Transcript ITiden 2014 - IT Gymnasiet

ITiden –
Framtidens kompetensbehov inom IT
IT-Gymnasiet Göteborg
IT-Gymnasiet Göteborg
Origovägen 4, 412 58 Göteborg
ITiden – Framtidens kompetensbehov inom IT
©IT-Gymnasiet Göteborg 2013
IT-Gymnasiet Sverige AB
Origovägen 4, 412 58 Göteborg, Sverige
Förfrågningar: Jens Holm, [email protected]; Ellen Lindqvist, [email protected]
Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt:
Källa: IT-Gymnasiet Göteborg 2013, ITiden – Framtidens kompetensbehov inom IT.
Denna publikation finns tillgänglig på www.it-gymnasiet.se/goteborg
FÖRORD
Gymnasieskolan är en spännande arbetsplats. För många är det länken mellan grundskola och
vidare studier eller arbetsliv. Trots detta är avsaknaden av koppling till näringsliv och arbetsmarknad
stor. Som skolledare för en skola med inriktning mot IT och teknik ser vi ett stort behov av att säkerställa att den kunskap som våra elever får med sig är attraktiv och aktuell. För att förstå framtidens
krav och behov inom IT är en samverkan mellan branschen och gymnasieskolan nödvändig.
Stort tack till de personer och organisationer vilka gjort projektet möjligt genom sin delaktighet.
Jens Holm, Rektor
Ellen Lindqvist, Stf. Rektor
IT-Gymnasiet GöteborgIT-Gymnasiet Göteborg
FAKTA: IT-Gymnasiet Göteborg
IT-Gymnasiet Göteborg har en stark IT-profil och driver en pedagogik
med ämnesintegrerad IT. Vi ger våra elever en spetskompetens inom
ett av framtidens viktigaste områden, informationsteknologi. Skolan
erbjuder Teknikprogram med inriktning teknik och media, Estetiskt
program med inriktning estetik och media samt ett yrkesprogram med
inriktning data och telekommunikation. Skolan präglas av behörig och
kunnig personal med stort engagemang för eleverna.
IT-Gymnasiet Göteborg tillhör IT-Gymnasiet Sverige AB som är en del
av AcadeMedia.
IT-Gymnasiet Göteborg
Origovägen 4, 412 58 Göteborg
SAMMANFATTNING
IT-branschen växer och efterfrågan på arbetskraft är stor och kommer att öka. För att möta den tekniska
utvecklingen behövs ny kunskap att hantera den. Vi behöver kompetens som användare, beställare
och inte minst utvecklare.
Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för arbetsmarknadens behov inom IT. Målsättningen
är att resultatet ska kunna utgöra ett stöd för att utforma en gymnasieutbildning som ger eleverna
aktuell och attraktiv kunskap inom IT. Studien undersöker även omfattningen av IT-utbildning inom
gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan.
Studien omfattar 302 intervjuer med personer i ledande befattning och med ansvar för IT i olika
organisationer. Av de tillfrågade svarar 73,1 % att de har svårt att hitta rätt kompetens inom IT idag
och något fler (74,1 %) tror att det också blir svårt om fem år. Resultatet visar att organisationerna
upplever att de har svårast att hitta kompetens inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur.
Resultatet visar att organisationerna har en mycket heterogen IT-miljö vilket man ger uttryck för att
vilja förenkla inom fem år. De dominerande plattformarna som används för den egna utvecklingen
är .NET och Java. De mest förekommande programmeringsspråken som används är Java och C#,
vilka man tror kommer vara de vanligaste även om fem år. Resultatet visar också att bland övriga
programmeringsspråk ökar JavaScript, HTML5 och Python mest i förhållande till idag. En av
förklaringarna till detta är det växande behovet av applikationsutveckling för mobila enheter.
Det som flest svarat att de tycker är viktigast att studera på ett IT-gymnasium är Programmering,
Projektledning och att skolan ger eleverna en Bred kompetens inom IT. De egenskaper vilka värdesätts
högst av de intervjuade personerna är Social kompetens och att individen är Drivande och Nyfiken.
Hösten 2011 infördes gymnasiereformen Gy 2011, vars syfte bl.a. var att få skolan att i högre grad än
tidigare förbereda elever för arbetsmarknaden. Trots utvecklingen inom IT- och telekom under 2000talet finns i gymnasieskolan 2011 inget nationellt program med tydlig inriktning inom IT. Inom de
18 nationella programmen finns totalt 61 inriktningar. Endast i två av dessa inriktningar finns
obligatoriska IT-relaterade kurser.
Regeringen har uttalat en ambition att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens
möjligheter. I gymnasieskolans läroplan återfinns också skrivningar om digital kompetens, även om
det saknas nationella övergripande mål om hur IT ska integreras i undervisningen. Att informationsteknologi finns på agendan är i grunden positivt. Två kritiska utvecklingsområden kan dock identifieras.
Ambitionsnivån bör vara mer offensiv om Sverige ska vara ledande inom IT och vad eleverna de facto
ska lära sig för digitala kompetenser behöver förtydligas och konkretiseras.
För att Sverige ska stärka sin ledande position som IT-nation krävs ett ändrat fokus från konsument- till
producentperspektiv inom såväl IT-politiken som i skolans styrdokument. Om målsättningen är att
den nya gymnasieskolan dessutom ska vara anpassad till arbetsmarknadens behov måste programutbudet förändras.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning4
Bakgrund6
Syfte och mål
6
Metod7
Vad är IT?
8
Sverige – ledande inom IT?
9
IT – en växande bransch
10
IT – en globalt växande marknad
12
IT-politik och gymnasieutbildning
13
Framtidens IT i gymnasieskolan
14
Resultat18
Fråga 1.1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag?
18
Fråga 1.2: Inom vilket område är det svårt att hitta IT-kompetens?
19
Fråga 2: Tror du/ni att det är svårt att hitta IT-kompetens inom något område om fem år?
20
Fråga 3: Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium?
21
Fråga 4: Vilka egenskaper värdesätter ni när ni rekryterar unga medarbetare?
22
Fråga 5: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag?
23
Fråga 6: Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år?24
Kommentarer25
Slutsats26
Kvalitet och vidare studier
28
Referenser29
Bilaga 1
32
5
BAKGRUND
I samband med att ny teknik och nya digitala tjänster utvecklas ökar också behovet av omvärldsbevakning för gymnasieskolan och andra utbildningsaktörer inom IT. Omvärldsbevakningen ska
säkerställa att utbildningen lär ut aktuell kunskap och teknik som ger elever och studenter en
användbar och attraktiv kompetens som användare, beställare och inte minst utvecklare.
Gymnasieskolan strävar efter att genomföra en utbildning som ger eleverna behörighet för vidare
studier men även användbara kunskaper och färdigheter som är attraktiva på arbetsmarknaden.
Utbildningen inom gymnasieskolan ska enligt Skollagen utgöra en bas för den nationella och
regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.1 Avsaknaden av studier kring hur IT-utbildningen
inom gymnasieskolan motsvarar arbetsmarknadens behov är stor.
I gymnasieskolans läroplan framgår att ”skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som
eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna
för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till
vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från
bl.a. arbetslivet. /…/ Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all
utbildning inom gymnasieskolan.”2
SYFTE OCH MÅL
Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för arbetsmarknadens behov inom IT. Studien
undersöker även omfattningen av IT-utbildning inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens efterfrågan. Målsättningen är att resultatet ska kunna utgöra ett stöd för att utforma en
gymnasieutbildning som ger eleverna aktuell och attraktiv kunskap inom IT.
Förhoppningen är att resultatet även kan vara intressant för andra utbildningsanordnare som yrkeshögskola, nationella programråd eller aktörer inom IT som har till uppgift att utveckla, utbilda eller
upphandla IT.3
Svensk Författningssamling SFS 2010:800, 15 KAP §3.
Skolverket 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. s. 8.
3
För varje yrkesprogram i gymnasieskolan skall finnas ett nationellt programråd med syfte att samverka på nationell nivå kring gymnasial
yrkesutbildning och arbetsmarknadens behov.
http://www.skolverket.se/skolformer/yrkesutbildning/gymnasial-yrkesutbildning/nationella-programrad
1
2
6
METOD
Undersökningen är genomförd med både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att uppnå
studiens båda syften. För att besvara om innehållet i utbildningen är rätt i förhållande till vad som
efterfrågas har intervjuer genomförts.4 För att besvara om omfattningen av utbildning inom IT är
tillräcklig har material från myndigheter, media och litteratur kartlagts och analyserats.5
Intervjuerna baseras på frågeställningar om organisationernas efterfrågan av IT-kompetens och val
av tekniska plattformar. Frågeställningarna har tagits fram av IT-Gymnasiet Göteborg utifrån studiens
syfte. Intervjuerna genomfördes under perioden november 2011 till och med maj 2013.
Respondenterna består av IT-chefer, IT-strateger och rekryteringsexperter inom IT samt
verkställande direktörer och konsultchefer för IT-konsultbolag.6 Totalt har 302 intervjuer genomförts med respondenter från 277 olika organisationer. Från flera organisationer har fler än en
respondent förekommit då det funnits ett delat ansvar kring organisationens IT-frågor.
Organisationerna har valts utifrån storlek, omsättning och verksamhet i Sverige. 56 av dem är
företag/organisationer vars huvudsakliga verksamhet är IT, 10 har rekrytering och bemanning som
huvudsakliga verksamhet och 44 utgörs av kommuner och myndigheter. Övriga är organisationer
med en årlig omsättning om mer än 300 MSEK (enligt Bolagsverket 2010), vilka genom sin storlek har
en mer utvecklingsintensiv IT-verksamhet.7
RESPONDENTERNA HAR FÅTT BESVARA FÖLJANDE FRÅGESTÄLLNINGAR:
1.
Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag?
2.
Tror du/ni att det är svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område om fem år?
3.
Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium?
4.
Vilka egenskaper värdesätter ni när ni rekryterar unga medarbetare?
5.
Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling idag?
6.
Vilka plattformar och programspråk använder ni för utveckling om fem år?
De mest frekventa svaren på respektive fråga redovisas i resultatet.
Intervjuerna har utgått från samma frågeställningar och har därmed en kvantitativ ansats. Svaren har sedan strukturerats och kvantifierats
i kategorier som i en enkätundersökning. Ett exempel på en kvantitativ metod är enkätundersökning. (Holme, I. M. & Solvang, B. K. 1997).
5
Vid intervjutillfället har respondenten fått besvara följdfrågor för att ge en ökad förståelse kring resultatet. Den kvalitativa metoden
används när man är ute efter att få en djupare förståelse och kunskap om sitt studieobjekt. Kvalitativa studier bygger oftast på bearbetning
av ett textmaterial. Det kan vara intervjuer, texter i böcker, artiklar med mera (Backman J. 1998).
6
Observera att det är den intervjuades åsikter som utgör resultatet och inte företagets officiella ställningstagande i respektive fråga.
7
Med ”utvecklingsintensiv IT-verksamhet” menas här att organisationen som ingår i undersökningen har en verksamhet inom IT vilket
innefattar drift, utveckling och rekrytering av kompetens. Det innebär inte att organisationens huvudsakliga verksamhet är IT-relaterad
utan att dessa delar ingår som en del av företagets organisation.
4
7
VAD ÄR IT?
Informationsteknologi ingår som en naturlig och integrerad del i flera av de funktioner vi
möter i vår vardag. Vad som är informationsteknologi blir därmed svårare att definiera och
avgränsa. Enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs IT som: ”utnyttjande av datorer och internet
för informationshantering”.8 Enligt den svenska Nationalencyklopedin är IT ett ”samlingsbegrepp
för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation”.9
Inom högskole- och universitetsutbildningarna finns informationstekniken integrerad i eller uppdelad
på flera institutioner genom utbildning och forskning inom bl.a. informatik, algoritmer, datorarkitektur, datorsäkerhet, programvaruteknik, nätverk, interaktionsdesign, lärande, kommunikation
och visualisering.
Svenska Akademiens Ordlista 2013. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2006). 13. uppl. Stockholm: Svenska Akademien.
Nationalencyklopedin, 2010. Nionde bandet. Bokförlaget Bra Böcker AB.
8
9
8
SVERIGE – LEDANDE INOM IT?
Sverige är enligt internationella jämförelser konkurrenskraftigt när det gäller kunskap, innovationsförmåga och nyföretagande inom IT. Enligt internationella studier finns i Sverige en etablerad
infrastruktur kring informationsteknologi samt resurser och marknadsrelaterade drivkrafter som
utvecklar den.10
En av de mest omfattande internationella jämförelserna av olika länders IT-infrastruktur genomförs av FN-organet ITU (International Telecommunication Union). De faktorer som påverkar landets
placering är tillgängligheten och användningen av teknik liksom kompetensen hos befolkningen. Den
senaste jämförelsen som publicerades 2012 visar att Sverige är näst bäst i världen på att använda IT .11
ICT DEVELOPMENT INDEX (IDI), 2010 AND 2011 (TOP 30)
ECONOMY
RANK 2011
IDI 2011
RANK 2010
IDI 2010
KOREA (REP.)
1
8.56
1
8.45
SWEDEN
2
8.34
2
8.21
DENMARK
3
8.29
3
8.01
ICELAND
4
8.17
4
7.96
FINLAND
5
8.04
5
7.89
NETHERLANDS
6
7.82
7
7.60
LUXEMBURG
7
7.76
6
7.64
JAPAN
8
7.76
8
7.57
UNITED KINGDOM
9
7.75
14
7.35
SWITZERLAND
10
7.68
9
7.48
HONG KONG, CHINA
11
7.68
12
7.39
SINGAPORE
12
7.66
10
7.47
NORWAY
13
7.52
11
7.39
MACAO, CHINA
14
7.51
13
7.38
UNITED STATES
15
7.48
16
7.11
GERMANY
16
7.39
15
7.18
NEW ZEALAND
17
7.34
18
7.03
FRANCE
18
7.30
17
7.08
AUSTRIA
19
7.10
22
6.74
IRELAND
20
7.09
19
6.99
AUSTRALIA
21
7.05
21
6.75
CANADA
22
7.04
20
6.87
BELGIUM
23
6.89
23
6.60
ESTONIA
24
6.81
26
6.36
SLOVENIA
25
6.70
24
6.54
MALTA
26
6.69
28
6.30
ISRAEL
27
6.62
25
6.41
SPAIN
28
6.62
27
6.31
ITALY
29
6.28
29
6.13
QATAR
30
6.24
31
5.94
Tabell 1: ICT Development Index 2011. Tabellen visar topp 30 av totalt 155 länder (ITU, 2012).
Enligt jämförelsen 2012 fortsätter användningen av IT att öka inom alla världens regioner.
Det område inom IT som har vuxit mest sedan 2007 är mobilt bredband och användningen av
smartphones. Sydkorea rankas enligt ITU som världens ledande IT-ekonomi. De nordiska länderna
Sverige, Danmark, Island och Finland kommer på platserna därefter. Av de tio högst rankade länderna
är samtliga europeiska förutom Sydkorea och Japan.
Bilbao-Osorio, B. et al. The Global Information Technology Report, 2013.; ITU, Measuring the Information Society 2012; Economist Intelligence
Unit, Digital economy rankings, 2010.
11
ITU, 2012. Information and Communication Technology Development Index (ICT IDI)
http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Documents/publications/mis2012/MIS2012_without_Annex_4.pdf
10
9
Även enligt Network Readiness Index 2013 som sammanställs av World Economic Forum hamnar
Sverige på tredje plats i en jämförelse mellan 144 länder.12 I en liknande sammanställning som görs
av Economist Intelligence Unit 2010 (Digital economy rankings) i samverkan med IBM hamnar Sverige
på första plats i en jämförelse av hur infrastrukturen kring nätverk och hårdvara ser ut i 70 av världens
mest framstående ekonomier.13
IT – EN VÄXANDE BRANSCH
Informationsteknologin utvecklas och integreras ständigt i nya delar av samhället. Det gör att
IT-branschen är svår att avgränsa och definiera. Både inom privat och offentlig sektor finns ofta
omfattande stöd och utbildningsinsatser inom IT vilket sysselsätter betydligt fler än vad som presenteras
i statistiken nedan om sysselsättning då den endast baseras på företag med verksamhet inom IT.
Enligt IT&Telekomföretagen och Almega stod IT-branschen för mer än 4 % av den totala sysselsättningen i Sverige 2012 (ca 183 000 personer) och omsatte ca 554 miljarder SEK.14 Omsättningen
kan jämföras med exempelvis restaurangbranschens totala omsättning 2012 om ca 100 miljarder
SEK enligt SCB:s restaurangindex.15 Mer än hälften, ca 55 %, av de anställda i IT-branschen arbetar med
programvaruprodukter och IT-tjänster. Inom detta område har 17 000 nya jobb skapats de senaste
fem åren enligt IT&Telekomföretagen.
Att IT-branschen växer betyder även att efterfrågan på arbetskraft och kompetens kommer att
öka. Detta visas tydligt i arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 2013.16 Rapporten
baseras på intervjuer med närmare 12 000 privata, samt ett antal statliga, arbetsgivare och
representanter för kommuner och landsting om deras förväntade rekryteringsbehov. Rapporten
presenterar så kallade Yrkesprognoser vilka beskriver rekryteringsläget på ett, fem och tio års sikt
genom ett ”bristindex” som anges på en femgradig skala där 1 betyder stort överskott på arbetssökande och där 5 betyder stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med
att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det
är stor brist på sökande.
För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning. Enligt
Arbetsförmedlingens studie är avklarat gymnasium i det närmaste nödvändigt för en arbetssökandes möjlighet till arbete. Enligt rapporten kan anledningen till brist på utbildad arbetskraft
bero på bristande intresse hos unga eller för få utbildningsplatser.
The Global Information Technology Report 2013. The Networked Index 2013, World Economic Forum är en oberoende internationell
organisation som grundades 1971 på initiativ av flera europeiska länder.
www.weforum.org/reports/global-information-technology-report-2013
13
Economist Intelligence Unit 2010. Digital economy rankings 2010, Beyond e-readiness.
http://www-935.ibm.com/services/us/gbs/bus/pdf/eiu_digital-economy-rankings-2010_final_web.pdf
14
IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation inom Almega för företag inom IT- och telekomsektorn. www.itstatistik.se
15
Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB), 2012.
16
Arbetsförmedlingen. Gustafsson H., Strannefors T. 2013. Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och en långsiktig
utblick. Arbetsförmedlingen 2013. http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc4478/Var_finns_jobben.pdf
12
10
GENOMSNITTLIGT BRISTTAL PER YRKESOMRÅDE
Heldragna linjer = balansintervall
Våren 2013
DATA / IT
TEKNISKT ARBETE
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
PEDAGOGISKT ARBETE
BYGG OCH ANLÄGGNING
INSTALLATION, DRIFT OCH UNDERHÅLL
HOTELL, RESTAURANG OCH STORHUSHÅLL
NATURVETENSKAPLIGT ARBETE
NATURBRUK
SERVICE- OCH SÄKERHETSARBETE
INDUSTRIELL TILLVERKNING
ADMINISTRATION, EKONOMI OCH JURIDIK
TRANSPORT
FÖRSÄLJNING, INKÖP OCH MARKNADSFÖRING
SOCIALT ARBETE
KULTUR, MEDIA OCH DESIGN
1
2
3
4
5
Källa: Arbetsförmedlingen våren 2013
Tabell 2: Brist på arbetskraft inom olika områden. Arbetsförmedlingen, 2013.
Av tabellen framgår att det yrkesområde där det råder störst brist på arbetskraft är inom Data/IT. De
tre yrken som Arbetsförmedlingen bedömer har störst brist på sökande fram till och med första halvåret 2014 är Testare och Testledare inom IT, Mjukvaru- och Systemutvecklare och IT-arkitekter. Samtliga
tre yrkesroller bedöms ha brist på sökande även på fem och tio års sikt.17
Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben 2013 konstaterar också att många yrken där konkurrensen
om de lediga jobben är liten eller mycket liten också förenas av en för låg dimensionering inom
utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT och ingenjörsutbildningar.
Det finns flera studier som visar brist på arbetskraft inom Data/IT. Exempelvis visar Akademikerförbundet Juseks årliga arbetsmarknadsundersökning att 78 % av systemvetarna som tog examen
läsåret 2011/2012 fått jobb efter examen, och 40 % hade säkrat sitt första jobb redan innan utbildningen
avslutats.18 Även av SCB:s Arbetskraftsbarometern framgår brist på arbetskraft inom IT då närmare 60 %
av arbetsgivarna uppger att de sökt personal med programmerar-/systemvetarutbildning under året
och att det är fortsatt brist på yrkeserfarna sökande.19 Vad gäller nyutexaminerade är bedömningen
något mer splittrad och resultatet tyder på viss brist även för dem. På såväl ett som tre års sikt
bedömer en majoritet av arbetsgivarna att antalet anställda med denna utbildning kommer att öka.
Även SACO-förbundet spår i en rapport från november 2013 att det kommer att finnas fler jobb än
utbildad arbetskraft för Datavetare inom fem år.20
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Yrkeskompassen
Computer Sweden, 2013-09-23. http://csjobb.idg.se/2.9741/1.524489/systemvetare-hett-eftertraktade.
19
SCB, Arbetskraftsbarometern ´12, s. 56.
20
SACO, 2013. Framtidsutsikter – Arbetsmarknaden för akademiker 2018.
http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/Framtidsutsikter-Arbetsmarknaden%20f%c3%b6r%20akademiker%202018.pdf
17
18
11
IT – EN GLOBALT VÄXANDE MARKNAD
Flera studier och rapporter beskriver IT och Telekom som en globalt växande marknad. Behovet av
arbetskraft och kompetens är därmed världsomspännande. Utbildning och arbetsmarknad inom IT
bör därför även betraktas ur ett globalt perspektiv.
Enligt prognosen Worldwide Mobile Phone Tracker från det amerikanska analysföretaget IDC
(International Data Corporation) ökar antalet sålda smartphones i världen med 40 % och överstiger
en miljard 2013.21 Den totala mobiltelefonmarknaden spås öka till 2,3 miljarder enheter fram till
2017. Enligt IDC kommer Googles mobiloperativsystem Android att dominera tillsammans med iOS
från Apple. Det mobiloperativsystem som ökar snabbast är dock Microsofts Windows Phone.
Enligt prognosen The Digital Universe in 2020 kommer den datamängd som skapas, replikeras och
konsumeras att uppgå till 40 000 exabyte år 2020 vilket kan jämföras med 130 exabyte 2005.22 Enligt
studien kommer världens investeringar i hårdvara, mjukvara, tjänster, telekommunikationer och
resurser för det som kallas ”infrastruktur” att öka med 40 % mellan 2012 och 2020. Däremot kommer
kostnaden per gigabyte (GB) att reduceras under samma period från 13 SEK ($2.00) till nästan 1 SEK
($0.20). Investeringarna i datalagring, IT-säkerhet och molntjänster kommer att öka betydligt mer.
För att hantera all information krävs också en stor ökning av antalet fysiska och virtuella servrar
samtidigt som mängden data som behöver skyddas ökar. Det innebär att det finns ett ökat behov av
kompetens och arbetskraft inom infrastruktur och IT-säkerhet, enligt IDC.
Den amerikanska intresseorganisationen Code uppskattar att det kommer att finnas en miljon fler
programmeringsjobb än programmerare i världen år 2020.23
International Data Corporation (IDC). IDC Worldwide Mobile Phone Tracker, September 4, 2013.
http://www.idc.com/getdoc.jsp?containerId=prUS24302813
22
Gantz, J., Reinsel, D. 2012, The Digital Universe in 2020: Big Data, Bigger Digital Shadows, and Biggest Growth in the Far East, International
Data Corporation (IDC) 2012. www.emc.com/leadership/digital-universe/index.htm.
23
http://code.org/stats
21
12
IT- POLITIK OCH GYMNASIEUTBILDNING
Regeringen och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt har fastställt följande målsättning för
IT-politiken i Sverige:
”Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men
också om att få fram fler tjänster som gör att kvinnor och män upplever att de verkligen har nytta av att
använda internet. En förutsättning för detta är det finns tillgång till bredband i alla delar av landet och
därför ska Sverige ha bredband i världsklass, ett delmål som riksdagen har ställt sig bakom”.24
Målsättningen formuleras i publikationen It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige.25
Regeringen har även tillsatt en digitaliseringskommission vars uppdrag är att verka för att det
IT-politiska målet uppnås genom att utforma ett förslag till handlingsplan. I handlingsplanen
som presenterades i december 2012 framgår att kommissionen bl.a. ska visa på digitaliseringens
möjligheter, kommunicera den digitala agendan och dess innehåll samt samverka med olika
aktörer i samhället för en ökad digitalisering.26 Regeringen har därefter träffat en överenskommelse
med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om insatser för främjande av digitalisering och digital
samverkan.27 I överenskommelsen framgår att SKL vill stödja skolors fortsatta digitalisering genom
att ta fram ett ramverk för utvärdering av hur väl man drar nytta av digitaliseringens möjligheter och
hur väl modern teknik används som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande
och lärande. En annan aktivitet i överenskommelsen är att skapa ett samverkansforum för skola och
IT där leverantörer av digitala läromedel och skolhuvudmän kan diskutera olika behov och lösningar.
I läroplanen saknas nationella övergripande mål om hur IT ska integreras i gymnasieskolan. Däremot
återfinns skrivningar om digital kompetens, som att använda och hantera digitala tekniker, verktyg
och medier, i examensmålen för flera program.28 I Teknikprogrammets examensmål framgår att
utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska
kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller. Enligt Skolverket är det upp till skolhuvudmän och den enskilda skolan att avgöra innehållet kring den digitala kompetensen.29 Detta
kan jämföras med Storbritanniens nya läroplan där det framgår att eleverna i slutet av motsvarande
sjunde klass ska kunna minst två programmeringsspråk och binära tal.30 Här tydliggörs även att
eleverna redan i steg 1, d.v.s. ålder 5-7 år, ska förstå vad algoritmer är och hur de tillämpas i
programmering. Vidare ska eleverna enligt läroplanen i steg 1 kunna skapa och felsöka enkla
program samt använda ett logiskt resonemang för att förutse hur ett enkelt program kommer att
bete sig.
Regeringskansliet, 2013. http://www.regeringen.se/sb/d/2373
Regeringskansliet, Näringsdepartementet, 2011. It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige.
Artikelnummer N2011.12. Diarienummer 2011/342/ITP. Stockholm, 2011.
26
Regeringskansliet 2013. Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen – inriktning och ambitioner.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/63/22/5923ead4.pdf
27
Bilaga till protokoll II vid regeringssammanträde den 13 juni 2013, N2013/ITP, SKL dnr 13/3611.
http://www.skl.se/press/nyheter_2/overenskommelse-med-regeringen-om-framjande-av-digitalisering
28
Skolverket 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm 2011.
29
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/skolbibliotek/konferensreportage/digitalkompetens-1.152416
30
Department for Education 2013. National curriculum in England: computing programmes of study.
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/210969/NC_framework_document_-_FINAL.pdf
24
25
13
FRAMTIDENS IT I GYMNASIESKOLAN
IT-branschen och arbetsmarknaden inom IT växer och ny teknik innebär nya arbetsområden. Enligt
Arbetsförmedlingens yrkesprognoser är de yrken som har störst brist på kompetens de närmaste
åren IT-relaterade. Ändå finns få IT-relaterade utbildningar inom den svenska gymnasieskolan.
Hösten 2011 infördes gymnasiereformen Gy 2011, vars syfte bl.a. var att i högre grad än tidigare
förbereda elever för arbetsmarknad respektive högre studier. Den nya gymnasieskolan är uppdelad
i 18 treåriga nationella program; 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Vilka de
nationella programmen är framgår av Skollagen 2010:800 bilaga två.31
Trots utvecklingen inom IT- och telekom under 2000-talet finns i gymnasiereformen 2011 inget
nationellt program med tydlig inriktning inom IT. Jämförelsevis finns det exempelvis två nationella
program inom hotell- och restaurangområdet; Hotell- och turismprogrammet samt Restaurang- och
livsmedels-programmet.32
Bland de 18 nationella programmen finns totalt 61 olika inriktningar. Endast i två av dessa inriktningar
finns IT-relaterade kurser (exempelvis Datorteknik och Programmering) vilket innebär att de är
obligatoriska att läsa i programmet. I övriga program finns IT-relaterade kurser inom exempelvis
programfördjupningen och ingår endast i elevernas utbildning om skolan vill och har möjlighet att
genomföra kursen. Dock finns flera IT-relaterade kurser i programfördjupningen inom det yrkesförberedande El- och Energiprogrammet (Dator- och Kommunikationsteknik), Estetiska programmet
(Estetik och Media) samt Teknikprogrammet (Informations- och Medieteknik). Det förekommer även
enstaka IT-relaterade kurser i andra program (exempelvis IT i vård och omsorg). Det är dock oklart i
vilken utsträckning kurserna erbjuds och startas på gymnasieskolorna.
SFS 2010:800. Skollag, Bilaga 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket.se, 2013. Programstruktur per program.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal
31
32
14
INRIKTNINGAR INOM
GYMNASIESKOLAN DÄR IT INGÅR
GYMNASIESKOLANS
ANTAL
IT-RELATERADE ÄMNEN
PROGRAM
INRIKTNINGAR
OBLIGATORISKA
BARN OCH FRITID (BF)
3
BYGG OCH ANLÄGGNING (BA)
5
EKONOMI (EK)
2
EL OCH ENERGI (EE) *
4
Datorteknik ingår i en av fyra inriktningar.
ESTETISKA (ES) **
5
Digitalt skapande finns i en av fem inriktningar.
FORDON OCH TRANSPORT (FT)
5
HANDEL OCH ADMINISTRATION (HA)
2
HANTVERK (HV)
5
HOTELL OCH TURISM (HT)
2
HUMANISTISKA (HU)
2
INDISTRITEKNIK (IN) ***
4
NATURBRUK (NB)
4
NATURVETENSKAP (NA) ****
2
RESTAURANG OCH LIVSMEDEL (RL)
3
SAMHÄLLSVETENSKAP (SA)
3
TEKNIK (TE)
5
VVS OCH FASTIGHET (VF)
4
VÅRD OCH OMSORG (VO) *****
1
TOTALT ANTAL INRIKTNINGAR
61
Programmering ingår i en av fem inriktningar.
* Inom El- och energiprogrammet förekommer kursen Datorteknik 100 poäng som ett programgemensamt
ämne. Dator- och kommunikationsteknik är också en av fyra inriktningar.
** Inom det Estetiska programmet finns Estetik och media som en av fem inriktningar där eleven har möjlighet
att läsa Webbutveckling och Gränssnittsdesign.
*** Inom det Industritekniska programmet kan eleven läsa Datorteknik och Programmering i programfördjupningen.
**** Inom det Naturvetenskapliga programmet finns möjligheten att läsa exempelvis Webbserverprogrammering
och Webbutveckling i programfördjupningen.
***** Vård- och omsorgsprogrammet har ingen inriktning och betraktas här som en.
Tabell 3: Sammanställning av det totala antal inriktningar i den svenska gymnasieskolans program.
De program som är markerade innehåller obligatoriska IT-relaterade kurser i inriktningen. Källa: www.skolverket.se
Skolverket fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag av regeringen att löpande följa upp och analysera
den reformerade gymnasieskolan.33 Av analysen framgår att av samtliga elever i årskurs 1 hösten 2012
gick 29 % på yrkesprogram och 52 % på högskoleförberedande program.34 Skolverkets intervjustudie om
gymnasieval på olika typer av gymnasiemarknader visar att en anledning till att en del ungdomar valt
bort yrkesprogram är att dessa program inte ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
Utbildningsdepartementet, 2012. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens skolverk. Regeringsbeslut I:5, 2012-12-20 U2012/7265/S, U2012/6996/SAM (delvis).
34
Skolverket 2013. Rapport 395, 2013. Gymnasieskolan, Elever per programtyp och program. Stockholm 2013.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3084
33
15
Enligt rapporten kan resultatet att färre elever väljer yrkesprogram och fler väljer högskoleförberedande program få konsekvenser som att arbetsmarknadens behov inte kan täckas och att
det blir många sökande till platserna inom högre utbildningar. Scenarier som inte är önskvärda för
samhället är att kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda.35
Skolverket konstaterar att inte bara elevernas fördelning på programtyp har förändrats sedan
Gy 2011 infördes, utan också utbudet av program. Enligt rapporten är det svårt att avgöra vilka
förändringar av utbudet och efterfrågan som beror på reformen, och vilka som beror på andra faktorer,
t.ex. minskade elevkullar och ökad konkurrens om elever.
Utbudet av gymnasieprogram framöver påverkas av elevernas gymnasieval, eftersom huvudmän
har svårt att anordna utbildningar som få elever väljer, medan det är gynnsamt att anordna program
som är populära. Elevers gymnasieval påverkar därmed det kommande utbudet.36 Om utbudet av
gymnasieskolans program påverkas av skolpengens storlek och därmed möjligheten att nå lönsamhet
framgår inte av Skolverkets rapport 395.
Skolverket ska även enligt uppdrag i regleringsbrevet 2011 kontinuerligt följa upp barns, elevers
och lärares IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.37 Uppdraget ska
redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) vart tredje år. I redovisningen från 2013
framgår att lärarnas tillgång till egna datorer har förbättrats.38 Nu har snart alla gymnasielärare och
lärare i vuxenutbildning en egen dator jämfört med 2008 då 75 % av gymnasielärarna hade egna
datorer. På grundskolan har nu 75 % av lärarna en egen dator jämfört med att endast 25 % hade det
2008. Av rapporten framgår även att elevernas IT-användning fortfarande till stor del består i att söka
information på nätet och att utföra skrivuppgifter. Användningen av IT är i stort sett lika låg i flera
ämnen som den var för tre år sedan. Det är fortfarande ovanligt att eleverna använder datorer på
lektioner i matematik. Det finns inte heller någon tydlig ökning av IT-användningen i naturorienterande ämnen och teknik.39
Uppföljningen av gymnasiereformen (Gy 2011) ger ingen bild av huruvida de nya gymnasieprogram
som skapats är i linje med arbetsmarknadens utveckling eller om innehållet i programmen ger eleverna
aktuell och attraktiv kunskap.
Ibid s. 11.
Ibid s. 12.
37
Utbildningsdepartementet, 2010. Regleringsbrevet för Statens skolverk, budgetåret 2011, dnr 71-2012:124.
http://esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13095
38
Skolverket 2013. IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386, Stockholm 2013.
39
Ibid s. 7.
35
36
16
RESULTAT
Av studien framgår att 73,09 % av de svarande har svårt att hitta rätt kompetens inom IT vid
rekrytering av medarbetare till anställning och projekt. 23,71 % svarar att de inte har svårt att hitta
IT-kompetens och 3,2 % har inte lämnat något svar av dem som intervjuats.
FRÅGA 1.1:
Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens
inom något område idag?
Figur 1: Har ni svårt att hitta rätt IT-kompetens inom något område idag?
På frågan om vilken kompetens som är svår att hitta idag (2012-2013) så är det tillåtet att ange flera
alternativ utan inbördes rangordning. Resultatet har sammanställts utifrån de kompetensområden/
roller som flest har svarat att de upplever som svåra att hitta.
Totalt har 52 olika kompetensområden/roller inom IT nämnts. Dessa har kategoriserats så att roller
med liknande teknikkunskaper hamnar inom samma kompetensområde. Exempelvis har behovet
av kompetens kring Biztalk placerats i kategorin Systemintegration och kompetens inom Oracles
databas ingår i kategorin Databashantering.40 Flera roller förekommer endast enstaka gånger,
som exempelvis kompetens inom Compliance, Specifika CRM-system, Beställarstöd, Säljare inom IT,
Analytiker, Kravhanterare, Configuration Management och Telefoni.
När man kopplar samman flera olika system använder man sig av ett centralt system som sköter kommunikationen mellan de olika
systemen. En sådan ”broker” eller meddelandehanterare ingår i en integrationsplattform. Exempel på integrationsplattformar är IBM
WebSphere och Microsoft BizTalk.
40
18
FRÅGA 1.2:
Inom vilket område är det svårt
att hitta IT-kompetens?
Resultatet visar att organisationerna upplever att de har svårast att hitta kompetens främst inom
Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur.
INOM VILKET OMRÅDE ÄR DET SVÅRT
ATT HITTA IT-KOMPETENS?
SYSTEMUTVECKLING
INFRASTRUKTUR
IT-ARKITEKTUR
PROJEKTLEDNING
AFFÄRSSYSTEM
PROGRAMMERING
SYSTEMINTEGRATION
INFORMATIONSSÄKERHET
DATABASHANTERING
BUSINESS INTELLIGENCE
TEST
INTERAKTIONSDESIGN
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Tabell 4:
Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som svarat att de har svårt
att hitta rätt kompetens inom respektive område.
Kategorin Infrastruktur utgörs till största delen av Nätverkstekniker, Servertekniker och Drifttekniker.
Kategorin Affärssystem domineras av efterfrågan på kompetens kring SAP och Dynamics.
Kategorin Systemutveckling utgörs till största delen av efterfrågan på kompetens kring platt
formarna .NET och Java. I studien har Systemutvecklare och Programmerare delats i två
kategorier då man specifikt efterfrågat kompetens kring programmering av delar i ett
system och inom systemutveckling efterfrågat kompetens kring utveckling av hela system.
Kategorin Databashantering utgörs till största delen av kompetens kring Microsoft (MS) SQL,
MySQL och Oracle.
19
FRÅGA 2:
Tror du/ni att det är svårt att hitta IT-kompetens
inom något område om fem år?
På frågan om organisationen tror att det blir svårt att hitta IT-kompetens om fem år svarar något fler
(74,1 %) att de tror det blir svårt att hitta IT-kompetens om fem år. Den kompetens som är svårast att
hitta om fem år finns inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur.
TROR DU/NI ATT DET ÄR SVÅRT ATT HITTA IT-KOMPETENS
INOM NÅGOT OMRÅDE OM FEM ÅR?
SYSTEMUTVECKLING
INFRASTRUKTUR
IT-ARKITEKTUR
SYSTEMINTEGRATION
PROJEKTLEDNING
DATABASHANTERING
APPLIKATIONSUTVECKLING
WEBBDESIGN
INFORMATIONSSÄKERHET
BUSINESS INTELLIGENCE
INTERAKTIONSDESIGN
AFFÄRSSYSTEM
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Tabell 5: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som svarat att de har svårt att
hitta rätt kompetens inom respektive område om fem år.
Inom kategorin Systemutveckling är efterfrågan fortfarande störst på systemutvecklare med
kompetens kring plattformarna .NET och Java samt programspråken Java och C#.
Då applikationsutveckling för mobila enheter och plattformar efterfrågas i hög utsträckning
redovisas detta i en egen kategori (Applikationsutveckling).
Efterfrågan på renodlad Programmeringskompetens minskar inom organisationen och ersätts
enligt svaren av färdiga IT-lösningar och outsourcing.
Kategorin Affärssystem utgörs fortfarande till största delen av kompetens kring affärssystemen
SAP och Dynamics.
Inom kategorin IT-Arkitektur har ungefär hälften av respondenterna svarat att de specifikt
menar SOA-arkitektur (Service-oriented architecture).
20
Inom kategorin Infrastruktur har flera svarat att de tror behovet av kompetens kring
Virtualiseringsteknik (VMWare, Hyper-V etc.) kommer att öka.
FRÅGA 3:
Vilket/vilka ämnen inom IT tycker du
är viktigt/viktiga att studera på ett IT-gymnasium?
De kunskaper som av de svarande anses viktigast att tillägna sig på ett IT-gymnasium är Programmering,
Projektledning och Bred kompetens inom IT.
VILKET/VILKA ÄMNEN INOM IT TYCKER DU
ÄR VIKTIGT/VIKTIGA ATT STUDERA PÅ ETT IT-GYMNASIUM?
PROGRAMMERING
PROJEKTLEDNING / PROJEKTORIENTERING
BRED KOMPETENS INOM IT
AFFÄRSFÖRSTÅELSE
DATABASHANTERING
INTERAKTIONSDESIGN
NÄTVERKSTEKNIK
SYSTEMUTVECKLING
IT-ARKITEKTUR
INFORMATIONSSÄKERHET
VERKSAMHETSFÖRSTÅELSE
APPLIKATIONSUTVECKLING
FÖRETAGSEKONOMI
DATORTEKNIK
SYSTEMINTEGRATION
SERVERTEKNIK
DATAKOMMUNIKATION
WEBBUTVECKLING
KOMMUNIKATION
IT-SUPPORT
0
5
10
15
20
25
30
35
Tabell 6: Tabellen visar andel i procent av de intervjuade som anser det är viktigt
att studera respektive ämne på ett IT-gymnasium.
På följdfrågor till respondenterna om hur ”Bred kompetens inom IT” ska definieras menas att
ämnet innefattar grundläggande kunskaper inom infrastruktur såsom Datorteknik, Nätverksteknik och Serverteknik i kombination med viss utveckling (Programmering).
Att arbeta i projekt är en ofta förekommande arbetsmetod inom utveckling av IT. I
den svenska gymnasieskolan är teori och metod kring projekt integrerat endast som en liten
del i ett fåtal kurser.
21
FRÅGA 4:
Vilka egenskaper värdesätter ni
när ni rekryterar unga medarbetare?
De egenskaper vilka värdesätts högst av de intervjuade personerna är Social kompetens, Nyfikenhet
och att individen är Drivande.
VILKA EGENSKAPER VÄRDESÄTTER NI
NÄR NI REKRYTERAR UNGA MEDARBETARE?
SOCIAL KOMPETENS
DRIVANDE
NYFIKENHET
VILJA ATT LÄRA
ENGAGEMANG
ARBETA SJÄLVSTÄNDIGT
SAMARBETSFÖRMÅGA
FLEXIBILITET
ÖPPENHET
KOMMUNIKATIV
INITIATIVRIK
AFFÄRSKUNNIGA
VERKSAMHETSFÖRSTÅELSE
FÖRÄNDRINGSBENÄGEN
NOGRANNHET
KREATIVITET
INNOVATIV
ORÄDD
PUNKTLIGHET
FRAMÅTANDA
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Tabell 7: Tabellen visar vilka egenskaper som de intervjuade värdesätter vid rekrytering av unga medarbetare.
22
På frågan om ”vilka egenskaper som värdesätts vid rekrytering av unga medarbetare” har
inte respondenten behövt redogöra för om det finns en uttalad policy kring rekrytering inom
organisationen. Det är därmed den intervjuades åsikter som utgör resultatet och inte företagets
officiella ställningstagande i frågan.
Vad ”unga medarbetare” innebär har inte definierats vid intervjutillfället.
FRÅGA 5:
Vilka plattformar och programspråk
använder ni för utveckling idag?
Av studien framgår att de större organisationerna har en mycket heterogen IT-miljö bestående av
flera olika plattformar, tekniker och programspråk beroende på vilken del av verksamheten som
betraktas. På frågan om vilka utvecklingsspråk som används nämns totalt 43 olika programspråk.
Några förklaringar till att så många olika programspråk förekommer är enligt de intervjuade att
organisationens IT-miljö byggts upp under en längre tid och att teknikutvecklingen medfört att nya
funktioner som tillkommit har byggts på äldre system utan att de gamla systemen tagits bort. Nästan
30 % av de tillfrågade organisationerna uttrycker att de vill renodla sin befintliga IT-miljö till färre
system och verktyg.
Den dominerande utvecklingsplattformen som organisationerna använder är .NET följt av Java.
Många av organisationerna använder flera plattformar för mobila enheter som Android, iOS och
Windows Phone. Krav som ställs på en teknisk utvecklingsplattform är stabilitet, integrationsvänlighet,
att det finns resurser som driver utveckling och att det finns mer tillgänglig kompetens på arbetsmarknaden än inom exempelvis open source. Det förklarar den breda användningen av plattformarna
.NET och Java.
Samtliga organisationer har svarat att de använder flera programspråk i den egna utvecklingen.
De programspråk som organisationerna svarat att de använder främst är Java, C# och C.
PROGRAMSPRÅK FÖR UTVECKLING
Figur 2: I diagrammet redovisas samtliga språk där fler än 4 % av de tillfrågade organisationerna
använder något av dessa i sin egen utveckling.
De programmeringsspråk som används av fler än en organisation för system- och
applikationsutveckling, utöver de vanligaste (se figur 2), är Delphi, Assembler, Objective-C,
Erlang, F#, Fortran, HTML5, Visual Basic, ASP.NET, Pascal, Perl, Miranda, Python, Ruby
(uteslutande Ruby on Rails), SAS och Scala.
23
FRÅGA 6:
Vilka plattformar och programspråk
använder ni för utveckling om fem år?
På frågan om vilka programmeringsspråk organisationen använder om fem år svarar 56 % att de
troligtvis kommer att använda samma plattformar och språk som idag. De programspråk som ökar
mest i användning om fem år är enligt studien Java, C# och JavaScript. Enligt undersökningen är
den främsta orsaken till att man vill reducera användningen av ett programspråk svårigheten att
rekrytera kompetens.
DE PROGRAMSPRÅK SOM ÖKAR MEST
I ANVÄNDNING INOM FEM ÅR
JAVA
C#
JAVASCRIPT
HTML5
PHP
PYTHON
F#
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
Tabell 8: Tabellen visar de programspråk som ökar mest i användning om fem år enligt
studien. Ökningen är angiven i procentenheter i förhållande till resultatet i frågan om
vilka programspråk som används idag.
Den främsta förklaringen till ökningen av HTML5, PHP, JavaScript och Python är att de
används för utveckling av applikationer till mobila enheter.
Programspråken C, C++ och Visual Basic antas användas i samma utsträckning som idag
medan samtliga övriga programspråk antas minska i användning.
24
De programspråk vilka respondenterna svarar att de helst vill minska eller tror att de kommer
att ha minskat användningen av om fem år är COBOL, Delphi och Assembler.
Flera av organisationerna med en stordatormiljö uttrycker att de vill fasa ut denna.
KOMMENTARER:
Fråga 1 och 2
Vid jämförelse av de kompetensområden där organisationerna upplever att det är svårt att hitta rätt
kompetens idag och om fem år, är ökningen störst inom Systemintegration, Applikationsutveckling och
Webbdesign.
JÄMFÖRELSE MELLAN SVÅRIGHET
ATT HITTA KOMPETENS IDAG OCH OM FEM ÅR
SYSTEMINTEGRATION
APPLIKATIONSUTVECKLARE
WEBBDESIGN
DATABASHANTERING
INTERAKTIONSDESIGN
PROJEKTLEDNING
INFORMATIONSSÄKERHET
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Tabell 9: Tabellen visar de områden inom IT där de intervjuade tror att svårighetsgraden
ökar mest att hitta kompetens om fem år i förhållande till idag.
De smarta mobilerna ökar tillgången till sociala medier, vilket förändrar samhällets
kommunikationsbild. Mobilen/datorn används för e-post, kalender, GPS, affärssystem etc.
vilket respondenterna menar kan vara en av flera förklaringar till den större efterfrågan på
kompetens inom Systemintegration.
En annan förklaring till den ökade efterfrågan på kompetens inom Systemintegration är att
respondenterna tror att de i större utsträckning kommer att använda befintlig teknik genom
SOA-arkitektur och att man implementerar färdiga lösningar mer än att utveckla egna.
Ökningen av andelen Applikationsutvecklare förklaras av att man kommer att implementera
fler applikationer på mobila enheter om fem år än vad som görs idag.
Inom kategorin Webbdesign spås ökad efterfrågan av kompetens kring HTML5 samt webbpubliceringsverktyg som EpiServer och WordPress.
Behovet av renodlad programmeringskompetens antas minska. En förklaring är att 36 % av
de tillfrågade tror att de kommer bedriva mindre egen utveckling om fem år eftersom flera
delar av IT-verksamheten kommer att bestå av standardiserade system eller köpta färdiga
tjänster (outsourcing).
25
SLUTSATS
Vilken kompetens inom IT efterfrågas och
hur ska gymnasieskolan utforma utbildningen?
Hela 73 % av de 277 organisationerna som intervjuats uppger att de har svårt att hitta rätt
IT-kompetens vid rekrytering och att det kommer att vara så även om fem år. Idag uppges
kompetensbristen vara störst inom Systemutveckling, Infrastruktur och IT-Arkitektur vilket är detsamma
om fem år. Den kompetensbrist som ökar mest i förhållande till idag är inom Systemintegration och
Applikationsutveckling för mobila enheter. Resultatet kring arbetsmarknadens behov och efterfrågan
stämmer väl överens med flera andra studier, exempelvis Arbetsförmedlingen, SCB och Saco.
De ämnen som de flesta av de tillfrågade tycker är viktigast att studera på ett IT-gymnasium är
Programmering och Projektledning. En stor del förespråkar att en gymnasieutbildning ska ge eleverna
en Bred kompetens inom IT för att de senare ska ha möjlighet att specialisera sig. En Bred kompetens
inom IT innebär förståelse för infrastruktur och utveckling vilket ger bättre förutsättningar att möta
ny teknik inom flera olika områden. De egenskaper som värdesätts högst vid rekrytering av unga
medarbetare är Social kompetens och att man är Drivande. Resultatet stämmer delvis överens med
gymnasieskolans läroplan. ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt
vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla
sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med
andra”.41 I läroplanen nämns social kompetens som ett av många andra uppdragsområden men utan
vidare förklaring om hur det ska definieras eller hur utbildningen ska utformas. ”Vidare ska skolan
utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och
konsumentfrågor”.42 Om gymnasieskolan ska möta arbetsmarknadens krav på social kompetens
krävs en gemensam definition av vad det innebär och hur undervisningens innehåll ska utformas för
att ge eleverna möjlighet att utveckla den.
De plattformar som dominerar utvecklingsmiljön hos organisationerna är .NET och Java. De
programmeringsspråk som är mest förekommande i organisationernas egen utveckling är Java och
C#, vilket också tros vara de mest förekommande om fem år. De programmeringsspråk vilka spås öka
mest i användning i förhållande till idag är JavaScript och HTML5. En förklaring är det ökade behovet
av applikationsutveckling inom mobila enheter.
Om gymnasieskolan ska tillämpa resultatet av studien bör utformningen av utbildningen inom
ämnet Programmering innehålla något av de mest förekommande programspråken, exempelvis
Java eller C#. Andra programspråk kan givetvis också studeras men det finns ett värde i att ha kännedom
om den breda användningen av dessa två språk. Efterfrågan på Webbdesign och Applikationsutveckling ökar och inom de estetiska ämnena kan gymnasieskolan med fördel fokusera på utveckling
inom HTML5 och JavaScript.
Skolverket 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm 2011, s. 7.
Ibid.
41
42
26
ÄR OMFATTNINGEN PÅ UTBILDNING AV IT TILLRÄCKLIG INOM GYMNASIESKOLAN
FÖR ATT MÖTA ARBETSMARKNADENS EFTERFRÅGAN?
Kartläggningen av den svenska gymnasieskolans program visar att endast två av 61 inriktningar
inkluderar IT-relaterade kurser. Exempelvis finns ämnet Programmering som obligatorisk kurs
endast i en av Teknikprogrammets fem inriktningar. Samtidigt visar studien en ökad efterfrågan av
IT-kompetens på arbetsmarknaden.
Avsaknaden av IT-utbildning inom den svenska gymnasieskolan är stor. Om målsättningen är att
den nya gymnasieskolan ska vara anpassad till arbetsmarknadens behov måste programutbudet
förändras. I nuläget finns inget renodlat nationellt gymnasieprogram inom IT medan det exempelvis
finns två program inom hotell och restaurang. Sätter man detta i relation till branschernas storlek
och efterfrågan på arbetskraft kan programutbudet ifrågasättas.
Med den digitala agendan har regeringen uttalat en ambition att vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens möjligheter. Att informationsteknologi finns på agendan är i grunden positivt.
Två kritiska utvecklingsområden kan dock identifieras. Ambitionsnivån bör vara mer offensiv om
Sverige ska vara ledande inom IT och vad eleverna de facto ska lära sig för digitala kompetenser
behöver förtydligas och konkretiseras.
1.
Ambitionen och målsättningen att använda och hantera digitala hjälpmedel stannar vid ett
användar- och konsumentperspektiv. Målen kan uppfattas som begränsande ur ett producentperspektiv då de reducerar informationsteknologins möjligheter till att endast lära sig
hantera, använda och ha tillgång till digitala medier, verktyg och tekniker.
För att Sverige ska stärka sin ledande position som IT-nation krävs ett ändrat fokus från konsumenttill producentperspektiv inom så väl IT-politiken som i skolans styrdokument. Önskvärt vore att eleverna
i den svenska skolan också får möjlighet att se informationsteknik som en tillgång för problemlösning
genom att också lära sig att utveckla och producera digitala tjänster. Ytterligare ett exempel på ett
passivt förhållningssätt till hur den digitala kompetensen ska utvecklas syns i sammanställningen
It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige där man utgår ifrån att den digitala kompetensen
kommer att öka hos allmänheten med tiden då över 97 % av de 15-åriga svenska eleverna har tillgång
till en dator hemma.43 Formuleringen kan tolkas som att det sker en automatisk kompetensökning i
samhället och att inga åtgärder behöver vidtas för att förbättra den.
2.
Det saknas en tydlig definition av vad digital kompetens innebär samt riktlinjer kring vilka
färdigheter som användning och hantering av digitala medier och verktyg ska generera. Då
det är upp till skolans huvudman att tolka innebörden av digital kompetens blir utbildningen
långt ifrån likvärdig.
För att uppnå en likvärdig utbildning inom IT bör styrdokumenten vara så tydliga att det framgår vilka
kunskapskrav, förmågor och färdigheter som skolan ska arbeta med. IT är en globalt växande marknad
och flera länder har redan konkretiserat IT som ett ämne i läroplanen. I exempelvis Storbritanniens
läroplan finns Programmering i grundskolan vilket naturligt medför ett ökat producentperspektiv.
I Storbritanniens läroplan framgår även tydligt vilken kunskap och vilka färdigheter eleverna förväntas
erhålla.
Regeringen, 2011. It i människans tjänst- en digital agenda för Sverige, 2011, s. 23.
http://www.regeringen.se/sb/d/14216/a/177256
43
27
KVALITET OCH VIDARE STUDIER
Totalt har 277 organisationer intervjuats. Organisationerna är av varierande storlek och omfattning.
52 av organisationerna är IT-konsultbolag med färre än 100 anställda. Resultatet och kommentarer
har sammanställts utan att svaren viktats i förhållande till organisationens omfattning och storlek.
Studien har genomförts under perioden december 2011 till och med maj 2013. IT och telekommunikation är en snabbt växande marknad med föränderliga krav på kompetens. Behovet av
kompetens kan därmed förändras avsevärt på kort tid. En studie kring behovet av IT-kompetens bör
ge en så aktuell bild som möjligt. Studien bör genomföras om möjligt under en kortare period för att
resultatet ska bli så aktuellt som möjligt.
I studien finns ingen kartläggning av i vilken utsträckning fördjupningskurser inom IT bedrivs på de
svenska gymnasieskolorna. Vidare studier krävs även för att kartlägga om innehållet i de kurser som
bedrivs ger en relevant och attraktiv kunskap inom IT.
I studien nämns behov av kompetens som användare, utvecklare och beställare av IT. Studien ger
ingen fullständig definition av dessa olika kompetenser. Vidare studier skulle också kunna vara
att se hur man på gymnasieskolan kan utveckla dessa kompetenser på bästa sätt. Exempelvis kan
studeras om ämnet datorbehandling (tidigare maskinskrivning från läroplanen 1969, Lgr69) kan öka
effektivitet och produktivitet hos användare när det gäller textbehandling.
28
REFERENSER
Bilbao-Osorio B., Dutta S., Lanvin B. The Global Information Technology Report 2013. Growth and Jobs
in a Hyperconnected World. World Economic Forum and INSEAD, 2013.
Backman J. 1998. Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur.
Gantz, J., Reinsel, D. 2012, The Digital Universe in 2020: Big Data, Bigger Digital Shadows, and Biggest
Growth in the Far East, International Data Corporation (IDC) 2012.
Gustafsson H., Strannefors T, 2013. Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och
en långsiktig utblick. Arbetsförmedlingen.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
ITU (International Telecommunication Union), 2012. Measuring the Information Society.
Geneve, Schweiz 2012. ISBN 978-92-61-14071-7.
Nationalencyklopedin, 2010. Nionde bandet. Bokförlaget Bra Böcker AB.
Regeringskansliet, Näringsdepartementet, 2011. It i människans tjänst- en digital agenda för Sverige.
Artikelnummer N2011.12. Diarienummer 2011/342/ITP. Stockholm, 2011.
SACO, 2013. Framtidsutsikter – Arbetsmarknaden för akademiker 2018.
SCB, Arbetskraftsbarometern ´12.
SFS 2010:800, Skollag. Stockholm: Riksdagen
SFS 2010:800. Skollag, Bilaga 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket 2013. IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386, Stockholm 2013. ISSN: 1103-2421.
Skolverket 2013. Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden
för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Dnr U2013/1100/S
Skolverket 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Stockholm 2011. ISBN: 978-91-38325-94-0.
Skolverket 2013. IT-användning och IT-kompetens i skolan. Rapport 386, Stockholm 2013. ISSN: 1103-2421.
Skolverket 2013. Rapport 395, 2013. Gymnasieskolan, Elever per programtyp och program. Stockholm 2013.
Svenska Akademiens ordlista 2013. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2006).
13. uppl. Stockholm: Svenska Akademien.
29
Utbildningsdepartementet, 2012. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens skolverk.
Regeringsbeslut I:5, 2012-12-20 U2012/7265/S, U2012/6996/SAM.
Utbildningsdepartementet, 2010. Regleringsbrevet för Statens skolverk, budgetåret 2011,
dnr 71-2012:124.
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.
Bilaga till protokoll II vid regeringssammanträde den 13 juni 2013, N2013/ITP, SKL dnr 13/3611.
LÄNKAR:
Akademikerförbundet Juseks arbetsmarknadsundersökning. Computer Sweden, 2013-09-23.
http://csjobb.idg.se/2.9741/1.524489/systemvetare-hett-eftertraktade. (Hämtad 2013-09-23)
Almega 2013-10-14. www.almega.se
Arbetsförmedlingen. Gustafsson H., Strannefors T. 2013. Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och en långsiktig utblick. Arbetsförmedlingen 2013.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1bb00beb13eefdbe4bc4478/Var_finns_jobben.pdf
Arbetsförmedlingen 2013. Yrkeskompassen. 2013-11-14.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Yrkeskompassen
Code 2013-11-20. http://code.org/stats
Department for Education 2013. Reference: DFE-00171-2013: National curriculum in England: computing programmes of study. 2013-11-25. https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/
attachment_data/file/210969/NC_framework_document_-_FINAL.pdf
Economist Intelligence Unit 2010. Digital economy rankings 2010, Beyond e-readiness. A report from
the Economist Intelligence Unit. Written in co-operation with The IBM Institute for Business Value.
The Economist Intelligence Unit is the business information arm of The Economist Group, publisher
of The Economist. 2013-10-15.
http://www-935.ibm.com/services/us/gbs/bus/pdf/eiu_digital-economy-rankings-2010_final_web.pdf
Gantz, J., Reinsel, D. 2012, The Digital Universe in 2020: Big Data, Bigger Digital Shadows, and Biggest
Growth in the Far East, International Data Corporation (IDC). 2013-10-02.
www.emc.com/leadership/digital-universe/index.htm.
International Data Corporation (IDC). IDC Worldwide Mobile Phone Tracker, September 4, 2013.
2013-10-29. http://www.idc.com/getdoc.jsp?containerId=prUS24302813
ITU, 2012. Information and Communication Technology Development Index (ICT IDI).
http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Documents/publications/mis2012/MIS2012_without_Annex_4.pdf
IT&Telekomföretagen, 2013-11-18. www.itstatistik.se
Nationalencyklopedin 2013-11-05. Definition av IT. www.ne.se/informationsteknik/211496
30
Regeringskansliet 2013. Handlingsplan för Digitaliseringskommissionen – inriktning och ambitioner.
2013-11-26. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/63/22/5923ead4.pdf
Regeringskansliet, 2013. Målet för IT-politiken. 2013-11-25. http://www.regeringen.se/sb/d/2373
Regeringskansliet 2013-10-02. Bilaga till protokoll II vid regeringssammanträda den 13 juni 2013,
N2013/ITP, SKL dnr 13/3611.
http://www.skl.se/press/nyheter_2/overenskommelse-med-regeringen-om-framjande-av-digitalisering
Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB), 2012. Visita, svensk besöksnäring. 2013-10-03.
http://visita.se/Press/Pressmeddelanden/2013/Februari/Restaurangbranschen-passerade-100-miljarder/
SACO, 2013-12-02.
http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/Framtidsutsikter-Arbetsmarknaden
%20f%c3%b6r%20akademiker%202018.pdf
Skolverket.se, 2013-10-17. Nationella programråd.
http://www.skolverket.se/skolformer/yrkesutbildning/gymnasial-yrkesutbildning/nationella-programrad
Skolverket.se, 2013-10-11. Programstruktur per program. http://www.skolverket.se/laroplaneramnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal
Skolverkets undervisningsråd, Christina Månberg och Johan Linder, 2013-10-07.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/skolbibliotek/konferensreportage/
digitalkompetens-1.152416
Skolverket 2013-10-23. Rapport 395, 2013. Gymnasieskolan, Elever per programtyp och program.
Stockholm 2013. www.skolverket.se/publikationer. ISSN: 1103-2421, ISRN: SKOLV-R-395-SE
Utbildningsdepartementet, 2010. Regleringsbrevet för Statens skolverk, budgetåret 2011,
dnr 71-2012:124. 2013-11-28.
http://esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13095
World Economic Forum, 2013: The Global Information Technology Report 2013.
“The Networked Index 2013”. 2013-10-29.
www.weforum.org/reports/global-information-technology-report-2013
31
BILAGA 1
Begreppslista
ANVÄNDBARHET
I samband med mer välutvecklad informationsteknik ökar behovet av användarvänliga
applikationer för att göra dem genomslagskraftiga. Med smartphones och integrerad informationsteknik i exempelvis fordon ökar behovet av användbarhet (eng. usability). Exempelvis kan det
vara hur informationsflödet mellan användare och program ska se ut d.v.s. hur felmeddelande ska
tolkas och stödja användaren, hur instruktioner ska följas eller hur vi vill att användaren ska agera vid
mötet av gränssnittet (hemsidan, telefonen, displayen etc.).
ASP
ASP (Active Server Pages) utvecklades av Microsoft för att skapa flexibla webbapplikationer.
Möjligheten att använda ASP.NET med databaser och att översättningen till HTML-kod är enkel anses
vara faktorer som påverkar efterfrågan av ASP.
BIT
Med en ”bit” menas den minsta informationsmängd som en dator kan hantera. En ”bit” utgörs av ett
binärtal, d.v.s. det kan bara ha värdet ett eller noll. Åtta ”bit” kallas en byte och utgör en hanterbar
datamängd för en dator. Ett tusen byte är en kilobyte, en miljon byte är en megabyte etc.
En kilobyte (kB): 1 000 bytes
En megabyte (MB): 1 000 kB
En gigabyte (GB): 1 000 MB
En terabyte (TB): 1 000 GB
En petabyte (PB): 1 000 TB
En exabyte (EB): 1 000 PB
En zettabyte (ZB): 1 000 EB
Källa:Svenska Datatermgruppen, 2013. www.datatermgruppen.se
BUSINESS INTELLIGENCE
Business Intelligence (BI) är ett samlingsbegrepp för system, tekniker, applikationer och processer
som syftar till att samla data från verksamhetens olika områden. Genom verksamhetens IT-system
samlas en stor mängd data (information) om olika händelser. Denna information utgör ofta beslutsunderlag till verksamhetens beslutsfattare. Verksamhetens ekonomi och uppföljningen av det
ekonomiska resultatet är också ofta avgörande för de beslut som fattas. Kombinationen av kunskap
om IT och ekonomi kan därför ha betydelse för de beslutsunderlag som verksamheten får fram.
Det amerikanska analysföretaget Gartner definierar Business Intelligence enligt följande: Business
intelligence (BI) is an umbrella term that includes the applications, infrastructure and tools, and best practices
that enable access to and analysis of information to improve and optimize decisions and performance.
Källa: Gartner IT-Glossary, 2013. http://www.gartner.com/it-glossary/business-intelligence-bi/
32
COBOL
COBOL är ett äldre programspråk som främst är avsett för affärsändamål som till exempel
personaladministration, finansiella tjänster, orderhantering samt diverse produktionssystem.
Namnet är en akronym av COmmon Business Oriented Language och startades redan på 1950-talet.
COBOL används idag bl.a. för programmering i äldre stordatormiljöer.
DATABASHANTERING
I dagens moderna samhälle samlas stora mängder information om händelser i olika verksamheter.
För att informationen ska bli användbar behöver den organiseras och struktureras så att den del av
informationen som vi söker ska bli tillgänglig. Kapaciteten för att lagra information ökar i samband
med att lagringstekniken för digital media och data ökar. En databas organiserar och strukturerar
information och skiljer informationen från de program som använder den. Fördelen med en databas är att datamängden blir överskådlig och kan användas av olika program. Det finns olika typer
av databaser, exempelvis relationsdatabaser och objektdatabaser. För att komma åt och hantera
informationen från en databas krävs ett programspråk (eng. database management system, DBMS).
Ett exempel på ett sådant språk är SQL(structured query language). Några av de mest använda
programmen för databashantering är Microsoft SQL, My SQL, Oracle, INGRES och DB2 från IBM.
Källa: http://db.schantz.se/databaser.html
Källa: http://susnet.nu/databaser.html
Källa: http://www.whr.se/blog/teknik/vad-ar-en-databas
FRONT-END
Front end-utveckling är en samlingsterm för de olika tekniker som används för att påverka
utseende och funktioner på en webbsajt. Bland de tekniker som ingår i gränsnittsutveckling finns
HTML, XHTML, CSS, JavaScript, jQuery och AJAX. Liknande ord: gränsnittsprogrammering,
front end-design, webbutveckling. Källa: Ottersten, Ingrid; Berndtsson Johan, Isaksson Darja (2002).
Användbarhet i praktiken: praktiska handgrepp, grundbegrepp och tankemodeller.
Lund: Studentlitteratur.
GUI
Graphical User Interface (GUI) är en dators, telefons eller annan digital enhets visuella användargränsnitt.
HTML
HTML (Hypertext Markup Language) utgör tillsammans med bl.a. http den grundläggande standarden
för WWW (World Wide Web, webben); webbsidor skrivs i allmänhet som HTML och överförs över
Internet med http. Källa: Wikipedia, 2013. Det kan diskuteras om html är ett programspråk men efter
utvecklingen av html5 väljer vi här att betrakta det som ett sådant.
IDI
Information and Communication Technology Development Index (ICT IDI) är ett index som
jämför olika länder och hur de bl.a. använder informations- och kommunikationsteknik. Jämförelsen
publiceras av ITU (International Telecommunication Union) i rapporten Measuring the Information
Society. Geneve, Sweitz 2012. ISBN 978-92-61-14071-7.
33
INFRASTRUKTUR
Ole Hanseth, norsk professor inom Global Infrastructures på Oslo Universitet, Ole Hanseth
definierar Information Infrastructure som “a shared, evolving,heterogeneous installed base of IT
capabilities among a set of user communities based on open and/or standardized interfaces” (Hanseth,
2004, s. 213). Enligt den tidigare IT-kommissionen i Sverige består IT-infrastruktur i huvudsak av
följande komponenter: Fysisk infrastruktur (fiberkablar och förmedlingsutrustning), kommunikationsarkitektur (regler eller protokoll efter vilka systemen kommunicerar), logisk infrastruktur (stödsystem
som ger samtrafikmöjligheter, uppslagning av domännamn, säker nationell tid, etc.), säkerhetsfunktioner (dvs. kryptering), Lagstiftning och Kompetens.
Källa: Hanseth, O., Lyytinen, K. (2004). ”Theorizing about the Design of Information Infrastructures:
Design Kernel Theories and Principles,” Case Western Reserve University, USA. Sprouts: Working Papers
on Information Systems, 4(12). http://sprouts.aisnet.org/4-12.
INTERAKTIONSDESIGN
Med interaktionsdesign menar man oftast samspelet mellan datoranvändare och dator. Interaktionsdesign handlar om utformningen av systemets, applikationens och gränssnittets användarvänlighet
och attraktivitet. Den amerikanska professorn vid Maryland University, Jennifer Preece, definierar
interaktionsdesign som “Designing interactive products to support the way people communicate and
interact in their everyday and working lives” Preece, m.fl., 2011.
Källa: Preece, J., Rogers, Y., Sharp, 2011. Interaction Design: Beyond Human-Computer Interaction.
John Wiley Sons, 2011.
IT-ARKITEKTUR
Arkitekturen inom IT beskriver de olika delarna i ett system, hur de fungerar ihop, vad de ska göra och
hur användare och hårdvara påverkar systemet. Arkitekturen kan vara utformad utifrån information,
tjänster eller det som organisationen vill uppnå. Den tjänsteorienterade arkitekturen (service-oriented
architecture, SOA) har de senaste åren fått uppmärksamhet då den bygger på att man till stor del
försöker använda organisationens befintliga delar (komponenter) till att skapa nya applikationer.
IT&TELEKOMFÖRETAGEN
IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag inom IT- och telekomsektorn som är
en av sju samverkande bransch- och arbetsgivarorganisationer inom förbundsgruppen Almega.
Almega är en svensk organisation som består av sju arbetsgivarförbund inom tjänstesektorn där
IT&Telekomföretagen är ett av dem. Källa: www.almega.se
IT-KOMMISSIONEN
IT-kommissionen var en statlig kommitté tillsatt av regeringen i syfte att vara regeringens rådgivare i
IT-frågor. IT-kommissionens arbete gick ut på att sprida information om de problem och möjligheter
som utveckling och användning av informationsteknik innebar. Den övergripande uppgiften var att
analysera informationsteknikens påverkan på samhällsutvecklingen.
Verksamheten hos IT-kommissionen upphörde 30 maj 2003 men rapporter och information finns
kvar på www.itkommissionen.se (http://www.itkommissionen.se/index-2.html). 2013-11-14.
34
IT-SÄKERHET
IT-säkerhet är ett samlingsbegrepp för att skydda värdefull data och information hos en organisation.
IT-säkerhet är system, rutiner och processer som ska skydda nätverk och data från intrång, datavirus, katastrofer och tekniska fel. Det finns flera internationella standarder för IT-säkerhet; exempelvis
ISO/IEC 27001, ISO/IEC17799, NIST SP 800, RFC 2196 etc.
ITU
ITU (International Telecommunication Union), med säte i Genève, är ett FN-organ och består av 192
medlemsstater. Rådet är ITU:s styrande organ och består av 48 medlemsstater. Sverige nominerades
till rådet som kandidat för de nordiska länderna och under Internationella teleunionens fullmaktskonferens 2010 i Guadalajara, Mexico, återinvaldes Sverige som en av medlemmarna i ITU:s styrande
råd fram till 2014.
Det är inom ITU som medlemsstaterna och den privata sektorn samordnar telekomnät, telekomtjänster och radiofrekvenser. Kommunikationsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) svarar för
det svenska ITU-arbetet. Källa: Regeringskansliet, 2010.
JAVA
Java är ett plattformsoberoende och objektorienterat programmeringsspråk som lanserades av Sun
Microsystems 1995. Java är idag ett av världens mest använda programmeringsspråk för utveckling
av applikationer.
LAGRINGSKAPACITET
Utvecklingen av lagringskapacitet är enorm. 1971 lanserades floppydisken, en magnetisk skiva för
att lagra filer. Den lanserades kommersiellt av IBM och de första disketterna hade en storlek om
ca 200 mm och en lagringskapacitet på 180 kilobyte (KB). 1987 lanserades den så kallade HD-disketten
med ett hårt skyddande hölje och som hade en lagringskapacitet på 1,44 megabyte (MB). I slutet av
1990-talet lanserades USB-minnet, ett så kallat Flash-minne, som bevarar data även när strömmen
stängs av. De första USB-minnena hade en lagringskapacitet på 8 MB vilket var fem gånger mer än de
tidigare floppy-disketterna. Enligt en artikel publicerad i NyTeknik 8 januari 2013 har den amerikanska
minnestillverkaren Kingston utvecklat ett USB-minne som läser data med hastigheten 240 MB/s och
med större lagringskapacitet än något annat USB-minne. Det nya flashminnet ”Data Traveler HyperX
Predator” har en lagringskapacitet på 1 terabyte (TB) och är kompatibel med specifikationen för USB
3.0. Utvecklingen från den tidigare floppy-disken från 1987 med 1,44 MB i lagringskapacitet till det
nya USB-minnet med en kapacitet på 1 TB motsvarar en ökning om 70 miljoner procent.
Källa: Computer Sweden 2013. http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp
Källa: NyTeknik 2013. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3613965.ece
Källa: Kingston, 2013. http://www.kingston.com/us/usb/personal_business#DTHXP30
NATIONELLA PROGRAMRÅD
För varje yrkesprogram i gymnasieskolan ska finnas ett nationellt programråd. Det övergripande
syftet med programråden är samverkan på nationell nivå kring gymnasial yrkesutbildning och
arbetsmarknadens behov. Skolverket utser ledamöter till de tolv nationella programråden.
Ledamöterna är representanter från arbetslivet med kunskap om programmens yrkesområden,
35
till exempel som ansvariga för utbildnings- eller kompetensförsörjningsfrågor inom en arbetslivsorganisation eller myndighet. (www.skolverket.se).
I det ursprungliga regeringsuppdraget (U2009/5399/G) anges att arbetet i programråden ska syfta
till att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för avnämarnas behov och initiativ från
skolans huvudmän för att förbättra överensstämmelsen mellan yrkesutbildningens innehåll och
efterfrågan på arbetsmarknaden. En viktig uppgift för de nationella och lokala programråden bör
vara att följa utvecklingen inom respektive yrkesområde och bistå Skolverket och huvudmännen i
arbetet med att skapa förutsättningar för utbildning inom nya yrken (Källa: Regeringens proposition
2010/11:104). Länk:
http://www.skolverket.se/skolformer/yrkesutbildning/gymnasial-yrkesutbildning/nationella-programrad
OECD
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) bildades 1948 under namnet OEEC
(Organisation for European Economic Co-operation) och är en samarbetsorganisation mellan de
europeiska länderna kring ekonomi och social välfärd. OECD genomför även den internationella
PISA-studien.
OPEN SOURCE
Med open source menas vanligtvis programspråk där källkoden är öppen, d.v.s. det är tillåtet för
användaren att ändra källkoden, kompilera den och att köra den ändrade versionen. Ett program
som inte är open source betyder att källkoden och program ägs, förvaltas och utvecklas av en enskild
aktör. Exempel på open source utvecklingsprogram med öppen källkod är Erlang och Python m.fl.
Ett annat exempel på ett program med öppen källkod som fick stor genomslagskraft världen över är
operativsystemet Linux. Källa: Computer Sweden språkwebb 2013,
http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=öppen%20källkod.
PISA
PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell jämförelse som utvärderar
15 åringars kunskaper kring läsning, matematik och naturvetenskap vart tredje år.
PISA startades 1997 och genomförs av OECD (källa: www.oecd.org/pisa). Enligt en studie av OECD från
2009 visar svenska 15-åringar bättre läsförståelse när det gäller digital läsning än vad de gör när det gäller
traditionell läsning (PISA 2009 Result, What Student Know and Can Do, 2009). Källa: OECD, PISA 2009
Results: What Students Know and Can Do: Student Performance in Reading, Mathematics and Science
(Volume I). ISBN: 9789264091443.
PROGRAMSPRÅK
Att utveckla ett dataprogram sker genom programmering där ett eller flera programmeringsspråk
används. Traditionellt skiljer man mellan funktionella språk och objektorienterade språk.
Funktionella språk bygger på en sammansättning matematiska funktioner och används inom avancerad
programmering för analysfunktioner etc. Exempel på funktionella programmeringsspråk är Fortran,
Miranda, Erlang och F#. Objektorienterade programspråk utgörs av program med en sammansättning av olika moduler eller programdelar (objekt) som interagerar med varandra.
Objektorienterade språk används vid konstruktion av större program eftersom de olika objekten
bygger en stabil grund för utveckling. Exempel på objektorienterade programspråk är Java, C++,
36
C# m.fl. Vid programmering översätts (interpreteras) källkoden (programspråket) till en körbar
(exekverbar) maskinkod (binärkod) som är ett språk som datorn förstår och kan använda.
Översättningen från källkod till maskinkod kan ske medan eller innan programmet körs. Sådana
språk där översättningen sker medan programmet körs kallas för interpreterade eller ”tolkade” språk.
Programspråk som omvandlas till maskinkod eller ”binärkod” innan de körs kallas för kompilerade
språk.
PYTHON
Python är ett programspråk med öppen källkod (opensource) som utformades i slutet av 1980-talet
av Guido van Rossum och har enligt Wikipedia har fått sitt namn från Monty Python. Python har
utvecklats till ett kraftfullt och samtidigt smidigt språk med stöd för flera olika programmeringsparadigmer, bland annat objektorienterad och funktionell programmering. Till språket hör ett rikt
standardbibliotek. Enligt en artikel i Computer Sweden publicerad 2013-09-06 hänvisas till den
amerikanska rekryteringssajten www.dice.com som beskriver en ökad efterfrågan av kompetens
inom öppen källkod. Exempelvis ökade antalet utlysta tjänster inom Pythonutveckling med 22
procent mellan augusti 2012 och augusti 2013. Ökningen inom Ruby on rails var 15 procent under
samma period. Enligt artikeln ökar användningsområdet av öppen källkod, inklusive nyare teknik
som html5, i hela utvecklingskedjan.
Källa: (http://www.idg.se/2.1085/1.521189/ljust-for-oppen-kallkod) Källa: Wikipedia.se, 2013.
STATENS MEDIERÅD
Statens medieråd är en statlig myndighet som har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga
som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska
följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning
om barns och ungas mediesituation. Myndigheten ska bl.a. fastställa åldersgränser för film som är
avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska
visas offentligt. Statens medieråd bildades 1 januari 2011 och tog då över uppgifter som kommittén
Medierådet och myndigheten Statens biografbyrå tidigare utförde. Statens biografbyrå var en
myndighet som var verksam mellan 1911 och 2010. Källa: http://www.statensmedierad.se/
I statens medieråds undersökning Ungar & medier 2012/13 studeras svenska ungdomars medievanor. I undersökningen svarar 99 % av ungdomarna i åldern 13-16 år att de har en mobiltelefon
varav 89 % har en smartphone. I åldern 13-16 år svarar 86 % av de tillfrågade att de är medlem på
någon social sajt. Av de som angivit vilka sajter de är medlemmar på fördelar sig de fem populäraste
svaren på Facebook (96 %), Instagram (28 %), Twitter (25 %), YouTube (13 %) och Skype (10 %). Av
ungdomar i åldern 17-18 år så är hela 91 % medlem på någon sajt. Källa: Statens medieråd 2013.
Ungar & medier 2012/13. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser, 2013.
SYSTEMINTEGRATION
Systemintegration är ett samlingsbegrepp inom informationsteknologin för att koppla ihop flera
fristående system/funktioner och få dem att fungera och kommunicera mot gemensamma mål. När
flera system kopplas samman används ett centralt system som sköter kommunikationen mellan
de olika systemen. En sådan ”broker” eller meddelandehanterare ingår i en integrationsplattform.
Exempel på integrationsplattformar är IBM WebSphere och Microsoft BizTalk.
37
SYSTEMUTVECKLING
Med utveckling inom IT menas de aktiviteter och processer som genomförs för att skapa ett dataprogram, funktion eller system. En traditionell, ofta återkommande, definition av Systemutveckling
brukar vara ”arbetet med att skapa ett informationssystem” (Andersen, 1994). I en mer modern definition
brukar man beskriva systemutveckling som en process, d.v.s. en kedja av aktiviteter där det ingår
flera moment som förstudie, kravanalys, design, konstruktion och utvärdering. Källa: Andersen, E.S.
(1994) Systemutveckling: Principer, metoder och tekniker. Lund, Studentlitteratur.
WORLD ECONOMIC FORUM
World Economic Forum är en oberoende internationell organisation som grundades 1971 på initiativ
av flera europeiska länder (www.weforum.org).
Organisationen publicerar flera rapporter bl.a. The Global Information Technology Report.
38