Transcript 4-10 Läs pdf

TEKNIK & HANTVERK FÖR SCEN
Nr 4
2010: STTF 35 ÅR!
“NO DANCE NO LIFE”
PYROCERTIFIERING
LED-FLIMMER
TEKNIKERSTATISTIK?
BYGG TELFERSTYRNING
PQ 2011...
FOLKTEATERN GBG
VALIDERA KOMPETENS?
THEATRE DIGI-WORDS
ARKITEKTURMÖTE
LJUSSÄTTAREMÖTE
ALLTID I PROSCEN
STTF . SLF . LLB . Utbildning . OISTAT
Sidan 1
WWW.STTF.SE
LEDARE
VI GÅR MOT LJUSARE TIDER
Allt eftersom det blir
mörkare och mörkare
utomhus tänds fler och fler
lampor.
Det finns många anledningar att se ljust på framtiden. Den ekonomiska krisen verkar vara överstånden även om det finns några som varnar för
att de dåliga tiderna kan slå tillbaka igen. Hoppas
de har fel.
Om man ser på annonserna verkar utbudet på
teaterföreställningar och konserter ha ökat kraftigt.
Speciellt tydligt är att privata produktioner stadigt
blir fler och kommer att öka allt mer ju närmare jul
och nyår vi kommer. Det finns också goda chanser att det kommer publik till föreställningarna allt
eftersom ekonomin blir bättre och bättre.
STTF’s verksamheter ökar också. Regionmötena
har fortsatt med ett möte i region Väst på Folkteatern som arrangerades tillsammans med
Svenska Ljussättar Föreningen, SLF.
Ca. 35 personer kom för att se Folkteaterns
renoverade och ombyggda lokaler. Folkteaterns avgående tekniske chef Bertil Klevner och
tillträdande Anna Wemmert Clausen visade vad
som har gjorts tillsammans med representanter
från företagen som har levererat utrustning och
installerat system.
Anna berättar i tidningen hur arbetet har gått till.
Tack också till Andersen & Co, Ilmonte, Mediatec,
Okero och OneTwoSales för att ni bjöd på mat
och dryck. Fler träffare ser vi fram emot.
Datum för det tidigare annonserade visualiseringsseminariet är ännu inte bestämt.
Region Norr planerar ett möte i januari nästa år.
TTTS, Theatre Technical Training in Scandinavia
har tillsammans med Den Norske Opera&Ballett
genomfört ett seminarium på operan i Oslo den
25 och 26 november. Temat var ”Validering av
teaterteknikers kompetens”. Deltagare kom från
flera teatrar i Danmark, Norge och Sverige. Seminariet var ett led i arbetet med att öka antalet
utbildningsmöjligheter och att höja kompetensnivån för de teatertekniska yrkena. Åke Svenstam berättar mer om processen i tidningen.
Sidan 2
Facebook. STTF har äntligen gått med i Facebook. Lite trevande i början, men vi kommer
igång med information och tips så småningom. Bli
vän med föreningen. Hjälp till att göra det till en
levande dialogplats.
Hemsidan kommer att finnas kvar. Den håller på
att uppdateras. Det tar tid. Men den blir stadigt
bättre och bättre.
STTF’s höst avslutades med ett extra årsmöte
den 14 december. Årsmötet hölls i första hand
för att besluta om medlemmarnas årsavgifter
för 2011, något vi inte lyckades enas om på det
ordinarie mötet i maj.
Många kommer att arbeta under kommande jul
och nyårshelg. Jag hoppas ändå att alla får tid att
slappna av och känna julfrid någon gång under
ledigheten
STTF
önskar en
God Jul
och
Gott Nytt År
Torsten Nobling, ordförande för STTF
[email protected]
Sidan 3
proScen
proScen
Ledare
REDAKTÖR
ANSVARIG UTGIVARE
TORSTEN NOBLING
På Turné i Drakens Rike....
uppskatta. Eller inte. På samma
sätt kunde vi möta en 20W(!) basförstärkare inför en konsert utsåld till
2000 platser....
Kineser löser problem!
Trots detta blev det aldrig loss of
face, bara pragmatiska lösningar.
Vår ultraproffsiga tourmanager LiJie
och lokala representanter löste allt
utan att blinka, från att trolla fram
riktiga basförstärkare fem minuter
innan giget till kaffe, en underskattad
utmaning i den röda drakens te-rike.
Ulf Sandström
Redaktör
www.ulfsandstrom.se
Avslutade just åtta dagars turné
runt Kina, här är några reflektioner.
Ibland jobbar jag bakom scenen,
ibland på. Den här gången skulle jag
med min orkester Jump4joy genomföra fem konserter i olika städer på
åtta dagar i samarbete med Kinesiska arrangören Wu Promotion som
bokar allt ifrån symfoniorkestrar,
opera och balett till jazzmusik och
som i vårt fall: en osedvanligt energisk rhythm’n blueskatt bland hermelinerna.
Vi skickade riders med önskemål
om utrustning i god tid och fick
klartecken att allt ifrån anständiga
pianon till övrig backline i form av
trummor, basförstärkare och sånganläggning skulle finnas på alla scener.
Konserterna skulle ta plats i Universitet, Art Centres och Konserthus.
Det som visade sig bli den största
utmaningen var... backline.
Backline
Alla scener hade bra utljud och
fyra bra trådlösa mikrofoner. Exakt
fyra. Alla ställen. Jag fick förmånen
att spela på allt från fabriksnya
Steinways till en synt som jag tror
min yngsta son eventuellt skulle
Resa och Logi
Att resa och bo på hotell i Kina är
bland den högre allmänna standard
jag har varit med om, även när vi
blev nödbokade på “folkets hotell” i
Fujian när dimman över Shanghai
stoppad flyget. Flyg, bil och infrastruktur överallt där vi for är toppklass. Maten är sagolik, alltid minst
nio rätter från akvariefisk till orm och
kycklingknogar i chili.
Tel. 0707-920102
REDAKTÖR
LAYOUT
ANNONSER
ULF SANDSTRÖM
Upplandsgatan 6 a
111 23 Stockholm
Tel. 0704-88 84 18
[email protected]
TRYCK
GL TRYCK AB
Box 5047
291 05 Kristianstad
Tel. 044 100777
[email protected]
FORMGIVNING
www.switchbladedesign.com
MEDVERKANDE I
DETTA NUMMER:
Anders Larsson
Anna Wemmert Clausen
Björn Claesson
Erik Westerlund
Johan Öhgren
Marie Jönsson
Torsten Nobling
Ulf Nielsen
Åke Svenstam
OMSLAGSFOTO
Publik respons
Vi fick ett brev från promotorn vid
ankomst där det stod “Vi kineser är
inte vana att visa känslor öppet, bli
därför inte förolämpade om applåder
är sparsmakade. Det betyder inte
att vi inte uppskattar det ni gör”.
Lyckligtvis gällde inte detta våra
framförande. Ett par tusen tonåringar
stod glatt och viftade mest hela tiden.
“No Dance No Life”
Foto Marie Jönsson
KORREKTURHJÄLP
Stefan Andersson
Sammanfattningsvis är Kina otroligt
spännande, dynamiskt, nyfiket och
kunnigt. Anbefalles!
Bilder: www.flickr.com/ulfsandstrom
Det här numret är späckat med
allt från rapporter om föreningens
verksamhet till certifieringar, scener
och hur du bygger en egen telferstyrning. Keep it coming!
Vill du skriva?
Maila nu!
;-)
[email protected]
0704-888418
Sidan 4
Svensk Teaterteknisk Förening
STTF är svenska sektionen av
OISTAT (International Organization of
Scenographers, Theatre Architects
and Technicians)
STTF
Box 45003
104 30 Stockholm
Postgiro 51288-9
Bankgiro 570-9506
Medlemskap & Prenumeration:
Vanlig Medlem: 200kr
Stud/pensionär: 100kr
Företag: 600kr
I detta ingår 4 nr av Proscen, och
tillgång till över 600 medlemmars
tekniska kunnande. Märk inbetalningskortet med fullständigt namn och
adress. Ange nytt medlemskap.
Medlemsfrågor
Fredrika Rembe
[email protected]
Innehåll
proScen
INNEHÅLL NR 4
LEDARE SID 2
LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN SID 34
BREV FRÅN REDAKTÖREN SID 4
Anders Larsson berättar om aktiviteter
inom SLF, Svenska Ljussättareföreningen.
NYHETER SID 6
PQ 2011... SID 36
“NO DANCE NO LIFE”
SID 16
Marie Jönsson beskriver ett fantastiskt
samarbetsprojekt med dans i Afrika.
PYROCERTIFIERING
SID 18
Ulf Nielsen berättar om de nya regler som
är på väg för dig som håller på med pyro.
LED-FLIMMER
SID 20
Anders Larsson rapporterar om framåtskridandet kring planering och projektering av
vår medverkan i PQ 2011.
FOLKTEATERN GBG
SID 38
Anna Wemmert Clausen ger en inblick i
de lärdomar som vanns vid ombyggnad av
Folkteatern i Göteborg.
VALIDERA KOMPETENS? SID 40
Johan Öhgren förklarar det tekniska i att
LED-armaturer kan skapa flimmer vid
videoupptagning.
Att validera kompetens inom de yrken som
finns för teatertekniker har stora fördelar
vid arbetsansökningar, men också stora
utmaningar. Åke Svenstam berättar.
TEKNIKERSTATISTIK?
SID 22
THEATRE DIGI-WORDS
SID 43
Åke Svenstam ifrågasätter vart teatertekniker hamnar i den statistik som
används vid bedömningar av arbetsmarknad, avtal med mera.
BYGG TELFERSTYRNING SID 24
Erik Westerlund ger dig en uppfattning om
de möjligheter som öppnar sig nu när Theatre Words öppnar den digitala versionen.
ARKITEKTURMÖTE
SID 44
Om arkitektmötet, utbildning och spännande teatrar i Berlin, av Torsten Nobling.
LJUSSÄTTAREMÖTE
SID 48
Anna Wemmert Clausen talar till dig som
är intresserad av ljussättaremötet som var
nyligen.
DEADLINES PROSCEN
SID 50
Björn Claesson ger en fullständig
instruktion i hur du kan bygga en egen
telferstyrning.
Redaktionellt material
Skickas/mailas till Redaktör (se sid 4). Proscen tar
inget ansvar för inskickat material. Skall förses med
adresserat returkuvert.
UTBILDNINGSSIDORNA
SID 30
Artiklar från ProScen får endast kopieras eller
återges i oavkortat skick och med angivande av
källan efter medgivande av redaktionen.
Anders Larsson berättar om utbildning och
möte i Kina.
Sidan 5
ANNONSÖRER
Andersson & Co, sid 10
Axel Philip, sid 11
Wireless, sid 13
Concert, sid 49
Hofmann, sid 51
Ilmonte, sid 8
LLB, sid 14
Luthman, sid 7
OneTwoSales, sid 52
Primetime, sid 9
Riksteatern, sid 11
Showtex, sid 15
Wirén, sid 3
proScen
Nyheter
VAD ÄR PÅ GÅNG?
NYHETER
Nyheter är sidorna där all sorts information dyker upp, oftast kring produkter men även om förändringar i
företag, mässor eller seminarier. Du skickar dina nyheter och notiser till redaktören via www.sttf.se.
Tillbakablick...
Kort historik
Vad hände för 30 år sedan i november-december?
Vad fanns att läsa i Svensk Teaterteknisk Förenings,s Medlemsblad
som tidningen då hette?
Hur var Sttf uppbyggt?
Då fanns som nu 4 regioner, där fanns
tre arbetsgrupper, Teknik-Skydd- och
Arkivgruppen.
Dessutom fanns det hela 34 kontaktpersoner, i princip från alla teatrar
liksom DI och Scenskolan, Gbg.
Den stora händelsen som Gugge
Sandström skrev om var branden på
Nationalteatern i Oslo. En brand som
började under pågående föreställning,
en komedi av en engelsk författare.
Branden började på scenens högra
sida vid proscenietornet, där en 800
Watts strålkastare antände en impregnerad byxa som ramlat för lampan.
Elden spred sig uppåt med hög
hastighet, brandkåren var på plats efter
tre minuter. De var helt desorienterade, samt att det var en mycket kraftig
rökutveckling.
fade en våldsam dammexplosion
som trycke ut delar av järnridån samt
förstörde några rökluckor. Sprinklern
sattes inte igång för manövern var på
den sidan där branden startade. Salongen klarade sig hyfsat. Detta var den
stora händelsen för 30 år sedan, tack
och lov inga personskador.
En annan viktig händelse som det
skrevs om då av Kurt Blomkvist var
den efterlängtade ”Anvisning 132”
Lingångar,,,,,,,,,,,som utkom i oktober 1980. Den ligger till grund för det
arbete ännu pågår om en ny Europastandard. Antal sidor i detta nummer 4
var imponerande 44 sidor.
Vänliga
hälsningar
Erik Westerlund
PS. Bli. Medlem. Nu!
Publiken hade kommit ut i ordnade
former samt att järnridån tagits ned.
När elden spreds uppåt så inträf-
Sidan 6
LINE 6 GÖR DET IGEN. FÖRST REVOLUTIONERADE VI GITARRBRANSCHEN
MED POD OCH VARIAX. SEN FÖRSTÄRKARTEKNOLOGIN MED FLEXTONEOCH SPIDERSERIEN. LINE 6 NYA DIGITALA TRÅDLÖSA TEKNIK PÅ
2.4 GHZ-BANDET SÄTTER NU STANDARDEN FÖR TRÅDLÖST LJUD!
Figment
Digital
Wireless!
Ljudet! Funktionen!
Licensfritt! Priset!
Figment DMX är en iphone/iPad applikation som
du använder ihop med Interactive’s ljuskontroller för
mässor, show och arkitektbelysning. Den gör att du
kan programmera och styra ljus över ett lokalt vanligt
trådlöst nätverk eller 3g (internet) via en publik IPaddress. Figment är designad för ljussättare, tekniker
och riggare. Du kan använda den som fjärrkontroll,
programmeringsinterface och playbackstyrning mot
en CueServer. I CueServer kan du via Figment spela
in och lagra tusentals cues eller flera timmar streaming DMX som du kan fånga till en av fyra tidslinjer
från ett externt ljusbord. Du styr kalenderfunktionerna,
den astronomiska klockan och uppkoppling mot
externa enheter via reläer, DMX, sensorer, tryckknappar, touchskärmar och andra interface. Eftersom all
ljusdata beräknas i CueServer krävs ingen större
bandbredd för Figment, och playback funktionerna är
därmed inte heller beroende av uppkopplingen.
Full dynamik!
Upp till 12 kanaler!
Upp till 100 meters räckvidd!
SLÅ PÅ MOTTAGAREN OCH SÄNDAREN,
VÄLJ KANAL OCH... READY 2 ROCK!!
• Command Line syntax
Figment har en command line som gör att du som är
bekant med detta kan skriva in engelska kommandon
som: Set “Channel 1 > 10 At Full”, “Group 7 At 33%”,
“Record Cue 12”, “Release” to CueServer osv.
• Enkla översikter
Figment har enkla och grafiska översikter där du ser
upp till fyra sekvenser, submastrar och funktioner. Du
kan se hela DMX output i en översikt och det finns
översikter för Cue listor (sekvenser) Macros, Diagnostiska verktyg och systeminställningar.
XD-V SÅNGSYSTEM:
RELAY INSTRUMENTSYSTEM:
XD-V30
RELAY G30
Upp till ca 30 m räckvidd, 6 kanaler, kardioidmikrofon
”Inspired by Shure® SM58®”. Kapseln kan ersättas
med kapsel från Audix®, Shure® och Heil Sound®.
Intropris: 3.399 SEK*
Upp till ca 30 m räckvidd, 6 kanaler, 118 dB dynamiskt omfång, inbyggda antenner mm.
Pris: 3.399 SEK
XD-V30L
Upp till ca 60 m räckvidd, 12 kanaler, 120 dB dynamiskt omfång, externa antenner, display på sändare
och mottagare för kanalnr. och sändarens batteristatus mm.
Pris: 4.599 SEK
Som XD-V30 fast med Lavalier (mygga) och beltpack istället för handmik. Puffskydd och väska ingår.
Intropris: 3.399 SEK*
XD-V70
Halvracksformat, upp till ca 100 m räckvidd, 12 kanaler, externa antenner, kardioidmikrofon med modeling
– 7 modeller varav 6 st baserade på Shure® SM58®
och Beta 58A, Sennheiser® e 835, Audio-Technica® AE4100, Audix® OM5 och Electro-Voice®
N/D767 och den sjunde, L6-DC7, är Line 6
”Super Model”, där de har kokat ihop det bästa av
det bästa hos var och en av de förstnämnda. Kapseln
kan ersättas med kapsel från Audix®, Shure® och
Heil Sound®.
Intropris: 5.199 SEK*
• Multi-User Support
Upp till fyra oberoende fjärrkontroller kan arbeta samtidigt mot samma DMX universum.
• DMX Diagnostik
Det finns en rad användbara verktyg för att undersöka DMX-trafiken som ett DMX input “oscilloskop”
med enkel översikt, flicker-finder och kretstestning för
dimmer-check.
RELAY G50
RELAY G90
1 rackenhet, upp till ca 100 m räckvidd, 12 kanaler,
120 dB dynamiskt omfång, externa antenner, display
på sändare för kanalnr. och batteristatus mm.
Pris: 6.899 SEK
XD-V70L
Som XD-V70 fast med Lavalier (mygga) och beltpack
istället för handmik. Puffskydd och väska ingår.
Intropris: 5.199 SEK*
LÄS MER OM RELAY OCH XD-V SERIEN PÅ
LINE 6 HEMSIDA: WWW.LINE6.COM
*Gäller fram tom 30 november
Interlite AB
0522 440 889
www.interlite.se
www.luthman.se
Sidan 7
proScen
Nyheter
Digi3000 Fond... 6.5Meter
iPhonelur
Miljövänlig
I armaturens nedre del sitter en integrerad mediaserver. Washmodulen
använder 48 stycken Luxeon Rebel
lysdioder (RGBW) och har en spridningsvinkel på 25°.
ShowTex har bland första textiltillverkaren av scentextilier i velour för
flamsäkra Shakespeare (röda) och
Molière
fått sin process
Robe DigitalSpot
3000miljöcertifierad
DT banar
enligt
OEKO-TEX®
Standard
ny väg för kreativitet,
oavsett100.
om
Shakespeare
velvet velour
och Molière
det gäller företagsjobb,
nattklubbar,
är
båda 100% bomull,
vägerKombi500g/m2
TV-produktion
eller teater.
respektive
600g/m2
och
klarar
flamnationen av digital projektor och
standarder
NFP-M1
*
BS-2B.
LED-baserad washarmatur i en rörlig
armatur gör DigitalSpot 3000 DT till
en unik produkt.
Projektorlampa 200W
Upplösning XGA (1024x768)
Kontrast 2000:1 (full on/full off)
Bildformat 4:3
Operativsystem: Linux
3 digitala gobolager
Möjlighet att spara upp till 60.000 original
och/eller egenhändigt skapade videos/
gobos
Digital iriseffekt samt 160 st. maskningseffekter
Filformat (bilder): JPG, TGA, PNG,
GIF, PCX, PNM, XPM samt LBM (max
upplösning 4096x4096)
Filformat (video): MPEG1 och MPEG2
Integrerad
Washmodul
ShowTex
België
NV 48 st. 236
Luxeon
Rebel lysdioder
00323
84 40
RGBW färgmixning
www.showtex.com
RJ45-uttag för anslutning till externt
nätverk (Ethernet)
Vikt 28 kg
Bellalite AB
0470-700 250
www.bellalite.se
Sennheiser presenterar MM50
iP, det första högkvalitativa headTE-086 är nu tillgänglig, BGV-C1 cersetet för iPhone med teknik från
tifierad och delar samtliga egenskaper
Sennheisers CX Hi-fi serie.
hos övriga liftar i Pro Series.
Kvalitetsmikrofon och kontrollknapDen når 6.5 meter och lyfter 300kg,
par för ipod och samtal. Energisnål!
vilket gör den störst i sin klass.
www.sennheisercommunications.com
Interlite
AB
0522 440 889
www.interlite.se
8
Sidan 10
proScen
Nyheter
CueServer
Rök • Specialeffekt • Pyroteknik
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
CS-816 CueServer är en komplett uppspelningsenhet för
ljusstyrning tänkt för arkitekt- och underhållningsprojekt.
Den har DMX, möjlighet att scripta eventfunktionalitet och
robusta I/O anslutningar, allt i en liten web-baserad box.
Den inbyggda web servern gör att du har full tillgång till
all ljusstyrning, show programmering och playback direkt
i en browser som du kan köra över internet eller lokalt via
trådlöst nätverk - och det finns självklart en App för iphone/
ipad.
När du har programmerat CuServer kan den fungera som
en stand-alone show controller där du kan schemalägga
events mot realtidsklockan, kalender, astronomisk klocka
och andra triggers som interagerar med omvärlden. Du
kan integrera den med andra enheter via Ethernet i nätverk
för special applikationer inom show control.
Lättrök
Tungrök
Haze
Cracker
Rökvätska
AgaTorris
CO2Jet
Skum
Snö
Bubblor
Vind
Konfetti
Eldsflammor
Pyroteknik
Flamskyddsmedel
Break-awayglas
Tejper • Folier
KomplettsortimentförTV,teater,
event,mässor,nöjesproduktionm.m.
• Vävtejp,Gaffatejp
• Dubbelhäftandetejp
• Dansmattetejp
• Fluorescerandetejp
• Efterlysandetejp
• PVC-tejp,Chromakeytejp
• Flamskyddadtejp
• Tunneltejp
• Säkerhetstejper
• Blackwrap,BlackTak
• Pal-LabelCaseskyltar
• Nödutgångsmärkning
Viktiga funktioner
• Komplett integrerad ljusstyrning.
• Uppspelning av moment, crossfades och streaming DMX.
• Web-baserat interface för live styrning och programmering
• Kraftfullt programmeringsspråk, CueScript
• Klarar fyra samtidiga tidslinjer
• Du kan programmera moment eller ta snapshot från extern
källa/ljusbord
• Nätverka fler enheter för större system
• Tillval av realtidsklocka med astronomiska tidsfunktioner och
årskalender
• Enkel att integrera med Crestron®, Vantage®, AMX® och
liknande system
• Stort internminne och plats för minneskort
• Turnevänligt aluminiumhölje som kan fås gummiklätt för extra
slagskydd
• Tillval av sidstycken för ytmontering
Dansmattor • Golvvinyl
Komplettsortimentfördans,teater,TV,
studios,eventm.m.
Interlite AB
0522 440 889
www.interlite.se
Försäljning•Uthyrning•Konsultation
Box27173,10252Stockholm
Besök:Midskogsgränd13(Hjorthagen)
Tel.08-4425650Fax.08-4425651
[email protected]
Sidan 9
proScen
Nyheter
Kurvor i Media Master 2.2...
för lägga ut video och videoeffekter
i realtid och/eller synkat med musik
och ljusstyrning. Du kan spela upp
och mixa in ljudspår från filmer och du
kan trigga valfritt bildobjekt med olika
filtreringar från ett tangentbord eller via
DMX i realtid vilket är oerhört kraftfullt
såväl för presentationer som för teater
och en DJ/VJ.
Några generella fakta
Arkaos Media Master - 2.2 visar nya
kurvor...
Media-server mjukvaran MediaMaster från Arkaos är en traditionell
media-server som du kan installera i
valfri (och någorlunda kraftfull) dator
- 12 lager video/media
- Färgstyrning
- Textgenerering med över 50 animationer
-HD-support
- över 60 effekter
- Fler video-ingångar
- Frame blending för långsam uppspelning
- H.264 codec-support med FFMPEG 0.5
- Format: AVI, MPEG, QuickTime, Flash,
WMV, bilder med mera
- Styr via DMX, MIDI och tangentbord
Sidan 10
Nu släpps version 2.2 som bland annat
klarar projektioner på ytor som inte är
plana. Utöver att den tar hänsyn till
en välvd projektionsyta kan du i den
också justera enstaka projektorer. Den
geometriska rättningsfunktionaliteten
ger dig verktyg för att synkronisera
flera projektorer som sitter på olika
avstånd från projektionsytan på ett
användar vänligt sätt ända ner på
pixel-nivå. Ett test-mönster underlättar denna justering såväl globalt som
för enskilda projektorer. Ett flertal nya
effekter har också tillkommit, inklusive
Old Movie, Iris och Geometrisk Cylindrisk Distortion.
Interlite AB
0522 440 889
www.interlite.se
proScen
Nyheter
Point S Array
DIGITALA LJUDNÄTVERK
ÖVER LÅNGA AVSTÅND
Seminarier om fiberteknik, ljudnätverk
och applikationer.
Workshop med mixerbord uppkopplade
mot varandra via fibernätverk.
Välkommen till Riksteatern i Hallunda!
Tisdagen den 18 januari 2011 kl 9-17
Pris: 300 kr exkl moms
Vi bjuder på lunch och fika
Föreläsningarna är delvis på engelska
Anmälan senast 12/1 till:
[email protected]
CF/CFX ”Point source array” : Är det fågel, fisk eller mittemellan? Line-array, punktkälla eller något annat?
CF/CFX POINT ARRAY från Renkus-Heinz är ett moduluppbyggt mini-array med vertikalspridningsegenskaper som
påminner om ett line-array, men med tydligheten hos en
punktkälla. Det smidiga och lättplacerade formatet lämpar
sig utmärkt för små och medelstora scener, auditorier, klubbar
och liknande.
Det består av toppmodulen CF/CFX101-LA och subbasen
CF/CFX15S, och dessa kan kombineras golvstående (ground
stack), hängande i flygbeslag, eller på stolpe/stativ. Upp till
fyra CF/CFX101-LA kan kopplas samman och ger ett spridningsmönster på 90 horisontellt och 60 grader vertikalt.
CF/CFX101-LA och CF/CFX15S finns i såväl passivt som
aktivt utförande, och med möjlighet till RHAON
nätverksstyrning, övervakning och audio via COBRANET.
Beräkningsprogramvaran EASE FOCUS hjälper
dig och systemdesignern att snabbt och enkelt rikta och konfigurera systemet.
Svensk Musik TTS AB
www.tts.se
Scen – Studio – Teater – Film
www.alfalux.se
www.axelphilip.com
ww.axelphilip.com
Instrumentvägen
17
Tel.
08-447 48 80
126 53 Hägersten
Tel. 08 447 48 80
Sidan 11
proScen
Nyheter
Ramelska Rummet Klart...
My Leffler bläckar och Anna Lena Hansen
(i rosa tröja) målar dekor åt Ulriksdals
Slottsteater, även kallat Confidensen.
Det är en interiör som målats i 1700-tals
stil och perspektiv enligt det sätt att måla
dekor som även används på Drottningholmsteatern där golvet lutar på samma sätt.
Rummet kallas det Ramelska Rummet
efter Stig Ramel till vars minne pengarna
som bekostade detta samlades in.
Sidan 12
Nyheter
WIRELESS HÄR?
Sidan 13
proScen
proScen
Nyheter
12 Certifierade Riggare Klara
Certifiering av riggare - är det vägen
till en säkrare underhållningsindustri?
Tolv tekniker inom scen och event
genomgick prov för certifiering av riggare enligt Professional Lightning and
Sound Association, PLASA:s regler.
Proven genomfördes i teknikföretaget
Live Media Groups lokaler i Malmö den
5 - 8 oktober. Kandidaterna kom från
alla nordiska länder utom Island. Provet
omfattade skriftliga och muntliga frågor
samt två scenarier, där kandidaterna i
grupper om tre fick lösa praktiska riggningsuppdrag. Tyngdpunkt i proven låg
på tekniska kunskaper och färdigheter,
arbetsmiljö, säkerhet och ledarskap.
Proven bedömdes av en tillrest grupp
från PLASA, Nicky Greet, Chris Higgs
och Oz Marsh. Proven utfördes till stor
del på engelska med viss översättningshjälp.
Roger Månsson, Malmö Opera/teater, Marcus Björn, C2/Cirkus
Oz Marsh, PLASA, Rasmus Schmidt, frilans DK, Per Kristian Johannesson, Norske Opera & Ballett, Oslo, Sören Durango, Scandinavian Rigging Service, Bent Lauridsen, frilans, DK
VI SYNS OCH HÖRS!
Den 18–20 maj är det äntligen dags igen. Nordens största branschmässa inom ljud, ljus och bild
öppnar portarna på Stockholmsmässan. Där kan du träffa tusentals andra entusiaster och uppleva
den allra senaste tekniken från tillverkare över hela världen. Besök också de spännande och aktuella
seminarierna där välkända branschprofiler berättar om vad som sker
2011
i teknikens framkant. Mer information finns på llbmassan.se
Välkommen!
www.llbmassan.se
LJUD
LJUS BILD
Nordens ledande branschmässa
LJUD LJUS OCH BILD PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN 18–20 MAJ 2011
Sidan 14
proScen
Nyheter
En nystartad förening, IRC Nordic,
finansierade och samordnade proven.
Två grupper om vardera sex riggare
genomförde prov under två dagar.
Godkända riggare får ett skriftligt
certifikat och ett ID-kort, liknande ett
körkort. Det senare gäller i fem år och
kan förnyas.
Certifikatet finns för nivåer 2 och 3 i
EU:s regelverk European Qualification Framework och motsvarande
nationella ramverk. Nivå 2 motsvarar
en riggare som självständigt utför
riggningsuppdrag tillsammans med
kolleger och nivå 3 motsvarar en
arbetsledare som även ansvarar för en
grupp riggare. Planer finns att vidareutbilda några riggare från varje land
att bli godkända av PLASA att leda
prov (eng assessor) i sitt land under
överinseende av en intern och extern
inspektor (eng verifier). Bakgrunden
till certifiering är att göra riggningen
säkrare och effektivare samt minska
risker för olyckor och tillbud. PLASA
har insett värdet av att själv utforma
Pontus Friberg, Live Media Group, Martin Svane, Comtech, DK, Juki
Tuominen, Frilans, Finland, Oz Marsh, PLASA, Petter Rimfors, Frilans, SV, Jonas Ritz, frilans, DK, Björn Storvik, Oslo Kru, NO
regler och procedurer, eftersom de
professionella kunskaperna finns inom
föreningens expertgrupp.
Åke Svenstam
[email protected]
Nu är det dags för våra PolyStretch snöflingor!
Låt dig inspireras av våra fina scentextilier, rörelsesystem mm
Mer än 25 års erfarenhet inoM konfektion Med service nära dig.
brandklassade
scentextilier:
intäckning
/
inspirerande
dekoration och effektstyger / horisonter / stretchtyg /
Sidan 15
dansmattor / projektionsdukar / skenbanor / upprullare
/ ...
AMAZING STAGE FABRICS IN MOTION
T: 0768 936 632 • [email protected]
w w w
.
s h o w t e x
.
c o m
proScen
“No Dance No Life”
MARIE JÖNSSON
“NO DANCE NO LIFE”
Marie Jönsson, chefsproducent Regionteater Väst Boråsscenen
beskriver ett fantastiskt dansprojekt mellan Afrika och Europa.
MOVE2 är en föreställning där två
kontinenter möts, Afrika och Europa.
Där olika danstraditioner möts,
streetdans, traditionell afrikansk
dans och nutida europeisk dans. Där
dansare i olika åldrar och med olika
bakgrund möts.
I juni 2010 repeterade koreografen
och konstnärliga ledaren Camilla
Ekelöf med de sex dansarna på
Regionteater Väst i Borås. I juli reste
hon och teaterns huskompositör
Tomas Elfstadius till Tanzania för
att repetera med sex dansare och
musikern Fujo Makaranga i Dar es
Salaam under två veckor. En regnig
kväll i augusti landade tanzanerna på
Landvetter och ett kort men intensivt
repetitionsarbete tog sin början för
att göra föreställningen färdig med
alla tillsammans.
Efter en månads turné i Västra Götalandregionen, åkte så hela produktionen till Dar es Salaam för att delta
i festivalen Visa2Dance, som drivs
och arrangeras av konstnärlige
ledaren Aloyce Makonde och koordinatorn Rachel Kessi. Hela projektet
stöttas av Kulturrådet och Svenska
Institutet.
Festivalen har pågått sedan 2008
och har betytt mycket för att skapa
intresse och uppmärksamhet kring
nutida dans i Tanzania. MOVE2 var
den ojämförligt största föreställningen under årets festival, och rönte
ett stort publikt intresse, inte minst
för att afrikanska och europeiska
dansare deltar på samma villkor i
föreställningen.
Dessutom visades föreställningar
med koreografer från USA, Tyskland,
Nederländerna, Italien, Danmark,
Uganda och Kenya
Under festivalveckan ingick också ett
digert workshop- och seminarieprogram för alla deltagare. Regionteater
Väst gav två workshops, en under
ledning av Camilla Ekelöf och en av
danskoordinator Christer Reveny.
Dansare från Tanzania, Kenya,
Etiopien, Uganda, Rwanda, Mocambique och Sydafrika deltog.
Egentligen började det här äventyret redan under sommaren 2009
när Camilla Ekelöf arbetade med
Sidan 16
elva dansare i Dar es Salaam för
att skapa en föreställning till festivalen Visa2Dance, Camillas uppdrag
var att hitta nya unga dansare med
intresse av att börja arbeta med
nutida dans i Tanzania. En liten
grupp av något äldre dansare fanns
med i föreställningen som mentorer,
och arbetet kom att handla mycket
om ett rent grundläggande sceniskt
arbete, att stå på en scen, att dansa
tillsammans i en lagd koreografi.
Resultatet blev MOVE där dansarna
tog avstamp i sina egna liv och erfarenheter, och där dom fick använda
sin egen stil och utveckla den.
De sex dansarna som nu medverkat
i Regionteater Västs MOVE2 var alla
med i arbetet 2009, Två kvinnor som
har sina rötter i den afrikanska mer
proScen
“No Dance No Life”
traditionella dansen, och en grupp
med fyra unga streetdansare. Det
var med viss skepsis som killarna
kom för att träffa Camilla men när
de fick klart för sig att dom kunde
använda sin egen erfarenhet och
sin egen dansstil blev de både
förvånade och intresserade.
Besöket i Sverige var deras första
utanför den afrikanska kontinenten.
När en av dom på frågan ”vad
betyder dansen för dig” svarar ”no
dance, no life” är det i bokstavlig
betydelse.
Framgångarna i Tanzania ger jobb,
till exempel i reklamfilmer och jobbet
med Regionteater Väst bidrar till
inkomster som möjliggör överlevnad,
studier och en framtid inte bara för
dom själva utan för hela deras släkt.
Och därmed har dom också hjälpt
dansen som konstform att få en plats
på kartan i Tanzania.
Sidan 17
Marie Jönsson
[email protected]
proScen
Pyrocertifiering
ULF NIELSEN
PYROCERTIFIERING
Ulf Nielsem berättar om EU-direktiven för certifiering vid användning av
pyrotekniska artiklar
Certifiering för att få
använda pyrotekniska
artiklar
Enligt EU-direktiv 2007/23/EG
kommer Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap att införa
certifiering och utbildning för att få
tillverka och använda pyrotekniska
artiklar.
Förslaget innehåller
* krav på utbildning för den som
använder vissa pyrotekniska artiklar i kategori 2 och 3 eller någon
pyroteknisk artikel i kategori 4, T1
eller T2
* krav på utbildningsorganisationer,
* samt vilket innehåll som ska finnas
i de olika utbildningarna.
Myndigheten är nu färdig med ett
förslag om certifieringen och utbildningen kring pyroteknikiska artiklar.
Förslaget är nu ute på remiss fram
till den 20 december 2010. Vem som
helst får komma med synpunkter
kring förslaget, som sedan kommer
att träda ikraft 1 mars 2011. Läs mer
på www.msb.se
Det som närmast är intressant för
teatrarna är kategorin ”pyrotekniska
sceneffekter (T1 och T2).
Utdrag från Förslaget är följande:
Sidan 18
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskaps föreskrifter
om krav på utbildning för att få
använda vissa pyrotekniska artiklar.
proScen
Pyrocertifiering
I denna författning används följande
termer med angiven betydelse.
a) Fyrverkerier
Kategori 1: Fyrverkerier med mycket
låg risknivå och försumbar ljudnivå
avsedda för användning inom
avgränsade områden, inklusive
fyrverkerier avsedda för användning
inne i bostäder.
Kategori 2: Fyrverkerier med låg
risknivå och låg ljudnivå avsedda för
användning utomhus inom avgränsade områden.
Kategori 3: Fyrverkerier med medelhög risknivå avsedda för användning
utomhus inom stora öppna
områden. Ljudnivån hos dessa
artiklar får inte vara skadlig för människors hälsa.
Kategori 4: Fyrverkerier med hög
risknivå avsedda att användas
endast av personer med specialistkunskaper (vanligen kallade ”fyrverkerier för professionell användning”)
och vars ljudnivå inte är skadlig för
människors hälsa.
b) Pyrotekniska sceneffekter
Kategori T1: Pyrotekniska sceneffekter som har en låg risknivå.
Kategori T2: Pyrotekniska sceneffekter som är avsedda att användas
endast av personer med specialistkunskaper.
c) Övriga pyrotekniska
artiklar
Kategori P1: Övriga pyrotekniska
artiklar som har en låg risknivå.
Kategori P2: Övriga pyrotekniska
artiklar som är avsedda att hanteras
eller användas endast av personer
med specialistkunskaper.
Krav på utbildning
Den som använder någon av de
pyrotekniska artiklarna i kategori 2
och 3 eller
någon pyroteknisk
artikel i kategori 4, T1 eller T2 ska ha
1. gått någon av utbildningarna
A-utomhus, B-utomhus,
A-inomhus eller B-inomhus enligt
nedanstående tabell, eller
2. förvärvat motsvarande kompetens
på annat sätt.
(Den som förvärvat kompetens
på annat sätt än genom sådan
utbildning som föreskrivs i denna
författning kan ansöka om ett intyg
om detta hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.)
A- utomhus
Kategori 2
X
Kategori 3
X
Kategori 4
B- utomhus
A- inomhus
B- inomhus
X
Kategori T1
X
Kategori T2
X
Kursernas praktiska moment ger
endast behörighet till respektive kurs.
Den som monterar eller demonterar artiklar i kategori P2 ska ha
utbildning som är anpassad för
verksamheten och artiklarna i fråga.
Verksamhetsutövaren ansvarar för
att det finns dokumentation om vilka
utbildningar dennes personal har
gått.
Utbildningarna
A-inomhus, omfattning 3 dagar inkluderat Hjärt- och lugnräddning och
brandövning
B-utomhus, omfattning 3 dagar
(man måste då ha genomgått utbildningen A-utomhus)
StageVision AB är ett av de företag
som kommer att få licens från MSB
för att certifiera och utbilda. Vår
första certifiering kommer att ske i
Stockholm den 30/5 – 1/6.
Vill du veta mer om innehållet i
utbildningarna kan du se vidare på :
www.msb.se eller kontakta mig.
B-inomhus, omfattning 3 dagar (man
måste då ha genomgått utbildningen
A-inomhus)
A-utomhus, omfattning 2 dagar inkluderat Hjärt- och lugnräddning och
brandövning
[email protected]
Sidan 19
proScen
LED-Flimmer
JOHAN ÖHGREN
LED-FLIMMER
Johan Öhgren från LED-tillverkaren Aquiris berättar om tekniken och
fysiken bakom flimmer från LED armaturer vid videofilmning...
Varför flimrar
LED lampor i
videokameran?
?
Att LED kommer stort inom många
områden har knappast undgått
någon. Förutom de uppenbara
fördelarna med reducerad energiförbrukning och den numera smått
fantastriska livsländen, finns även
faktorer som relativt lågt pris, kraftigt
minskade underhållskostnader med
mera som lockar.
Vem, förutom el-bolag och tillverkare
av vanliga lampor, välkomnar inte att
energikostnaden på scenbelysningen skulle kunna sjunka med 90 %
utan att ljusflödet minskar, eller att
drifttiden på lamporna ökar 100-200
gånger?
Bara det faktum att man därigenom skulle minska det löpande
underhållet på en normalstor teater
i lampbyten samt besparingar på elfakturorna med flera miljoner per år,
borde göra varje teaterdirektör glad.
Men medaljen har som alltid en
baksida.
Som mången vet inom teater och
film, har de äldre typerna av LEDarmaturer varit behäftade med en
del problem. Dels har stabiliteten på
färgtemperaturen varit lite dålig. Drifttiden på LED-lamporna har också
den varit klart överdriven. Dessutom
har många av de billigare armaturerna från Kina haft olägenheten att
dels, inte kunna dimras på ett vettigt
sätt och dels har de flimrat när man
filmar dem. Därför är fortfarande
många tveksamma till att helt eller
ens delvis byta ut sina traditionella
fixturer.
Det finns idag egentligen endast ett
sätt varpå man kan undvika LEDbelysningarnas två akilleshälar,
instabil färgtemperatur och dålig
dimring.
Sidan 20
Tekniken heter
PWM-styrning
För att förstå begreppet PWM och
dess fördelar, måste man först förstå
hur och på vilket sätt LED’en lyser.
Först av allt, låt oss snabb förklara
några olika principer för lampor:
* Glödlampan lyser genom att en
ström hettar upp en glödtråd. Sedan
glödlampans barndom på Edisons
tid, används en ädelgas inuti glödlampan som förhindrar att glödtråden
brinner av. En normal glödlampa
LED-Flimmer
brukar inte uppvisa något flimmer då
temperaturen i glödtråden inte hinner
svalna tillräckligt för att påverka ljusflödet nämnvärt
*HMI lampor används ofta i mycket
ljusstarka armaturer då de har flera
fördelar med bland annat högt
ljusutbyte. De fungerar genom att
det skapas en ljusbåge mellan
två elektroder av tungsten. Dessa
är monterade i ett rör tillverkat av
quartz-glas som fyllts med kvicksilverånga uppblandad med sk. Metallhalider. Ljuset i HMI-lampan uppstår
då gasen ”antänds” genom en hög
spänning.
Även om HMI-lampan är mycket populär inom bland annat filmindustrin,
har den i grunden två stora nackdelar. Dels kräver den en sk. Ballast, en
elektronisk anordning som omvandlar den inkommande nätspänningen
till en tändspänning för HMI-lampan,
dels förändras färgtemperaturen över
tid. Till exempel när lampan är helt
ny, kan färgtemperaturen vara så
hög som 15,000K men redan efter
några timmars drift har den sjunkigt
till sin nominella färgtemperatur på
5600-6000K. Efter tid kommer dock
färgtemperaturen sjunka då tungstenselektroderna förbrukas. Man
kan ha som måttstock att temperaturen sjunker med ca 1K/driftimma.
Utan en elektronisk Ballast kommer
HMI-lampan att flimra betänkligt.
*LED-lampan använder sig varken
av glödtråd eller ”brinnande” gas för
att lysa. Fysiken involverad kallas
Elektroluminens och består enkelt
uttryckt av elektroner som kombinerar sig med sk. ”hål” i LED’en.
Genom att på förhand bestämma
energinivån som krävs för att elektronerna och hålen skall kunna binda
sig till varandra, avgörs färgen på
lysdioden.
Som en extra kuriositet, är det
egentligen ”omöjligt” att tillverka en
vit LED då vit består av alla färger
men en LED är monokrom. Det finns
därför två olika teknologier för att
göra vita LED. Den ena innebär att
de tre grundfärgerna röd, grön och
blå monteras tillsammans och mixas
till vitt. Detta kan dock ge oönskade
effekter som t.ex. färgskiftningar i
kanterna om inte LED’arna sitter
tillräckligt tätt. Dessutom är denna
teknik relativt kostsam då det åtgår
tre LED för att göra en färg. En
uppfinning från 2005 gjorde det
möjligt att genom att stryka på ett
speciellt fosforskikt på en blå eller
ultraviolett LED, så kunde den fås att
lysa ”vitt”. Denna teknik är idag den
mest utbredda då den både är kostnadseffektiv och relativt ”enkel”.
LED’en inneboende snabbhet
också dess akilleshäl. En LED som
matas med växelspänning kommer
att blinka i takt med växelspänningen. Det innebär att om en LED,
bestående av många mindre LED’er
skall ersätta en normal glödlampa
eller HMI, måste elektronik användas
för att få den att sluta blinka. Om
man dessutom vill kunna dimra LED
måste man känna till dess inneboende brister.
Då LED’n lyser genom att elektroner
och hål kombineras och därigenom
avger energi i form av fotoner, finns
det alltid en minsta nivå innan en
LED börjar lysa. Man skulle kunna
beskriva det som en ketchup-effekt.
När tillräckligt hög ström har engagerat tillräckligt många elektroner och
hål, tänds lysdioden. Det innebär att
det är omöjligt att dimra en LED ner
till strax över 1 %. I praktiken är det
användbara området från ca 15-20%
upp till 100%.
För att lösa detta måsta vi återigen
vända dess akilleshäl men göra det
till vår fördel, dess snabbhet.
Om vi i stället för att mata LED med
en normal ström, antingen likström
eller växelström på 50Hz, använder
oss av en teknik som kallas Pulse
Width Modulation eller PWM.
Här sätter vi på och stänger av
LED’en med en mycket hög
frekvens, flera tusen gånger per
sekund. Detta är alltså alltför snabbt
för både ögat och videokameror
att uppfatta. För att variera ljusstyrkan nyttjar vi ögat (och kamerans) tröghet och förkortat eller
proScen
förlänger tiden då LED’en är på
jämfört med då den är av. För att
göra det konkret och enkelt. Om
PWM-frekvensen är 100,000 Hz
eller svängningar per sekund, och vi
låter LED få ström under en 10/100
av tiden och vara avstängd av
90/100 av tiden, kommer ögat (och
kameran) att uppfatta ljuset från
LED som dimrat till 10%. Om vi ger
LED’en ström under 99/100 av tiden
och av 1/100 kommer vi uppfatta
ljuset som 99% eller i praktiken
100% och omvänt, 1/100 på och
99/100 av och vi ser LED lysa med
1% styrka.
Utan PWM styrning av LED, skulle
det vara omöjligt att dimra under
15-20%.
Då det inte är ovanligt med ren
strömstyrning av LED’er på LEDfixturer, framförallt vissa billigare, är
det inte ovanligt att se dessa flimrar
betänkligt i en videokamera, framförallt om de är dimrade. Att därför
välja en LED-fixtur som är TV-safe
är med andra ord ett måste. Tyvärr
finns ingen standard på märkning av
denna typ av fixturer. Det är heller
inte ovanligt att tillverkare/importörer
heller inte vet själva huruvida deras
produkter använder sig av PWMstyrning.
Som en extra brasklapp gäller också
att vissa armaturer har PWMstyrning men frekvensen är så låg
att flimret i alla fall slår igenom.
Därför skall man ovillkorligen inköpa
LED-armatur med antingen PWMfrekvensen angiven (och den skall
ovillkorligen överstiga 6 kHz) eller
också leverantörer som utlovar
TV-safe produkter. För det är ju så
att även om man investerar i en
ny uppsättning armaturer/fixturer
med LED, blir det inte så roligt om
utrustningen inte kan samköras med
TV-kameror och/eller videokameror.
Johan Öhgren
Acquris AB
Sidan 21
proScen
Teknikerstatistik?
ÅKE SVENSTAM
TEKNIKERSTATISTIK?
Åke Svenstam djupdyker i statistiken för olika Svenska
Yrkesklassifieringar och letar efter teatertekniker.....
(Foton från tidigare artiklar i ProScen)
Teatertekniker – var finns dom i
statistiken?
Statistiska data om arbetsmarknad
och arbetsskador sorteras efter
yrkeskoder, SSYK. Yrket “teatertekniker” saknar egen kod i
SCB:s förteckning. Det får effekter
på hur yrket behandlas av myndigheter som Arbetsmiljöverket,
arbetsförmedlingen och av YHmyndigheten, som fått regeringens
uppdrag att ansvara för validering
av yrkeskunnande.
Man upphör aldrig att förvånas. I
standard för svensk yrkesklassificering, SSYK 96, som statliga myndigheter följer, saknas yrket teater-/
scen-/eventtekniker. Den närmaste
beskrivningen finns inom yrkesområde 31, Tekniker- och ingenjörsarbete m. m, och lyder (citat):
3132 Ljud- och bildtekniker
Sköter utrustning för ljudupptagning och ljudinspelning,
spelar in och förstärker tal, ljudeffekter och musik; svarar för och
sköter ljussättning med hjälp av
strålkastare, lampor och rökmaskiner; ansvarar för tekniska utförandet vid produktion av radio- och
TV-program; kontrollerar och justerar färg, kontrast och skärpa vid
bildöverföring, sköter bandmaskin
med mera.
Hit hör
– Bildingenjör
– Bildmixer
– Ljussättare
– Technical operation manager (TOM)
Hit hör inte
– Bildproducent (3131)
(slut på citat)
Andra yrken och SSYK-koder, som
gränsar till området för teater-/scen-/
eventtekniker:
– Elingenjör och eltekniker, 3113
– Inspicient, rekvisitörer, m fl, 3476
– Övriga byggnads- och anläggningsarbetare (ex ställningsbyggare) 7129
Sidan 22
– Installationselektriker, finmekanik,
7136
– Riggare och kabelsplitsare, 7215
– Distributionselektriker, 7243
– Instrumenttekniker, 7311
Det finns yrkeskoder för teaterchefer,
regissörer, scenografer, koreografer,
dirigenter, skådespelare, sångare, musiker och dansare. Hantverksyrken och teknisk-administrativa
yrken är även beskrivna, dock inte
med hänsyftning eller specialisering
på teater.
Man lägger märke till två saker i
yrkesklassifieringen för Ljud och
bildtekniker, 3132, ovan. Beskrivnin-
Teknikerstatistik?
gen är dels inriktad på tekniker inom
radio, musikstudio och TV/film, dels
att tekniken har utvecklats sedan
1996 i datoriseringens tecken. Nya
yrken uppstår, andra försvinner och
ändrar inriktning. Humpare, roddare,
dataspelsutvecklare, postproducenter, animatörer, pyrotekniker är inte
heller omnämnda.
påbörjas en ny klassifiering grundad
på ISCO-08.
Vad kan STTF göra i ärendet? Inför
det kommande arbete med validering
av teknikeryrket ska det finnas en väl
utformad beskrivning av vilka kunskaper, färdigheter och övriga kompetenser, som krävs av en tekniker
på olika nivåer. Ett förslag till
avgränsning är att föra samman ljus-,
ljud-, projektions- och scenteknik
till ett samanhängande yrke med
möjlighet till specialisering. Det sammanhållande är att arbetsuppgifterna
syftar att stödja artister, presentatörer, föreläsare i framträdanden
inför en publik. Arbetsplatserna
Vad innebär det att yrkeskod saknas för scenteater- & eventtekniker?
Insamling av statistiska uppgifter
om antal anställda, lediga platser,
arbetslösa, anställningsformer och
frilansande tekniker/specialister
fungerar inte. Arbetsmarknadsstatis-
tik och rapportering av arbetsskador, arbetssjukdomar följer samma
yrkeskoder. Det betyder att det är
svårt att styrka behov av utbildning
av nya tekniker. Av YH-myndighetens
behovsanalys, som bygger på SCB:s
data fanns det 2 400 anställda år
2008. Det verkar vara en orimligt låg
siffra. En regional arbetsmarknadsnämnd har exempelvis avstyrkt
vår ansökan om medel till utbildning
av nya tekniker vid fyra tillfällen på
grund av att nämnden ej kunnat se
behovet. Trots att vi i ansökan styrkt
behovet med ett 20-tal intyg från
STTF, stora och små arbetsgivare,
arbetsförmedlare och kulturnämnder.
proScen
SSYK revideras regelbundet och
man gör detta i kontakt med branscherna. Inför det valideringsarbete,
som den nyinrättade YH-myndigheten fått regeringens uppdrag
att ansvara för, är en uppdaterad
yrkeskod en viktig utgångspunkt.
Ett samarbete med övriga nordiska
länder är till stor fördel eftersom alla
länders yrkeskoder utgår från en
gemensam klassifiering, International
Standard Classification of Occupations, ISCO.
Den svenska klassifieringen har
utförts av SCB i samarbete med
Arbetarskyddstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen, de båda senare
nu ersatta av andra myndigheter. Nu
Sidan 23
omfattar teater/opera samt dansoch muskinstitutioner. Såväl privata
och offentliga intitutioner ingår. Nya
och växande områdena tillkommer:
musikfestivaler, arenor, mässhallar,
museer, kyrkor, konferensanläggningar, cirkus, teknikuthyrare med
flera. Det är inom de senare, som
en närmast explosiv utveckling sker.
Anställningsformer varierar stort. Allt
från tillsvidareanställning, timanställning, föreställningskontrakt till frilansande egenföretagare och “ideellt
arbete”, d v s mot ersättning i form
av fribiljetter, mat och dryck.
Tacksam för synpunkter på innehållet.
Åke Svenstam
[email protected]
proScen
Bygg Telferstyrning!
BJÖRN CLAESSON
BYGG TELFERSTYRNING!
Björn Claesson hjälper dig bygga din egen telferstyrning med
komponenter från Elfa och lite andra ställen...
Try this at home!
Hur man bygger ett enkelt kontrollsystem för telfrar.
Varför
Det är alltid bra att blicka tillbaka och
fundera på varifrån ideér och tankar
kommer ifrån ibland. Och historien
för det här bygget började (som så
mycket annat i teater-sverige) ute i
Hallunda hos Riksteatern för många
år sedan. När Riksteaterns Studio2
skulle renoveras tittade jag lite på
hur man kunde modenisera det
styrsystem för telfrar och rår som
fanns installerat. Det var ett klassiskt
elektromekaniskt styrsystem med
viss inslag av elektronik som var lika
gammalt som huset. Efter 20 års
trogen tjänst eller så var det dags för
en renovering och modernisering.
Det gamla styrsystemet för telfrarna
bestod som brukligt var på 80-talet,
av ett manshögt elskåp med reläer,
kontaktorer, säkringar och anslutningsplintar.
Det var tydligt att man nu på 2000
talet skulle kunna lösa det hela på
ett billigare och enklare sätt. Ett antal
punkter listades snabbt ner på olika
förbättringar som man önskade av
det nya systemet. Dessa var tex.
Att det skulle vara enklare, billigare att installera. Elektriker-timmar
är dyrt och även mängden kabel
skulle kunna minskas eftersom det
också för med sig kostnader i form
av kabelstegar, arbetstid som görs
på arbetsplatformar och i obekväma
arbetsställningar.
Att det skulle vara billigt och
innehålla få komponenter som kunde
fallera eller slitas ut med tiden.
Att systemet skulle innehålla en viss
intelligens som tex endast gjorde det
möjligt att köra ett visst antal telfrar
samtidigt.
Att systemet skulle vara enkelt att
handha och ge information till operatören om status och olika fel.
Av olika anledningar blev det inte
något styrsystem den här gången
men tankarna om hur det skulle
kunna göra fanns kvar och mognade
medan jag jobbade med annat inom
Sidan 24
exempelvis bilinustrin. Just bilindustrin har bidragit med en hel del teknik
till det här systemet som det ser ut
nu idag.
Fördelen (och också ibland nackdelen) med moderna bilar är att de
består av så många olika delsystem
som ska kommunicera med varandra, att hela bilbyggandet är så
enormt kostnadspressat, att kraven
på livslängd och den miljö som de
olika delarna i bilen ska fungera
i mycket stora. Allt det här kan vi
dra nytta av på teatrarna och varför
uppfinna hjulet ännu en gång?
Så vad har vi då lånat från bilindustrin?
Bygg Telferstyrning!
CANBus
Det digitala protokoll som systemet kommunicerar med kallas för
CAN (Controller Area Network) och
används idag i de flesta bilar sedan
sent 1990-tal. Det finns i miljoner
bilar och sköter allt från att tända och
släcka bromljuset, styra bilradion till
att få datorn som sköter insputningen
att prata med ABS bromsarna.
Hårdvara
De komponenter som sköter sändning och mottagning av signalerna
mellan enheterna i systemet kommer
också från bilindustrin. Elektronik i
bilar utsätts för mängder av störningar som finns både i kablarna
och i form av olika radiofrekvenser
som kommer från annan elektronik,
mobiltelefoner, tändsystemet mm.
Det finns en stor kunskap om hur
man får elektronik att fungera och
överleva i många år inom bilindustrin. Och det har vi tagit tillvara på i
det här systemet.
Delar
Styrsystemet är uppbyggt på ett
enkelt sätt. I ena änden finns en
kontroll med knappar och en LCD
display där olika information visas.
Från kontrollen går en datasignal
till en mottagare som sitter vid varje
telfer. Varje mottagare har en unik
adress och sköter om avkodning av
datasignalen och kontrollerar även
statusen för slakbrytare, gränslägen
mm. Om alla villkor uppfylls för en
säker drift av telfern kommer den att
starta. Telferns status rapporteras
också tillbaka till kontrollen för att
visa operatören allt allt är okej eller
att något fel har uppstått.
Sändare
Sändaren kan styra 4 telfrar. Varje
telfer har en knapp som aktiverar telfern så att den kan styras av ”UPP”
eller ”NER” knappen. Knapparna
har inbyggd belysning så en lampa
visar att telfer är vald. En eller flera
telfrar kan väljas för samtida körning.
Knapparna har en växlande funktion så att ett tryck väljer en telfer
och ett nytt tryck väljer bort samma
telfer. När UPP eller NER knappen är
intryckt går det inte att välja en telfer.
Telfrarna måste alltså stanna för att
ett nytt val ska kunna göras. Det här
är en säkerhetsfunktion som är till för
att man av misstag inte ska kunna
aktivera en telfer medan en annan
redan körs.
På sändaren finns också en LCD
display som visar alla telfrarna i systemet och deras status. 8 olika lägen
visas för varje telfer:
”- -” betyder att sändaren inte ”ser”
telfern. Den tar inte emot data och
skickar ingenting tillbaka. Anting-en
är telfern inte inkopplad till sändaren
eller så har den har ingen ström.
”OK” betyder att sändaren och telfern
pratar med varandra och att telfern
står stilla och är klar att köras. Inga
slakbrytare eller gränslägen är aktiverade.
”##” Telfern körs nedåt. NER reläet
är slutet. Om telfern inte rör sig är
den antingen inte inkopplad till mottagaren eller motorn har ingen ström.
”66” Telfern körs uppåt. UPP reläet
är slutet. Om telfern inte rör sig är
den antingen inte inkopplad till mottagaren eller motorn har ingen ström.
”Slak” Slaklinebrytataren indikerar
ett fel. Telfern stannar om den körs
nedåt och slaklinebrytaren aktiveras.
Det går inte att fortsätta att köra
nedåt. Däremot är det möjligt att köra
uppåt. Det här funktionen används
när tex telfern används för att hissa
ett rå. Slaklinebrytaren känner då av
de vajrar som rået hänger i.
Sidan 25
”Uppe” Det övre gränsläget är
aktiverat. Det är då inte möjligt att
fortsätta att köra upp. Endast Ner
fungerar tills det att det övre gränsläget inte är aktiverat längre.
”Nere” det undre gränsläget är
aktiverat. Det är då inte möjligt att
fortsätta att köra Ner. Endast Upp
fungerar tills det att det undre gränsläget inte är aktiverat längre.
”Gräns” Gränslägesbrytaren är aktiverad. Detta är normalt ett läge som
kräver en serviceåtgärd på telfern.
Telfern har då passerat antingen det
undre eller övre gränsläget.
Mottagare
Mottagaren i systemet har som
uppgift att avkoda styrsignalen och
reagera på kommandon till just den
telfer som den är kopplad till. Den
övervakar också de olika sensorerna i telfern och skickar data från
dessa till kontrollen. Mottagaren har
en LCD display och några lysdioder
som visar information om telfern.
Med 8 DIPswitchar ställs telferns
nummer och den tidsfördröjning
som ska gälla för slaklinebrytaren in.
Mottagaren har 4 utgångar i form av
reläer och 4 ingångar för sensorer
i form av en optokopplare. Just nu
används endast två av utgångarna,
en för Upp och en för Ner. I mottagaren finns plats för ytterligare två
reläer för tex hel/halv fart och för att
styra en extra elektriskt broms. I den
här version som vi bygger nu finns
proScen
inga funktioner aktiverade för de två
extra reläerna och det man behöver
inte montera de komponenter som
behövs för de två extra utgångarna
för att mottagaren ska fungera om
man vill spara lite pengar.
Utgångar
Utgångarna går också att påverka
direkt med en liten tryckknapp som
sitter vid varje relä. Den här funktionen ska bara användas till nödkörning av telfern eller vid service.
När man trycker på knappen och kör
telfern så kopplas alla säkerhetsfunktioner bort och man måste noga
kontrollera att ingenting farligt kan
hända. Slaklinebrytare eller andra
säkerhetsfunktioner som mottagaren
övervakas normalt har alltså ingen
funktion i det här läget. Man måste
också se till att ingen kan köra telfern
samtidigt från kontrollen eftersom
kontrollen inte ”ser” vilket läge ser att
terlfern körs direkt med tryckknapparna.
Ingångar
Mottagaren har 4 stycken optoisolerade ingångar som används för att
ta emot signaler från slakbrytare,
nedre gränsläge, övre gränsläge och
huvudgräns.
Optokopplarna är av en speciell
modell som inte har en plus eller
minus ingång utan polariteten kan
vändas hus som helst. Varje ingång
har lysdiod som visar om ingången
är aktiv eller inte. När lysdioden är
släckt indikeras inget fel och när den
lyser är ingången aktiv. Varje ingång
har ett motstånd (R.......) vars värde
beror på vilken spänning som läggs
på ingången. Ett värde på 4,7k gör
att ingången fungerar med spänningar från 9V – 24V. Om högre
spänningar används måste värdet för
motståndet räknas om. Maxspänningen som används på ingångarna bör
inte överstiga 80V även om ett nytt
värde for motståndet räknas fram.
Ingång 1 som är avsedd för slakbrytare har också en inställbar fördröjningstid. Den kan varieras mellan
ca 0,2 sekunder till 1 sekund i 8 steg.
Tidsfördröjningen ställ med dipswitcharna 1-3.
Bygg Telferstyrning!
CANBus
Mottagaren har två anslutningsplintar
för datasignalen. Det två plintarna
är parallella och på den ena plinten
finns tre anslutningar för CANLOW,
CANHIGH och SCREEN. CANHIGH
och CANLOW är själva datasignalen
och SCREEN ansluts till datakabelns
skärm. Det är viktigt att CANLOW
och CANHIGH inte förväxlas eller
kastas om i någon plint eller kontakt till en kabel i anläggningen. Då
fungerar inte kommunikationen.
Det finns också ett inbyggt termineringsmotstånd i mottagaren. Och
precis som med DMX så ska den
sista mottagaren i kedjan ha ett termineringsmotstånd inkopplat för att
datasignalen ska bli ren och fin och
fungera på långa sträckor. Termineringskretsen kopplas in genom att två
tortslutningsbyglar ansluts på J1. Se
bild.
Matningspänning
Mottagaren behöver en likspänning
på mellan 9-30V för att fungera.
Normalt används 24V DC och den
strömmen kan antingen gå i samma
kabel som datasignalen. (Som i en
kombinerad DMX och 24V kabel för
scrollers) eller i en telfer som har
en inbyggd transformator för 24V.
Mottagaren har en likriktare så att
det spelar ingen roll hur man vänder
+ och – MEN eftersom minus även
används som jord för den krets som
termineringen är en del av så ska
– på alla mottagare anslutas till –
på nätaggregatet, speciellt om alla
mottagare i ett system matas från
samma nätaggregat.
Likriktaren är endast avsedd för
att skydda mottagaren om + och –
skulle var korsade i någon kabel eller
kontakt.
LCD Display
LCD Displayen visar Mottagarens
nummer i systemet och även vilka
utgångar som är aktiva. Olika
felmeddelanden visas också. Kontrasten justeras med trimpotten VR1.
Om displayen inte visar nånting men
i övrigt verkar fungera, vrid på VR1
så att texten framträder.
Vid uppstart av enheten visas information om vilken programversion
Sidan 26
som är installerad och sedan Hissens nummer och om allt är normalt
även texten ”Drift OK”. Det betyder
att inga felfunktioner har upptäkts,
att mottagren kan kommunicera
med sändaren och att den är klar att
använda. I detta läge visas också
telfern som ”OK” på sändarens LCD
panel. En stjärna blinkar också på
displayen som visar i vilken takt den
kommunicerar med sändaren.
De felmmeddelanden som kan visas
på displayen är
”Ingen Datasignal” - mottagaren
får har ingen kommunikation med
sändare. Om det här inträffar medan
telfern körs, tex att styrkabeln kopplas ur stannar också telfern. Det är
fortfarande möjligt att köra telfern
med tryckknapparna men då måste
man säkerställa att inga olyckor kan
ske.
”Drift OK” - mottagaren är klar att
användas. Inga felmeddelanden från
telfern och det finns styrsignal från
sändaren.
”SLAKBRYTARE TILL” - ingången för
slakbryaren indikerar fel och telfern
stoppas om den körs nedåt. Telfern
kan fortfarande köras uppåt tills slakbrytaren inte indikerar längre. Sedan
fungerar telfern normalt igen.
”NEDRE GRÄNS” - ingången för det
nedre gränsläget är aktivt. Telfern har
stoppats och kan bara köras uppåt.
”ÖVRE GRÄNS” - ingången för det
övre gränsläget är aktivt. Telfern har
stoppats och kan bara köras nedåt.
”GRÄNS TILL” - ingången för det
huvudgränsläget är aktivt. Telfern
har stoppats och behöver antagligen service på något sätt. Det här
felet brukar inträffa om något av de
undre eller övre gränslägena inte har
fungerat.
Addressering
På mottagaren finns en DIPswitch
med 8 olika brytare. 3 av dessa
används för att ställa in mottagarens
adress, dvs. vilket nummer den ska
reagera på från sändaren. Mottaga-
Bygg Telferstyrning!
proScen
rens nummer ställs in binärt enligt
tabellen.
Mottagarens nummer
1
2
3
4
DIP3
OFF
OFF
OFF
ON
DIP2
OFF
ON
ON
OFF
DIP 1
ON
OFF
ON
OFF
När ett nytt värde ställs in måste
mottagaren antingen göras strömlös
eller RESET tryckknappen tryckas
in. Detta för att det inte ska gå att av
misstag adressera om mottagaren
medan telfern är i rörelse. Alla mottagare i ett system måste ha ett eget
nummer. Två mottagare får inte ställas in på samma adress.
MED DIPswitcharna 6-8 ställs fördröjningen av slakbrytaren in i 8 steg.
Se tabellen
Fördröjning sekunder
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
DIP8
OFF
OFF
OFF
OFF
ON
ON
ON
ON
DIP 7
OFF
OFF
ON
ON
OFF
OFF
ON
ON
DIP 6
OFF
ON
OFF
ON
OFF
ON
OFF
ON
Fakta om CANBus
Sändaren och mottagaren använder
ett protokoll som heter CAN för att
skicka data mellan sig. CAN och hur
det fungerar och vad det gör är ett
alldeles för stort ämne for att man
ska kunna ge en bra beskrivning i
den här artikeln. Det finns mycket
information att hämta på nätet så
googla CANBUS och börja läs om
intresse finns. Men det kan däremot
vara värdefullt att skriva om vad som
skiljer CANBus från ett annat protokoll som används mycket på teatrarna nämligen DMX. Och varför man
inte ska använda DMX till sådana
saker som just att styra telfrar med.
När man börjar att jämföra CANBus
och DMX ser man en del likheter.
Båda är seriella dataprotokoll som
använder en balanserad signal,
(Data+ eller CANHIGH och Dataeller CANLOW). Båda använder
ungefär samma hastighet på överföringen, 250kb/s. CANBus kan ha
flera olika hastigheter men i just den
här konstruktionen används faktiskt
250kb/s. Både CANBus och DMX
ska termineras i ändarna för att
signalen inte ska förvrängas och man
bygger nät med båda protokollen på
ungefär samma sätt.
Men här tar också likheterna slut.
I motsats till DMX kan CANBus
hantera kommunikation i båda riktnintagits emot och telferns läge, att
garna. I vårt system får tex sändare
den tex kör uppåt skickas tillbaka till
tillbaka information från mottagaren
sändaren. Allt detta sker på samma
som bekräftar att informationen har
två kablar.
Sidan 27
proScen
CANBus har också till skillnad från
DMX ett inbyggt system för felkorrigering och eftersom ett meddelande
från sändaren också innehåller
en checksumma, kan mottagaren
avgöra om meddelandet är felaktigt
eller korrekt. Det här saknas helt i
DMX och det ökar också säkerheten
eftersom mottagaren kan begära att
ett felaktigt meddelande skickas en
gång till.
I DMX skickas all data sekventiellt,
dvs att värdet för dimmer 1 skickas,
sedan kommer värdet för dimmer
2 osv. Ungefär som vagnarna i ett
tåg. Vill man ha reda på värdet för
dimmer 100 måste man vänta på att
vagn 100 i tåget kommer. CANBus
är mera personbilar där varje adress
skickas åtföljt av sitt värde för dimmern. Det betyder att man inte
behöver skicka data i en viss ordning
utan man skickar de värde som är
mest bråttom först. CANBus har
också en rad ”trafikregler” som kan
prioritera vissa meddelanden framför
andra. Så att tex de kommandon
som sändaren skickar har en högre
prioritet än den data som mottagarna
skickar tillbaka till sändaren.
De främsta fördelarna med att
använda CANBus i stället för DMX är
•
Dubbelriktad kommunikation.
•
Inbyggd felkorrigering
•
Trafikregler
Tillsammans ger det ett mycket
säkrare system jämför med DMX.
Inbyggda Säkerhetsfunktioner
Men lika viktigt som att ha ett protokoll som är säkert är det också viktigt
att ha funktioner som gör att farliga
scenarior undviks. Det kan tex vara
att innan utgången för UPP aktiveras
kontrolleras att utgången för NER
inte är aktiv. Eller att en telfer inte
stannar om styrsignalen försvinner.
En sådan situation kan tex vara att
under körning så dras kontakten för
en styrkabel ur och telfern får då
inget kommando att stanna.
I både sändaren och mottagaren
finns flera sådana funktioner som
hela tiden kontrollerar att ett kommando kan utföras på ett säkert sätt.
Bygg Telferstyrning!
Bygge Sändare och Mottagare
Om man nu skulle vilja bygga sin
egen telferstyrning så är det inte alltför komplicerat. Både sändaren och
mottagarna går alldeles utmärkt att
löda ihop med vanliga hobbyverktyg
det är bara några punkter som kräver
att man tänker till lite extra.
Dety första problemet är själva kretskorten. Från Proscens hemsida kan
du ladda ner en ZIP fil som innehåller
kretskortslayouter, komponentlistor
och scheman. Antingen kan man
etsa sina egna kretskort. Det finns
kemikalier och kopparlaminat att
köpa på tex Elfa eller Kjell&Co. Men
vill man inte hålla på att förorena
köket hemma med olika syror så har
ProScen några kretskort som går att
beställa. Mer information om detta
finns i ZIP filen.
Komponenterna finns att köpa från
tex Elfa( www.elfa.se), RS (www.
rsonline.se) eller Digikey (www.
digikey.com). En lista med Elfas
artikelnummer finns med i ZIP filen.
Det svåraste med att bygga sändaren och mottagaren är den microkontroller som är den intelligenta
delen i både sändaren och mottagaren. Innan den fungerar måste
den programmeras med den HEX
fil som finns med i ZIP filen. För att
kunna göra det måste man ha en
programmerare som klarar av PIC
18F4550 och en dator. En PIC2
programmerare kostar 400-500:- hos
Elfa eller Kjell&Co. Och det kräver
lite tid och kunskaper för att kunna
göra en lyckad programmering. Om
man känner att man hellre villha en
färdigprogrammerad krets så finns
de också att köpa. Då är det bara att
montera kretsen i sockeln så ska allt
fungera.
Mottagaren använde en LCD display
som har 4 rader med 20 tecken i
varje rad. Sådan displayer finns från
många olika tillverkare och det gäller
bara att hitta en till ett lagom pris.
På bilderna är en display som heter
JHD629-204A monterad. Kjell&Co
säljer tex en display som fungerar
bra. Databladet finns här: http://
www.kjell.com/filarkiv/SUPPORTPDF/81-90/90/90216/ATM2004D_
datasheet.pdf Det finns även en rad
Sidan 28
olika modeller från andra tillverkare
som är billigare men som kanske är
svårare att få tag i eller som kräver
att man köper flera exemplar.
Vad behövs mer?
Ännu så länge har artikeln handlat
om funktionerna i sändaren och mottagaren. Men det behövs också en
del andra saker för att man ska få ett
helt fungerande system som uppfyller de säkerhetskrav som finns på
en sådan här anläggning. Här nedan
följer en beskrivning på andra olika
saker som även behövs.
Nödstopp
Det måste finnas ett ett system för
Nödstopp i ett sådant system. Nödstoppet ska användas för att någon
manuellt ska omedelbart stoppa
alla telfrar i systemet och på så sätt
kunna undvika farliga situationer.
Nödstopp och hur de ska vara
utförda skulle kunna bli en helt egen
artikel så därför nöjer vi oss med
att konstatera att en lösning som till
exempel använder säkerhetsreläet
Omron G9SB är fullt tillräckligt för det
här systemet. Information och exempel på hur man ska koppla en G9SB
finns att hämta här:
http://industrial.omron.se/sv/products/
catalogue/safety/safety_controllers_
and_relays/slim_size_safety_unit/
g9sb/default.html
För den här anläggningen bör det
finnas två nödstopp. Ett inbyggt i
samma låda som sändaren och ett
inbyggt i den elcentral som fördelar
matningsspänningen till telfrarna i
systemet. I den elcentralen ska även
kontaktorer som säkerhetsreläet
G9SB kontrollerar finnas.
Kraftmatning
Telfrarna behöver ström från en
elcentral för att fungera. Hur den
elcentralen utformas och dimensioneras beror på hur stora telfrar
man tänker använda och hur mycket
ström de drar. Generellt kan man
säga att en lämplig elcentral för
det här projektet som ska kunna
styra 4 stycken 1 tons telfrar matas
Bygg Telferstyrning!
med trefas 32A och har utgående
avsäkrade grupper för 16A. Då är det
inga problem att köra alla 4 telfrarna
samtidigt med full last. Den bästa
lösningen är att bygga en elcentral
som även innehåller delarna till
nödstoppsfunktion och ett 24V DC
nätaggregat för att mata sändaren
och mottagaren.
Styrkabel
Mellan sändaren och mottagrna
behövs en styrkabel som dras i en
slinga. Principen är likt den som
används för DMX och precis som i
ett DMX system behövs termineringsmotstånd i ändarna. Det är inte
heller tillåtet med ”Y” förgreniningar
och liknande i ett CANBus system.
proScen
Inkoppling i telfern
är ungefär samma som för DMX. En
skärmad partvinnad tvåledare avsedd Utgångarna från mottagaren för Upp
för data fungerar utmärkt.
(RE1). Kopplas in till kontrollkabeln
för Upp.
Om man använder en DMX scrollerkabel kan man dessutom skicka med
Utgångarna från mottagaren för Ner
24V i samma kabel så att det bara
(RE2). Kopplas in till kontrollkabeln
behövs en kabel för både data och
för Ner.
ström till mottagarna.
På en Lodestar telfer ser inkopplinTermineringsmotstånden finns redan gen ut enligt ritningen.
på kretskorten för sändaren och
mottagarna. På sändaren är de fast
Feedback är välkommet.
inkopplade och på den sista mottagaren i kedjan finns två byglar som
kortsluts så att termineringen kopplas
in.
Principen är enkel:
Den totala längden på kabeln från
sändaren till den sista mottagaren
bör inte vara mer än 300 meter.
Kraven på den kabel som används
Björn Claesson
[email protected]
Sidan 29
proScen
Utbildningssidorna
ANDERS LARSSON
UTBILDNINGSSIDORNA
Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. Han har arbetat med utbildningsfrågor och undervisat,
bland annat på Dramatiska Institutet, sedan 1989. Han tar
löpande upp olika utbildningsfrågor i ProScen. Har du tips eller
förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är du
välkommen med synpunkter.
Samtliga delegater i OISTATs utbildningskommission (Education Commission) samlade på scenen tillsammans med
alla ansvariga och funktionärer från The Central Academy of Drama (CAD) för mötets obligatoriska familjefoto.
Hösten är för länge sedan här, och
när ni nås av detta har vi kommit
fram till midvintern. Våra högskoleutbildningar har haft avslutningen på terminen och på landets
teatrar funderar man på ifall det är
möjligt att få in kompetenshöjande
kurser innan vårsäsongen drar
igång efter nyår.
Snart är det dags för landets högstadieelever att göra sina val till
gymnasieskolan, som denna gång
kommer att vara uppdelad på ett nytt
sätt jämfört med tidigare. Nu kommer
det att vara ytterst viktigt att man gör
rätt val redan från början – vill man
gå vidare med högskola i framtiden
så ser valet ut på ett sätt, medan de
som vill ut i den hantverksmässiga
delen av yrkeslivet ska göra helt
andra val.
Denna gång kommer vi att studera
dessa gymnasieval lite mer i detalj,
få en inblick i ett möte som Myndigheten för Yrkeshögskolan höll om
framtida kompetenser, samt även
få en kort rapport från OISTATSs
utbildningskommissionsmöte som i
Sidan 30
år gick av stapeln i Peking i början
på november.
”Ska du väLja gymnasieutbildning, lille vän?”
Jag tittar igenom lite information om
hur den nya gymnasieutbildningen
är uppbyggd och får helt plötsligt en
association till Peter Tillbergs tavla
från 1971-72 ”Blir du lönsam, lille
vän” (se t ex http://www.ne.se/petertillberg).
Utbildningssidorna
Tavlan föreställer ett klassrum och vi
som åskådare blickar likt läraren från
katedern ut över alla elever som tittar
tillbaka rakt mot oss. Eleverna tittar
på oss och vi på dem och tavlans
lakoniska titel ”Blir du lönsam, lille
vän” har både en ironisk och en retorisk underton genom detta dubbelriktade betraktande.
Om du som niondeklasselev istället tänker studera på högskola ska
du göra ett helt annat val. Då har du
sex högskoleförberedande program
att välja på vilka alla ger högskolebehörighet. Programmen leder inte
fram till ett yrke, utan det är genom
de fortsatta högre studierna som
man kommer fram till yrkeslivet.
Idag skulle vi kunna blicka ut på
en motsvarande klass och istället
travestera frågan till ”Ska du välja
gymnasieutbildning, lille vän” samtidigt som undertexten fortfarande
skulle bli; ”Blir du lönsam?” Skälet
till detta ligger i, som jag ser det, att
man från och med detta gymnasieval
måste göra ett till stora delar
livsavgörande val för framtiden.
De sex högskoleförberedande
programmen, vilka alla har en stor
andel kärnämnen som grund, utgörs
av; Ekonomiprogrammet, Estetiska
programmet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet samt
Teknikprogrammet
Man måste från och med nu redan
i nian bestämma sig för om man vill
gå ett yrkesprogram för att snabbt
komma ut i yrkeslivet, eller sikta
framåt för vidare studier på högskola!
Vi får även en helt ny betygsskala
från hösten 2011. Betygen som sätts
är A, B, C, D, E eller F där högsta
betyg betecknas med A och lägsta
E och där F står för icke godkänt
resultat.
Mot yrkeslivet eller
fortsatta studier?
Från hösten kommer man att kunna
välja en utbildningslinje som syftar
till att man så fort som möjligt ska
kunna komma ut i yrkeslivet. Däremot kommer dessa program inte
automatiskt att ge behörighet till
högskolan.
Det blir sammanlagt nio yrkesprogram vilka alla kännetecknas av att
de förbereder för yrkeslivet, har en
liten andel kärnämnen (såsom svenska, engelska och matematik). Däremot blir karaktärsämnena specifika
för det aktuella gymnasieprogrammet starkt utbyggda och de kommer
även att ha praktik som en viktig del i
utbildningen.
De nio yrkesprogrammen utgörs av:
Barn- och fritid, Bygg- och anläggning, El- och energi, Fordons- och
transport, Hantverk, Hotell och
turism, Industriteknik, Naturbruk
samt Restaurang- och livsmedel.
Nålsögat in till gymnasieutbildningarna
Oavsett om du vill söka till ett
yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program så måste du
vara behörig genom att vara godkänd i ett antal ämnen.
För att komma in på ett av de nio
yrkesprogrammen krävs godkända
betyg i åtta ämnen; svenska eller
svenska som andraspråk, engelska
och matematik samt minst fem av
grundskolans övriga ämnen.
För att komma in på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen är det dock lite mer komplext.
Alla måste ha godkända betyg i
tolv ämnen. Förutom svenska eller
svenska som andraspråk, engelska
och matematik måste man även ha
godkänt i;
Biologi, fysik och kemi för antagning
till naturvetenskapsprogrammet och
teknikprogrammet, Samhällskunskap, historia, religion och geografi
för antagningen till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och
samhällsvetenskapliga programmet.
Utöver de nationella programmen
finns 94 särskilda varianter av de
nationella programmen eller riksrekryterande utbildningar.
Sidan 31
proScen
Framtida yrkeskompEtens
Jag kan med dessa fakta som
bakgrund inte säga att jag avundas
eleverna i niondeklasserna som ska
göra sina val. Inte heller är jag säker
på att jag skulle kunna vägleda dem
inför framtiden, men jag lutar åt att
råda dem till att ta de högskoleförberedande utbildningarna om de vill
studera vidare inom scenkonstområdets högskoleutbildningar.
För de konstnärliga högskolorna
finns dock en möjlighet att även ta
in sökande som inte har full gymnasiekompetens, men detta är mer
undantag än regel och kommer nog
att så förbli.
Den 25:e oktober bjöd Myndigheten
för Yrkeshögskolan (YhM) in till ett
heldagsseminarium kring frågan
om framtida yrkeskompetenser.
Uppslutningen var mycket stor,
men siktet var helt mot industri- och
tjänstesektorn och berörde endast i
förbifarten mediaområdet vilket var
ytterst förvånande med tanke på att
detta skulle sikta framåt för att se
vilka utbildningar som behövs för
framtidens kompetenser.
Sammantaget de nya gymnasieprogrammen med de två olika examina;
yrkesexamen samt högskoleförberedande examen, samt frågan om
framtida yrkeskompetenser går i ett
större perspektiv hand i hand, men
det kommer att ta ett bra tag innan vi
kan utvärdera de vägval som vi och
niondeklasseleverna gör idag!
Utbildningsmöte i Peking
Mellan den 3:e och 6:e november
avhölls OISTATs utbildningskommissions årliga möte. Denna gång
var mötet förlagt till Peking där The
Central Academy of Drama (CAD)
stod som värd för mötet.
CAD är en med Kinesiska mått mätt
ganska litet universitet men med
en rad utbildningslinjer inom främst
scenkonst- film- och TV området.
Det var med stor entusiasm som
skolan genom ledning, lärare och
studenter tog emot det tjugotal
EduCom ledamöterna från hela
världen som slöt upp under detta
möte.
proScen
Utbildningssidorna
I mitten av salen satt EduCom delegaterna, medan studenterna från CAD satt runt omkring och lyssnade på de
inledande anförandena.
Den tredje november på kvällen
bjöds det på välkomstmiddag med
sedvanliga tal. Jag hade anlänt
samma dag och borde ha lidit av
jetlag men hade under dagen vandrat runt lite i den närmaste delen
av Peking, som för ovanlighetens
skull bjöd på förhållandevis god och
smogfri höstluft.
Utställning av studenter
och lärare
Efter dagens alla föreläsningar blev
vi inbjudna till att besöka en utställning som skolans studenter hade ställt
samman. Visst var det intressant,
men vårt största intresse riktades
mot de studenter som var i full
gång att i ett helt arbetslag göra en
husfasad i fullskala. Här kunde vi se
med vilken noggrannhet de arbetade
ända ner på detaljnivå av varje
enskild tegelsten!
Tidigt nästa morgon, den fjärde
november, anlände vi till skolans
Norra teater vilken hade ställts i ordning för att fungera som kongresslokal. Väl inne i salongen upptäckte vi
att samtliga EduCom delegater satt
uppradade på parketten likt delegater i FN församlingen. Vi hade alla
vår egen, med namn utmärkta, plats.
I övrigt satt cirka 500 studenter på de
omgärdande parkettplatserna för att
alla få ta del av dagens föreläsningar. Dessa utgjordes på förmiddagen
alla av engelskspråkiga föreläsare,
medan de på eftermiddagen hölls
på kinesiska. Till samtliga åhörares
förfogande fanns tolkanläggning och
för vårt vidkommande två tolkar som
på mycket bra engelska förmedlade
innehållet i de kinesiska föreläsningarna.
Överallt på CAD gjordes reklam för
det pågående EduCom-mötet. För
den nyfikne går det att utläsa vilka
länder som deltog, på såväl engelska som på kinesiska
Sidan 32
Efter detta förflyttade vi oss till en
annan del av skolan där vi fick ta
del av de enskilda lärarnas stora
utställning över sina egna ämnen. De
flesta lärarna verkar ha ena benet i
skolan, och det andra ute i yrkeslivet.
Detta framgick bl a genom att vi fick
se hur många hade varit delaktiga i
invigningen av OS i Peking. Utställningen höll en mycket hög nivå och vi
förstod att de hade lagt ned stor kraft
på att få till det fina resultatet.
Kvällen avslutades med en trevlig
buffé med kinesiska specialiteter och
trevligt samspråk med skolans lärare
och delegater från utbildningskommissionen.
Utbildningssidorna
proScen
I mitten av salongen var samtliga EduCom delegater samlade. I förgrunden synns Michael Ramsauer, OISTATs
tidigare president samtala med OISTATs nuvarande president Louis Janssen
Den femte november på morgonen
var det så dags för EduComs eget
möte. I samband med detta tillkännagav professor Sung, vilken var
vår värd under dessa dagar, att
The Central Academy of Drama
ville erbjuda instiftandet av en slags
dokumentationscenter för scenkonststudenter från hela världen och ställa
detta till OISTATs EduComs förfogande!
CAD blir dokumentationscenter för scenkonst
Detta erbjudande var imponerande
generöst. Tanken är att CAD tar på
sig att årligen sammanställa scenkonstverk från deltagande skolor
utsedda av OISTAT center runt om i
världen.
Sammanlagt åtta olika dokument
från världens OISTAT center sänds
årligen till CAD för att sedan få ingå
i ett bokverk som ges ut på årsbasis.
Utöver detta väljs några av de deltagande studenterna ut för att få resa
till Peking för att på plats på CAD få
se den slutgiltiga utställningen som
är tänkt att hållas där, men som även
ska kunna gå på världsturné till de
länder som önskar visa den på ”hemmaplan”.
till just denna typ av spelplats.
Detta initiativ och förslag
applåderades, och vi hoppas att
detta ska komma till stånd redan
nästa år, och att vi även från Sverige
ska kunna skicka något bidrag inom
kategorierna; scenografi, kostym,
ljusdesign, ljuddesign, mask/peruk
design, teaterteknik samt arkitektur.
Ett möte av hög klass
Under sista dagen fick vi möjlighet
till lite mer traditionella turistbesök,
där höjdpunkten naturligtvis var
besöket på Kinesiska muren – ett
minne för livet!
Hur detta nominerings och urvalsförfarande ska se ut får vi återkomma
till, men jag hoppas att det ska tjäna
som en god stimmulans för landets
scenkonststudenter.
Dagen avslutades med två studiebesök. Det första var på den nybyggda
Peking Performing art theatre där
vi både fick se en specialutställning kring opera i alla dess former
och sedan även gå på en mycket
intressant back stage tur.
Därpå förflyttade vi oss snabbt
genom staden för att ta del av en
traditionell Pekingoperaföreställning.
Teatern visade sig vara belägen i ett
hotell, men det verkar som om flera
av dessa föreställningar är förlagda
Sidan 33
Sammantaget kan sägas att detta
EduCommöte höll en mycket hög
klass med bra och intressanta
föreläsningar, god service och lokal
marknadsföring (alla visste att vi
var där!) samt ett mycket trevligt
bemötande från alla deltagande
föreläsare, lärare och studenter.
Nästa EduCom möte är tänkt att
hållas i Prag under PQ11, och därpå
i Maastricht, Holland under 2012.
Detta var allt för denna gång. Har ni
tips eller förslag på vad som borde
behandlas i detta sammanhang, är
ni välkomna med era synpunkter.
Anders Larsson
[email protected]
proScen
Rapport Från SLF
ANDERS LARSSON
LJUSSÄTTAREFÖRENINGEN
Svenska Ljussättareföreningen (SLF) är sedan några år en samarbetsförening till STTF. SLFs ordförande Anders Larsson informerar här om
vad som har hänt i föreningen. Foton av Anders Larsson.
Snön ligger djup över hela Sverige
och den ljusa delen av dygnet är nu
så kort som det kan bli – vi har snart
kommit fram till midvinter. Men håll
ut, snart vänder det! För alla som
vill njuta av vintersporter är detta
naturligtvis inledningen på en perfekt
vinter.
Ur uppdragsperspektiv sett finns
ingen direkt fördel av att vi har en
bland de tidigaste och mest intensiva
vintrarna på mannaminne, om man
inte arbetar med event i anslutning
till stora vintersportevenemang.
Men dessförinnan har vi ju allt som
hör julen till – inte minst all julbelysning som ska upp. Ni har säkert
lagt märke till den ljusexplosion som
har ägt rum under de senaste åren.
Detta har även inneburit att många
som arbetar med julskyltning nu
även gör det i form av all belysning
som ska designas, monteras och
kopplas in.
Färre lampor men mer ljus
Under denna mörka tid på året
gläder sig nog alla åt att vi kring julen
blir upplysta genom de tusentals
ljuskällor som julbelysningen utgör.
Men hur upplysta är vi egentligen om
man betänker att denna belysning är
en stor energitjuv.
Men har det inte skett en stor förskjutning i utformningen av ljuskällorna under den senaste tiden? Jo
förvisso är det så, eftersom EU har
beslutat att ta bort de största energi-
bovarna från marknaden i en lång
utfasningsperiod som varar fram till
2016.
Det jag tänker på är att glödlampan
ska fasas ut, ett arbete som inleddes
redan i september 2009 och som
skall vara avslutat i september 2016.
Man gör detta med hänvisning till att
det finns, samt kommer att finnas,
godtagbara ljuskällor som är mindre
energikrävande vilka kan tjäna som
fullgoda alternativ till den klassiska
glödlampan.
Från den svenska Energimyndigheten beräknar man att utfasningen av glödlampor kommer att spara
10 procent av elen som används
i hushållen. Det är en minskning
med 2 TWh per år, vilket motsvarar
användningen i cirka 80 000 elvärmda villor under ett år. Motsvarande
besparing i hela EU beräknas uppgå
till hela 40 TWh!
De alternativ som man hänvisar till är
framförallt kompaktlysrör, men även
LED ser man som en stor ersättning
till alla dagens glödlampor. Och här
kommer vi alltså till den dagsaktuella
frågan om vi verkligen långsiktigt
spar den energi som EU hoppas att
vi ska göra.
Förvisso har mängden av energikrävande glödlampor gått ner, men
på lång sikt verkar det som om vi alla
glatt ersätter dessa ljuskällor med
en mängd ny små LED. Dessa drar
förvisso var och en för sig mindre
energi, men eftersom vi får en så
Sidan 34
stor mängd nya små ljuskällor så
blir den totala energikonsumtionen
kanske i längden långt större än den
med glödlamporna!
Ekodesign – nästa modeord?
Redan år 2005 trädde Ekodesigndirektivet / EuP-direktivet i kraft.
Genom Lagen om ekodesign
implementerades detta i Sverige
och trädde i kraft 1/5 2008. För de
flesta är detta relativt okänt och
anledningen till detta tror jag ligger
i att direktivet syftar till att förbättra
produkternas miljöprestanda under
hela livscykeln.
Direktivet ska även utgöra en ram
för att systematiskt fastställa krav på
energianvändande produkter.
Men för många ljussättare betyder
uttrycket Ekodesign något helt annat.
Redan under förra årets utdelande
i England av priset Knight of Illumination tilldelades en ljussättare pris
för en ljussättning som utförts på ett
extra miljömedvetet sätt – en sann
ekodesign!
Det är i denna anda vi måste arbeta
i fortsättningen då vi diskuterar vilka
ljuskällor vi ska använda i fortsättningen. Nu när våra glödlampor håller
på att fasas ut kommer dessa
naturligtvis att ersättas med nya, och
kanske fler, ljuskällor, vilka sammantaget kanske förbrukar mer energi än
de ljuskällor som vi nu fasar ut!
Inför LLB 11 som går av stapeln på
Älvsjömässan i Stockholm i början
Rapport Från SLF
proScen
av maj månad hoppas vi att kunna
skapa ett seminarium kring denna
fråga. Frågan är högaktuell bland
oss ljussättare och vi hoppas därför
att Energimyndigheten som handhar
dessa frågor och direktiv ska vilja
gästa oss på ett sådant seminarium.
Håll ögonen öppna inför mer information kring detta under våren.
Hur minns vi våra
ljussättningar?
Avslutningsvis vill jag ta upp frågan
om hur vi långsiktigt bevarar intrycket
av våra ljussättningar till eftervärlden.
Nu kanske ni utropar CAD, WYSIWYG, Capture och namnen på andra
förnämliga rit- och visualiseringsverktyg.
Men det är inte dit jag vill komma
utan till hur vi för eftervärlden
kan visa hur det såg ut i det slutgiltiga resultatet på scenen. Jag
har naturligtvis inget bra svar på
den frågan, men blev nyligen
uppmärksammad på den då jag var i
Peking på ett möte kring utbildningar
inom scenkonstområdet.
Vi måste bli bättre på att dokumentera våra ljussättningar. Här ett exempel från utställningen ”Opera Mecatronica” i R1 under KTH. Ljussättare
Anders Larsson, SLF.
Under OISTATs
EduComm möte
i Peking hade
designer, tillika
lärare på China
Academy of
Drama, skapat
modeller kring
sina verk. Här
en modell av en
av Kinas främste
ljussättare Zhou
Zhengping som
nyligen har gett ut
ett praktverk om
sina ljussättningar.
Inför mötet hade ett antal designer
för scenografi, kostym, ljus och ljud
gjort en mycket fin utställning kring
sina arbeten.
Men utöver detta hade även ljussättaren Zhou Zhengping, vilken bl a var
inblandad i arbetet kring invigningen
av OS i Peking, gett ut boken ”The
Brilliant World And The Light of Soul”
Detta praktverk på 366 sidor omfattade hela Zhou Zhengpings verk
från teater, opera och andra typer av
ljussättningar.
Jag hoppas att vi i framtiden ska ha
möjlighet att göra något liknande
kring de arbeten som framställs
av Svenska ljussättare. Det stora
problemet är dock att vi saknar en
medvetenhet om att våra verk ska
dokumenteras till eftervärlden i
någon form av bildarkiv så att vi har
en källa att gå till då vi vill åstadkomma ett motsvarande verk av
format!
Under kommande verksamhetsår hoppas jag att SLF ska få upp
ögonen för denna fråga så att vi kan
inleda arbetet med att tillskapa ett
nationellt center för bilddokumentation av ljussättningar.
Sidan 35
Detta var allt för den här gången.
På återseende i nästa nummer av
ProScen.
proScen
PQ 2011...
ANDERS LARSSON
PQ 2011...
Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. Inför Prag Quadriennalen 2011 kommer han att
fungera som övergripande curator för Sveriges bidrag
till utställningen. Han kommer att skriva om detta arbete
i ProScen fram till att utställningen går av stapeln i juni
2011
Under PQ 07 var det denna syn som mötte Quadrennalbesökarna när de blickade ut över höger flygel på utställningshallen. Hur det kommer att se ut 2011 får vi svar på först den 15 juni då PQ 11 invigs.
Nu ligger snön djup över
Sverige, och det är svårt att
tänka sig att det om sex månader
kommer att vara varmt igen, med
långa ljusa sommarnätter. Det
är nästan ännu svårare att tänka
sig att vi då håller på att avsluta
arbetet med utställningen på PQ
11!
Men det är otvivelaktigt så att vi nu
går in i sista kurvan innan upploppet till finalen. Vi har bara några
små hinder kvar till målet, och bland
dessa hinder finner vi det slutgiltiga
gestaltandet av utställningen, tillverkandet av utställningen i sig, en liten
förhandsvisning på Teaterbiennalen
11 i Gävle samt transporten till Prag!
Sidan 36
Har vi väl klarat av dessa små detaljer
kommer själva utställningen att gå av
sig själv!
Vissa hinder kvar!
Naturligtvis kan dessa hinder tyckas
stora, men vi har sakta men säkert
PQ 2011...
börjat övervinna våra hinder. Bland
annat har vi under hösten fått ett
startkapital till utställningen via
Kulturrådet. Naturligtvis behöver vi
mer pengar för genomförandet av en
utställning av detta format, men vi
har i alla fall fått en start.
I dagarna fick jag även ett mail med
en pdf-bilaga från Quadrennalledningen. Det var den ”bibel” som vi
curratorer har att hålla oss till och
som heter ”Manual, Organizational
Information”. Denna utgåva var
märkt No 3 och daterad långt över en
månad tidigare än jag fick den!
Vad händer när under
våren?
Under december 2010 kommer PQ
organisationen att informera oss om
lämpligt boende under utställningsperioden. Sedan muren föll 1989 har
Prag genomgått en stor förändring.
Varje gång jag har besökt staden de
senaste tio åren har det varit dyrare
än gången dessförinnan. Det gäller
därför att vara ute i god tid för att
hitta ett bra och billigt boende om
man vill stanna under en längre tid.
Nästa viktiga datum inträffar den 15
januari 2011. Då öppnar webbsidan
där man anmäler sig till workshop
arrangerade under studenternas
sidoprogram ”Scenofest”. Nytt för
denna gång kommer att vara att man
endast kommer att kunna anmäla
sig till en (1) workshop – detta för att
garantera att samtliga studenter som
besöker PQ kommer att få tillträde
till minst en aktivitet inom Scenofest
programmet.
I slutet av januari 2011 går tiden
även ut för att skicka in texterna till
programboken, samt för respektive
land att anmäla om, och i så fall
vilken dag, man önskar ordna den
s k Nationella dagen. Detta är ett
mycket attraktivt evenemang som
drar många utställningsbesökare
eftersom allt fokus då ligger på ett
begränsat antal länders montrar
under denna dag.
Detta tyder på att PQ organisationen
även kämpar med en massa hinder
och mot tiden med allt som måste
hinnas med.
Med anledning av den senaste uppdateringen kring datum och aktiviteter vill jag passa på att informera
er om hur en del av våren ser ut i
fråga om förberedelsearbetet kring
PQ 11.
Vad händer under
senvintern?
Under tiden fram till mars fortsätter vi
på två parallella spår. Det ena handlar om att förstärka vår budget med
bidrag från myndigheter och externa
intressenter. Vi vet att det numera är
svårt att få loss större summor, och
för detta ändamål finns ingen myndighet som har statens uppdrag att
stödja den form av kunskapsspridning som vi håller på med.
Vårt andra spår handlar om att med
de begränsade resurser som står
till vårt förfogande göra det bästa
av den monteryta som vi har till vårt
förfogande. Närmast i tid gäller för
oss att disponera entréer, väggar och
var vi vill ha tillgång till ström samt
Sidan 37
proScen
hur mycket vi tror att vi kommer att
förbruka.
Under tidig vår kommer vi att börja
med själva utformningen av montern,
samt starta tillverkningen av densamma.
Utöver detta fortskrider arbetet
med de två andra montrarna som
Sverige även deltar med. Den ena
utgörs av bidraget med fokus mot
arkitektur, medan den andra är den
som kommer att visa utbildningarnas
bidrag.
Ett viktigt möte under
våren
Under våren samlas större delen av
teater Sverige till biennalen i Gävle.
Utöver alla programpunkter i form
av seminarier och debatter, hoppas
vi att vi även ska ha tillfälle till att på
ett eller annat sätt visa upp vad vi
kommer att ställa ut i Prag en dryg
månad senare.
Avslutningsvis vill jag passa på att
påminna om att informations- och
anmälningssidan till alla workshop
inom Scenofest snart kommer att
öppna.
De workshops som genomförs är
öppna inte bara för studenter, utan
alla yrkesverksamma som önskar
förkovra sig under denna internationella smältdegel som Scenofest
programmet utgör! Vill ni veta mer
går ni till www.scenofest.org Registreringen till dessa workshop öppnar
som tidigare nämnts den 15 januari
2011.
Detta var allt för denna gång. Har ni
tips eller förslag på vad som borde
behandlas i detta sammanhang, eller
vill ställa frågor, är ni välkomna att
höra av er.
Anders Larsson
[email protected]
proScen
Folkteatern Gbg
ANNA WEMMERT CLAUSEN
FOLKTEATERN GBG
Anna Wemmert Clausen satt med som personalrepresentant i Folkteaterns ombyggnadsgrupp...
Bidde det en tumme?
Folkteatern i Göteborg hade länge
varit i stort behov av en renovering,
både vad det gällde utseende och
funktion, för tillgänglighetsanpassning
och ur arbetsmiljösynpunkt.
När det stod klart, efter många om
och men, att vi faktiskt skulle bygga
om var det helt plötsligt SUPERBRÅTTOM.
Efter att i många år levat med ett
elsystem i mycket dåligt skick, en
salong med dålig lutning, mer eller
mindre utdömda lingångar, inga sidoutrymme och obefintliga logistiska
möjligheter hade vi kanske alldeles
för höga förväntningar på projektet.
Att sitta med som personal vid ett
antal möten med diverse konsulter,
och försöka förstå hur en byggprocess går till, samtidigt som den
pågick, var inte helt lätt. Man vet inte
vilka ödesdigra saker man missat,
Sidan 38
eller vika saker man ska skrika sig
hes om. Man lär sig otroligt mycket,
men undrar ju samtidigt om man
någonsin kommer att få glädje av
allt man lärt sig? Det är ju inte troligt
att samma teater renoveras igen
innan jag pensioneras i alla fall.
Vi i personalen hade ganska liten
insyn, tyvärr, och det berodde inte
på teaterns ledning, utan på att
teaterns lokaler har en annan ägare.
Folkteatern Gbg
proScen
Jag tror ingen med insyn i projektet
tycker att jag överdriver om jag säger
att relationen varit något ansträngd.
Samtidigt hade vi mycket kontakt
med våra konsulter och det har varit
extremt viktigt med konsulterna, och
hur de fungerat, för resultatet.
Vissa saker har blivit helt vansinniga
(vi har tex helt olika tolkning av vad
tröskelfritt betyder), logistiken har
knappast blivit bättre, men vi har i
alla fall fått helt nya el-dragningar,
vilket känns underbart skönt, vi har
fått ett lyftbord som i alla fall något
förenklar in- och utlast, vi har fått
flera belysningsbryggor som är
mycket riggvänliga och en bättre
arbetsmiljö på många sätt.
Vi har nya och fler och bättre
dimmrar än vad vi hade förut, och
väl utspridda uttagsboxar både för
socapex och shuko. Vi har nytt talat
brandlarm, vi har ett för oss mycket
utbyggt inspicientsystem. Men vi
har också fått belysningsbryggor
som knarrar, dörrar som är så tunga
att publiken inte får upp dem, och
scentekniska lösningar som inte är
färdiga, än.
Till nyheterna hör också att nytt
scengolv, teleskopläktare, ett telfersystem med egen styrning. Våra
gamla motviktade lingångar har vi
kvar men de är renoverade och vissa
har ersatts med två motoriserade
belysningsbryggor, som man kan
gå ut och rikta på. Vi har numera ett
trådlöst intercom, KVM och Kissboxar, ethernet, DMX och flera andra
system med olika sorters uttag och
korskopplingar.
Vi blev inte av med de förhatliga
sneda betong-väggarna, men vi har
fått en fin och publikvänlig foajé.
Vi har fått fantastiskt fin akustik men
vi har också fått massor med plåtoch trälådor 90x90cm på alla väggar
och tak.
Bilder: Vänster, stora scen. Överst Catwalk. Ovan Vita Scen.
Vad är då lärdomen
jag vill föra vidare?
Se till att ha bra konsulter! Och man
kan aldrig förbereda sig nog. Och
lägg MYCKET tid på förarbetet, och
försök att få komma in ofta under
bygget. Det fick inte vi och det har
blivit kostsamt.
Ja, när man summerar så får man
nog säga att det blev en torgvante
iallafall.
Anna Wemmert Clausen
Sidan 39
proScen
Validera Kompetens?
ÅKE SVENSTAM
VALIDERA KOMPETENS?
Åke Svenstam berättar om mötet på Den Norske Opera & Ballett den
25-26 november 2010 kring Validering av teaterteknikers kompetens.
Ungefär 35 tekniker från Sverige, Norge och Danmark deltog i programmet och lyssnade på erfarenheter, berättade av den tekniske
direktören Jan Hauge vid operan och produktionstekniske chefen Karl
Hanseth vid Riksteatret. Under den andra dagen deltog ytterligare ca
10 riggare från teknikföretagen till diskussionen angående certifiering
av riggare.
Ny på teatern – hur är det
att komma in från andra
branscher?
Karl Hanseth berättade om sin karriär från chefsjobb på SAS, via en
kortare tid på IBM till chefsjobbet på
Riksteatret. Från ett arbete med strikt
styrning, kontroll och dokumentation i minsta detalj till en arbetskultur
med fri och löslig struktur, ingen
dokumentation eller kontrollåtgärder.
När premiären närmade sig fanns
ändå allt på plats och allt fungerade.
Förklaringen är att det bland tekniker
och administrativ personal finns väl
inarbetade rutiner och gott yrkeskunnande. Alla vet vad man ska göra och
engagemanget är stort.
Jan Hauge kom från ett chefsjobb på
oljeplattforrmen TROLL A till jobbet
som teknisk direktör på Den Norske
Opera & Ballett. Hans efarenheter
liknade Karls i stora drag. Säkerhetsarbetet på en oljeplatform är strikt
organiserat och kraven på utbildning och kurser är väl definierade.
Alla operationer och arbetsmoment
dokumenteras, bland annat för att
man ska komma fram till vad som
gått fel vid en eventuell olycka. Det
är enorma ekonomiska värden det
handlar om. 30 000 styrande dokument finns att följa!
Jan gav även en del data om
operabyggnaden. Den omfattar 38
500 kvm, har 1 598 rum och 630
anställda i 80 olika yrken. En miljon
besöker huset och totalt ges 300
föreställningar och arrangemang
under ett år. Många besöker restaurang eller deltar i visningar.
Ledningsfunktionerna vid operan
ansåg han vara mycket viktiga och
stora resurser satsas på ledarutbildning och ledarutveckling. En
god arbetskultur utgår från en god
ledningsstruktur.
Arbetskulturen kan delas in i en
Sidan 40
formell linje-stabsorganisation med
underavdelningar, delegering av
ansvar sker nedåt och avrapportering uppåt. Det kompletteras av ett
nätverk, som är en viktig informell
struktur och den tredje är kollegerna som ger stöd, inspiration och
delar med sig av erfarenhet. Formell
och reell kompetens är två helt
skilda saker. Den senare är svår
att dokumentera. Den som kommer
in i en grupp anpassar sig snabbt
till gruppens värderingar. Det är en
mänsklig egenskap att vilja bli en i
flocken. HMS (hälsa, miljö, säkerhet?) är ett viktigt verktyg för att
förhindra eller minska effekten av
tillbud och olyckor.
SKOMP
Sofie Nilsen, Finn Lewin och Lars
Lyng gav en bild av kompensutvecklingsprogrammet SKOMP,
som stöds av arbetsgivaren och de
proScen
Validera Kompetens?
fackliga organisationerna. Man har
i olika omgångar försökt få till stånd
en utbildning av teatertekniker men
ännu inte lyckats. I SKOMP delar
man in kompetens i olika nivåer.
En inventering gjordes bland de
anställda för att komma fram till hur
kompetensutveckling ska ske. Det
blev tre nivåer:
1. Beskriv vad alla ska kunna för att
jobba på teater,
2. Beskriv vad andra bör kunna för
att bistå dig i jobbet,
3. Beskriv vad du bör kunna för att
lösa dina egna problem.
Det ordnades schemalagda kurser
med interna lärare och instruktörer i
tre nivåer:
Nivå 1, kom att behandla brand,
räddning, första hjälpen, hjärt-lungräddning och förståelse för andra
grupper inom teatern.
Nivå 2, blev korta kurser (ca 6 tim/
fack) fördelat på teori och praktik i
ljus, ljud, scenteknik, påklädning,
rekvisita, arbetsledning, mm. Lärarinsatser söktes oftast internt och man
följer ofta upp med hospitering.
Nivå 3, där ingår även kurser, som
det är myndighetskrav på, exempelvis certifiering – säkerhet i scenhuset, första hjälpen, riggteknik,
brandskydd, elsäkerhet, arbetsledning och produktionsprocess.
Arbetet har utförts i grupper men
ännu inte redovisats för de högsta
cheferna. Sofie avslutade med
frågan: varför lyckas vi denna
gången?
Certifikat i riggning
Ulf Nielsen från StageVision AB i
Malmö och Martin Svane från Comtech, Danmark berättade samarbetet
med PLASA angående certifiering av
riggare. 12 riggare från Sverige, Danmark, Norge och Finland genomgick
prov för EQF-nivå 2 och nivå 3 under
några dagar i oktober. Proven var
dels teoretiska, dels praktiska genom
att deltagarna fick genomföra i grupper om tre genomföra två riggingsuppgifter under realistiska förhållanden
i en lagerlokal tillhörig Live Media
Group. Man har bildat en ekonomisk förening, International Rigging
Certificate, IRC Nordic, för att få in
medel att bjuda in provledare från
PLASA. Varje riggare betalar även
en avgift.
Det internationella certifikatet gäller i
de europeiska länder, där branschen
godkänt det. Ett ID-kort med foto,
liknande ett körkort, utfärdas även.
Det ska bäras utanpå kläderna och
bli en tydlig signal att riggning utförs
av godkänd personal. En tanke är
att det i framtiden ska bli ett krav
från beställaren att enbart använda
certifierad personal. Försäkringsbolaget If kan tänka sig att sänka
premierna om ett sådant avtal slutits.
I många länder finns även lagar
och föreskrifter om utbildningar som
riggare ska ha genomgått för att få
utföra uppdrag. En strävan inom EU
är att öppna gränserna och harmonisera ländernas regelsystem.
Exempel på detta är den standard för
lyftande och lasthållande redskap för
scen och event, som nu införs i flera
länder
Grupparbete: Validering av
teatertekniker
Temat för mötet var validering. Det
innebär att kunskaper, färdigheter
och kompetenser ska uppfylla ett
antal krav eller mål, som man kan
värdera en persons eller en personalgrupps gemensamma kvalifikationer efter. Validering kan utföras av
en organiation, förening eller företag.
Det viktiga kravet är att marknaden
accepterar förmågan att göra en
rättvis validering och ge ett utlåtande
som uppfyller ställda krav.
Torsdagseftermiddagen ägnades åt
att i fyra grupper behandla fyra olika
frågor, länkade till varandra.
Grupp 1
Vad gör TTTScand i framtiden?
Frågor: Vilka? Vad? Hur?
Kontakt med andra organisationer?
Sidan 41
Söka ekonomiskt bidrag?
Det nordiska samarbetet?
Sociala medier?
Hemsidan http://www.sttf.se/TTTs/
index.html
Redovisning:
Det finns behov av ett gemensamt
forum för teatertekniker med möjlighet att behandla frågor utifrån ett
fackligt perspektiv. Gruppen förordar
ett öppet nätverk med möjlighet för
såväl erfarna som unga tekniker att
mötas två gånger per år och lära av
varandra. För att utveckla TTTScand
i ett treårsperspektiv behövs ekonomiska resurser. Man bör överväga
en differentierad avgift för deltagande teatrar; stora teatrar betalar
mera och små teatrar mindre. Även
frilansande ska ha möjlighet att
delta. Viktiga frågor för nätverket att
behandla är säkerhet, teknikutveckling, utbildning och kompetensutveckling. Diskussionen återkommer
under fredagseftermiddagen.
Grupp 2
Vad är en teatertekniker?
Definiera yrkesområde utifrån ISCO08
Formulera en yrkeskod (ex SSYK
3435)
Liknande yrkeskod i alla nordiska
länder?
Vilka yrken/specialiseringar ingår?
Avgränsning mot andra yrken och
områden
En bred eller snävt avgränsad yrkeskod?
http://www.scb.se/Pages/
List____259304.aspx
Frågan var föranledd av att en ny
internationell yrkeskod ska översättas och anpassas till en nationell
yrkesklassifiering kod, SSYK. I en
tidigare klassifiering saknades helt
teatertekniker.
Redovisning:
Yrken och specialisering som bör
ingå är: teatertekniker, scentekniker,
dekortekniker, ljustekniker, ljusbordsoperatör, ljudtekniker (A-ljud
och B-ljud), rekvisitör, attributör,
AV-tekniker, scenmaskinist, tåg-
proScen
vindstekniker (norska: loftmästare),
riggmästare, teknikchef, pyrotekniker
(ingår oftast i ljustekniker), specialeffekter, påklädare. Flera av dessa
finns även i event, festivaler och
musikevenemang. Gemensamt för
alla är att de arbetar i nära kontakt
med artister, regissörer, scenografer
och ljussättare vid föreberedelse,
genomförande och efterarbete vid
föreställningar.
Grupp 3
Vad kan en teatertekniker?
Kunskaper (erfarenhetsbaserade/
teoretiska)
Färdigheter (utföra uppgifter/lösa
problem)
Kompetenser (ansvar, självständig,
värdera)
Generalist och/eller specialist?
http://www.yhmyndigheten.se/hem/
nyhetsrum/yh-myndigheten-lanserareqfinfose
https://ttt-eu.metropolia.fi/
wiki/02002001
Utgångspunkten för diskussionen är
European Qualification Frameword
och dess nationella motsvarighet,
NQF, som finns i Danmark och Finland. I Sverige har remissbehandlingen just avslutats och i Norge pågår
arbetet. Dessvärre fick inte gruppen
tillgång till den svenska versionen
av NQF förrän mot slutet av grupparbetet.
Redovisning:
Många teatertekniker har börjat
som extrahjälp under föreställningar. Gruppen efterlyser en mera
systematisk och genomtänkt lärlingsutbildning som främst ger en
förståelse för vad teater är och hur
allt fungerar. Det motsvarar lägsta
nivån i en nationell kvalifikationsram.
För nästa nivå krävs förståelse för
regler, säkerhet, riskanalys, och
kunskap om hur en teater är organiserad. För nivå 3 gäller att kunna ta
ansvar även för andra exempelvis
under turnéer. Ett exempel på ett
gott tekniskt kunnande är att kunna
montera en IKEA-möbel utan att titta
i monteringsbeskrivningen.
Validera Kompetens?
Grupp 4
Validering av teatertekniker
Hur valideras kunskap/färdighet/
kompetens?
Teoretiska och praktiska prov?
Vem validerar?
Gemensam validering för Norden?
Utfärda europass?
http://www.valideringsinfo.se/
Redovisning:
Temat validering behandlades i
gruppdiskussionen tillsammans med
frågor om teaterteknikers kunskaper,
färdigheter och kompetens, refererat
till den nya nationella kvalifikationsramen NQF. Frågan om vem som
validerar diskuterade man utifrån tre
alternativ: teatern, en myndighet,
och enskilda tekniker. För vems
behov besvarades: teatern för att
finna brister på kompetens i gruppen. Även för vissa myndigheter som
elbehörigheten. Vem dokumenterar?
teatern –företaget– arbetsgivare/
arbetstagareparterna – den enskilde.
I det senare fallet refererades till
skeppsboken för sjöfolk. TTTin EU
visar exempel på en elektronisk portefolio, som var och en kan skaffa sig
och göra tillgänglig i samband med
att man söker anställning. Det kan
även vara ett steg mot att skaffa sig
euro.pass.
Summering av mötet och hur
går vi vidare?
En preliminär inbjudan till ett nytt
möte kom från Dramatiska teatern
i Stockholm förmedlad av tekniska
chefen Tina Aare. Våren 2011, möjligen i slutet av april, är föreslaget.
Modellen med ett tvådagarsmöte
uppskattades och rekommenderades. Vi återkommer med datum.
Ett förslag att lösa TTTScand:s ekonomi är att varje deltagande teater i
nätet betalar in en summa beroende
av storlek och antal tekniker. Medlen
ska möjliggöra att man bjuder in
föreläsare och till resekostnader,
hotell, mm. Medel behövs även för
att bygga upp en egen hemsida och
hålla den uppdaterad. Hemsidan kan
kopplas till en blogg-funktion och
Sidan 42
kanske en eller flera facebookgrupper. De insamlade medlen används
för att betala tjänsterna och hålla
kontinuiteten. Svensk Teaterteknisk
Förening, STTF, förklarade genom
ordföranden att det är möjligt att
föreningen sköter ekonomin på ett
separat konto.
Nätverket bör vara öppet och alla
teatrar i Norden ska ha möjlighet
att delta. Ett förslag att söka pengar
från Nordisk Kulturfond eller annan
nordisk fond diskuterades. De kontaktpersoner som TTTScand utsett
vid mötet på NOTT08 i Stockholm
kan ingå som referenspersoner.
Rundvandring i operahuset.
Slutligen vidtog en rundvandring
i operahuset med särskild tonvikt
på teknik. I stort delas byggnaden
in i hjärtat, bakscenen och fabriken. Sammanbindningen kallas
Operagatan och går genom tre
brandzoner och är försedd med
branddörrar. Huvudscenen på 16 x
16 m har 16 höj,- sänk- och tiltbara
podier. Det finns även vridscen.
Salongen har 1364 sittplatser och
till varje plats finns en display som
visar texter på valbart språk. Den
akustiska förebilden finns i Dresdenoperan, som man uppnått med
väggar klädda i massiva och profilerade ekribbor. En mindre scen med
400 platser är utformad som experimentscen med stora variationsmöjligheter. Den glasinklädda foajéen
erbjuder dagtid ett fint dagsljus och
en välkomnande miljö. Kvällstid
strålar bygganden av ljus och bildar
en fond mot fjorden.
Slutligen riktar vi, Richart Bauer,
undertecknad och alla deltagarna ett
varmt tack till Den Norska Opera &
Ballett samt värdarna Sofie Nilsen,
Finn Lewin, Lars Lyng och Kjetil
Lyseggen, för ett väl genomfört program och inte minst en uppskattad
kväll med Johnny Cash på Centralteatret och Teaterkjellern.
Åke Svenstam
TTTScandinavia
[email protected]
Theatre Digi-Words
proScen
ERIK WESTERLUND
THEATRE DIGI-WORDS
Erik Westerlund berättar om arbetet med Digital Theatre Words. Syftet
med Digital Theatre Words (DTW) projektet är att producera en digital
version av ett lexikon, ordbok och en encyclopedia av tekniska ord
och termer i underhållningsbranschen på många språk.
DTW med sitt flerspråkiga interface
kommer att ställas till förfogande
utan kostnad via Oistat-centra, typ
Sttf. Den kommer att vara tillgänglig
via Sttf:s hemsida. DTW kommer
också troligen att vara tillgänglig för
andra mottagare, teatrar och skolor.
DTW:s ord härstammar från vår egen
”New Theatre Words” som utkom i
reviderad form 1995 som du kanske
känner till och har använt. Under de
senaste 25 åren har utvecklingen
gått oerhört snabbt framåt, och mängder av nya uttryck har tillkommit.
Syftet är att inkludera alla nu kända
ord och uttryck från alla yrkeskategorier inom underhållningsbranschen.
Grundtanken med detta projekt är
att det inte bara skall vara en ren
ord-översättning utan varje ord har
sin egen beskrivning på det nationella språket, som skall översättas
till engelskan. Därefter länkas
beskrivningen till ordet world-wide.
Jerome Meckelberg, Antwerpen, Belgien startade denna process genom
att ”hacka” sig in i den version av
New Theatre Word som finns på
webben. Arbetet är omfattande och
leds av professor Michael Ramsaur
från Stanford Universitetet, Dramaenheten, USA.
Projektet för Sttf startade i januari-
februari i år. Jag har blivit ombedd
att vara den som samordnar våra
insatser. Att projektet är omfattande framgår av nedanstående
sammanställning. Ordgrupperna
är ”Performance” group, ”Lighting”
group, ”Sound” group, ”Media and
Protocols” group, “Special Effects”
group, “Building” group, “Scenery”
group, “Rigging and Machinery”
group. “Electric” group, “Costume”
group and “Administration and Management” group. Alltså 11 grupper.
Det innebär oerhört många ord och
beskrivningar.
Strukturen för arbetet är att varje
land har en person som hjälper till att
fördela ut ordgrupperna till personer
som är villiga att hjälpa till inom
respektive yrkesområde. Arbetet är
ett ideellt uppdrag. Jag hoppas på
respons från dig som är intresserad att hjälpa till. Redan idag har
flera medlemmar bidragit med kunnande.
Sidan 43
För närvarande finns arbetsgrupper
för följande språk i världen, hebreiska, serbiska, brittisk engelska, bulgariska, amerikansk engelska, ryska,
koreanska, svenska, kinesiska, tjeckiska, lettiska, portugisiska, italienska,
finska, norska, tyska, holländska,
ungerska samt danska. Fler språk
kommer att tillföras projektet.
Tanken är att projektet skall sjösättas
på Prag Quadrinalen i juni 2011.
Ordgruppernas representanter träffas regelbundet. Jag deltog den 19
– 23 september i Novi Sad, Serbien
då även Olle Söderberg var med för
att presentera Ipod-versionen. Som
vanligt inom Sttf är detta lågbudget
möten, där Sttf står för ett mindre
bidrag och du själv betalar resten.
Som vanligt vid utomlandsbesök
så vill man gärna visa upp något
intressant projekt för oss besökare.
Denna gång var det, det största kulturprojektet i Serbien, nya National
Teatern beläget i gränsstaden mot
Ungern, Subotica. Projektet redovisades av prof. dr. Radivoje Dinulovic som för övrigt syns på ett foto
i samspråk med Loius Jansen från
Amsterdam till vänster, president för
Oistat, Vanina Kao från Taiwan lyssnar med glädje.
Hör av dig till mig om du vill hjälpa till
med en bit av översättningen...
Erik Westerlund
[email protected]
proScen
Arkitekturmöte
TORSTEN NOBLING
ARKITEKTURMÖTE
Torsten Nobling berättar om Arkitekturkommissionens möte i Berlin...
OISTAT’s Arkitekturkommission hade
möte i Berlin den 22
till 26 oktober.
Ett 20-tal personer från hela världen
hade mött upp för att diskutera kommissionens kommande arbetsuppgifter. Den stora spridningen med
personer från Taiwan, Ryssland,
England, Kanada och USA och flera
länder däremellan, alla med varierande kulturell bakgrund, blir det
ofta intressanta diskussioner.
Ankomstdagens kväll bjöd DTHG
Deutsche Theatertechinsche Gesellschaft, den tyska motsvarigheten
till STTF, på typisk tysk middag. Vi
återsåg gamla medlemmar i gruppen, men som tur är så kommer det
alltid en eller annan ny representant
från något land med nya infallsvinklar
och andra erfarenheter så att gruppen hela tiden utvecklas. Speciellt
givande är det om det kommer folk
från nya länder, denna gång t.ex. från
Israel.
Arkitekturkommissionens möte
Dagen efter träffades vi alla i Beuth,
Högskolan för Teknik i Berlin, för att
diskutera gruppens olika uppdrag.
Kommissionens närmaste uppgift är
att arrangera arkitekttävlingen om
förslag till att bygga om St. Anna
kyrka i Prag till en teater eller plats
för föreställningar. Jag berättade om
tävlingen i förra ProScen. Tävlingen
har annonserats och intresserade
deltagare har börjat beställa tävlingsunderlaget. De olika bidragen
skall lämnas in dn 25 mars 2011.
Jury medlemmar har utsetts. Det blir
representanter från England, Nederländerna, Australien, Syd-Korea och
Mexiko.
Sidan 44
Ett arbete som återstår är att hitta
finansiärer för tävlingen. Dels
skall utställningen produceras,
ritningar och bilder skall tryckas.
Juryn arbetar gratis men behöver
få ersättning för sina rese- och
hotellkostnader. En katalog skall
tryckas. Vinnarna skall få en liten
prissumma m.m. I Tyskland har man
lyckats få in ca. 100.000,-. Sverige
hoppas kunna bidra med minst
20,000,- Jag kommer att skicka
ut brev till olika företag som jag
hoppas är villiga att bidra. Motprestation blir i första hand att få
Arkitekturmöte
med företagets logga i katalogen. Vi
försöker också få till en möjlighet för
sponsrande företag att få presentera
sig själva. Jag kommer att skicka ut
mail om detta så fort jag får tid. Om
det redan nu är något företag som
är intresserat, hör av er till mig. Mer
information finns på, www.oistat.org.
Gå in under “Activities”, klicka sedan
på ”8th OISTAT THEATRE ARCHITECTURE COMPETITION 2011”’
Andra punkter som avhandlades är
att kommissionen håller på att bygga
upp en databas över så många
teatrar som möjligt. Databasen
skall innehålla ritningar och bilder
samt tekniska data över teatrarna
och deras olika scener. Det finns
per dags datum några tyska teatrar
inlagda. Finland och Nederländerna
har material fram för flera teatrar
som kommer att läggas in inom kort.
Databasen är också åtkomlig via
www.oistat.org.
Avslutningsvis gick vi igenom
planeringen av de nationella bidragen till arkitekturutställningen under
PQ11. För tillfället råder en viss förvirring eftersom utställningens curator har styrt upp formatet väldigt hårt.
Varje land skall presentera sitt/sina
bidrag på ett bord som mäter 90x180
cm, inget mer. Flera representanter
sliter fortfarande med hur bidragen
skall visas upp. Det blir inte heller
lättare av att kostnaderna för samtliga länder måste hållas låga varför
transport av modeller, även om de är
små, kan bli dyrt.
Beuth Hochschule für
Technik, Berlin
Efter mötet presenterade lärar och
studenter från tekniska högskolan,
Beuth, hur deras utbildning ser ut.
Högskolan grundades 1824 för
undervisning av ingenjörer och
konstruktörer. Total studerar 10 000
för 8 olika fakulteter. Undervisning
av teatertekniker påbörjades 1989.
Fram tills 2004 utbildades 800 teatertekniker.
2004 harmoniserades utbildningen
med övriga Europa. Examinationer
kan genomföras på både Bachelor
och Master nivåer. Förutom de
vanliga ämnena som undervisas
på tekniska högskolor finns det två
linjer med specialinriktning. Dessa är
Teaterteknik respektive Event- och
managementteknik.
Innan eleverna får påbörja den
egentliga utbildningen måste de
klara av en 26 veckors pre-trainingkurs för att komma underfund med
om de har valt en utbildningen som
de kommer att trivas med och för att
testa om de passar för yrket.
Teaterteknikundervisningen är
som det låter inriktad på tekniska
områden inom scen, ljus, ljud
och bild. Studenterna kan efter
genomgången utbildning ta jobb som
ansvariga inom de olika disciplinerna och som konstruktörer. En del
arbetar som tekniska försäljare.
Eventutbildningen innehåller
begränsade delar av utbildningen
för teatertekniker. Dessutom ingår
managementdiscipliner omfattande
planering av olika typer av event.
Alltså inte endast inom teaterbranschen. Studenterna lär sig att
planera och organisera turnéer,
juridik och arbetsmiljö m.m.
Undervisningen bedrivs delvis i
samarbete med arkitektursektionen
och scenografisektionen. Den teoretiska undervisningen varvas med
praktiska övningar och 20 veckors
praktik på en arbetsplats. Till förfogande finns 18 olika lokaler för
laborationer samt en teater, men
förminskad till skala 1:4.
Ingen fullskaleteater ingår i skolans
lokaler.
Lärarna uppvisade en hög teoretisk
kompetens med tydliga akademiska
förtecken. Det praktiska arbetet
som vissa av elevernas arbeten
indikerade visade hur viktigt det är
att teoretisk utbildning varvas med
praktiska erfarenheter.
Det visade sig att Arkitektur ko
mmissionens möte i Berlin hade
planerats så att även studenterna
från Beuth kunde följa med på
efterföljande studiebesök. Det första
besöket efter högskolan gick till Sta-
Sidan 45
proScen
atsoper ”Unter den Linden”. Operan
som ursprungligen byggdes 174143 och tillhörde Östtyskland, DDR,
efter andra världskriget. Operan i f.d.
VästBerlin heter Deutsche Oper.
Staatsoper – Unter den
Linden
Som flertalet opera och teaterhus
i Centraleuropa så brann även
Staatsoper i Berlin, i dess fall 1843.
Efter branden återuppbyggdes bygganden för att under åren 1926-28
totalrenoveras. Under andra världskriget bombades huset. Återuppbygganden under DDR-tiden ägde
rum 1955. Då installerades undermaskineriet med vattenhydraulik.
Renoveringen 1986 omfattade hela
maskineriet utom undermaskineriet.
P.g.a. ett flertal olika problem med
bl.a.vattenhydrauliken har en omfattande ombyggnad påbörjats som
beräknats vara avslutad 2013. Hela
ombyggnaden är budgeterad till 240
milj €.
Andra ombyggnadsåtgärder omfattar
förstärkning av grunden, nya repetitionssal för operascenen, övningssalar för balletten och orkestern.
Omfattande arbeten innebär det att
öka salongens volym från 6500 m3
till 9500 m3 för att förlänga efterklangstiden från 1,3 till 1,6 sekunder
för de 1400 personerna i salongen.
Volymökningen uppnås genom att
hela taket höjs upp så att ett fjärde
galleri bildas. Det nya galleriet blir ett
tekniskt galleri, alltså inte tillgängligt
för publiken. För att effektivisera
arbetet och för att kunna utveckla
möjligheten för repertoirverksamhet
byggs en underjordisk gång mellan
det befintliga dekorförrådet, i en intilliggande byggnad, och operahuset.
Transportsystemet dimensioneras
för dekorenheter som är 9m långa
och 6m höga och lika breda. Ombyggnadsarbetet kompliceras dessutom
av att alla åtgärder genomförs i och
runt operahuset som ligger mitt i
Berlin.
Schaubühne Leniner Platz
Bygganden som rymmer
Schaubühne byggdes ursprungligen som en biograf tillhörande
proScen
Arkitekturmöte
dning, tack vare att rummet är så
stort, är det möjligt att bygga upp
scenbilder som helt frigör sig från
bygganden samtidigt som publiken
kan placeras runt om spelplatsen.
Dagen avslutades på Friedrichstadt
Palats. En teater som bjuder på
shower i Las Vegas stil. Kvällens
föreställning var Yma, ”För vacker
för att vara sann”. Mycke bensprattel
ingen handling.
Dagen efter åkte vi alla till den närliggande staden Potsdam. Potsdam
var före kriget Berlins ”semesterort”.
Vackra sommarhus och små fantasirika slott byggdes upp under 17
och 1800-talet. Efter kriget tillföll
Potsdam DDR. Efter järnridån fall
har byggandet i Potsdam exploderat.
Beuth, Teknikövningsrum
ett komplex av byggnader som
uppfördes 1928, under funktionalismens begynnelse, planerat av en av
tysklands mest berömda arkitekter
Eric Medelsohn. Komplexet skulle
fungera som en självständig urban
enhet med bostäder, affärer, restauranger m.m.. Biografen ”Universum”
var premiärlokalen för Ufa (Universum Film AB). Universum bombades
under kriget. Huset återuppfördes
och rymde många olika funktioner
fram till 1981 då det byggdes om för
Schaubühne.
Ambitionen var att skapa en multifunktionsscen för alla tänkbara
spelplatskonfigurationer. Teaterrummet är 80 m långt och 40 brett.
Rummet kan med hjälp av två kraftigt
ljudisolerande vertikala rullväggar/
portar delas upp i i tre scenrum,
A,Boch C. Total publikkapacitet är ca.
300 personer. A och B har en takhöjd
om 12 m. C är 9 m högt.
Det mest fascinerande är golvkonstruktionen som består av drygt 90
höj och sänkbara scenpodier.
Podierna är hydrauliska saxbord med
måtten 3x7 m och 3 m lyfthöjd. Med
hjälp av podierna går det att skapa
en mängd olika spelplatsuppställningar. För att åstadkomma fungerande
siktvinklar har på några av de stora
podierna placerats mindre podier
som bär upp publikraderna. Alla
former av scenkonfigurationer från
proscenieteater till plant golvlösningar kan därmed byggas upp.
Belysningssystemet är lika flexibelt
som golvet. Hela takkonstruktionen
är byggd av kvadratiska gallerdurksluckor. Där man vill placera en
strålkastare lyfts en taklucka upp.
Ett rörsystem gör det möjligt att
hänga upp strålkastare och att sätta
dit skyddsräcken. Det är ett system
som tar tid att bygga om men som
ger full flexibilitet över hela det stora
rummet. Intressant är att höra hur
man har försökt använda själva byggnaden som en del av scenografin.
T.ex. har husets bärande betongbalkar ibland varit en del av scenbilden föreställande en brobana.
Som motpol till en sådan använ-
Sidan 46
Hans Otto Theater
En av alla nya byggnader är Hans
Otto Theater. Uppkallad efter en
känd skådespelare. Huset är ritat av
Gottfried Böhm. Invigningen ägde
rum 2006. Mest spektakulärt är
huset exteriör påminnande om kinesiska pagodtak delvis inklämt mellan
en f.d. fyr och en gasklocka.
Scenrummet är i första hand planerat för proscenieuppställningar.
Salongsdelen består av 50 lyftpodier
som kan användas för att ställa in
olika salongslutningar. Mellan scen
och salong finns det orkesterdike
som också kan användas som
förscen.
Teatern är en fast teater med egen
ensemble och egna produktionslokaler för dekor och kostymtillverkning.
Det bestående intrycket är utsidan
som tyvärr inte har följts upp av goda
lösningar invändigt. Stolar och lyftpodier är av dålig kvalitet. Strålkastare
i salongen hängs upp på lutande
räcken. Dörrhöjder mellan verkstäder och montagehall har full höjd.
Men, när dekoren ska in på sidoscen
så måste den fällas därför att dörren
dit in är lägre. Ett studiebesök rekommenderas för att ta till sig det som
är bra och för att lära av det som inte
är så bra.
Arkitekturmöte
Nikolai Saal
Fortsatt i Potsdam besökte vi en konsertsal ursprungligen uppförd som
samlingssal för St. Nikolai’s församling 1909.
Återinvigningen efter ombyggnad
och upprustning ägde rum 2000.
Salongen har plats för 725 åhörare.
Konsertsalen används för de flesta
typer av konserter, allt från symfoni orkestrar till jazz konserter och
performance artister av gästande
grupper.
Dominerande parameter för salen
har varit utformningen av akustiken
som har prioriterats över allt annat.
Rummets väggar är uppbyggda av
kritvita gipselement. För att diffusera ljudet är många av elementen
försedda med rundade bubblor som
positivt bidrar till akustiken.
Tekniska system i form av lyftutrustning och strålkastarpositioner är det
mindre väl försett med. Arkitekten
tyckte inte att teknik skall vara synlig
när den inte behövs. Därför har alla
upphängningsplatser för strålkastare
och fästpunkter försetts med luckor
som kan stängas så att hela rummet
framträder som ett rent och slätt vitt
rum.
Eftersom utrustningen hänger där
den hänger och inte tas bort när
den inte behövs så blir det allmänna
intrycket splittrat. Det är minst sagt
svårt att komma åt vissa platser
som är avsedda för teknik. Släckta
strålkastare tittar fram ur luckor som
står öppna. Även rören på framkant balkong går att demontera och
infästningspunkterna kan täckas för
med luckor. När jag besökte lokalen
hängde ingen strålkastare på rören.
Men, rören satt kvar och baksidan
av luckorna kunde alla se. Hur en
idé om gestaltning inte har utförts
funktionellt.
Sista dagen var vi i Berlin och åkte
runt med tunnelbanan. Första hålplatsen var Warschauerstrasse.
Faszination der Bühne
I en f.d. kyrka, numera använd
som kulturrum, Zwinglikirche har
en organisation som arbetar för att
tillskapa TheaterMuseumBerlin byggt
upp en utställnings över Barockscener. Teatrar byggda under 16 och
1700-talet.
Utställningen innehåller en historisk
betraktelse över hur kunskapen om
teaterbyggnationen och speciellt
scentekniken har utvecklats. Som
huvudattraktion ingår en fungerande
modell av en barock scen, liknande
scenmaskineriet på Drottningholmsteatern. Självfallet är också teatrarna på både Drottningholm och
Gripsholm presenterade tillsammans
med de andra 11 teaterscenerna.
Vidare har man byggt fungerande
effektmaskiner såsom åskmaskin,
vindmaskin, regneffekt och andra
i full skala. Den stora modellen
innehåller synkron växling, s.k.
changemang, av dekorskärmar och
suffiter samt även gigad ridå, falluckor, vågmaskin och annat.
Hela utställningen är väldigt handfast
och pedagogisk vilket passar skolor
som gärna kommer på besök. För
de som är intresserade finns alla
utställda teatrar dokumenterade i en
bok som kom ut 2008, info finns på
www.faszinationderbuhne.de.
O2 World Arena
Inte långt från utställningen ligger
en ny multifunktionsarena för upp till
17000 åskådare. Invigningen ägde
rum 2008 efter att man hade spenderat 165 milj €.
Arenan är hemmaarena för ishockey
laget Eisbären Berlin men också
för ALBA Berlin basketball team.
utformad för ishockey och basket.
Projektet är helt privat finansierat och
sköts på kommersiella villkor. Den
största inkomstkällan är konserter av
olika slag.
Isen ligger fryst året runt och byts
ut en gång per år, bl.a. för att kunna
byta infrysta företagsloggor. Ovanpå
isen läggs ett 65 mm tjockt isolerande golv för andra verksamheter.
Kallaste accepterade temperaturen
vid täckt is är 11?, något som sällan
inträffar därför att de 400 st. 1000 W
lamporna snabbt värmer upp lokalen.
proScen
För att kunna bygga upp olika publikplatskonfgurationer mellan sittande
publik vid ishockey och stående
publik vid konserter är stora delar
av publiksektionerna utformade som
teleskopläktare. Den största fria
golvytan som kan erhållas är 60 x 40
m. Vid basketmatcher kan inte teleskopläktaren användas. Då byggs
det upp en annan konfiguration av
åskådarplatser bestående av lösa
podier och stolar. En sådan ombyggnad tar 8 timmar för ca. 20 man.
Radialsystem V
Dagen avslutades med ett besök på
Radialsystem V, en ny plats kultur i
Berlin.
Huset har konverterats från att vara
en pumpstation, av 8, som tog hand
om Berlins avloppsvatten. Bygganden uppfördes 1909. Ombyggnaden
till teater och kulturhus var klar 2006.
En av grundtankarna vid planeringen har varit att få en byggnad som
snabbt kan ändra innehåll och funktion. Det skall gå att spela dramatisk
teater, framföra dansföreställningar
och konserter samt att bygga upp
utställningar. Ansvarig för programmet för ombyggnaden var Sasha
Walts som sammanställde ”Dialog
06 - Radial Systeme”.
Förutom scener, caféscen och
övningsrum finns det en utomhusterrass som flitigt används för konserter.
Dagen avslutades på Radialsystem
V. Alla medlemmar i Arkitekturkommissionen som ville fick möjlighet att
presentera exempel på sina egna
projekt. Bl.a. visades bilder på ett
fantastiskt projekt som innebär att
en temporär opera skall byggas
upp av lastpallar i Kanada, Opérapalette. Vi fick också höra om hur
ombyggnaden av Bolschoi Teatern
i Moskva pågår. Samt några andra
projekt som det blir för mycket att
redogöra för.
Hör gärna av er till mig.
[email protected]
Sidan 47
proScen
Ljussättaremöte
ANNA WEMMERT CLAUSEN
LJUSSÄTTAREMÖTE
Anna Wemmert Clausen berättar om Svenska Ljussättareföreningens
möte i Göteborg tillsammans med STTF Region Väst
Måndagen den 18 oktober hade
Svenska Ljussättareföreningen
avd väst tillsammans med Sttf
region väst bjudit in till gemensam
träff på folkteatern i Göteborg.
Anledningen till att träffen gick av
stapeln just här var ju att Folkteatern just genomgått en omfattande
renovering/ombyggnad.
De konsulter och företag i branschen
som medverkat i ombygget presenterade sina olika delar i projektet.
Det var kul att så många slöt upp
och vi hade förutom medlemmar från
teatrar och frilansare i Göteborg även
tekniker från två teatrar Halland och
en i Borås. Inalles ca 35 personer.
Kvällen inleddes av Folkteatern och
sedan berättade ombyggets teatertekniska konsult, Torsten Nobling om
sin del i arbetet och visade ritningar.
Därefter var det Artifons tur. De har
varit konsulter när det gäller akustik,
ljud och AV och deras arbete går
det att läsa mer om i artikeln av Alf
Berntsson i Proscen nr 2.
Sedan var det dags för rundvandring
och vi delade upp oss i tre grupper beroende på om man var mest
intresserad av ljud-, ljus- eller scenteknik. Detta tog gott och väl en
timme, för det är ju mycket man vill
prata om när vi ju inte ses så ofta.
Efter rundvandringen fick firmorna varsin stund att berätta
om sina respektive delar, det var
Ilmonte –som byggt teleskopläktaren, Andersson&Co –som stått
för scenteknik, Okero –som byggt
dimmrarna, Mediatec –som bla
installerat det nya inspicientsystemet
och One Two Sales som levererat all
ljudutrustning.
Missade du detta kanske du glömt
betala årets medlemsavgift till Sttf/
SLF? Eller glömt att ansluta dig till
branschdatabasen? Gör det! Det är
lätt att ansluta sig och få all info om
träffar, arrangemang och annat som
rör branschen.
Efter dessa tre fullmatade timmar
var alla utsvultna och törstiga och
vi avslutade i teatern nya fina foajé
med att äta en bit tillsammans och
jag vill här passa på att tacka de 5
företagen för maten!
Tack du som kom!
Sidan 48
Anna Wemmert Clausen
Vice ordf SLF
Kommande Möten
Sidan 49
proScen
proScen
English Summary
ENGLISH SUMMARY
This is a short summary of the articles of this issue to allow reders from other
countries to aquire an idea of the contents. If you’re interested in a complete
translation, please contact STTF (address information is stated on page 5).
EDITORIAL PAGE 2
Chairman Torsten Nobling speaks.
BUILD A LIFT CONTROL SID 24
LETTER FROM THE
EDITOR PAGE 4
To validate the experience and work
knowledge of a theatre technician
can be a challenge. Åke Svenstam
explains.
Editor Ulf Sandström contemplates
how the mind works.
THEATRE DIGIWORDS SID 43
NEWS PAGE 6
The latest products and news items
are regularly presented.
“NO DANCE NO
LIFE” SID 16
Marie Jönsson describes a dance
project in Africa.
PYRO CERTIFICATE
SID 18
Ulf Nielsen explains the new rules
for using pyro techniques.
LED FLIMMERING
SID 20
Johan Öhgren explains the technology involved in avoiding flimmering in video shoots using LED light
sources.
TECHNICIAN
STATISTICS? SID 22
Åke Svenstam observes that the
profession of theatre technicians
falls outside normal statistics used
for deciding wages.
VALIDATING
EXPERIENCE?
SID 40
Björn Claesson provides a full
system for controlling lifts.
EDUCATIONAL
PAGES PAGE 30
Anders Larsson reports about
issues concerning education.
LIGHTING DESIGNERS ASSOCIATION
PAGE 34
The Swedish Lighting Designers
association SLF report by Anders
Larsson.
PQ 2011... PAGE 36
Anders Larsson tells us about the
ongoing work and preparations for
PQ 2011
Erik Westerlund gives you an idea
about what you can expect from the
digital version of Theatre Words.
ARCHITECTURE
MEETING IN BERLIN
SID 44
You are walked through the architecture meeting in Berlin by Torsten
Nobling.
LIGHTING
DESIGNER MEET
SID 48
Anna Wemmert Clausen provides
you with a full report from the Lighting Designer meeting recently.
DEADLINES PROSCEN SID 50
FOLKTEATERN GBG
SID 38
Anna Wemmert Clausen shares
hard learned lessons from the renovation of Folkteatern in Gothenburg.
DEADLINES NÄSTA PROSCEN
Nr 1: Början Mars - material 10:e Februari
Nr 2: Början Juni - material 10:e April
Nr 3: Slutet September - material 20:e Augusti
Nr 4: Början December - material 5:e November
BOKA ANNONS NU!
Sidan 50
proScen
LLB i proScen
It’s about innovators, not imitators
PLASA-juryn hyllade LumenRadios CRMX Nova Flex.
Juryns motivering till varför vi återigen vann var följande:
“CRMX Nova Flex imponerade på juryn med dess förmåga
att fungera som ett komplett trådlöst ljusstyrningssystem
som kan kombinera alla protokoll. Det noterades även hur
användningen av RDM i arkitekturella applikationer med
feedback från externa sensorer skapade ett energieffektivt
system för utomhusbelysning”.
ledande trådlöst ljusstyrningssystem - DMX, RDM, DALI och Ethernet
8 skäl till varför LumenRadio vann PLASAs innovationspris igen år 2010, nu med CRMX Nova Flex:
• Skicka in valfritt protokoll - få ut valfritt protokoll:
DMX, RDM, Art-Net, Streaming ACN, ETCNet,
Strand ShowNet, Pathport med flera
• Konfigurerbar som sändare eller mottagare
• Automatiserad kognitiv samexistens
• Uppgraderingsbar med kognitiv dual-band
• SuperNova RDM-controller inkluderad
• Synkronisering, felkorrigering och kryptering
• Upp till 1000 meters räckvidd (repetera signalen för ytterligare räckvidd)
•Industrinssnabbastetrådlösasystem(5msfördröjning)
Sidan 51
proScen
LLB i proScen
KAMPANJ I JANUARI FEBRUARI!
Rosco Supergel - Originalet
Ett filter som tål höga temperaturer och räcker
längre.
690kr/rulle 61 x 762cm
Rosco E-color+
Filter för film, video och scenproduktion.
Välj mellan över 327 olika färger.
We make the world look good
650kr/rulle 122 x 762cm
Beställ en gratis swatchbook, designer eller
numeric edition: [email protected]
One Two Sales AB 08-5490 1830 [email protected]
Sidan 52