Transcript Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Utbildningsplan för
Kandidatprogrammet
i offentlig förvaltning
180 högskolepoäng, grundnivå
Bachelor’s Programme in Public Administration
S1OFF 140619
2 (6)
1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning
Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning (Bachelor’s Programme in Public
Administration), 180 högskolepoäng (S1OFF).
2. Fastställande
Utbildningsplan för kandidatprogrammet i offentlig förvaltning, 180 högskolepoäng, är
fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, Göteborgs universitet 2006-1107 med ändring 2006-11-22, 2008-01-24, 2008-06-17, 2013-03-07 samt 2014-06-19, att
gälla from 2014-09-01.
Ansvarig institution är Förvaltningshögskolan.
3. Utbildningsprogrammets syfte
Programmets övergripande syfte är att utbilda för kvalificerade administrativa arbeten
inom offentlig förvaltning på kommunal, statlig och europeisk nivå, samt inom företag
och organisationer med stor kontaktyta gentemot den offentliga sektorn.
Offentlig förvaltning är ett flervetenskapligt kunskapsområde. Här möts begrepp, teorier
och metoder från framförallt statsvetenskap, nationalekonomi, företagsekonomi,
sociologi och juridik i studier av hur politik blir till, hur den offentliga förvaltningen
styrs, leds, organiseras och utvärderas. Utöver den flervetenskapliga ansatsen finns i
programmet en uttalad ambition att föra samman teori och praktik i undervisningen för
att på så vis låta olika kunskapsformer betinga varandra på ett fruktbart sätt.
4. Examen som utbildningsprogrammet leder till
Efter fullbordat program utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med
benämningen politices kandidatexamen med huvudområdet offentlig förvaltning
(Bachelor of Science in Political Sciences with a major in Public Administration)
5. Huvudområde i utbildningsprogrammet
Huvudområdet är offentlig förvaltning.
6. Mål
Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten:
▫ visa kunskap och förståelse för begrepp, teorier och metoder som förekommer inom
S1OFF 140609
3 (6)
kunskapsområdet samt för centrala normativa och etiska aspekter av offentlig
förvaltning;
▫ inom en del av kunskapsområdet offentlig förvaltning (policyanalys, ledning och
styrning eller förvaltningsekonomi), visa fördjupad kunskap och förståelse samt
orientering om aktuella forskningsfrågor;
Färdighet och förmåga
Utöver att vara ett flervetenskapligt kunskapsområde är offentlig förvaltning ett relativt
väl avgränsat professionellt yrkesområde där det ställs höga krav inte bara på kunskap
och förståelse, utan också på praktisk färdighet och förmåga. Efter genomgången
utbildning skall studenten visa färdighet och förmåga att:
▫ söka, värdera, tolka och organisera relevant information i en problemformulering samt
kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer;
▫ självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom
givna tidsramar;
▫ muntligt och skriftligt kommunicera och diskutera information, problem och lösningar
i dialog med olika målgrupper;
▫ visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser;
7. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning
Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning omfattar 180 högskolepoäng (sex terminers
heltidsstudier). Inom programmet läses 105 högskolepoäng kärnkurser, 37,5
högskolepoäng fördjupningskurser och 22,5 högskolepoäng metodkurser, samt ett
examensarbete om 15 högskolepoäng, allt på grundnivå. Under programmets sista
termin finns möjlighet att profilera utbildningen mot ett av tre fördjupningsteman som
erbjuds - Policyanalys, Ledning och styrning i offentliga organisationer eller
Förvaltningsekonomi.
Innehåll
Programmet omfattar fjorton kurser varav tretton kurser (165 högskolepoäng) är
obligatoriska samt en kurs (15 högskolepoäng) är valbar.
Termin 1 - Introduktion
Utbildningen inleds med att den offentliga förvaltningens strukturer, funktioner och
verksamhetsområden presenteras utifrån ett politiskt, juridiskt, samhällsekonomiskt och
förvaltningsekonomiskt perspektiv. Kursen Introduktion till offentlig Förvaltning är en
kärnkurs och består av tre lika stora delkurser som tillsammans omfattar 30
högskolepoäng.
I den första delkursen behandlas förvaltningens roll i det svenska statsskicket ur ett
S1OFF 140609
4 (6)
politiskt perspektiv. Den andra delkursen behandlar förvaltningen ur ett
organisationsteoretiskt perspektiv och sätter den enskilde tjänstemannen i centrum. Den
tredje delkursen behandlar förvaltningen ur ett ekonomiskt perspektiv. De tre
delkurserna är delvis integrerade för att bibringa en helhetsförståelse av det
flervetenskapliga ämnet offentlig förvaltning. I alla tre delkurserna är juridik ett viktigt
perspektiv.
Termin 2 - Politik och juridik
Denna termin har en politisk, juridisk prägel och består av två kärnkurser om vardera 15
högskolepoäng: Demokrati och välfärd samt Offentlig reglering och kontroll - juridik i
offentlig förvaltning.
Under terminen fördjupas förståelsen av det svenska politiska systemet med särskild
fokus på den offentliga förvaltningens organisation, funktion och förändring över tid.
För att vidga förståelsen analyseras den svenska välfärdsstaten i förhållande till politiska
och administrativa system i andra länder. Särskild vikt läggs också vid att sätta
välfärdsstatens organisation i relation till ett normativt perspektiv i form av rättvise- och
demokratiteori. Det juridiska momentet omfattar allmän förvaltningsrätt, speciell
förvaltningsrätt och därmed sammanhängande frågor.
Termin 3 – Samhällsekonomi, granskning och hållbar utveckling
Denna termin består av tre kurser, en som omfattar 15 högskolepoäng och två som var
och en omfattar 7,5 högskolepoäng. Terminen inleds med en kärnkurs med
samhällsekonomisk
orientering:
Samhällsekonomi.
Därefter
följer
två
fördjupningskurser: Offentlig granskning och Hållbar utveckling i städer och regioner.
Den första delen av terminen ger en introduktion av den samhällsekonomiska analysen
med särskilt fokus på politisk ekonomi. De ekonomiska momenten börjar med att
behandla svensk ekonomi i en internationaliserad värld. Efter detta fördjupas analysen
av interaktionen mellan marknader och resursfördelningspolitik och regleringar.
Terminens andra del ger en fördjupning inom ämnet offentlig förvaltning genom att
integrera perspektiv och lyfta fram samhällsfenomen som introducerats tidigare i
programmet. I kursen Offentlig granskning behandlas de vanligaste förekommande
granskningsformerna och granskningsfenomenets rötter och konsekvenser. I kursen
Hållbar utveckling i städer och regioner diskuteras och problematiseras hållbarhetsbegreppet och dess relation till demokrati och styrning.
Termin 4 - Public Management
Temat för den fjärde terminen är ekonomisk styrning i offentliga verksamheter.
Terminen är uppbyggd kring tre kärnkurser om 7,5 respektive 15 högskolepoäng:
Ledarskap i offentliga organisationer, Externredovisning samt Internredovisning.
Terminen inleds med en kurs som tar upp allmänna förutsättningar att styra och leda
offentliga organisationer med ekonomiska och andra slags styrmedel. Därefter följer en
kurs i externredovisning som behandlar redovisningshistoria och de lagar och regler
som styr redovisningens utformning. Terminen avslutas med ett sammanhållet avsnitt
om budgetering, internredovisning och kalkylering, som både berör tekniska aspekter på
och användning av ekonomistyrningens verktyg.
S1OFF 140609
5 (6)
Termin 5 - Metod
Den femte terminens fokus ligger på forsknings- och utredningsmetodik och består av
tre kurser, en kurs om 15 och två om 7,5 högskolepoäng. Terminen inleds med kursen
Statistisk grundkurs vilken följs av Vetenskapsteori och metod och fördjupningskursen
Metodtillämpning.
I Statistisk grundkurs ges en introduktion till statistiska begrepp och metoder. I den
andra kursen Vetenskapsteori och metod ges en orientering kring grundläggande
vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska begrepp och problemställningar. Dessa
kunskaper ger en grund för kritiskt tänkande kring samhällsvetenskapliga problem. I
kursen introduceras analytiska verktyg med vars hjälp samhällsvetenskaplig forskning
kan bedrivas, bedömas och utvärderas. Olika designmodeller behandlas liksom hur
kvantitativa och kvalitativa dimensioner av sociala fenomen kan studeras.
Terminen avslutas med kursen Metodtillämpning, en fördjupning i metod där kunskaper
förvärvade under terminen tillämpas i praktiska övningar.
Termin 6 - Fördjupning
Denna avslutande termin består av två fördjupningskurser (en valbar och en
oblogatorisk) om 15 högskolepoäng vardera.
Den första kursen innebär fördjupning med, valbar, ämnesprofilering inom en av tre
inriktningar; Policyanalys, Ledning och styrning i offentliga organisationer eller
Förvaltningsekonomi. Den andra, obligatoriska, kursen innebär ett examensarbete i
offentlig förvaltning och ska ha samma inriktning som den valda profileringen.
8. Förkunskapskrav
Behörig att antas till kandidatprogrammet i offentlig förvaltning är den som uppfyller
villkoren för grundläggande behörighet, dels uppfyller kraven på särskild behörighet
enligt nedan: Ma B och Sh A (områdesbehörighet 5). Betygen skall vara lägst godkänd.
9. Platsgaranti
Student som antagits till programmet och följer programmet i föreskriven takt har
platsgaranti på programmets obligatoriska kurser, såväl som på valbara kurser
inom programmet.
10. Övergångsbestämmelser
För student som antagits på tidigare utbildningsplan gäller i första hand att studenten
avslutar sina studier i enlighet med denna. Om det av kursledning bedöms som praktiskt
möjligt och studenten kan bedömas uppnå de lokala målen och målen i
högskoleförordningen, kan studenten välja att slutföra sina studier enligt den nya
utbildningsplanen.
S1OFF 140609
6 (6)
11. Övrigt
Den som har en politices kandidatexamen i offentlig förvaltning ges förtur till en
studieplats på Masterprogrammet i Offentlig förvaltning.
S1OFF 140609