Transcript Förvaltningsrätten i Stockholm dom mot Helen

1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
2010-11-29
Meddelad i
Stockholm
Mål nr
13787-10
Enhet 15
KLAGANDE
Helene Andersson, 650122-1045
Tingvallavägen 34 B
195 35 Märsta
MOTPART
Försäkringskassan
Processjuridiska enheten/Stockholm
105 11 Stockholm
ÖVERKLAGAT BESLUT
Försäkringskassans beslut 2009-06-17, se bilaga 1
SAKEN
Ersättning för kostnader för vård i annan medlemsstat i Europeiska
unionen
___________________
DOMSLUT
Förvaltningsrätten, som lämnar yrkandet om förhandsbesked från EGdomstolen utan bifall, avslår överklagandet.
Dok.Id 67211
Postadress
115 76 Stockholm
Besöksadress
Tegeluddsvägen 1
Telefon
Telefax
08-561 680 00
08-561 680 01
E-post:
[email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-15:00
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
YRKANDE M.M.
Helene Andersson yrkar att hon ska medges rätt till ersättning för vårdkostnaderna i Norge upp till samma nivå som i Sverige. Tidigare ingivna
ekonomiska yrkanden kvarstår. För det fall något är oklart i hennes begäran om ersättning yrkar hon att förvaltningsrätten inhämtar förhandsutlåtande från EG-domstolen i enlighet med 1 § i lag 2006:502. Hon åberopar
sina tidigare skrivelser i ärendet och anför därutöver i huvudsak följande
till stöd för sin talan. Hon har en lång sjukdomshistoria med olika symtom
och diagnoser. När lika bra och effektiv behandling inte kan erhållas i
hemlandet har patienten rätt att söka vård utomlands. Den kompetens och
erfarenhet som dr Stooke besitter finns inte att uppbringa i Sverige, varför
bättre vård ges i ett annat EU/EES-land, i detta fall i Norge. Det är av
största vikt för hennes framtida livskvalité att få utredning och undersökning med hjälp av spetskompetens. EG-domarna fastställer upprepade
gånger principen om fri rörlighet inom vårdområdet. Enligt hennes uppfattning strider Försäkringskassans beslut att endast svensk standardvård
får köpas utomlands mot principen om varor och tjänsters fria rörlighet och
hindrar att vården utvecklas genom konkurrens. Helene Andersson åberopar bl.a. RÅ 2004 ref 41 och EG-domstolens domar i mål C-173/09, C157/99, C-158/96, respektive C-444/05. Vidare bifogar och åberopar hon
en rapport (2007:5) från Svenska Institutet för europapolitiska studier, Sieps, en artikel från 2003 i Europarättslig tidskrift av professor Lotta Vahle
Westerhäll, Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2007/C 303/01) samt en skrivelse daterad den 7 april 2009 från Socialstyrelsen.
Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför i yttrande
bl.a. följande. Fråga i målet är om den vård som Helene Andersson har
erhållit i Norge huvudsakligen är av sådant slag att den skulle ha bekostats
genom det allmännas försorg (se RÅ 2004 ref. 41 I). Med hänvisning till
13787-10
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
konsultläkarens yttrande är det kassans uppfattning att den aktuella undersökningsmetoden inte kan anses vara vetenskapligt belagd eller stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet på det aktuella området. Den vård som Helene Andersson har fått är därmed inte av sådant
slag att de skulle ha omfattats av det svenska sjukförsäkringssystemet.
Följaktligen finns inte något stöd enligt EG-rätten för att ersätta Helene
Andersson för kostnaderna i fråga (jfr KRSU 1019-05 och KRNG 410907).
Helene Andersson har i yttrande anfört bl.a. följande. Svenska medborgare har en generell rätt till gränsöverskridande vård för alla sjukdomar och
skador. Enligt EU-praxis ska sjukdomen ingå i lagstiftningen i medlemslandet för rätt till gränsöverskridande vård. Försäkringskassan erkänner
inte hennes EU-rättigheter och är därför inte trovärdig.
UTREDNING I MÅLET
Helene Andersson har ansökt om ersättning för kostnader för undersökning
med funktionell MRI som hon genomgick hos dr Trond Stokke i Norge
den 5 september 2008. Hon har vidare ansökt om ersättning för resor och
andra kringkostnader i Sverige och Norge. Helene Andersson har i ansökan
uppgett bl.a. att orsaken till vården/undersökningen är nackskada pga. bilolycka samt höftproblem.
Konsultläkaren i ortopedi Åke Karlbom har i yttrande den 24 november
2008 uppgett bl.a. följande. Nackvärk behandlas inom allmänna sjukvårdssystemet i Sverige. Den undersökning som beskrivs är en provokationsröntgen med hjälp av C-armsundersökning, vilket i Sverige inte anses vara
en tillräckligt validerad metod för att ligga till grund för bl.a. instabilitetsbedömning (se Socialstyrelsens skrift 2007-131-17). Någon vetenskaplig
grund för behandlingen finns inte. Däremot har Socialstyrelsen initierat
13787-10
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
studier avseende detta samt även den kirurgiska behandlingen av s.k. whiplash-skada men resultaten lär sannolikt vänta på sig ytterligare några år.
Undersökning av smärtande nacke är alltid motiverat men ska göras med
undersökningar med vetenskaplig validitet och beprövad erfarenhet.
DOMSKÄL
Förvaltningsrätten finner inte att det finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. Yrkandet i denna del ska således avslås.
Av EG-domstolens praxis följer att artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget,
nuvarande artikel 56 och 57 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget, ger den enskilde rätt att under vissa förutsättningar åtnjuta medicinska tjänster i annan medlemsstat än hemstaten och att
från sjukförsäkringen i hemstaten få ersättning för de kostnader den enskilde haft att erlägga för dessa tjänster. Det ankommer på varje medlemsstat
att i princip själv avgöra vilka slag av behandlingar som ska bekostas av
dess sociala trygghetssystem. Staterna måste dock beakta de krav som gemenskapsrätten ställer när de utövar denna behörighet.
Frågan om ersättning för vårdkostnader med stöd av EG-fördraget, nuvarande EUF-fördraget, har varit föremål för prövning i RÅ 2004 ref. 41 I
och II. Regeringsrätten har i rättsfallet anfört att avgörande för frågan om
ersättning ska utges för den utförda vården är – med hänsyn till hur den
svenska sjukvården är organiserad och finansierad – om det gäller sådan
vård som här skulle ha bekostats genom det allmännas försorg. Huvudsakligen samma vård ska ges i Sverige. Om vården inte är identisk ska den del
av vården som inte är identisk ha använts av den utländska vårdgivaren
under några års tid samt ha beskrivits i vetenskaplig medicinsk litteratur.
Den röntgenundersökning som Helene Andersson har genomgått i Norge
är inte en vedertagen undersökningsmetod i Sverige när det gäller whip-
13787-10
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Allmänna avdelningen
DOM
lashskador. Med hänsyn härtill samt till konsultläkarens yttrande finner
förvaltningsrätten att den aktuella undersökningsmetoden inte kan anses
vara vetenskapligt belagd eller stå i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet på det aktuella området. Den vård Helene Andersson
fått i Norge är således inte av sådant slag att den skulle ha omfattats av det
svenska sjukförsäkringssystemet och det finns därför inget stöd enligt EGrätten att ersätta henne för kostnader för sjukvård i Norge. Överklagandet
ska således avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/1a)
Susanne Bagge
Rådman
I avgörandet har också deltagit nämndemännen Harald Haapala, Åsa Stefanson och Marie Testorf. Handläggare har varit Ulrika Alvinger.
13787-10
Bilaga 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas
till förvaltningsrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom två månader från den dag
då klaganden fick del av beslutet. Tiden för
överklagandet för offentlig part räknas emellertid från den dag beslutet meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
kammarrätten fordras att prövningstillstånd
meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill
förvaltningsrätten kommit eller det annars
finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
DV 3104/1 A • 2007-08 • Producerat av Domstolsverket
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. den klagandes namn, personnummer, yrke,
postadress och telefonnummer. Dessutom ska
adress och telefonnummer till arbetsplatsen
och eventuell annan plats där klaganden kan
nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter
inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att
anmälan snarast görs till kammarrätten,
2. det beslut som överklagas med uppgift om
förvaltningsrättens namn, målnummer samt
dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens beslut
som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad
han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar
ombud ska denne sända in fullmakt i original
samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.
Sista dagen för överklagande är i regel den dag
som genom sitt tal i månaden motsvarar den
dag Ni fick del av beslutet. Om Ni fick del av
förvaltningsrättens beslut t.ex. den 30 juni
måste skrivelsen med överklagande ha kommit
in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av beslutet en dag med ett tal i månaden som inte
finns i slutmånaden löper tiden i stället ut på
slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av beslutet t.ex. den 31 juli måste skrivelsen med
överklagande ha kommit in senast den 30 september.
Om sista dagen för överklagande infaller på
lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton,
julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
www.domstol.se