
Geometri triangel, kvadrat, rektangel
37
Gör om enheter, godis
16
Tre cirklar, passare
38
Frukt, hunds vikt
17
Sidor, vinklar, hörn
39
Katts vikt, mammas
18
Egna figurer- måla
40
Kulor
19
Sudoku och talserie Fibonacci
41
Böcker, äpplen, mjölk
20
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 30-32
20 Sidan 2-8 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
14 uppgifter med anknytning till sommar och bad. Blandade sätt att räkna. Ord som kan
behöva förklaras är vattentemperatur grader, s.4. Berätta hur grader skrivs med liten ring
ovanför. Berätta hur man kan mäta temperatur i olika skalor, Fahrenheit och Kelvin. Gå inte
djupare in på detta om inte särskilt intresse finns. Mer som vad är lagom att bada i, lagom
inomhus, för varmt, i bastun… Det är bra att ha referenspunkter.
Fiske, s 7-8, är också kanske något de upplevt under sommaren. Abborrar vad är det? Och
filéer? Förklara och låt barnen berätta fiskehistorier. Det går säkert att hitta matte i deras
historier också.
Sidan 9 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Längd.
Som introduktion är det roligt att berätta om Landet Längesen, (Dagmar Neuman) och hur
behovet av gemensam måttenhet uppstod enligt sagan. I korthet blir den så här…
”Prinsen skulle gifta sig och det skulle bli bröllop på slotten. Det var bara ett problem. Slottet
var gammalt och det var fula hål i murväggen. Kungen hade inte råd att laga just nu utan kom
på att hålen skulle ”skylas över” med en vävnad med hjärta och ringar kanske. Kungen
stegade upp hur lång väven skulle vara med rejäla steg. Sedan skickade han sin minsta tjänare
till vävaren i nästa by. Vävaren bad tjänaren stega upp hur lång väven skulle vara och det
gjorde han gärna. Men nu blev den för kort! Han tog ju inte lika stora steg som kungen.”
Berätta livfullt något i den stilen och stega samtidigt med stora och små steg. Kungen
bestämde nu att hans steg gällde när man skulle mäta och de kallades meter.
För centimeter finns en version om spets på drottningens klänning till bröllopet.
Visa och låt barnen använda linjaler, måttband, tumstock för att mäta olika saker. Var gärna
utomhus!
En enkel och bra övning är att varje elev får ett vitt papper och drar med linjal streck som är
olika långa hela centimeter, dra ca 5 streck och skriv namn på pappret. Skriv inte hur långa
strecken är. Lägg fram i en hög och ta någon annans papper och mät de strecken och skriv hur
långa de är. Sist tar eleverna sitt eget och rättar det som kompisen skrivit. De får då träna både
på att dra raka streck med linjal, mäta andras streck och rätta sitt eget papper.
I boken finns förslag på saker som kan mätas i klassrummet. Obs en del mäter från 1 på
linjalen eller från linjalens början och då blir det tokigt.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 21 Sidan 10-11 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Kalles längd är 1,30 ett högt tal som de inte stött på i aritmetiken. Men om de fått mäta på
riktigt innan bör nog uppgiften klaras ändå.
Här kan man göra ett diagram över längder på eleverna.
Mäta till taket kan bli spännande och jämföra med hemma. Det måste då bli en läxuppgift.
Bra att föräldrar också blir engagerade. Bra också med referensramar. Till ett dörrhandtag ska
det vara 1 meter från golvet, till hjälp för synskadade.
Omvandling är svårt, det är få uppgifter och det är bra om de löses praktiskt. Speciellt 4 meter
och 4 cm = 404 cm, och 99 cm = 99 cm!
Sidan 12 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Snäckor med skal och sniglar utan. Mördarsnigeln äter ju sina kompissniglar, därav namnet.
Kanske någon tror annat och blir rädd för dem.
Springa 60 meter! Hur långt är det? Hoppas skolan har en löparbana på 60 meter, mät annars
upp 60 meter på skolgården med mäthjul. Låt barnen provspringa, ta tid kanske!
Sidan 13-14 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Fyra uppgifter med längd. Inga svårigheter, tror jag.
Sidan 15-16 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Massa.
Använd ”landet Längesen” som introduktion även denna gång. Detta avsnitt har jag hittat på
själv.
Det var ju bröllop på slottet och snart skulle det bli tillökning i familjen. Prinsessan väntade
barn! Så småningom föddes (välj själv, pojke / flicka, kanske tvillingar!) Efter några månader
blev den lille sjuk i maginfluensa och kräktes och ville inte äta. Föräldrarna blev oroliga och
vägde barnet i en korg med stenar som motvikter. Jag gjorde två små korgar, snören till
blompinne så det blev en enkel balansvåg. De lade barnet (liten docka av lera) i ena korgen
och stenar i den andra. Nu jämförde prinsessan med en väninna som också fått barn och
frågade hur många stenar det barnet vägde. Det blev ju inte samma svar förstås eftersom det
visade sig att stenarna var olika stora! Behovet av att ha en vikt som enhet för alla i landet
hade uppstått. Den kloke och orolige kungen, orolig för sitt barnbarn, bestämde att den lilla
vikten gram var den som skulle användas som måttenhet. Då blev det riktigt noga med vikter
hos barn och andra. Visa nu den lilla vikten gram och låt alla få känna på den.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 22 Nu är det lite opraktiskt med bara en så liten vikt så kungen gjorde större vikter, hektogram
och kilogram. Barnbarnet växte och blev större!
Berätta om prefixen http://sv.wikipedia.org/wiki/Hekto
Kilo = tusen
Hekto = hundra
På Wikipedia finns en bra sida med alla prefixen, se länken ovan.
Resten av sidan är mätövningar med våg och vikter. Visa hur man väger, det som ska vägas
på ena vågskålen och vikterna på den andra. Barn brukar vilja hålla på med vikter både här
och där för att få jämvikt men det är säkert också nyttigt att undersöka. Påpeka också hur
tunga saker man får väga på skolans våg! En våg jag hade satte sig en pojke på och sen var
den vågen trasig! Om ingen elev är för rund, kan en badrumsvåg vara bra att visa och
använda. Är någon elev för tjock i klassen kan det vara känsligt. Jag skulle inte
rekommendera en brevvåg i åk 1, vänta med att visa den.
Sist på sidan 16 en uppgift om godis. Inte så nyttigt kanske, men ändå vanligt förekommande.
Sidan 17-18 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Stina köper frukt, som motvikt till förra sidans godis. Sedan några uppgifter med vikt, både
husdjur och människor.
Här man en badrumsvåg i klassen kan här bli hur mycket matte som helst genom att jämföra
olika elever. Kanske ett diagram kan göras? Jämföra klassens samlade vikt med en elefant?
Sidan 19-20 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Kulpåsar och böcker. Det första exemplet innehåller inga siffror. Det är bra för läsförståelsen.
Det andra exemplet innehåller en siffra och text.
Fyra lika tunga böcker väger tillsammans 2 kg… det är ju egentligen division, men genom att
rita kan den uppgiften säkert lösas. Hur den sen skrivs matematiskt får man ha överseende
med så här i klass 1.
Exemplet med mjölk och äpplen innehåller tre siffror varav en inte behövs, läsförståelse igen!
Sidan 21 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
En sudoku och en talserie som är lite svårare. Hjälp finns på annan sida. En bra paruppgift.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 23 Sidan 22 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Volym, liter och deciliter. Repetera prefixen hekto och kilo och ta nu även deci som är
tiondel.
Landet Längesen igen…
”prinsessan ville lära sig baka lika goda bullar som drottningen och fick receptet av henne.
Det baket blev inte lyckat för drottningens bunkar och mått var inte lika stora som
prinsessans” brodera ut historien som du vill, men målet är att man behöver lika stora mått
över hela landet. Kungen bestämmer att 1 liter är 1 liter. Men mindre mått behövs också, det
går ju inte att ta 1 liter socker till bullarna, så kom decilitern! Berätta att det bara är en saga!
Praktiska mätövningar och lite omvandlingar nederst på sidan.
Sidan 23-24 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Lite enhetsomvandlingar och tre uppgifter om vattenglas, saft och bullbak. Märk att enheter
blandas, i en påse mjöl fanns 2 liter mjöl, men 16 dl går åt. Då gäller det att eleverna har
förstått att 1 liter är 10 dl och 2 liter dubbelt så mycket. Uppmuntra föräldrar och barn att baka
tillsammans, det finns mycket matte i köket!
Sidan 25-26 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Mer matte i köket och dubbelt och hälften. Pannkaksreceptet fungerar låt dem få det i läxa?!
Lite salt behövs också men sen är det ok. Uppgiften kan nog vara svår, hjälp behövs för att
bena upp all text. Men när de väl förstått kan receptet ökas till fler personer, men då kanske
miniräknaren behövs!
Ordet tillbringare behöver förklaras, ta karaff på en gång. Ord är inte tunga att bära!
Sidan 27 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Två exempel med större mängder vatten, akvarium och badkar. Ord att förklara, dunstat.
Sidan 28 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Sudoku och talserie med negativa tal.
Sidan 29-32 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Tid, hel och halvtimmar. Tid är svårt, ofta kan en hel del klockan och är säkra på tid, medan
andra inte har en aning! Det är det som gör det svårt att få alla med på tåget.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 24 Det som var svårt för mig var att göra en rund klocka på datorn! Det blev en oktogon i stället.
Uppgiften för eleverna är att skriva vad klockan är med bokstäver samtidigt som de ser hur
den digitala tiden skrivs på två sätt, morgon och kväll. De ska dessutom skriva dit de siffror
som saknas på klockorna.
Som förövning måste eleverna ställa in klockor på den tid som bestäms. Skriv på tavlan och
låt dem jobba två och två.
Har du tillgång till internet / läsplattor typ iPad är det spännande att se vad klockan är på olika
platser i världen samtidigt.
För att få en bättre tidsuppfattning kan man då och då låta eleverna gissa när 1 minut har gått.
Det blir lugnt och skönt i ca en minut. Bra som koncentration. Det finns också stora timglas
på olika antal minuter, en app, timstock, finns också på läsplattor.
Sidan 33 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Kombinera klockslag. Förklara att tiden fortsätter efter 12:00 till 13:00 osv. för att inte
missförstånd ska uppstå. Jämför pm och am vid 12-timmarsvisning.
Sidan 34-35 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Fyra uppgifter med tid. Bolibompa kl. 18:00 och uppstigning 07:00. Att skriva tid
matematiskt är svårt, ha överseende, men notera vilka fel som eleverna gör och hitta på sätt att
förklara.
Sidan 36 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Bra att kunna, fakta som varje elev bör kunna. Låt det bli läxa, skriv av, läs på, plugga in! En
del saker måste man bara kunna. Passa på att träna in månadernas namn och veckodagarna
samtidigt.
Fyll i tal som saknas, fem-skutt, som minuter…
Sidan 37-38 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Geometri
Eleverna ska rita en triangel, kvadrat och rektangel med linjal och vinkelhake. Att hantera en
vinkelhake är inte helt lätt. Visa och öva först på kladdpapper. Det gäller ju att få räta vinklar.
Förklara begreppet vinklar och visa med ex en sax, korslagda pennor, klockans visare, hur en
vinkel kan se ut. Nämn också att vinklar kan vara på tre sätt, räta, spetsiga eller trubbiga.
© Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 25 Jämför med vässade pennor. När eleverna tycker att de kan får de göra fina figurer i boken
och måla i rätt färg. Läsförståelse igen!
På sidan 38 ska de rita cirklar. Har du passare så använd dem efter en presentation av hur de
ska användas. Kladdpapper först! Träna mycket, det är svårt! Kom ihåg att hålla i lilla
knoppen längst ut och luta passaren, ”släpa” den runt.
Som överkurs kan du rita en cirkel på tavlan, dra ett streck genom mittpunkten. Från punkten
där strecket korsar periferin drar man ett nytt godtyckligt streck mot cirkelns periferi och
tillbaka till den andra skärningspunkten. Det blir alltid en rät vinkel vid periferin oavsett var
på periferin den hamnar!
Det går också att vika ett papper så att en rät vinkel bildas, men det är svårt att förklara i text. Hittade en snabblektion på nätet! http://mattebloggen.com/2012/02/en-­‐lektion-­‐for-­‐sma-­‐barn-­‐om-­‐vinklar-­‐pa-­‐klockan-­‐
och-­‐delbarhet/ Vik en pappersbit en gång hur som helst. Lägg slutändorna av vikningen på varandra och vik den vikta kanten igen. Nu har du en rät vinkel vid den vikta kanten! Lycka till! Sidan 39-40 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
Sidor, vinklar och hörn. Mer förklaring än bokens behövs. På s. 40 får eleverna rita egna figurer och måla enligt instruktioner. Lämpligt är att fortsätta med bild. Som kopieringsunderlag finns olika geometriska figurer som kan klippas ut och kombineras till bilder. På nätet finns mängder av uppslag. Slå på geometriska bilder. Glöm inte att tesselera! Sidan 41 i elevhäftet Problemlösning nummer 1
En sista sudoku och Fibonaccis talserie. © Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 26 Praktiskt material Mäthjul Passare Tidtagarur Tesselera Linjaler Tallinje Måttband 10-­‐basmateriel Tumstock geometriska kroppar Rep i meter geometriska mallar Balansvåg tärningar av olika sorter Viktsats gram, hg, kg positionskort Brevvåg pengar Klockor pengatärning Timglas abacusram Litermått cuisenairestavar Deciliter miniräknare måttsats hundrabräde Vinkelhakar, 30-­‐60-­‐90 bas2-­‐ material Vinkelhakar 90-­‐45-­‐45 geobräden © Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 27 Litteratur Läroplan för grundskolan 2011 Dagmar Neuman Räknefärdighetens rötter ISBN 91-­‐47-­‐02955-­‐2 Utbildningförlaget Inger och Lasse Sandberg Lilla nollan och dom andra Att lära in matematik ute 2 Naturskoleföreningen ISBN 978-­‐91-­‐9796600-­‐3-­‐8 Sifferdjävulen Hans Magnus Enzenberger ISBN978-­‐91-­‐501-­‐0101-­‐0 Alfabeta Bra matematik för alla Gudrun Malmer ISBN 91-­‐44-­‐02402-­‐9 Studentlitteratur Kreativ matematik Gudrun Malmer ISBN 91-­‐7724-­‐301-­‐3 Ekelunds förlag Barn och matematik Ann Ahlberg ISBN 91-­‐44-­‐38431-­‐9 Studentlitteratur Matematikundervisningens dilemman Madeleine Löwing ISBN 91-­‐44-­‐04400-­‐3 Studentlitteratur Matematik som språk Marit Johnsen Høines ISBN 91-­‐47-­‐03153-­‐0 Utbildningsförlaget Räknesvårigheter och lässvårigheter Ingvar Lundberg och Görel Sterner ISBN91-­‐27-­‐
72298-­‐8 Natur och Kultur Matematik och undervisning Norden 2000 ISBN 82-­‐90898-­‐25-­‐8 Nämnaren Elevernas textuppgifter Birgitta Rockström ISBN 978-­‐91-­‐622-­‐8095-­‐6 Bonnier utbildning Skriftlig huvudräkning Birgitta Rockström © Anneli Weiland Lärarhandledning matematik åk 1 28