Transcript Nynas tar olja till nya nivåer. Låt oss visa hur!

ÅRSREDOVISNING 2012
Nynas tarolja
till nya nivåer.
Låt oss
visa hur!
Vi ➜ Förädlar ➜ Utvecklar ➜ Specialiserar
Våra kunder ➜ Isolerar ➜ Binder ➜ Smörjer ➜ Löser
Du ➜ Läser ➜ Arbetar ➜ Kör ➜ Lever
Våra kunders
produkter skapar
en värld full av
Nynas.
från råvara till kund
Nynas är ett internationellt företag som har en välutvecklad distribution av nafteniska
specialoljor och bitumen. Tack vare ett globalt nätverk med depåer, fartyg och tankbilar
är det möjligt att leva upp till marknadens högt ställda krav på säkerhet, service och
kostnadseffektivitet.
Från oljekälla till kund
Här kan du följa två exempel
på alla de steg som måste till
innan den färdiga produkten
når slutkunden.
Transformatorolja
till Singapore
Oljan utvinns
I området kring Maracaibosjön i Venezuela
produceras tunga och trögflytande råoljor.
Nynas raffinaderier har anpassats för att förädla
den här typen av olja, som lämpar sig väldigt bra
för både bitumen och nafteniska specialoljor.
fartyg till Europa
Puerto Miranda ligger nära sundet som leder ut i Karibiska
havet. Där lastas råoljan som ska leve­reras till Nynas raffi­naderier
i Europa. Vanligtvis handlar det om cirka 65 000 ton per tankfartyg. Varje år går cirka 35 tankfartyg med venezuelansk råolja
till Nynäshamn, Dundee, Antwerpen och Göteborg.
Råoljan blir destillat
I detta fall anländer råoljan till Göteborg. I destillationstornet delas den upp i olika fraktioner som
lämpar sig för fortsatt upparbetning. Högst upp i
tornet utvinns lätta fraktioner – destillat – som ska bli
nafteniska specialoljor.
Med fartyg till Nynäshamn
Destillatet skickas med fartyg till Nynäshamn där det
genomgår hydrering för att ta bort föroreningar.
Dessutom sker en kemisk omvandling som gör att
oljorna möter högt ställda krav på funktion hälso- och
miljöegenskaper. Ut från processen kommer bland
annat en komponent för transformatorolja.
Vidare till Antwerpen
Komponenten från Nynäshamn skickas med fartyg
till Antwerpen. Där färdigställs produkten genom
blandning enligt ett specifikt recept. Därmed är
transformator­oljan Nytro Libra klar för leverans.
Med fartyg till Singapore
En del av den färdiga transformatoroljan
skickas till Singapore för att lagras på en
depå där Nynas hyr cisterner. Produkterna transporteras sedan vidare med
tankbil till kunderna.
Framme hos kunden
Leveranserna går bland annat till ABB:s anläggning i Tuas
industriområde i Singapore där man tillverkar distributionstransformatorer. Varje färdig transformator fylls med
9 000–22 000 liter olja beroende på kapacitet.
Illustration: Nils Jarlsbo
Polymermodifierat
bitumen (PMB) till Norge
Råoljan utvinns
Det finns ett par Nordsjöråoljor som passar
Nynas produktion. Merparten kommer från
ett oljefält knappt 150 kilometer nordöst
om Aberdeen i Skottland.
Med fartyg till Nynäshamn
Råoljan hämtas vid plattformarna med speciella
fartyg – shuttle tankers. Ett fartyg i kvartalet
med cirka 80 000 ton råolja färdas från fälten
i Nordsjön till raffinaderiet i Nynäshamn.
Råoljan raffineras
När Nordsjöoljan anländer till Nynäshamn lagras den i
bergrum. Därifrån pumpas den vidare till de cisterner
som försörjer destillationsanläggningen. Efter destillationen får man fram destillat för tillverkning av
specialoljor, bitumenkomponenter samt produkter för
bränsletillverkning.
Raffinaderiet i Göteborg
I Göteborg tillverkas flera typer av PMB,
polymermodifierat bitumen. Beroende på
kundens krav blandas här de nödvändiga komponenterna tillsammans med
polymerer som bland annat gör bindemedlet mer flexibelt i låga temperaturer.
Med fartyg runt den svenska kusten
Den tunga bitumenkomponenten skickas till
Göteborg. Nynas har egna fartyg för transporter av
bitumen i främst norra Europa.
Med tankbil till Norge
En stor del av bitumentransporterna sker med fartyg,
men i vissa fall används även tankbilar. Transporterna måste leva upp till högt ställda säkerhets- och
kvalitetskrav.
Framme hos kunden
Leveranserna av PMB gick bland annat till Skanska för
produktion av asfaltbeläggningar till Gardermoens
flygplats utanför Oslo. PMB ger beläggningen högre
motståndskraft mot tunga laster och flexibilitet även
vid låga temperaturer.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
”
INNEHÅlL
Nynas har en stark ställning, både
geografiskt och pro­duktmässigt. För våra
nafteniska produkter har vi tecknat flera
nya kontrakt i Asien och vi räknar med en
högre försäljning än i fjol.
Staffan Lennström, VD-ordet sid 4–5
Som en internationell
koncern verksam på en
global marknad måste
Nynas ha förmågan att följa
och parera de omvärlds­
förändringar som hela tiden
uppstår, svängningar som
skapar både utmaningar
och möjligheter.
LÄS MER PÅ SID
”
8
Servicegrad, leveransförmåga och
kostnadseffektivitet är ytterst avgörande
för Nynas konkurrensförmåga. Därför
arbetar Nynas kontinuerligt för att
utveckla och förbättra försörjningskedjan,
från inköp av råvara till slutkund.
LÄS MER PÅ SID
14
LÄS MER PÅ SID
24
Nynas FoU kräver både
djup teknisk kunskap och
förståelse för kundens
verksamhet. Det yttersta
målet är att alltid ligga
steget före och ha
produkter som är klara
att möta nya krav när
sådana kommer.
Kort om Nynas
Året som gått
VD-ord
Strategi och mål
Globala trender
Våra produkter
Tillverkning
Försörjningskedjan
Hållbarhet
Miljö
Säkerhet
Medarbetare
Forskning och utveckling
Riskhantering
Bolagsstyrning
Styrelse
Koncernledning
Flerårsöversikt
Finansiella räkningar
Redovisningsprinciper
Noter
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse
Nynas historia
Ordlista
Definitioner
2
3
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
31
35
36
37
38
48
54
82
83
84
86
87
Styrelsen och verkställande
direktören i Nynas AB (pub), organisationsnummer 556029-2509,
får härmed avge års­redovisning för
verksamhetsåret 2012 för moderbolaget och koncernen.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts
för utfärdande av styrelsen den
29 april 2013.
Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse
på årsstämman den 29 april 2013.
Årsredovisningen inklusive
revisions­berättelse omfattar
sidorna 3, 6–83.
Förvaltningsberättelsen
omfattar sidorna 3, 6–36.
1
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Kort om nynas
Nynas har förändrats avsevärt sedan grundandet över 80 år sedan. Från att
vara ett svenskt oljebolag, med tillverkning av allt från bensin och diesel till
eldningsolja och smörjmedel, till att vara en ledande internationell koncern
specialiserad på nafteniska specialoljor och bitumen.
Nynas, ett annorlunda oljebolag
Bolagets specialisering skiljer Nynas från de flesta andra oljebolag, som är större och främst
erbjuder olja som energikälla i form av bensin och andra bränslen. I dag är Nynas en ledande
partner inom områden som transformatoroljor för världens elnät och miljöanpassade oljor för
däckproduktion. Försäljningen av nafteniska oljor sker till stora delar av världen. Under de senaste
åren har Nynas öppnat kontor och distributionsterminaler på snabbväxande marknader som
Kina, Sydkorea, Indien, Ryssland och flera latinamerikanska länder. I Västeuropa är Nynas också
en av de ledande leverantörerna av bitumen för produktion av asfalt.
Nynas är ledande i en relativt smal nisch inom oljeindustrin, men det bolaget gör syns överallt
omkring dig. Vägar, tak, rör, däck, gummi, golv, färg och tidningar är bara några av de tusentals
vardagsföremål som på något sätt innehåller Nynas oljor. Även om specialoljor och bitumen är
en liten del av oljemarknaden är Nynas idag en stor koncern med försäljningskontor i över 30
länder och ett globalt distributionsnät. Försäljningen överstiger 20 miljarder kronor och cirka 90
procent av försäljningen går på export.
Nynas har två internationella ägare, båda fokuserade på oljeindustrin, det venezuelanska oljebolaget Petroleos de Venezuela och finländska Neste Oil.
Nyckeltal1)
OMSÄTTNING PER
PRODUKT
Koncernen
2012
2011
24 471
23 223
Rörelseresultat
237
586
Resultat före skatt
-52
454
Nettoresultat
-34
313
Kassaflödet före
finansieringsverksamheten
353
-1 343
Investeringar, brutto
477
907
MSEK
Omsättning
Avkastning på eget kapital %
-6
9
Soliditet %
36
35
4 072
3 942
881
871
Räntebärande skulder
Medelantal anställda
1)
2
För definitioner se sidan 87.
Bitumen 42 %
Nafteniska specialoljor 30 %
Bränsle 10 %
Råolja/övrigt 18 %
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
året som gått
Året i korthet
•Oljepriset priset ökade i början av året till 120 USD/fat, föll sedan kraftigt under
sommaren till 88 USD/fat och steg på nytt under hösten till 110 USD/fat, bland annat som
en följd av den politiska oron i Mellan­östern.
•Den fortsatt svaga världsekonomin ledde till minskad efterfrågan inom flera sektorer, däribland den europeiska bilindustrin som är en viktig slutanvändare av nafteniska specialoljor. Marknaden för transformatoroljor fortsatte dock att utvecklas positivt och i oktober
2012 nådde Nynas månadsförsäljning en rekordvolym inom denna produktgrupp. Trots
det svaga konjunkturläget 2012 nådde Nynas en total försäljningsvolym för nafteniska
specialoljor som var i stort sett oförändrad från 2011.
•Den europeiska bitumenmarknaden präglades även under 2012 av minskad efterfrågan,
sjunkande marginaler och fortsatt konsolidering. Den skandinaviska bitumenmarknaden
utvecklades emellertid relativt väl och Nynas lyckades även stärka sin position på den
viktiga marknaden i Storbritannien.
•Resultatet efter finansnetto uppgick till -52 MSEK (454).
•Soliditeten uppgick till 36 procent (35).
•Hösten 2012 invigdes en ny svavelreningsanläggning i Nynäshamn. Investeringen på cirka
600 miljoner kronor bidrar till att öka tillförlitlig­heten i produktionen, samt till att minska
Nynas miljöpåverkan.
OMSÄTTNING
2008–2012, MSEK
25 000
20 000
RESULTAT EFTER
FINANSIELLA POSTER
KASSAFLÖDET FÖRE
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
2008–2012, MSEK
2008–2012, MSEK
800
2 000
700
1 500
600
15 000
1 000
500
10 000
400
500
300
0
200
5 000
-500
100
-1 000
0
0
2008 2009 2010 2011 2012
-1 500
-100
2008 2009 2010 2011 2012
2008 2009 2010 2011 2012
3
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
VD-ord
När vi summerar resultaten 2012 så måste jag konstatera att, trots att vår
omsättning växte, så redovisar vi för första gången på länge ett negativt resultat.
Å andra sidan, har vi under året lyckats bättre än någonsin tidigare vad gäller
säkerhet, tillförlitlighet, minskad energiförbrukning och bättre utnyttjandegrad av
råoljan.
vi har dessutom framgångsrikt pressat ner
”
Marknaden för transformatorolja var fortsatt
stark. Uppgraderingar av elnät, utbyggnad av
vindkraft i bland annat Europa, och fortsatt
industrialisering i Kina, Indien och Sydamerika,
skapar en ökande efterfrågan.
det arbetande kapitalet, både vad gäller lager
och betalningstider. Trots ett netto­resultat
på minus 34 MSEK, presterade vi ett positivt
kassaflöde på cirka 350 MSEK.
Den finansiella nedgången i västvärlden
blev både bredare och djupare än vad vi förutsett. Att många viktiga kunder inom industrin gick på lågfart under året, samtidigt som
infrastruktursatsningar lades på is i väntan
på bättre tider, påverkade både volymer och
priser. Förseningen av övertagandet av Shells
basoljeanläggning i Harburg innebar extra
kostnader under året. Det höga oljepriset under
våren och ett lägre pris under högsäsongen var
också ogynnsamt ur resultatsynpunkt.
Reparationerna efter branden i Nynäshamnsraffinaderiet hösten 2011 var klara i mars 2012.
Kostnaderna blev omfattande, men täcktes till
största delen av våra försäkringar. Det blev dock
en stor utmaning att ordna med leveranserna
till våra kunder under denna period. Vi klarade
detta i stort sett utan störningar, men till priset
av höga logistikkostnader.
Resultatet för 2012 blev inte enligt förväntan, men det är viktigt att påpeka att Nynas
fortfarande är en stark koncern med en tydlig
tillväxtstrategi för nafteniska specialoljor. För
2013 räknar vi med att få ett godkännande
från EU för övertagandet av raffinaderiet i Harburg. Vi känner oss trygga med de åtgärder
vi vidtagit för att minska råvaruexponeringen,
öka kostnadseffektiviteten och också trygga i
att de nya försäljningskontrakten, både inom
Nafteniska specialoljor och Bitumen, ska ge oss
en acceptabel lönsamhet under 2013.
Marknadsutblick
Inom bitumen har produktionen anpassats för
ett bättre kapacitetsutnyttjande. De skandina-
4
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
viska marknaderna gick relativt bra under 2012
och vi stärkte våra positioner på den viktiga
marknaden i Storbritannien. Att förbättra vår
lönsamhet på den kontinentala bitumenmarknaden blir däremot en fortsatt utmaning där
vi söker en tillfredställande lösning.
För våra nafteniska specialoljor var marknaden för transformatorolja fortsatt stark. Uppgraderingar av elnät, utbyggnad av vindkraft
i bland annat Europa, och fortsatt industrialisering i Kina, Indien och Sydamerika, skapar
en ökande efterfrågan.
Värre var det för de av våra produkter som
går till fordonsindustrin. Nedskärningar inom
främst europeisk bilindustri, påverkade Nynas
negativt. Cirka 40 procent av produktionen
av nafteniska produkter används inom denna
industri i form av, till exempel, smörjfetter och
däcks- och metallbearbetningsoljor. Den totala
försäljningsvolymen av nafteniska specialoljor
var under 2012 i stort densamma som under
2011, vilket, med tanke på konjunkturläget, är
ett gott betyg för vår globala försäljnings- och
tekniska serviceorganisation.
Investeringar för framtiden
Hårda miljö- och säkerhetskrav är tekniskt och
kostnadsmässigt en utmaning för små raffinaderier, något som leder till en löpande konsolidering i branschen. Vi har under de senaste åren
kunnat genomföra målmedvetna investeringar
i infrastruktur med förbättrad miljöprestanda,
effektivare produktion, högre tillgänglighet och
högre säkerhet som mål. Hösten 2012 invigde
vi en ny svavelreningsanläggning i Nynäshamn.
Den tidigare färdigställda vätgasanläggningen
och andra genomförda förbättringar i Nynäshamn utgör nu en mycket bra bas att bygga
på för framtiden.
Tillförsikt inför framtiden
Marknadsutvecklingen för 2013 är fortsatt
osäker. Vår bedömning är att vi kommer att
sälja mer bitumen på den nordiska marknaden
jämfört med 2012, medan vi ser en svagare
marknad i Storbritannien och fortsatt hård
konkurrens på kontinenten. Nynas har dock en
stark ställning, både geografiskt och produktmässigt. För våra nafteniska produkter har vi
tecknat flera nya kontrakt i Asien och vi räknar
med en högre försäljning än i fjol. Vi hoppas
också på att den europeiska bilindustrin under
senare delen av året ska ha återhämtat sig något
från den djupa svacka den nu befinner sig i.
Oavsett marknadsutvecklingen ligger grunden till vår framgång i vår tillgång till kunniga
och motiverade medarbetare. Därför är det
glädjande att vi nu, förutom att kontinuerligt
utveckla våra medarbetare och säkerställa vår
kompetensbas, också ser en ny generation
ledare stiga fram, mer internationell och med
en större mångfald ur flera aspekter. Jag känner
en stor trygghet i att vi har rätt kompetens och
en bra organisation som kan möta kundernas
krav, nu och i framtiden.
Nynas driver utvecklingen, tekniskt och miljö­
mässigt. Vi vidareutvecklar olja och bidrar till
ett mer hållbart samhälle. Vi skapar nytta och
värde för våra kunder. Vi är med där det händer.
”Vi har under de senaste
åren kunnat genomföra
målmedvetna investeringar i
infrastruktur med förbättrad
miljöprestanda, effektivare
produktion, högre tillgäng­
lighet och högre säkerhet
som mål.”
Staffan Lennström, VD
5
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
strategi och mål
Nynas har sedan länge ett starkt fokus på två produktområden, dels
nafteniska specialoljor som används i en rad olika industriella applikationer, från kylning av transformatorer till däcktillverkning och tryckfärg,
dels bitumen, som främst används som bindemedel i asfalt.
Nynas har över tid byggt upp ett stort kunnande om de olika kundernas verksamheter och specifika behov, ett kunnande som
lagt grunden till flera mångåriga samarbeten. Baserat på teknisk kompetens kan
Nynas därför bidra till att utveckla kundens
verksamhet och affär, och samtidigt själva
fortsätta att vara ett starkt och livskraftigt
företag.
Koncernens styrelse har beslutat om den övergripande strategi som ligger till grund för Nynas
planering, styrning och kontroll.
Nynas verksamhet bygger på fem strategiska
huvudriktningar.
1: Tillväxt inom nafteniska
specialoljor
Nynas har en stark position som leverantör av nafteniska specialoljor på den globala marknaden.
Det finns, förutom den underliggande industriella
tillväxten i världen, speciellt i Asien och Latinamerika, flera skäl till att en ökad efterfrågan
kan förväntas inom denna nisch på marknaden.
Ökade miljökrav medför en ökad efterfrågan då nafteniska oljor kan ersätta hälso- och
miljöfarliga produkter som tidigare använts.
Den tekniska utvecklingen inom tillverkning av paraffiniska specialoljor som nu pågår,
medför att den nya generationen av dessa
produkter saknar vissa av de egenskaper som
tidigare raffinaderiteknik gav. Den förändring
av, till exempel, dessa oljors lösande förmåga
som ägt rum medför att nya applikationsområden öppnas där de speciella egenskaperna
hos nafteniska oljor kan ge fördelar.
Nynas har också en ledande roll som leverantör av transformatorolja, ett produktområde
som gynnas av att överförings- och distributionssystem för elkraft byggs ut i exempelvis
Brasilien, Indien och Kina, men också då elnäten
i västvärlden behöver uppdateras och utökas i
takt med att till exempel vindkraften byggs ut.
Koncernen har en stark marknads- och
serviceorganisation och är redo att ta del av
tillväxten. Nynas möjlighet att växa på denna
6
marknad har varit begränsad av den tillgängliga
tillverkningskapaciteten. Genom det planerade
förvärvet av basoljeanläggningen i Harburg
och den planerade ombyggnaden av denna,
försvinner emellertid denna begränsning.
Exempel: Ett marknadssegment där Nynas
vuxit under 2012 är däcksoljor. Här ersätter
nafteniska specialoljor de tidigare använda
aromatiska extrakten. Teknikskiftet drivs av
strängare hälso-, säkerhets-, och miljökrav på
slutprodukten bildäck.
2: Stark position på
bitumenmarknaden
Bitumen är i Västeuropa en mogen marknad med
begränsad volymtillväxt. Marknaden är regional
och Nynas mål är att vara den ledande aktören
på de marknader där företaget är verksamt.
Det innebär även att Nynas arbetar konsekvent med att tillhandahålla ett brett produktprogram med särskilt fokus på utvecklade
produktegenskaper som kan ge kunderna ökat
mervärde. Uppgraderade produkter som emulsioner och polymermodifierade produkter ger
kunderna möjligheter att skapa asfaltprodukter
med högre slitstyrka och förbättrad bullerdämpning. Möjligheten att leverera bitumen
som kan användas i asfalt med sänkta utläggningstemperaturer är ett annat område som
stärker den marknadsledande rollen.
Exempel: Trots minskad total försäljningsvolym har Nynas har under året ökat sina leveranser av polymermodifierat bitumen på den
nordiska marknaden.
3: Balanserad råvaruförsörjning
Vid tillverkning av både nafteniska specialoljor
och bitumen är råvaruvalet kritiskt för att kunna
uppnå de önskade produktegenskaperna.
För att få god ekonomi i tillverkningen gäller
också att råvaruinköpen matchar efterfrågesituationen. Efterfrågan på bitumen är mer
säsongsbetonad, till skillnad från den jämnare
efterfrågan på nafteniska specialoljor.
För att möta dessa utmaningar gäller det för
Nynas att utveckla lösningar som på bästa sätt
möter dessa krav. Koncernen har dessutom en
ansvarfull leveransposition gentemot många
kunder och det är viktigt att olika råvarualternativ utvecklas för att minska sårbarheten vid
eventuella störningar i leveranskedjan.
Målet är att ingen enskild leverantör ska stå
för mer än 50 procent av de totala råvaruleveranserna till koncernen.
Exempel: Trots en allvarlig brand i anläggningen i Nynäshamn hösten 2011, lyckades
koncernen möta kundbehoven under det
första halvåret 2012, detta genom att ändra
planerad tillverkning och råvaruval för övriga
anläggningar inom koncernen.
4: Optimalt utnyttjande av
tillverknings­utrustningen
Nynas tillverkningsprocesser är kapitalintensiva
och förutsätter ett högt kapacitetsutnyttjande.
Nynas produkter är dessutom viktiga insatsvaror
i kundernas verksamheter och tillverkningen
har därmed höga krav på tillförlitlighet.
Under de senaste åren har koncernen investerat stora resurser i utrustning och personal,
främst avseende anläggningarna i Nynäshamn,
med ambitionen att öka tillförlitlighet och
kapacitet.
Det investeringsprogram på cirka två miljarder kronor som genomförts under de senaste
fem åren börjar nu bära frukt. Under året kunde
mycket goda resultat rapporteras från Nynäshamnsanläggningen.
Exempel: Under året färdigställdes en ny
svavelåtervinningsanläggning i Nynäshamn. När
anläggningen startas i början av 2013 kommer
raffinaderiets miljöprestanda att förbättras. Den
tidigare kapacitetsbegränsningen avseende
svavelåtervinning är nu åtgärdad.
5: Kundfokus och effektivitet
Nynas strävar alltid efter att hålla ett starkt
kundfokus och efter att ha en effektiv organisation som understödjer detta. En kunddriven försäljnings- och marknadsorganisation som stöds
av kompetenta centrala stödfunktioner utgör
den organisatoriska strukturen. Ett intensivt
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
 Under året kunde mycket goda
resultat för tillförlitligheten rapporteras
från Nynäshamnsanläggningen.
produktinriktat forsknings- och utvecklingsarbete och ett effektivt varuflöde utgör andra
förutsättningar för att lyckas i marknadsarbetet.
Exempel: Under året tecknades ett långsiktigt hyresavtal avseende två nya specialdesignade bitumenfartyg. Detta säkerställer
koncernens möjligheter att möta kundernas
krav på leveranssäkerhet. I detta fall gäller det
speciellt inom den nordiska regionen, som
har en mängd leveransplatser kring kusterna.
Mål och målstyrning
Nynas finansiella mål är att säkerställa långsiktig
lönsamhet och att öka tillgångarnas värde.
Detta har formulerats som en förväntad avkastning på sysselsatt kapital på minst 13 procent
över en konjunkturcykel. Målsättningen är
dessutom att skuldsättningsgraden skall ligga
intervallet 50 – 90 procent (årligt genomsnitt
av Nettoskuld /Eget kapital). För årets utfall se
sid 37, nyckeltal.
Koncernens operativa mål är kopplade till en
eller flera av de fem strategiska inriktningarna.
Målen utvärderas och uppdateras årligen för
att säkerställa deras relevans för verksamheten.
Utöver koncernens övergripande finansiella
och operativa mål har affärsområden och produktionsorganisation egna detaljerade mål
kopplade till deras respektive verksamhet på
en mer delegerad och lokal nivå.
Koncernens operativa mål för 2012:
• Ökad tillförlitlighet i Nynäshamns specialoljeproduktion (Reliability Nynäshamn NSP Plant)
• Ökad försäljningsvolym av specialoljor
• Ökat resultat före räntor, avskrivningar och
skatt (EBITDA)
Målet för minskat antal olycksfall är kopplat
till Nynas fokus på medarbetarna och deras
betydelse för verksamheten. Det är också en
förutsättning för att nå övriga mål som är kopplade till effektivitet, tillförlitlighet och säkerhet.
Tillförlitlighetsmålet är vidare kopplat till mål för
ökad produktions­kapacitet, i sig en förutsättning
för tillväxt, en hög EBITDA-nivå, samt högre
avkastning på arbetande kapital och en lägre
skuldsättningsgrad.
• Minskad frekvens av personskador (Total
Recordable Injuries, TRI)
mål
Mål 2012
utfall 2012
mål 2013
Personskade­utfall
(TRI Antal olyckor
per miljoner arbets­
timmar)

6,0

4,3

4,5
Tillförlitlighet
i Nynäshamns
special­
oljeproduktion
(andel tid med godkänd kapacitet och
kvalitet)

95 procent
Ökad
Försäljnings­volym
special­oljor

850 kton
Resultat före
avskrivningar,
räntor o skatt
(EBITDA)

1 206 MSEK
Den bärande delen i det kontinuerligt pågående förbättringsarbetet inom säkerhet utgörs av den
koncernövergripande HSSE & Q-policyn. Denna, i kombination med löpande interna säkerhetsprogram,
ledde till ett förbättrat utfall för 2012.

95 procent

95 procent
Under de senaste åren har stora investeringar genomförts för att skapa en mer flexibel,
kostnadseffektiv, säker, tillförlitlig och miljöanpassad produktion. Genom detta uppnådde Nynas
tillförlitlighetsmålet för 2012.

696 kton

8 00 kton
Den allmänna konjunktur­nedgången, i kombination med den inträffade förseningen av det planerade
övertagandet av raffinaderiet i Harburg, medförde att målet för 2012 inte uppnåddes.

581 MSEK
Den allmänna konjunkturnedgången, volatila råvarukostnader och effekterna av branden i Nynäshamn
hösten 2011 innebar att målet för 2012 inte uppnåddes. Målet för 2012 var dessutom baserat på att
ökad produktionskapacitet skulle erhållas genom övertagande av raffinaderiet i Harburg i Tyskland.
Denna affär är försenad och ingen kapacitetsökning ägde rum under 2012.

EBITDA
1 098 MSEK
7
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Globala Trender
Som en internationell koncern verksam på en global marknad måste Nynas ha förmågan
att följa och parera de omvärldsförändringar som hela tiden uppstår, svängningar som
skapar både utmaningar och möjligheter. Utmaningar i form av stigande oljepriser och
lågkonjunktur, möjligheter att driva utvecklingen av nya och säkrare produkter med
bättre miljöprestanda och därigenom förstärka sin ledande marknadsposition.
Den nedgång i världsekonomin som inleddes
redan under åren 2008–2009 fortsatte även
under 2012. Året präglades av låg eller negativ
tillväxt på många områden och stor finansiell
oro i främst södra Europa, men också på den
viktiga amerikanska marknaden. I takt med
att den finansiella krisen blev djupare fortsatte
såväl företagens investeringar som privatkonsumtionen att minska, något som fick tillverknings- och verkstadsindustrin att ytterligare
dra ner på produktionstakten. För Nynas del
ledde de minskade produktionsvolymerna till
minskad efterfrågan på till exempel specialoljor
som insatsvara för tillverkning av metallberbetningsoljor och däck inom bilindustrin.
 Agecom Produtos de Petroleo i
Sparåtgärder
Brasilien som bland annat tillverkar
industriella smörjmedel använder ett
flertal basoljor från Nynas.
Även en stor del av de infrastruktursatsningar
som ofta använts av den offentliga sektorn
som konjunkturbalanserande åtgärder uteblev under året. Flera europeiska regeringar
beslutade om stora sparåtgärder, något som
påverkade såväl Nynas som andra europeiska
bitumenleverantörer.
Oljepriset var volatilt, efter en kraftig nedgång under sommaren då priset sjönk under 90
USD/fat, steg prisnivån återigen under hösten,
bland annat som en följd av den politiska oron
i Mellanöstern. Ett högt oljepris ökar Nynas
kapitalbindning. Koncernen vidtar fortl­öpande
åtgärder för att minska lagerhållningen och
därmed kapitalbindningen. Oljeprisets utveckling har ett starkt genomslag på marknadspriserna i de segment där Nynas verkar. Nynas kan
därför till stor del i sin prissättning kompensera
för högre råvarukostnader, något som dock
hela tiden sker med fördröjning, varför rörelse­
resultatet temporärt kan påverkas.
Oljeprisets utveckling, USD 1)
140
120
100
80
60
40
20
0
2007
1)
8
2008
2009
Genomsnittligt månadspris för Brent i USD/fat
2010
2011
2012
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
 Adtek i Malaysia använder Nynas process-
olja för tillverkning av vidhäftningsmedel för
hygienprodukter som till exempel blöjor.
Nya möjligheter
 Vid tillverkning av olika
Krav på bättre miljöprestanda och förbättrad
energihushållning i kombination med nya tekniska landvinningar, driver produktutvecklingen
framåt. En ny generation basoljeraffinaderier
håller på att ta över, vilket skapar nya möjligheter för nischen nafteniska specialoljor.
Som ett starkt specialiserat företag skiljer
sig Nynas i allt väsentligt från de flesta andra
aktörer i raffinaderiindustrin. Den absolut
övervägande delen av de cirka 901) miljoner
fat råolja som varje dag utvinns världen runt
används för att tillverka olika sorters bränslen.
Bara några få procent används i applikationer
där man utnyttjar oljans unika förmåga att
smörja, binda och skydda. För Nynas är de
bränslen som alltid är en del av resultatet när
råoljan raffinerats däremot en ren sidoström.
Istället arbetar Nynas att för att så långt som
optimera andelen nafteniska specialoljor och
bitumen som utvinns ur oljan.
typer av syntetiskt gummi
utnyttjas den höga renheten
och den höga lösligheten hos
Nynas oljor.
Global konjunktur
Efterfrågan på nafteniska specialoljor är delvis
knuten till den globala konjunkturcykeln. En
minskad industriproduktion innebär generellt
ett minskat behov av basoljor för industriella
smörjmedel och metallbearbetningsoljor. Färre
producerade bilar ger på samma sätt ett minskat behov av däckoljor. Samtidigt påverkas inte
den långsiktiga utbyggnaden av elnät som sker
för att möta tillväxt och fortsatt industrialisering
av till exempel Indien, Kina och Sydamerika,
på samma sätt av konjunkturen. Detta gör att
marknaden för transformatoroljor fortsätter att
utvecklas positivt. Nynas är marknadsledande
på detta produktområde och i oktober 2012
nådde Nynas månadsförsäljning av transformatoroljor ”all time high”
Konkurrensmässigt möter Nynas både stora
internationella oljebolag, och mindre, men
mer nischade lokala företag med inriktning på
paraffiniska och nafteniska specialoljor. I Kina
1)
EIA, US Energy Information Administration
finns, till exempel, en stor inhemsk marknad
som till en del betjänas av lokala och nationella
producenter.
Marknaden konsolideras
Den europeiska bitumensektorn har drabbats
hårt av den finansiella nedgången. Minskade
investeringar i nybyggnation och underhåll
har under tre år i rad kraftigt drivit ner den
samlade efterfrågan. Det har i sin tur lett till
en överkapacitet, sjunkande marginaler och
vidare till en konsolidering av marknaden. Allt
fler av Nynas europeiska konkurrenter, regionala såväl som nationella, har valt att lämna
produktområdet eller att helt eller delvis stänga
ner produktionsanläggningar. Detta kan leda
till en underkapacitet när efterfrågan återigen
stiger, då återstart av stängda anläggningar
kan vara kostnadskrävande.
Nynas har en stark marknadsposition, främst
i norra Europa och i Storbritannien har istället
valt att arbeta med effektiviseringar av organisation, anläggningar och distributionskedja
och för att vara väl representerat och rustat för
att möta en efterfrågeuppgång.
Bättre egenskaper
Utveckling av bitumentyper med förbättrade
egenskaper som efterfrågas av kunderna, som
till exempel, högre slitstyrka, bättre bullerdämpning och bättre återvinningsegenskaper
är en annan väg för Nynas att upprätthålla
marginaler och marknadsposition på en just
nu krympande marknad.
9
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
våra produkter
Naphtenics
Nynas produkter bygger alla på råolja, men har ändå mycket olika egenskaper.
Råoljan processas dels till de nafteniska specialoljor, som används för att isolera
transformatorer, smörja vindkraftverk eller minska rullmotståndet i bildäck, dels
till bitumen som är bindemedlet i den asfalt som läggs på våra vägar. Kunskap
om kundernas verksamhet och behov är nyckeln till framgång.
Produkt
Användning
Transformatoroljor

Elektrisk isolering och kylning
av elektriska transformatorer
Processoljor

Oljor för kemisk och teknisk
tillverknings­industri. Ingår i,
exempel­vis, industrigummi,
bläck, lim och termoplaster
Basoljor
Däckoljor
Bitumen:
Bindemedel

Komponent i skärvätskor
för metallbearbetning,
hydrauloljor, fetter och andra
industriella smörjmedel

Ingår som mjukgörare i de
gummi­blandningar som
används för till­verkning av
bildäck

Bindemedel för asfalt avsett för
väg- och ytbeläggningar
Bitumen
Regular, Extra
och Premium
Bitumen:
Industriella
applikationer

Takpapp och special­
applikationer inom områden
som till exempel rostskydd
1)
10
ANDEL AV OMSÄTTNING1)
2012
2011
20 % 18 %
7 %
7 %
10 % 12 %
4 %
5 %
55 % 55 %
4 %
4 %
Respektive produkts andel av den del av omsättningen som omfattar bitumen
och nafteniska specialoljor.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Basoljor
Transformatoroljor
Processoljor
Däcksoljor
Bitumen
Geografisk marknad
Drivkrafter i marknaden
Kunder

Globala kunder

Utbyggnad av elnät i utvecklings­länder

Nyinvesteringar och uppgradering av
elnät i Europa och USA

Övergång till nya energislag

Transformatortillverkare

Elbolag

Elproducenter

Globala kunder

Behovet av och efterfrågan på avancerade skräddarsydda produkter öppnar
nya marknader, där servicegrad och
kompetens är avgörande för framgång

Främst kemisk industri och
process­industri

Globala kunder

Globalt skifte inom tekniken för att
framställa paraffiniska basoljor öppnar
nya möjligheter för nafteniska produkter

Industriella tillverkare av smörjmedel, skärvätskor och hydraul­
oljor

Globala kunder, USA, Europa, Asien

Miljölagstiftning

Ökade krav på prestanda för slut­
produkten

Polymertillverkare med däcktillverkare som slutkund, däck­
tillverkare direkt

Norra Europa, Storbritannien,
Norden

Offentligt finansierad utbyggnad och
upprustning av vägnät och infrastruktur

Teknikutveckling inom vägbyggnads­
industrin

Ökade krav på prestanda och teknik­
utveckling för asfaltbeläggningar

Bygg- och anläggnings­företag

Norra Europa, Storbritannien,
Norden

Bygg- och underhållskonjunktur,
konkurrens­läge mot alternativa tekniska
lösningar

Tillverkare av takpapp, rör med
mera
11
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Tillverkning
Raffinaderierna utgör kärnan i Nynas verksamhet. Det är här som råoljan processas
till de produkter i form av nafteniska specialoljor för olika ändamål som sedan säljs
på världsmarknaden och till det bitumen som används för att underhålla och bygga
ut den nordeuropeiska infrastrukturen.
Nynas har tre egna raffinaderier, det
ursprungliga finns i Nynäshamn, som
också har gett koncernen sitt namn, de
två övriga finns i Göteborg och i Dundee
i Skottland. Utöver detta driver Nynas
ytterligare ett raffinaderi i engelska
Eastham, då i form av ett samriskbolag
med Shell. Ytterligare produktionsresurser
har säkerställts genom inköpsavtal med
andra raffinaderier, främst i Three Rivers
i Texas USA, på Curacao i Västindien och
i belgiska Antwerpen.
När de råoljor som valts för produktionen
processas faller resultatet ut i tre delar; nafteniska specialoljor, bitumen och restprodukten
bränsle. Nynas strävar efter ett optimalt utfall
av antingen specialoljor eller bitumen och
att andelen som utgörs av bränsle ska bli så
liten som möjligt. Det är önskvärt att kunna
säsongsanpassa produktionen, då efterfrågan
på bitumen är högre under årets varma månader då det är lämpligt att lägga asfalt, medan
efterfrågan på nafteniska specialoljor är mer
jämn över verksamhetsåret. Det innebär att
Nynas produktionsanläggningar måste var
flexibla vad gäller råvaruanvändning.
Utökad kapacitet
 Nynas har egna raffinaderier i
Nynäshamn, Göteborg och i Dundee i
Skottland. Tillsammans med Shell drivs
ytterligare ett i engelska Eastham. Det
finns också inköpsavtal med andra
raffinaderier, bland annat i USA, Belgien
och Västindien.
12
Tillverkningen av de nafteniska specialoljor som
utgör Nynas snabbast växande produktområde,
sker främst i Nynäshamn i Sverige, kompletterad av inköpsavtal i Curacao och Three Rivers.
Förutsatt att EU-myndigheterna ger sitt tillstånd
kommer Nynas under 2013 att, genom ett övertagande av raffinaderiet i Hamburg-Harburg i
norra Tyskland, utöka sin kapacitet för produktion av nafteniska specialoljor.
Bitumen, där det idag finns ett stort överskott i produktionskapacitet på marknaden i
Västeuropa, tillverkas i Göteborg, Eastham,
Dundee, Antwerpen och i Nynäshamn. Delar
av marknaden, främst Finland försörjs via raffinaderiet i finländska Nådendal, där Neste
Oil är ägare.
Hösten 2011 drabbades raffinaderiet i Nynäshamn av en omfattande brand som slog ut delar
av produktionen. Återuppbyggnadsarbetet
var tack vare stora insatser klart redan efter
fem månader och driften kunde då återupptas
till fullo. Under stilleståndet utnyttjades den
tillgängliga produktionskapaciteten i Göteborg
och Dundee på ett framgångsrikt sätt för att
svara på kundernas efterfrågan.
Miljöanpassning
Under de senaste åren har stora investeringar
genomförts i raffinaderierna, främst i Nynäshamn. Syftet har varit att skapa en mer flexibel,
kostnadseffektiv, säker, tillförlitlig och miljö­
anpassad produktion. Den anläggning för
produktion av vätgas till hydreringsprocessen
som togs i bruk i Nynäshamn under 2010 drivs
sedan 2011 med naturgas, som ersatte den
råbensin som tidigare användes som råvara.
Anläggningen i kombination med naturgasen,
har medfört såväl minskade driftskostnader
samt högre tillförlitlighet och kapacitet i produktionen, samtidigt som utsläppen av koldioxid (CO2) minskat avsevärt.
Hösten 2012 invigdes en ny svavelreningsanläggning, också den i Nynäshamn. Investeringen på cirka 600 miljoner kronor bidrar till
att öka tillförlitligheten i produktionen, samt
att minska Nynas miljöpåverkan. Anläggningen
kan drivas i kombination med den tidigare
reningsanläggningen. Detta ökar raffinaderiets
tillgänglighet, eftersom det nu finns två enheter
som kan backa upp varandra.
Investeringar
Det fortsatta basinvesteringsbehovet för att
upprätthålla driften och klara uppställda
säkerhets- och miljökrav uppgår till cirka 300
miljoner kronor per år. Studier pågår för att
identifiera möjligheter till produktionshöjningar
i Nynäshamn, baserat på modifieringar av de
existerande processanläggningarna.
När det gäller övertagandet av raffinaderiet i Harburg är planerna för den nödvändiga
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
”
Hösten 2012 invigdes en ny svavelreningsanläggning, i
Nynäshamn. Investeringen på cirka 600 miljoner kronor
bidrar till att öka tillförlitligheten i produktionen och
minskar Nynas miljöpåverkan.
 Nynas använder oljans unika egenskaper
ombyggnaden färdiga. Det integrationsarbete
som behövs för att inlemma raffinaderiet i
Nynas produktion kan inledas omgående när
EU lämnat tillstånd. Nynas bedömning är att
övertagandet av produktionen kan startas i ett
första steg cirka ett halvår efter godkännandet.
att smörja, binda, isolera och lösa för att
skapa nya och innovativa kundapassade
produkter för till exempel tillverkning av
tätningar och packningar.
Utvärdering
Tillverkningen vid Nynas egna raffinaderier och
anläggningar utvärderas månatligen baserat
på fastställda mätetal, så kallade Key Performance Indicators (KPI). Mätetalen innefattar,
till exempel tillgänglighet, produktion- och
kostnadsnivåer, säkerhet i form av olycksfall
och grad av miljöpåverkan. KPI:erna utvärderas
och revideras årligen för att vara relevanta för
verksamheten.
Nynas Raffinaderier
Nynäshamn
Göteborg
Produktion nafteniska specialoljor, kton
399
-
-
-
Produktion Bitumen, kton
373
318
186
589
Tillgänglighet NSP/Destillation %
95
100
92
94
Basinvesteringar, MSEK
76
36
12
N/A
2012
2012
Dundee Eastham 50%
Investering i anläggningstillgångar, MSEK
2008
2009
2010
2011
Basinvesteringar
226
249
262
307
161
Nyinvesteringar
267
478
260
600
316
Totalt
493
727
522
907
477
Koncernen
13
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
FÖRSÖRJNINGSKEDJAN
En nyckel till framgång för Nynas ligger dels i tillgången till rätt råolja och
andra råmaterial, dels i tillgången till ett distributionsnät som säkerställer
att rätt produkter levereras i rätt kvantiteter och i rätt tid till krävande
kunder, oavsett var i världen de finns.
Servicegrad, leveransförmåga och kost­
nadseffektivitet är ytterst avgörande för
Nynas konkurrensförmåga och därför arbe­
tar Nynas kontinuerligt för att utveckla och
förbättra försörjningskedjan, från inköp
av råvara till slutkund.
 Under året tecknade Nynas ett hyresavtal avseende två nya specialdesignade
fartyg för transport av bitumen.
LAGERVOLYMER I DECEMBER
kTON
1 200
1 000
800
För att minska beroendet av enskilda leverantörer och för att effektivisera logistiken har bolaget under de senaste åren breddat sin portfölj
av alternativa råoljor och andra råmaterial för
tillverkningen. Råoljor från, till exempel, Brasilien, Australien och Nordsjön har identifierats,
utvärderats och bedömts innan de testkörs
i Nynas laboratorier och slutligen processas
rutinmässigt
Tillgång till råvaror med de rätta egenskaperna är en nödvändighet för att Nynas med
sina produkter ska kunna uppnå de produktegenskaper som efterfrågas av marknaden och
som samtidigt svarar mot högt ställda krav vad
gäller säkerhet och miljöprestanda. Nynas strävar dessutom efter att kunna utnyttja råvarorna
effektivt, detta för att vid varje enskilt tillfälle
uppnå en optimal mix av bitumen och nafteniska
specialoljor som slutprodukter, totalt sett och
anpassat efter säsong.
600
Specialoljor
400
200
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012
14
Nafteniska specialoljor tillverkas främst vid
Nynas raffinaderi i Nynäshamn, men också
på Curacao i Nederländska Antillerna och vid
Three Rivers i USA. De färdiga nafteniska oljorna
skeppas från raffinaderierna för mellanlagring
i Antwerpen, Houston och Singapore - och
därifrån vidare till depåerna och slutligen fram
till kunden. För att minska transportbehovet kan
i vissa fall olika specialoljor blandas till kundspecifika produkter på plats vid lagringspunkterna.
Under året har Nynas börjat utveckla nätverket
som en förberedelse för att kunna hantera större
volymer av nafteniska specialoljor.
Bitumen
Nynas bitumenmarknad utgörs av norra och
västra Europa, inklusive Storbritannien och
baltiska och nordiska länderna.
Bitumen tillverkas i Nynäshamn, men också
i Göteborg, Dundee och Eastham. Då bitumen
måste hållas varmt under transporter för att
inte stelna och bli obrukbart kräver detta en väl
fungerande logistik. Samtidigt är säkerhets- och
miljökraven stränga vilket ställer krav på både
fordon och anläggningar. För längre transporter
prioriteras sjöfrakt och under året har Nynas
tagit två nya fartyg i drift, specialanpassade
för just bitumentransporter.
Prognoser avgörande
Det volatila oljepriset och säsongsvariationen i
efterfrågan mellan de olika produkterna ställer
stora krav på Nynas förmåga att göra korrekta
försäljningsprognoser. Tidscyklerna är långa
för transporter från råoljeleverantören till produktionen och därifrån vidare till kund. Detta
kan riskera att leda till höga lagerkostnader.
Nynas prognoser bygger på en stor kunskap om
kundernas verksamhet och ett förtroendefullt
långsiktigt samarbete.
Det höga och volatila oljepriset innebär också
att Nynas arbetar kontinuerligt för att minska sin
kapitalbindning. Detta sker genom att bolaget
så långt som möjligt strävar efter att minimera
sina lager av såväl råolja som färdiga produkter,
utan att därför äventyra leveransförmågan.
Som en följd av detta minskade lagerhållningen
under såväl 2012 som 2011. Arbetet kommer
att fortsätta under 2013.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
”
Servicegrad, leveransförmåga och kostnadseffektivitet
är ytterst avgörande för Nynas konkurrensförmåga.
 Nynas arbetar kontinuerligt med
att förbättra leveranskedjan hela
vägen ut till kund.
15
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Hållbarhet
Nynas arbetar med råolja som sin huvudsakliga råvara. Eftersom det är en ändlig resurs
gäller det alltid att söka efter sätt att utnyttja och använda den så intelligent som möjligt.
Nynas affärsidé är att uppgradera så stor del av råoljan som möjligt till specialoljor och
bitumen, produkter med lång livslängd, och att reducera mängden producerade bränsleprodukter ämnade för snabb förbränning.
Nynas utvecklar
produkter med
nya och bättre
egenskaper – både
funktionellt och
miljömässigt
16
För koncernen är det dessutom viktigt att
alla steg i processen, från transporterna
av råoljan, genom tillverkningsprocessen
och ut i distributionskedjan till kunderna,
sker effektivt och med ambitionen att kontinuerligt minska energiförbrukning och
miljöpåverkan. Ett kontinuerligt pågående
och mycket praktiskt hållbarhetsarbete är
därför en viktig del av Nynas verksamhet.
Denna Policy refererar till såväl koncernens
HSSE-Q Policy, som till den uppförandekod
(Code of Conduct, antagen 2011) som tar upp
mänskliga rättigheter, inköpskontroll och förhållandet till konkurrenter. I koden tar Nynas
dessutom aktivt avstånd från bestickning och
annan korruption. Uppförandekoden ska stötta
transparens och öppenhet i förhållande till
Nynas olika intressentgrupper.
Ersättare
Gemensam bas
När det gäller Nynas produkter ligger fokus
på att förbättra produktens förmåga att lösa
kundens behov. Men Nynas tar användandet
av råolja ett steg framåt, detta genom att, till
exempel, utveckla produkter som både har
utmärkta produktegenskaper och samtidigt
tillgodoser det ökande behovet av att ersätta
hälsovådliga produkter i olika tillämpningar,
som exempelvis i däcksoljor.
Detta innebär att koncernen alltid måste
förstå kundernas verksamhet och behov och
samtidigt vara uppdaterad både vad gäller
den tekniska utvecklingen och förändringar i
lagstiftning. Det gäller att ligga steget före och
erbjuda lösningar och produkter som motsvarar
eller överträffar de krav som ställs.
Avsikten är att skapa ett konsistent handlingssätt som stimulerar till nya och egna initiativ
för hållbarhetsarbetet, samtidigt som basen
är gemensam. Det är också viktigt att arbetet
sker på affärsmässiga grunder och i en takt som
gör det möjligt för koncernen att fortsätta att
utvecklas positivt.
Det praktiska genomförandet sker till stor
del delegerat, detta eftersom det styrande,
kundens behov, skiljer sig åt mellan de olika
produktområdena. Detta medger fokus på den
egna verksamheten samtidigt som det ger stöd
till kunden, så att produktutnyttjandet kan ske
på ett bra och uthålligt sätt.
Den decentraliserade modellen innebär att
hållbarhetsarbetet hittills har kommit olika långt
inom olika delar av koncernen. Produktområdet
nafteniska specialoljor fokuserar på frågor som
rör hälsa och miljö i användningen av produkter som, till exempel, däcksoljor, skärvätskor
och smörjfetter. Ett exempel på detta är den
uppdatering av den generiska livscykelstudie
(LCI) som nu genomförts för basoljor. Inom
produktområdet Bitumen inriktas arbetet på
produkter som i sin användning medger minskad energiåtgång och ökad återvinningsgrad.
Fokus
För Nynäs innebär ”hållbar utveckling” att man
utvecklar och implementerar strategier som
säkerställer tillväxt av aktieägarvärde samtidigt
som man proaktivt ser till alla intressenters
behov, och då speciellt skyddar och bevarar
människor och naturresurser för framtida
generationer. Hållbarhetsarbetet på Nynas
sker med olika fokusområden i olika delar av
företaget. Arbetet hålls dock samman på koncernnivå, både för att säkerställa att arbetet
sker enligt gemensamma riktlinjer och för att
de initiativ som genomförs ska få en tydlig
och given plats i en övergripande struktur.
Den Sustainability Policy som antogs 2012 är
både ett övergripande styrdokumentet och en
viktig del i detta arbete.
Säkerhet
Nynas strävan efter kostnadseffektivitet sammanfaller med ambitionen om miljöhänsyn
vid transporter. Detta innebär, bland annat,
att längre transporter normalt genomförs sjövägen. Både mark och sjötransporter, liksom
förvaring i depåer, styrs av mycket stränga
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Fokus på samarbete
Nynas är en av deltagarna i Responsible Care, den kemiska
industrins arbetsprogram för att kontinuerligt förbättra
säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet. Nynas har också anslutit sig till
programmet för hållbar utveckling som utarbetats av International
Chamber of Commerce (ICC). En stor del av utvecklingsarbetet sker
i olika branschorganisationer som strävar efter att utveckla bättre
produkter, t.ex. inom CONCAWE, de europeiska olje­bolagens
organisation för frågor som gäller miljö, hälsa och säkerhet.
säkerhetskrav. Nynas har under 2012 kunnat
ersätta äldre fartyg med två nya långtids­
kontrakterade fartyg för bitumentransporter,
båda med högsta säkerhetsklassning.
Relevans
Under 2013 kommer Nynas att etablera ett
antal nya och gamla KPI:er (Key Performance
Indicators) för hållbarhetsarbetet. KPI:erna
berör uthållighetsarbetets Miljö, Ekonomi och
Sociala delområden. De fastställda KPI:ernas
relevans och måltal kommer att revideras
regelbundet.
Ur ett internationellt perspektiv har Nynas
valt att vara aktivt inom bland annat CONCAWE
(Conservation of Clean Air and Water in
Europe), de europeiska oljebolagens organisation för hälsa, miljö och säkerhet. Detta gör
det möjligt för Nynas att driva branschfrågor
på europeisk basis.
”
Nynas måste alltid förstå kundernas
verksamhet och behov och samtidigt vara
uppdaterat både vad gäller den tekniska
utvecklingen och förändringar i lagstiftning.
17
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
miljö
Den verksamhet Nynas bedriver ställer stora krav på löpande investeringar och
kontinuerligt miljöarbete, detta för att så långt som möjligt förebygga eller
minska utsläpp i luft och vatten och eliminera eventuella olycksrisker.
Nynas driver tre raffinaderier i egen regi
– i Nynäshamn, i Göteborg och i Dundee i
Skottland. Verksamheten är tillståndsplik­
tig och följer miljölagstiftningen i Sverige
respektive Skottland.
Vid en miljöprövning inför, till exempel, en
produktionsökning eller uppförandet av en
ny anläggning, upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Den beskriver vad man vill göra
och hur den planerade verksamheten eller
åtgärderna kommer att påverka människor
och miljö. Beskrivningen och en ansökan lämnas
i Sverige till Mark- och miljödomstolen som är
tillståndsgivare. Efter ett remissförfarande tar
domstolen beslut och meddelar miljödomen
eller tillståndsbeslutet. I Dundee regleras verksamheteten på motsvarande sätt av myndigheten Scottish Environment Protection Agency
som utfärdar tillstånd för drift och produktion.
Nynas har även samarbetsavtal med andra raffinaderier. Då Nynas ej har fullständig inblick i
hur miljöarbetet bedrivs vid dessa raffinaderier
avgränsas informationen i avsnittet Miljö till de
anläggningar som Nynas äger.
Komplex process
Tillståndsprocessen är komplex och noggrann
och tar i praktiken ofta flera år i anspråk. Deldomar om till exempel godkända utsläppsnivåer eller förelägganden om fortsatta eller nya
utredningar lämnas därför fortlöpande.
Nynas tillstånd gäller produktion av bitumen,
nafteniska specialoljor och destillat. Bitumen
och destillat tillverkas vid samtliga egna raffinaderier, medan nafteniska specialoljor tillverkas
vid anläggningen i Nynäshamn, samt i partnerraffinaderier runt om i världen.
Nynäshamn
Under de senaste åren har stora investeringar
genomförts i Nynäshamn, dels för att öka
produktiviteten, men också för att förbättra
anläggningens miljöprestanda. Nynas var
tidigt ute med att gå över till biobränslen för
sin ångproduktion, andra investeringar har
rört svavelåtervinning och vattenrening. Stora
18
ansträngningar har också gjorts när det gäller
sanering av historiska föroreningar från tidigare processer. Nynas nuvarande miljötillstånd
för verksamheten i Nynäshamn gäller sedan
2010, då koncernen inledde driften av den nya
vätgasanläggningen. Den deldom som kom
2009 och som var en del av tillståndprocessen
innehöll 18 villkor och tolv prövotidsförhållanden, varav fem skulle rapporteras senast
2012 och ytterligare fyra under 2014.
Under 2012 kom en ny deldom från miljödomstolen baserad på de utredningar som
genomförts av Nynas. Deldomen avser Nynas
energihushållning vid anläggningen och i
domen ingår även krav på redovisning till
tillståndsmyndigheten vart tredje år när det
gäller vilka fortsatta energibesparingsåtgärder
koncernen avser att vidta.
Energibesparing
Koncernen har åtagit sig att genomföra sju
åtgärder som sammantaget beräknas ge en
energibesparing på sex MW årligen i Nynäshamn. Bland åtgärderna finns, bland annat,
minimerad fackling (förbränning) av bränslegas, ett förbättrat underhållsprogram för så
kallade ångfällor, förbättrad värmeintegration
i destillationsanläggningen samt införandet
av ett energiledningssystem.
Hösten 2012 invigdes en ny svavelreningsanläggning som, förutom bättre miljöprestanda, också ger högre tillförlitlighet
i produktionen, bättre kapacitet och ökad
återvinningsgrad. Anläggningen kan köras
parallellt med den existerande äldre enheten
och de är dessutom sammankopplade i en
gemensam nyinstallerad tailgasenhet som
ytterligare ökar reningsgraden. Utbyggnaden
av vattenreningsanläggningen i Nynäshamn
fortsatte. De nya delarna i anläggningen,
bland annat ett biofilter, kommer att tas i
drift stegvis under 2012-2013.
Arkéer
De försök som Nynas tidigare genomfört när
det gäller biologisk nedbrytning av oljerester
med hjälp av bakterier och arkéer har varit
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
 Nynas åtgärdsprogram
i Nynäshamn ska ge årliga
energibesparingar på 6 MW.
framgångsrika. Resultatet har rapporterats till
tillståndsmyndigheten. Koncernen avvaktar nu
tillstånd att få använda metoden för att återställa områdena J3/J4 (upplag för syraslam) och
P (sediment i säkerhetdamm).
Resultaten från undersökningen av oljehaltiga sediment på havsbottnen utanför själva
raffinaderiet rapporterades in till Mark- och
miljödomstolen under 2012. Den planerade
utbyggnaden av godshamnen på Norviks­udden
i Nynäshamn innebär dock att fler undersökningar ska genomföras för att ytterligare undersöka om fartygsrörelser och propellerströmmar
kan påverka sedimenten.
Göteborg
I Göteborg tillverkas bitumen, specialprodukter innehållande bitumen samt olika typer av
destillat. Raffinaderiet genomgår för närvarande
omfattande förändringar som syftar till ökad
produktionskapacitet, framför allt inom uppgraderade bitumenprodukter. Samtidigt pågår
utredningar vad gäller möjliga åtgärder för minskad energiförbrukning och sänkta utsläppsnivåer.
Från och med slutet av 2011 gäller nya och
strängare provisoriska villkorspunkter för verksamheten, framför allt för nivån av föroreningar
i det processvatten som släpps ut från anläggningen. Den deldom som meddelades våren
2010 innehöll totalt åtta utredningsföreskrifter,
varav sex nu utretts av Nynas. Undersökningarna omfattade, bland annat, hanteringen av
flyktiga organiska föreningar, så kallade VOC,
från anläggningens bergrum, analyser av det
renade processvattnet, förbättringar i reningsanläggningen för processvatten, procedurer för
omhändertagande av läckage samt resultatet
av det pågående energieffektiviseringsarbetet.
Samtliga sex utredningar lämnades till Markoch miljödomstolen i april 2012. Synpunkter
har kommit in från remissinstanserna och från
miljödomstolen, vilket resulterade i att Nynas
genomfört ytterligare analyser av det utgående
renade processvattnet. Nynas ska vidare lämna
ytterligare uppgifter och förtydliganden på ett
antal ställda frågor. Detta ska vara inlämnat till
Mark- och miljödomstolen senast 29 mars 2013.
Miljötillstånd
I en deldom från våren 2010 meddelades
villkoret att raffinaderiet skulle övergå till att
använda naturgas som bränsle. En ansökan om
ändring av detta villkor skickades till Mark- och
miljödomstolen i juli 2012. Ansökan beviljades i januari 2013 och därmed togs kravet på
naturgasanvändning bort. Nynas har nu istället
tillstånd att använda lågsvavligt bränsle (innehållande maximalt 0,05 procent svavel), vilket ger
samma låga utsläpp av svavel- och kväveoxider
som naturgas, men till en lägre totalkostnad.
Ytterligare en ansökan om miljötillstånd har
påbörjats. Tillståndet gäller hanteringen av så
kallat läckvatten, det vill säga vatten som läcker
in i de bergrum som Nynas använder för att
lagra råolja. Ansökan lämnades till Mark- och
miljödomstolen i slutetet av december 2012.
Dundee
Raffinaderiet i Dundee startades redan 1931
och Nynas tog över driften först 1992. Anläggningen producerar främst bitumenprodukter
för den skotska marknaden och även destillat
som till en del skeppas till Nynäshamn för vidare
bearbetning.
Liksom vid de svenska anläggningarna bedriver Nynas ett kontinuerligt och systematiskt
arbete för en mer miljövänlig och uthållig produktion. Detta innefattar investeringar i själva
produktionsanläggningen och i utbildning av
medarbetare.
Det finns en särskild lokal HSSE & Q-policy
(Health, Safety, Security, Environment & Quality)
för anläggningen i Dundee. För verksamheten
finns också såväl lokala som koncernövergripande KPI:er (Key Performance Indicators), som
regelbundet följs upp och revideras. Nynas arbetar parallellt med att återställa de landområden
som påverkats negativt av den verksamhet som
bedrivits av tidigare ägare i årtionden innan
Nynas övertagande av anläggningen.
Depåer och emulsionsanläggningar
Nynas driver flera bitumendepåer och
emulsionsanläggningar i Sverige. Även om
hanteringen sker i väl kontrollerade system,
kan läckage inträffa och därför är kraven
på säkerhets- och handlingsplaner omfattande. Baserat på de mängder bitumen som
hanteras klassas depåerna antingen som
B-anläggningar, vilka kräver tillstånd enligt
miljöbalken, eller som C-anläggningar, som
enbart är anmälningspliktiga.
Utanför Sverige har Nynas bitumen- eller
emulsionsanläggningar i bland annat Danmark,
Estland, Norge och Polen. I flertalet fall bär
Nynas även på dessa platser ansvaret för att
gällande miljölagstiftning efterföljs.
NYNAS Svenska depåer och emulsionsanläggningar
Klassificering
Huvudman
Depåer
Holmsund
B
Nynas
Kalmar
B
Nynas
Västerås
B
Nynas
Söderhamn
C
Nynas
Härnösand
C
Nynas
Södertälje
-
Tredje part
Malmö
-
Tredje part
Norrköping
-
Tredje part
Rya
Inväntar nytt tillstånd 2013
Nynas
Västerås
B
Nynas
Piteå
C
Nynas
Emulsionsanläggningar
19
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
säkerhet
Nynas bedriver ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete. Detta är en naturlig följd av Nynas
verksamhet, där råolja, bitumen och avancerade specialoljor varje dag hanteras eller produceras, för
att sedan via båt-, landsväg eller järnväg levereras till kunder över hela världen. De ämnen och de
produkter som Nynas arbetar med kan, om de hanteras på ett felaktigt sätt, förorsaka materiella
skador och miljöföroreningar och också utgöra hälsorisker för medarbetare eller kringboende.
Basen för det kontinuerligt pågående för­
bättringsarbetet utgörs av den koncern­
övergripande HSSE & Q-policy (Health,
Safety, Security, Environment & Quality)
som antogs 2010. Policyn, i kombina­
tion med interna säkerhetsprogram som
”Observe-Think-Act”, etablerande av nät­
verk och särskilda nyhetsbrev syftar ytterst
till att skapa en stark intern kultur som
förebygger och eliminerar riskfaktorer.
Arbete, mål och resultat redovisas i KPI:er som
olycksfallsfrekvens för anställda och under­
leverantörer, mängden koldioxidutsläpp från
verksamheten, eller antalet incidenter relaterade
till processäkerhet och till transporter.
Under flera år har Nynas fokuserat arbetet
på att så långt som möjligt förbättra arbets­
metoder som rör processäkerheten, det vill säga
förebygga och förhindra läckage, spill, bränder
och liknande incidenter som på olika sätt kan
leda till person- eller miljöskador.
Koncernfråga
Då halkolyckor och fall utgör större
delen av skadeutfallet genomför
Nynas informations- och utbildnings­
kampanjer under temat ”Slips, trips and
fall” för att öka uppmärksamheten på
just dessa skaderisker.

20
2012 låg PSA (Process Safety Accident) frekvensen i nivå med det uppsatta målet på 3,1 händelser per miljon arbetstimmar, men samtidigt
högre än utfallet 2011 (1,6). För att reducera
antalet incidenter fortsätter implementationen
av koncernens övergripande ramverk vad gäller
inspektioner, underhåll, arbetstillstånd och
riskanalyser. Nynas arbetar också efter OECDs
Corporate Governance for Process Safety SelfAssessment. Det innebär att Nynas ledning blir
alltmer delaktig i säkerhetsarbetet, något som
ytterligare understryker att HSSE-frågorna berör
hela koncernen.
I produktionen kommer användandet av
särskilda KPI:er med inriktning på processsäkerhet att intensifieras och samtidigt bildas
ett nytt nätverk som ska fokuserar på utbildning i processäkerhet för samtliga koncernens
processingenjörer.
Safety is no accident
Då halkolyckor och fall utgör större delen av
skadeutfallet genomför Nynas informations- och
utbildningskampanjer under temat ”Slips, trips
and fall” för att öka uppmärksamheten på just
dessa skaderisker.
Inom marknadsområde Bitumen pågår ett
kundorienterat projekt under namnet ”Safety
is no accident” för säkrare lastning och lossning
vid raffinaderier, depåer samt vid kundernas
mottagningsplatser.
Utöver detta skall alla transportrelaterade
olyckor och incidenter rapporteras och utvärderas. Allvarligare olyckor ska rapporteras inom
24 timmar och då utredas av särskilda interna
utredare, så kallade lead investigators. För övriga
olyckor gäller 48 timmars rapporteringstid.
Nynas arbetar konsekvent för att öka rapporteringsfrekvensen vad gäller olika typer av
incidenter, samtidigt som utnyttjandet av de
interna utredarna förbättras. En förenklad process för hantering av så kallade lågriskincidenter
infördes under året. Ju fler incidenter som rapporteras in, desto bättre blir basen för statistiska
analyser av skaderisker och möjligheterna till
aktivt förebyggande olycksfallsarbete ökar.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Minskat antal personskador
Under 2012 minskade det totala antalet rapporterade
personskador till 4,3 per miljon arbetstimmar (9,2).
Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för de
europeiska oljebolag som ingår i samarbetsorganisationen
CONCAWE under 2011 uppgick till 3,6. Orsaken
till att Nynas utfall är något högre är olycksutfallet
för entreprenörer som fortfarande är högt. 2012
rapporterades 8,8 olycksfall per miljon arbetstimmar
(16,3). Att förbättra säkerheten för entreprenörer har varit
och är fortsatt ett prioriterat område.
 Under 2012 minskade
Nynas rapporterade
personskador (TRI) från 9, 2
till 4,3 händelser per miljon
arbetstimmar. Förbättrad
säkerhet för både anställda
och entreprenörer är ett
fortsatt prioriterat område.
21
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
medarbetare
Nynas utvecklar och tillverkar produkter som svarar upp till högt ställda kundkrav. Motiverade
och välutbildade medarbetare, med stor kunskap om kundernas affärsverksamhet och behov,
är en grundförutsättning för att kunna möta dessa krav. Det arbete som Nynas inlett för att
profilera företaget som en spännande och attraktiv arbetsplats har under året lett till en
förbättrad position i en extern undersökning av ungas syn på koncernen som arbetsgivare.
Nynas har en stark marknadsorientering,
vilket också visas i de tre värderingar –
Dedication, Cooperation och Proactivity
– som styr Nynas arbete. Koncernens stöd­
funktioner arbetar tillsammans med de
affärsdrivande verksamheterna för att
nå ökade synergier och ett bättre resurs­
utnyttjande på alla områden. Gemen­
samma rutiner och arbetsmetoder för
till exempel rekrytering, lönesättning,
kompetensutveckling och chefsförsörj­
ning är viktiga redskap för koncernens
fortsatta utveckling.
Koncernen verkar i en internationell bransch
och på en global marknad. Som en följd av
detta arbetar koncernen långsiktigt för en ökad
kulturell och etnisk mångfald bland medarbetarna. I det arbetet ingår även att öka mångfalden och andelen kvinnliga medarbetare i
ledande befattningar.
Detta sker, bland annat genom att strategisk rekrytering alltid sker ur ett internationellt
perspektiv och baseras på kompetens och erfa-
renhet. Ledningsgrupperna i verksamheterna
får därmed ett allt större internationellt inslag
med direktrapporterande chefer på olika nivåer.
Arbetsrotation, där koncernens medarbetare får
möjlighet att växla mellan olika arbetsuppgifter,
verksamheter och geografiska placeringar ger
inte bara kompetensutveckling, utan bidrar
också till såväl ökad mångfald och förståelse.
People Day
Totalt
Under året genomförde Nynas fortsatta satsningar på ledarskapsutveckling för befintliga
och nyutsedda chefer, för att stötta dem i det
dagliga arbetet och för att klargöra vilket ansvar
som ingår i chefsrollen. För att säkerställa tillgången till specialister har en särskild karriärväg
för specialister inrättats.
Ett viktigt verktyg i det kontinuerliga utvecklingsarbetet är ”People day-konceptet”, där
företagsledning och affärsområdesledningar
gemensamt går igenom och identifierar potentiella ledare, specialister och andra medarbetare
för att på lämpligt sätt kunna stödja dem i deras
fortsatta yrkes- och ledarutveckling.
Fakta medarbetare
Under verksamhetsåret 2012 året genomfördes drygt
100 rekryteringar varav ett 20-tal externt. Personal­
ökningen ägde främst rum vid affärsområdet
Nafteniska specialoljor, samt inom produktionen.
22
Antal anställda per Geografiskt
område
2012
2011
Sverige
448
450
Storbritannien
188
186
Övriga Europa
138
139
Antalet anställda vid årets slut
USA
19
19
Övriga världen
88
77
881
871
ANDEL MÄN/KVINNOR
Män 71%
Kvinnor 29 %
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Nynas värderingar
DEDICATION
innebär att alla gör sitt bästa i alla situationer.
Detta innebär att ta ansvar i förhållande till
kunder, kolleger och samhället i allmänhet,
och aldrig kompromissa när det gäller
säkerhet, hälsa, miljö eller kvalitet.
COOPERATION
gäller viljan att lösa uppgifter tillsammans.
Detta baseras på att alla har förtroende för,
och stödjer varandra. Det skapar en företagskultur som stimulerar gränsöverskridande
möten, arbetsrotation och utbildning.
ProaCTIVITY
betyder att tänka framåt och uppmuntra
kreativitet och nya idéer. Genom att ständigt
söka nya lösningar och möjligheter för
kunderna, och förstå deras behov, kan vi
placera vår egen utveckling i framkant.
 Nynas är en internationell koncern med
49 procent anställda utanför Sverige, varav
25 procent är anställda utanför Europa.
23
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
forskning och utveckling
Marknadens krav, liksom samhällskrav och förväntningar när det gäller
säkerhets- och miljöfrågor, förändras kontinuerligt. Därför genomför
Nynas varje år omfattande investeringar i forskning som rör olika oljors
och bitumens egenskaper, i vidareutveckling av existerande produkter
och i utveckling av nya specialoljor och bitumenprodukter.
Arbetet sker huvudsakligen i egen regi och
vid egna laboratorier, men Nynas samar­
betar också med svenska och utländska
universitet och forskningsinstitut med
varierande inriktning. Studenter, forskare
och doktorander engageras löpande att
skriva uppsatser, avhandlingar, eller arbeta
aktivt i olika projekt.
 Nynas engagerar sig för att ge
service och teknisk support som stödjer
kundens produktion och arbete med att
säkra en hög kvalitet vilket uppskattas
av bland annat Adtek i Malaysia.
24
Det övergripande uppdraget för Nynas
forsknings- och utvecklingsverksamhet är
att analysera hur förändrade marknads- och
myndighetskrav påverkar kunden och därmed
också Nynas produkter och verksamhet, nu,
såväl som i framtiden. Det yttersta målet är
att Nynas alltid ska ligga steget före och ha
produkter som är klara att möta de olika kraven
när de kommer.
Ett exempel på Nynas förmåga att klara just
detta är den emulsionsteknik som patenterades
redan 1992. Tekniken gör det möjligt att på
ett bättre sätt producera asfalt som behöver
betydligt mindre uppvärmning än normalt för
att kunna läggas (kallblandad asfalt). Idag,
många år senare, kommer krav från kunder och
myndigheter som gör att intresset för denna
teknik växer snabbt.
Grundforskning
Nynas delar in forskningen i grundforskning och
tillämpad forskning. Inom grundforskningen
studeras till exempel oljors komplexa sammasättning på molekylnivå för att ge underlag för
att bedöma dess hälso och miljöegenskaper,
eller för att utvärdera hur en olja eller ett bitumen åldras i en miljö som simulerar hur den
skall användas.
Inom den mer tillämpade forskningen studeras bland annat olika råoljors egenskaper
för att utvärdera om och hur dessa oljor kan
komma till nytta för koncernen och dess kunder.
Då råoljors kemiska sammansättning skiljer sig åt mellan olika fyndigheter gäller det
för Nynas att identifiera de råoljor, eller de
blandningar av olika råoljor, som ger önskade
produktegenskaper och bäst utbyte för produktområdena nafteniska specialoljor och bitumen.
Detta arbete lägger grunden till en aktiv
och framgångsrik produktutveckling och ger
också den spetskompetens som behövs för
att kunna ge kunderna en teknisk support av
högsta kvalitet. Praktiska tester och analyser
äger till största delen rum vid laboratorierna
i Nynäshamn.
Nära kunderna
Den tillämpade forskningen är vidare inriktad
på att optimera egenskaperna hos de existerande produkterna inom bitumen och nafteniska specialoljor – och på att utveckla nya
produkter för nya användningsområden. Här
har Nynas tillgång till ett processlaboratorium,
som inrymmer ett ”miniraffinaderi” med ett
antal småskaliga destillations- och hydreringsanläggningar både i pilot- och mikroskala.
Inte sällan utvecklas produkterna i nära samarbete med kunder som ofta efterlyser mycket
specifika produktegenskaper och kvalitetsnivåer. Nynas tekniska kompetens och kunskap
om kundernas verksamhet och behov är en
förutsättning för att lyckas med detta.
Både produktens tekniska egenskaper
och Miljö-, hälso- och säkerhetsaspekter
(HSSE) är viktiga parametrar i utvecklingen av
nya produkter.
REACH
Koncernen är medlem i branschorganisationen CONCAWE, som bland annat gemensamt
dokumenterar alla produkter och produktgrupper enligt EU:s REACH-förordning (Registration,
Authorisation and Restriction of Chemicals).
Förordningen innebär att alla kemikalier och
ämnen som används inom EU ska registreras,
riskbedömas och godkännas i syfte att skydda
människors hälsa och miljön.
”
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Inte sällan utvecklas produkterna i nära samarbete
med kunder som ofta efterlyser mycket specifika
produkt­egenskaper och kvalitetsnivåer. Nynas tekniska
kompetens och kunskap om kundernas verksamhet och
behov är en förutsättning för att lyckas med detta.
Nynas utvecklingsarbete inom nafteniska specialoljor har varit framgångsrikt på flera olika
områden både tekniskt och HSSE-mässigt.
Ett exempel är de nya transformatoroljor som
används för att kyla de avancerade transformatorer som ingår i moderna elnät, ett annat de
nafteniska däcksoljor som i snabb takt ersatt de
hälso- och miljöfarliga HA-oljor (Högaromatiska
oljor) som tidigare använts inom däck- och
gummiindustri.
Prestanda
Inom bitumen arbetar Nynas för att utveckla
produkter som, ger ett högre mervärde för
kunden. Därför arbetar Nynas kontinuerligt
med att skapa olika typer av bitumen som är
en förutsättning för att utveckla asfaltprodukter med högre prestanda när det gäller
till exempel slitstyrka, bullerdämpning, eller
förbättrade återvinningsmöjligheter. Dessa
egenskaper, liksom sådana som exempelvis
möjliggör läggning av asfalt vid betydligt lägre
arbetstemperaturer, ger kunden stora fördelar, och är dessutom fördelaktiga även ur ett
HSSE-perspektiv. För Nynas innebär produkter med ett högre mervärde en möjlighet att
vidmakthålla försäljningsmarginalerna i en
bitumenmarknad med svag efterfrågan.
 Både produktens tekniska egenskaper och
miljö-, hälso- och säkerhetsaspekter (HSSE) är
viktiga parametrar i utvecklingen av nya produkter.
Nynas oljor är bland annat en komponent i olika
typer av lim och vidhäftningsmedel.
25
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
riskhantering
Nynas är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat
för finansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens
finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för Treasury och Risk
Management samt hantering av finansiella risker inom koncernen.
Nynas Treasury och Risk Management är
etablerad som den funktionella organi­
sationen i moderbolaget där huvuddelen
av koncernens finansiella risker hanteras.
Funktionen har som främsta uppgift att
bidra till värdeskapande genom att hantera
de finansiella risker som företaget expone­
ras för i den normala affärsverksamheten,
samt att optimera koncernens finansnetto.
Nynas Treasury and Risk Management ger service till koncernens bolag och har till uppgift
att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer, samt att verka
som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen
bedriver en internbankverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige. Internbanken
driver även företagets nettingsystem och svarar
för koncernens kassahantering.
Nynas Treasury and Risk Management bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning,
samt hanterar koncernens globala kreditförsäkring.
Nynas har sedvanliga försäkringsprogram
avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen. Som ett naturligt led i koncernens olika
verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder. I detta arbete fastställs
standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte
att begränsa sannolikheten för stora skador.
26
Till stöd för arbetet med att hantera riskexponering avseende råvarupriser, valutor och
räntor har VD tillsatt en Hedging Committee.
CFO fungerar som ordförande och kommittén består av ytterligare fyra medlemmar med
en gedigen förståelse för Nynas affärsmodell.
Kommittén sammanträder varje månad, granskar och ger godkännande till de åtgärder som
Nynas Treasury and Risk Management föreslår.
Hedging committee’s ansvar och befogen­heter
är följande:
• Att analysera samt säkra ränterisk, valuta­risk
samt råvarurisk enligt koncernens finanspolicy
som är fastställd av styrelsen
• Att hålla sig informerad och hantera exponeringar för de finansiella risker som föreligger
för Nynas, framför allt i oljeprisförändringar
samt valutaexponering, främst avseende
USD, GBP och EUR.
Redogörelserna på följande sidor följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7
och IAS 39).
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Risk
EXPONERING
KOMMENTAR
Likviditets- och
refinansierings­risk
Förfalloprofil för upplåning, program­storlek samt
återstående kredittider, nominellt belopp MSEK
Koncernens tillgångar är vid årsskiftet till
ca 40 procent (ca 37) finansierade med
externa lån, varför stor vikt läggs vid att
minimera finansieringsrisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte
vara beroende av enstaka finansieringskällor samt att ha en konservativ hållning
avseende motparter vid placering av eventuell överskottslikviditet. För att reducera
denna finansieringsrisk är huvuddelen av
Nynas kända kreditbehov täckta av långa
kreditlöften och lån.
I november 2011 ingicks ett nytt syndikerat kreditlöfte om 750 MEUR. Löptiden
för kreditlöftet är fem år.
Ledningen följer noga prognoser för
koncernens nettoskuld för att bevaka
likviditetsrisken och covenants då Nynas
bitumen affär i hög grad är säsongs­
mässig och rörelsekapitalet ökar kraftigt
under sommarmånaderna.
I låneavtalen finns finansiella villkor, så
kallande Financial Covenants. Villkoren
innefattar nyckeltal avseende kassaflöde
i förhållande till räntebetalningar, netto­
skuld i förhållande till eget kapital samt
nettoskuld i förhållande till arbetande
kapital. Kvartal 3 2012 bröts ett av de
finansiella vilkoren i lånavtalen. Nynas
erhöll villkorade medgivanden (så kallade
”waivers”) under tiden fram till dess att
hela rekapitaliseringen var slutförd i slutet
av januari 2013. Effekten av rekapitaliseringen per den 31 januari 2013 blev att
räntekostnaden för de båda obligationslånen samt det syndikerade kreditlöftet
ökade med cirka 1 %-enhet jämfört med
tidigare perioder.
Under 2012 tilldelade det internationella kreditvärderingsinstitutet UC Nynas
AB högsta kreditvärdighet.
Med likviditets- och
refinanserings­r isk menas risken
att finansieringsmöjligheterna är
begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en
följd av otillräcklig likviditet.
2012 Profroma,
återstående kreditid efter slutlig överenskommen refinansiering
31 januari 2013
Genomsnittlig
återstående
kredtidtid
(år)
Valuta
Redovisad
skuld
Program­
storlek
Obligationslån
USD
666
666
1,9
Obligationslån
USD
370
370
3,9
Syndikerat kreditlöfte
EUR
2 944
6 462
4,0
Övriga lån från banker
Diverse
30
-
-
4 010
7 499
3,8
Program­
storlek
Genomsnittlig
återstående
kredtidtid
(år)
2012
Totalt upplåning
2011
Valuta
Redovisad
skuld
Obligationslån
USD
719
719
2,9
Obligationslån
USD
399
399
4,9
Syndikerat kreditlöfte
EUR
2673
6 709
5,0
Övriga lån från banker
Diverse
103
-
-
3 894
7 827
4,8
Totalt upplåning
Valutarisk
• Årets resultat påverkas när
försäljning och inköp är i olika
valutor (transaktionsexponering).
• Årets resultat påverkas när
tillgångar och skulder är i olika
valutor (omräkningsexponering).
• Årets resultat påverkas när
dotterbolagens resultat i olika
valutor räknas om till svenska
kronor (omräkningsexponering).
• Övrigt totalresultat påverkas
när dotterbolagens nettotillgångar i olika valutor räknas om
till svenska kronor (omräkningsexponering).
Nynas hanterar de uppkomna
valutariskerna enligt beskrivningen i efterföljande avsnitt.
Sättet varpå valutarisken
hanteras har inte ändrats jämfört
med föregående år.
27
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Risk
EXPONERING
KOMMENTAR
Valutarisk:
Nettoflöden i utländsk valuta, MSEK
Nynas har betydande flöden i utländska valutor, främst USD, EUR och NOK.
Koncernen köper tex. råolja i USD och
säljer produkter i andra lokala valutor och
är därmed exponerat mot förändringar i
valutakurser. I oljebranschens natur ligger
att förändringar i valutakurser slår igenom
i priset till kund vilket minskar valuta­
risken, dock med viss tids­fördröjning.
Detta gäller i stor utsträckning för
hela Nynas.
Transaktions­e xponering
EUR
GBP
NOK
USD Övriga
890
912
840
962
178
148
62
111
290
291
173
133
PLN
-7 648
-5 819
DKK
363
370
AUD
Nynas transaktionsexponering,
det vill säga koncernens nettoflöde av valutor, uppgick till
2012,till 4 852 MSEK (2 914).
2011
2012
Valutarisk:
Nettotillgångar i utländsk valuta, MSEK
Omräknings­e xponering
2012
2011
GBP
648
417
CHF
195
181
USD
135
135
SGD
37
85
BRL
86
64
64
PLN
51
DKK
23
32
NOK
35
30
EEK
31
28
Övriga
184
149
Totalt
1 425
1 185
Koncernens upplåning per valuta, MSEK
GBP
-25
28
Övriga
-26
2011
2012
-315
-298
-679
-1 379
EUR
-1 365
-927
USD
-1 322
SEK
-1 569
Nynas dotterbolag ska normalt
inte ha någon större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar eftersom målet är att
ett dotterbolags fordringar och
skulder i utländsk valuta ska vara
balanserade.
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska
kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstått, vilket innebär att
koncernens resultat är exponerat för omräkningsrisk.
Nettotillgångarna, det vill
säga vanligtvis dotterbolagens
egna kapital, räknas om till
svenska kronor med bokslutsdagens kurs.
Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 1 425
MSEK (1 185).
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i
lokal valuta via internbanken. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till
följd av detta hanteras med hjälp av olika
derivat, vilket gör att omräkningsrisken
minimeras. Nynas policy är att i väsentliga
delar säkra nettotillgångarna i utländska dotterbolag, exklusive skatteeffekt.
För att säkra nettotillgångarna används
företrädesvis valutaterminer. En eventuell
ineffektivitet redovisas i årets resultat.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Risk
EXPONERING
KOMMENTAR
Valutarisk:
Den mest uppenbara exponeringen finns i vinteruppbyggnaden
av det nordiska bitumenlagret som sker för att möta påföljande
års försäljning som huvudsakligen sker under sommarhalvåret.
Värdet av det specifika lagret, varierar med oljepriset, och
uppgick 2012/2013 till ca 400 MSEK. En valutakursförändring
av SEK/USD på10 öre påverkar följaktligen resultatet med ca
+/- 4 MSEK.
För att reducera uppenbara valuta­
exponeringar används valuta­
terminer. Nynas har valt att ej tillämpa
säkringsredovisning.
Under året har upplåningen i genomsnitt uppgått till
ca 5 129 MSEK (3 931 MSEK). En ränteförändring på en procent
förändrar följaktligen resultatet före skatt med +/- 51 MSEK
(39 MSEK). Per bokslutet uppgick upplåningen till 4 009,8 MSEK
(3 894,4 MSEK). En ränteförändring på en procent förändrar
följaktligen resultatet före skatt med +/- 40 MSEK (39 MSEK).
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå
önskad räntebindningstid används
ränteswapavtal. Nynas genomsnittliga
räntebindningstid på koncernens skuld
portfölj ska ligga mellan 6 till 36 månader.
Som framgår av tabellen uppgick den
genomsnittliga räntebindningstiden
på Nynas upplåning till 13 månader
(18) vid årsskiftet med hänsyn taget till
ingångna derivat. Koncernens genomsnittliga räntesats, inklusive övriga lån
och effekter av ränteswapavtal, var 3,6
procent (3,8).
I redovisningen tillämpas
säkringsredovisning när en effektiv
koppling finns mellan säkrat lån och
ränteswapen. Förändrade marknadsräntor
kan därför även få effekter på övrigt
totalresultat. Obligationslånen
säkras med valutaränteswappar, som
klassificeras som en säkring av verkligt
värde respektive kassaflödessäkring.
Detta innebär att värdeförändringen av
verkligt värde derivatet redovisas i årets
resultat samt att lånet värderas till verkligt
värde och att värdeförändringen på
lånet också redovisas i årets resultat. De
derivat som avser att säkra kassaflöden
har villkor som exakt matchar lånen
varför kassaflödena på derivaten och
lånen inträffar i samma period och
tar då ut varandra. Värdeförändring
på kassaflödessäkring redovisas i
totalresultatet. En eventuell ineffektivitet
redovisas i årets resultat.
Valutakänslighet
För att få en total bild av hur
valutakursförändringar påverkar
koncernens rörelseresultat
bör man ta hänsyn till såväl
transaktionsexponeringen som
dotterbolagens rörelseresultat
i respektive valuta samt gjorda
säkringar.
Koncernens övriga total­
resultat har en valutakurskänslighet som är beroende
av nettotillgångarnas storlek.
Utöver nettotillgångar är det
övriga totalresultatet även
utsatt för valutakursrisk genom
att vissa derivatkontrakt är
föremål för säkringsredovisning,
vilket innebär att förändringar i
marknadsvärdet i dessa kontrakt
förs direkt till övrigt totalresultat
istället för till årets resultat.
Ränterisk
Med ränterisk avses risken att
förändringar i marknadsräntan
påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en
ränteförändring får genomslag i
räntenettot beror på skuldernas
räntebindningstid. Nynas mäter
ränterisken som förändringen
de kommande 12 månaderna
givet 1 procentenhets
ränteförändring.
Räntebindningstider och effektiv ränta, MSEK
2012
Exklusive
Inklusive
effekter
effekter av
av derivat
Räntederivat
RänteEffektiv bindningsEffektiv bindnings- Redovisad
ränta, %
tid, mån ränta, % tid, mån*
skuld
Obligationslån
6,2
20
2,3
1
666
Obligationslån
Syndikerat
kreditlöfte
Övriga lån från
banker
6,2
41
4,0
42
370
3,2
3
3,2
3
2 944
5,6
-
5,6
-
30
-
-
1,9
11
-
4,0
7
3,6
13
4 010
Ränteswapar
Totalt upplåning
2011
Exklusive
Inklusive
effekter
effekter av
av derivat
Räntederivat
RänteEffektiv bindningsEffektiv bindnings- Redovisad
ränta, %
tid, mån ränta, % tid, mån*
skuld
Obligationslån
6,1
31
3,3
1
719
Obligationslån
Syndikerat
kreditlöfte
Övriga lån från
banker
6,2
51
4
53
399
4,1
3
4,1
3
2 673
2,5
-
2,5
-
103
-
-
2,5
16
-
4,6
12
3,8
18
3 894
Ränteswapar
Totalt upplåning
* Avser upplysning om räntebindningstid efter den rekapitalisering
som gjordes den 31 januari 2013.
29
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Risk
EXPONERING
KOMMENTAR
Kreditrisk
Total kreditrisk – Finansiella instrument
När det gäller den finansiella kredit­
risken har Nynas ingått avtal med de för
företaget viktigaste bankerna om bland
annat rätt till kvittning av fordringar och
skulder uppkomna till följd av finansiella
transaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta
innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat
som har uppstått i derivatkontrakt.
Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till
46 MSEK (89).
Från den fortlöpande försäljningen
är Nynas exponerade för kreditrisk i
utestående kundfordringar. Denna risk
minskas med hjälp av en kreditförsäkring.
Kreditförsäkringens villkor förutsätter
väl etablerade rutiner för fastställande av
kreditlimiter, uppföljning och rapportering av sena betalningar. Interna rutiner
finns etablerade för beslut av limiter som
inte beviljats av försäkringsbolaget. Ingen
leverans sker utan att en limit godkänts.
I genomsnitt är ca 90 procent av utestående kundfordringar kreditförsäkrade.
Historiskt har kundförlusterna sammantaget aldrig överstigit 15 MSEK per år.
Det totala bruttovärdet på utestående
kundfordringar per den 31 december
var 1 382,0 MSEK (1 721,6). Dessa var
nedskrivna med totalt –14 MSEK
(–8). Åldersanalyser av kundfordringar
per den 31 december återfinns i not 18.
Koncernens kommersiella och
finansiella transaktioner ger
upphov till kreditrisker gentemot
Nynas motparter. Med kredit­risk
eller motpartsrisk avses risken
för förlust om motparten inte
fullgör sina förpliktelser.
MSEK
Kundfordringar
Likvida medel
Orealiserade vinster på derivat
Totalt
2012
2011
1 382,0
1 721,6
738,9
249,6
45,7
89,4
2 166,6
2 060,6
Kreditrisken som Nynas är
exponerad för kan delas in i två
kategorier:
• Finansiell kreditrisk
• Kreditrisk i kundfordringar
Råvaruprisrisk
Nynas finansiella samt operativa
risker inom råvaror är i huvudsak
koncentrerade till råolje­leverans,
råoljepris, fastprisaffärer och
el. Prisrisken i dessa säkras till
viss del genom tecknande av
finansiella kontrakt. Olje­priset
varierade under året med
ett ingående pris på Brent
110 USD/fat, högsta noteringen
i april på 120 USD/fat, lägsta i
maj på 88 USD/fat för att sedan
sluta på 109 USD/fat vid årsskiftet.
Råvarans prisrisk motsvaras av den resultateffekt som en förändring i råvarupriser orsakar. Koncernen köper råolja till gällande
marknadspris. I oljebranschens natur ligger att förändringar i
världsmarknadspriser på olja slår igenom i priset till kund, vilket
minskar oljeprisrisken, dock med viss fördröjning. Detta gäller i
stor utsträckning även för Nynas.
Kton i lager per månad, 2012
1500
1000
500
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
Lagervärde per månad, 2012, MSEK
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
1
30
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
Omkring 70 procent av koncernens
råvaru-och produktbehov importeras från
det statliga Venezuelanska oljebolaget
Petroleos de Venezuela (PDVSA). PDVSA
är hälftenägare i Nynas sedan 1986 men
affärsrelationen bolagen emellan daterar
sig tillbaka sedan slutet på 1920-talet.
Gällande råoljeavtal omförhandlades
under 2011 och löper på fem år. Samarbetet bedöms som stabilt men arbete
pågår att öka råvaruflexibiliteten. Andra
betydelsefulla leverantörer av råvara
och produkter är Chevron, Valero och
Neste Oil.
Oljelagret uppgick till 611 kton per
bokslutsdagen (719). En 20 USD/ton
prisförändring skulle således påverka
resultatet med ca +/- 80 MSEK. För att
reducera uppenbara prisexponeringar
tex råolja inköpt under vintern med låg
lageromsättningshastighet, används
oljeprisswapar, dessa klassificeras ej
som säkringsredovisning och uppgick till
årsskiftet till 10 Kton med ett marknadsvärde på -43 MSEK.
Nynas ingår även i fastprisaffärer med
kund, dessa säkras med oljeprisswappar
och klassificeras som ej som säkrings­
redovisning, vilket innebär att värdeförändringen på derivaten redovisas i årets
resultat. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till 85 kton och marknadsvärdet på
ingångna derivat uppgick till 291 MSEK.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
BOLAGSSTYRNING
Styrningsstruktur i Nynas AB
REVISOR
Granskar bolagets
årsredovisning, bokföring,
förvaltning och intern
kontroll.
AKTIEÄGARE
genom
BOLAGSTÄMMAN
Bolagets högsta beslutande organ.
Beslutar om faställande av årsredovisning, ansvarsfrihet, vinstdisposition, bolagsordning, styrelse
och revisorer.
STYRELSE
Hanterar och beslutar i
koncernövergripande frågor
samt övervakar VD:s arbete.
VD
Leder bolaget utifrån
interna och externa
styrdokument.
REVISIONSKOMMITTÉ
Bevakar på styrelsens uppdrag
bolagets finansiella redovisning
och rapportering. Granskar det
interna kontrollsystemet.
KOMPENSATIONSKOMMITTÉ
Övervakar ersättningar och
anställningsvillkor för VD samt
högre tjänstemän. Granskar
förslag till större personal- eller
organisationsförändringar.
PROJEKTGRANSKNINGSKOMMITTÉ
Granskar underlag inför
styrelsebeslut om större
strategiska och strukturella
projekt samt bevakar därefter
genomförande och uppnådda
resultat av projekten.
AFFÄRSOMRÅDEN/FUNKTIONER
Viktiga externa regelverk
Viktiga interna regelverk
• Aktiebolagslagen
• Bokföringslagen
• Årsredovisningslagen
• IFRS
• Miljötillstånd
• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning
• Internt ledningssystem
Policies fastslagna av
styrelsen
• Finance policy
• HSSE&Q policy
31
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Aktieägare
Nynas AB, organisationsnummer 556029-2509, med säte i Stockholm,
ägs till 49,999 procent av Neste Oil AB, org. nr 556232-3906 med säte
i Stockholm, Sverige och till 50,001 procent av PDV Europa B.V., org. nr
27133447 med säte i Haag, Holland. Neste Oil AB ingår i en koncern där
Neste Oil Oyj, org. nr FI 18523029, Espoo, Finland, är moderföretag. PDV
Europa B.V. ingår i en koncern där Petróleos de Venezuela S.A., org. nr
73023, Caracas, Venezuela, är moderföretag.
Det totala antalet aktier uppgår till 67 532, varav 33 765 A-aktier
och 33 767 B-aktier. Aktiekapitalet uppgår till 67,5 miljoner SEK och
kvotvärdet uppgår till 1000 kr per aktie. En aktie ger rätt till en röst
på årsstämman och eventuella extra bolagsstämmor. Det finns inte
några begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan
avge vid årsstämma/bolagsstämma. Innan aktie övergår till någon som
icke förut är aktieägare i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas
aktieägare till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse.
Likaså föreskriver aktieägaravtalet att varje aktieägare maximalt utnyttjar
rösträtten av 33 765 aktier
Aktieägares rätt att besluta i Nynas angelägenheter utövas vid bolagsstämman som är bolagets högsta beslutande organ. Ordinarie årsstämma
hålls vanligen under andra kvartalet. I förekommande fall kan extraordinarie bolagsstämma sammankallas.
Stämman beslutar om bolagsordningen och på årsstämman utser
aktieägarna ledamöter i styrelsen. Årsstämman väljer även revisor och
beslutar om deras arvode. Vidare beslutar årsstämman om fastställande
av resultaträkning och balansräkning, om disposition beträffande bolagets
vinst och om ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöter och VD.
Utöver konstituerande styrelsemöte har Styrelsen minst tre ordinarie möten per år. Antalet styrelsemöten uppgick under 2012 till
fem. Arbetet under 2012 har, förutom godkännanden av budget och
större investeringar, i stor utsträckning fokuserats kring struktur och
finansierings­frågor. VD föredrar ärenden i styrelsen och motiverar
förslagen till beslut. Andra tjänstemän i koncernen deltar vid behov
i styrelsens sammanträden som föredragande i särskilda ärenden.
För att mer effektivt uppfylla sitt uppdrag har styrelsen inom sig inrättat
tre utskott: Revisions-, Projektgransknings- och Kompensationskommittén.
• Revisionskommitténs syfte är att företräda styrelsen och övervaka bolagets finansiella rapportering, samt övervaka effektiviteten i bolagets
interna kontroller, internrevision och riskhantering. Kommittén skall hålla
sig informerad om revisionen av års­redovisningen och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet,
samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut
om revisorsval. Revisionskommittén har även till syfte att företräda
styrelsen med att stödja och följa koncernens arbete med den övergripande samordningen av koncernens riskhantering. Resultatet av
revisionskommittén arbete i form av observationer, rekommendationer
och förslag till beslut och åtgärder skall rapporteras fortlöpande till
styrelsen. Antal möten uppgick under 2012 till tre.
Styrelse
Styrelsens sammansättning
• Kompensationskommitténs syfte är att företräda styrelsen i frågor
avseende ersättnings- och anställningsvillkor för VD samt till denne
direktrapporterande befattningshavare baserat på de principer som
beslutats av årsstämman samt fastlagda policyer. Kommittén granskar
också förslag till större personal- eller organisationsförändringar.
Utskottet skall fortlöpande rapportera om sitt arbete till styrelsen.
Antal möten uppgick under 2012 till två.
Styrelsen skall bestå av minst fyra och högst åtta ledamöter, samt två
representanter för de anställda. Varje part har även rätt att utse lika många
suppleanter som styrelsemedlemmar.
Av de ledamöter och suppleanter, som ska väljas berättigas ägare till
aktier av serie A att utse halva antalet och ägare till aktier av serie B likaledes
halva antalet. VD är inte medlem i styrelsen.
• Projektgranskningskommitténs syfte är att granska förslag från företagsledningen gällande större strategiska och strukturella projekt.
Kommittén följer också upp och godkänner genomförandet av specifika
projekt efter beslut av styrelsen. Utskottet rapporterar fortlöpande sitt
arbete till styrelsen. Antalet möten uppgick 2012 till fyra.
Styrelsens arbete och ansvar
Styrelsen ansvarar för att förvalta verksamheten i bolagets och samtliga
aktieägares intresse enligt externa och interna styrinstrument. Ramen
utgörs av en skriftlig arbetsordning som fastställs årligen av styrelsen.
Arbetsordningen reglerar styrelsens arbete, samt ansvarsfördelningen
mellan styrelsen och VD.
Styrelsen övervakar VDs arbete genom löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsens ansvar omfattar att se till att det finns
effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och
att det finns en tillfredsställande intern kontroll, samt att fastställa interna
styrinstrument. Vidare omfattar ansvaret att fastställa mål och strategi,
att besluta om större förvärv och avyttringar av verksamheter eller andra
större investeringar, att besluta om placeringar och lån och att fastställa
bolagets finanspolicy.
32
Revisorer
Extern revisor
På årsstämman 2012 valdes Ernst & Young AB till bolagets externa revisor
fram till och med årsstämman 2015. Huvudansvarig revisor är Jan Birgerson.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisions­berättelsen.
Denna utgör en rekommendation till aktieägarna inför deras beslut på
årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen
för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget,
samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed,
vilket innebär att revisionen planeras och genomförs på basis av kunskap
om Nynas koncernens verksamhet, aktuella utveckling och strategier.
Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt
International Financial Reporting Standards (IFRS).
Revisionen avrapporteras dessutom löpande under året till respektive bolagsledning samt till koncernledningen. Avseende ersättning till
Revisor se Not 7.
VD och koncernledning
VD, tillika koncernchef, leder löpande Nynas verksamhet enligt externa
och interna styrinstrument. Ramen utgörs av den årligen fastställda
arbetsordningen från styrelsen vilken även bekräftar ansvarsfördelnig
mellan styrelse och VD. VD ansvarar inför och rapporterar löpande till
styrelsen om bolagets utveckling.
VD bistås av en koncernledning bestående av chefer för affärsområden
och stabsfunktioner.
Nynas verksamhet är organiserad i fyra affärsområden. Nynas har en
struktur, med starkt fokus på affärsansvar, vilket kombineras med ett stöd
från tydliga koncerngemensamma funktioner och processer.
VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med
övriga i ledningen. Vid utgången av 2012 bestod koncernledningen av
nio personer. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar
då koncernens finansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklings­
projekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning, samt andra strategiska
frågor.
Utöver dessa styrinstrument finns ett internt ledningssystem, vilket
innehåller ett antal policyer och bindande regler som anger riktlinjer och
handledning för koncernens verksamhet och medarbetare.
Bland dessa finns, till exempel, regelverk för efterlevnad av konkurrens­
lagstiftning, policyer som tar avstånd mot bestickning och annan korruption, samt operativa manualer med redovisnings- och rapporteringsregler.
Utöver övergripande policyer definieras och dokumenteras viktiga
arbetsprocesser och instruktioner.
Rapportstruktur
Nynas finansiella rapporteringssystem ger information för såväl extern som
intern resultatrapportering. Rapporteringen följer svensk redovisningslagstiftning och rekommendationerna rörande IFRS, den internationella
rapporteringsstandarden.
De finansiella resultaten följs upp varje månad och det ackumulerade
resultatet jämförs mot budget och föregående års resultat. Uppföljning
görs såväl på koncernnivå som på affärsområdes- och funktionsnivå.
Löpande under året görs även uppdaterade prognoser för helårsutfallet.
Rapporteringen innehåller resultat- och balansräkningar, kassaflödes­
rapport, försäljningsstatistik, nyckeltal och lämpliga KPI:er.
Koncernen publicerar varje år en årsredovisning som följer såväl svensk
lagstiftning, som IFRS-standard.
Risk Management
Risk Management är etablerad som den funktionella organisationen i
moderbolaget där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras.
Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom
att hantera de finansiella risker som företaget exponeras för i den normala
affärsverksamheten. Som stöd för arbetet med att hantera riskexponeringen har VD tillsatt en Hedging Committee. Kommitténs ordförande
utgörs av Nynas CFO och kommittén består av ytterligare fem medlemmar
med kunskap om och förståelse för Nynas affärsmodell.
Externa styrinstrument
Till de externa styrinstrument som utgör ramar för bolagsstyrning inom
Nynas hör den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen samt
andra relevanta lagar. Svensk Kod för bolagsstyrning ”Koden” ska til�lämpas av svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en
reglerad marknad. Nynas ägarstruktur medför därför inte att bolaget
kan följa Koden. God bolagsstyrning är en grundläggande självklarhet
inom Nynas och målsättningen är att ha en adekvat och god bolagsstyrning inom bolaget.
Interna styrinstrument
Till de interna bindande styrinstrumenten hör den av stämman fastställda
bolagsordningen och den av styrelsen fastställda arbetsordningen för
styrelsen i Nynas, instruktion för verkställande direktören i Nynas, instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen i Nynas, instruktion för av
styrelsen i Nynas inrättade kommittéer samt även en finanspolicy.
33
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
PRODUKTOMRÅDEN
Naphthenics
Bitumen
AFFÄRSOMRÅDEN
Bitumen
Continental
FUNKTIONER
Tillverkning
Affärsutveckling
Kommunikation
Finans
Personal
Råvaruförsörjning/
logistik
Kvalitetssäkring
BITUMEN
STÖDFUNKTIONER
Bitumen
Affärsutveckling
Bitumen
Marknad
34
Bitumen
Nordic
Bitumen
UK
Naphthenics
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
styrelse
Eulogio Del Pino, f. 1956
Vice President, Exploration and
Production PDVSA
Invald år 2012, styrelsens ordförande
sedan 2012
Nationalitet: venezolansk
Matti Lievonen, f. 1958
President and CEO, Neste Oil
Invald år 2009,styrelsens vice ordförande sedan 2012
Nationalitet: finsk
John Launiainen, f. 1954
Director Portfolio Development,
Neste Oil
Invald år 2011
Nationalitet: finsk
Alfredo Calderon, f. 1959
General Manager International
Commerce, PDVSA
Invald år 2012
Nationalitet: venezolansk
Ygor Martinez, f. 1962
General Manager, PDV Europe
Invald år 2012
Nationalitet: venezolansk
Antonio Suarez Torres, f. 1955
Independent Oil & Energy
Professional
Invald år 2012
Nationalitet: spansk
Tuomas Hyyryläinen, f. 1977
Senior Vice President Strategy,
Neste Oil
Invald år 2012
Nationalitet: finsk
Revisor
Jan Birgersson, f. 1954.
Auktoriserad revisor, huvudansvarig
Ordinarie revisor i Nynas koncernen sedan
2008
VD i Ernst & Young AB sedan 2008
Uppdrag: Nuvarande och tidigare kund­
uppdrag inkluderar bl.a. Svensk Exportkredit,
ABB, Investor, Siemens, Adecco Group
(Schweiz), Kinnevik, Nynas, Scania, Tetra
Laval och Trygg-Hansa
Pia Ovrin, f. 1966
Representant för de anställda
Utsedd år 2013
Nationalitet: svensk
Roland Bergvik, f. 1967
Representant för de anställda
Utsedd år 2010
Nationalitet: svensk
35
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
koncernledning
Staffan Lennström, f. 1950
VD och Koncernchef
Utbildning: Civilingenjör, Teknisk Fysik,
Civilekonom.
Tidigare erfarenhet: Vice VD Borealis.
VD North Sea Petrochemicals.
Marknadsdirektör Statoil Petrokemi.
Produktionschef Esso Petrochemicals.
Anställd sedan: 2005
I nuvarande befattning: 2005
Nationalitet: svensk
Rolf Allgulander, f. 1962
Vice VD, Tillverkning
Utbildning: Civilingenjör, Kemi, MBA
Tidigare erfarenhet:Platschef
Borealis Kallo.
Fabrikschef Borealis Portugal.
Produktions­chef Borealis Stenungsund.
Anställd sedan: 2007
I nuvarande befattning: 2007
Nationalitet: svensk
Ewa Beskow, f. 1957
Direktör HR
Utbildning:Bergsingenjör
Tidigare erfarenhet: Direktör HR, SVP
World wide. Direktör HR VSM Group.
Vice VD HR, Volvo Car Corporation,
Engine Division.
Direktör HR Uddeholm Tooling.
Anställd sedan: 2006
I nuvarande befattning: 2006
Nationalitet: svensk
Martin Carlson, f. 1950
Direktör Affärsutveckling
Utbildning: Civilingenjör Kemi
Tidigare erfarenhet: Direktör Bitumen
Logistik och teknologi, Nynas AB.
Direktör Teknologi, Nynas AB. Direktör
Raffinaderi och teknologi, Nynas AB.
Anställd sedan:1975
I nuvarande befattning: 2007
Nationalitet: svensk
Russell Childs, f. 1954
Vice VD, Affärsområdeschef Bitumen
Utbildning: Universitetsstudier Ekonomi
Tidigare erfarenhet: Vice VD,
Affärs­områdeschef Bitumen
Continental & UK. VD Nynas UK AB. Vice
VD, Råvaru­försörjning och planering
Ekonomidirektör, Nynas UK AB.
Ekonomi­direktör, Tarmac Oil Products
Anställd sedan: 1992
I nuvarande befattning: 2008
Nationalitet: brittisk
Dan Daggenfelt, f. 1956
CFO
Utbildning: Civilingenjör Industriell
ekonomi
Tidigare erfarenhet: Vice VD,
Affärsområdeschef Bitumen Nordic,
Nynas AB. Olika befattningar i Nynas
koncernen inom Logistik, Ekonomi och
Försäljning.
Anställd sedan: 1983
I nuvarande befattning: 2008
Nationalitet: svensk
Per Dahlstedt, f. 1959
Vice VD, Affärsområdeschef
Naphthenics
Utbildning: Civilingenjör Industriell
ekonomi
Tidigare erfarenhet: Direktör Logistik,
Naphthenics, Nynas AB. Direktör
Affärs­utveckling Naphthenics,
Nynas AB
Försäljningsdirektör Naphthenics,
försäljning utanför Europa.
Anställd sedan: 1985
I nuvarande befattning: 2006
Nationalitet: svensk
Simon Day, f. 1967
Direktör Logistik
Utbildning: Civilingenjör Kemi, MBA
Tidigare erfarenhet: VD Nynas US Inc
Marknadschef Electrical Industry
Naphthenics
Chef Affärsutveckling och planering,
Naphthenics. Chef Planering, Eastham,
Nynas Bitumen UK. Raffinaderi­
tekniker, Stanlow Refinery, Shell UK
Anställd sedan: 1996
I nuvarande befattning: 2006
Nationalitet: brittisk
Hans Östlin, f. 1961
Direktör Kommunikation
Utbildning: Berghs School of Communication. IHM Business School.
Tidigare erfarenhet: Olika positioner
inom marknad och kommunikation på
ITT Flygt och Nynas. Seniorkonsult på
Rita Platzer PR.
Anställd sedan: 2006
I nuvarande befattning: 2006
Nationalitet: svensk
36
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
FLERÅRSÖVERSIKT
2012
2011
2010
2009
2008
24 471
-23 886
-338
-10
237
23 223
-22 354
-309
26
586
20 579
-19 602
-306
10
681
20 150
-19 159
-271
91
811
23 307
-22 354
-271
-21
661
-289
-52
-132
454
-71
610
-158
653
-185
477
18
-34
-141
313
-189
421
-178
474
-122
355
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
Anläggningstillgångar
Varulager
Kortfristiga fordringar
Likvida medel samt kortfristig investering
TILLGÅNGAR
3 833
3 426
2 042
739
10 040
3 899
4 060
2 507
250
10 716
3 297
3 622
1 751
243
8 913
3 167
3 330
1 858
269
8 625
2 820
3 173
2 761
323
9 077
Eget kapital
Långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga icke räntebärande skulder
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristiga icke räntebärande skulder
EGET KAPITAL OCH SKULDER
3 652
63
647
4 010
1 669
10 040
3 724
3 840
735
102
2 315
10 716
3 438
2 335
801
256
2 084
8 913
3 042
2 232
767
106
2 479
8 625
2 907
2 310
613
1 412
1 835
9 077
RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Förändring av rörelsekapital
KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN
322
376
698
535
-989
-454
708
-490
218
954
1 454
2 408
627
-1 575
-948
Kassaflöde från investeringsverksamheten
KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGSVERKS.
-344
353
-889
-1 343
-540
-322
-724
1 684
-488
-1 436
Upptagna lån, amortering av låneskulder etc
Utdelning
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
136
0
489
739
1 368
0
25
250
278
0
-44
225
-1 375
-363
-54
269
1 886
-371
79
323
24 471
89
23 223
90
20 579
89
20 150
91
23 307
89
3
-6
36
0,8
477
1,1
0,9
8
9
35
3,6
907
2,8
1,0
11
14
39
6,1
522
2,4
0,7
12
14
35
6,1
727
2,1
0,7
12
12
32
2,8
493
2,0
1,2
(miljoner kronor)
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning
Rörelsekostnader
Avskrivning
Andelar i joint venture resultat
RÖRELSERESULTAT
Finansnetto
RESULTAT FÖRE SKATT
Skatt
ÅRETS RESULTAT
NYCKELTAL
NETTOOMSÄTTNING
utanför Sverige, %
RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL, %
SOLIDITET, %
RÄNTETÄCKNINGSGRAD, ggr
INVESTERINGAR
BALANSLIKVIDITET
SKULDSÄTTNINGSGRAD, ggr
37
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
KONCERNENS RESULTATRÄKNING OCH
RAPPORT ÖVER ÅRETS TOTALRESULTAT
KONCERNEN
Not
(miljoner kronor)
2012
2011
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning
2
24 470,8
23 222,7
Kostnad för sålda varor
3
-21 674,8
-20 109,5
2 796,1
3 113,3
BRUTTORESULTAT
Andra intäkter och värdeförändringar
3
7,7
14,5
Försäljningskostnader
3
-2 476,9
-2 385,4
Administrationskostnader
3
-253,7
-261,5
15
-9,5
26,1
Övriga rörelseintäkter
Andelar i joint venture resultat
4
713,2
503,1
Övriga rörelsekostnader
4
-540,2
-424,3
2,3,4,5,6,7,8
236,6
585,8
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter
9
99,6
44,0
Finansiella kostnader
9
-388,1
-176,5
-288,5
-132,5
-51,9
453,3
FINANSNETTO
RESULTAT FÖRE SKATT
Skatt
10
ÅRETS RESULTAT
17,6
-140,8
-34,3
312,5
-34,3
312,5
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Årets resultat
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser
Valutasäkringar
Inkomstskatt relaterad till valutasäkringar
Kassaflödessäkringar
Inkomstskatt relaterad till kassaflödessäkringar
-46,4
-7,6
27,3
-1,5
-7,2
0,4
-10,0
-11,5
-1,0
-6,3
Årets "Övrigt totalresultat" netto efter skatt
-37,4
-26,5
TOTAL RESULTAT
-71,7
286,0
Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare
-71,7
286,0
RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie beräkningen baserar sig på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Det genomsnittliga antalet aktier 2012 och 2011 var 67 532.
2012
Resultat per Aktie
2011
Årets Resultat
Antal Aktier
Per Aktie
Årets Resultat
Antal Aktier
Per Aktie
-34,3
67 532
-508
312,5
67 532
4 628
I och med att Nynas inte har, eller under året har haft, några utestående konvertibel- och teckningsoptionsprogram uppstår ingen utspädningseffekt vid
beräkning av resultat per aktie.
38
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
KONCERNEN
(miljoner kronor)
Not
2012-12-31
2011-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill
12
8,1
8,1
Leveransavtal/kundlistor
12
3,7
9,3
Dataprogram
12
81,1
106,2
92,9
123,7
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader och mark
13
276,0
257,0
Maskiner och andra tekniska anläggningar
13
2 215,2
2 093,8
Inventarier
13
124,5
132,5
Pågående nyanläggningar
13
908,6
865,4
3 524,3
3 348,7
224,3
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i intresseföretag
15
76,4
26 , 27
-
61,3
Andra långfristiga fordringar
16
19,1
36,4
Uppskjutna skattefordringar
10
Derivatinstrument
120,4
104,6
215,9
426,6
3 833,1
3 898,9
17
3 426,1
4 059,7
18, 26
1 382,0
1 721,6
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Kundfordringar
Fordringar hos joint ventures
Derivatinstrument
29
0,5
-
26 , 27
45,7
28,1
96,5
159,4
Skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
26
282,8
332,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
19, 26
234,5
265,5
Likvida medel
20, 26
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
738,9
249,6
6 207,0
6 816,6
10 040,1
10 715,5
39
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
KONCERNEN
(miljoner kronor)
Not
2012-12-31
2011-12-31
67,5
67,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL KONCERNEN
Aktiekapital
Reserver
-90,2
-52,8
3 674,8
3 709,1
3 652,1
3 723,7
24, 26
-
3 792,0
22
62,5
47,9
62,5
3 839,9
20,7
19,1
Balanserat resultat inklusive årets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
21
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
Avsättningar för pensioner
Summa Långfristiga räntebärande skulder
Icke räntebärande skulder
Övriga långfristiga skulder
Derivatinstrument
Uppskjuten skatteskuld
26 , 27
58,0
20,4
10
301,2
450,9
Avsättningar för pensioner
22
8,5
3,4
Övriga avsättningar
23
250,1
241,1
Summa Långfristiga icke räntebärande skulder
638,5
734,9
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER
701,1
4 574,8
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
24, 26
Summa kortfristiga räntebärande skulder
4 009,8
102,4
4 009,8
102,4
Icke räntebärande skulder
Leverantörsskulder
26
377,0
666,2
Skulder till joint ventures
29
167,0
119,5
39,6
38,5
Derivatinstrument
26, 27
Skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
123,3
85,5
26
147,4
105,0
25, 26
814,6
1 275,8
8,3
24,0
Summa kortfristiga icke räntebärande skulder
1 677,2
2 314,6
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
5 687,0
2 416,9
10 040,1
10 715,5
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28
40
23
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
KONCERNEN
Aktiekapital
Kassaflödes
säkringar
Valuta
säkringar
Omräkningsreserv
Balanserade
vinstmedel
Totalt
Eget kapital
67,5
-10,1
7,2
-23,4
3 396,6
3 437,8
Årets resultat
-
-
-
-
312,5
312,5
Övrigt totalresultat
-
Eget kapital per 2011-01-01
-17,8
-1,1
-7,6
-
-26,5
-17,8
-1,1
-7,6
312,5
286,0
67,5
-27,9
6,1
-31,0
3 709,1
3 723,7
Årets resultat
-
-
-
-
-34,3
-34,3
Övrigt totalresultat
-
-11,1
20,1
-46,4
-
-37,4
Total resultat
-
-11,1
20,1
-46,4
-34,3
-71,7
Lämnad utdelning
-
-
-
-
-
-
67,5
-39,0
26,2
-77,4
3 674,8
3 652,1
Total resultat
Utgående Eget kapital per 2011-12-31
Utgående Eget kapital per 2012-12-31
41
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
KONCERNEN
Not
2012
2011
-51,9
453,3
30
429,2
263,5
Betalda skatter
-55,7
-182,1
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL
321,7
534,7
(miljoner kronor)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster
Återläggning av icke kassapåverkande poster
RÖRELSEKAPITAL
Rörelsefordringar (ökning -)
439,1
-746,7
Varulager (ökning -)
573,1
-443,2
Rörelseskulder (ökning +)
-636,2
200,8
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
376,0
-989,1
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
697,6
-454,4
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella tillgångar
-7,7
-39,3
-469,3
-867,6
-0,1
-0,5
132,6
18,8
-344,4
-888,7
156,7
1 361,5
Amortering av låneskulder
-
-
Utbetald utdelning
-
-
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
156,7
1 361,5
ÅRETS KASSAFLÖDE
510,0
18,5
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN
249,6
225,1
-20,7
6,0
738,8
249,6
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån
Kursdifferens likvida medel
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG
20
KOMMENTAR KASSAFLÖDE
Erhållen ränta under året uppgår till 99,6 MSEK (44,0) och betalda räntor uppgår till 291,1 MSEK (168,0) i koncernen.
42
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RESULTATRÄKNING
Moderbolaget
(miljoner kronor)
Note
2012
2011
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning
32
17 548,7
17 132,9
Kostnad för sålda varor
33
-16 330,0
-15 856,0
1 218,7
1 277,0
BRUTTORESULTAT
Andra intäkter och värdeförändringar
33
7,7
14,5
Försäljningskostnader
33
-1 275,9
-1 230,6
Administrationskostnader
33
-149,7
-169,4
Övriga rörelseintäkter
34
604,6
436,2
Övriga rörelsekostnader
34
-426,8
-353,2
32,33,34,35,36,37,38
-21,4
-25,6
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter
39
364,7
194,9
Finansiella kostnader
39
-458,0
-174,0
-93,2
20,9
-114,6
-4,7
FINANSNETTO
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
Bokslutsdispositioner
40
RESULTAT FÖRE SKATT
Skatt
ÅRETS RESULTAT
41
267,7
83,1
153,1
78,4
-11,4
9,5
141,7
87,9
141,7
87,9
-10,0
-11,5
-1,0
-6,4
-11,1
-17,8
130,6
70,1
RAPPORT ÖVER ÅRETS TOTALRESULTAT
Årets resultat
Övrigt totalresultat:
Kassaflödessäkringar
Inkomstskatt relaterad till kassaflödessäkringar
Årets "Övrigt totalresultat" netto efter skatt
TOTAL RESULTAT
43
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
BALANSRÄKNING
Moderbolaget
(miljoner kronor)
Note
2012-12-31
2011-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Dataprogram
42
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
80,7
105,7
80,7
105,7
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader och mark
43
207,4
182,2
Maskiner och andra tekniska anläggningar
43
2 094,1
1 959,7
Inventarier
43
89,9
91,2
Pågående nyanläggningar
43
895,5
856,0
3 287,0
3 089,1
920,1
920,0
61,3
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i koncernföretag
Derivatinstrument
44
27, 55
-
Andra långfristiga fordringar
45
0,0
0,0
Uppskjutna skattefordringar
41
40,5
45,5
960,7
1 026,8
4 328,3
4 221,6
2 438,6
2 538,6
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
VARULAGER
46
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kundfordringar
47, 55
523,5
586,5
55
964,7
1 523,8
27, 55
45,7
28,1
56,1
106,9
55
87,2
178,9
48, 55
162,0
122,7
1 839,2
2 547,0
631,8
510,4
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
4 909,6
5 596,0
SUMMA TILLGÅNGAR
9 237,9
9 817,6
Fordringar hos koncernföretag
Derivatinstrument
Skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
LIKVIDA MEDEL
44
49, 55
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Moderbolaget
(miljoner kronor)
Not
2012-12-31
2011-12-31
67,6
96,0
163,7
67,5
96,0
163,6
1 258,5
141,7
1 400,2
1 181,6
87,9
1 269,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Aktiekapital
Reservfond
SUMMA BUNDET KAPITAL
Balanserat resultat
Årets resultat
SUMMA FRITT EGET KAPITAL
SUMMA EGET KAPITAL
50
1 563,8
1 433,1
OBESKATTADE RESERVER
40
1 304,1
1 571,8
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Avsättningar för pensioner
53, 55
0,2
135,8
136,0
3 791,5
0,2
129,1
3 920,8
20,4
58,0
3,7
242,1
324,3
18,8
20,4
0,7
228,7
268,7
460,3
4 189,5
53, 55
3 986,2
866,7
4 852,9
79,8
732,1
811,9
55
29
55
27, 55
200,4
103,0
39,6
12,6
27,8
665,2
8,3
1 056,8
396,7
3,3
214,3
38,5
15,1
13,1
1 106,5
24,0
1 811,4
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
5 909,7
2 623,2
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
9 237,9
9 817,6
75,0
59,7
75,0
157,9
Icke räntebärande skulder
Övriga långfristiga skulder
Derivatinstrument
Avsättningar för uppskjutna skatter
Övriga avsättningar
Summa Långfristiga icke räntebärande skulder
51
27, 55
41
52
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Summa kortfristiga räntebärande skulder
Icke räntebärande skulder
Leverantörsskulder
Skulder till joint ventures
Skulder till koncernföretag
Derivatinstrument
Skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga avsättningar
Summa kortfristiga icke räntebärande skulder
POSTER INOM LINJEN
Ställda säkerheter
Eventualförpliktelser
55
54, 55
52
56
56
45
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
MODERBOLAGET
Moderbolaget
Aktiekapital
Kassaflödes
säkringar
Balanserade
vinstmedel
Totalt
Eget kapital
67,5
29,1
1 266,5
1 363,1
Årets resultat
-
-
87,9
87,9
Övrigt totalresultat
-
Eget kapital per 2011-01-01
-17,8
-
-17,8
-17,8
87,9
70,1
67,5
11,3
1 354,4
1 433,3
Årets resultat
-
-
141,7
141,7
Övrigt totalresultat
-
-11,1
-
-11,1
-
-11,1
141,7
130,6
67,5
0,2
1 496,1
1 563,8
Total resultat
Lämnade koncernbidrag
Utgående Eget kapital per 2011-12-31
Total resultat
Utgående Eget kapital per 2012-12-31
0,0
Aktiekapitalet per 2012-12-31 utgjordes av 67 532 aktier, varav 33 765 st A-aktier och 33 767 st B-aktier, oförändrat mot föregående år.
Styrelsen föreslår en utdelning för år 2012 på 0 kr per aktie (0).
46
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
KASSAFLÖDESANALYS
Moderbolaget
2012
2011
-114,6
-4,7
285,2
220,0
48,4
-50,9
219,0
164,3
Rörelsefordringar (minskning +)
710,9
-641,7
Varulager (ökning -)
100,0
1,6
Rörelseskulder (ökning +)
-755,7
148,6
55,3
-491,6
274,3
-327,3
(miljoner kronor)
Not
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster
Återläggning av icke kassapåverkande poster
58
Betalda skatter
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL
RÖRELSEKAPITAL
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella tillgångar
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN
-7,7
-39,3
-446,5
-844,0
-
-0,1
-
1,3
-454,1
-882,0
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna lån
312,4
1 253,3
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
312,4
1 253,3
ÅRETS KASSAFLÖDE
132,6
44,0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN
510,4
454,0
Kursdifferens likvida medel
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG
49
-11,2
12,4
631,8
510,4
KOMMENTAR KASSAFLÖDE
Moderbolaget har erhållit 261,1 MSEK i utdelning och 103,6 MSEK (60,0) i ränteintäkter samt betalat 330,1 MSEK (164,8) i räntekostnader.
47
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
REDOVISNINGSPRINCIPER
VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER
Allmän information
Nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms ha effekt
på koncernens finansiella rapporter men som ännu inte trätt i kraft
Nynaskoncernen omfattar moderbolaget Nynas AB (publ), dess dotterföretag
samt ägd andel i joint venture. Moderbolaget är svenskregistrerat och har sitt säte i
Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Lindetorpsvägen 7, 121 63 Johanneshov.
Nynas AB ägs till 49,999 procent av Neste Oil AB, org nr 556232-3906 med säte
i Skärholmen, Sverige och till 50,001 procent av PDV Europa B.V. org nr 27133447
med säte i Haag, Nederländerna. Neste Oil AB ingår i en koncern där Neste OilOyj,
reg nr FI 18523029 med säte i Espoo, Finland är det yttersta moderföretaget. PDV
Europa B.V. ingår i en koncern där Petróleos de Venezuela S.A reg nr 73023 med
säte i Caracas, Venezuela, är det yttersta moderföretaget.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen den 29 april 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman
den 29 april 2013.
Inga nyutkomna standarder eller tolkningar har tillämpats i förtid.
IFRS 7 Finansiellainstrument: Upplysningar– ändring. Ändringen introducerar nya
upplysningskrav avseende kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder.
Ändringarna träder i kraft 1 januari 2013 och ska även tillämpas på delårsrapporter
IFRS 9 Finansiella instrument: Klassificering och värdering av finansiella skulder.
IFRS 9 Avser att ersätta IAS 39 och till dags datum har delprojekt om redovisning
och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder publicerats.
Standarden är ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas för
närvarande IFRS 9 kommer tidigast att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas
den 1 januari 2015 eller senare. I avvaktan på att alla delar av standarden antas
har koncernen inte utvärderat effekterna av en implementering.
IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 27 Separata finansiella rapporter. IFRS 10
ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. EU har
godkänt den med ikraftträdande 1 januari 2014. IFRS 10 ersätter avsnittet i IAS
27 som behandlar upprättandet av koncernredovisning. IFRS 10 innehåller även
regler från SIC 12 Special Purpose Entities. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett
företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger
och således huruvida ett företag skall konsolideras. IFRS 10 innehåller vidare ett
antal förtydliganden med avseende på tillämpningen av den nya definitionen av
kontroll. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8, med vissa modifikationer. Koncernen kommer att tillämpa standarden från 1 januari 2013, men
den förväntas inte påverka koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
IFRS 11 Gemensamma arrangemang. IAS 28 Intressebolag och Joint ventures. IFRS
11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. EU har
godkänt den med ikraftträdande 1 januari 2014. IFRS 11 behandlar redovisningen
av gemensamma arrangemang, som definieras som ett kontraktuellt arrangemang
där två eller fler parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Gemensamma
arrangemang identifierar två typer av joint arrangements; joint operation, där delägarna har rättigheter och åtaganden till tillgångar och skulder, samt joint venture,
där delägarna har rättigheter till nettotillgångarna. Vid joint operation ska delägarna
redovisa sina respektive tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Vid joint venture
ska kapitalandelsmetoden tillämpas. Standarden ska tillämpas med en modifierad
retroaktiv approach. Koncernen kommer att tillämpa standarden från 1 januari 2013
men den förväntas inte påverka koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter.
IFRS 12 Upplysningar om innehav i andra företag. IFRS 12 ska tillämpas för
räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. EU har godkänt den
med ikraftträdande 1 januari 2014. Företag som äger andelar i dotterföretag,
intresseföretag och gemensamma arrangemang och strukturerade enheter skall
upplysa om dessa andelar i enlighet med IFRS 12. Syftet med dessa upplysningar
är att ge användarna av de finansiella rapporterna en möjlighet att förstå de
eventuella effekter av innehaven på de finansiella rapporterna samt de eventuella
risker som föreligger med de aktuella innehaven. Upplysningarna avser även att
öka förståelsen för vilken påverkan det skulle ha på de finansiella rapporterna om
företagsledningen skulle ändra uppfattning avseende konsolidering av den berörda
enheten.Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Koncernen
kommer att tillämpa standarden från 1 januari 2013.
IFRS 13 Verkligt värde värdering. IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar
den 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 innehåller enhetliga regler för beräkning av
verkliga värden där andra standarder kräver redovisning till eller upplysningar om
tillgångars och skulders verkliga värden. Syftet med standarden är att säkerställa
att värderingar till verkligt värde blir mer konsekventa och mindre komplexa genom
att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS
avseende verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden
ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8. Koncernen kommer att tillämpa
standarden från 1 januari 2013.
IAS 1 Presentation av övrigt totalresultat – ändring. IAS 1 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2012 eller senare. Förändringen innebär att de grupper av
Grunder för upprättande
De finansiella rapporterna har upprättats i enlighet med International Financial­
Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsuttalanden från International Financial­
Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare
tillämpas rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen utom i de
fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor vilket utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. De finansiella rapporterna presenteras
i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom
vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella
tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument,
finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som
påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen
av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från
dessa uppskattningar och bedömningar.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en
betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som
kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs
närmare i not 1, Viktiga uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar
denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Nedan angivna principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år,
om inte annat anges.
Nya eller ändrade standarder och tolkningar som trätt i kraft under
kalenderår 2012
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – ändring. Ändringen består i att
ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar ska lämnas vid borttagande
av finansiella instrument ur balansräkningen.
IAS 12 Inkomstskatter – ändring. Beräkning av uppskjuten skatt för förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde ska baseras på skatteeffekter vid försäljning.
Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på
de finansiella rapporterna för koncernen.
Redovisningsprinciper och beräkningsmetoder är därmed oförändrade från de
som tillämpats i de finansiella rapporterna för 2012 förutom vad som anges nedan.
48
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
transaktioner som redovisas i Övrigt totalresultat förändras. Poster som skall återföras
resultatet skall redovisas separat. Förslaget ändrar endast på uppställningen, inte på
innehållet i Övrigt totalresultat. Standarden ska tillämpas retroaktivt i enlighet med
IAS 8. Koncernen kommer att tillämpa ändringen från 1 januari 2013.
IAS 19 Ersättning till anställda – ändring. IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår
som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Förslaget innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Bland annat
försvinner möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del
av ”korridoren”. Dessa skall istället löpande redovisas i Övrigt totalresultat. Vidare
ska räntesatsen som tillämpas när pensionsskulden beräknas även användas när
pensionstillgångars avkastning beräknas. Samtliga omvärderingar ska redovisas
i Övrigt totalresultat (ingen omklassificering), det vill säga aktuariella vinster och
förluster och skillnad mellan verklig och beräknad avkastning på pensionstillgångar.
Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga
antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden. Standarden ska tillämpas
retroaktivt i enlighet med IAS 8. Koncernen kommer att tillämpa ändringen från 1
januari 2013. Ändringen kommer att innebära en förändring för Nynaskoncernen
då man tidigare har tillämpat ”korridormetoden”. Nynas har utrett effekten som
detta kommer att ha på de finansiella rapporterna. Effekten resulterar i en ökning
av pensionsskulden till cirka 94 miljoner kronor och effekten efter skatt redovisas
mot Eget kapital. Justeringar av 2012 som jämförelse år görs i årsredovisningen
för 2013. Vid årsbokslutet 2012-12-31 uppgår oredovisade aktuariella förluster på
pensionsåtaganden till 110 miljoner kronor.
IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter; Redovisning
och upplysningar i juridisk person av dotterbolag, “joint arrangements”, intressebolag och “unconsolidated structured entities”. Datum för ikraftträdande, se
ovan under IFRS 10.
IAS 28 Innehav i intresseföretag: Investeringar i intresseföretag och Joint ventures
beskriver tillämpningen av kapitalandelsmetoden både vad avser redovisning av
intressebolag och joint ventures. Datum för ikraftträdande, se ovan under IFRS 10.
IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering – ändring. Ändringen infogar ett
förtydligande i avsnittet ”Vägledning vid tillämpning” avseende kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Ändringarna träder i kraft 1 januari 2014.
Årliga förbättringar av IFRSs 2009-2011. Smärre ändringar och förtydliganden
av fem standarder, bland annat IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, där
förtydliganden görs av vilken tilläggsinformation som krävs om mer än en jämförelseperiod redovisas i räkningarna eller om en justerad ingående balansräkning
för jämförelseperioden redovisas. Ändringarna träder i kraft 1 januari 2013. EU
har ännu inte godkänt ändringarna.
Nynas arbetar för närvarande med att utvärdera de potentiella effekterna av
ovanstående beslutade, men icke implementerade, nya och förändrade standards.
VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Konsolideringsprinciper
Koncernredovisningen omfattar moderföretaget med samtliga dotterföretag.
Med dotterföretag menas företag vari moderföretaget direkt eller indirekt innehar
mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller där moderföretaget på annat sätt
har ett bestämmande inflytande.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att ett förvärv av
dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt
förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till
verkliga värden på förvärvsdagen. Transaktionskostnader som uppstår i samband
med förvärv kostnadsförs när de uppstår.
Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade
företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder, liksom
eventuella uppkomna immateriella tillgångar såsom leveransavtal, kundlistor,
goodwill med mera. Dessa exkluderas ur koncernredovisningen från och med
den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall anpassats
för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
joint venture
Ägd andel i joint venture, i vilka koncernen har ett gemensamt bestämmande
inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna
i joint venture motsvaras av koncernens andel i joint ventures egna kapital samt
eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens
resultaträkning redovisas som Resultatandel i joint venture koncernens andel i joint
ventures resultat efter finansiella poster justerat för eventuella avskrivningar på
eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Utdelningar från
joint venture ingår inte i koncernens resultat. Koncernens andel i joint ventures
skatter ingår i koncernens skattekostnader.
Utländska filialer
Den funktionella valutan bestäms som den lokala valutan i det land som respektive filial är verksam i. Omräkning till SEK sker i enlighet med IAS 21. Poster
i balansräkningarna omräknas med användning av balansdagskurs och poster
i resultaträkningarna omräknas till genomsnittskursen för den period i vilken
posten uppstått.
Utländsk valuta
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen
är redovisade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive
företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen
används svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta.
Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan enligt de
valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i
utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Valutakursvinster och förluster
vid omräkning av dessa transaktioner redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan
differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster.
Koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för koncernföretag med en annan funktionell
valuta än svenska kronor räknas om enligt nedan:
Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över och
undervärden, omräknas till den valutakurs som råder på balansdagen
Intäkter och kostnader omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs
Alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i övrigt
totalresultat.
Moderbolaget har tagit positioner i främmande valutor för att säkra huvuddelen av nettoinvesteringarna i utländska dotterbolag mot valutakursförändringar.
Kursdifferenser på sådana positioner har i koncernen förts direkt till övrigt totalresultat med beaktande av skatteeffekt, till den del de motsvaras av under året
ditförd omräkningsdifferens.
Segmentsredovisning
Eftersom Nynas AB:s aktier eller skuldebrev inte är föremål för allmän handel och
det därmed inte finns något krav på att lämna information om segment har Nynas
AB valt att inte tillämpa IFRS 8 Rörelsesegment.
49
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Redovisningsprinciper – resultaträkning
INTÄKTSREDOVISNING
De redovisade intäkterna är det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer
att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet med
avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och eliminering av koncerninterna
transaktioner. Per kategori redovisas enligt följande:
Försäljning av varor
Intäkter från försäljning av varor redovisas vid leverans till kund i enlighet med
försäljningsvillkoren och därmed i den period som alla väsentliga risker samt
fördelar hänförliga till produkten övergått till köparen enligt avtal.
Ränteintäkter
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av efffektivräntemetoden.
Utdelning
Utdelningen redovisas som en intäkt när rätten att erhålla utdelningen bedöms
som säker.
SKATTER
Inkomstskatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I resultaträkningen
redovisas aktuell och uppskjuten skatt för svenska och utländska koncernföretag.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion
redovisas direkt mot årets övriga totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i årets övriga totalresultat. Företagen i koncernen är skattskyldiga enligt
gällande lagstiftning i respektive land.
Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt
denna redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader, det vill säga skillnaden mellan bokförda respektive skattemässiga
värden för tillgångar och skulder samt för underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag
redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre
skatteutbetalningar i framtiden. Bedömningen av denna sannolikhet görs med
utgångspunkt i Nynas affärsplaner. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar
beräknas utifrån beslutade eller aviserade skattesatser vid balansdagen. Effekter
av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen
lagstadgats.
Redovisningsprinciper –balansräkningen
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt
enbart av belopp som förväntas förbrukas, återvinnas eller betalas efter mer än
tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga
skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller
betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om
det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget
till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar
väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust
som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden
mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäljningskostnader.
50
AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Avskrivning för materiella anläggningstillgångar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivning sker linjärt över
tillgångens nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket
innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Byggnader
Markanläggningar
2–5 %
3,75–5 %
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier
- Processanläggningar
- Cisterner
- Övriga maskiner, andra tekniska anläggningar samt inventarier
5–10 %
2,5–10 %
5–20 %
Inventarier
- Kontorsinventarier och datorer
10–33 %
- Övriga inventarier
10–20 %
Leasingavtal
Nynaskoncernen tillämpar IAS 17, vid klassificering av leasingavtal som finansiell
eller operationell leasing. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna
med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt
över leasingperioden.
Inga väsentliga finansiella leasingavtal förekommer inom koncernen.
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Goodwill uppstår då anskaffningsvärdet i ett rörelseförvärv överstiger det verkliga värdet på förvärvade identifierbara tillgångar och skulder enligt upprättad
förvärvsanalys. Redovisad goodwill har uppstått vid rörelseförvärv, vilket medfört
ökad lönsamhet vid integration i Nynaskoncernen. Goodwill har en obestämbar
nyttjandeperiod och en nedskrivningsprövning utförs minst årligen.
Vid nedskrivningsprövning fördelas goodwill ut på de kassagenererande enheter
som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
Leveransavtal/Kundlistor
Avtalsenliga leveransavtal/kundrelationer som förvärvats genom ett rörelseförvärv
redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. De avtalsenliga leveransavtal/kundrelationerna har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde
minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över leveransavtal/kundrelationernas förväntade varaktighet.
Dataprogram
Aktivering har skett av ett antal produktions- och informationssystem. Direkta
externa och interna utgifter för utveckling av programvara för eget bruk aktiveras.
Utgifter för förstudie, utbildning och löpande underhåll kostnadsförs löpande.
Bedömning av tillgångarnas värde görs minst en gång per år. I de fall en tillgångs
redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgångarna
ner till sitt återvinningsvärde.
Nyttjandeperioden för egenutvecklade informationssystem är mellan fem och
tio år. De programvaror som avser produktionsplanering och logistikoptimering
har en bedömd livslängd på tio år.
Avskrivningsprinciper för immateriella anläggningstillgångar
Avskrivning för immateriella anläggningstillgångar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivning sker linjärt över
tillgångens nyttjandeperiod.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Goodwill
Leveransavtal/kundlistor
Varumärken
Dataprogram
10–14 %
20 %
10–33 %
Nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar
De redovisade värdena för koncernens goodwill och avskrivningsbara tillgångar
prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer
som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Koncernens tillgångar
som skrivs av kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon
indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, görs en
nedskrivningsprövning för tillgången.
Nedskrivning görs om tillgångens återvinningsvärde, som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet, understiger det redovisade värdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta
och risk förknippad med den specifika tillgången.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om nedskrivningsbehov inte längre föreligger och att
det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkning av
återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade
värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha
haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar
som då skulle ha gjorts.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar samt derivat. Bland
skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning av finansiell tillgång och finansiell skuld
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir
part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och
avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet
realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller
för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen
när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller
för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen
samt när det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som
utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader, förutom för
derivatinstrument för vilka transaktionskostnader omedelbart kostnadsförs. Ett
finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån
med vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella
instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas
för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i
denna kategori. Nynas har enbart innehav i första underkategorin och dessa utgörs
av derivat med positivt värde som inte används i säkringsredovisning enligt IFRS.
Derivat i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i årets resultat.
Här återfinns de derivat som ingår i ekonomisk säkring, men där alltså inte kraven
för säkringsredovisning enligt IFRS är uppfyllda och utgörs av valutaterminer,
oljeterminer och ränteswapar.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat,
som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en
aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid
anskaffningstidpunkten.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar Nynas om det finns objektiva indikationer
på att en lånefordran är i behov av en nedskrivning, lånefordringarna bedöms
individuellt. Objektiva indikationer kan exempelvis vara betydande finansiella
svårigheter hos emittenten eller gäldenären, ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller
försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, och/eller att det är sannolikt att
låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Nedskrivning av lånefordringar redovisas i rörelsens kostnader under försäljningskostnader.
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för
osäkra fordringar som bedömts individuellt. En reservering för värdeminskning av
kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att
kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor.
Reservering för sannolika osäkra fordringar görs utifrån en individuell bedömning av varje kund baserat på kundens betalningsförmåga, förväntad framtida risk
samt värdet på erhållen säkerhet. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför
värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. När en kundfordran inte
kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar.
Nedskrivning av kundfordringar redovisas som försäljningskostnad.
För kategorin lånefordringar och kundfordringar beräknas nedskrivningen som
skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade
framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat),
diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta.
Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen
objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen
redovisades (som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet),
redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen som en reduktion av försäljningskostnaderna i resultatet.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden
hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en
löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader samt en obetydlig
risk för värdefluktuationer.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte
klassificerats i någon annan kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i
en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar,
ränta på fordringsinstrument, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser på
monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas
ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets
resultat. Då ett tillförlitligt verkligt värde inte kan beräknas värderas innehavet till
anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
51
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella skulder som innehas för
handel och andra finansiella skulder som företaget initialt valt att placera i denna
kategori. Nynas har enbart innehav i första underkategorin och dessa utgörs av
derivat med negativt värde som inte används i säkringsredovisning enligt IFRS.
Derivat i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i årets resultat.
Här återfinns de derivat som inte ingår i ekonomisk säkring, men där alltså inte
kraven för säkringsredovisning enligt IFRS är uppfyllda och utgörs av valutaterminer,
oljeterminer och ränteswapar.
Övriga finansiella skulder
Leverantörsskulder och låneskulder klassificeras i kategorin övriga finansiella skulder.
Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till
nominellt belopp. Låneskulder klassificeras som övriga finansiella skulder vilket
innebär att de redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Derivat och säkringsredovisning
Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt i forma av oljeterminer
och valutaterminer och swapar i form av valutaränteswapar och ränteswapar som
utnyttjats för att täcka risker för valutakursförändringar, oljeprisförändringar och
för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i
resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. Om säkringsredovisning inte
tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som
intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat
på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen
relateras till en rörelsepost eller en finansiell post.
Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap och valutaränteswap, redovisas räntekupongen som räntekostnad och övrig värdeförändring
av ränteswap redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS krävs att Nynas då
transaktionen ingås, dokumenterar förhållandet mellan säkringsinstrumentet och
den säkrade posten, liksom även Nynas mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Nynas dokumenterar också sin bedömning,
både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som
används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar
i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Vinster
och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt
som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder
Säkring av nettoinvestering
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss
utsträckning säkrats genom upptagande av valutaterminskontrakt. Den effektiva
delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som identifieras som
säkring av nettoinvesteringen redovisas i årets övriga totalresultat och ackumuleras
i en särskild komponent i eget kapital. Den eventuella ineffektiva delen redovisas
direkt i årets resultat. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas
via övrigt totalresultat i årets resultat när utlandsverksamheten avyttras.
Kassaflödessäkring
Kassaflödessäkring tillämpas vid säkring av fastprisaffärer, där oljeterminer används,
och vid säkring av finansiella låneskulder med rörlig ränta, där ränteswapar används.
Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrumentet som
identifieras som kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras
i en särskild komponent i eget kapital.
Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart
i årets resultat. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs via övrigt totalresultat
till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel
52
när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum).
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre
uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i
eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen
slutligen redovisas i årets resultat. När en prognostiserad transaktion inte längre
förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget
kapital omedelbart via övrigt totalresultat till årets resultat.
Verkligt värdesäkring
För säkring av risken för förändring i verkligt värde i egen upplåning som löper med
fast ränta används ränteswapar som säkringsinstrument. Säkringsredovisningen
medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt
värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och den värdeförändring på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i finansnettot.
Om en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kommer
justeringen av det redovisade värdet för en säkrad post för vilken effektivräntemetoden används, att periodiseras i årets resultat över den återstående löptiden.
Varulager
Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, vilket innebär det lägsta
av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen (FIFU) och
nettoförsäljningsvärdet. I egentillverkade produkter består anskaffningsvärdet av
direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader.
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning
Nynas redovisar ersättningar till anställda enlighet med IAS 19 Ersättning till
anställda.
Inom Nynas finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner.
Pensionskostnaderna för de avgiftsbestämda planerna belastar resultatet i takt med
att de anställda utför sina tjänster. Förpliktelserna beräknas utan diskontering då
betalningarna för samtliga dessa planer förfaller till betalning inom tolv månader.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat
för varje plan utifrån företagsspecifika aktuariella antaganden. Dessa innefattar
bland annat bedömningar av framtida lönejusteringar, inflationstakt, dödlighet,
avgångsintensitet och förändringar i inkomstbasbelopp. Förpliktelserna diskonteras
till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostadsobligationsränta med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser.
Aktuariella vinster och förluster uppstår när antingen ett antagande förändras
eller när verkligt utfall avviker från det antagna. Nettot av aktuariella vinster och
förluster påverkar resultatet i den mån dessa överstiger den 10-procentiga så
kallade korridoren. Korridorens gränsvärde utgörs av det största av nuvärdet av
den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna.
När den aktuariella vinsten eller förlusten överstiger korridorens gränsvärde med
mer än 10 procent resultatförs den överstigande delen.
Nettot av de beräkningsmässiga vinsterna och förlusterna som överstiger korridorens gränsvärde fördelas över de anställdas genomsnittliga, återstående beräknade
anställningstid, med början året efter innevarande räkenskapsår. Beräkningar
av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av en oberoende extern aktuarie.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för
ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader
avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person
och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt
baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Collectum
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas
delvis genom en försäkring i Collectum. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera
arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan
information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd
plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Collectum
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller
informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett
utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning
av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till tidseffekten
för väsentliga framtida betalningar.
Eventualförpliktelser
Andelar i koncernföretag
Andelar i koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella
nedskrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan en återbetalning
av tillskjutet kapital minskar redovisat värde.
Finansiella garantier
Moderbolagets finansiella garantier består i huvudsak av borgensförbindelser
till förmån för dotterföretag.
Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren
av ett skuldinstrumentför förluster som denna ådrar sig på grund av att en angiven
gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av
finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av redovisningsrådet tillåten
lättnadsregel jämfört med bestämmelserna i IAS39.
Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag,
intressebolag samt joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal
som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning
sannolikt erfordrasför att reglera åtagandet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns en förpliktelse som härrör från
inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av en eller
flera osäkra framtida händelser eller när det inte är sannolikt att ett utflöde av
resurser kommer att krävas för att reglera en befintlig förpliktelse alternativt att
förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.
Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser, utöver de belopp som avsatts.
Jämförelsestörande poster
Resultateffekter av särskilda händelser och transaktioner av väsentlig betydelse
specificeras inom respektive resultatbegrepp. Exempel på sådana händelser och
transaktioner är realisationsresultat vid avyttring av betydande anläggningstillgångar, nedskrivningar och omstruktureringskostnader.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget följer årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RFR2. Redovisning för juridiska personer. Tillämpningen av RFR 2 innebär att
moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga
av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för
årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan
redovisning och beskattning.
Med nedanstående undantag tillämpar Nynas AB samma värderingsgrunder
och redovisningsprinciper som beskrivs för koncernen ovan.
Ersättningar till anställda/förmånsbestämda planer
Vid beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner följer moderbolaget tryggandelagens och Finansinspektionens föreskrifter i och med att detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört
med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den
förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antaganden
om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas
i resultaträkningen när de uppstår.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten
skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med RFR 2.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i
aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Koncernbidrag som erhålls från dotterföretag redovisas som en finansiell intäkt
i resultaträkningen.
Koncernbidrag som lämnats till dotterföretag redovisas som en investering eller,
beroende på sambandet mellan redovisning och beskattning, i resultaträkningen.
53
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Noter Innehåll
Koncernen
Moderbolaget
Not 1
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Not 32
Not 2
Information per geografisk marknad samt försäljningsintäkt per
kategori
Information per geografisk marknad samt försäljningsintäkt per
kategori
Not 33
Kostnader fördelade på kostnadsslag
Not 3
Kostnader fördelade på kostnadsslag
Not 34
Övriga rörelseintäkter / kostnader
Not 4
Övriga rörelseintäkter / kostnader
Not 35
Not 5
Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares
ersättningar
Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares
ersättningar
Not 36
Not 6
Avskrivningar av Immateriella och Materiella
anläggningstillgångar
Avskrivningar av Immateriella och Materiella
anläggningstillgångar
Not 37
Arvode och kostnadsersättningar till revisorerna
Not 7
Arvode och kostnadsersättningar till revisorerna
Not 38
Operationella leasingavtal
Not 8
Operationella leasingavtal
Not 39
Finansnetto
Not 9
Finansnetto
Not 40
Bokslutsdispositioner
Not 10
Skatter
Not 41
Skatter
Not 11
Resultat per aktie
Not 42
Immateriella tillgångar
Not 12
Immateriella tillgångar
Not 43
Materiella tillgångar
Not 13
Materiella tillgångar
Not 44
Andelar i Koncernföretag
Not 14
Andelar i Koncernföretag
Not 45
Andra långfristiga fordringar
Not 15
Andelar i Intresseföretag och Joint Venture
Not 46
Varulager
Not 16
Andra långfristiga fordringar
Not 47
Kundfordringar
Not 17
Varulager
Not 48
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 18
Kundfordringar
Not 49
Likvida medel
Not 19
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 50
Eget kapital
Not 20
Likvida medel
Not 51
Avsättning för pensioner
Not 21
Eget kapital
Not 52
Övriga avsättningar
Not 22
Avsättning för pensioner
Not 53
Skulder till kreditinstitut
Not 23
Övriga avsättningar
Not 54
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 24
Skulder till kreditinstitut
Not 55
Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Not 25
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 56
Ställda säkerheter, eventualförpliktelser, eventualtillgångar
Not 26
Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Not 57
Upplysningar om närstående
Not 27
Kompletterande upplysningar Finansiell riskhantering
Not 58
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Not 28
Ställda säkerheter, eventualförpliktelser, eventualtillgångar
Not 29
Upplysningar om närstående
Not 30
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Not 31
Händelser efter balansdagen
54
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
KONCERNENS NOTER TILL BOKSLUTET
(Belopp i miljoner kronor, om ej annat anges)
Not 1.
Viktiga uppskattningar och bedömningar
TOTALA TILLGÅNGAR PER GEOGRAFISK MARKNAD
2012
Avsättning för framtida miljöåtaganden
Nynas har två raffinaderier samt ett antal bitumendepåer som är tillståndspliktiga enligt svensk miljölagstiftning. Raffinaderierna i Dundee och Eastham – det
senare samägt med annan part – lyder under den nationella miljölagstiftningen
i Storbritannien.
Framtida återställandekostnader på grund av verksamhetens påverkan på miljön kan vara svåra att uppskatta både till belopp och tidpunkt. Förändringar av
miljölagstiftning och uppkomsten av nya saneringstekniker är faktorer som kan
påverka storleken på avsättningen. Som en konsekvens av detta kan avsättningen
behövas justeras i framtiden vilket kan väsentligt påverka framtida finansiella
resultat, se även not 23.
Värdering av skattemässiga underskottsavdrag
Värderingen av skattemässiga underskottsavdrag i ett bolag bygger på en bedömning
av att detta under en överskådlig framtid kommer att kunna utnyttjas. Framförallt
finns skattemässiga underskottsavdrag i Belgien. Se bokförda värden i not 10 .
Norden
7 414,5
7 256,8
Storbritannien
902,6
1 098,2
Övriga Europa
424,6
1 102,5
Nordamerika
384,1
506,9
Övriga
914,3
751,1
10 040,1
10 715,5
TOTALT
INVESTERINGAR PER GEOGRAFISK MARKNAD
Norden
2011
455,2
884,0
17,7
16,8
Övriga Europa
1,7
2,0
Nordamerika
0,7
0,5
Övriga
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för Nynas bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill samt leveransavtal/kundlistor,
har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar
gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 12.
TOTALT
Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader
baseras på aktuariella antaganden som specificeras i not 22. En förändring i något
av dessa antaganden kan ge betydande påverkan på beräknade pensionsåtaganden och pensionskostnader. Diskonteringsräntan sätts utifrån avkastningen på
en bostadsobligation med en löptid som motsvarar koncernens genomsnittliga
återstående löptid på förpliktelserna, vilket för Nynas del innebär 30 år. Nynas
antaganden enligt not 22 avviker inte väsentligt mot vad som kan uppfattas som
praxis på den svenska marknaden.
2012
Storbritannien
Nedskrivningsprövning av immateriella anläggningstillgångar
Antaganden vid beräkning av pensionsavsättningar
1,6
3,4
476,9
906,6
2012
2011
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER KATEGORI
Varuförsäljning, Externt
Intäkter från tjänster
TOTALT
Not 3.
24 294,1
Information per geografisk marknad samt
försäljningsintäkt per kategori
Nynas är inriktad på produktion och marknadsföring av specialoljeprodukter,
koncernens produktion bygger till största del på att tung råolja uppgraderas
till bitumen och nafteniska specialoljor. Bitumen används huvudsakligen som
bindemedel i asfalt för vägbyggnation, men ingår också i olika applikationer för
industriändamål. Nafteniska specialprodukter är högraffinerade mineraloljor med
unika fysiska och kemiska egenskaper, som används inom ett stort antal områden.
De fungerar som kylmedium och isolerar transformatorer elektriskt, de ingår som
en viktig komponent i gummitillverkning och de ingår som råvara vid framställning
av en mängd industriprodukter t ex smörjmedel och tryckfärg.
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER GEOGRAFISK MARKNAD
2012
2011
Norden
5 768,3
5 423,4
Storbritannien
6 867,5
5 862,6
Övriga Europa
7 544,5
7 912,3
Nordamerika
Övriga
TOTALT
397,5
411,9
3 893,0
3 612,6
24 470,8
23 222,7
23 170,2
176,7
52,5
24 470,8
23 222,7
Kostnader fördelade på kostnadsslag
2012
Not 2.
2011
Råmaterial
19 877,2
2011
17 965,3
Transport- och distributionskostnader
1 761,7
1 718,8
Tillverkningsomkostnader
1 352,1
1 382,8
Kostnader för ersättning till anställda (Not 5)
743,5
720,8
Avskrivningar, nedskrivningar (Not 12,13,14,17)
323,2
294,4
Övriga kostnader
TOTALT
340,0
659,7
24 397,7
22 741,8
Vinster och förluster från realiserade kassaflödeshedgar (olja) är bokade från eget
kapital till resultaträkningen och är klassifiserade som råmaterial.
Det totala beloppet avseende kassaflödessäkringar före skatt i total resultatet
uppgår till 0 MSEK (-11,5), varav 11,5 (7,2 ) transfererade till råmaterial i resultaträkningen.
55
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 4.
Övriga rörelseintäkter/kostnader
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
2012
2012
2011
2011
Valutakursvinster på rörelsefordringar/skulder
310,3
359,8
Kostnader rörande branden i Nynäshamn
204,5
64,8
Försäkringsersättning
359,0
100,2
Valutakursförluster på rörelsefordringar/skulder
335,7
359,5
TOTALT
540,2
424,3
Övriga tjänsteintäkter
TOTALT
43,9
43,1
713,2
503,1
Under 2011 genomförde Nynas sitt hittills största underhållningsstopp vid raffinaderiet i Nynäshamn. I samband med att verksamheten återupptogs inträffade en brand,
utan miljö och personskador. De materiella skadorna blev dock omfattande och reparations kostnaderna beräknades uppgå till minst 270 MSEK.
Bolaget drabbades dessutom av uteblivna intäkter och merkostnader som en direkt följd av branden. Nynas försäkring täckte båda dessa typer av skador och därmed
fanns, per sista december 2012 en försäkringsintäkt uppbokad om 359 MSEK. Ersättning motsvarar de merkostnader och utlägg för reparationer som Nynas haft per
bokslutsdatumet och till ca 80 procent är denna reglerad med försäkringsbolagen per 31 December 2012.
Se även not 19.
Not 5.
Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantalet anställda samt löner och ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader framgår av följande sammanställningar:
MEDELANTAL ANSTÄLLDA
2012
MODERBOLAG
Män
2011
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Sverige
321
127
448
321
129
450
TOTALT MODERBOLAGET
321
127
448
321
129
450
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
2012
KONCERNEN
Män
2011
Sverige
321
127
448
321
129
450
TOTALT SVERIGE
321
127
448
321
129
450
Storbritannien
165
23
188
163
23
186
Belgien
22
32
54
26
34
60
Polen
15
4
19
14
4
18
Estland
17
3
20
17
3
20
Spanien
3
3
6
3
3
6
Tyskland
6
6
12
5
7
12
Frankrike
11
3
14
7
3
10
Danmark
7
1
8
7
1
8
Finland
4
1
5
4
1
5
10
9
19
9
10
19
USA
Övriga länder
46
42
88
39
38
77
TOTALT UTANFÖR SVERIGE
306
127
433
294
127
421
TOTALT KONCERNEN
627
254
881
615
256
871
KOSTNADER FÖR ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA I KONCERNEN
Löner ersättningar mm
2012
2011
527,3
505,3
Pensionskostnader, förmånsbaserade (se vidare not 22)
35,5
40,5
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer (se vidare not 22)
44,6
40,9
Andra ersättningar till anställda efter avslutad tjänst
0,3
1,9
Sociala avgifter
135,8
132,1
TOTALT KONCERNEN
743,5
720,8
56
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE I KONCERNEN
2012
2011
Verkställande
Övr ledande
direktör befattningsh.
KONCERNEN
Totalt
Verkställande
Övr ledande
direktör befattningsh.
Totalt
Grundlön
5,7
11,7
17,4
5,7
11,1
16,7
Rörlig ersättning
1,4
2,1
3,5
1,4
1,8
3,2
Övriga förmåner
0,2
0,5
0,7
0,2
0,5
0,7
Sociala kostnader
2,3
4,3
6,6
2,3
3,6
5,8
Pensionskostnad
TOTALT
4,4
3,5
7,9
5,1
3,6
8,7
14,0
22,1
36,1
14,7
20,5
35,2
Nynaskoncernens företagsledning 2012 (exklusive VD), Rolf Allgulander, Martin Carlson, Simon Day, Dan Daggenfelt, Per Dahlstedt, Ewa Beskow, Russell Childs, Hans Östlin
Nynaskoncernens företagsledning 2011 (exklusive VD), Rolf Allgulander, Martin Carlson, Simon Day, Dan Daggenfelt, Per Dahlstedt, Ewa Beskow, Russell Childs, Hans Östlin
Styrelsearvode eller annan ersättning till styrelsen har ej utgått.
1)
1)
bolagets koncernchef och verkställande direktör
Anställningsavtalet löper på 1 år och kan sägas upp av båda parter 3 månader innan
kontraktsperiodens utgång. Om ej så sker förlängs avtalet automatiskt med 1 år.
Not 7.
Arvode och kostnadsersättning till revisorerna
REVISIONSARVODE
REDOVISNING AV KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGAR
Andel kvinnor
2012
2011
6,0
Ernst & Young
2012
2011
Revisionsuppdrag
6,1
Styrelsen
17,2%
17,5%
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
0,6
0,1
Koncernledning
11,1%
11,1%
Skatterådgivning
3,0
1,3
Övriga tjänster
0,4
12,1
Not 6.
Avskrivningar av immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag
0,1
0,1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
1,0
0,6
AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELAT PER FUNKTION
Immateriella
Materiella
2012
2011
2012
2011
Kostnad för sålda varor
7,1
6,6
257,5
222,9
Försäljningskostnader
7,0
7,3
18,7
20,6
Administrationskostnader
20,1
23,5
12,8
13,4
TOTALT
34,2
37,5
289,1
256,9
Not 8.
Operationella leasingavtal
FÖRFALLOÅR FÖR EJ UPPSÄGNINGSBARA LEASINGKONTRAKT
Räkenskapsårets leasingkontrakt
2012
2011
296,5
295,1
Framtida avtalade leasingkontrakt
AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELAT PÅ TILLGÅNGSPOST
Leveransavtal/kundlistor
Dataprogram
2012
2011
5,5
5,5
28,6
32,0
Byggnader
9,0
8,6
Markanläggningar
6,5
4,9
241,9
212,9
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier
31,6
30,6
TOTALT
323,3
294,4
TOTALT BOKFÖRDA AVSKRIVNINGAR
323,3
294,4
Förfallotidpunkt år 1
281,6
257,0
Förfallotidpunkt år 2-5
674,1
548,2
Förfallotidpunkt år 6-
193,0
180,2
Under 2012 har Nynas AB bareboatchartrat fyra bitumenfartyg, varav två under
den senare delen av bitumen säsongen och timechartrat två specialoljefartyg.
Leasingavtalen har olika villkor och innehåller rätt till förlängning. I Storbritannien leasas tankbilar. Övriga operationella leasingavtal avser framför allt cisterner
och hyrda lokaler.
Koncernen har inga materiella avtal som klassas som finansiell leasing.
57
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 9.
Not 10. Skatter
Finansnetto
Ränteintäkter på banktillgodohavanden
Ränteintäkter intressebolag
2012
2011
40,7
11,4
2,3
1,0
Ränteintäkt på derivat instrument (faktiska räntor och
värde förändringar)
56,6
31,5
TOTALA FINANSIELLA INTÄKTER
99,6
44,0
Varav totala ränteintäkten som hänför sig till
poster värderade till upplupet anskaffningsvärde
43,0
12,5
-257,3
-132,2
-45,8
-32,4
-5,6
-5,5
-24,4
14,0
Räntekostnader på lån och checkräkningskrediter
Räntekostnad på derivat instrument
(faktiska räntor och värde förändringar)
Räntekostnad på PRI skuld
Netto valutakursförändringar
-55,0
-20,4
TOTALA FINANSIELLA KOSTNADER
Övriga finansiella kostnader
-388,1
-176,5
Varav totala räntekostnaden som hänför sig till
poster värderade till upplupet anskaffningsvärde
-262,9
-137,7
TOTALT FINANSNETTO
-288,5
Aktuell skatt
2012
2011
-148,4
-133,7
Skatt hänförs till joint venture
3,6
-
Aktuell skatt tidigare år
-2,5
-11,7
Uppskjuten skatt
TOTALT
164,9
4,7
17,6
-140,8
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som
skulle framkommit vid vägd genomsnittlig skattesats gällande för resultaten i de
konsoliderade företagen enligt följande:
2012
2011
Redovisat resultat före skatt
-51,9
453,3
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolag
13,6
-119,2
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag
10,4
5,5
Övriga ej avdragsgilla kostnader
-8,4
-12,3
Övriga ej skattepliktiga intäkter
2,6
6,7
Skatteeffekt av:
-132,5
Effekt av framtida förändrad bolagsskatt i Sverige
44,5
-
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år
-2,5
-11,7
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande
aktivering av uppskjuten skatt
-51,4
-7,8
Skatt hänförlig till Joint Venture
3,6
-
Valuta
2,6
-
Övrigt
2,6
-2,0
17,6
-140,8
Gällande skattesats för inkomstskatt, %
26%
26%
Effektiv skatt, %
34%
31%
Redovisad skattekostnad
REDOVISADE UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKATTESKULDER
Tillgångar
2012
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Varulager
Övriga rörelsefordringar/skulder
Obeskattade reserver (exklusive överavskrivningar)
Pensionsskuld
Skulder
2011
Netto
2012
2011
2012
2011
0,0
0,0
1,4
2,0
-1,4
-2,0
14,7
14,5
272,8
337,0
-258,1
-322,5
-42,7
1,3
0,5
0,0
43,2
1,3
52,3
59,0
0,8
0,6
51,4
58,4
-
-
0,0
60,9
0,0
-60,9
0,0
0,0
3,5
6,8
-3,5
-6,8
29,6
30,2
0,0
0,0
29,6
30,2
TOTALT
97,8
104,2
278,6
450,5
-180,8
-346,3
Kvittning av skatt
22,6
0,4
22,6
0,4
-
-
120,4
104,6
301,2
450,9
-180,8
-346,3
Underskottsavdrag
TOTALT
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER UNDER ÅRET
Belopp vid
årets ingång
Byggnader och mark
Redovisat över
resultaträkningen
Redovisat
direkt mot EK
Valutakursdifferenser
Belopp vid
årets utgång
-2,0
0,6
-
-
-1,4
-322,5
64,4
-
-
-258,1
Varulager
-42,7
44,0
0,0
-
1,3
Övriga rörelsefordringar/skulder
58,4
-7,6
1,0
-0,4
51,4
-60,9
60,9
-
-
0,0
-6,8
3,3
-
-
-3,5
Maskiner och inventarier
Obeskattade reserver (exklusive överavskrivningar)
Pensionsskuld
Underskottsavdrag
TOTALT
30,2
-0,6
0,0
-
29,6
-346,3
164,9
1,0
-0,4
-180,8
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar uppgående till 95,0 MSEK ( 50,0 ), avseende förluster uppgående till 280 MSEK ( 179 ), som
kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst. Hela de 95,0 MSEK kan utnyttjas i framtiden utan tidsbegränsning.
58
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 11. Resultat per aktie
Resultat per aktie beräkningen baserar sig på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare. Det genomsnittliga antalet aktier 2012 och 2011 var 67 532.
2012
Resultat per Aktie
2011
Årets Resultat
Antal Aktier
Per Aktie
Årets Resultat
Antal Aktier
Per Aktie
-34,3
67 532
-508
312,5
67 532
4 628
I och med att Nynas inte har, eller under året har haft, några utestående konvertibel- och teckningsoptionsprogram uppstår ingen utspädningseffekt vid beräkning
av resultat per aktie.
Not 12. Immateriella tillgångar
2012
Ingående anskaffningsvärde
Goodwill
Leveransavtal/
Kundlistor
Dataprogram
Övriga immat. tillgångar/Varumärken
Totalt Immateriella
tillgångar
973,5
275,4
336,1
360,4
1,6
Nyanskaffningar
-
-
7,7
-
7,7
Omklassificeringar
-
-
-4,2
-
-4,2
Omräkningsdifferenser
-
-4,2
-0,5
-
-4,7
Utgående anskaffningsvärde
275,4
331,9
363,5
1,6
972,3
Ingående avskrivningar enligt plan
-691,2
-264,0
-198,1
-227,5
-1,6
Omräkningsdifferenser
-
6,3
0,4
-
6,7
Årets avskrivningar
-
-5,5
-28,6
-
-34,2
-264,0
-197,4
-255,7
-1,6
-718,7
Ingående nedskrivning
-3,3
-128,7
-26,7
-
-158,7
Omräkningsdifferenser
-
-2,2
-
-
-2,2
-3,3
-130,9
-26,7
-
-160,9
8,1
3,7
81,1
0,0
92,9
Goodwill
Leveransavtal/
Kundlistor
Dataprogram
Övriga immat. tillgångar/Varumärken
Totalt Immateriella
tillgångar
Utgående avskrivningar enligt plan
Utgående nedskrivning
Utgående restvärde
2011
Ingående anskaffningsvärde
275,4
334,6
323,5
1,6
935,1
Nyanskaffningar
-
-
39,3
-
39,3
Omklassificeringar
-
-
-2,1
-
-2,1
Omräkningsdifferenser
-
1,5
-0,3
-
1,2
Utgående anskaffningsvärde
275,4
336,1
360,4
1,6
973,5
Ingående avskrivningar enligt plan
-651,4
-264,0
-191,6
-194,2
-1,6
Avskrivningar omklassificeringar
-
-
-1,6
-
-1,6
Omräkningsdifferenser
-
-1,0
0,2
-
-0,8
Årets avskrivningar
-
-5,5
-32,0
-
-37,5
-264,0
-198,1
-227,5
-1,6
-691,2
Ingående nedskrivning
-3,3
-128,3
-26,7
-
-158,3
Omräkningsdifferenser
-
-0,4
-
-
-0,4
-3,3
-128,7
-26,7
-
-158,7
8,1
9,3
106,2
0,0
123,7
Utgående avskrivningar enligt plan
Utgående nedskrivning
Utgående restvärde
59
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOVET FÖR GOODWILL OCH
KUNDLISTOR/LEVERANSAVTAL
Gordon’s formel och för mindre projekt används en standardfaktor på sex gånger
fritt kassaflöde för det sista året i prognosperioden.
Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden:
Goodwill, kundlistor samt leveransavtal fördelas på koncernens kassagenererande
enheter (KGE) identifierade per verksamhetsland.
Fördelningen av goodwill, kundlistor/leveransavtal enligt följande:
2012
2012
2011
Schweiz
0,0
3,5
England
3,7
5,9
Österrike
3,7
3,7
Estland
4,4
4,4
TOTALT
11,8
17,4
2011
Bruttomarginal*
2,5%
2,5%
Tillväxttakt**
2,0%
2,0%
Diskonteringsränta***
9,4%
9,4%
Budgeterad bruttomarginal.
Vägd genomsnittlig tillväxttakt använd för att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden.
***
Diskonteringsränta före skatt använd vid nuvärdeberäkning av uppskattade framtida
kassaflöden.
*
**
Återvinningsbart belopp för en KGE har fastställts baserat på beräkningar av
nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden
baserade på finansiella budgetar/långtidsplaner som godkänts av ledningen och
som täcker en femårsperiod.
Kassflöden bortom femårsperioden extrapoleras med bedömd tillväxttakt. Bortom
prognosperioden estimerar Nynas ett restvärde; för projekt över 10 MSEK används
Dessa antaganden har använts för att analysera varje KGE. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina
förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt
som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter.
De diskonteringsräntor som används anges före skatt och återspeglar specifika
risker som gäller för verksamheten.
Not 13. Materiella tillgångar
Byggnader
Maskiner och
andra tekn. anl.
Inventarier
Pågående
nyanläggn.
Totalt Materiella
tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
406,7
4 885,5
479,8
901,4
6 673,5
Justering anskaffningsvärde
-
-
-0,6
-
-0,6
19,3
20,1
7,0
422,9
469,3
-16,2
2012
Nyanskaffningar
0,0
-0,1
-16,0
-
Omklassificeringar
Avyttringar/utrangeringar
16,4
345,6
21,7
-379,5
4,2
Omräkningsdifferenser
-3,6
-9,9
-3,7
-0,2
-17,4
Utgående anskaffningsvärde
438,8
5 241,3
488,1
944,6
7 112,7
Ingående avskrivningar enligt plan
-149,7
-2 769,5
-348,2
-
-3 267,4
-
-
0,6
-
0,6
0,0
0,1
11,4
-
11,5
-
-
0,0
-
0,0
2,4
7,6
2,9
-
12,9
Justering avskrivning
Avyttringar/utrangeringar
Avskrivningar omklassificeringar
Omräkningsdifferenser
Årets avskrivningar
-15,5
-241,9
-31,6
-
-289,0
-162,8
-3 003,7
-364,9
0,0
-3 531,4
276,1
2 237,5
123,2
944,6
3 581,3
Ingående nedskrivning
-
-22,3
0,9
-36,0
-57,4
Årets nedskrivning
-
0,0
0,4
-
0,4
Utgående nedskrivning
-
-22,3
1,3
-36,0
-57,0
Utgående restvärde
276,1
2 215,2
124,5
908,6
3 524,3
Härav bokfört värde Sverige
207,4
Utgående avskrivningar enligt plan
Utgående planenligt restvärde
60
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Byggnader
Maskiner och
andra tekn. anl.
Inventarier
Pågående
nyanläggn.
Totalt Materiella
tillgångar
Ingående anskaffningsvärde
435,8
4 511,5
449,2
420,6
5 817,1
Justering anskaffningsvärde
-
-0,6
-1,4
-
-2,0
11,3
208,6
20,8
626,5
867,2
-13,3
2011
Nyanskaffningar
Avyttringar/utrangeringar
0,0
-6,1
-7,1
-
-39,4
169,1
18,2
-145,7
2,1
-0,9
3,0
0,1
0,0
2,2
Utgående anskaffningsvärde
406,7
4 885,5
479,8
901,4
6 673,5
Ingående avskrivningar enligt plan
-129,9
-2 566,6
-326,0
-
-3 022,5
0,0
0,8
1,9
-
2,7
-
3,9
6,2
-
10,1
Omklassificeringar
Omräkningsdifferenser
Justering avskrivning
Avyttringar/utrangeringar
Avskrivningar omklassificeringar
-7,0
8,1
0,5
-
1,6
Omräkningsdifferenser
0,7
-2,8
-0,2
-
-2,3
Årets avskrivningar
Utgående avskrivningar enligt plan
Utgående planenligt restvärde
-13,5
-212,9
-30,6
-
-256,9
-149,7
-2 769,5
-348,2
0,0
-3 267,4
257,0
2 116,0
131,6
901,4
3 406,1
-44,2
Ingående nedskrivning
-
-22,4
0,9
-22,7
Årets nedskrivning
-
0,1
-
-13,3
-13,2
Utgående nedskrivning
-
-22,3
0,9
-36,0
-57,4
Utgående restvärde
257,0
2 093,8
132,5
865,4
3 348,7
Härav bokfört värde Sverige
182,2
Not 14. Andelar i koncernföretag
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Utgående anskaffningsvärde
2012
2011
920,1
920,0
-
0,1
920,1
920,1
61
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 14. fortsättning.
KONCERNFÖRETAG:
(Belopp i tusental kronor)
Org.nummer
Säte
Antal aktier
% innehav
Valuta
Bokfört värde
Nynas UK AB, Sverige
556431-5314
Stockholm
1 000
100
SEK
625 176
Nynas Oil Import AB
556726-8841
Stockholm
1 000
100
SEK
100
Nynäs AB 1)
556366-1957
Stockholm
1 000
100
SEK
100
Nynas Ltd, Storbritannien
02359113
London
7 647 888
100
GBP
92 305
Nynas Insurance Company Ltd, Bermuda
#11005
Hamilton
Nynas A/S, Danmark
A/S 66679
Köpenhamn
Nynas A/S, Norge
962022316
Drammen
AS Nynas, Estland
10028991
Tallinn
Nynas SA, Frankrike
328o31232ooo49
Bobigny
Nynas Petroleo SA, Spanien
esa78474475
Nynas Srl, Italien
1249541
Nynas GmbH, Tyskland
DE121304433
Nynas (Hong Kong) Ltd, Hong Kong
91 800
100
SEK
8 349
1 000
100
DKK
36 461
5 400
100
NOK
9 397
13 600
100
EEK
5 891
10 994
99,95
EUR
2 872
Madrid
49 916
100
EUR
4 534
Milano
50 000
100
EUR
1 850
Düsseldorf
1
100
EUR
2 105
473858
Hong Kong
5 000
100
HKD
44
Nynas (Australia) Pty Ltd, Australien
ACN076.139.029
Brisbane
10 000
100
AUD
54
Nynas Sp. z o.o., Polen
KRS:0000106219
Szczecin
430
100
PLN
1 614
100
100
ZAR
0
10 000
100
BRL
584
Nynas (South Africa) (Pty) Ltd, Sydafrika
97/13041-07
Johannesburg
Nynas do Brasil Ltda, Brasilien
02331563/0001
Sao Paolo
Nynas Canada Inc, Kanada
870209335
Toronto
10 000
100
CAD
1 001
Nynas Naphthenics Yaglari Ticaret Ltd Sti, Turkiet
632 011 3964
Istanbul
38 489
99,99
TRL
4 808
Nynas Bitumes SA, Frankrike 1)
B 349837419
Bobigny
2 494
99,76
EUR
303
Nynas Mexico SA, Mexico
NME010316RF1
Mexico City
50 000
100
MXN
2 968
Nynas Servicios SA, Mexico
NSE010316NM1
Mexico City
50 000
100
MXN
57
Nynas Argentina SA, Argentina
30707778209
Buenos Aires
15 000
100
ARS
191
Nynas Technol Handels GmbH, Österrike
FN219950
Graz
1
100
EUR
323
Nynas Petroleum Shanghai Co., Ltd., Kina
315137
Shanghai
1
100
CNY
2 071
Nynas Naphthenics (M) SDN BHD, Malaysia
581235-V
Malaysia
100 000
100
MYR
245
Nynas Baltic Sweden AB, Sverige
556625-4511
Stockholm
1 000
100
SEK
265
0
Nynas Belgium AB, Sverige
556613-4473
Stockholm
1 000
100
SEK
Nynas NV
893.286.262
Zaventem
1
0,01
EUR
0
Nynas PTE. Ltd, Singapore
200723567N
Singapore
36 720
100
SEK
217
Nynas AG, Schweiz
CH-170.3.025.994-5
Zug
79 998
99,99
CHF
77 003
Nynas USA, Inc, USA
800197875
Delaware
100
100
USD
36 693
Nynas OY, Finland
1834987-6
Vantaa
100
100
EUR
125
PT Nynas Indonesia, Indonesia
21.069.383.4-417.000
Jakarta
150 000
100
IDR
1 258
Nynas Naphthenics Private Ltd, India
US1109MH2009FTLI95149
Mumbai
Nynas Co. Ltd, Korea
110111-4222173
Seoul
Svensk Petroleum Förvaltnings AB
556067-8459
Nynas Germany AB
556858-4170
1 000 000
100
INR
753
10 000
100
KRW
314
Stockholm
109
10,9
SEK
0
Stockholm
500
100
SEK
50
TOTALT ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
920 082
SPECIFIKATION AV RÖRELSEDRIVANDE KONCERNFÖRETAG UTÖVER MODERBOLAGETS DIREKTA INNEHAV:
(Belopp i tusental kronor)
Org.nummer
Säte
Antal aktier
% innehav
Valuta
Nynas Naphthenics Ltd, Storbritannien
2450786
Nynas Limited Liability Company
1087746838464
Bokfört värde
Guildford
10 000
100
GBP
105
Moscow
10 000
100
SEK
6 439
Nynas NV
893.286.262
Zaventem
11 090
99,99
EUR
0
Nynas Bitumen Limited
982640
Cheshire
1 000 000
100
GBP
0
Highway Emulsions Limited
2643238
Cheshire
2
100
GBP
0
Vilande bolag
Nynas har tre utländska filialer. I Storbritannien finns en filial till Nynas UK AB och i Tyskland samt Frankrike finns filialer till Nynas NV i Belgien.
1)
62
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 15. Andelar i intresseföretag och joint venture
KONCERNEN
Organisations­nummer
Säte
Antal aktier
% innehav
Valuta
Eastham Refinery Ltd, Storbritannien
2205902
London
5 000 000
50
GBP
Bokfört värde
224,3
Andel i eget kapital i Eastham Refinery Ltd redovisad enligt kapitalandelsmetoden
-147,9
TOTALT ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG
76,4
KONCERNENS ANDEL AV INTRESSEFÖRETAGET ERL
Eastham Refinery Ltd, Storbritannien
Belopp vid årets ingång
Årets resultat
Utdelning
Omräkningsdifferanser
Utgående bokfört värde
2012
2011
224,3
200,3
-7,6
19,9
-136,4
-
-3,9
76,4
4,1
224,3
Tillgångar
Skulder
Intäkter
Resultat
293,2
216,8
2 143,6
-7,6
Not 18. Kundfordringar
2012
2011
Kundfordringar, ej förfallna
929,6
1 177,5
Avgår: reservering för värdeminskning i fordringar
-13,8
-7,9
915,8
1 169,6
435,6
527,0
EJ FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR NETTO
Åldersanalys av Förfallna kundfordringar
Kundfordringar mellan 0-90 dgr
Not 16. Andra långfristiga fordringar
Kundfordringar mellan 91-180 dgr
Kundfordringar över 180 dgr
Belopp vid årets ingång
Tillskjutna medel
Avräkning
2012
2011
36,4
47,2
0,1
3,2
-16,1
-13,9
Omräkningsdifferanser
-1,2
-0,2
Utgående bokfört värde
19,1
36,4
Andra långfristiga fordringar i koncernen består framför allt av ett samarbetsavtal
med Valero i USA där Nynas deltagit i ombyggnaden av naphthenicsdelen av deras
Three Rivers raffinaderi. Som kompensation har Nynas rätt att köpa produkter från
berörda anläggningar till reducerat pris. De tillskjutna medlen redovisas som en
långfristig fordran och avräknas i takt med gjorda varuuttag från Valero.
TOTAL FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR
Pensionspremier
Inköp av råvara/halvfabrikat/färdiga produkter
2011
Råvaror
675,7
1 307,8
Halvfabrikat
457,1
413,6
Färdiga produkter
2 293,3
TOTALT
3 426,1
13,4
466,2
552,0
Not 19. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Hyror
2012
11,6
21,0
Koncernen har redovisat en förlust på 13,8 MSEK (7,9) för nedskrivningar av
kundfordringar. Förändringen beror främst på minskning av osäkra fordringar
i Spanien (7,0) England (2,6) och i Sverige (1,7). Förlusten är inkluderad under
försäljningskostnader i resultaträkningen.
Charterhyra
Not 17. Varulager
9,6
2012
2011
4,5
4,4
32,3
4,1
5,0
1,9
-
109,5
Terminskontrakt valuta
1,1
2,1
Mjukvaru licenser
7,3
7,2
100,2
95,0
Försäkringsersättning
Förutbetald återförsäkring
18,1
15,0
2 338,3
Övriga förutbetalda kostnader
66,1
26,3
4 059,7
TOTALT
234,5
265,5
Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, vilket innebär det lägsta av
anskaffningsvärdet enligt den sk först in först ut principen och nettoförsäljningsvärde.
Försäkringsersättning. Se not 4.
63
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 20. Likvida medel
2012
2011
Kassa och bank
738,9
249,6
Likvida medel enligt Balansräkning
738,9
249,6
Aktierna skall utges i två serier, serie A till belopp av högst 103 999 000 SEK och
serie B till belopp av högst 104 001 000 SEK. I aktiekapital ingår aktier av serie A
till belopp av 33 765 000 SEK och aktier av serie B till belopp av 33 767 000 SEK.
Det nominella värdet per aktie är 1 000 SEK
FÖRDELNING AKTIEKAPITAL
Förändring av totalt antal aktier
Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel baserat på att
* de har en obetydlig risk för värdefluktuationer
* de kan lätt omvandlas till kassamedel
* de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
Årets förändring
I koncernens likvida medel ingår koncernens behållning på koncernkonton och
övriga bankkonton inklusive valutakonton, pengar på väg .
AKTIESLAG
Ingående antal
UTGÅENDE ANTAL
2012
Antal Aktier
Not 21. Eget kapital
2012
Ingående omräkningsreserv och valutasäkring
-24,9
Årets omräkningsreserv och valutasäkring
-26,3
-8,7
Utgående omräkningsreserv och valutasäkring
-51,1
-24,9
-16,3
SÄKRINGSRESERV
-27,9
2011
67 532
67 532
0
0
67 532
67 532
2011
Procent
Antal Aktier
Procent
Serie A
33 765
50%
33 765
50%
Serie B
33 767
50%
33 767
50%
SUMMA
67 532
100%
67 532
100%
2011
SPECIFIKATION AV EGET KAPITAL POSTEN RESERVER
OMRÄKNINGSRESERV OCH VALUTASÄKRING
Ingående säkringsreserv
2012
-10,1
Kassaflödessäkringar redovisade i resultaträkningen,
kostnad såld vara
27,9
10,1
Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat
-39,0
-27,9
Utgående säkringsreserv
-39,0
-27,9
-26,3
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen
och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för år
2012 beräknas uppgå till 0 kr per aktie (0). Baserat på antal aktier 2012-12-31
uppgår total utdelning till 0 MSEK.
KAPITALHANTERING
Koncernens egna kapital, vilket definieras som totalt redovisat eget kapital, uppgick
vid årets slut till 3 652 MSEK (3 724).
Räntabiliteten på eget kapital uppgick till -6 procent (9 procent). Nynas finansiella
målsättning är att försäkra sig om en långsiktig tillväxt och maximera tillgångarnas
värde. Styrelsen har givit Nynas ledning förutsättningarna att växa och utvecklas
enligt Nynas strategi genom självfinansiering och att betala utdelning till aktieägarna enligt beslut på årsstämma.
SUMMA RESERVER
Ingående reserver
-52,8
Årets förändring av reserver
-37,4
-26,5
Utgående reserver
-90,2
-52,8
RESERVER
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina
finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella
rapporter presenteras.
Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserv
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart
säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
BALANSERADE VINSTMEDEL
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
AKTIEKAPITAL
Enligt bolagsordningen för Nynas AB skall aktiekapitalet uppgå till lägst 52 000
000 SEK och till högst 208 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolaget tillgångar.
64
Not 22. Avsättning för pensioner
Koncernens anställda, före detta anställda och deras efterlevande kan omfattas
av såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer avseende ersättningar
efter avslutad anställning. Dessa förmånsbaserade planer omfattar ålderspension,
efterlevandepension.
Förpliktelsen som redovisas i balansräkningen härstammar från de förmånsbestämda planerna. De största planerna återfinns i Sverige, Storbritannien och
Belgien. Planerna är tryggade via återförsäkrad avsättning i balansräkningen,
stiftelser och fonder. Beräkningarna är utförda enligt den så kallade projected unit
credit method med de antaganden som återfinns i tabellen på sidan 65. Nettot av
aktuariella vinster och förluster påverkar resultatet i den mån dessa överstiger den
10 procent så kallade korridoren. Korridorens gränsvärde utgörs av 10 procent
av det största av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt
värde på förvaltningstillgångar. Nettot av de beräkningsmässiga vinsterna och
förlusterna som överstiger korridorens gränsvärde fördelas över det de anställdas
genomsnittliga, återstående beräknade anställningstid med början året efter
innevarande räkenskapsår. Diskonteringsräntan bestäms i enlighet med IAS 19 med
hänvisning till förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande
marknad i IFRS mening genom att hänvisa till den svenska bostadsobligationsmarknaden. Mot denna bakgrund anser ledningen att tillämpad diskonteringsränta
återspeglar pengars tidsvärde och ger ett rimligt nuvärde avseende koncernens
pensionsåtagande. Beräkningar av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av
en oberoende extern aktuarie.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
För en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare kan inte tillräcklig
information erhållas för att beräkna Nynas del i planen, varför denna redovisats
som avgiftsbestämd. För Nynas avser detta den svenska planen för tjänstemän
(ITP) som administreras via Collectum. Den största delen av den svenska planen
för tjänstemän (ITP) finansieras däremot via kontoavsättning, vilken tryggas av en
kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) och administreras av, en
för svenska näringslivet gemensam institution, Pensionsregistreringsinstitutet (PRI).
Avgifterna till Alecta uppgick till 7,5 MSEK ( 6,2 ). Ett över- eller underskott
hos förvaltaren kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre
eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i
form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva
konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska
beräkningsantaganden.
Nynas prognostiserade utbetalning av pensioner till de förmånsbestämda planerna, både fonderade och ofonderade är MSEK 33,2 (30,0) för 2013.
Från och med 1 januari 2013 försvinner möjligheten att inneha oredovisade
aktuariella förluster utanför redovisningen efter en regeländring i IAS 19. Hänvisning görs till sidan 49 avseende de effekter detta får avseende Nynaskoncernen.
KOSTNADER SOM REDOVISAS I RESULTATET
2012
2011
Förmånsbestämda pensionsplaner:
Intjänade förmåner (inbetalt av arbetsgivare)
27,0
25,3
Räntekostnad
36,9
36,5
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
-39,7
-42,9
Aktuariella nettoförluster redovisade under året
20,0
25,8
Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder
0,0
0,0
Reduceringar och regleringar
-8,8
-4,3
TOTAL KOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ERSÄTTNINGAR REDOVISADE I RESULTATRÄKNINGEN
35,5
40,5
Kostnader för avgiftsbestämda planer
44,6
40,9
TOTAL PENSIONSKOSTNAD
80,0
81,4
2012
2011
51,3
40,8
Avgiftsbestämda pensionsplaner:
FÖRÄNDRING I NETTOSKULD UNDER ÅRET
REDOVISAT SOM AVSATT TILL PENSIONER I RAPPORT ÖVER FINANSIELL
STÄLLNING
Nuvärde för fonderade förpliktelser
2012
2011
697,0
624,2
Belopp vid årets ingång
Valutakursdifferenser
6,4
-2,5
Nettokostnad i resultaträkningen
35,5
40,5
14,1
-4,9
Nuvärde för ofonderade förpliktelser
218,9
201,4
Avkastning/gottgörelse förvaltningstillgångar
Totalt nuvärde för förpliktelser
916,0
825,6
Gottgörelse ur Pensionsstiftelse
4,6
2,3
Verkligt värde på förvaltningstillgångar
-749,7
-710,4
Avgifter från anställda
4,3
4,3
Tillgångsbegränsning
14,7
23,5
Pensionsutbetalningar
-45,1
-29,2
-110,0
-87,4
TOTALT
71,0
51,3
NETTO SKULD I BALANSRÄKNINGEN
71,0
51,3
Varav pensionskuld redovisad som avsättningar för
pensioner.
71,0
51,3
Oredovisade aktuariella förluster
FÖRÄNDRING AV NUVÄRDET AV FÖRMÅNSBESTÄMDA FÖRPLIKTELSER
2012
2011
Nuvärde av de förmånsbestämda utfästelserna
vid årets början
825,6
757,7
Utbetalda ersättningar
-45,1
-29,2
Kostnad för tjänstgöring innevarande period
27,0
25,3
Räntekostnad
36,9
36,5
Aktuariella nettoförluster under året
73,2
26,7
Valutakursdifferanser
-11,7
5,6
Reduceringar
10,0
3,0
916,0
825,6
NUVÄRDE AV DE FÖRMÅNSBESTÄMDA
UTFÄSTELSERN VID ÅRETS SLUT
Pensionskostnader och andra förmånsbaserade ersättningar återfinns i resultaträkningen under rubrikerna kostnad för sålda varor 28,7 MSEK, försäljningskostnader
24,2 MSEK och administrationskostnader 27,1 MSEK.
Räntedelen i pensionskostnaden tillsammans med avkastningen på förvaltningtillgångarna återfinns under finansiella intäkter och kostnader.
65
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
De viktigaste aktuariella antagande i % som användes:
2012
2011
Sverige
UK
Belgium
Sverige
Diskonteringsränta
3,4
4,6
3,3
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
3,4
5,5
3,3
Framtida löneökningar
2,5
N/A
4,0
Framtida pensionsökningar
Förväntad återstående tjänstgöringstid
UK
Belgium
3,5
5,1
4,8
3,5
6,0
3,8
2,5
N/A
4,0
1,8
3,0
2,0
2,0
3,0
2,0
13,0
N/A
20,0
13,0
N/A
20,0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar inom respektive land är beräknad med hänsyn till historisk avkastning och ledningens uppskattning av framtida utveckling.
VERKLIGT VÄRDE AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR HAR UNDER ÅRET
FÖRÄNDRATS ENLIGT NEDAN
Verkligt värde förvaltningstillgångar vid årets början
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
2012
2012
2011
710,4
697,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
39,7
42,9
Aktuariella vinster och förluster netto för året
30,0
-40,2
Valutakursdifferenser
-12,4
6,9
Avgifter från arbetsgivare
19,5
25,7
Övrigt
0,0
0,0
Utbetalningar av pensionsersättningar
-37,6
-22,6
VERKLIGT VÄRDE VID ÅRETS SLUT
749,7
710,4
2011
Aktier och andelar
383,3
352,9
Övriga räntebärande värdepapper
206,1
200,0
Bankmedel mm
VERKLIGT VÄRDE FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
50,5
49,3
640,0
602,3
I tillgångarna ingår inga värdepapper utgivna av Nynas AB eller tillgångar som
används av Nynas AB.
Faktisk avkastning på förvaltningstillgångarna
2012
2011
69,7
2,7
FLERÅRSSAMMANSTÄLLNING REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN
2012
2011
2010
2009
2008
Nuvärde av förmånsbestämda utfästelser
916,0
825,6
757,7
769,3
621,6
Förvaltningstillgångars verkliga värde
-749,7
-710,4
-697,7
-632,3
-485,4
UNDERSKOTT I PLANEN
166,3
115,2
60,0
137,0
136,2
Not 23. Övriga avsättningar
Landfarmen
Belopp vid årets ingång
Årets avsättning
Effekt av ändrad princip för efterbehandling
2012
2011
265,1
336,5
1,5
1,8
-
-28,5
Valutakursdifferenser
-0,3
0,0
Ianspråktagande
-7,9
-44,7
TOTALT
258,4
265,1
Belopp varmed avsättn. förväntas betalas
efter mer än 12 månader
250,1
241,1
Lagunen/fångdammarna Avsättningen avser framförallt beräknad miljöskuld i Sverige (Nynäshamn, Göteborg) samt Wandre i Belgien, Köge i Danmark och Dundee i UK.
Avseende miljöskuld Sverige är detta en avsättning enligt 10 kap. Miljöbalken
gällande efterbehandlingskostnader för föroreningar som uppstått vid raffinaderi- och depåverksamhet.
Avsättningen i Nynäshamn består av tre delar; Landfarmen (22 MSEK), Lagun/
Fångdammar (26 MSEK) samt J3/J4 (230 MSEK), ej nuvärdesberäknade
66
Sanering av området Landfarmen är slutfört per 2010-12-31. Slutlig överteckning
av materialet är beroende av sättningar i området men beräknas ske kring 2015.
Totalkostnaden för projekt Landfarmen har väsentligt överstigit den kalkyl som
gjordes inför bokslut 2008. Dels hade mängden förorenad massa tidigare underskattats, dels visade sig de geologiska förutsättningarna på platsen vara mer
komplexa än vad de initiala markundersökningarna indikerat.
Slutlig kostnad för sanering uppgår till ca 151 MSEK per 2010-12-31 och återstoden för täckning är beräknad till 22 MSEK av externt företag.
En slutgiltig åtgärdsplan har lämnats till Mark och Miljödomstolen. Både Lagun
och fångdammar föreslås behandlas på samma sätt med sugmuddring och för
att sedan renas i en behandlingsanläggning på raffinaderiet med archaea och
bakterier. Kostnaden för efterbehandlingen har beräknats av extern part till 26
MSEK exklusive kostnad för uppförande av behandlingsanläggningen. Beslut om
efterbehandling beräknas tidigast under 2013.
J3/J4
Område J3 och J4 består av syrahaltiga tjärmassor. Liknande massor återfinns även
på ett antal äldre raffinaderier i Europa och övriga världen. Omhändertagandet
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
är besvärligt på grund av den höga syrahalten. Den etablerade metoden innebär
upptagning, neutralisering, borttransport till slutförvaring. Metoden är inte problemfri eftersom massorna även efter behandling inte förväntas kunna friklassas.
Som alternativ har även metoden med slutlig förbränning av materialet studerats.
En slutgiltig åtgärdsplan har lämnats till Mark och Miljödomstolen. För att säkerställa en god arbetsmiljö under upptagning av massorna stabiliseras de genom att
kalksten vibreras ned. Därefter grävs massorna upp med konventionella metoder.
Massorna bearbetas sedan med tillsats av vatten så att en flytande blandning
bildas. Blandningen behandlas sedan biologiskt med archaea och bakterier. Över
90 procent av de organiska föroreningarna i massorna bryts ned till kodioxid
och vatten. Kostnaden för efterbehandling har beräknats av extern part till ca
230 MSEK. Nynas avvaktar nu tillstånd att få använda metoden för att återställa
områdena J3/J4 och Lagunen/fångdammarna.
Övriga miljörelaterade åtaganden i Nynäshamn, Göteborg, Dundee
samt depåer
Se avsnitt miljö på sidan 18.
Miljöskuld eller andra miljörelaterade åtgärder kommer att göras i takt med att
åtgärdsplanernas kostnader konkretiseras och kvantifieras.
Samtliga kostnader för saneringsprojekten är beräknade enligt nuvärdesprincipen
2012
Emissionsår-/
förfalloår
Beskrivning av lån
Ränta %
Valuta
Nominellt
belopp (Lokal valuta)
Belopp i
MSEK
KORTFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
2012/2013
Obligationslån
2,27
USD
90,0
666,0
2012/2013
Obligationslån
2,26
USD
50,0
370,0
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
3,22
USD
50,0
313,6
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
3,46
GBP
30,0
302,9
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,74
EUR
50,0
414,7
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,44
EUR
50,0
414,7
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,36
EUR
60,0
497,9
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
4,46
SEK
1 000,0
1000,0
2012/2013
Banklån
7,65
RUB
14,0
3,0
2012/2013
Banklån
8,35
RUB
8,0
1,7
2012/2013
Banklån
8,50
RUB
8,0
2012/2013
Check kredit
TOTALT
4009,8
2011
Not 24. Skulder till kreditinstitut
Emissionsår-/
förfalloår
I november 2011 ingicks ett nytt syndikerat kreditlöfte om 750 MEUR. Löptiden
för kreditlöftet är fem år. I samband med detta sades det syndikerade kreditlöftet
på 150 MEUR med förfall under 2012 upp. Även övriga committade kreditlöften
avslutades i samband med det nya syndikerade kreditlöftet.
Ett Private Placement lån från amerikanska investerare emitterades i september
2006. Lånesumman uppgick till totalt 140 MUSD och löptiden är 8 respektive
10 år med fast ränta. 90 MUSD är swapad till en rörlig SEK ränta och 50 MUSD
till en fast SEK ränta.
Valutaränteswaparna har villkor som exakt matchar obligationslånens förfallotider.
I låneavtalen finns finansiella villkor, se avsnitt Riskhantering, kvartal 3 2012 bröts
ett av de finansiella vilkoren i lånavtalen. Nynas erhöll villkorade medgivanden
(så kallade ”waivers”) under tiden fram till dess att hela rekapitaliseringen var
slutförd i slutet av januari 2013.
I avvaktan på slutförandet har långfristiga räntebärande skulder om 3 980 MSEK
per bokslutsdagen omklassificerats som kortfristig del av räntebärande skulder
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
Beskrivning av lån
Ränta %
2011
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Lån från kreditinstitut
TOTALT
-
3 792,0
0,0
3 792,0
KORTFRISTIGA SKULDER
Lån från kreditinstitut
Checkräkningskredit
TOTALT
SUMMA TOTALT
3 986,2
8,2
23,6
94,2
4 009,8
102,4
4 009,8
3 894,4
Nominellt
belopp (LoValuta kal valuta)
Belopp i
MSEK
2006/2014
Obligationslån
3,28
USD
90,0
718,6
2006/2016
Obligationslån
3,29
USD
50,0
399,1
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
2,55
USD
25,0
161,0
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,06
GBP
30,0
297,9
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,43
EUR
30,0
249,5
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,50
EUR
50,0
415,9
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,57
SEK
300,0
300,0
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,45
SEK
500,0
500,0
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,78
SEK
750,0
TOTALT
Emissionsår-/
förfalloår
750,0
3 792,0
2011
2012
1,7
23,6
Beskrivning av lån
Ränta %
Nominellt
belopp (LoValuta kal valuta)
Belopp i
MSEK
KORTFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
2011/2012
Banklån
5,80
RUB
14,0
2011/2012
Banklån
6,05
RUB
8,0
1,8
2011/2012
Banklån
6,40
RUB
16,0
3,4
2011/2012
Factoring
2011/2012
Check kredit
2011/2012
Övriga bankfaciliteter
TOTALT
3,0
0,0
94,2
0,0
102,4
67
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
FÖRFALLOÅR FÖR EXTERNA RÄNTEBÄRANDE SKULDER 31.12.2012
2013
4 009,8
TOTALT
4 009,8
FÖRFALLOÅR FÖR EXTERNA RÄNTEBÄRANDE SKULDER 31.12.2011
2012
102,4
2013 och därefter
3 792,0
TOTALT
3 894,4
KONCERNEN HAR FÖLJANDE EJ UTNYTTJADE KREDITFACILITETER:
2012
2011
536,0
427,9
3 012,0
3 573,8
-
-
3 548,0
4 001,7
Rörlig ränta
Uncommitted
Committed
- löper ut om mindre än ett år
- löper ut om mer än ett år
TOTALT
Not 26. Värdering av finansiella tillgångar och
skulder till verkligt värde
Finansiella tillgångar och finansiella skulder i balansräkningen värderas till verkligt
värde med undantag för låne- och kundfordringar samt övriga finansiella skulder
som inte är föremål för säkringsredovisning. Låne- och kundfordringar och övriga
finansiella skulder som inte är föremål för säkringsredovisning värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
Upplysningar om verkligt värde behöver inte lämnas när det redovisade värdet är
en godtagbar approximering av det verkliga värdet. Detta gäller för övriga poster
i kategorierna låne- och kundfordringar och andra finansiella skulder.
Koncernens obligationslån, nominellt MUSD 140, löper med fast USD ränta.
Dessa lån har dock säkrats med valutaränteswappar, 90 MUSD är swapad till en
rörlig SEK ränta och 50 MUSD till en fast SEK ränta och båda ingår i säkringsredovisning där 90 MUSD är verkligt värdesäkring och 50 MUSD är kassaflödessäkring.
Bokfört värde och verkligt värde uppgår till 1 036,1 MSEK (1 117,7). Koncernens
övriga kreditskulder löper med rörlig ränta. Det verkliga värdet överensstämmer
därmed med det bokförda värdet.
Värdering till verkligt värde
Det finns tre nivåer för hur verkligt värde fastställs.
Nivå 1
Not 25.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Inköp av råvara/halvfabrikat/färdiga produkter
2012
2011
451,5
782,1
Upplupna löner/semesterlöner
96,6
99,3
Upplupna räntor
41,7
17,2
Shipping kostnader
37,8
25,1
Rabatter
27,3
25,7
Tullkostnader
Upplupna investeringskostnader
Förutbetalda intäkter Bitumen
1,0
3,2
23,0
83,8
-
46,0
Övriga upplupna/förutbetalda poster
135,7
193,4
TOTALT
814,6
1 275,8
Nivå 2 Nivå 3 innebär noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.
innebär andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt eller indirekt.
innebär slutligen att indata för tillgången eller skulden i fråga inte bygger på observerbara marknadsdata.
Nynas samtliga finansiella instrument ingår alla i Nivå 2.
Beräkning av verkligt värde
Noterade innehav
Instrument som finns noterade på en aktiv marknad värderas utifrån innehavens
kurs på balansdagen.
Derivatinstrument
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt för noterade
kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det
verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående
kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.
Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade
framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.
Räntebärande skulder
Verkligt värde beräknas genom att framtida kassaflöden av kapitalbelopp och
ränta har diskonterats med aktuell marknadsränta för den återstående löptiden.
Kortfristiga fordringar och skulder
För kortfristiga fordringar och skulder med en kvarvarande livslängd på mindre
än 12 månader anses det redovisade värdet vara en rimlig approximation av verkligt värde. Kortfristiga fordringar och skulder med en livslängd överstigande 12
månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Verkligt värde och redovisat värde redovisas i tabellen.
68
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
2012
Kundfordringar
Kortfristiga derivatinstrument
Övriga kortfristiga fordringar
Derivat som
används i
säkringsredovisning
Derivat som
innehas för
handel
Kund och lånefordringar
Övriga
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Ej finansiella
tillgångar
och skulder
Summa
Balansräkning
Verkligt
värde
1 382,0
-
-
1 382,0
-
1 382,0
-
1 382,0
18,2
27,5
-
-
45,7
-
45,7
45,7
-
-
-
-
0,0
282,8
282,8
282,8
234,5
Förutbetalda kostn. och uppl. intäkter
-
-
-
-
0,0
234,5
234,5
Likvida medel
-
-
738,9
-
738,9
-
738,9
738,9
18,2
27,5
2 120,9
0,0
2 166,6
517,3
2 683,9
2 683,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
4 009,8
4 009,8
-
4 009,8
4 009,8
Leverantörsskulder
-
-
-
377,0
377,0
-
377,0
377,0
Långfristiga derivatinstrument
26,8
31,2
-
-
58,0
-
58,0
58,0
Kortfristiga derivatinstrument
-
39,6
-
-
39,6
-
39,6
39,6
Övriga kortfristiga skulder
-
-
-
-
0,0
147,4
147,4
147,4
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Uppl. kostnader och förutb. intäkter
FINANSIELLA SKULDER
2011
Långfristiga derivatinstrument
Kundfordringar
Kortfristiga derivatinstrument
Övriga kortfristiga fordringar
-
-
-
-
0,0
814,6
814,6
814,6
26,8
70,8
0,0
4 386,7
4 484,3
962,0
5 446,4
5 446,4
Derivat som
används i
säkringsredovisning
Derivat som
innehas för
handel
Kund och lånefordringar
Övriga
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Ej finansiella
tillgångar
och skulder
Summa
Balansräkning
Verkligt
värde
61,3
-
-
-
61,3
-
61,3
61,3
-
-
1 721,6
-
1 721,6
-
1 721,6
1 721,6
16,8
11,3
-
-
28,1
-
28,1
28,1
-
-
-
-
0,0
332,7
332,7
332,7
Förutbetalda kostn. och uppl. intäkter
-
-
-
-
0,0
265,5
265,5
265,5
Likvida medel
-
-
249,6
-
249,6
-
249,6
249,6
78,1
11,3
1 971,2
0,0
2 060,5
598,2
2 658,8
2 658,8
3 792,0
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Långfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
3 792,0
3 792,0
-
3 792,0
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
102,4
102,4
-
102,4
102,4
Leverantörsskulder
-
-
-
666,2
666,2
-
666,2
666,2
Långfristiga derivatinstrument
20,4
-
-
-
20,4
-
20,4
20,4
Kortfristiga derivatinstrument
15,3
23,2
-
-
38,5
-
38,5
38,5
Övriga kortfristiga skulder
-
-
-
-
0,0
105,0
105,0
105,0
Uppl. kostnader och förutb. intäkter
-
-
46,0
-
46,0
1 229,8
1 275,8
1 275,8
35,6
23,2
46,0
4 560,6
4 665,5
1 334,8
6 000,3
6 000,3
FINANSIELLA SKULDER
69
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 28. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser,
eventualtillgångar
Not 27. Kompletterande upplysning finansiell
riskhantering
2012
MARKNADSVÄRDERING AV FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT
2011
FÖRETAGSINTECKNINGAR
2012
2011
Säkerhet för skulder till kreditinstitut
75,0
75,0
Ränteswapar
-71,0
42,4
TOTALT
75,0
75,0
Valutaswapar
10,3
-14,2
Oljeprisswapar
8,9
2,3
115,0
116,7
-51,8
30,5
SUMMA AV DERIVATTILLGÅNG OCH
DERIVATSKULD
NOMINELLT BELOPP PÅ FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT
Räntederivat
2012
2011
Garantiförbindelser
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser
TOTALT
2,7
2,6
117,8
119,3
En framtida nedläggning av verksamheter inom koncernen kan innebära krav på
sanering och återställningsarbeten. Detta bedöms dock ligga långt fram i tiden
och de framtida utgifterna kan ej tillförlitligt beräknas.
Ränteswapar
Löptid kortare än 1 år
Löptid 2-4 år
Löptid 5 år och längre
TOTALT
855,8
655,8
1 564,4
1 764,4
200,0
200,0
2 620,2
2 620,2
Valutaderivat
Valutaterminskontrakt
-38,4
-1 716,5
TOTALT
-38,4
-1 716,5
Oljeprisswapar
248,0
-836,7
TOTALT
248,0
-836,7
Not 29. Upplysningar om närstående
Upplysning om ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare ges i Not 5.
Petroleos de Venezuela S.A. (PDVSA) är den ultimata ägaren av 50 procent
av aktierna i Nynas AB. Nynaskoncernen köper cirka 76 procent av sin råolja från
PDVSA. Råolja och basoljepriser regleras enligt formelbaserade fleråriga leveranskontrakt. Priserna motsvarar vad som skulle gälla för avtal med icke närstående part.
Råvaruderivat
Inköp råolja
Inköp basolja
Inköp leasing/ tjänster
2011
9 167,9
9 046,2
674,0
703,4
-
0,6
Försäljningsintäkt
6,2
1,6
Kundfordringar
2,4
6,8
10,0
348,5
Leverantörsskulder
70
2012
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Neste Oil Oyj (Neste Oil) är den ultimata ägaren av 50 procent av aktierna
i Nynas AB. Nynaskoncernen köper bitumen och andra oljeprodukter från Neste
Oil. Nynas säljer bränsle samt tjänster till Neste. Alla transaktioner prissätts till
rådande marknadspris.
Not 30. Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet
2012
2012
2011
Resultatandel i intresseföretag
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Inköp bitumen
835,5
987,2
Inköp basolja
100,9
95,4
Orealiserade kursdifferenser samt oljeterminer
Inköp bränsle/ destillat
37,3
14,8
Utrangering av anläggningstillgångar
Inköp leasing/ tjänster
21,5
26,6
Avsättningar till pensioner
Försäljningsintäkt
580,3
548,2
Kundfordringar
0,2
1,2
Leverantörsskulder
7,9
16,9
Nynas äger 50 procent av aktierna i Eastham Refinery Ltd (ERL); de återstående
50 procent ägs av Shell. ERL köper majoriteten av sin råolja, från Nynas AB, till
ett kontraktspris.
NYNAS AB:
Försäljningsintäkter - Nynas AB från ERL
Inköp leasing/ tjänster
Kundfordringar
Leverantörsskulder
2012
2011
2 531,4
2 192,8
11,5
5,7
0,2
-
-
3,3
Nynas UK AB köper bitumen och destillat från ERL (50 procent av total ERL produktion). Inköpspriset för bitumen sätts på samma sätt som när priset fastställs
genom avtal med en etablerad bitumenproducent i Nordvästra Europa; priser för
destillatprodukter sätts i enlighet med FOB priser för liknande bulkprodukter till
icke närstående kunder i Nordvästra Europa (ARA området).
Nynas UK AB utför också tjänster till ERL avseende administration och skötsel
av utlastningssystemet, till självkostnadspris.
NYNAS UK AB:
2012
2011
Inköp bitumen
1 486,7
1 286,9
Inköp råolja
39,5
-
Inköp bränsle
655,2
539,7
Försäljningsintäkter
482,7
429,1
Tjänsteintäkter
3,3
3,1
Kundfordringar
0,3
0,3
167,0
116,4
Leverantörsskulder
Övriga avsättningar
TOTALT
2011
12,1
-24,6
341,9
321,9
62,7
23,7
-
2,8
18,8
11,1
-6,3
-71,4
429,2
263,5
Not 31. Händelser efter balansdagen
Nynas har ingått ett avtal med Shell i december 2011 att ta över full kontroll och
ansvar för ett basoljeraffinaderi med tillhörande anläggningar i Harburg, Tyskland.
Avtalet är ett 25-årigt leaseavtal.
Avtalet är villkorat av EU-kommissionens godkännande med avseende på gällande konkurrenslagstiftning. Bolaget inlämnade i februari 2013 den slutgiltiga
ansökan om godkännande för avtalet.
Under förutsättning att kommissionen lämnar sitt godkännande kommer Nynas därefter snarast att överta delar av raffinaderiet inklusive viss utrustning för
specialoljeproduktion.
Överenskommelsen med Shell innebär att hela anläggningen därefter kommer
att renodlas till ett komplett specialoljeraffinaderi.
Inom en period om cirka två år kommer Nynas därefter att överta ansvaret för
hela anläggningen.
Under kvartal 3 2012 bröts ett av de finansiella villkoren i låneavtalet. Nynas erhöll
villkorade medgivande under tiden fram till dess att hela rekapitaliseringen var
slutförd i slutet av januari 2013.
71
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
MODERBOLAGETS NOTER TILL BOKSLUTET
(Belopp i miljoner kronor, om ej annat anges)
Not 32. Information per geografisk marknad samt
försäljningsintäkt per kategori
Not 33. Kostnader fördelade på kostnadsslag
2012
Nynas är inriktad på produktion och marknadsföring av specialoljeprodukter,
koncernens produktion bygger till största del på att tung råolja uppgraderas
till bitumen och nafteniska specialoljor. Bitumen används huvudsakligen som
bindemedel i asfalt för vägbyggnation, men ingår också i olika applikationer för
industriändamål. Nafteniska specialprodukter är högraffinerade mineraloljor med
unika fysiska och kemiska egenskaper, som används inom ett stort antal områden.
De fungerar som kylmedium och isolerar transformatorer elektriskt, de ingår som
en viktig komponent i gummitillverkning och de ingår som råvara vid framställning
av en mängd industriprodukter t ex smörjmedel och tryckfärg.
2012
4 803,5
4 407,9
Storbritannien
3 917,5
3 785,3
Övriga Europa
5 143,0
5 848,3
TOTALT
14 238,3
1 083,5
1 039,6
Tillverkningsomkostnader
968,6
977,9
Kostnader för ersättning till anställda (Not 35)
422,0
424,7
Avskrivningar, nedskrivningar (Not 42,43,44,46)
-281,3
-254,0
Övriga kostnader
495,8
815,0
17 747,9
17 241,5
TOTALT
2011
Norden
Övriga
15 059,3
Vinster och förluster från realiserade kassaflödeshedgar (olja) är bokade från eget
kapital till resultaträkningen och är klassificerade som råmaterial.
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER GEOGRAFISK MARKNAD
Nordamerika
Råmaterial
Transport- och distributionskostnader
2011
432,3
326,8
3 252,4
2 764,6
17 548,7
17 132,9
Not 34. Övriga rörelseintäkter/kostnader
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
INKÖP OCH FÖRSÄLJNING KONCERNFÖRETAG
2012
2011
2012
2011
Valutakursvinster på rörelsefordringar/skulder
213,3
299,6
Försäkringsersättning
359,0
100,2
Övriga tjänsteintäkter
32,3
36,4
604,6
436,2
2012
2011
TOTALT
Inköp
15%
14%
Försäljning
43%
48%
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Kostnader rörande branden i Nynäshamn
204,5
64,8
Valutakursförluster på rörelsefordringar/skulder
222,3
288,4
TOTALT
426,8
353,2
Not 35. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantalet anställda samt löner och ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader framgår av följande sammanställningar:
MEDELANTAL ANSTÄLLDA
2012
MODERBOLAG
Män
2011
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Sverige
321
127
448
321
129
450
TOTALT MODERBOLAGET
321
127
448
321
129
450
LÖNER, ERSÄTTNINGAR SAMT SOCIALA KOSTNADER
2012
MODERBOLAG
2011
Ledande Befattningshavare.
(7 personer)
Övriga
Anställda
Totalt
Ledande Befattningshavare.
(7 personer)
Övriga
Anställda
Totalt
17,7
259,4
277,1
17,2
257,5
274,7
3,0
4,2
7,2
2,7
4,1
6,8
13,8
131,2
145,0
13,5
136,5
150,0
Sverige
Löner och andra ersättningar
(Varav tantiem o.d)
Sociala kostnader
(Varav pensionskostnader)
TOTALT MODERBOLAGET
72
7,7
40,5
48,1
8,1
47,1
55,2
31,5
390,5
422,0
30,8
394,1
424,7
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 38. Operationella leasingavtal
REDOVISNING AV KÖNSFÖRDELNING I MODERBOLAGET
Andel kvinnor, %
Styrelsen
Koncernledning
2012
2011
0,0
0,0
14,3
14,3
FÖRFALLOÅR FÖR EJ UPPSÄGNINGSBARA LEASINGKONTRAKT
Räkenskapsårets leasingkontrakt
2012
2011
193,6
212,6
178,0
Framtida avtalade leasingkontrakt
Not 36. Avskrivningar av immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Förfallotidpunkt år 1
194,1
Förfallotidpunkt år 2-5
505,9
359,7
Förfallotidpunkt år 6-
150,9
133,8
AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELAT PER FUNKTION
Immateriella
Materiella
2012
2011
2012
2011
Kostnad för sålda varor
7,1
6,6
229,7
197,5
Försäljningskostnader
1,1
1,4
15,0
15,6
Administrationskostnader
20,1
23,6
8,3
9,3
TOTALT
28,3
31,6
253,0
222,4
Under 2012 har Nynas AB bareboatchartrat fyra bitumenfartyg, varav två under
den senare delen av bitumen säsongen och timechartrat två specialoljefartyg.
Moderbolaget har inga materiella avtal som klassas som finansiell leasing.
Not 39. Finansnetto
AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELAT PÅ TILLGÅNGSPOST
2011
Ränteintäkter på banktillgodohavanden
28,3
31,6
6,8
6,3
Ränteintäkt på derivat instrument
(faktiska räntor och värde förändringar)
2012
Dataprogram
Byggnader
Markanläggningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier
TOTALT
Skillnad mellan bokförda avskrivningar
och avskrivningar enligt plan:
TOTALT BOKFÖRDA AVSKRIVNINGAR
3,6
2,0
222,6
194,7
20,0
19,4
281,3
254,0
-33,1
130,4
248,2
384,4
Not 37. Arvode och kostnadsersättning till revisorerna
REVISIONSARVODE
2012
2011
Ernst & Young
Revisionsuppdrag
2,4
2,6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
0,3
0,0
-
0,8
Skatterådgivning
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
1,0
2012
2011
47,1
28,1
56,6
31,5
Utdelning från koncernbolag
261,1
135,2
TOTALA FINANSIELLA INTÄKTER
364,7
194,9
Varav totala ränteintäkten som hänför sig till poster
värderade till upplupet anskaffningsvärde
47,1
28,1
Räntekostnader på lån och checkräkningskrediter (2)
-254,4
-128,9
Räntekostnad på derivat instrument
(faktiska räntor och värde förändringar)
-45,8
-32,4
Räntekostnad på PRI skuld
-5,6
-5,5
Netto valutakursförändringar
10,4
4,7
Nedskrivning av aktier i dotterbolag
Övriga finansiella kostnader
-117,4
-45,3
-12,0
TOTALA FINANSIELLA KOSTNADER
-458,0
-174,0
Varav totala räntekostnaden som hänför sig till poster
värderade till upplupet anskaffningsvärde
-259,9
-134,3
-93,2
20,9
TOTALT FINANSNETTO
(1)
(2)
Övriga revisorer
(1)
Ränteintäkterna från koncernföretag uppgår i MB till 32,8 (19,0)
Räntekostnader från koncernföretag uppgår i MB till -6,8 (-4,6)
0,4
73
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 40. Bokslutsdispositioner
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Förändring av inkuransreserv
Not 41. Skatter
2012
2011
3,0
0,0
33,1
-130,4
Förändring av periodiseringsfond
231,7
213,5
TOTALT
267,7
83,1
2012
2011
1 230,9
1 264,0
73,2
76,2
Periodiseringsfond taxering 2007
-
-
Periodiseringsfond taxering 2008
-
25,2
Periodiseringsfond taxering 2009
-
-
Periodiseringsfond taxering 2010
-
181,6
Periodiseringsfond taxering 2011
-
24,9
1 304,1
1 571,8
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskr. enl plan
OBESKATTADE RESERVER
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inkuransreserv i varulager
TOTALT
2012
2011
Aktuell skatt
-0,1
-
Aktuell skatt tidigare år
-2,3
-1,7
-9,0
11,2
-11,4
9,5
Uppskjuten skatt
TOTALT
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som
skulle framkommit vid vägd genomsnittlig skattesats gällande för resultaten i de
konsoliderade företagen enligt följande:
2012
2011
Redovisat resultat före skatt
153,1
78,4
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolag
-40,3
-20,6
Utdelning från dotterbolag
68,7
35,6
Nedskrivning aktier i dotterbolag
-30,9
-
Övriga ej avdragsgilla kostnader
-3,6
-3,8
1,2
-
Skatteeffekt av:
Övriga ej skattepliktiga intäkter
Effekt av framtida förändrad bolagsskatt i Sverige
-5,0
-
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år
-2,3
-1,7
0,8
0,0
Redovisad skattekostnad
Övriga
-11,4
9,5
Gällande skattesats för inkomstskatt, %
26%
26%
7%
-12%
Effektiv skatt, %
REDOVISADE UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKATTESKULDER
Tillgångar
2012
Skulder
2011
Netto
2012
2011
2012
2011
Övriga rörelsefordringar/skulder
40,5
45,5
3,7
0,7
36,8
44,8
TOTALT
40,5
45,5
3,7
0,7
36,8
44,8
FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER UNDER ÅRET
Belopp vid
årets ingång
Redovisat över
resultaträkningen
Redovisat
direkt mot EK
Valutakursdifferenser
Belopp vid
årets utgång
Övriga rörelsefordringar/skulder
44,8
-9,0
1,0
-
36,8
TOTALT
44,8
-9,0
1,0
-
36,8
I moderbolaget finns inga skattemässiga underskott sedan tidigare år.
74
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 42. Immateriella tillgångar
2012
Goodwill
Dataprogram
Övriga immat.
tillgångar/Varumärken
Totalt
Immateriella tillgångar
358,0
Ingående anskaffningsvärde
14,2
342,3
1,5
Nyanskaffningar
-
7,7
-
7,7
Omklassificeringar
-
-4,4
-
-4,4
Utgående anskaffningsvärde
14,2
345,5
1,5
361,2
Ingående avskrivningar enligt plan
-10,9
-209,9
-1,5
-222,3
-
-28,3
-
-28,3
-10,9
-238,1
-1,5
-250,5
Årets avskrivningar
Utgående avskrivningar enligt plan
Ingående nedskrivning
-3,3
-26,7
-
-30,0
Utgående nedskrivning
-3,3
-26,7
-
-30,0
0,0
80,7
0,0
80,7
Goodwill
Dataprogram
Övriga immat.
tillgångar/Varumärken
Totalt
Immateriella tillgångar
Utgående restvärde
2011
14,2
306,7
1,5
322,4
Nyanskaffningar
Ingående anskaffningsvärde
-
39,3
-
39,3
Omklassificeringar
-
-3,7
-
-3,7
Utgående anskaffningsvärde
14,2
342,3
1,5
358,0
Ingående avskrivningar enligt plan
-10,9
-178,2
-1,5
-190,6
-
-31,6
-
-31,6
-10,9
-209,9
-1,5
-222,3
Årets avskrivningar
Utgående avskrivningar enligt plan
Ingående nedskrivning
-3,3
-26,7
-
-30,0
Utgående nedskrivning
-3,3
-26,7
-
-30,0
0,0
105,7
0,0
105,7
Utgående restvärde
Not 43. Materiella tillgångar
2012
Ingående anskaffningsvärde
Byggnader
Maskiner och
andra tekn. Anl.
Inventarier
Pågående
nyanläggn.
Totalt Materiella
tillgångar
275,9
4 278,1
329,2
869,3
5 752,4
Nyanskaffningar
19,3
19,8
3,7
403,7
446,5
Omklassificeringar
16,4
337,2
15,0
-364,2
4,4
Utgående anskaffningsvärde
311,6
4 635,1
347,8
908,8
6 203,3
Ingående avskrivningar enligt plan
-93,7
-2 293,4
-238,0
-
-2 625,1
Årets avskrivningar
-10,4
-222,6
-20,0
-
-253,0
Utgående avskrivningar enligt plan
-104,1
-2 516,0
-257,9
0,0
-2 878,1
Utgående planenligt restvärde
207,5
2 119,0
89,9
908,8
3 325,2
Ingående nedskrivning
-
-24,9
-
-13,3
-38,2
Årets nedskrivning
-
-
-
-
0,0
Utgående nedskrivning
-
-24,9
0,0
-13,3
-38,2
207,5
2 094,1
89,9
895,5
3 287,0
Utgående restvärde
Härav bokfört värde Sverige
207,5
75
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Byggnader
Maskiner och
andra tekn. Anl.
Inventarier
Pågående
nyanläggn.
Totalt Materiella
tillgångar
318,9
3 911,0
11,3
208,4
303,4
379,3
4 912,6
15,7
608,5
0,0
844,0
-5,6
-2,2
-
Omklassificeringar
-7,9
-54,2
164,3
12,2
-118,6
3,7
Utgående anskaffningsvärde
275,9
4 278,1
329,2
869,3
5 752,4
Ingående avskrivningar enligt plan
-85,4
-2 103,1
-220,6
-
-2 409,1
-8,3
-194,7
-19,4
-
-222,4
-
4,4
2,0
-
6,3
Utgående avskrivningar enligt plan
-93,7
-2 293,4
-238,0
-
-2 625,1
Utgående planenligt restvärde
182,2
1 984,6
91,2
869,3
3 127,3
-24,9
2011
Ingående anskaffningsvärde
Nyanskaffningar
Avyttringar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Avyttringar/utrangeringar
Ingående nedskrivning
-
-24,9
-
-
Årets nedskrivning
-
-
-
-13,3
-13,3
Utgående nedskrivning
-
-24,9
-
-13,3
-38,2
Utgående restvärde
182,2
1 959,7
91,2
856,0
3 089,1
Härav bokfört värde Sverige
182,2
Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas under obeskattade reserver i moderbolaget.
Not 44. Andelar i koncernföretag
Ingående anskaffningsvärde
Inköp
Utgående anskaffningsvärde
Not 46. Varulager
2012
2011
920,0
919,9
-
0,1
920,0
920,0
2012
2011
Råvaror
527,2
728,0
Halvfabrikat
457,1
413,6
Färdiga produkter
1 454,3
1 397,0
TOTALT
2 438,6
2 538,6
Förteckning över Koncernföretag se Not 14.
Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, vilket innebär det lägsta av
anskaffningsvärdet enligt den sk först in först ut principen och nettoförsäljningsvärde.
Not 45. Andra långfristiga fordringar
2012
2011
Belopp vid årets ingång
-
1,4
Avräkning
-
-1,4
Utgående bokfört värde
-
0,0
76
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 47. Kundfordringar
Kundfordringar, ej förfallna
Avgår: reservering för värdeminskning i fordringar
EJ FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR NETTO
Not 50. Eget kapital
2012
2011
396,9
485,3
-1,7
-1,9
395,3
483,3
FÖRDELNING AKTIEKAPITAL
Förändring av totalt antal aktier
Ingående antal
Årets förändring
UTGÅENDE ANTAL
2012
2011
67 532
67 532
0
0
67 532
67 532
Åldersanalys av Förfallna kundfordringar
Kundfordringar mellan 0-90 dgr
Kundfordringar mellan 91 - 180 dgr
Kundfordringar över 180 dgr
TOTALT FÖRFALLNA KUNDFORDRINGAR
113,3
95,1
0,4
0,0
14,5
8,2
128,2
103,2
Moderbolaget har redovisat en förlust på 1,7 MSEK (1,9) för nedskrivningar av kundfordringar. Förlusten är inkluderad under försäljningskostnader i resultaträkningen.
AKTIESLAG
2012
Antal Aktier
2011
Procent
Antal Aktier
Procent
Serie A
33 765
50%
33 765
50%
Serie B
33 767
50%
33 767
50%
SUMMA
67 532
100%
67 532
100%
BUNDNA FONDER
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Not 48. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Hyror
Charterhyra
Pensionspremier
Försäkringsersättning
Mjukvaru licenser
Övriga förutbetalda kostnader
TOTALT
2012
2011
2,8
2,2
32,3
4,1
5,0
1,9
100,2
95,0
7,2
7,2
14,5
12,3
162,0
122,7
2012
2011
Not 49. Likvida medel
Kassa och bank
631,8
510,4
Likvida medel enligt Balansräkning
631,8
510,4
Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel baserat på att:
* de har en obetydlig risk för värdefluktuationer
* de kan lätt omvandlas till kassamedel
* de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
I moderbolagets likvida medel ingår behållning på koncernkonton samt egna
bankkonton.
FRITT EGET KAPITAL
Balanserad vinst
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondavsättning
och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets
resultat och eventuell fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga
det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Not 51. Avsättning för pensioner
Moderbolagets anställda, före detta anställda och deras efterlevande kan omfattas
av såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer avseende ersättningar
efter avslutad anställning. Dessa förmånsbaserade planer omfattar ålderspension,
efterlevandepension och sjukvård.
Förpliktelsen som redovisas i balansräkningen härstammar från de förmånsbestämda planerna. Planerna är tryggade via återförsäkrad avsättning i balansräkningen, stiftelser och fonder. Beräkningarna är utförda enligt den så kallade
projected unit credit method med de antaganden som återfinns i tabellen på sidan
78. Nettot av aktuariella vinster och förluster påverkar resultatet i den mån dessa
överstiger den 10 procent så kallade korridoren. Korridorens gränsvärde utgörs av
10 procent av det största av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och
verkligt värde på förvaltningstillgångar. Nettot av de beräkningsmässiga vinsterna
och förlusterna som överstiger korridorens gränsvärde fördelas över de anställdas
genomsnittliga, återstående beräknade anställningstid med början året efter
innevarande räkenskapsår. Beräkningar av förmånsbestämda pensionsplaner
utförs av en oberoende extern aktuarie.
För en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare kan inte tillräcklig
information erhållas för att beräkna Moderbolagets del i planen, varför denna
redovisats som avgiftsbestämd. För Moderbolaget avser detta den svenska planen
för tjänstemän (ITP) som administreras via Collectum. Den största delen av den
svenska planen för tjänstemän (ITP) finansieras däremot via kontoavsättning,
vilken tryggas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG)
och administreras av, en för svenska näringslivet gemensam institution, Pensionsregistreringsinstitutet (PRI).
Moderbolagets prognostiserade utbetalning av pensioner till de förmånsbestämda planerna, både fonderade och ofonderade är MSEK 11,5 (10,5) för 2013.
Moderbolagets avsättningar för pensioner består till huvuddelen av ITP som
är tryggad via försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG) eller andra försäkringssinstitut. Utbetalningar har även gjorts under året till kapitalförsäkringar. Värdet
på dessa försäkringar upppgår vid årskiftet till 83,4 MSEK (77,7) vilket motsvarar
förpliktelsernas värde.
77
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
AVSTÄMNING AV REDOVISAD PENSIONSKULD
2012
2011
3,5
4,3
Verkligt värde av stiftelsetillgångar
-16,6
-16,0
Överskott i pensionstiftelse
-13,0
-11,6
Nuvärde fonderade eller delvis fonderade förpliktelser
Förpliktelsernas nuvärde avseende ofonderade
pensionsplaner
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse
NETTO SKULD I BALANSRÄKNINGEN
135,8
129,1
13,0
11,6
135,8
129,1
Beloppet för avsatt till pensioner är beräknat enligt Tryggandelagen. Beräkning
enligt Tryggandelagen skiljer sig från IFRS project unit credit method bl a på
så sätt att ingen hänsyn tas till förväntade höjningar av lön eller pension utan
beräkningen baseras på den lön och pensionsnivå som gäller på balansdagen.
Diskonteringsräntan enligt PRI 4,2 procent (4,5).
VERKLIGT VÄRDE AV TILLGÅNGAR I STIFTELSER
FÖRDELAT PER TILLGÅNGSSLAG
2011
6,4
Aktier och andelar
8,2
Övriga räntebärande papper
5,7
5,9
Bankmedel
2,7
3,6
16,5
15,9
Totalt
I stiftelsens tillgångar ingår inga värdepapper utgivna av Nynas AB eller tillgångar
som används av Nynas AB.
Not 52. Övriga avsättningar
Belopp vid årets ingång
FÖRÄNDRING AV NETTOSKULD UNDER ÅRET
2012
2012
2011
252,7
318,1
2012
2011
Årets avsättning
1,5
-
129,1
114,0
Ianspråktagande
-3,8
-36,9
I resultaträkningen redovisad kostnad
12,7
20,6
Effekt av ändrad princip för efterbehandling
-
-28,5
Pensionsutbetalningar
-6,1
-5,5
TOTALT
250,4
252,7
135,8
129,1
Belopp varmed avsättn. förväntas betalas
efter mer än 12 månader
242,1
228,7
Nettoskuld vid årets början
NETTOSKULD VID ÅRETS SLUT
Under 2013 förväntas utbetalning avseende förmånsbestämda planer uppgå
till 6,3 MSEK
PERIODENS KOSTNAD AVSEENDE PENSIONER
2012
2011
Pension i egen regi
1,1
9,6
Räntekostnad (beräknad diskonteringseffekt)
5,6
5,5
KOSTNAD FÖR PENSIONER I EGEN REGI
6,6
15,1
Försäkringspremier
37,7
31,0
Redovisad nettokostnad hänförlig till
pensioner exklusive skatter
44,4
46,1
Avkastningsskatt på pensionsmedel
0,5
0,5
Särskild löneskskatt på pensionskostnader
9,7
8,7
54,6
55,3
1,8%
2,4%
Pension genom försäkring:
ÅRETS PENSIONSKOSTNAD
Procentuell avkastning på stiftelsetillgångar
Räntekostnad redovisas i finansnettot medan övriga kostnader redovisas i rörelsen.
78
Avseende miljöskuld Sverige är detta en avsättning enligt 10 kap. Miljöbalken
gällande efterbehandlingskostnader för föroreningar som uppstått vid raffinaderi- och depåverksamhet.
Avsättningen i Nynäshamn består av tre delar; Landfarmen (22 MSEK), Lagun/Fångdammar (26 MSEK) samt J3/J4 (230 MSEK), ej nuvärdesberäknade för
ytterliggare beskrivning se not 23.
Samtliga kostnader för saneringsprojekten är beräknade enligt nuvärdesprincipen
Not 53. Skulder till kreditinstitut
I november 2011 ingicks ett nytt syndikerat kreditlöfte om 750 MEUR. Löptiden
för kreditlöftet är fem år. I samband med detta sades det syndikerade kreditlöftet
på 150 MEUR med förfall under 2012 upp. Även övriga committade kreditlöften
avslutades i samband med det nya syndikerade kreditlöftet.
Ett Private Placement lån från amerikanska investerare emitterades i september
2006. Lånesumman uppgick till totalt 140 MUSD och löptiden är 8 respektive
10 år med fast ränta. 90 MUSD är swapad till en rörlig SEK ränta och 50 MUSD
till en fast SEK ränta. Valutaränteswaparna har villkor som exakt matchar obligationslånens förfallotider.
I låneavtalen finns finansiella villkor, se avsnitt Riskhantering, kvartal 3 2012 bröts
ett av de finansiella vilkoren i lånavtalen. Nynas erhöll villkorade medgivanden
(så kallade ”waivers”) under tiden fram till dess att hela rekapitaliseringen var
slutförd i slutet av januari 2013.
I avvaktan på slutförandet har långfristiga räntebärande skulder om 3 980 MSEK
per bokslutsdagen omklassificeras som kortfristig del av räntebärande skulder.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
2012
2011
2011
Emissionsår-/
förfalloår
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Lån från kreditinstitut
TOTALT
-
3 791,5
0,0
3 791,5
KORTFRISTIGA SKULDER
Lån från kreditinstitut
3 986,0
Checkräkningskredit
8,2
Beskrivning av lån
5,80
RUB
14,0
Banklån
6,05
RUB
8,0
1,8
2011/2012
Banklån
6,40
RUB
16,0
3,4
71,6
2011/2012
Factoring
2011/2012
Check kredit
SUMMA TOTALT
3 986,2
3 871,3
2011/2012
Övriga bankfaciliteter
Ränta %
Belopp i
MSEK
KORTFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
2012/2013
Obligationslån
2,27
USD
90,0
666,0
2012/2013
Obligationslån
2,26
USD
50,0
370,0
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
3,22
USD
50,0
313,6
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
3,46
GBP
30,0
302,9
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,74
EUR
50,0
414,7
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,44
EUR
50,0
414,7
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
2,36
EUR
60,0
497,7
2012/2013
Kreditlöfte (€750)
4,46
SEK
1 000,0
1000,0
2012/2013
Banklån
7,65
RUB
14,0
3,0
1,7
2012/2013
Banklån
8,35
RUB
8,0
2012/2013
Banklån
8,50
RUB
8,0
2012/2013
Check kredit
0,0
71,6
0,0
TOTALT
79,8
Not 54. Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
Inköp av råvara/halvfabrikat/färdiga produkter
2012
2011
430,7
757,8
Upplupna löner/semesterlöner
79,5
81,5
Upplupna räntor
41,4
17,2
Shipping kostnader
32,2
15,4
Upplupna investeringskostnader
23,0
83,8
-
46,0
Upplupna kundintäkter
Övriga upplupna/förutbetalda poster
TOTALT
58,3
104,8
665,2
1 106,5
1,7
0,2
TOTALT
3 986,2
2011
Emissionsår-/
förfalloår
3,0
Banklån
79,8
Beskrivning av lån
Belopp i
MSEK
2011/2012
0,2
Nominellt
belopp (LoValuta kal valuta)
Nominellt
belopp (Lokal valuta)
2011/2012
3 986,2
Emissionsår-/
förfalloår
Valuta
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
TOTALT
2012
Ränta %
Beskrivning av lån
Ränta %
Nominellt
belopp (LoValuta kal valuta)
Belopp i
MSEK
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Lån till rörlig ränta
2006/2014
Obligationslån
3,28
USD
90,0
2006/2016
Obligationslån
3,29
USD
50,0
718,6
399,1
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
2,55
USD
25,0
160,9
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,06
GBP
30,0
297,8
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,43
EUR
30,0
249,4
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
3,50
EUR
50,0
415,7
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,57
SEK
300,0
300,0
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,45
SEK
500,0
500,0
2011/2016
Kreditlöfte (€750)
4,78
SEK
750,0
TOTALT
750,0
3 791,5
79
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 55. Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Värdering, beskrivning samt beräkning till verkligt värde se not 26.
Derivat som
används i säkrings
redovisning
Derivat som
innehas för
handel
Kundfordringar
-
-
523,5
-
523,5
-
523,5
Fordringar hos koncernföretag
-
-
964,7
-
964,7
-
964,7
45,7
2012
Kortfristiga derivatinstrument
Kund och lånefordringar
Övriga
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Ej finansiella
tillgångar
och skulder
Summa
Balansräkning
18,2
27,5
-
-
45,7
-
Övriga kortfristiga fordringar
-
-
-
-
0,0
87,2
87,2
Förutbetalda kostn. och uppl. intäkter
-
-
0,0
-
0,0
162,0
162,0
Likvida medel
-
-
631,8
-
631,8
-
631,8
18,2
27,5
2 120,0
0,0
2 165,7
249,2
2 415,0
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
3 986,2
3 986,2
-
3 986,2
Långfristiga skulder till konc.ftg
-
-
-
0,2
0,2
-
0,2
Kortfristiga skulder till konc.ftg. ränteb
-
-
-
866,7
866,7
-
866,7
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Kortfristiga skulder till konc.ftg. ej ränteb
-
-
-
103,0
103,0
-
103,0
Leverantörsskulder
-
-
-
200,4
200,4
-
200,4
Långfristiga derivatinstrument
58,0
-
-
-
58,0
-
58,0
Kortfristiga derivatinstrument
-
39,6
-
-
39,6
-
39,6
Övriga kortfristiga skulder
-
-
-
-
0,0
27,8
27,8
Uppl. kostnader och förutb. intäkter
-
-
-
-
0,0
665,2
665,2
58,0
39,6
0,0
5 156,5
5 254,2
693,0
5 947,1
Derivat som
används i säkrings
redovisning
Derivat som
innehas för
handel
Kund och lånefordringar
Övriga
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Ej finansiella
tillgångar
och skulder
Summa
Balansräkning
FINANSIELLA SKULDER
2011
Långfristiga derivatinstrument
Kundfordringar
61,3
-
-
-
61,3
-
61,3
-
-
586,5
-
586,5
-
586,5
1 523,8
Fordringar hos koncernföretag
-
-
1 523,8
-
1 523,8
-
Kortfristiga derivatinstrument
16,8
11,3
-
-
28,1
-
28,1
Övriga kortfristiga fordringar
-
-
-
-
0,0
178,9
178,9
Förutbetalda kostn. och uppl. intäkter
-
-
0,1
-
0,1
122,6
122,7
Likvida medel
-
-
510,4
-
510,4
-
510,4
78,1
11,3
2 620,8
0,0
2 710,2
301,5
3 011,7
FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Långfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
3 791,5
3 791,5
-
3 791,5
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
-
-
-
79,8
79,8
-
79,8
Långfristiga skulder till konc.ftg
-
-
-
0,2
0,2
-
0,2
Kortfristiga skulder till konc.ftg. ränteb
-
-
-
732,1
732,1
-
732,1
Kortfristiga skulder till konc.ftg. ej ränteb
-
-
-
214,3
214,3
-
214,3
Leverantörsskulder
-
-
-
396,7
396,7
-
396,7
Långfristiga derivatinstrument
20,4
-
-
-
20,4
-
20,4
Kortfristiga derivatinstrument
15,3
23,2
-
-
38,5
-
38,5
Övriga kortfristiga skulder
-
-
-
-
0,0
13,1
13,1
Uppl. kostnader och förutb. intäkter
-
-
46,0
-
46,0
1 060,5
1 106,5
35,6
23,2
46,0
5 214,6
5 319,4
1 073,6
6 393,0
FINANSIELLA SKULDER
80
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Not 56. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser,
eventualtillgångar
Nynas äger 50 procent av aktierna i Eastham Refinery Ltd (ERL); de återstående
50 procent ägs av Shell. ERL köper majoriteten av sin råolja, från Nynas AB, till
ett kontraktspris.
2012
2011
Säkerhet för skulder till kreditinstitut
75,0
75,0
Försäljningsintäkter - Nynas AB från ERL
TOTALT
75,0
75,0
Inköp leasing/ tjänster
NYNAS AB:
FÖRETAGSINTECKNINGAR
Borgensförbindelser för koncernföretag
20,0
105,1
Garantiförbindelser
37,0
50,2
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser
TOTALT
2,7
2,6
59,7
157,9
En framtida nedläggning av verksamheter inom koncernen kan innebära krav på
sanering och återställningsarbeten. Detta bedöms dock ligga långt fram i tiden
och de framtida utgifterna kan ej tillförlitligt beräknas.
Kundfordringar
Leverantörsskulder
Orealiserade kursdifferenser samt oljeterminer
Utrangering av anläggningstillgångar
Avsättningar till pensioner
Upplysning om ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare ges i Not 5.
2011
2 531,4
2 192,8
-
5,7
0,2
-
-
3,3
Not 58. Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Not 57. Upplysningar om närstående
2012
Övriga avsättningar
TOTALT
2012
2011
281,3
267,3
-0,4
1,4
-
1,5
6,6
15,1
-2,3
-65,4
285,2
220,0
Petroleos de Venezuela S.A. (PDVSA) är den ultimata ägaren av 50 procent
av aktierna i Nynas AB. Nynaskoncernen köper cirka 76 procent av sin råolja från
PDVSA. Råolja och basoljepriser regleras enligt formelbaserade fleråriga leveranskontrakt. Priserna motsvarar vad som skulle gälla för avtal med icke närstående part.
Inköp råolja
Inköp basolja
Inköp leasing/ tjänster
2012
2011
9 167,9
9 046,2
674,0
703,4
-
0,6
Försäljningsintäkt
6,2
1,6
Kundfordringar
2,4
6,8
10,0
348,5
Leverantörsskulder
Neste Oil Oyj (Neste Oil) är den ultimata ägaren av 50 procent av aktierna
i Nynas AB. Nynaskoncernen köper bitumen och andra oljeprodukter från Neste
Oil. Nynas säljer bränsle samt tjänster till Neste. Alla transaktioner prissätts till
rådande marknadspris.
2012
2011
Inköp bitumen
142,5
271,5
Inköp basolja
100,9
95,4
Inköp bränsle/destillat
37,3
14,8
Inköp leasing/ tjänster
-
6,9
580,3
548,2
Försäljningsintäkt
Kundfordringar
0,2
1,2
Leverantörsskulder
6,9
13,3
81
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Koncernens egna kapital vid räkenskapsårets utgång uppgår till 3 652 MSEK.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel i moderbolaget
1 400 183 750 kr disponeras enligt följande:
TILL AKTIEÄGARNA UTDELAS:
Totalt utdelning
0
Balanseras i ny räkning
1 400 183 750
SEK
1 400 183 750
Stockholm den 29 april 2013
Matti Lievonen
Eulogio Del Pino
John Launiainen
Styrelseordförande
Ygor Martinez
Tuomas Hyyryläinen
Alfredo Calderon
Antonio Suarez Torres
Roland Bergvik
Pia Ovrin
Staffan Lennström
Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 29 april 2013
Ernst & Young AB
Jan Birgerson
Auktoriserad revisor
82
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Nynas AB (publ)
Org.nr. 556029-2509
Rapport om årsredovisningen och
koncern­redovisningen
Rapport om andra krav enligt lagar och
andra författningar
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Nynas
AB (Publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den
tryckta versionen av detta dokument på sidorna 3, 6–83.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även
utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Nynas AB
(Publ) för år 2012.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta
en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och
koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial
Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och
för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte
innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på
grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn
väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna
för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild
i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten
i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och
verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncern­redovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredo­
visningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen
har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december
2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International
Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisnings­
lagen. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­
redovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans­
räkningen för moderbolaget och för koncernen.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av
bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi
har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av
årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder
och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat
i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings­
berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvars­
frihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 29 april 2013
Ernst & Young AB
Jan Birgerson
Auktoriserad revisor
83
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
Nynas historia
1928
1950-talet
1967–69
Raffinaderiet i Nynäshamn
byggdes. I oktober 1928 lägger
det första fartyget med råolja
till, och i december startas ång­
pannorna. Trots att de anställda
hade många problem att brottas
med, så lyckades man redan under
första året leverera bensin, paraffin,
eldnings­olja och smörjolja.
Nätet med bensin­stationer
byggs ut. Nynas är det
första företaget i Sverige
som använder katalytisk
omvandling. Det betyder att
bensin kan tillverkas med
betydligt högre oktanvärde.
Stora investeringar i ökat tillverknings­
kapacitet för bitumen vid raffinaderiet
i Nynäshamn, t.ex. ny anläggning för
vakuum­destillation av tung råolja från
Venezuela. Flera depåer byggs längs
den svenska kusten, och man köper
två tankfartyg för att transportera
produkterna till depåerna.
1931
En ny krackningsanläggning
byggs i Nynäshamn. Detta
innebär också starten för
det landsomfattande nät
med bensinstationer som
Nynas skulle driva under de
kommande 50 åren.
84
1981
1956
Raffinaderiet i Göteborg
blir färdigt.
Svenska Shell köper alla
bensin­stationerna samt de
dotter­företag som säljer
eldnings­olja. Samtidigt minskar
antalet anställda i Nynas från
2 000 till cirka 1 500.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
1985
1989
1992
Nynas undertecknar ett
avtal om köp av råolja från
Petroleos de Venezuela
(PDVSA). Detta garanterar
leveranserna, vilket är en
förutsättning för att hantera
omvandlingen till ett inter­
nationellt specialoljeföretag.
Den finska koncernen Neste köper
de aktier som ägs av Sveriges
Investerings­bank och Axel
Johnson AB – 50 procent av det
totala antalet aktier. Det innebär
att Nynas nu har två ägare som
båda har fokus på olje­industrin.
Samtidigt lämnar grundaren,
Johnson­koncernen, nu det företag
man en gång i tiden skapat.
Nynas köper det brittiska företa­
get Briggs Oil för cirka 700 mil­
joner svenska kronor. Förvärvet
gav Nynas två nya raffinaderier,
ett i Dundee och ett i Eastham.
1986
Det statsägda olje­företaget
Petroleos de Venezuela köper
50 % av aktierna. Nynas har nu
garantier för de råolje­leveranser
som krävs för att fortsätta sin
internationella expansion.
1990
2002
Smörjoljeverksamheten
säljs till Statoil. Nynas
verksamhet vilar nu på
två pelare: bitumen och
nafteniska specialoljor.
Nya råoljor testas för att öka möjlig­
heterna att använda olika kvaliteter.
Detta bidrar till att öka flexibiliteten
i tillverkningsprocessen och ger
möjligheter till produktutveckling.
85
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
ORDLISTA
ASFALT
Asfalt är en blandning av aggregat (sten), sand, fyllmedel och ett bitumen som
är ett oljebaserat binde­medel. Traditionellt produceras asfalt i en specialiserad
produktionsenhet vid förhöjda temperaturer och kallas vanligen varm asfaltblandning. Asfalt är ett mångsidigt material som kan användas till alla beläggningsapplikationer. Receptet på asfaltblandningen måste dock utformas beroende på
typ av tillämpning.
BÄNKSKALEENHET
Nynas bänkskaleenhet är en kopia av en hydreringsanläggning. Med hjälp av
en miniatyrenhet är det möjligt att testa och utveckla nya produkter och även
utvärdera nya råoljor och katalysatorer innan en fullskaleproduktion startas upp.
BITUMEN
Bitumen är en mörkbrun eller svart trögflytande blandning av olika kolväten från
olje­destillering; det förekommer också naturligt i geologiska avlagringar. Bitumen utgör asfaltens ”lim” eller bindemedel och påverkar asfaltens egenskaper.
BITUMENEMULSION
Bitumen är inte lösligt i vatten. Bitumenemulsion är en fin dispersion av mycket
små bitumendroppar i vatten. Dispersionen skapas med hjälp av reagenser och
speciell produktionsutrustning, jämfört med normal bitumen har bitumenemulsion
en låg viskositet vid omgivande temperatur och kan appliceras varm eller kall.
Bitumen och vatten separeras under appliceringen och detta gör det möjligt för
bitumenegenskaperna att utvecklas.
KATALYSATOR- OCH HYDROBEHANDLINGSTEKNIK
I en hydrobehandlingsanläggning tillverkas nafteniska specialoljor. Hydrobehandling
ger oljorna de olika kvaliteter som efterfrågas av kunder, inklusive; olika viskositetsnivåer vid olika temperaturer, hur enkelt de blandas med andra produkter
och dess miljökaraktäristik.
RÅOLJA
Obearbetad olja kallas råolja. Det är en blandning av tusentals kolväten och den
kemiska sammansättningen beror på oljans ursprung. Kvaliteten hos råolja kan
därför variera, vilket i sin tur bestämmer vilka produkter som kan tillverkas av den.
NEDSTRÖMS
Oljesektorn nedströms refererar till raffinering av råolja samt försäljning och distribution av naturgas och produkter skapade av råolja.
KALLBLANDNINGSTEKNIK
Asfalt blandas traditionellt vid förhöjda temperaturer. Detta gör bitumen tillräckligt
mjukt (minskar dess viskositet) för att kunna blandas, ytbelägga aggregat och
tillåta utplacering av materialet. Bitumenemulsioner minskar viskositeten hos
bindemedlet utan behov av förhöjda temperaturer. Tekniker som använder dessa
processer kallas ofta för ”kallblandning”. Dessa typer av asfaltblandningar kan ha
många fördelar inklusive lägre energianvändning/CO2-utsläpp, större möjligheter
att inkludera återvunnet material etc.
VÄTGASANLÄGGNING
Det krävs mycket vätgas för tillverkning av nafteniskaspecialoljor. Vätgasen som
behövs för hydrogenbehandling tillverkas i speciella produktionsanläggningar
för vätgas.
86
LNG
Om temperaturen sänks till minus 162 grader kondenserar naturgas till vätska
och dess volym minskar 600 gånger. Kondenserad naturgas kallas på engelska
för ”liquefied natural gas (LNG)” och utgör ungefär 20 procent av världshandeln
när det gäller naturgas.
SMÖRJMEDEL
Ett ämne som används i ett maskineri för smörjning mellan rörliga delar för minskad
friktion och slitage. Smörjmedel bidrar också till avkylning, tätning, skydd mot
korrosion och bullerdämpning.
LEDNINGSSYSTEM
Ett ledningssystem hjälper till att styra verksamheten mot föruppställda mål.
Den vanligaste internationella standarden är ISO, till exempel serie ISO 9000 för
kvalitetshantering. Detta inkluderar processer, riktlinjer och arbetsbeskrivningar
för att säkerställa att det finns tydlig information om vad som ska göras, när, hur
och av vem.
NAFTENISKA SPECIALOLJOR
Produkter som är högt raffinerade från tung naftenisk råolja, genom hydro­
behandling eller lösningsmedelsextraktion. De erbjuder god karaktäristik när
det gäller hög löslighet och utomordentliga egenskaper vid låg temperatur. De
används främst av elektriska, smörjmedels- och kemiska industrier.
OLJA
Den olja som används vid världens raffinaderier bildades för mellan 50 och 500
miljoner år sedan när sediment av döda växter och djur utsattes för högt tryck
och värme djupt ned i jorden.
VERKSTÄLLIGHETSPROGRAM
Omstrukturera produktportföljen bitumen i kategorierna ordinarie, extra och
premium. Resultatet av nära samarbete med våra kunder och omstrukturering
för att uppfylla kundernas behov av långsiktiga, kostnadseffektiva lösningar med
ökat värde.
POLYMERMODIFIERAD BITUMEN
Bitumen mjuknar när det värms upp eller placeras under långsam/tung belastningspåverkan. Vid omgivnade temperatur kan det flyta och deformeras; under
frysförhållanden kan det bli sprött och spricka. Tillsats av utvalda polymerer till
bitumen kan reducera dessa effekter vilket kommer att öka livslängden hos asfalten.
RAFFINADERI
Industrianläggning där råolja delas upp i olika delar - fraktioner - genom destillering
och därfter bearbetas ytterligare till färdiga produkter. Ett raffinaderi består av
ett visst sortiment av processenheter beroende på vilken typ av produkter som
avses bli producerade.
REACH
Den nya europeiska lagstifningen om kemikalier som stipulerar att alla kemiska
ämnen som tillverkas och importeras av företag inom EU måste registreras.
NYNAS ÅRSREDOVISNING 2012
DEFINITIONER
HALVVARM ASFALTSPRODUKTION
När halvvarma asfaltsblandningar tillverkas används ett mjukt bindemedel vilket
möjliggör beläggning vid betydligt lägre temperaturer än med varm asfaltblandning. Detta ger miljöfördelar och betyder också att ytan får bättre flexibilitet och
läkningskapacitet.
TRANSFORMATOR
Transformatorns uppgift är att omvandla spänning till en annan spänning. De
flesta transformatorerna är oljekylda. Förutom överföring av värme från transformatorspolen fungerar transformatoroljan som en isolerande vätska och stoppar
därmed elektriska urladdningar.
DÄCKOLJOR
När gummiföreningar bearbetas vid tillverkning av däck har man historiskt använt
så kallade högaromatiska oljor (HA-oljor). Dessa innehåller dock cancerogena kolväten. EU har förbjudit all användning av HA-oljor i bildäck från 2010. Övergången
till miljömässigt sunda däckoljor utgör en total marknad på runt 1,2 miljoner ton.
VISKOSITET
Viskositet är en egenskap hos vätskor som anger deras ”tjocklek” eller interna
motstånd mot flytande och kan ses som ett mått på friktion. Sirap har till exempel
en högre intern friktion än vatten, dvs. Har högre viskositet.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader i procent av totala tillgångar minus
kortfristiga icke räntebärande skulder
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansnetto minus aktuell skatt i procent av genomsnittlig eget kapital
Soliditet
Eget kapital i procent av totala tillgångar vid årets slut
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto plus räntekostnader dividerat med räntekostnader
Balanslikviditet
Kortfristiga tillgångar dividerat med kortfristiga skulder
SkuldSÄTTNINGSGRAD
Räntebärande skulder inkluderat räntebärande pensioner minus likvida medel
dividerat med eget kapital
VOC
Volatile Organic Compounds (VOC) betyder flyktiga organiska föreningar och är
en kollektiv term för ett stort antal organiska föreningar som under omgivande
förhållanden kan förekomma i gasform och som kan utgöra hälso- eller miljörisker.
Utsläpp kommer från många källor inklusive anläggningar, djur, industriprocesser
och förvaring av organiska föreningar.
87
Produktion: Oxenstierna & Partners
Tryck: Åtta45
G0601305SWE
Nynas tar olja
till nya nivåer.
Vet du hur vi
gör?
Nynas AB
Box 10700
(Besöksadress: Lindetorpsvägen 7)
121 29 Stockholm
Sverige
www.nynas.com
Tel. 08-602 12 00