Transcript i elkvalitetens tjänst i elkvalitetens tjänst

ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 1 • N R . 2 • 2 0 1 0
Följ debatten på
Elbranschens nätplats:
www.elbranschen.nu
25 år
i elkvalitetens tjänst
Elbranschen har besökt Per Halvarsson
och Trinergi i Örebro
8
KURSER
ELKVALITET OCH TERMOGRAFI
Praktisk elkvalitet
Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du
använda?
s Stockholm, 20 - 22 september
Praktisk mätanalys
elkvalitet
Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt.
s Helsingborg, 25 - 27 oktober
Praktisk nätdimensionering
Undvik att bygga in problem i nya nätavsnitt
genom att dimensionera med moderna
beräkningsunderlag.
s Göteborg, 15 - 17 november
Frekvensomriktardrifter
Sänk energikostnaden genom att varvtalsreglera
motordrifter. Kraven på installationen ökar
dock då risken för EMC-störningar ökar. Lär dig
utföra enklare installationer och felsökning av
frekvensomriktare.
s Örebro, 31 maj - 1 juni
s Örebro, 11-12 november
Målgrupp
Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete
kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik
eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda
dig en uppfattning om vad som krävs av ett
mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser.
Praktisk termografi
Lär dig utnyttja värmekameran och de många
användningsområdena.
s Stockholm, 23 sept och 10 dec
s Helsingborg, 28 oktober
s Göteborg, 18 november
s Umeå, 8 november
Praktisk industritermografi
Specialkurs för dig som arbetar inom industrin.
s Göteborg, 11 - 12 oktober
Praktisk fastighetstermografi
Lär dig termografera och analysera fastigheter.
s Stockholm, 29 november - 1 december
Termografikurs nivå 1 och 2
certifiering
Bli certifierad termograför av ITC - världens
största organisation för termograficertifiering.
s Nivå 1, Danderyd, 6 - 9 december
s Nivå 2, Danderyd, 22-26 november
Målgrupp
Kurserna vänder sig till dig som jobbar med
termografi och förebyggande underhåll (ROT
eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän,
service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och
processindustrin. Kurserna är lämpliga både för
nybörjare och för Er som arbetat ett tag med
värmekameran.
Besök www.trinergi.se för att hitta de senaste
instrumenten och värmekamerorna.
Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus
Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på
instrument för elkraftsmätningar och termografi.
www.trinergi.se
Örebro 019-18 86 60
Göteborg 031-703 71 63
Produkter
Trinergi säljer och hyr ut mätinstrument.
Vi har bl.a. värmekameror från FLUKE och
FLIR, elkvalitetsinstrument från DranetzBMI och mycket mer! Titta gärna in på vår
hemsida eller ring oss.
Kurser
Vi arrangerar årligen kurser på många
platser i landet. Vi erbjuder kurser med
praktisk inriktning inom områdena elkvalitet
och termografi, bl.a. certifieringskurser.
Trinergi AB
Våra produkter är innovativa och lägger fokus på
användarvänlig mätvärdespresentation. Våra kunder förväntar
sig att:
s Vi står för fackkunskap
s Vi utbildar
s Vi är kundfokuserade
Vi hyr ut mätinstrument samt åtar oss konsultuppdrag för
att ge våra kunder bästa möjliga stöd och support. Världens
mest spridda programvara för elkraftsanalyser, Dran-View, har
utvecklats av Trinergi. Vi har kontor i Örebro, Göteborg och
våra kunder finns över hela landet.
Litteratur
Vi har böcker för alla kunskapsnivåer!
Flera av våra böcker har tagits fram
tillsammans med våra kursledare, som
är experter på sitt ämnesområde och kan
förklara det lätt för andra!
Support
Som kund till oss får Ni tillgång till vår
supportavdelnings breda kunskapsbas.
Våra
säljare
är
alla
certifierade
termograförer med mångårig erfarenhet
av termografi. Vi svarar på Era frågor om
användandet av kameran och allmänna
termografiska frågor.
www.trinergi.se/kurser
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Lika duktig,
men mindre.
Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inte
om. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem.
Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skulle
bli grön av avund. Ring så berättar vi mer.
Swedmog AB
Box 506, 383 25 Mönsterås. Tel: 0499-490 50
www.swedmog.se | [email protected]
ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Te l .
040 - 611 06 90
Ur innehållet i nr. 2/2010
PIGG 50-ÅRING MED AMBITIONER
FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras
sitt 50-årsjubileum med årsmöte och jubileumskonferens i
Kungliga Myntkabinettets Spegelsal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
•
Te l e f a x
040 -797 37
•
E-post
e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e
•
Bankgiro
107- 0853
•
Plusgiro
495 29 33 - 2
•
Helårsprenumeration
TJUGOFEM ÅR I ELKVALITETENS TJÄNST
Elbranschen har besökt Trinergi i Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . 13
(5 utgåvor):
233:- (inkl. moms)
•
Ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Reinhold Andefors
GLOBAL NEDKYLNING
Svante Hjertstrand och Göran Frostell recenserar
Fredrik Charpentier Ljungqvists bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
DEBATT I ELBRANSCHEN: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Livets gas och temperaturen
Mer kritik mot professor Franzén ... som svarar direkt
“Ackumulerad värme” ändrar inte jordens klimat
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Rolf Oward
Recension av boken DRIVMEDEL AV
KOLDIOXID OCH VATTEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
•
Årgång 81
Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
•
Tr y c k t h o s
Tr y c k f o l k e t A B
i Malmö
•
ISSN: 0013-4007
•
Omslagsfoto:
Kjell Duberg
Följ debatten på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Margareta Eriksson från SER, Sveriges Elingenjörers Förening, uppvaktade FIE och ordföranden Sven-Åke Polfjärd med
en jubileumsbukett.
Pigg 50-åring med ambitioner
FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras sitt 50-årsjubileum med årsmöte
och därefter jubileumskonferens i Kungliga Myntkabinettets Spegelsal.
Lennart Mukka, FIEs vice ordförande, hade lyckats engagera ett stort antal kvalificerade
föreläsare som gjorde jubileet till ett både lärorikt och underhållande evenemang.
I sitt inledningsanförande
betonade ordföranden Sven-Åke
Polfjärd FIEs betydelse på
elområdet för svenskt näringsliv
i allmänhet och för industrin i
synnerhet.
att ett stort antal komplexa
anläggningar togs i drift vid
denna tid, speciellt inom basindustrin, d.v.s. gruvor, stål,
petrokemi och massa och papper.
Utvecklingen påverkade givetvis
– Under senare hälften av 1950talet hade insikten om och
behovet av samarbete inom den
industriella eltekniken vuxit
fram, konstaterade Polfjärd.
Detta berodde i huvudsak på
även mindre och medelstora
industrier.
– Utvecklingen började nu på
allvar att ta fart och man insåg
att någon form av organisation
krävdes för sammanhållning av
Fem kvinnliga FIE-studenter från Luleå tillsammans med FIEs ordförande och Rune Björnström. Fr.v. Angeles Salander,
Elkim Krischer, Annika Raasakka, Sven-Åke Polfjärd, Kristina Banstorp, Emma Johansson och Rune Björnström.
4
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Rolf Digervall och RajRaj band från Pajala spelade ”tornedalsetnofolkpunk” och Rune Björnström framförde, dagen till
ära, ”Elektricitetsvisan – Allt går ju med elektricitet”.
alla de kontaktnät som skapats
genom åren. En samarbetskommitté under ledning av Karl
Tiselius från Finspång tillsattes
1959 med avsikten att för den
svenska industrin bilda en nationell organisation inom elområdet.
Polfjärd påminde de närvarande
om vilket enormt pionjärarbete
initiativtagarna utförde vid uppbyggnaden av organisationen
FIE, vars stadgar fastställdes
1960. Föreningens förste ordförande blev ovannämnde Karl
Tiselius.
– Men det måste ha varit en
härlig tid med nybyggaranda. En
känsla av spänning i luften inför
det banbrytande och intressanta
helägda bolaget FIE AB dagens
ljus. Styrelsen utgjordes av
Torsten Rydqvist, Väsby, Curt
Svensson, Botkyrka, samt CarlErik Thorsén.
Carl-Erik Thorsèn blev bolagets förste vd.
Föreningen för Industriell Elteknik har sedan starten på ett
framsynt och engagerat sätt i
mycket hög grad bidragit till den
utveckling och den höga kompetens som genom åren präglat
industrins elpersonal, vilket har
varit en av förutsättningarna för
att behålla och stärka den svenska
industrins konkurrenskraft, inte
minst inom svensk basindustri.
Även leverantörer av elteknisk
utrustning har dragit nytta av
JUBILEUMSRAPPORTÖR:
RUNE BJÖRNSTRÖM
LULEÅ
arbete som väntade, en känsla av
att ansträngningarna skulle kunna
komma att innebära utveckling
av svensk industris elanläggningar.
Vid denna tid fanns också
inom industrin mycket kompetent elpersonal som helhjärtat
och engagerat ville arbeta med
dessa frågor.
Efter 13 år hade verksamheten utvecklats och man beslöt
att bilda ett av föreningen helägt
aktiebolag, vilket skedde den 5
juni 1973. Då såg det av Föreningen för Industriell Elteknik
detta i utvecklingsarbetet när
det gäller produkternas prestanda
och säkerhet.
Vilka frågor har då
behandlats genom åren?
1960
Tema: Underhåll.
1961
Tema: Elkraftdistribution samt
manöversystem.
1962
Tema: Säkerhetsföreskrifter,
tekniska leveransbestämmelser,
förläggning och montage av kablar, kapslade skensystem, utbildning.
Tomas Borglind, chef för tekniska frågor vid SEK Svensk Elstandard, kåserade kring temat ”Var strömmen bättre förr?”
Bilden i mitten: Majvor Müller (t.v.) intervjuar FIE-studentskan Angeles Salander från Luleå. Längst till höger: Mats
Tapper från Svensk Energi gratulerade 50-årsjubilaren.
5
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Sten Jakobsson, vd ABB Sverige, framhöll bland annat att det finns enorma utbyggnadsplaner för vindkraft (över 100 GW)
i Nordeuropa under de kommande 20 åren men att problemet då är det växande behovet av balanskraft.
Jan Hintze, chef för Svenska sektorn energi vid Siemens kunde berätta att den första eldrivna vagn/kärra, som kunde
köras 540 meter på en laddning, byggdes av Siemens redan 1882. Nästa generation kom 1905 ”Electric Victoria” som
nyttjades som taxibil i Berlin och kom upp i en fart av 24 km/tim. Den senaste är från 2009 ”Greenster” byggd på en
Porsche med en elmotor på 270kW och som klarar körsträckor upp till 200km.
Anders Lyberg, teknisk direktör vid Cementa, berättade om Industrikraft i Sverige AB som är ett bolag med intentionen
att, tillsammans med en elproducent, utveckla ny kraftproduktion i Sverige för att långsiktigt säkra konkurrenskraftig
kraftförsörjning till svensk industri. Fokus ligger på ny svensk kärnkraft. Industrikraft är till lika delar ägt av Boliden, Eka
Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products. Grunden till samarbetet är den gemensamma insikten om att
det kommer att uppstå brist på baskraft när den nuvarande svenska kärnkraften har tjänat ut.
Längst till höger: Magnus Olofsson, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket, redovisade ett koncept för modernisering av
elnät och prioritering av arbetet för hög elsäkerhet och att elektriska utrustningar inte ska störa varandra.
1963
Tema: Faskompensering – belysningsanläggningar, val – distributionsspänning – förbrukningsspänning – transformatorer.
Tema: Tillförlitlighet, nätpåverkan.
1966
Tema: Registrering av överspänningar. Tema: Jordslutning i
elanläggningar med likriktare.
Tema: Traverskranar – mekaniska
påkänningar vid olika system för
hastighetsreglering.
1964
Tema: Datamaskiner för processkontroll. Tema: Synpunkter
på val av nätbild.
1967
Tema: Textförslag skyddsföreskrifter för elpersonal.
Tema: Felstatistik, feluppföljning för förebyggande underhåll.
Tema: förrådsstyrning med
ADB.
1965
Tema: Ventilationsutrustning.
Tema: Arbetsgivarens skadeståndsskyldighet vid skada
genom inverkan av elektrisk
ström.
Tema: Internationellt och
svenskt normarbete – kopplingsapparater – koppligsutrustningar.
1969
Tema: Störningar på tele och
elektronikutrustningar samt
motåtgärder mot dessa.
Tema: Strömriktarutrustningar.
Tema: Säkerhetsanvisningar för
induktionselektrodugnar.
1970
Tema: Sanering industrinät.
Tema: säkerhetskrav elutrustning explosiv miljö.
Tema: Utbildning Industriell
instrument- och mätteknik (ny
teknik).
1968
Tema: Urvalsstandard – kabelareor. Tema: Ställverk högst
1000 V.
1971
Tema: Säkerhet och ansvarsfrågor vid användning av halvledarteknik. Tema: Kommunikation –
abonnentväxlar, mobiltelefon –
personsökning.
1972
Tema: Kraftpriser. Tema: Generering reaktiv effekt i industrinät
– shuntkondensatorer i industrinät – egen kraftproduktion.
1973
Tema: Arbetsmiljö – buller.
Tema: Skydd mot kabelbränder.
1974
Tema: Manöversystem, tekniska
förutsättningar för 660 V.
Majvor Müller från Luleå var konferencier under jubileumsbanketten. Sven Lindgren, Vattenfall, är ordförande i CIRED som
har 17 medlemsländer och ett 20-tal associerade medlemmar i världen. Sven framförde gratulationer till FIE från Vattenfall
och CIRED. FIEs ordförande Sven-Åke Polfjärd (längst till höger) höll inledningsanförandet vid jubileumskonferensen.
6
Transformatorer • Likriktare
1-fas fulltransformator typ OFS
Likriktare - matningsdon typ LOTK
Vår katalog finns på Internet!
www.tramoetv.se
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95
Kontakta oss
för referenser
och ytterligare
information!
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
FIEs styrelse 2010. Från vänster: Lars Skoglund, Sandvik, Lars Wennberg, SSAB Oxelösund, Joakim Grafström, SEK, Leif
Nordlund, ABB, Lars-Owe Hansson, Preem, Lennart Mukka, LKAB, Sven-Åke Polfjärd, P-O Elkonsult, Lars Nyström, Koteko
AB, Stig Johansson, Pöyry AB, Jim Sjöström, Switchgear AB, Tommy Hammarbäck, Emcon. På bilden saknas Nils Gamryd,
ÅF. Bilden till höger: Yngve Andersson, Sandvik, gratulerade jubilaren och hälsade FIE välkommen till Sandviken för nästa
konferens. Yngve passade också på att berätta att han var med och konstruerade en elbil under sin tid som elev vid ASEAs
industriskola 1966.
1975
Tema: Utbildning. Tema: Varvtalsreglerade motordriftsystem
med nätkommuterande strömriktare.
1976
Tema: Elektromagnetiska
system, sammanfattning med
rekommendationer till spänningsval, jordning, skydd och
kretsuppbyggnad.
1977
Tema: Säkringsfria ställverk.
inom industrin nu och i framtiden.
och programmerbar elektronik.
1978
Tema: Energibesparing inom
industrin med tonvikt på el.
1980
Tema: Störningar i industrins
elenergitillförsel, energiproduktion samt åtgärder häremot.
1982
Tema: Standardisering, riskmiljöer
för elpersonal, elektrisk störmiljö.
1979
Tema: Utförande av kabelinstallationer med hänsyn till brandfara och störningar.
Tema: Elingenjörens ställning
1981
Tema: PC-system för industriella applikationer, startspärrsmöjligheter och motiv för
användning av processdatorer
Kortfattad FIE-historik
1959
1960
1962
1966
1967
1971
1973
1977
1978
1984
1986
1987
1988
1991
1992
1996
1998
2002
2003
2004
2005
En samarbetskommitté bildades under ledning av Karl Tiselius, Finspång, för att förbereda
bildandet av en nationell organisation inom el- området för den svenska industrin.
Föreningen för industriell Elteknik, FIE, bildas och FIEs stadgar fastställdes med målsättningen att
”Verka för samarbete mellan företag och eltekniker, som direkt eller indirekt är aktiva inom den
industriella eltekniken samt för att skapa kontakter och utbyta erfarenheter mellan eltekniker
verksamma inom industrin.
Karl-Erik Ungerholm, Domnarvet, blir ny ordförande för FIE.
Lennart Berg, Skoghall, blir ny ordförande.
Per Haraldsson, Norrköping, blir ny ordförande.
Torsten Rydqvist, Stockholm, blir ny ordförande.
Den 5 juni bildades det av FIE helägda bolaget FIE AB vars styrelse utgjordes av Torsten Rydqvist,
Curt Svensson och Carl-Erik Thorsén som också blev bolagets förste VD.
Curt Svensson, Tumba, blir ny ordförande i FIE.
Sven Dagberg, tar över VD-skapet i FIE AB efter Carl-Erik Thorsén.
Carl Dybvig, blir ny VD i FIE AB.
Erik Lundqvist, Norrköping, blir ny ordförande i FIE.
Curt Svensson, blir ny VD för FIE AB.
William Persäter, blir ny VD för FIE AB.
Bengt Malmqvist, blir ny VD för FIE AB.
Henrik Hedenblad, Borlänge, blir ny ordförande för FIE.
Kjell Könberg, blir ny VD för FIE AB.
Gunnar Holm, Västerås, blir ny ordförande för FIE.
Sven- Åke Polfjärd, Norrköping, blir ny ordförande för FIE.
Kurt Löfgren, blir ny VD för FIE AB
Tom Nilsson, blir ny VD för FIE AB
Beslut om sammanslagning av de båda befattningarna ordförande för FIE respektive VD för FIE AB.
8
1983
Tema: Kraftelektronik i industrinät – nätåterverkan, filtrering av
övertoner, PCB-problematiken,
startkopplare rekommenderade
uttagsbeteckningar.
1984
Tema: FIE DOKS – dokumentationssystem för industriell
användning, eltekniska system i
samverkan.
1985
Tema: Säkerhet.
1986
Tema: Styrning och övervakning.
1987
Tema: Energi 2000 Industriföretagens framtida elförsörjning.
1988
Tema: Ekonomisk optimering av
industriella processer.
1989
Tema: Elsäkerheten inom
industrin.
1990
Tema: Drivsystem och eldistribution inom industrin.
1991
Tema: Störningar, störnings-
Cressall Resistors
Experten på kraftmotstånd!
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och
standardiserade konstruktioner för applikationer som
•
•
•
•
Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och
traktionsändamål
Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,
lösningar för integration med reservkraftsaggregat
Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem
Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och
kondensatorurladdning
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det
kraftmotstånd som behövs.
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!
7JCPSSBS
rBMMUJKPSEPDICFSH
rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU
rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH
VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH
rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS
XXXHFPUFDTF
mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS
NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH
Al
n!
3JLUJHBQSPGGT
QÇCPSSOJOH
JKPSEPDICFSH
en
!
nglig - Alltid ö
pp
tillgä
e
ltid
www.chscontrols.se
Alw
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel 042-386100, fax 042-386129
[email protected], www.chscontrols.se
ay
op
s av
ailable - Always
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
effekter och bristande säkerhet i
elektroniska system.
1992
Tema: ISO 9000 och anpassning av föreskrifter, elutbildning
i gymnasieskolan och på högskolan – går den att påverka?
Tema: Elöverkänslighet.
1993
Tema: Behörighetskrav.
Tema: Övertoner.
1994
Tema: Framtida elteknik, visioner, fältbussar.
1995
Tema: Framtida elteknik, effektivare energianvändning.
1996
Tema: Praktisk tillämpning av
maskindirektivet, CE-märkning,
EMC-direktivet.
1997
Tema: Det papperslösa kontoret
fortfarande en utopi – verklighet?
1998 (dokument saknas).
1999
Tema: Fältbussar, funktionsupphandling.
2000 (mötesverksamhet vilande).
2001
Tema: Kraftförsörjning, strömriktarteori.
2002
Tema: Outsoursing.
Tema: Motordrifter.
2003
Tema: Elektriska nödstopp.
Tema: Utbildning.
Tema: Standarder och föreskrifter.
Tema: Personsäkerhet.
2004
Tema: Energieffektivisering,
frekvensomriktare utan övertonsgenerering.
2005
Tema: Dokumentation HB 439,
elolyckor, riskbedömning av
äldre ställverk, mellanspänningsställverk. Varför krav på
ljusbågsvakter?
2006
Tema: Arbete Hb, Maskinsäker-
het – riskbedömning, utbildning, arbetsintegrerat lärande,
åtgärder för eliminering av störningar från spänningsdippar
inom processindustrin.
distributionsområdet. Organisationen är en sammanslutning av
15 medlemsländer uppbyggd
genom ett nätverk av professionella inom eldistribution med
Europa som bas.
2007
Tema: Info Hb erfarenheter
äldre ställverk, intelligenta ställverk, fabrikatsobunden nätkontroll över WAN, satellit, ADSL
och fiber.
Hur se framtiden ut?
En svår fråga att besvara är hur
den svenska industrin kommer
att se ut i framtiden. Men en
kvalificerad gissning är att basindustrin under överblickbar
framtid kommer att vara en
förutsättning för bibehållen välfärd.
Vidare kan man med bestämdhet hävda att svensk
industri och hela samhället i
övrigt har behov av tillförlitlig
elenergiförsörjning. Förhoppningsvis är det så (i skrivande
stund) att det blir klartecken för
ny kärnkraft (ersättning av gamla
kärnkraftverk).
– Detta skulle säkerställa
industrins behov av elenergi sett
ur ett kvantitativt perspektiv, det
skapar möjligheter för ytterligare
teknisk utveckling och det skapar arbetstillfällen, framhöll
Sven-Åke Polfjärd.
Men det finns också orosmoln
Stormen Gudrun var en av väckarklockorna. Här pågår nu
intensivt arbete med utredningar
och olika projekt inom ELFORSK för att minimera risker
(bland annat ett projekt ”Riskanalys för distributionsnät”) där
FIE ingår i styrgruppen för att
tillvarata industrins intressen.
En annan väckarklocka är
underhåll. Var finns planering
och framförhållning när det gäller underhåll och då kanske
framförallt förebyggande underhåll hos kraftproducenterna?
Även transportsektorn (järnvägen) har visat stora brister i
underhållet. Höstens och vinterns kärnkraftsstopp och trafikproblem har visat stor sårbarhet.
Delar av industrin har vacklat på
grund av skyhöga elkostnader
och stora transportproblem.
Detta trots att många industrier
genomfört ambitiösa energieffektiviseringsprogram med stora investeringar för att minska sitt
behov av inköpt el. Investeringar
i mottryckskraft inom massa- och
pappersindustrin är ett sådant
exempel där andelen egenproducerad el ökat från i många fall 20
till 60 procent. Rena massabruk
har till och med kunnat leverera
ut överskott till nätet.
2008
Tema: Energiförbrukning
motordrifter, startmetoder för
stora motordrifter, vattenkylda
omriktare, dynamisk nätanalys, low harmonic drive,
Elsäkerhetsanvisning ESAindustri-08.
2009
Tema: Elansvar, rättsfall,
elinstallationsreglerna.
Tema: Potentialutjämning
Hb 449.
– Att ge rättvisa åt alla som varit
involverade i FIEs aktiviteter
genom decennierna och som
med visioner och klarsynthet
under de gångna 50-åren har
hanterat frågor inom elområdet
är ett mycket omfattande och
tidskrävande arbete. Därför har
jag mycket summariskt visat den
stora bredd som präglat våra
sammankomster och seminarier
när det gäller teknikutveckling,
produktutveckling, kostnadsaspekter, energieffektivisering
och standarder, poängterade Polfjärd.
Handböcker, elproduktion
och ett omfattande elsäkerhetsarbete är ledstjärnor vid allt
arbete i elanläggningar, ett arbete
som varit och fortfarande är av
vital betydelse för svensk
industri. Detta har resulterat i
att FIE nu under en lång följd av
år har blivit en alltmer efterfrågad samarbetspartner.
I dagsläget samarbetar FIE
med SEK (framtagning av Hb)
och är representerad i tekniska
kommittéer, i SEK-fullmäktige, i
Elektriska Nämndens TU. Man
samarbetar med Svensk Energi i
framtagning av elsäkerhetsanvisning ESA-industri och med Elforsk (riskanalysprojekt för distributionsnät).
– Internationellt är vi också
representerade i CIRED, en
europeisk organisation med syfte
att främja utvecklingen inom el10
Logistiska förändringar för att
tillgodose miljömyndigheternas
krav har genomförts vid de flesta
industrier men till vilken nytta
kan man fråga sig. Är det månne
så att det saknas kompetens?
Chefen för SJ nämnde i en
TV-intervju att de tåg som anskaffats kanske inte är rätt produkt för det tidvis frostiga
svenska vädret. Kanske är detta
svar nog.
Ytterligare en väckarklocka
inom elområdet är utbildningsfrågorna. Även om man också
här börjar inse allvaret i en
begynnande brist på kompetent
elpersonal. En fara som FIE
pekade på för flera år sedan.
FIE nu och i framtiden
När det gäller utbildning har
FIE på ett konkret sätt sedan
starten för fem år sedan deltagit
i KY-utbildningen (100 p) i Luleå
(FIE-studenter). Fem klasser
har utexaminerats och i stort
sett alla som har klarat utbildningen har nu arbete med i
många fall kvalificerade uppgifter. FIE har vidare medverkat i
en arbetsgrupp för framtagning
av utbildningsplan för högskoleingenjörer (3-årig) vid Luleå universitet i samarbete med Umeå
universitet och Vattenfalls skola
i Jokkmokk. Man har också nyligen fått förfrågan från Lindholmens Tekniska Gymnasium i
Göteborg om hjälp med programfördjupningar i skolplanen
GY2001 (skolverket) beträffande yrkesgruppen industrielektriker.
Framtagning av handböcker i
samarbete med SEK (dokumentation av industriella elanläggningar, kopplingsutrustningar för
industriella elanläggningar, potentialutjämning av industriella elanläggningar) samt i samarbete med
Svensk Energi (Elsäkerhetsanvisningar för arbete i industrianläggningar ESA-industri-08).
– En absolut nödvändighet i
en accelererande utveckling
inom vind, våg och solkraft kombinerat med smart el kommer
att kräva satsningar på utbildning och fortlöpande kompetensutveckling av elpersonal. Om
inte detta sker kommer industrins elpersonal inom en snar
framtid att sakna nödvändig
kompetens för att fullgöra ett
tekniskt och säkerhetsmässigt
tillfredsställande arbete, framhöll Polfjärd med skärpa.
Euro Energy Components AB
- Din kontakt inom el!
Vi har nu flyttat verksamheten
till kursgården Hörsta skola
Elsäkerhetsutbildning
AMS-utbildning
Nya ESA industri och
ESA installation (ISA)
Elbehörigheter
Allmän behörighet
Nya starkströmsföreskrifterna
+XYXGEU\WDUH6'
3-polig 40-63 A
',1PRGXOHU
+XYXGEU\WDUH6'
SROLJ$
',1PRGXOHU
nu även på engelska
Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar
Hörsta skola, 692 93 Kumla
Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00
E-post: [email protected] • www.mesu.se
NYHET!
+XYXGEU\WDUH6'3
SROLJ$
',1PRGXOHU
Liftar för underhåll
Stort utbud - utrustning anpassad efter dina behov
Försäljning t Service tReservdelar tSupport t Utbildning t Finansiering
Versa ET-32
Montagematriel
Versa ET-32
Versa ET-32 monterad på Mazda Pickup t 4x4 t Arbetshöjd 10,5 meter.
Axellås och varningsskyltar.
!
Just nu! Omgående leverans till bra pris!
Versa VT-51
Versa VT 51 med arbetshöjd 17 m. Unik skåpkonstruktion med snabb och enkel åtkomst.
0HULQIRUPDWLRQÀQQVSnYnUKHPVLGD
Versa VT-51
(ÇWMFt'BMLFOCFSHt4UPDLIPMN
XXXMJGUCPMBHFUTF
www.euroenergy.se
Elbranschen 2 /2010
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Ytterst är detta ett ansvar för
arbetsgivaren, inte minst när det
gäller frågor om status och lön
som kan attrahera kompetent
personal på olika nivåer inom
elorganisationen.
– FIE kommer även i fram-
den framtida utvecklingen på
elområdet kommer att kräva en
stark, flexibel, samarbetsvillig
och kompetent organisation som
tillsammans med övriga aktörer
inom el- och automationsbranschen kan tillvarata industrins
tiden att på olika sätt hjälpa och
stödja svensk industri i elfrågor
genom att verka för samarbete
mellan företag och tekniker
direkt eller indirekt aktiva inom
den industriella eltekniken. Och
det är min fasta övertygelse att
intressen. I denna miljö kommer
FIE att utgöra en självklar aktör,
avslutade Polfjärd sitt inledningsanförande.
†
TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG
Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA
Krafttransformatorer 4-120 MVA
ELNORD KRAFT | www.elnord.se | [email protected] | 08 - 510 514 80
Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY
Fråga inte vad Elbranschen kan göra för dig!
Fråga vad du kan göra för Elbranschen!
Svaret är: Annonsera mera så kan vi existera.
12
Elbranschen 2 /2010
Reportage: Kjell Duberg
Fr.v. Per Halvarsson, ägare till och grundare av Trinergi AB, Lars Michelgård, försäljning, teknisk support och service av
instrument, certifierad termograför, Anders Hjalmarsson, försäljning värmekameror, certifierad termograför, Pontus
Wadsjö, försäljning elkvalitetsinstrument och värmekameror, certifierad termograför, programutvecklare (bl.a. DranView), teknisk support av Dran-View och ENCORE, Niklas Nyström, administration, och Fredrik Spang, försäljning värmekameror, certifierad termograför.
Tjugofem år i elkvalitetens tjänst
Trinergi AB med kontor i Örebro och Göteborg grundades 1985. Det är i dag Sveriges ledande
specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Produkterna är innovativa och
sätter användarvänlig mätvärdespresentation i centrum.
Per Halvarsson, ägare till och
grundare av Trinergi, berättar att
basen i företaget är försäljning
och utbildning, men man hyr
också ut mätinstrument och utför konsultuppdrag. Trinergi har
alltid legat i framkant och ofta
drivit på utvecklingen. Som exempel kan nämnas Dran-View,
världens mest spridda programvara för elkraftsanalyser. Företaget följer och påverkar utveck-
lingen inom termografi och elkvalitet genom sina leverantörer
och kunder och genom deltagande i internationella mässor.
Trinergi har i samarbete med
sina kursledare arbetat fram en
mängd litteratur på svenska,
direkt anpassad till kundernas
behov. Produkturvalet är heltäckande och omfattar, förutom
värmekameror som är den stora
produkten, också batteritestare,
Lars Michelgård längst till vänster berättar om olika kameramodeller. Per Halvar Halvarsson tittar in till Fredrik Spang,
säljare och certifierad termograför.
13
Elbranschen 2 /2010
ning av framför allt effekt och
energi. Nycken till dess framgång var att man mycket effektivt i efterhand kan presentera
effektkurvorna överskådligt i
olika färger, berättar Per.
Världsledande
programvara
I dag har Trinergi sju fast
anställda och är fortfarande
ledande inom presentation av elkvalitetsdata.
– Den programvara vi utvecklade under namnet Dran-View
är världens mest spridda programvara för elkvalitet med över
15 000 användare. Programmet
säljs över hela världen och är
bland annat översatt till kinesiska. Vi sålde rättigheterna till
Dranetz 2008.
Under en kursdag får deltagarna tillfälle att lära känna den utrustning som finns på
marknaden.
loggrar, multimetrar/installationsprovare, nätstörningsanalysatorer, oscilloskop/signalgeneratorer, programvaror, strömtänger
och universalinstrument.
Färgad information
– Trinergi AB startades 1985 av
mig och två kompisar i Solna, en
tekniker och en ekonom. Själv
var jag främst säljare, berättar
Per Halvarsson. Parallellt hade
vi andra jobb och ingen var heltidsanställd. Förutom att vi sålde
mätinstrument på agenturbasis
sysslade vi med utveckling av
program som presenterade elkvalitetsdata på ett nytt och mer
avancerat sätt.
På den tiden var skärmbilden
i svartvitt och den inbyggda printern gav likaledes en svartvit ut-
skrift. Eftersom man jobbar med
tre faser upptäckte Per kundernas behov av att exempelvis
kunna se om det var en störning
på L1, L2 eller L3, svårt att tyda
i en svartvit presentation medan
det framgår mycket tydligt i en
färgpresentation. Mätningarna
sker ofta över längre tid, kanske
en månad, och mäter ofta upp
till åtta olika kanaler. Utan färger blir det omöjligt att se vad
som är vad. Men hjälp av Trinergis datorprogram kunde man
bestämma olika färger för olika
storheter och få en tydlig och
meningsfull presentation. Marknaden uppskattade den programvaran.
löste ut sina medarbetare, och
började arbeta fulltid med företaget.
– Jag fick agenturen för Dranetz-BMI, världsledande tillverkare av instrument för analys av
elkvalitet till vilka vår presentationsprogramvara var framtagen.
Efter ett år anställde jag Magnus Eriksson som fortfarande är
kvar i företaget, nu som chef för
kontoret i Göteborg.
Förutom försäljning av mätinstrument och programvaran
åkte man ibland ut på konsultjobb som gällde större mätningar.
Företaget växte under nittiotalet
till fem man.
– Vi producerade i egen regi
ett mätinstrument, PQM, både
hårdvara och programvara. Det
lever fortfarande kvar för mät-
Örebro blev bas
Per flyttade 1991 till Örebro,
Värmekameror
in på menyn
I början av 2000-talet började
Trinergi sälja värmekameror.
Den verksamheten har växt och
dessa produkter utgör numera
en stor del av sortimentet. Bilden man får vid avläsningen sparas i kameran på olika typer av
datalagringsminnen, USB-minnen, SD-minneskort m.m.
Till en början markerades bilderna med löpnummer och tid
ungefär som i en digitalkamera.
Numera kan man ute i fält
skriva in en text eller lägga till
ett röstmeddelande på varje bild.
De senaste kamerorna tar vid
varje exponering, förutom värmebilden, också ett helt vanligt
foto för att visa exakt på vilket
objekt värmebilden är tagen.
Man slipper som tidigare fotografera parallellt med en stillbildskamera, en mycket uppskattad finess.
Utbildning ger mervärde
– Jag vill påstå att vi är den mest
kompletta leverantören av värmekameror i Sverige eftersom vi
marknadsför flera olika fabrikat,
framhåller Per.
Kunderna får på så sätt fler
valmöjligheter. Men det viktigaste
är kanske inte vilken hårdvara
Anders Hjalmarsson
(längst till höger) beskriver
olika områden där en värmekamera kan användas.
14
Elbranschen 2 /2010
Som extern utbildare inom termografi och elkvalitet använder sig Trinergi regelbundet av Reidar Gustavsson och på
bilden till höger får kursdeltagare tips från hans bok ”Praktisk Termografi”.
man köper. En fullvärdig leverantör vill inte bara sälja ett
instrument utan mer en funktion. Om hårdvaran inte kan
användas optimalt får man inte
full valuta för kostnaden. Därför
erbjuder Trinergi alltid ett paket
med både instrument och utbildning. Kurserna arrangeras
antingen med ytterst kompetenta
externa lärare eller med egna
Utbildningskonsult) riktar in sig
på konsult- och utbildningsuppdrag, i första hand inom tung
processindustri och elproduktion/distribution.
Konsultverksamheten omfattar mätuppdrag/felsökning på
borgerliga och industriella elnät,
konstruktion av och felsökning
på industriella motordrifter och
dessutom termograferingsupp-
certifierade utbildare inom företaget.
Som extern utbildare inom
termografi och elkvalitet använder man sig regelbundet av Reidar Gustavsson, konsult i branschen sedan 1994. Han har en
bakgrund inom tung processindustri och yrkesutbildningsverksamhet. Hans företag Norbo
KraftTeknik AB (tidigare Norbo
drag. Reidar är en av de få i Sverige som är certifierad termograför på ITCs (Infrared Training
Center) nivå 3.
Utbildningsverksamheten omfattar i första hand tre områden:
Borgerliga och industriella elnät
med avseende på mätteknik och
konstruktion, industriella motordrifter och termograferingsutbildning. Därutöver erbjuds
skräddarsydda kurser efter kundens behov.
Reidar Gustavsson skriver allt
kursmaterial själv för att kunna
anpassa det till kursdeltagarnas
yrkesvardag. Dessa material ges
nu ut i bokform.
På byggsidan använder man
sig av Sven-Olov Eriksson. Han
driver företaget Arcsite, och före-
Med termografering
avslöjas det som inte är
synligt för ett mänskligt
öga.
Ny katalog
Beställ vår nya katalog på 500 sidor.
Här presenteras vårt breda sortiment
av kablar, kontaktdon och tillbehör.
Fråga oss om specialkabel
- vår specialitet
Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 www.elproman.se
15
Elbranschen 2 /2010
Lars Michelgård visar hur man kan termografera en
vätska. Han rör om i vattnet och värmebilden visar hur de
olika temperaturerna blandas. Skillnader under 0,1 grader
kan observeras.
läser i Trinergis kurs Praktisk
Fastighetstermografi. Sven-Olov
är byggnads- och inredningsarkitekt/MSA (Medlem i Sveriges
Arkitekter) och universitetsadjunkt i arkitektur, miljö och
energihushållning på Högskolan
i Gävle, Institutionen för Byggd
Miljö, ITB. Han har arbetat i
byggnadsbranschen sedan 1973,
de senaste tjugo åren som konsult och pedagog.
– Här går vi in på alla områden där man kan använda en
värmekamera inom byggindustrin,
t.ex. för att lokalisera fel i byggnaders klimatskärm, kontrollera
effekten av isolering och för att
mäta temperaturen i ventilationens in- och utluft. Där mäter
man enkelt mot gallret.
Minskade marginaler
De allt lägre hårdvarupriserna
gör det svårt att hålla en traditionsenlig agenturverksamhet
med fri support, utbildning och
service. En värmekamera som
förr kostade 180 000 kr kostar i
dag kanske 19 900 kr och säljarens marginal är lägre även i procent räknat. Resultatet blir att
det som nu är en kostnadsfri service får allt sämre förutsätt-
det av att köpa kunskap till personalen så att de kan handskas
optimalt med instrumenten. De
flesta av våra kunder väljer ett
sådant paket.
De stora tillverkarna hoppas
att försäljningen av värmekameror ska likna försäljningen av
mobiltelefoner och komma upp i
enorma volymer. Men Per tror
att det är fel att jämföra dessa
marknader. Ponera att man köper en
värmekamera för 19 900 kr och
räknar med att den kommer att
användas i fem år, en kostad
runt fyratusen kronor per år.
Man bortser då från kostnaden
att ha en person som sköter värmekameran. I det perspektivet
blir inköpspriset en väldigt liten
del. Att ha utbildad personal
som kan värmekameror kostar
väldigt mycket mer än fyratusen
per år. Därför kan man utan
vidare satsa på en betydligt
dyrare kamera som naturligtvis
kan väldigt mycket mer. Som
vanligt får man det man betalar
för.
ningar att förbli det. De stora
katalogföretagen som säljer mycket på webben är vana vid att
genom stora volymer klara sig
med mycket små marginaler.
Det stressar priserna nedåt, en
besvärlig sits för den som har en
helt annan servicenivå.
Som exempel på service kan
nämnas att om en kamera går
sönder för en kund under garantitiden lånar Trinergi ut en
ersättningskamera under reparationsperioden. Per tror att serviceavtal blir vanligt inom ett år.
Där skrivs allt sådant in så att
det blir lättare att jämföra de
olika försäljningskanalerna. Köparen luras annars att stirra sig
blind på priset för enbart instrumentet, en i sammanhanget
liten del av totalkostnaden.
Värmekamera
försäkringskrav
Det finns knappast någon verksamhet i Sverige som inte kan
ha nytta av en värmekamera.
Det går snabbt för en rörmokare
att ställa in golvvärmetemperaturen och man lokaliserar
snabbt små läckor eftersom värmekameran hittar fukt. När en
blöt yta torkar åtgår värme från
omgivningen som då blir kallare.
Värmekameran kan i dag upptäcka skillnader som är mindre
än 0,1 grader.
Inom byggbranschen upptäcker man fler och fler använd-
Dyrt att köpa billigt
– Utbildningsdelen är för oss
inte bara ett viktigt konkurrensmedel. Vi vill få bort kundfokus
från att köpa en produkt till
lägsta möjliga pris utan hänsyn
till totalkostnaden. En komplett
leverans med en bra hårdvara
och effektiv utbildning ger alltid
det bästa totalpriset. Företagen
har mer och mer upptäckt vär16
ningsområden och det är en
kundsektor som kommer mycket
starkt.
Alla elavdelningar på tunga
industrier har en värmekamera
för att kontrollera ställverk och
de elektriska installationerna.
Försäkringsbolagen ställer krav
på att man ska värmefotografera
minst en gång per år.
För att få försäkra ett sågverk
ställs ofta krav att man har en
värmekamera och regelbundet
går ronder för att konstatera att
inga överhettningar har skett i
motorer och lager. Motorer där
kylningen inte fungerar på grund
av igensättning från spån och
damm är en vanlig brandorsak.
Viktigt med tillgänglighet
Trinergi har öppet alla vardagar
8.00 till 17.00 och någon är alltid avdelad för att ge support per
telefon, även under lunchtid.
– Som tjänsteföretag tycker
jag att det är viktigt att kunderna
alltid kan nå oss, betonar Per.
Blir det problem vill vi lösa det
snabbt, personen i fråga ska inte
behöva vänta i timmar eller
mötas av en telefonsvarare.
Trinergi är med på en hel del
mässor. På industrimässorna är
det framför allt många hantverkare som upptäcker användbarheten. Där bygger man upp
situationer där man kan titta på
elfel och elslingor i golvet.
Många får då en riktig aha-upplevelse när de får se alla användningsområden som de kanske
inte har tänkt på.
Den som är intresserad av
ytterligare information kan gå in
på Trinergis nätplats www.trinergi.se
†
Elbranschen 2 /2010
GLOBAL NEDKYLNING
en lysande kulturgärning . . . .
Recension: Svante Hjertstrand, civ.ing., och professor emeritus Göran Frostell, Ljusterö.
Professor Lars Franzén avslutade sin berömda artikel om koldioxid i Elbranschen nr 3/2009
med rekommendationen att läsa
boken GLOBAL NEDKYLNING
av Fredrik Charpentier Ljungqvist (Norstedts, 279:-). Den är
en lysande kulturgärning med en
omfattande redogörelse för jordens klimathistoria och för en
högst aktuell granskning av nutida aspekter på klimatets betydelse.
Boken som beskriver ramarna
för livets möjligheter i gångna
tider och i de stundande är lättläst med ”snygg akademisk
svansföring” och försedd med
bilagor och en riklig käll- och litteraturförteckning.
mera om. Särskilt intressant
vore det att få veta hur havsvattnets temperatur varierar på olika
håll. Vattendragen, sjöarna och
haven är ju det stora ”tröga”
värmemagasinet som alstrar de
strålningsdämpande molnen och
den värmebevarande vattenångan – den mest betydande
växthusgasen.
Beträffande den aktuella klimatpolitiken med fokus på koldioxiden – en livets källa – redogör boken för olika teorier och
ställningstaganden på ett välgörande sätt. Epilogen berör jordens överbefolkning i förhållande
till resurserna och tar upp detta
gigantiska problem i ett längre
tidsperspektiv med en global
Klimatet, som bestäms av temperaturen, lufthavet och vattnet
i alla dess former, is, ånga, snö
och drypande fuktighet, ger livet
en chans att utvecklas ur koldioxid och solens strålar. Därmed bestäms även mänsklighetens livsvillkor av tillgänglig vegetation och odling, som varierat
oerhört genom tiderna med motsvarande konsekvenser för livskvalité och kultur. Om detta får
man tankeväckande besked i
boken GLOBAL NEDKYLNING
på ett samlat och överskådligt
sätt som vi inte sett så mycket av
tidigare. Hur jordens medeltemperatur uppskattas för förfluten
tid och hur den mätes i realtid
vore kanske värt att få veta litet
nedkylning, dels i en tänkbar
näraliggande ”liten istid” (som
på 1600-talet), dels i en mångtusenårig nedisning, osäkert när.
Enligt professor Franzéns
artiklar i Elbranschen och ”istidsartiklar” i Encyclopaedia Britannica finns det oroande indikationer på att den nuvarande
varma mellanistiden lider mot
sitt slut – kanske rent av inom
något tusental år.
Ett triggande stort, stoftspridande vulkanutbrott kan begränsa ”respittiden” avsevärt och kan
därtill ge omedelbara katastrofala effekter på vegetation och
odling, så som det har hänt tidigare i nära historisk tid.
GLOBAL NEDKYLNING är
ett magistralt dokument för att
kunna förstå mänsklighetens
existentiella problem några
generationer framåt.
†
Annonsera i elbranschens oberoende informationskanal!
DIESELELVERK
• Mobila elverk
• Stationära elverk
• Containermonterade elverk
• Kundanpassade
elverk
• Automatikutrustning
RING FÖR MER
Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 INFORMATION!
17
Elbranschen 2 /2010
D E B AT T I E L B R A N S C H E N
Livets gas och temperaturen
Finns det, trots allt, ett samband mellan atmosfärens innehåll av koldioxid och
jordens temperatur?
I rapporten från IPCC 2007
(Intergovermental Panel on Climate Change), liksom i tidigare
rapporter från IPCC, betonas
det klara sambandet mellan
atmosfärens innehåll av CO2
(koldioxid) och global temperatur. Den information som lämnas i rapportens figurer visar
också ett mycket tydligt samband mellan dessa två faktorer.
Information från andra källor
visar emellertid att såväl data om
CO2 som om temperaturen, presenterade i IPCC-rapporten, är
svåra att bekräfta och att sambandet mellan dessa faktorer
också är osäkert. IPCC:s data
avviker från ett antal tillgängliga
dataserier.
IPCC visar en mycket måttlig
temperaturstegring under sent
1800-tal och tidigt 1900-tal.
Efter en mindre avkylning
omkring år 1970 visar rapporten
en markant uppvärmning under
de följande 20 åren (åren före
senaste sekelskiftet). Detta
mönster visar IPCC för såväl
den globala temperaturen som
för ett antal delområden. Målet
är tydligen att övertyga läsarna
om att den globala temperaturen
har förändrats likartat inom
stora områden och att den stigit
mycket markant åren före år
2000.
I samma rapport visas att atmosfärens innehåll av CO2 ökade
långsamt från 1700-talet och
fram emot 1950-talet för att därefter öka allt snabbare. Såväl
90 000) direkta mätningar av
mängden CO2 i luften utförts.
Mängden CO2 i atmosfären har
varierat. Data från studier av
klyvöppningar visar liknande
variationer i atmosfärens innehåll av CO2, varför metoderna
stöder varandra under överlappande tid. Inget av dessa från
IPCC oberoende resultat visar
en svag, mot slutet allt snabbare
ökning av mängden CO2 i atmosfären mellan 1700-talet och
fram till slutet av 1900-talet, vilket figurer i IPCC-rapporten
gör.
WIBJÖRN KARLÉN
PROFESSOR EMERITUS,
UPPSALA
förändringarna i temperatur som
i CO2 har ifrågasatts eftersom
oberoende studier visar ett
påtagligt annorlunda mönster i
variationerna.
Mängden CO2 i atmosfären över
långa perioder har ansetts kunna
bestämmas med hjälp av den
luft, som inneslutits mellan
snökristaller när inlandsisarna
bildades. I grova drag torde
metoden ge rimliga resultat,
men koldioxid innesluten i glaciäris kan förflyttas något i vertikal riktning, en förflyttning som
kan påverka detaljer i variationer
i koncentrationen av CO2 i
iskärnor.
Om det hävdade nära sambandet mellan mängden CO2 i atmosfären, och global temperatur
vore korrekt, borde variationerna
i klimatet fram emot 1950-talet
ha varit små, något som data
inte visar (t.ex. direkta temperaturobservationer från 1660-talet,
trädringar, stalagmiter och sediment). Eftersom naturliga variationer i klimatet av samma storlek som under 1980- och 1990talen har förekommit vid upprepade tillfällen finns det inget
som talar för att CO2 är den
enda faktor som påverkat klimatet påtagligt under de senaste
åren. CO2 i atmosfären har varierat, något som såväl studier av
klyvöppningar som direkta mätningar visar, men de senaste
variationerna i klimatet har troligen orsakats av samma krafter
som tidigare påverkade klimatet
och inte av människans utsläpp
av växthusgaser.
Mängden koldioxid i luften
under mer än 1 000 år har
bestämts med en av iskärnor
oberoende metod, en metod
baserad på att antalet celler per
ytenhet i barr och löv av den typ
(klyvöppningar), som reglerar
upptaget av CO2 från atmosfären. Antalet sådana celler förändras med koncentrationen av
CO2 i atmosfären. Metoden
visar påtagliga variationer i förekomsten av CO2 under den tid
för vilken data finns, avvikelser
som inte alls visas i de data som
IPCC använder.
Mellan år 1812 och år 1957 har
dessutom ett stort antal (ca
Det är välkänt att kallt vatten
kan lösa mer CO2 än varmt vatten. En uppvärmning av jorden
bör leda till att haven avger en
del av den CO2 som de har
absorberat under kallare förhål-
landen. Detta har bl.a. påvisats i
samband med den markanta globala uppvärmningen under
slutskedet av den senaste istiden. Efter en uppvärmning känd
från förändringar i mängden av
syreisotopen 18O i iskärnor, följde
en ökning av mängden CO2
först omkring 800 år senare.
CO2 avgavs från havsytan när
havens temperatur steg, men
koldioxiden hade ingen markant
betydelse för att klimatet blev
varmare i samband med att inlandsisarna smälte.
Information om mängden CO2 i
atmosfären har, som nämnts
tidigare, insamlats sedan år
1812. Dessa data har inte använts i IPPC-rapporterna emedan de har betraktats som
mindre tillförlitliga än data från
iskärnor. I figuren visas medelvärden för denna stora mängd
direkta observationer tillsammans med temperaturdata för
ett par stationer (huvudsakligen
5-årsmedel). Temperaturserierna
är sinsemellan väl korrelerade.
Data om CO2 (enligt Beck
2007) följer temperatursvängningarna men CO2 stiger först
något efter det att temperaturen
började stiga (t.ex. 1930-talet).
Eftersom långa temperaturserier
enbart finns för begränsade områden (här enbart exemplifierade
av några få stationer) bevisar
resultaten inte ett globalt samband mellan temperatur och
CO2. Men, det kan inte uteslutas att den markanta sentida
uppgången av CO2 i atmosfären
till en del är ett resultat av uppvärmningen under 1980- och
1990-talen även om förbränningen av fossila bränslen också
tillfört atmosfären en hel del.
CO2-resultaten visar att IPCC:s
koldioxidkurva, som inte visar
någon variabilitet, omöjligt kan
vara korrekt då klimatets variationer är väl dokumenterade.
REFERENSER
Beck, E.-G., 2007: 180 Year
Tre exempel på temperaturdata (Uppsala, nordiska länder,
Arkhangelsk) visas här tillsammans med två uppfattningar
om hur koncentrationen av CO2 i atmosfären varierat
(IPCC 2007 och Beck 2007). Temperatur och CO2, i den
version Beck presenterat, visar ett svagt samband (Becks
data digitaliserade för hand). Koncentrationen av CO2
enligt IPCC visar inget samband.
18
Elbranschen 2 /2010
D E B AT T I E L B R A N S C H E N
accurate of atmospheric CO2gasanalysis of air by chemical
methods (short version). Energy
& Environment 18(2): 259-282.
IPCC, 2007: Summary for Poli-
mental Panel on Climate
Change [Solomon, S., D. Quin,
M. Manning, Z. Chen, M. Marquiss, K.B. Averyt, M. Tignor
and H.L. Miller (eds.)].
cymakers, In: Climate Change
2007: The Physical Science
Basis. Contribution of Working
Group 1 to the Fourth Assessment Report of the Intergovern-
Cambridge, United Kingdom
and New York, NY, USA.
†
Mer kritik mot professor Franzén
…som svarar direkt
Patrik Josefsson från Karlskoga svarar på Lars Franzéns tidigare ”svar direkt”.
Lars Franzén skriver i sitt ”svar
direkt” i Elbranschen nr 1/2010
att han är trött på förståsigpåare,
då borde Lars även vara trött på
sig själv.
Enligt Göteborgs Universitets
hemsida är Lars Franzén professor i geovetenskap (physical geography). Alltså har Lars ingen
högre utbildning i meteorologi,
kemi, fysik, atmosfärkemi o.s.v.,
de ämnen som det är nödvändigt
att besitta kunskap i om man ska
kunna tolka klimatet.
Lars Franzén betvivlar uppenbarligen effekten av koldioxid.
Då vill jag uppmana Lars att
göra ett mycket enkelt experiment. Låna en värmekamera,
skaffa ett stearinljus och en ballong. Sätt upp ljuset så att du
kan ”titta” på ljuset med värmekameran, andas sedan ut och in
några gånger i ballongen tills du
blir en aning vimmelkantig, för
sedan ballongen mellan ljuset
och värmekameran och du kan
med egna ögon se resultaten av
växthuseffekten.
turökningen, så behöver man
inte vara nobelpristagare för att
ana ett samband.
Om koldioxid har sådan underordnad betydelse, vad är då förklaringen till att Venus med en
atmosfär som består av 96 procent koldioxid har en temperatur
på ytan som kan komma upp i
500 °C, vilket är drygt 300 °C
varmare än medeltemperaturen
på Merkurius som ligger närmare solen?
Är detta bevis nog för växthuseffekten? Inte!
Sedan är det bara att ta en titt på
alla dessa krympande glaciärer
jorden runt. Hur kommer det sig
att hastigheten på tillbakagången hos en majoritet av jordens glaciärer följer samma takt
som ökningen av jordens medeltemperatur samt halten CO2 i
atmosfären?
Man vet att halten koldioxid har
ökat sedan slutet av 1800-talet.
Hur?
Det är bara att utgå från hur
mycket kol som grävts och olja
som pumpats upp och räkna om
detta till koldioxid.
Eller så kan man ta ett lufttätt
instrument som en kikare eller
ett mikroskop byggt på 1800talet, skruva isär detta och mäta
halten koldioxid.
Matterhorn i Alperna till exempel bestegs första gången 1865,
sedan dess har glaciärerna på
berget krympt. De som har
bestigit berget har också kunnat
notera hur permafrosten de
senaste åren flyttat högre och
högre upp på berget. Plötsligt
har områden högt upp drabbats
av frostsprängningar. Hur kommer det sig?
Att korallrev p.g.a. den drastiskt
höjda temperaturen i våra
världshav börjar att blekna och
Svensk kärnkraft
är bra för både miljön och samhället.
Ger inga växthusgaser.
Ger inga försurande utsläpp eller
hälsovådliga rökgaser.
Producerar mycket och billig elström
– en livsnödvändighet för svensk
basindustri och vår fortsatta välfärd.
När man sedan ser SMHIs mätserie över havsnivån sedan 1760
som går hand i hand med kurvorna av koldioxidhalten i atmosfären och den globala tempera-
Tar ansvar för sitt avfall över hela
livscykeln.
Vilka andra energikällor gör det?
(1(5*,67<51,1*
²(77.2671$'6())(.7,976b77$77
63$5$3c1$785(165(6856(5
‡9DUYWDOVUHJXODWRUHU
‡gYHUVSlQQLQJVVN\GG
‡%HODVWQLQJVYDNWHU
‡2SWLPHULQJDYHOPRWRUHU
‡6W\UQLQJDYJDWXEHO\VQLQJ
‡(IIHNWLYLQGXVWULEHO\VQLQJ
‡(QHUJLRSWLPHULQJDYEHO\VQLQJ
‡6PDUWDGDSWHUI|UO\VU|U
‡6N\PQLQJVUHOl
Miljövänner för kärnkraft
ZZZFRDODVH
w w w. m f k . n u
[email protected]
Box 83, 430 24 Väröbacka
7HO_LQIR#FRDODVH
19
Elbranschen 2 /2010
D E B AT T I E L B R A N S C H E N
dö, är tydligen inget Lars Franzén har reflekterar över.
Biologer i Storbritannien kom
nyligen med en rapport som påvisade att vårblommorna blommar två veckor tidigare nu jämfört med för 40 år sedan. För en
geolog kan detta nog tyckas vara
en banalitet, men i verkligheten
kan det vara förödande för blommorna då det inte finns några
insekter som kan pollinera dem.
Lars Franzén visar i sitt ”svar
direkt” prov på bristande kunskap och stor brist på analytisk
förmåga, när han tycker att det
är bra att permafrosten i Sibirien
smälter bort. Vad händer med
hus byggda på mark hård som
betong när marken tinar och
mjuknar? Jo, husen kommer att
sätta sig, i vissa fall även att rasa
med stora konsekvenser. Med
humanitära och ekonomiska
lidanden för dem som äger
husen. Vad är det som är bra
med detta?
Naturligtvis kommer även samhället att drabbas när vägar och
järnvägar blir ofarbara, för att
inte nämna om en oljepipeline
går sönder p.g.a. sättningar. Helt
sanslöst att någon som kallar sig
professor kan uttrycka något så
dumt.
Men vad har Lars Franzén för
argument mot växthusteorin?
Att Grönland heter Grönland,
på Grönland finns det mycket is
och att ön heter Grönland måste
tyda på något.
Detta är lika absurt som att Partille utanför Göteborg har en
stadsdel som heter Paradiset.
Skulle det tala för guds existens?
Sedan har Lars Franzén grävt i
åtta miljoner år gammal geggamoja (diagram i Elbranschen nr
3/2009) och lyckats få ihop ett
diagram vars grafs tjocklek är
sådär flera tusen år. Skulle detta
tala mot något som skett de
senaste hundra åren? Knappast.
I Elbranschen nr 4/2009 hänvisade Lars Franzén till ett diagram över temperaturavvikelser
från nedre troposfären. Jag uttryckte felaktigt att troposfären
började 10 km ovan jordytan.
Det jag ville uttrycka var att på
rena rappakaljan, därför tänkte
jag förklara det hela.
10 km höjd över jordytan så är
man halvvägs i troposfären. Hur
som helst, vad tillför Lars Franzéns diagram i denna diskurs?
Att någonstans på jorden mellan
jordytan och 10 km upp i skyn
så har inte temperaturen stigit
dramatiskt mellan åren 1979
och 2009. Föga imponerande.
Vad är det för avvikelser från
någonstans i himlavalvet diagrammet visar?
Vi kan väl vara överens om det
finns kolsyra i en sockerdricka.
Vad händer om man skakar
sockerdrickan och sedan öppnar
den?
Kolsyran övergår till koldioxid
och bubblar upp, eller hur?
Denna reaktion kan gå, och går
också, åt andra hållet. Alltså koldioxid övergår till kolsyra. Detta
kallas kemisk jämvikt, något vi
fick läsa om på gymnasiet, om
man var i skolan vill säga.
Lars Franzén antyder i sitt ”svar
direkt” att vi Sverige hade vinter
i hela landet för första gången
sedan 1987 och att detta skulle
tala emot en global uppvärmning. Det Lars Franzén inte
nämner (troligen p.g.a. okunskap) är att Australien samtidigt
hade den värsta värmeböljan i
mannaminne, i Sibirien där temperaturen vanligtvis ligger på
–40°C, var det ”bara” runt
–20°C. Tydligen så är inte Lars
Franzén speciellt idrottsintresserad, för då hade han hört talas
om hur man fick flyga in snö till
de vanligtvis så snösäkra bergen
utanför Vancouver. Detta för att
kunna genomföra vinter-OS.
Jordens väder hänger helt enkelt
ihop.
Du ska få ett gratis råd Lars
Franzén, använd din tid och våra
skattepengar till något ämne
som du begriper, vilket torde
vara något rörande geologi.
Och professor Franzén
svarar direkt:
Patrik Josefsson blottlägger
monumentala luckor i sin kunskap om vad olika akademiska
ämnesområden innehåller. Således innebär ämnet geovetenskap
här på Göteborgs universitet
disciplinerna: geologi, oceanografi, marin geologi och naturgeografi. Ämnet naturgeografi
(physical geography) som jag
företräder omfattar ett mycket
brett fält, med olika grenar inom
sådant som rör planeten jorden.
En vanlig lärobok på grundkursnivå i naturgeografi omfattar
t.ex. solsystemet och planeternas uppbyggnad, plattektonik
(hur kontinenterna rör sig), geologi (geokemi, mineraler, berggrund och lösa jordarter), exogena processer (hur landskap
formas), glaciologi och periglaciala processer (inkl. permafrost),
hydrologi, klimatologi (från urtid
till nutid), meteorologi (inkl. viss
atmosfärskemi), oceanografi,
jordmånslära och viss växtgeografi samt inte minst de miljöproblem jorden står inför
genom människans påverkan.
Jag undervisar studenter på de
flesta nivåer om det mesta av det
som nämnts ovan och forskar
dessutom över breda fält inklusive biologi. Jag har en handfull
artiklar med atmosfärskemisk
anknytning granskade (peerreviewed) och publicerade i internationella tidskrifter. Jag har
Lars Franzén hävdar ihärdigt en
stundande istid, men kan inte ge
ett enda påvisande tecken om
dess ankomst och än mindre en
prognos om när denna istid kan
tänkas dyka upp. Hans ihärdiga
hävdande är bara ett uttryck för
ett löst tyckande, inget kvalitativt forskningsarbete, helt enkelt
slöseri med resurser som skulle
kunna användas till något betydligt bättre.
Jag föreslår att du Lars Franzén
förlägger ett studiebesök hos
dina kolleger vid Göteborgs universitets anläggning i Kristineberg i Fiskebäckskil. Där visar
man hur koldioxidutsläppen som
försurar våra hav negativt påverkar sjöstjärnor, krabbor och alla
andra djur med skal besående i
huvudsak av kalk. Det försurade
havet hämmar dessa djurs
tillväxt och överlevnad, vilket i
förlängningen kan leda till en
ekologisk katastrof i haven, som
i förlängningen drabbar oss
människor.
Men Lars Franzén kanske tycker
att detta med försurade hav är
20
också ett flertal inom ämnet
paleoklimatologi (klimatet förr).
Att jag för närvarande studerar
torvmarker och lössjordar i global skala beror på att dessa två
miljöer innehåller hittills outforskad information som kan tolkas på olika sätt, bl.a. klimatologiskt. Undersökningarna av torvmarker startade jag redan i början av 1970-talet och anser mig
ha viss erfarenhet vid det här
laget.
Förra istiden varade ungefär
100 000 år och slutade för cirka
12 000-15 000 år sedan. Den
förra mellanistiden varade ungefär lika länge som vår nuvarande
pågått. När inlandsisarna drog
sig tillbaka (av någon naturlig
orsak) gjorde de det så grundligt
att för 7 500 år sedan glaciärer
bara fanns kvar i de allra mest
polära lägena t.ex. Antarktis och
Grönland. Alla ”småglaciärer”
som i dag finns i bergsområden
på lägre breddgrader fanns över
huvud taget inte utan skapades
för ca 5 000-6 000 år sedan i
samband med en markant klimatförsämring. För 7500 år
sedan rådde närmast Medelhavsklimat i Sverige, också detta
naturligt och sannolikt beroende
på jordens förhållande till solen,
inte på halten koldioxid i atmosfären, som bara var marginellt
högre än under förindustriell tid.
Sedan denna värmeperiod har
klimatet gått upp och ner i ungefärliga tusenårscykler. Varför det
har gjort så är ett av mina forskningsfält, och orsaken till att jag
undersöker ”geggamojja” över
hela världen, nu senast i april
2010 i den australiska sektorn av
Antarktis.
Patriks argumentation (och
språk) ligger på grundskolenivå.
Jag misstänker på förnamnet
(vanligt på 1960-70-talen) att
han är något äldre. Det får mig
att tro att Patrik blåst upp för
många ballonger för att bevisa
koldioxidens skadliga inverkan
på klimatet och att hans hjärna
därför genomgått metamorfos
till den geggamojja han använder
för att beskriva mina globala studier och mitt objektiva ställningstagande i klimatfrågan
baserad på denna forskning. †
Elbranschen 2 /2010
D E B AT T I E L B R A N S C H E N
”Ackumulerad värme”
ändrar inte jordens klimat
Professor Bo Nordells inlägg angående ”klimatfrågan” i
tidskriften Elbranschen nr. 2/09
går inte ihop med grundläggande
fysik. Han menar att ackumulerad värme från förbränningsprocesser och kärnenergi skulle
vara boven i dramat.
All energi som tillförs jorden –
via antingen solstrålning, radioaktivt sönderfall i jordens inre,
tidvatteneffekt eller mänsklig
Låt oss för enkelhetens skull
anta att jorden har en temperatur runt 300 Kelvin. Värmestrålningen ökar med temperaturens
fjärde potens. Jorden emitterar
alltså 1,0001 gånger så mycket
effekt som vid 300 K om temperaturen höjs till 1/4·1,0001·300
K eller runt 300,01 Kelvin. Detta
om man antar att atmosfärens
temperaturprofil inte ändras. All
mänsklig energianvändning höjer
DIETMAR GLEICH
CIVILINGENJÖR
användning av fossila bränslen
och kärnenergi lämnar jorden
som värmestrålning. Storleksordningen av extraenergin från
mänsklig aktivitet jämfört med
solinstrålningen ligger runt 10-4
(0,0001).
alltså jordens temperatur med i
storleksordning 1/100 Kelvin.
En centikelvin ligger inom felmarginalen för den globala
genomsnittstemperaturen och
kan därmed inte detekteras.
Temperaturhöjningen med en
cK gäller på lång sikt när jämvikt
är uppnådd. Under tiden till
dess att havets hela volym har
värmts med 1 cK förblir atmosfärens temperaturökning ännu
mindre. Slutsatsen är att vi helt
och hållet kan bortse från
mänsklighetens direkta uppvärmning av jorden – till och
med om den skulle öka en hel
storleksordning.
†
Drivmedel av koldioxid och vatten
En ny bok ”Drivmedel av koldioxid och vatten” har utgivits av skaraborna J-G Hemming och
Bengt Lindhé. Denna bok får ses som ett inlägg i den aktuella diskussionen om klimat och energi
som på många sätt berör oss alla.
Allt liv på jorden är beroende
av det jättelika kärnkraftverket
solen. Solenergin ger värme till
luften som sätts i rörelse och ger
oss vind för vindkraft, vatten
avdunstar, bildar moln och faller
ner för att senare avledas till
havet genom älvar vars vattenfall
vi nyttjar för elproduktion. Men
RECENSION
ARNE JOHANSSON
det allra viktigaste, solenergin,
ljuset, tas upp av gröna växter
med hjälp av grön klorofyll. I
kolsyreassimilationen lånar växterna koldioxid från luften och
med vatten bildas energirik organisk substans. Energin frigöres
vid andning och förmultning.
Samtidigt återlämnas koldioxiden till atmosfären. Detta är koldioxidens naturliga kretslopp.
Förnybar energi kan åter bildas.
Växtrester avlagras och har givit
oss ett kapital av olja och kol
(fossila bränslen).
använda förnybar energi så långt
som möjligt.
as. Metoden bygger på följande
kemiska enkla reaktioner:
Att tillverka etanol av grödor
som i stället kan användas till
föda är tveksamt. Metanol är en
annan alkohol som kan produceras ur avfall från skogs- och lantbruk. Från metanol kan man tillverka dimetyleter (DME), en ersättning för dieselolja. Metanolframställning projekteras i Sverige av Värmlands-metanol AB
och vid anläggningar i Växjö,
Värnamo och Örnsköldsvik.
1. Elektrolys av vatten ger vätgas
och syre (detta är en mycket
energikrävande reaktion).
Kommer råvarorna till dessa industrier att räcka? Svaret är nej.
Nu kommer en ny möjlighet att
tillverka drivmedel väl till pass,
nämligen framställning av metanol med utgångspunkt från koldioxid och vatten (jämför kolsyreassimilationen ovan). Ett
krux är dock att den industriella
processen är mycket energikrävande men låt oss inte avskräck-
Vår nuvarande förbrukning av
fossila bränslen ger upphov till
ansamling av koldioxid i atmosfären som enligt de flesta bedömare orsakar en uppvärmning av
klimatet med åtföljande välkända problem. Författarna vill
2. Koldioxid och vätgas ger metanol och vatten.
Med hjälp av förnybar elenergi
kommer vi en bra bit men det
behövs komplettering med kärnkraft. Detta innebär att all energiproduktion för motorbränsle
blir förnybar med avseende på
koldioxid. Vi lånar koldioxiden
från luften vid tillverkningen
och släpper ut den igen när vi
kör våra fordon och kan tacka
för lånet. Denna idé har författarna hämtat från nobelpristagaren i kemi 1994 George A Olah.
De vill med boken aktualisera
dessa kunskaper och verka för
att de kommer till användning i
Sverige.
www.el-trading.com
Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!
21
El & Trading AB
Arlanda
Tel.
08-591 422 90
Elbranschen 2 /2010
Olje- och kraftbolag vill också
hjälpa till med att minska koldioxidutsläppen i atmosfären
men har valt en annan väg nämligen att infånga koldioxid från
industriutsläpp och lagra den i
berggrunden eller i djuphaven.
Författarna är klart motståndare
till denna metod som de anser är
dyr och dålig. Lagringen är inte
riskfri och kan orsaka nya mil-
drivas med el från batterier eller
utnyttja s.k. bränsleceller som
omvandlar bränslet till el.
Genom att använda föreslagna
förnybara energi kan man minska
betydelsen av fossila bränslen i
motsvarande grad. Författarna
räknar med att vi år 2030 i Sverige ska kunna driva alla fordon
utan fossila bränslen till en rimlig kostnad.
jöproblem. Lagring kan inte jämföras med den naturliga cirkulation som beskrivs i boken utan
upplevs som en möjlighet för
fortsatt stor exploatering av olja
och kol. I stället bör man enligt
författarna övergå till ovannämnda metod för tillverkning
av drivmedel med koldioxid och
vatten. Framtidens bilar kan
komma att i större utsträckning
Boken är en angelägen skrift
som hjälper oss att fundera över
hur vi vill vårda miljön och ändå
klara energiförbrukningen. Den
har klara budskap: minska koldioxidutsläppen, ingen dumpning av koldioxid, övergå till förnybar energi och komplettera
med kärnkraft.
†
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Vinklat kontaktdon för panelmontering
Kontaktdonet MKAX IAF är lämpligt för installation i maskiner, kontrollpaneler eller
apparatskåp, snabbt och enkelt att installera. Anpassas till kontakthuset med hjälp
av ett gängat fäste och kontramutter. Inga ytterligare fästhål nödvändiga vid montering.
• Förmonterad O-ringstätning
• Kontakthus av pressgjuten aluminium, epoxipulverlackerad
• EMC-utförande
• Låsbygel i rostfritt stål
• Hög skyddsnivå IP66 (gäller komplett kontaktdon med kabelförskruvning)
Finns i två olika utföranden: M20- eller M25-gänga.
Elproman AB
Tel 08-97 00 70
www.elproman.se
Moskva får fusionsreaktor
En ”amerikansk” fusionsreaktor ska byggas i Moskva. Målet är att
anläggningen ska stå färdig att använda inom några år.
Projektet är ett samarbete
mellan forskare och tekniker i
USA, Ryssland och Italien.
Experimentanläggningen, som
går under namnet Ignitor, ska
uppföras utanför Moskva.
Konceptet för den nya reaktorn bygger på experiment gjorda
under flera decennier på MIT
inom fusionsforskningsprogrammet Alcator. Den senaste versionen av Alcator, C-Mod, är den
största
universitetsbaserade
fusionsreaktorn i världen. Den
har det kraftigaste magnetiska
fältet och det högsta trycket i
plasmat av alla fusionsreaktorer.
Konstruktionen utgår från en
modell som utvecklats av professor Bruno Coppi, MIT, och han
blir den vetenskapligt ansvarige
för projektet.
das inom några få år, kommenterar Bruno Cop-pi.
Slutmålet är en fungerande
självgående fusionsreaktor, som
inte behöver någon energi
utifrån.
Nyckelkomponenten i anläggningen är plasman, en slags het
gas bestående av laddade par-
Billigare än ITER
Ignitor kommer att bli förhållandevis billig att bygga och mycket
mindre än den planerade internationella fusionsreaktorn ITER
som ska uppföras i Frankrike.
– Till skillnad från den större
reaktorn ITER, kommer vår
reaktor att bli färdig att använ-
tiklar, till exempel atomkärnor
och elektroner.
I en fusionsreaktor tvingas
atomkärnor, vanligen isotoper av
väte, deuterium och tritium, att
kollidera med varandra med
hjälp av värme och högt tryck.
När atomkärnorna smälter samman frigörs enorma mängder
energi.
Fungerande fusionsteknik anses
kunna tillgodose jordens energibehov för all frmatid.
Källa: IVA
Annonsera på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
22
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR
Apparatskåp
Hinderljus
Kabelförläggning
Linjebyggnadsredskap
Ensto Control Oy,
Sverige
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35
www.ensto.com
Apparatlådor i plast och plåt
Halogen alternativt LED
för 24/48 VDC, 230 VAC
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
TYKOFLEX AB
Box 614, 135 26 Tyresö
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
www.tykoflex.se
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
Batteriladdare
LINDMARK
Kabelskydd och
kabelskyddsrör
ELECTRIC AB
Fukt- och vibrationståliga
Instrument
BATTERILADDARE
Tel. 08-85 45 30
www.lindmarkelectric.se
Märksystem
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Ett brett sortiment av analoga och
digitala instrument, m.m.
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01
www.wavin.se
Betonghus
KOMPLETTA BETONGHUS
till
Transformatorstationer
Ställverksbyggnader
Nätstationer
Transformatorfundament
Övriga Betongfundament
Box 15, 790 21 Bjursås
Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42
Isolatorer
Last- och säkringslastbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Technoelectric och KATKO
upp till 4 000 A.
Explosionssäker
elmateriel, Ex
Box 22093
250 23 Helsingborg
Tel. 042-38 08 30
Fax 042-38 08 47
E-post: [email protected]
Avancerad kabelteknik
Kabel och ledning
®
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Mitsubishi och Bticino
upp till 6 300 A.
www.hammarprodukter.se
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Isolatorer för
låg- och mellanspänning.
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se
Effektbrytare
E-post: [email protected]
Box 347, 651 08 KARLSTAD
Telefon 054-22 15 80 vxl
Telefax 054-85 10 21
www.nermans.se
Likriktare
Noratel Sweden AB
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.noratel.com
Säkerhetsbrytare
Kopplingslådor • Instrument
Operatörsterminaler
Värme • Belysning
Tel. 0660-29 29 00
www.malux.se
Nollpunktsmotstånd
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
Eslöv, 0413-54 12 10
www.chscontrols.se
Nollpunktsutrustning
Skymningsrelä
Säkerhetsbrytare
Noratel Sweden AB
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82
Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i
frilednings- och kabelnät.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Komplett sortiment
från KATKO.
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.noratel.com
www.coala.se
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
Optoinstallationsredskap
Säkringar
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
Hexatransformatorn
Stolpar
CHS Controls AB
Sahlins Sweden AB
Box 2103, 511 02 SKENE
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
[email protected]
Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38
www.sahlins.com
www.chscontrols.se
Försäljningskontor:
Ludvika, tel. 0240-882 50
Telefax 0240-807 53
Sektioneringsbrytare
KRAFTTRANSFORMATORER
Oljeisolerade, upp till 300 MVA–400 kV
Miljövänliga
distributionstransformatorer
Sektioneringsbrytare för
10-40 kV, komplett med automatik
eller fjärrstyrning.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
TRAFOMERC AB
Transformatorer
Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla
Tel. 08-583 606 10
www.trafomerc.se
ELNORD
TRANSFORMATORER
Krafttransformatorer 4-120 MVA
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA
Oljeisolerade 50-3 150 kVA
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter
ELNORD KRAFT
Skyltar
Strömförsörjning
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby
Tel. 08-510 514 80
www.elnord.se
Noratel Sweden AB
Box 15, 790 21 Bjursås
Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42
Box 108, 695 22 Laxå
Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70
E-post: [email protected]
Nordens bredaste sortiment av
transformatorer. Begär vår katalog!
www.hammarprodukter.se
www.noratel.com
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA
Mättransformatorer 12-420 kV
Nätstationer 50-315 kVA
www.helmerverken.se
Eslöv, 0413-54 12 10
Dataprogram för elproffs!
Sveriges mest sålda och använda
program för informationshantering
och kabeldimensionering.
Info
Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2
Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i
datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat
för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.
Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.
Kabel
Lågspänning,
upp till 1 kV.
Dimensionering mot belastningsförmåga,
spänningsfall
samt utlösningsvillkoret.
Allt enligt Svensk Standard. Du kan:
- Beräkna belastningsförmåga
enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.
- Redovisa spänningsfall
- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.
- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.
- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.
- Beräkna med parallella kablar.
Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.
Mall
Färdiga mallar i både Word och Excel!
Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex
- Gruppförteckningar
- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning
skyddsjordning, reläprov m fl
- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering
- Besiktningsutlåtande
- Mallar för CE-märkning m.fl.
Kalkyl
- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av
á-prislista och sammansatt symbollista.
- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.
Originalet sedan 1995!
För mer info!
EL-Info i Växjö AB
Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39
Hemsida: www.el-info.se
E-Mail: [email protected]
Elsäkerhet
JKA 593
JBC 60 S
Kontaktdon för FeAloch Al-lina, max 55 kA/1s
Kontaktdon för Cu-rör,
max 69 kA/1s
JKS 22
RS 1525
Kontaktdon för skena, max
42,5 kA/1s
Kontaktdon för skena, max
34 kA/1s
JSKL3-QL
Linjejordningsverktyg
för friledning, låg och
högspänning 0,4-52 kV
JK 42-JLA 34
1-fas jordningsdon,
max 42,5 kA/1s
TAG 2000
Spänningsprovare
som anpassar sig
automatiskt på
upp till tre olika
spänningsnivåer
AMS-utrustning, satser
JVF 43
Finns i olika paketlösningar
Kontaktdon mot jord,
max 42,5 kA/1s
Ragnar Stålskog AB startade verksamheten 1955 och är idag Nordens största producent och leverantör
av elsäkerhetsutrustning såsom jordningsverktyg, manöverstänger och spänningsprovare. Produkterna
uppfyller svensk och internationell norm. I programmet ingår även olika typer av kvistningsstänger
med tillbehör, säkrings- och lampbytarstänger, jordningskopplare, frånskiljare och diverse kurser.
Besök gärna vår hemmsida www.stalskog.se
– där bl a vårt kompletta produktprogram presenteras.
Kontakta oss för vidare information
RAGNAR STÅLSKOG AB
– för säkerhet med EL
tel 08-594 211 80
Box 701, 194 27 Upplands Väsby
Besöksadress: Instrumentvägen 6
Tel: 08–594 211 80 Fax: 08–590 882 91
www.stalskog.se , e-post: [email protected]