Transcript Fjärrvärme för områden med låg energitäthet

Fjärrvärme för områden med
låg energitäthet
MVKN10 Energitransporter
Institutionen för Energivetenskaper, LTH
Karin Käck
[email protected]
Elof Winroth
[email protected]
Problemställning
Det här är en studie som görs i kursen MVKN10 Energitransporter. Syftet med rapporten är att
undersöka fjärrvärme i områden med låg energitäthet.
Det kan innebära vissa problem att införa fjärrvärme till glesbebyggda områden eller avlägset
belägna samhällen. I rapporten kommer det diskuteras kring möjligheter som finns för fjärrvärme i
dessa områden. En anslutning till ett befintligt nät eller installation av en lokal fjärrvärmeanläggning i
liten skala innebär är två metoder för att lösa problemet. Dessa alternativ kommer även jämföras
med andra lösningar för uppvärmningssystem.
Innehåll
Problemställning...................................................................................................................................... 2
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Om fjärrvärme ......................................................................................................................................... 5
Användning...................................................................................................................................... 7
Områden med låg energitäthet ............................................................................................................... 7
Installation till ett existerande fjärrvärmenät ..................................................................................... 7
Konvertering i privathus .................................................................................................................. 8
Miljömässig lönsamhet.................................................................................................................... 8
Närvärme ........................................................................................................................................... 11
Närvärme i praktiken:............................................................................................................................ 12
Björnstorps gods – Genarp ................................................................................................................ 12
Fliseldad panna i Östra Ämtervik ...................................................................................................... 13
Alternativ till fjärrvärme i värmeglesa områden ................................................................................... 13
Slutsats .................................................................................................................................................. 15
Tentamensfrågor ................................................................................................................................... 15
Svarsförslag ........................................................................................................................................... 15
Referenser ............................................................................................................................................. 16
Inledning
Fjärrvärme spelar en mycket stor roll i Sveriges energisystem. Metoden att producera och använda
värmen på olika geografiska platser har anor ända bakåt 1300 talet men spridningen tog inte
ordentlig fart förrän i början av 1800 talet1. USA och Tyskland var pionjärnationer. I Sverige anlades
det första systemet på Sabbatsbergs sjukhus 18781.
Fjärrvärme definieras som ett storskaligt system för att producera och distribuera värme. Allmänna
fördelar är att storskaligheten ger stordriftsvinster i produktionen, minskad brandrisk hos
användaren eftersom denne inte behöver en egen panna samt ökad flexibilitet. Även bekvämlighet
väger i många fall tungt för fjärrvärme då användaren inte behöver sköta om bränsletillförsel eller
annat underhåll av ett eget värmesystem. En viktig sekundär fördel med fjärrvärmen är att den
möjliggör nyttjande av resurser som annars skulle gå förlorade, exempelvis vid förbränning av sopor.
Det svenska fjärrvärmenätet började byggas ut i Karlstad i mitten av 1900 talet. Sedan följde andra
städer. Den främsta anledningen till denna satsning var för att man behövde den el som
kraftvärmeverk kunde producera2. Värmen var då en användbar biprodukt som dock krävde sitt
distributionssystem för att komma till nytta. Utvecklingen gick trögt ändå fram till den första
oljekrisen. Starkt bidragande till detta var att mycket vattenkraft byggdes under de åren vilket
minskade behovet av nya eldade kraftverk och följaktligen tillvaratagandet av spillvärmen som
fjärrvärme3. Efter oljekrisen insåg man värdet i den flexibilitet som fjärrvärme erbjuder och
utbyggnaden accelererade. Idag står fjärrvärmen för hälften av svenskarnas värmeförbrukning4.
Detta är mycket högt nivå jämfört med andra länder.
Fjärrvärmesystem tillåter en stor flexibilitet i valet av källa till värmen. Detta då infrastrukturen för
distribution av värmen är fast. Denna flexibilitet har möjliggjort en effektiv omställning mot en
klimat- och miljöanpassad värmeproduktion de senaste årtiondena.
I Europa har fjärrvärme en liten roll i värmeförsörjningen. Det är mest de skandinaviska länderna och
nationer i öst som har väl utbyggda system. Det finns dock en stor potential. Europas elproduktion
domineras av bränsleeldade kraftverk och spillvärmen som produceras under ett år skulle mer än väl
kunna täcka hela Europas värmebehov och den kunde tas tillvara5. Fjärrvärmesystem förbättrar
effektiviteten i energisektorn.
1
Svensk Fjärrvärme 2009
Wikipedia 2011
3
TPA utredningen 2011
4
Svensk Fjärrvärme 2009
5
Lauenburg 2009
2
Om fjärrvärme
Fjärrvärme innebär att husen i hela eller delar av städer, byar eller tätorter kopplas samman i ett
gemensamt kulvertnät (nätverk av nedgrävda ledningar för varmt vatten). Värmen produceras i ett
centralt värmeverk eller en central kraftvärmeanläggning. Kraftvärme innebär att både el och värme
kan produceras samtidigt.5 Värmen används till största delen för uppvärmning av lokaler och
tappvarmvatten. Det finns dock industriella användare av fjärrvärme där värmen behövs i processer6.
Nätet består av två rörledningar. En för framledning av uppvärmt vatten, den andra för återledning
av det avkylda vattnet. Rören är isolerade för att minska värmeförlusterna. I vissa fall används
returvattnet för uppvärmning med låga krav, det kan röra sig om exempelvis växthus och
markvärme. Rören är i de konventionella systemen gjorda av stål eller koppar7. Detta är ett krav då
materialet måste tåla de höga tryck som behövs för att få effektiva system. Det kan röra sig om uppåt
16 bar8. För sekundäranslutna system, som t.ex. i radhusområden med en gemensam
fjärrvärmecentral, kan plaströr av typen PEX användas. Dessa är billigare, både i inköp och vid
installation.
När nätet nått en brukarfastighet så kopplas det in till husets värmesystem via en indirekt anslutning.
Detta sker via en värmeväxlare. Man skiljer på vattensystemen i fjärrvärmenätet och i husets
radiatorer. I andra länder finns dock fjärrvärmesystem med direkt anslutning9. Det system av indirekt
anslutning som vi i Sverige använder har nackdelar i form av elberoende cirkulationspump i
fastigheten samt termodynamiska förluster. Produktion av värme och el i kraftverk skulle kunna ske
mer effektivt med en lägre temperatur på kylvattnet, det vatten som kommer i återledningsröret. En
lägre temperatur skulle kunna fås genom direktanslutning i fastigheterna. Då blir dock hela systemet
mer riskutsatt, då ett fel i en del utav systemet påverkar hela systemet.
Fjärrvärmen produceras normalt sätt i flera olika anläggningar i ett system. Oftast finns en
basproduktion som producerar värme billigt. Vanligt som basproduktion är industriell spillvärme
samt värme från sopförbränningsanläggningar och kraftvärmeverk. Ett systems värmeförsörjning kan
visas i ett varaktighetsdiagram med effekt på ena axeln och årets månader på den andra. Olika
producentanläggningar kan markeras med olika färger i
6
TPA utredningen 2011
Svensk Fjärrvärme 2011
8
Svensk Fjärrvärme 2011
9
Lauenburg 2009
7
10
Figur 1. Typisk belastning på ett svenskt fjärrvärmenät
diagrammet. Ett typiskt fjärrvärmesystems produktion kan delas upp som i figur 1.
Vilken typ av produktionsanläggning som används varierar från system till system och med
effektbehov. Generellt använder vi i Sverige till stor del biobränslen. Figur 2 visar värmetillförseln i
Sveriges fjärrvärmenät över de senaste årtiondena.
11
Figur 2. Energitillförsel i Sveriges fjärrvärmenät.
10
11
TPA utredningen 2011
TPA utredningen 2011
Användning
Fjärrvärme är i Sverige den dominerande uppvärmningsformen idag. Det är dock flerbostäder och
lokaler som säkerställer denna position. Här låg 2009 fjärrvärmens andel på 84 respektive 71 %.12
Den främsta anledningen till dessa höga siffror är att dessa typer av byggnader oftast själva har en
hög egen värmekonsumtion, alternativt ligger i tätbebyggda områden med en hög värmekonsumtion
på en begränsad yta. Fjärrvärme begränsas av sin höga kapitalkostnad för nät så
uppvärmningsformen kan bara konkurrera där näten kan användas fullt ut. Detta kräver i sin tur en
relativt hög grad av värmeanvändning per ytenhet.
I privatbostäder låg fjärrvärmens andel på 11 % 2009. I vår rapport vill vi belysa problem och
möjligheter med fjärrvärme i områden med låg värmekonsumtion per ytenhet. Privatbostäder utgör
ett mycket viktigt fokusområde för frågeställningen.
Områden med låg energitäthet
Exempel på områden med låg energitäthet är samhällen som ligger avlägset, glesbebyggda områden
eller enstaka hus som ligger avlägset eller en bit utanför ett existerande nät.
Installation till ett existerande fjärrvärmenät
Fjärrvärme är en miljömässigt fördelaktig energikälla. Detta, tillsammans med ekonomisk lönsamhet
anses vara goda skäl för att en bostadsägare ska konvertera till fjärrvärme. Vilken omfattning
installationen har utgör också en viktig faktor för beslut hos många. För bostäder som inte är
anslutna till, eller ligger i direkt anslutning till ett existerande fjärrvärmenät, kan denna installation bli
lite mer omfattande, exempelvis genom uppgrävning av långa diken eller liknande.
Om t.ex. ett litet samhälle har tillräckligt många potentiella kunder, eller om enstaka hus utanför det
ordinära nätet ändå ligger så pass nära att det är fördelaktigt med en anslutning till ett större
befintligt nät, borde det inte innebära några större hinder för en konvertering till fjärrvärme.
12
Energimyndigheten 2009
Konvertering i privathus
Anslutning till ett fjärrvärmenät kan delas in i primär och sekundärsystem. Överlägset mest
förekommande är den primära anslutningen genom en egen värmecentral och en värmeväxlare. I
dessa fall behövs endast två rör in till huset. Ett för varmt vatten och ett för det som passerat
värmeväxlaren. En sådan installation kostar för en normal villa i storleksordningen 30 till 40 tusen
kronor. Generellt sätt lönar sig inte installation om avståndet till fjärrvärmenätet är mer än 100m.
Både fakta från branschorganet Svensk Fjärrvärme13. Sekundäranslutningen kan vara ekonomiskt
fördelaktigt i stugbyar, radhusområden och andra platser med flera användare nära varandra. I ett
sådant system delar husen på en fjärrvärmecentral. Från denna leds varmvatten till radiatorer och för
tappvarmvatten separat in till varje hus. Den ekonomiska vinningen ligger i att man delar på
kostnaden för införskaffning och underhåll av fjärrvärmecentral. I sådana anläggningar används
rörsystem i plast. Tappvarmvattenberedning kan i dessa anläggningar med fördel ske gemensamt.
Det gör det egna investeringsbehovet mindre men istället måste dyrare rörsystem med tre eller fyra
rör användas.
Från och med 2011 är det enda aktuella stödet som finns ROT avdraget för arbetskostnaden.
Förutsatt att arbetsinkomster finns kan en skatterabatt motsvarande 50 % av arbetskostnaden
erhållas. Detta kan innebära en statlig rabatt på strax under 20 tusen kronor14.
Miljömässig lönsamhet
Var går då gränsen där de miljömässiga förlusterna för en anslutning helt enkelt blir för stora? I
studien Hur värmegles kan den värmeglesa fjärrvärmen vara?15 har Morgan Fröling undersökt till
vilken gräns det lönar sig miljömässigt att bygga ut fjärrvärme som ersättning för, i detta fall,
oljepannor i glesbebyggda områden. I rapporten tittar man på miljöbelastning som funktion av
linjetäthet.
⁄
⁄
En ökad rörlängd innebär alltså ökade förluster.
Miljöbelastningen från fjärrvärmenätet beskrivs i studien i fyra steg: produktion av fjärrvärmerör,
transport av rör till platsen för nätet, läggning av rören samt värmeförluster under drift av systemet.
Resultatet av studien visade att det är miljömässigt tveksamt att bygga fjärrvärme med lägre
linjetäthet än 0,2 MWh/m. Vid högre linjetätheter är fjärrvärme ett bättre alternativ än en oljeeldad
villapanna, för en villa med ett årligt värmebehov på 20 MW.
13
Ulrika Sundström 2008
Gävle Energi AB 2011
15
Morgan Fröling 2004
14
Värmeförlusterna beror på olika faktorer såsom isolermaterial, temperaturskillnader och rörstorlek.
Normalt sett ligger värmeförlusterna i nivån 5-20 % 16.
Eftersom det existerar rörförluster behöver man anpassa framledningstemperaturen på inkommande
vatten efter hur mkt energi som förloras under transport för att vattnet ska ha önskad temperatur i
husen. I husen vill man ha en temperatur på 55-60°C medan framledningstemperatur brukar vara ca
70°C. Om större förluster uppkommer i rören behövs en högre temperatur i rören för att få önskad
temperatur i husen, vilket innebär att vattnet måste värmas upp mer innan transport. Högre
temperatur i rören innebär även mer slitage. Figur 3 redovisar detta samband för ett stålrör.
Figur 3.
17
Samband mellan ett stålrörs livslängd och temperatur
Figur 4 nedan beskriver vilken skillnad i rördiameter som krävs för att få ut samma effekt vid olika
temperaturskillnader.
16
17
Skagestad och Mildenstein 2011
Skagestad och Mildenstein 2011
Figur 4.
18
Samband mellan rördiameter och effektkapacitet
Även yttertemperaturen påverkar framledningstemperaturen. Detta beskrivs i Figur 5 nedan.
19
Figur 5. Framledningstemperaturen i förhållande till yttertemperaturen
18
Skagestad och Mildenstein 2011
Då värmeförlusterna blir för stora är det helt enkelt inte lönsamt att transportera värmen till s.k.
värmeglesa områden.
Vad gäller produktion av rör beror miljöpåverkan av rörmaterial, men även längd påverkar. Ju längre
rör desto mer påverkan. Samma sak gäller för transport av rör till platsen för rören och installation.
Vid transport av rören och installation har det betydelse hur pass avlägsen platsen för
fjärrvärmesystemet är, då långa transportsträckor innebär ökade transportemissioner.
Närvärme
Då fjärrvärme ska installeras i områden som har så pass låg energitäthet att det innebär för stora
förluster, finns andra alternativ. Fjärrvärme på lokal nivå, s.k. närvärme, har börjat användas mer och
mer i glesbebyggda områden. Som alternativ till en egen värmeanläggning i varje hus är det ett
lönsamt alternativ att gå ihop med en eller flera grannar och använda sig utav samma
värmeanläggning.20
Liksom i en konventionell fjärrvärmeanläggning finns det i en närvärmeanläggning ett kulvertnät
mellan husen och värmecentralen och en gemensam värmeanläggning som levererar värme till
bostäderna. Värmekälla i anläggningen kan variera, exempel är halm eller flis. Precis som i en vanlig
fjärrvärmeanläggning värmer en panna upp vatten som cirkulerar i rörsystemet och värmer upp de
fatigheter som är anslutna. Beroende på förutsättningarna kan en närvärmeanläggning omfatta två
småhus eller hela områden med hundratals hus eller mer.
Figur 6: Bilden visar ett närvärmesystem bestående av en panna och ett kulvertnät som fyra småhus får sin värme från.
21
Bild: Bo Reinerdahl
Det finns olika former för ägande och drivande utav anläggningen, men det är vanligt att detta sköts
utav kommunen, ett energibolag eller någon/några lantbrukare. Vem som i slutändan sköter detta
19
Skagestad och Mildenstein 2011
LRF Skåne och Energikontoret Skåne 2009
21
Reinerdahl 2011
20
beror mycket på intresse, ev. vinst och initiativ. Hur samhället är uppbyggt påverkar även hur det
drivs. I samhällen som ligger på landet med närhet till stora lantbruk, där större delen av markerna
ägs utav lantbruken, lämpar det sig ofta att ett eller flera lantbruk går samman och installerar ett
fjärrvärmesystem.
I andra mindre samhällen kan bostadsrättsföreningar eller kanske en villaförening gå samman ta
initiativ för ett gemensamt värmesystem.
Det finns exempel på fall där ett stort intresse och engagemang resulterat i skapande utav små
energibolag eller aktiebolag. Huaröds Energi är en ideell förening som äger ett närvärmesystem i
Huaröd, Skåne, för att få full kontroll över prisutvecklingen.
I små närvärmesystem är risken med olika grader av direktanslutning inte lika stora som i fullskaliga
system. Därför finns stor potential för effektiva anläggningar baserade på tre eller fyrrörssystem. I
dessa kan man låta temperaturen skilja mellan tappvarmvatten och radiatorvatten och på så sätt öka
effektiviteten i systemet. Detta har visats i olika studier. Bl.a. i Närvärme i Huaröd22.
Närvärme i praktiken:
Björnstorps gods – Genarp
Fallstudie från LRF.23 De två godsen Björnstorp och Svenstorp försörjdes tidigare med värme från
oljepannor. Godsens storlek innebar att det gick åt stora mängder olja varje år, vilket blev kostsamt.
På Svenstorp installerade man på prov en halmpanna 2002 med en kapacitet på 1,5 MW. Halm är en
restprodukt på många lantbruk, de två godsen inkluderat, och är lämpligt att förbränna. Eftersom
detta system fungerade bra installerade man ytterligare en panna på Björnstorp, denna med en
kapacitet på 1,2 MW.
Från början var det tänkt att pannorna endast skulle värma upp fastigheterna på gården, men efter
hand tog man kontakt med Lunds kommuns fastighets AB för en undersökning av ett eventuellt
samarbete. Efter diskussioner fram och tillbaka, där det gällde att hitta det fördelaktiga med att
leverera värmen från godsen till kringliggande fastigheter, skapades till slut ett samarbete med Lunds
Energi, LKF, och Lundafastigheter. Idag är endast en privatkund ansluten till fjärrvärmesystemet,
men förhoppningen är att fler kommer.
22
23
Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB 2000
LRF 2009
På Svenstorp används ca hälften av värmen för uppvärmning av godset, resten utav värmen
använder Lunds Energi i nätet mellan Lund och Eslöv. Överskottet från Björnstorps panna skickas ut i
ett kulvertnät som levererar värme till fastigheter i Genarp.
Fliseldad panna i Östra Ämtervik
Fallstudie från LRF.24 I byn Östra Ämtervik strax söder om Sunne i Värmland har fyra
lantbruksföretagare tillsammans byggt en fliseldad närvärmeanläggning som försörjer både
kommunala och privatägda fastigheter i byn. Anläggningen uppfördes under hösten 2005 och togs i
drift i januari 2006.
Idén skapades då en utav delägarna installerade en vedpanna för att värma egna lokaler. Eftersom
byns skola låg granne var tanken att även försörja denna med värme. Fler bostadsägare i byn visade
intresse, så efter en kundundersökning gick fyra lantbrukare ihop och installerade en större
panncentral och ett kulvertnät. Pannan är en 200 kW fliseldad panna som seriekopplats med en 70
kW vedpanna. Vedpannan fungerar som reserv då stora effektuttag krävs. Flispannan eldas i
huvudsak med flis som kommer ifrån delägarnas egen skog. En del utav flisen är restprodukter från
ett närliggande björksågverk. Nätet består utav 800 meter plastkulvert som har en värmeförlust på
ca 10 %.
Pannan kräver daglig tillsyn. Det sköts av Göran Nilsson som är bosatt på gården där panncentralen
finns. Utöver detta delar de fyra ägarna på jourberedskap för oförutsedda händelser. Efter hand som
tiden gått och anläggningen trimmas minskar antalet larm. Ägarna har uppskattat antalet
arbetstimmar per år till ca 350, men med växande erfarenheter minskas detta antal.
Bland kunderna finns en lokal lanthandel som anslöt sig till närvärmesystemet trots att han hade en
relativt ny oljepanna. Närheten till producenten och det faktum att det var ett miljömässigt bättre
alternativ påverkade beslutet att konvertera från oljepannan.
En annan kund är Sunne kommun som har som mål minska beroendet av olja. Kommunen har även
en ambition att stödja det lokala jordbruket, vilket gör att det är fördelaktigt för kommunen att
använda sig av värme producerad från biobränslen i närområdet. Sammantaget har
värmeanläggningen skapat en känsla av sammanhållning och optimism inför framtiden och dess
utmaningar.
Alternativ till fjärrvärme i värmeglesa områden
Fjärrvärmen har starka konkurrenter i uppvärmning av fastigheter i värmeglesa områden. Vilka är de
teknikerna som utgör alternativen? Vid valet av värmesystem tas många faktorer i beaktan.
Investeringskrav, ombyggnadskrav, driftskostnad, underhållsbehov, bekvämlighetsgrad och lokala
förutsättningar är bara några av de faktorer som styr. Generellt kan sägas att fjärrvärme har fördelar
24
LRF 2009
i att vara ett underhållsfritt alternativ med relativt låga investeringskostnader och driftskostnader. I
ett område med låg energitäthet kan dock investeringskostnaderna stiga så pass mycket att ett
självförsörjande blir mer fördelaktigt.
Det har gjorts ett antal försök till att utreda vilket uppvärmningsalternativ som är det bästa för
småhus. Då situation, lokala förutsättningar och preferenser varierar så pass mycket är det dock
väldigt svårt att säga vilket alternativ som skulle vara bäst. Just därför finns en stor spridning av
alternativen. Vissa gillar skogsarbete på den egna marken och då blir vedeldning en stark kandidat.
Andra vill ha det bekvämt och då kanske värmepump blir bäst.
Det finns också en skillnad i betalningsvilja över tid. Någon kan tänka sig att investera stora belopp
tidigt för att kunna åtnjuta låg driftskostnad i framtiden medan andra värdesätter en fungerande
energilösning till en låg engångskostnad.
Det har i TPA utredningen gjorts försök till översikt över kostnaden för olika alternativ till fjärrvärme
vilket visas i figur xx. Denna visar att kostnaden per kWh i stort sett är desamma för fjärrvärme,
pellets och värmepump25. Detta då den totala kostnaden beaktas. Alltså inräknat underhåll och
kapitalkostnader. Andra alternativ som inte tas upp är vedeldning, oljeldning och direktverkande el.
Vedeldning kan vara ett alternativ för den som har tid att jobba med veden, plats att lagra den samt
tid att underhålla eldningen. Alternativet brukas främst av de som har egen skog. I detta fall blir det
försumbara driftskostnader fast mycket egen tid som går åt.
Oljeeldning och direktverkande el får anses var omoderna olönsamma alternativ. Direktverkande el
har dock en stor fördel i att kräva liten investering.
26
Figur 7 . Uppskattade totala kostnader för olika uppvärmningsalternativ
25
26
TPA utredningen
TPA utredningen 2011
Slutsats
Det finns många bra alternativ för fjärrvärme i områden med låg energitäthet.
Tentamensfrågor
1. Vad är fördelen med att använda ett tre- eller fyrvägssystem istället för ett tvåvägssystem?
2. Sammanfatta argumenten för närvärme kontra alternativen, både för individen och för
samhället.
Svarsförslag
1. I ett tvårörssystem värms både tappvarmvatten och radiatorvatten upp av det ingående vattnet.
Detta måste därför hålla en tillräckligt hög temperatur för att det inte skall uppstå bakterietillväxt i
det uppvärmda tappvarmvattnet. Då uppvärmning sker via värmeväxlare behöver det ingående
vattnet vara ännu mycket högre. Radiatorvattnet behöver dock inte ha särskilt hög temperatur. Det
enda vi vill använda det till är ju att hålla rumstemperatur inomhus. I system med fler en två
rörledningar finns möjlighet till separata ledningar för tappvarmvatten och radiatorvatten. I ett
trerörssystem går uppvärmt tappvarmvatten i det tredje röret. I ett fyrrörssystem finns varsin slinga
för både tappvarmvatten och radiatorvatten. Både tre och fyrvägssystem tillåter högre verkningsgrad
i systemet då returtemperaturen i genomsnitt kommer att bli lägre.
2.








Det är ekonomiskt på lång sikt
Det är bättre ur miljösynpunkt än många av alternativen, exempelvis oljeeldning
Det skapar bra grannsämja i samhället
Det skapar jobb på glesbygden
Det gör det bekymmersfritt för fastighetsägaren
Det kan nyttiggöra lokala bränsleresurser, exempelvis resthalm som annars hade förmultnat.
Driftssäker uppvärmning för brukarna
Frigör plats i de anslutna fastigheterna då installationen är kompakt.
Referenser
Energimyndigheten. 2009 – Fjärrvärmens marknadsandel ökar i flerbostadshus och lokaler.
(Elektroniskt) Hämtad 2011-09-30
http://www.svenskfjarrvarme.se/Nyheter/Nyhetsarkiv/2010/Fjarrvarmens-marknadsandel-okar/
Fröling, Morgan. 2004 – Hur värmegles kan den värmeglesa värmen vara?
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-30
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter_och_Dokument/FOUrapporter/V%c3%a4rmegles,%20rapporter/Rapporter%202004/Hur_v%c3%a4rmegles_kan_den_v%c
3%a4rmeglesa_fj%c3%a4rrv%c3%a4rmen_vara_VG_2004_09.pdf
Gävle Energi AB. 2011 – Specificerade kostnader
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-30
http://www.gavleenergi.se/index.asp?meny=privat&show=fjarrvarme&src=include/privat/fjarrvarme
/anslutningsavgift.htm
Lauenburg, Patrick. 2009 – Förbättrad Teknik för Fjärrvärme till byggnader med vattenburna
värmesystem.
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-20
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Fjarrsyn/Fjarrsynrapporter/Fjarrsyn%20Teknik/2010/Rapport%202010-2_F%C3%B6rb%C3%A4ttrad%20teknik%20.pdf
LRF Skåne och Energikontoret Skåne 2009 – Närvärmen, goda exempel i Skåne
(Elektronisk) Hämtad 2011-10-01
http://www.bastad.se/Documents/Kommun%20och%20samh%C3%A4lle/Milj%C3%B6%20och%20h
%C3%A5llbarhet/Energi/Broschyrer/N%C3%A4rv%C3%A4rme%20%20goda%20exempel%20i%20Sk%C3%A5ne.pdf
Reinerdahl, Bo 2011 - Närvärme
(Elektronisk) Hämtad 2011-10-01 http://energimyndigheten.se/sv/hushall/Dinuppvarmning/Fjarrvarme/Narvarme/
Skagestad och Mildenstein 2011 - District Heating and Cooling Connection Handbook
(Elektronisk) Hämtad 2011-10-01
http://www.chpa.co.uk/medialibrary/2011/04/07/28c85803/CHPA0001%20annex_vi_S6_DHC_Hand
book.pdf
Sundström, Ulrika. 2008 – Fjärrvärme bekväm och miljövänlig
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-30 http://www.byggahus.se/artiklar/fjarrvarme-bekvam-ochmiljovanlig
Svensk Fjärrvärme. 2009 – Fjärrvärme, a real success story.
(Elektroniskt) Hämtad 2011-09-15
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter_och_Dokument/Ovriga_rapporter/Fjarrvarmens
_historia/Fj%C3%A4rrv%C3%A4rme_story.pdf
Svensk Fjärrvärme. 2011 – Rör.
(Elektroniskt) Hämtad 2011-09-16 http://www.svenskfjarrvarme.se/Medlem/Fokusomraden/Smahusguiden/Infor-utbyggnaden/Materialval/Ror/
Svensk Fjärrvärme. 2011 – Distributionssystem.
(Elektroniskt) Hämtad 2011-09-19 http://www.svenskfjarrvarme.se/Medlem/Fokusomraden/Distribution/Distributionssystem/
Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB 2000. Närvärme i Huaröd
(Elektronisk) Hämtad 2011-10-02
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter_och_Dokument/Ovriga_rapporter/Marknad/Nar
varme_i_huarod_2000-10.pdf
TPA utredningen. 2011 – Fjärrvärme i konkurrens
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-15
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/73/92/fe97accc.pdf
Wikipedia. 2011 – Fjärrvärme
(Elektronisk) Hämtad 2011-09-17
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rrv%C3%A4rme