Transcript Nummer 5-6 - Elbranschen

ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 2 • N R . 5 - 6 • 2 0 1 1
Besök Elbranschens nätplats:
www.elbranschen.nu
ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T
•
Adress:
Box 6040
2 0 0 11 M a l m ö
Ur innehållet i nr. 5-6/2011
ELBRUK
Tänk er att köpa el, inte per kilowattimme utan per
kilo elektroner! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
•
Te l .
0 4 0 - 6 11 0 6 9 0
•
Te l e f a x
040 -797 37
•
E-post
e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e
•
Bankgiro
107- 0853
•
EN LJUSGLIMT I KOLDIOXIDMÖRKRET
Elbranschen har som vanligt fått beundrarpost.
Basti Nauman skriver att tidskriften är ett andningshål
i desinformationens och dumhetens tidevarv.
Redaktionen tackar för de uppskattande orden . . . . . . . . . . . 3
FIE
Elsäkerhetspriset till Ola Angel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Ljus framtid för nya YH-ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
FIE bjuder in till tekniskt seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
STOPP FÖR DYRA OCH MENINGSLÖSA KOLDIOXIDFÄLLOR
Miljardprojektet med infångande av koldioxid från
skorstenarna vid tyska kolkraftverk har gått i stå . . . . . . . . . 8
Plusgiro
495 29 33 - 2
•
Helårsprenumeration
(5 utgåvor):
233:- (inkl. moms)
•
Ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
KLIMATPARTIET KOMMUNISTERNA
Kommunisterna kallar sig numera “klimatpartiet”
och vänder, liksom gamle Hilding Hagberg, kappan
efter vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
IPCC KOVÄNDER OCH KRYPER TILL KORSET
Professor Wibjörn Karlén har tagit del av en rapport
från IPCC där man plötsligt deklarerar att människans
påverkan på klimatet är minimal. Naturligtvis har det
varit dödstyst om detta i desinformationsmedierna . . . . . . . 12
DANSEN KRING DEN DÖENDE GULDKALVEN
Läs Björn Törnvalls artikel om vindkraftsbedrägeriet
. . . . . 14
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
•
SVENSK-JAPANSKT KOLLOKVIUM OM KÄRNVETENSKAP . . . 16
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Årgång 82
•
Tryckt hos
Tryckfolket AB
i Malmö
•
ISSN: 0013-4007
•
Omslagsfoto:
Scanpix
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
Elbranschen 5-6/2011
SVENSK ELBRUKARFÖRENING
Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com
Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och
verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca
25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar
eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.
MASSELEKTRICITET!
eller reklamationer med återkallade elektroner och inte
heller med råvaru- eller färdiglager.
LARS BLOMQVIST
ELBRUK
I SLUTET AV 1800-TALET funderade fysikerna på det här med
elektricitet och började använda
begreppet elektron (urspr. grek.
= bärnsten) för ett fenomen de
studerade och i början av förra
seklet hade de bestämt både
elektronens laddning och dess
vikt. Ett arbete som för övrigt
ledde till nobelpriset i fysik. (R.
Millikan 1923).
På gymnasienivå lär man ut
att elektronen är en elementarpartikel och bärare av en elektrisk laddning och att elektricitet
är elektroner i rörelse. En elleverans är alltså inte bara ett
abstrakt fenomen på en elbörs,
utan också fysisk leverans av en
massa med en viss vikt. Elektroner är en bulkvara vars utseende
och egenskaper är oberoende av
”tillverkare” och de transporteras i ledningar, ungefär som olja
eller vatten i rör.
Så, låt oss handla el till kilopris.
El har ett kilopris
på ca 220 Mkr!
Genast överger vi teknikernas
begrepp om effekt, energi och
annat ”knepigt” och betraktar
elektronen som den insatsvara
den är. Vilken vikt och prisnivå
det kan röra sig om får vi fram
med elementära fysikaliska
dimensionsbetraktelser.
Om spänningen är 10 kilovolt och den välkända megawattimmen som vi köper på
börsen kostar 450 kronor så
motsvaras det av dryga 2 milligram elektroner till det facila
kilopriset 220 000 000 kronor.
För en liten industri med en
årsförbrukning på 500 MWh
räcker det således med ca 1
gram elektroner medan en riktig storförbrukare på 1 TWh
behöver köpa ca 2 kilogram
elektroner.
Och hur blir det då på
elektronmarknaden?
Hur mycket av, och när, och
till vilket pris behöver vi varan?
Vi letar efter erbjudanden och
leverantörer som kan leverera
elektroner som tillgodoser vårt
behov. Ofta hör man att el(ektronen) är en fantastisk produkt. Den är unik eftersom den
måste produceras samtidigt
som den ska användas och därför går den inte att jämföra med
någon annan vara. Förutom
den första delen av påståendet
om en fantastisk produkt, är det
en verkligt diskutabel utsaga.
Visst är elen unik, men inte för
samtidigheten i produktion och
användning, och elektronhandeln kan mycket väl jämföras
med andra varor och deras
marknader.
duceras är inte alls särskilt
unikt. Det är en egenskap som
kännetecknar service- och
tjänstesektorns olika verksamheter. Så är t.ex. konsulttjänster och hotellverksamhet
typiska för tjänstesektorn och
dess ”produkter” eftersom
konsulttimmen eller hotellrummet inte heller kan lagras;
produktion och konsumtion
sker samtidigt där också.
Som ”produktframställning”
har elektrontillverkning vissa
fördelar framför både varuoch
tjänstesektorn.
De
elektroner som inte behöver
användas kommer inte heller
att produceras, till skillnad
mot ett tomt hotellrum eller
en obelagd konsulttimme som
ändå finns tillgängliga. Och
produkter i allmänhet tillverkas ibland i för stora mängder
och returneras, reas eller kasseras. Sådana förtretligheter
drabbar inte elektronerna. De
produceras och levereras i precis de mängder som kunderna
behöver i varje ögonblick (den
ultimata just-in-time-leveransen?) och det är inga problem
med vare sig produktutveckling, materialspill, kassationer
Konsulttimmar eller
hotellrum kan inte heller
lagras
Att något konsumeras och används samtidigt som det pro2
Elektronbranschen
styrs inte av mode
Mode- eller teknikändringar
liknande dem för exempelvis
kläder, bilar och elektronik,
som drastiskt kan minska efterfrågan och slå ut företag som
inte ”hänger med”, finns inte i
elektronbranschen. Det som
kan inverka på elektronanvändningen är årstider och konjunkturer, men inte i större omfattning än att den absoluta merparten av behoven och tillverkningen är kvar. För den enskilde
producenten kan naturligtvis
ändringar orsakas också av nya
eller förlorade kunder.
Vissa kunders förbrukning
varierar en hel del, medan andra
har ett relativt stadigt förbrukningsmönster. Sammantaget
blir det dock en hyggligt förutsebar elektronförbrukning som
fabrikanten/säljaren ska tillgodose. Löpande ska han anpassa produktion och utleveranser till den avtalade leveransplanen, det vill säga till sitt
kundkollektivs förväntade uttagsmönster eller förbrukningsprofil. Att hela tiden hålla utleveranserna lika stora som kundernas användning går naturligtvis inte, därför justeras
mindre ”fel” automatiskt i
transportsystemet, vilket beskrivs nedan.
Dygnet-runt-leveranser
Samtidigheten i produktion
och konsumtion av elektroner
kräver att en elektronfabrikant
ständigt är beredd för utleverans; man har dygnet-runt-service året runt. Kundernas förbrukningsprofil är därför av
vitalt intresse för varje elektronfabrikant eftersom den avgör
hur produktionsresurserna ska
dimensioneras och köras. Pro-
Elbranschen 5-6/2011
duktionsresurserna måste klara
att tillgodose kundbehovet
även vintertid när elektronanvändningen har sin högsäsong. Under korta stunder
kan då krävas att ovanligt stora
elektronvolymer levereras.
För att kunna leverera vid tillfällen med extremt hög förbrukning, och där den egna
produktionskapaciteten samtidigt är otillräcklig, har fabrikanten ”försäkringsavtal” med
speciella producenter om tillskottsleveranser. Skulle detta
ändå inte räcka har han avtalat
med vissa kunder om kortvarig
reduktion av deras elektronbehov.
tiskt av terminalens driftledning och avvikelserna
regleras ekonomiskt i efterhand.
På elektronmarknaden konkurrerar tillverkarna/försäljarna
om kunderna med för varje
kund/användargrupp intressanta avtal och priser. Man försöker tillgodose varje kunds
eller kundgrupps särskilda behov genom att erbjuda bättre
villkor än konkurrenterna. Man
är kundorienterad. Elektronköparen möter säljare som kan
förhandla om hela priset och
inte, som på den nuvarande el-
Smärre avvikelser i jämvikten kan kompenseras
Från fabriken skickas elektronmassorna till kunderna via en
lastterminal där omlastning
sker och där kunderna hämtar
sina beställningar. I terminalen
finns det en, om än liten, möjlighet att löpande parera
smärre diskrepanser i jämvikten mellan produktion eller
användning. Om inleveranserna kommer lite i otakt med
uttagen justeras det automa-
marknaden, bara om ett pålägg
som närmast kan ses som en
expeditionsavgift tillagd ett enhetspris från ett auktionsförfarande.
Något tal om elektronbrist
och användningsbromsande
höga priser förekommer inte,
kunden har ju avtal om leveranser och behöver insatsvaran för
sin egen produktion. Varje säljare har de resurser som behövs
för det han åtagit sig. Här är
säljaren flexibel, inte kunden,
han kan vara det – om han vill
och har avtalat med säljaren om
att vara det.
En ljusglimt i koldioxidmörkret
Basti Nauman i Sollentuna har
skrivit beundrarbrev till Elbranschen. Det har han tidigare
gjort men, skriver han, det är
viktigt att upprepa sig och påminna redaktionen om att tidskriften har ”en stor och entusiastisk fan club”. Det tackar vi
på Elbranschen ödmjukt för
och vi ska fortsätta sanningssökandet så länge orken räcker.
Vårt valspråk är att det är viktigare för mänskligheten att
punktera en lögnbubbla än att
etablera tio sanningar.
Basti framhåller att han är
en bland de många som tvivlar
på växthusgasteorin. Han
menar naturligtvis att han tvivlar på den etablerade lögnen
att mänsklig aktivitet i någon
större omfattning skulle
kunna påverka det ”globala”
klimatet.
”Jag är tämligen lågutbildad
– gymnasium – och fram till
min pensionering häromåret
drog jag mig fram som underordnad kontorist. Men jag kan
tänka själv, och för att göra det
räcker det gott med sunt förnuft. Ett exempel är historien
om mätstationerna som används för att beräkna jordens
medeltemperatur. När man
stänger ett betydande antal av
stationerna i de kallaste områdena, så kommer naturligtvis
medelvärdet att bli högre.”
menar Basti. Ingen kan väl vara
så korkad att han efter stängningen av stationerna skulle
tolka det förhöjda medelvärdet
som ett bevis för att medeltemperaturen på jorden har stigit.
”Men det kan man visst, visar
det sig. I alla fall om man är avlönad av IPCC”, skriver Basti.
När man ställs inför sådant,
fortsätter han, börjar man tvivla
på sitt förstånd. Man tänker
”Här kommer jag, en liten kontorist, och säger till tiotusentals
forskare, uppbackade av FN, att
jag har rätt och de har fel. Har
jag verkligen rätt?”.
Och där, menar Basti, kommer Elbranschen som en räddande ängel. ”I den tidskriften
kan man läsa artiklar av högt
kvalificerade vetenskapsmän
Lågstadiets matematik
räcker långt
Det räcker med lågstadiets
matematik för att inse detta,
som uttrycker sin misstro på
samma grund som jag. Elbranschen är ett andningshål, en
strimma av hopp som får mig
att behålla tron på att förnuftet
till sist ska besegra dumheten,
så som till exempel skedde med
den så kallade skogsdöden på
åttiotalet”.
”Jag inser vilket tryck ni är
utsatta för av de rättroende
översteprästerna. Det fordrar en
rejäl portion civilkurage att stå
emot detta. Men var alltså förvissade om att er anhängarskara
är betydande och växande!”
Vi tackar Basti än en gång
och hoppas att han får rätt i att
dumheten förr eller senare ska
besegras.
Slå vakt om yttrandefriheten!
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!
3
Elbranschen 5-6/2011
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo delade ut diplom, prischeck och blommor till en glad Ola Angel
från Ängelholm.
Elsäkerhetspriset till Ola Angel
I SAMBAND MED den adertonde
upplagan av elsäkerhetsdagen
tilldelades Ola Angel från
Ängelholm årets elsäkerhetspris.
Priset delades ut av Elsäkerhetsverkets generaldirektör Elisabet Falemo. Förutom ära,
diplom och blommor fick pristagaren ett resestipendium på
femtontusen kronor.
Pristagaren Ola Angel, 51 år,
är divisionschef hos Lambertsson Sverige AB, som är ett företag inom Peab-koncernen.
RUNE BJÖRNSTRÖM
Han har även deltagit aktivt och
medverkat i att säkerställa rutiner för tillfälliga anläggningar
LULEÅ
Juryns motivering:
Ola Angel är en eldsjäl som
med stort engagemang har
arbetat med att förbättra elsäkerheten på tillfälliga anläggningar. Antalet allvarliga olyckor har här minskat markant.
Arbetet inom elgrupp 90
krävde kompetens och samarbetsförmåga, men framför allt
engagemang och det har Ola
visat att det finns.
liksom i framtagning av handböcker.
Vi har nu flyttat verksamheten
till kursgården Hörsta skola
Elsäkerhetsutbildning
AMS-utbildning
Nya ESA industri och
ESA installation (ISA)
Elbehörigheter
Allmän behörighet
Nya starkströmsföreskrifterna
nu även på engelska
Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar
Hörsta skola, 692 93 Kumla
Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00
E-post: [email protected] • www.mesu.se
4
Transformatorer • Likriktare
1-fas fulltransformator typ OFS
Likriktare - matningsdon typ LOTK
Vår katalog finns på Internet!
www.tramoetv.se
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95
Cressall Resistors
Experten på kraftmotstånd!
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och
standardiserade konstruktioner för applikationer som
•
•
•
•
Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och
traktionsändamål
Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,
lösningar för integration med reservkraftsaggregat
Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem
Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och
kondensatorurladdning
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det
kraftmotstånd som behövs.
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!
Al
n!
en
!
nglig - Alltid ö
pp
tillgä
e
ltid
www.chscontrols.se
Alw
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel 042-386100, fax 042-386129
[email protected], www.chscontrols.se
ay
op
s av
ailable - Always
Elbranschen 5-6/2011
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Annika Raasakka tar emot FIE:s stipendium av ordföranden Sven-Åke Polfjärd.
Ljus framtid för nya YH-ingenjörer
DEN SJÄTTE OMGÅNGEN studenter från den 2,5-åriga YH-utbildningen i Luleå inom Elektroteknik & Automation fick
den 15 december sina examensbevis vid den traditionella examenshögtiden i Luleå. Samtidigt firade YH-utbildningen
sitt 10-års jubileum.
FIE:s ordförande Sven-Åke
Polfjärd, som medverkat vid
samtliga sex examenstillfällen,
sken ikapp med norrskenet när
han höll sitt hälsningstal inför
lärare och studenter och deras
anhöriga och framhöll speciellt
lärarnas insatser, som har uppskattats av studenterna.
Polfjärd riktade även ett stort
tack till de företag som tagit
RUNE BJÖRNSTRÖM
teras till Malmfälten de närmaste åren.
Stipendier utdelades enligt
följande: ”Bästa student”:
Emma Johansson, ”Bästa
LULEÅ
emot studenterna under de två
praktikperioder som ingått i utbildningen.
Grete Solvang-Stoltz, personaldirektör vid LKAB, delade
ut examensbevisen och stipendieutmärkelserna och gav studenterna några goda råd när de
nu ska ut på arbetsmarknaden.
Hon informerade bland
annat om LKAB:s stora behov
av ingenjörer som måste rekry-
examensarbete”: Kristina Banstorp och ”Bäste kamrat”:
Fredrik Engman. FIE:s stipendium
tilldelades
Annika
Raasakka.
Per Rörland får sitt
examensbevis av Grete
Solvang–Stoltz, personaldirektör vid LKAB.
FIE bjuder in till tekniskt seminarium
I SIN INBJUDAN till FIE:s vårmöte och tekniska seminarium
förutspår föreningens ordförande
Sven-Åke Polfjärd att 2012 kan
komma att bli ett år då svensk
industri ställs inför hårdare villkor. Detta genom minskad produktion, lägre priser, höga
energikostnader, etc.
Polfjärd framhåller att en god
investering är att ställa sig frågan ”vad kan jag bidra med för
utskott och deltar i ELFORSK:s program Riskanalys
för distributionsnät. FIE har
också engagerat sig i utbildningen av FIE-ingenjörer i
Luleå.
Årets Tekniska konferens
ägnas åt kompetensutveckling
och man har valt att fokusera
på dokumentation, en oerhört
viktig del av en anläggning.
Konsulter och leverantörer
att möta en kärvare situation?”.
En av de åtgärder som alltid
lönar sig är kompetensutveckling.
FIE har under de senaste
åren blivit en naturlig samarbetspartner för Svensk Elstandard (SEK) genom framtagande av handböcker och deltagande i SEK:s tekniska kommittéer.
FIE är med i EN:s tekniska
6
kommer att informera.
Ett annat mycket betydelsefullt område är frågan om säkringar eller säkringslöst. Man
vet att många i dag har problem. Detta kommer att belysas
från både användar- och leverantörsidan.
FIE:s Tekniska konferens
äger rum den 18 april på World
Trade Center i Stockholm. BE
11
20
K
C
FA 2
EL 1:4
PÅ A 0
SS TER
O
K ON
SÖ M
MED EL I BLODET.
Med tre generationer i branschen så kan vi vad vi säljer, transformatorer
i alla storlekar till både nätbolag och industrier. Det betyder service, underhåll och rådgivning som sträcker sig så långt du behöver efter inköp.
Läs mer på helmerverken.se
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille | Telefon 031-44 54 56 | www.helmerverken.se
DIESELELVERK
• Mobila elverk
• Stationära elverk
• Containermonterade elverk
• Kundanpassade
elverk
• Automatikutrustning
RING FÖR MER
Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 INFORMATION!
VAT T E N FA L L
Elbranschen 5-6/2011
Vattenfalls brunkolskraftverk Schwarze Pumpe i Brandenburg. Vi vill poängtera att den vita ”röken” är vattenånga.
Koldioxid syns inte eftersom den är – osynlig.
Underjordisk förvaring av CO2 har gått i stå
Radioprogrammet Klotet presenterade för en tid sedan en världsnyhet. Vattenfalls miljardprojekt
med infångande av koldioxid från skorstenarna vid de tyska kolkraftverken har gått i stå.
DET VAR TÄNKT att koldioxiden
skulle grävas ner i diverse
underjordiska formationer för
evig framtida förvaring. Metoden kallas CCS, Carbon dioxide
Capture and Storage. Men
ingen delstat i Tyskland vill stå
som mottagare av denna koldioxid eftersom man inte vågar
lita på att den inte sipprar upp
igen. Vattenfall har därför skrinlagt alla planer på att fullfölja
projektet.
Miljarder har delats
ut till projekten
Enligt EU-kommissionen går
det inte att minska vare sig
EU:s eller världens koldioxidutsläpp med 50 procent fram till
2050 utan att använda CCS.
Som en konsekvens av det har
kommissionen under 2009
delat ut en miljard euro till projekt som gick ut på att fånga in
och lagra koldioxid. Man räk-
räkna ut att en världsomfattande CCS-verksamhet skulle
kosta hundratals kronor för var
och en av jordens invånare, årligen.
Flera debattartiklar i Elbranschen förutom i publicerad litteratur visar att det finns ett
alternativ till CCS som heter
CCR där R står för Recycling.
Man fångar upp koldioxiden på
samma sätt som i CCS men
man kombinerar koldioxiden
med väte och producerar metanol, som kan ersätta bensin,
eller DME som kan ersätta
dieselolja. Man skapar på det
sättet ett kretslopp för koldioxiden och man slipper plocka upp
mer fossila bränslen från jordens innandömen till allt högre
kostnader.
BENGT LINDHÉ
nade med att till 2015 satsa 7
miljarder euro (bortåt 70 miljarder svenska kronor) för att
utveckla 12 anläggningar för
koldioxidlagring i Europa. (DN
den 23/11 2009). Hur EU
agerar i den nya situationen
återstår att se.
Livsfarligt med
lössläppt koldioxid
De bortkastade miljarderna
visar hur viktigt det är att tänka
efter före. I augusti 1986 fick
man en illustration av riskerna
med lössläppt koldioxid. Vid
lake Nyos i Kamerun i Afrika
kokade naturligt bildad koldioxid upp ur sjön i form av ett
jättelikt moln. 1 700 människor
och tio gånger fler djur dog
inom loppet av några minuter.
Utöver det är det inte svårt att
Islänningar har
varit föregångare
Man får hoppas att radiopro8
grammet Klotet i något framtida program redovisar vad man
kan göra i stället när CCS nu
inte längre är aktuellt. På Island
har man startat den första fabriken i västvärlden för produktion
av metanol med CCR. Volvo
och Chemrec prövar DME, tillverkad av svartlut, på lastbilar
som nu gått över 200 000 km.
De första DME-mackarna finns
redan på plats, bland andra en i
Kungens kurva.
Introduktionen av CCR
kommer naturligtvis att ta sin
tid men om EU skulle satsa sina
miljarder på den metoden
skulle processen säkert påskyndas. Det ska sägas att det går åt
mycken el i CCS-processen
men den är som klippt och skuren för att ta hand om elen från
vindkraftverken, som på det sättet inte för dyra pengar behöver
skickas ut på nätet.
TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG
Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA
Krafttransformatorer 4-120 MVA
ELNORD KRAFT | www.elnord.se | [email protected] | 08 - 510 514 80
Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Elbranschen 5-6/2011
Klimatpartiet
kommunisterna
I SAMBAND MED LEDARSKIFTET i
kommunistpartiet (som numera
kallar sig enbart vänsterpartiet)
myntades begreppet ”klimatpartiet”. Kommunistregimer har
alltid förslavat undersåtarna
genom hjärntvätt och ”social
ingenjörskonst” och man har
aldrig varit främmande för
nackskott och andra effektivare
osökt att tänka på en tidigare
kommunistisk potentat som
ledde den svenska partifilialen
på 1950-talet och en bit in på
sextiotalet.
Det var Hilding Hagberg
(död först 1993). En underbar
morgon i slutet av maj eller i
början av juni när solen sken och
man kunde ana en försmak av
och plågsammare avlivningsmetoder.
Nu har alltså de svenska kommunisterna mutat in koldioxidbluffen för att attrahera lätttrogna och okunniga väljare att
rösta på diktaturpartiet för att
”rädda klimatet”.
Elbranschens luttrade redaktion kommer, på tal om klimat,
10
sommar kom nämnde dyrkare av
Stalins skräckregim vandrande
på väg in i riksdagen. Han var
iförd rejäla galoscher och regnrock och hade dessutom ett
uppspänt paraply. ”Men varför i
herrans namn går du klädd så
där?”, frågade någon häpet.
”Det regnar i Moskva”, blev
Hagbergs lakoniska svar.
Elbranschen 5-6/2011
Beräkning av jordens medeltemperatur med hjälp av satellitdata visar ingen stor uppvärmning under det senaste
10-talet år.
IPCC KOVÄNDER
OCH KRYPER TILL KORSET
Under åren sedan 1990-talets början, då den första rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel of
Climate Change) kom, har allt fler rapporter publicerats där människans utsläpp av växthusgaser har
framhållits som orsak till den “globala uppvärmningen”. Men nu har man krupit till korset och på
förhållandevis undanskymd plats deklarerat att människans påverkan på klimatet är liten jämfört med
naturliga variationer. Detta är en radikal förändring som rimligtvis borde ha fått stor uppmärksamhet i
medierna. Så har naturligtvis inte blivit fallet.
IPCC-ORGANISATIONEN har
hävdat att den under 1900-talet
förhöjda globala temperaturen
nära nog enbart är ett resultat
av människans utsläpp. Man har
påstått att det inte finns någon
annan möjlig förklaring till temperaturökningen under 1900talet än människans utsläpp av
växthusgaser.
Selektiv information
i massmedia
Den betonade betydelsen av
växthusgaser har begränsat diskussionen. Den verkliga orsa-
handlar huvudsakligen om klimatets variabilitet. Modeller visar
att variabiliteten kan förväntas
bli något större i framtiden. På
en undanskymd plats i den svårbegripliga texten har man skjutit in en mening som säger att
större delen av klimatets variationer beror på naturlig variabilitet, men att utsläpp av växthusgaser har bidragit. På sidan
9 står det: ”Projected changes in
extremes under different emissions scenarios generally do not
strongly diverge in the coming
two to three decades, but these
WIBJÖRN KARLÉN
PROFESSOR EMERITUS,
UPPSALA
ken till förändringar har inte
diskuterats öppet. De som
accepterat människans betydelse har fått utrymme i massmedia och kommit att dominera uttalanden om växthuseffekten. De som hävdat andra
åsikter har tystats.
I november 2011 kom en ny
rapport från IPCC. Rapporten
12
signals are relatively small compared to natural climate variability over this time frame”.
Betydelsen av den senare
delen av meningen är att människans inflytande är litet jämfört med klimatets naturliga
variabilitet. Detta är en radikal
förändring av IPCC:s tidigare
åsikt om växthusgasernas betydelse.
IPCC har misslett
världen i två decennier
Rimligen borde denna slutsats ha medfört en mycket
Elbranschen 5-6/2011
stor debatt i massmedia.
Tyvärr har reaktionerna varit
få trots att rapporten visar att
IPCC nu inser att de misslett
världen under de senaste 20
åren. Den felaktiga informationen som spritts har kostat
världens samhällen stora belopp. Det är beklagligt att
många i massmedia nu
oreflekterat upprepar ”att
detta kan bero på den globala
uppvärmningen” så fort en
händelse möjligen kan ha
varit relaterad till vädrets
makter. Många som redan insett hypotesens brister har
tappat tron på vetenskap. Än
värre är kanske att många
forskare och deras åsikter uteslutits från diskussionen och
att debatten därmed begränsats. Bara med stor svårighet
kommer man att i framtiden
kunna reda ut vad som är ett
resultat av en missriktad
lojalitet gentemot IPCC och
vad som är resultat baserade
på verklig forskning.
Budskapet i den nya IPCCrapporten är att den så kallade
”markanta och unika globala
uppvärmningen”
under
1900-talet (ca 0,8 oC) är en
variation i en serie av naturliga variationer. De senaste decenniernas temperatur som är
väl dokumenterad genom tillgängliga satellitdata visar att
uppvärmningen tycks ha avstannat trots att koncentrationen av CO2 i atmosfären fortsatt att stiga (se figur).
Det är nu viktigt att försöka
reda ut vad som är naturlig
variabilitet och vad människans utsläpp av CO2 möjligen kan ha bidragit med.
Rimligen bör man dämpa
talet om brådskande behov av
minskade utsläpp av CO2.
Härmed inte sagt att vi kan
bränna fossila bränslen utan
eftertanke.
Euro Energy Components AB
- Din kontakt inom el!
Extremt väder
måste beaktas i samhällsplaneringen
Även om den globala temperaturen för närvarande inte stiger
måste vi beakta risken för extremt väder vid samhällsplanering, något som nu ofta glöms.
Information om förhållandena
under de senaste 30 åren ger
inte en tillräcklig bakgrund för
bedömning av klimatets variabilitet (förhållandena under en
30-årsperiod anses ofta ge en
god bild av ”normalförhållandena”). Risken för väderförhållanden långt utanför de normala och även utanför det mest
extrema som dokumenterats
måste beaktas. Tyvärr täcker
tillgängliga dataserier oftast
högst 150 år. Viss information
om variabiliteten över betydligt
längre tid kan erhållas från
bland annat träds årsringar,
information som måste beaktas.
Risken för jord- och lerskred
samt påverkan på grundvattnet
och andra risker vid extrema
situationer måste tas in vid planering. De stora befolkningarna
på många bördiga men för
översvämningar känsliga områden vid flodmynningar är ett
svårlöst problem. Alla befolkningskoncentrationer medför
för övrigt att stormar och andra
väderfenomen leder till katastrofer av en avsevärt större
dimension än tidigare i historien.
+XYXGEU\WDUH6'
+XYXGEU\WDUH6'
3-polig 40-63 A
',1PRGXOHU
',1PRGXOHU
+XYXGEU\WDUH6'
+XYXGEU\WDUH6'
SROLJ$
SROLJ$
',1PRGXOHU
',1PRGXOHU
NYHET!
+XYXGEU\WDUH6'3
+XYXGEU\WDUH6'3
SROLJ$
SROLJ$
',1PRGXOHU
',1PRGXOHU
M
Montagematriel
g
Wibjörn Karlén är flitigdebattör och känd från
både radio och TV och inte
minst som mer eller
mindre ständig
medarbetare i tidskriften
Elbranschen.
0
0HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD
HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD
www
www.euroenergy.se
.euroenergy.se
13
Elbranschen 5-6/2011
Dansen kring den döende guldkalven
OM VI TITTAR NÄRMARE PÅ vilka
det är, förutom staten med sina
energiskatter och momsintäkter, som tjänar pengar på den
växande bidragsfinansierade
svenska vindkraftsbubblan, kan
en beskrivning av vindkraftsutbyggnadens olika steg och
profitörer, se ut som nedan:
Den smygande
konsulten banar väg
Först kommer ”den smygande
konsulten”, han som under
stort hemlighetsmakeri med
löften om mycket stora arbetsfria
inkomster binder upp markägare i mycket långa arrendeavtal. Markägare, som ofta är
identifierade med hjälp av
någon utvald ”vän på bygden”,
som också tjänar pengar på, att
vara just konsultens och senare
exploatörens ”vän på bygden”.
I normalfallet säljs avtalsstocken snart vidare till någon
exploatör, då gör ”den smygande
konsulten” sitt klipp. Nästa
profitör på vindkraften är
givetvis markägaren, som får
betalt direkt i någon mån från
B J Ö R N T Ö R N VA L L
värdefulla lämningar, på allemansrätten och annat friluftsliv,
på jakt & fiske, på skyddade
områden, på turismen och inte
minst på landskapsbilden. Ofta
med stöd av anpassade fotomontage, som visar en betydligt
bättre bild av projektet än den,
som blir verklig när verken är
byggda.
När tillstånden till utbyggnad
beviljats av länsstyrelsen och beslutet efter överklaganden, vilka
givetvis sysselsätter allsköns välavlönade jurister, vunnit laga
kraft utan att kommunen ifråga
använt sig av sin rätt att avslå
projektet, finns det byggrätter
att sälja. Nu kan exploatören
tjäna pengar, på att sälja alla
eller delar av dessa byggrätter
”på rot”. Rabbalshede Kraft AB
sålde t.ex. 10 byggrätter på
Töftedalsfjället i Dals Ed till
Göteborg Energi, för 2 miljoner kronor per styck.
SÄFFLE
och med avtalsteckningen och
vars arrende ökar, till ofattbart
stora årliga belopp per verk, i
samband med färdigställandet.
Nu gäller det att
skönmåla projektet
Därefter vidtar genomförandet
av ansökningsprocessen. Uppsättande av nödvändiga vindmätningsmaster, utförande av
olika typer av inventeringar,
med hjälp av specialiserade
miljö-, ljud-, och ljuskonsulter,
som alla tjänar pengar på att
samarbeta nära med exploatören för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som underlag till ansökningsförfarandet
hos länsstyrelse och/eller kommun och inför lagstadgade samråd med berörda boende i området. Här gäller det för konsulterna att på ett trovärdigt sätt
söka beskriva, hur liten störande påverkan, som kan förväntas för alla närboende, på
flora och fauna, på historiskt
Verken är oftast
importerade
I Sverige byggs oftast vindkraftverk producerade av danska
14
Vestas, tyska Siemens eller
Enercon. De, liksom deras
underleverantörer, anlitade transportörer och kringresande byggrallare, tjänar givetvis pengar på
verksamheten. Vestas har visserligen gått riktigt dåligt på
senare tid och avskedat tusentals anställda, men hittills har
dessa utländska producenter,
transportörer och vindkraftsrallare tjänat mycket stora pengar
på att bygga utlandstillverkade
vindkraftverk i Sverige.
Försumbara och tillfälliga
intäkter på lokal nivå
Med lite tur finns det kanske
någon eller några lokala entreprenörer, som under byggtiden
tjänar pengar på markarbeten,
på att köra gruslass och kanske
betong till byggarbetsplatserna
för verken. Det kan även bli
några tillfälliga jobb i nyöppnade grustag, i nya bergtäkter
och vid mobila betongfabriker.
Viss sysselsättnings- och försäljningsökning blir det kanske
också för tjänsteföretag i någon
näraliggande centralort under
Elbranschen 5-6/2011
byggtiden, även om vindkraftsrallarna ofta kommer medförande allt från eget bageri till
bio i sina flyttbara läger, som
t.ex. vid Havsnäsprojektet i
Strömsund.
Arbetskraft från
utländska bemanningsföretag
Bra för bygden är det ju, om de
skogsarbetare som behövs för
att avverka skog för byggplatserna, för nya vägar och för
kraftledningsgator kan tas in
lokalt, men så är inte alltid fallet. I Ollebacken utanför Lit i
Jämtland använde Jämtkraft –
ägt av Östersunds kommun –
utländska skogsarbetare för att
röja gator för nödvändiga kraftledningar, ett närmast absurt
beteende i skogsarbetarlänet
Jämtland! Likaså finns exempel
på, att arbetskraft för gjutningen av nödvändiga betongfundament ordnats fram genom
bemanningsföretag på Irland,
som till lägsta pris försett
arbetsplatserna i norra Sverige
med utländska arbetare från
låglöneländer.
Till detta kommer givetvis de
ledningsarbetare, som ska bygga
de mycket kostnadskrävande
kraftledningar och basstationer
som krävs för att elen från vindkraftverken alls ska kunna levereras in till det gemensamma elnätet. Att dessa byggnationer
kan vara intressanta för kabeltillverkande företag och sådana
specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning är
givet. Att de är svenska, är dock
långt ifrån säkert.
Kommunerna hoppas alla på
nya arbetstillfällen och stora intäkter från vindkraftens utbyggnad. Av alla olika kategorier inblandade i dansen runt guldkalven, som vill vara med och tjäna
pengar på vindkraftens bidrag,
finns dock när verken är byggda
endast ett mycket litet antal
kvar i kommunen, som kanske
betalar skatt på inkomster från
vindkraften. Några enskilda
mindre markägare med arrendeinkomster och någon lokal
vägunderhållare, som får ploga
och sköta om vägarna, så att
tillresande servicetekniker ska
kunna utföra nödvändiga
underhållsarbeten.
Skulle markägaren, vilket är
vanligt i norra Sverige, vara
något av våra stora skogsbolag
blir det inga inkomster alls för
kommunen. Dels har de sina
huvudkontor på annan ort, dels
betalar de inte någon kommunalskatt. Storskogsbolaget har
givetvis samma intresse av att
kraftigt höja avkastningen på
sin skogsmark, som alla andra
markägare.
politiker, ska kunna säljas in till
elsystemet, till i förväg bestämda
och betydligt högre ”feed-in
priser”, än de priser marknaden
medger i dag.
Elöverskott men
bristande överföringskapacitet
Hur ser den nordiska elmarknaden ut framöver? Vattenfall och
andra bedömare anser, att vi
utan vindkraftens bidrag går
mot ett elöverskott om 50 TWh
i Norden till 2020, varav hälften förväntas byggas upp i Sverige. Eftersom vi saknar tillräcklig överföringskapacitet både
inom Sverige och till våra
grannländer i söder, innebär inlåsningen av det växande elöverskottet, att elpriset kommer
att fortsätta att vara lågt under
överskådlig tid. Detta förutsätter givetvis, att våra 10 kärnreaktorer levererar normalt och
att leveranskapaciteten av el
från både Norge och Finland
ökar planenligt.
Det är som synes väldigt
många, som vill vara med och
dela på den svenska bidragskakan för vindkraften, men det
är de ”snabba, lättrörliga och
vältaliga grabbarna” som tjänar
de stora pengarna på att sälja
stockar med arrendeavtal, byggrätter och färdiga vindkraftverk
vidare till intet ont anande
svenska och utländska investerare. Därefter försvinner dessa
Dansen kring den
svenska bidragskalven
Vad händer med de färdigställda
vindkraftverken? Ett visst antal
säljs ofta, som nämnts, redan
som byggrätter av exploatören,
för att finansiera den egna kontantinsatsen i projektet. Hela
eller delar av ”vindkraftsparken”, säljs normalt ut med hjälp
av påhittiga provisionsavlönade
mäklare i finansmarknaden, till
långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare, pensionsfonder
eller stiftelser. De vill alla komma
åt bidragen från de svenska hushållen i form av elcertifikat
under de 15 år sådana utgår till
de nya verken. Samtidigt hårdsäljes med elskatterabatter och
låga fasta elpriser som argument, enskilda verk eller andelar till företag, kommuner
och privatpersoner ingående i
vindkraftsooperativ. Det är nu
exploatören hoppas tjäna sina
stora pengar och samtidigt, i
tid, komma ur de avsevärda
politiska och marknadsbetingade
riskerna förknippade med ett
långsiktigt ägande av vindkraftverken.
Den långsiktiga ägaren hoppas, om han alls inser hur illa
det är ställt för vindkraftens
framtida intjäningsförmåga på
den svenska energimarknaden,
att elpriset ska stiga till kontinentala nivåer, att värdet på elcertifikaten ska komma att
höjas och därefter ligga kvar på
en tillräckligt hög nivå, eller att
all vindkraft i Sverige framöver
efter nya beslut av klåfingriga
moderna baggbölare ut ur skeendet mot nya mål innan det
börjar kärva till sig med alltför
låga el- och elcertifikatspriser,
avtalade alltför stora arrendeoch bygdepengar, skadestånd
för intrång, sjunkande fastighetsvärden och mycket stora
framtida kostnader för det lagreglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens förstörda
marker.
Vindkraftsbubblan
kommer att bli dyr
Frågan är slutligen, om det
kommer att bli så många nya
vindkraftverk byggda i Sverige framöver? Det stadigt
växande elöverskottet, vindkraften förutan, och den av
bristen på överföringskapacitet i nätet betingade inlåsningen av elen under ett antal
år framöver borgar för fortsatt
låga elpriser. Priser på en nivå,
som vindkraften inte klarar av
att överleva med någon
längre tid. Att återställandet
av elmarknaden och naturen
efter vindkraftsbubblan, kommer att orsaka mycket stora
förluster för kreditgivare,
markägare och ytterst för alla
elkunder och skattebetalare i
Sverige, är därför inte en alltför djärv gissning i dag. Detta
förutsatt att politikerna inte
går in med ytterligare omfattande subventioner till vindkraften.
(1(5*,67<51,1*
²(77.2671$'6())(.7,976b77$77
63$5$3c1$785(165(6856(5
‡9DUYWDOVUHJXODWRUHU
‡gYHUVSlQQLQJVVN\GG
‡%HODVWQLQJVYDNWHU
‡2SWLPHULQJDYHOPRWRUHU
‡6W\UQLQJDYJDWXEHO\VQLQJ
‡(IIHNWLYLQGXVWULEHO\VQLQJ
ZZZFRDODVH
‡(QHUJLRSWLPHULQJDYEHO\VQLQJ
‡6PDUWDGDSWHUI|UO\VU|U
‡6N\PQLQJVUHOl
7HO_LQIR#FRDODVH
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats!
www.Elbranschen.nu
15
Elbranschen 5-6/2011
Svensk-japanskt kollokvium om kärnvetenskap
ETT TVÅDAGARS KOLLOKVIUM
hölls i höstas i Göteborg i regi
av Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) och i
samarbete med IVA Väst.
Arrangör var avdelningen för
Nukleär teknik på Chalmers.
Kollokviet hade temat ”Kärnteknik och kärnvetenskap”
(Nuclear Energi and Nuclear
Applications). Åtta japanska
talare, en del av Japans kärntekniska elit, hade kommit till
Göteborg. Kollokviet hölls i
Chalmersska Huset, Chalmers
nik och kärntekniska tillämpningar i medicin och biologi.
Men så kom den japanska jordbävningen (och tsunamin) och
Fukushima emellan. Därför
gjorde flera japanska talare
tillägg om olika aspekter på
olyckan, både förloppet sett
från reaktorfysikalisk synpunkt
eller med avseende på de biologiska effekterna.
Kollokviet öppnades av Chalmers förste vicerektor professor
Mats Viberg, och direktören
vid JSPS Stockholm Office,
professor Hiroshi Sano. De
japanska talarna var professorerna Masaharu Kitamura och
Makoto Takahashi från Tohoku
University, Sendai, professor
Tomoko M. Nakanishi från
University of Tokyo, professor
Akio Yamamoto från Nagoya
University, professor Tsuyoshi
Misawa från Kyoto University
Research Reactor Institute
(KURRI), doktor Yukio Uchihori, National Institute of
IMRE PÁZSIT
PROFESSOR I NUKLEÄR
TEKNIK VID CHALMERS
grundares William Chalmers
hus vid Södra Hamngatan.
Jordbävningen och
Fukushima kom emellan
Planerna för kollokviet drogs
upp redan 2010, och det skulle
ha varit en vanlig typ av seminarium eller minisymposium om
olika aspekter av kärnkraftstek-
Radiological Sciences (NIRS) i
Chiba utanför Tokyo, samt
doktoranderna Tatsuya Fujita
(Nagoya) och Hiroyuki Nakanowatari (Sendai). Från svensk
sida deltog forskare från Chalmers, Göteborgs Universitet,
KTH samt en talare från SSM
och SKB. Förutom de muntliga
föredragen hölls ett antal posterpresentationer.
Kollokviet innehöll fyra muntliga sessioner:
• Fukushima – the event and its
implications
• Radiation – biologial effects
and its applications
• Core physics, thermal hydraulics, stability and safety
• Spent fuel disposal, new fuel
cycles and safeguards
Flera av de japanska föredragen i de första två blocken
handlade om lärdomarna från
Fukushima och diskussioner
om huruvida beredskapen var
tillräckligt eller ej och hur man
förbereder sig för otänkbara
Samling innan kollokviet öppnas.
Från vänster: professor Masaharu Kitamura, Tohoku
University, Lisa-Mi Swartz, JSPS Stockholm Office, och
Imre Pázsit, Chalmers tekniska högskola, ordförande
vid kollokviet.
16
Elbranschen 5-6/2011
Till vänster: Professor
Mats Viberg, förste
vicerektor vid Chalmers,
öppnar kollokviet.
Till höger: Professor
Hiroshi Sano, direktör för
JSPS, håller ett inledande
föredrag om JSPS och
kollokviet.
situationer samt i vilken utsträckning jordbävningen och
den påföljande tsunamin kan
anses vara otänkbara. Professor
Kitamura framhöll att det man
lärt sig av tidigare olyckor vid
Three Mile Island och Tjernobyl och de förbättringar man
gjort inte räckte för att undvika
Fukushima. Man har dragit
slutsatsen att processen måste
förbättras, att man måste ta lärdomar från tidigare händelser
och förbereda sig för oförutsedda sådana.
Radioaktiva ämnen enbart
i de översta jordlagren
Tomoko M. Nakanishi och
hennes forskargrupp var involverade i en omfattande studie
om hur marken blev förorenad
och hur mycket radioaktiva
ämnen växterna runt Fukushimas reaktorer tog upp från mar-
områden som sveptes över av
vågorna. En bild visade hans
vardagsrum efter jordbävningen
där allt föll omkull och låg på
golvet i en enda stor röra.
Eva Forssell-Aronsson, som
besökte området veckorna före
kollokviet, och doktor Yukio
Uchihori berättade dels om
strålningens biologiska effekter
och dels om de aktuella doser
som befolkningen fick runt de
havererade verken.
ken. Man fann att de radioaktiva ämnena enbart fanns i det
översta 5-cm-lagret jord; dessutom fann man att den övervägande delen av radioaktiviteten i växterna fanns på utsidan.
Denna har därför kommit från
radioaktiv nederbörd efter
olyckan. Upptaget av radioaktiva
ämnen från marken var förvånansvärt litet.
Slutsatsen är att olyckans skadeverkningar på jordbruket ligger på hanterbar nivå och att
sanering genom att man avlägsnar ett 5 cm tjock lager jord är
praktiskt möjligt. Det kan
tilläggas att professorerna Kitamura och Takahashi kommer
från Sendai, staden som låg närmast jordbävningens epicentrum och där tsunamins förödande effekt var som starkast.
Professor Takahashi visade bilder på hur nära hans hus låg de
Intima kontakter mellan
Sverige och Japan
Det kan vara värt att nämna hur
det kom sig att avdelningen för
Nukleär teknik stod som värd
för kollokviet med JSPS’ finansiering. JSPS stödjer forskning
och internationellt utbyte med
forskare inom alla vetenskapsgrenar och, till skillnad från
Sverige, har kärnteknik och
kärnenergi aldrig särbehandlats.
Ämnesföreträdarna, professorn vid avdelningen, Imre Pázsit, och professor Lembit Sih-
ver, har besökt Japan många
gånger med stöd från JSPS. När
JSPS Alumni bildades i Stockholm 2004, upptogs de i kretsen av kontaktpersoner (L.S.
sitter numera även i styrelsen).
Imre Pázsit gjorde sitt första
besök 1990 med professor Kojiro
Nishina vid Nagoya universitet
som värd, och det blev avgörande för kontakternas senare
utveckling. K. Nishina är nämligen son till Japans genom
tiderna mest betydelsefulla fysiker Yoshio Nishina, som är
mest känd för en formel för
spridning av ljus på elektroner
som han utarbetade tillsammans med den svenske fysikern
Oskar Klein (Klein-Nishina formula). Via K. Nishina fick Imre
kontakt med ett stort antal forskare vid olika universitet och
forskningsinstitut i Japan. Många
kom sedan för kortare eller
längre vistelser till Chalmers.
Professor Nishina var jubileumsprofessor vid Chalmers 1993
och 1994, och han valdes till
Till vänster: Professor Tomoko M. Nakanishi, Tokyo University, och professor Eva Forssell-Aronsson, Göteborgs
Universitet och Sahlgrenska Akademien. På bilden till höger professor Christophe Demazière, Chalmers Nukleär teknik,
och doktor Oddbjörn Sandervåg, SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten).
17
Elbranschen 5-6/2011
Intrycken från kollokviet
sammanfattas vid
middagsbordet i gemytlig
miljö.
hedersdoktor vid Chalmers
2010. Imre har också medverkat när Chalmers och Tohoku
Universitet slöt avtal om utbyte
av teknologer, och hans avdelning har ett samarbetsavtal med
KURRI (Kyoto University
Research Reactor Institute).
talarna vid kollokviet, var den
som utvecklade KURRI:s laborationer för utländska studenter. I sitt föredrag vid kollokviet
visade han några bilder av en
grupp av Chalmers-studenter
som labbar i KURRI.
Förutom talarna och JSPS-
Detta ledde bl.a. till att när de
sista två forskningsreaktorerna i
Studsvik ställdes av 2005 fick
Chalmers studenter åka till
KURRI för labbar med mycket
fördelaktiga ekonomiska villkor
för Nukleär teknik. Professor
Misawa från KURRI, en av
personal, deltog ett fyrtiotal
personer i kollokviet, vilket
således var välbesökt. Däremot
var media, både press och TV,
tämligen ointresserade trots
riklig info – kanske för att den
skrämmande delen av Fukushima-händelsen var över? P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
El-Vis årsabonnemang 2012
Till alla som har årsabonnemang på EL-Vis programmen
kan meddelas att EL-Vis 12 är
på väg. Ett nytt spännande år
väntar och med EL-Vis 12
kommer många nyheter.
EL-Vis nya kabelberäkningsprogram har fått bättre funktioner
• Symboler i ellinjeschemat
• Förlängda kretsar i ellinjeschemat
• Startmodul
Fler spännande nyheter kommer under året med de automa-
El-Vis kursbok finns i hjälpmenyn.
Fri support till alla med årsabonnemang.
Denna tjänst har blivit en stor
succé och därför har fler konsulter anlitats. Dessa hjälper till
att svara på alla frågor. Här får
man snabbt den hjälp man
behöver.
Många miljoner kronor har satsats på utveckling av EL-Visprogrammen.
El-Info kommer att arbeta med
att få EL-Vis on-line och man
tiska uppdateringarna som följer med årsabonnemang för
2012.
Ny Info med flera nyheter och
alltid den senaste informationen.
Ny projektmapp.
Nya modulen med frågor &
svar har blivit mycket populär
och kommer att fyllas på med
många nya frågor med svar.
Nu finns det över 290 mallar
att använda sig av i arbetet.
Gratis app som innehåller 121
frågor & svar till kunderna.
Beving och Trinergi går ihop
Beving, eller Beving Elektronik
AB som det fullständiga namnet lyder, är ett företag inom
Addtech-gruppen med verksamhet inom områdena elsäkerhet, elkvalitet, samt mät och
test. Trinergi AB har huvuddelen av sin verksamhet inom
lisering för Beving och Trinergi
kompletterar varandra på ett
mycket bra sätt och under det
senaste halvåret har ett djupt
samarbete mellan företagen utvecklats. Under första kvartalet
2012 kommer bolagen att gå
samman genom att Trinergi
portabla mätutrustningar med
nätanalys och termografi i centrum. Inom dessa områden
erbjuder man även utbildning
och andra tjänster. I april 2011
förvärvade Addtech-gruppen
Trinergi AB. Produktsortiment,
kompetens och geografisk loka-
kommer även att satsa på nya
appar.
Denna utveckling har medfört
stora kostnader och man meddelar nu att man för första
gången på många år måste höja
årsabonnemangsavgiften.
Höjningen blir:
För 1 användare licens 300:För 2-5 användare licens 600:För 6-10 användare licens 900:-
www.el-info.se
fusioneras in i Beving. Såväl
samtliga geografiska lokaliseringar (Stockholm, Örebro och
Göteborg) som alla kontaktpersoner kommer att finnas kvar.
Verksamhetsområdet kommer
att vara detsamma. Förändringen
ligger i att det finns mer resurser och ett bredare sortiment
att tillgå för att möta marknadens behov.
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats!
www.Elbranschen.nu
18
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR
Apparatskåp
Hinderljus
Kabelskydd och
kabelskyddsrör
Ensto Control Oy,
Sverige
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35
www.ensto.com
Apparatlådor i plast och plåt
Eslöv, 0413-54 12 10
Halogen alternativt LED
för 24/48 VDC, 230 VAC
TYKOFLEX AB
Box 614, 135 26 Tyresö
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01
www.wavin.se
www.tykoflex.se
Batteriladdare
LINDMARK
ELECTRIC AB
Fukt- och vibrationståliga
BATTERILADDARE
Tel. 08-85 45 30
Märksystem
Instrument
www.lindmarkelectric.se
Betonghus
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Ett brett sortiment av analoga och
digitala instrument, m.m.
Box 347, 651 08 KARLSTAD
Telefon 054-22 15 80 vxl
Telefax 054-85 10 21
www.nermans.se
KOMPLETTA BETONGHUS
till
Transformatorstationer
Ställverksbyggnader
Nätstationer
Last- och säkringslastbrytare
Transformatorfundament
Övriga Betongfundament
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se
Effektbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Technoelectric och KATKO
upp till 4 000 A.
Isolatorer
Mättransformatorer
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Isolatorer för
låg- och mellanspänning.
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Mitsubishi och Bticino
upp till 6 300 A.
Explosionssäker
elmateriel, Ex
®
Säkerhetsbrytare
Kopplingslådor • Instrument
Operatörsterminaler
Värme • Belysning
Tel. 0660-29 29 00
www.malux.se
Box 22093
250 23 Helsingborg
Tel. 042-38 08 30
Fax 042-38 08 47
E-post: [email protected]
Avancerad kabelteknik
Kabel och ledning
Likriktare
Nollpunktsmotstånd
Strömförsörjning för
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
CHS Controls AB
Tel. 08-594 809 00
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
www.tufvassons.se
www.chscontrols.se
Tufvassons Transformator AB
Nollpunktsutrustning
Skymningsrelä
Säkringar
Strömförsörjning för
CHS Controls AB
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82
Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i
frilednings- och kabelnät.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
www.coala.se
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
www.chscontrols.se
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
Tufvassons Transformator AB
Tel. 08-594 809 00
www.tufvassons.se
Stolpar
Transformatorer
Försäljningskontor:
Ludvika, tel. 0240-882 50
Telefax 0240-807 53
ELNORD
TRANSFORMATORER
Krafttransformatorer 4-120 MVA
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA
Oljeisolerade 50-3 150 kVA
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter
ELNORD KRAFT
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby
Tel. 08-510 514 80
www.elnord.se
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
Sektioneringsbrytare
Sektioneringsbrytare för
10-40 kV, komplett med automatik
eller fjärrstyrning.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
Säkerhetsbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Komplett sortiment
från KATKO.
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA
Mättransformatorer 12-420 kV
Nätstationer 50-315 kVA
www.helmerverken.se
Eslöv, 0413-54 12 10
'DWDSURJUDPI|UHOSURIIV
1\KHW
6WDQGDUGHURFK6(.+DQGE|FNHU
1XVlOMHUYLlYHQVWDQGDUGHUVW\FNYLVGLJLWDOWHOOHUERNIRUP
Stort utbud med standarder och alla SEK handböcker till bra priser!
1\D(/9LV.DEHO
6YHULJHVPHVWDQYlQGDNDEHOSURJUDP1XlQQXElWWUH
Räknar snabbt och enkelt ut belastningsförmåga, utlösningsvillkor och spänningsfall
Enlinjeschema (direkt kopplat till beräkningarna)
Spänningsfall i kedja
Färdig dokumentation (detaljerad utskrift, enlinjeschema och ledningslista)
Bra överblick - Alla beräkningar sker i en och samma arbetsyta
.DON\OSURJUDPI|UDOOD
0D[LNRG
,EUDQVFKHQVHGDQ
.DON\ORFKSURMHNWSURJUDPI|UDOODW\SHUDYHOLQVWDOODWLRQHU
Lätthanterligt, prisvärt och tidsbesparande kalkylprogram
Mängdning, anbudssammanställning, tidplanering, m.m.
(/9LV,QIR
(/9LV0DOO
2ULJLQDOHWVHGDQ
'RNXPHQWPDOODU
- Elinstallationsreglerna, lagar,
- förordningar, standarder, m.m.
- Över 5 000 boksidor - Allt på ett ställe
- Bra sökfunktioner
- Över 200 mallar för
- el- och telebranschen
- Logotyp på mallarna
EL-Info i Växjö AB
Lineborgsplan 3, 352 33 Växjö
Tel. 0470-72 40 30
Fax. 0470-72 40 39
[email protected]
www.el-info.se