Transcript 4 inventeringsområdet

Markbygden Etapp 3
Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län
Inventering och bedömning av naturvärden
Slutversion 2013-02-06
Svevind AB
Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå
kommun, Norrbottens län - Inventering och
bedömning av naturvärden
Denna rapport är resultat av sammanställning,
inventering och bedömning av naturvärden inför
en planerad vindkraftsanläggning i Markbygden, Piteå kommun, Norrbottens län. Uppdraget
är utfört av Enetjärn Natur AB på uppdrag av
Markbygden Vind AB.
Utredningen har genomförts under september
2012 till januari 2013.
Följande personer har medverkat i denna rapport:
Eva Romell – inventering, bedömningar, rapportering, projektledare
Anne Walkeapää – kartor
Sofia Lund – kvalitetsgranskning
Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB.
Omslagsbild: Vy mot väster, väg 373 korsar
Åbyälven strax söder om inventeringsområdet.
Septembermorgon vid Åbyälven, strax söder om
inventeringsområdet.
Samtliga foton i rapporten är tagna av Eva Romell.
För bakgrundskartorna gäller © Lantmäteriet
Dnr 2012/1001.
2
Innehåll
Sammanfattning ........................................ 4
1 Inledning.................................................... 5
2 Metodik....................................................... 6
3 Omgivande landskap............................. 8
3.1 Översikt
3.2 Särskilt skyddsvärda områden
8
12
4 Inventeringsområdet...........................15
4.1 Översikt
15
Skog
15
Våtmarker
16
Sjöar och vattendrag
16
Fåglar
17
Däggdjur
19
Fladdermöss
19
Reptiler
19
Artskyddsförordningen
19
Signal- och rödlistade arter av lavar och
vedsvampar som påträffats inom
20
inventeringsområdet
4.2 Tidigare kända naturvärden
21
4.3 Objektsbeskrivningar
23
5 Slutsatser och rekommendationer.. 56
5.1 Slutsatser
56
5.2 Rekommendationer
57
3
SAMMANFATTNING
Sammanfattning
Denna rapport syftar till att avgränsa och beskriva områden med höga eller mycket höga naturvärden inom inventeringsområdet Markbygden
Etapp 3, på uppdrag av Markbygden Vind AB.
Bakgrunden till uppdraget är den vindkraftsanläggning som Markbygden Vind AB planerar
uppföra i tre etapper i området Markbygden,
Piteå kommun, Norrbottens län. Denna rapport
behandlar etapp 3. Naturinventeringar har även
gjorts i etapp 1 och 2, 2009 respektive 2011, av
Enetjärn Natur AB.
Genom att naturvärdesobjekt blir kända redan
på ett tidigt stadium i planeringsprocessen kan
påverkan begränsas.
Naturvärdesinventeringen som ligger till grund
för denna rapport har genomförts under september 2012. Som urvalsgrund för besökta områden
har både flygbildstolkning och genomgång av
befintligt kunskapsunderlag om tidigare kända
naturvärden använts. De uppgifter som granskats
när det gäller kända naturvärden kommer från
Länsstyrelsen i Norrbottens län (våtmarksinventering, naturreservat och Natura 2000), Piteå
kommun (skogsområden med utpekade naturvärden), Sveaskog (naturvärdesklassade skogsobjekt)
och Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper).
Markbygden Etapp 3 omfattar totalt 15 035
ha bestående av skogsmark, våtmark, sjöar och
vattendrag. Området, fördelat på ett större och
ett mindre delområde (se karta på sidan 8) ligger
i den västra delen av Piteå kommun. Det avgränsas i väster av järnvägens stambana parallellt med
inlandsvägen mellan Jörn och Älvsbyn. Därifrån
sträcker det sig drygt tre mil i sydostlig riktning
söder om väg 373 och ca 5 km norr om länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. Hela
området är högt beläget, ca 290-430 m ö.h., de
västra delarna har högst höjdnivå och flest toppar.
De från naturvärdessynpunkt mest värdefulla
områdena består både av våtmarker, skog, vattendrag och en sjö. Sett till areal utgör våtmark
den största andelen av naturvärdesklassade objekt
med 7,6 % av inventeringsområdet varav största
delen (4,4 %) är naturvärdesklass 2. Våtmarker
med högsta naturvärdesklass, klass 1, finns både i
nordvästra och sydöstra delarna och utgör 3,2 %
av inventeringsområdets yta. Dessa är blandmyrar
av sträng-flarktyp med omväxlande våta och tor�rare partier. Så jämförelsevis stora, hydrologiskt
sammanbundna våtmarksområden, som det finns
inom inventeringsområdet är ovanligt i andra
delar av norra Norrlands kustland och därmed
4
bedöms dessa ha höga eller mycket höga naturvärden.
Skogar med mycket höga naturvärden är äldre
urskogsartad skog eller skog med hög artrikedom,
dessa utgör en mycket begränsad del av områdets totala areal: 0,5 % eller 75,5 ha. Något fler
skogsområden finns med höga naturvärden, klass
2, och dessa utgör totalt 201,1 ha vilket motsvarar
1,3 % av hela inventeringsområdet.
Inom områdets södra delar finns flera bäckar
som utgör biflöden till Åbyälven. Denna älv har
med sitt meandrade lopp mycket höga naturvärden och därför har även biflödena betydelse för
älvens vattenflöde. Flera bäckar har dessutom
bitvis höga naturvärden då de bidrar till mångformighet och variation i landskapet. Sjöar och
vattendrag som är klassade som mycket höga
naturvärden, klass 1 utgör 867,5 ha och klass
2-områden utgör totalt 326,6 ha. Flera av de utpekade områden i och runt vattendrag når en bit
utanför inventeringsområdet. Därför har ingen
beräkning gjorts av andel klassad areal för vatten.
I dessa avgränsningar ingår vattenområden med
omgivande strandzoner. Ett flertal naturvärdesklassade bäckar har förbindelse med Åbyälven
och är därmed även Natura 2000-klassade av
länsstyrelsen. Det finns även bäckar i områdets
mellersta delar som är naturvärdesklassade och
även Rokån som gränsar mot områdets norra
kant har naturvärdesklassats.
Stora arealer fastmark inom området utgörs av
ung, planterad skog (< 30 år) eller hyggen med
ordinära naturvärden. Skogsplanteringarna består
huvudsakligen av vanlig tall eller contortatall.
Inom inventeringsområdet finns även arealer med
produktionsskog (ca 30-100 år) som i de flesta
fall inte heller bedömts ha höga naturvärden om
den saknar naturvärdeselement som olikåldriga
träd, skiktning, lövträdsinblandning, död ved eller
artrikedom.
Det finns även våtmarker som är så kraftigt påverkade av dikning att de har få naturliga värden
kvar.
Enetjärn Naturs samlade bedömning är att
de stora sammanhängande blandmyrarna som
framför allt är lokaliserade i de nordvästra delarna
men även finns i sydöst bör bibehållas intakta
liksom meandrande vattendrag. De skogsområden som har höga och mycket höga naturvärden
är små och utspridda i objektet, dessa bör kunna
undantas från exploatering. I övrigt består stora
delar, framför allt skogsmark av mycket trivial,
homogen och artfattig natur.
På uppdrag av Markbygden Vind AB har en
naturvärdesinventering utförts i det område som
är planerat till etapp 3 i en större vindkraftsanläggning som planeras i tre etapper: 1, 2 och 3.
Tidigare har naturvärdesinventeringar i etapp 1
och 2 genomförts av Enetjärn Natur AB, 2009
respektive 2011.
Resultatet från inventeringarna i etapp 3
redovisas i denna rapport tillsammans med en
sammanställning av befintligt kunskapsunderlag för naturvärden inom det aktuella området.
Naturvärdesinventeringen ligger också till grund
för den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som
krävs för tillståndsprövning av den planerade
anläggningen.
Naturvärdesinventeringen genomfördes under 13 fältdagar i september 2012. Utöver det
tillkommer arbete med kartunderlag och med
uppgifter om områdets ekologi och vegetation,
geomorfologi, förekomst om tidigare kända naturvärden samt sällsynta och hotade arter.
Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas
för att minimera de för naturmiljön negativa konsekvenser som kan uppstå vid etablering av vindkraft i området. Genom att peka ut och angränsa
områden med höga och mycket höga naturvärden
i ett tidigt skede kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre
lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta
planeringsprocessen.
Syfte
Syftet med inventeringarna är att lokalisera
och redovisa områden med höga naturvärden i skogs-, våtmarks- och bäckmiljöer inom
det inventeringsområde som är aktuellt för
vindkraftsanläggningen. Dessutom görs en
helhetsbedömning av området som grund för
fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftsanläggningen.
1 INLEDNING
1 Inledning
Figur 1. Barrblandskog kantar Rokån som utgör nordvästgränsen av inventeringsområdet.
5
2 Metodik
I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas.
Naturvärdesbedömning
2 METODIK
Enetjärn Natur AB (ENAB) har utarbetat en
metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som
t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta ganska smala och
endast anpassade till en viss naturtyp. ENAB har
anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla
i landet förekommande naturtyper bedöms på ett
så likartat sätt som möjligt.
ENAB gör en samlad bedömning av varje objekts naturvärde. Objekten bedöms utifrån vedertagna och definierade naturvärdesskriterier för
olika naturtyper. Värderingen är delvis en relativ
jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i
regionen.
De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik
som tidigare markanvändning och naturliga störningsprocesser, t.ex. brand, naturlighet, förekomst
av sällsynta arter eller naturtyper, artsammansättning och påverkansgrad. Objektets storlek kan
vägas in i bedömningen av naturvärde i de fall där
storleken är av betydelse för t.ex. etablering och
spridning av arter. Det är dock viktigt att påpeka
att storleken på ett objekt har olika stor betydelse
i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. Resultatet av inventeringen sätts även in
i ett landskapsperspektiv, t.ex. om det finns flera
näraliggande skogsområden med höga naturvärden som gör att arter kan spridas emellan,
eller om det finns många våtmarksområden och
vattendrag som står i förbindelse med varandra.
En störning i vattenflödets övre förlopp kan till
exempel ha inverkan på fågelrika, naturligt blöta
myrar längre ner.
Alla inventerade objekt inom inventeringsområdet med höga naturvärden redovisas i denna
rapport. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2
enligt tabellen nedan.
Eftersom de nationella inventeringsmetoderna
för olika naturtyper skiljer sig ganska markant
mellan de olika naturtyperna, och vi har valt att
använda en metod där alla naturtyper bedöms
enligt ett och samma klassningssystem, så kan
våra klassningar skilja sig från de som t.ex. gjorts
t.ex. i länsstyrelsernas våtmarksinventeringar.
Detta beror till viss del på att vi har lagt olika vikt
vid de olika värderingsgrunderna men även på att
vår inventering i många fall är mer detaljerad än
tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte
alltid har utförts.
Inventeringen av Etapp 3
Naturvärdesinventeringen inom Markbygden
Etapp 3 inleddes med tolkning av flygbilder,
satellitbilder och topografiska kartor. Avsikten var
framför allt att lokalisera särskilt värdefulla, äldre
skogsbestånd, våtmarker, vattendrag och andra
intressanta naturmiljöer. Flygbildstolkningen har
också utgjort grund för den objektsindelning som
redovisas i avsnitt 4.3.
Naturvärdesklass
Bedömning
Innebörd
1
Mycket högt naturvärde
Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/
eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter.
2
Högt naturvärde
Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller
arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla
strukturer eller arter.
Ordinärt
Ordinärt naturvärde
Låga naturvärden och starkt påverkad mark.
Tabell 1. Naturvärden har bedömts på det sätt som framgår av tabellen. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på naturvärdeskarta, se figurer i avsnitt 4.3.
6
ligt för en lokalisering av vindkraft. Denna lokaliseringsbedömning görs av bolaget i samband med
fortsatt projektering och senare vid en kommande
tillståndsprövning av projektet. Underlaget utgör
endast bedömningar och rekommendationer ur
naturvårdssynpunkt.
2 METODIK
Befintligt kunskapsunderlag sammanställdes
genom att inhämta uppgifter från länsstyrelsen i
Norrbottens län (Våtmarksinventeringen VMI,
Natura 2000-områden och naturreservat), Skogsstyrelsen (biotopskydd och nyckelbiotoper), Piteå
kommuns översiktsplan (Piteå kommuns naturvärdesinventering), SGU (berggrund och jordarter) och Artdatabanken (förekomst av sällsynta
och hotade arter).
Förarbetet följdes av en fältinventering för att
bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten
samt identifiera ytterligare områden med potentiellt höga naturvärden. Detta gjordes under
september 2012, totalt 13 heldagar i fält. Eftersom inventeringsområdet är så stort, totalt 15 035
ha kunde inte all skog eller alla mindre våtmarker
besökas. Prioriteringar gjordes utifrån befintligt kunskapsunderlag och flygbildstolkningar.
Mycket små myrar som enligt flygbildstolkning
har mindre intressant hydrologi eller påtagligt
dikade myrar och skog där man på flygbilder kan
urskilja gallring eller nyplantering har prioriterats
bort. I samband med bilresor inom området och
vid fältbesök på platser med bra utsikt har även
omgivningarna i icke utpekade områden scannats
av i syfte att inte förbise områden med t.ex. äldre
skog som inte pekats ut av skogsbolag, läns- och
skogsstyrelser. Skog och våtmarker som angränsar
mot objekt med höga naturvärden har också
snabbt kontrollerats i samband med fältbesök.
Trots mycket tid både vid datorn och i fält kan
det finnas mindre områden med skog eller våtmarker som har höga naturvärden men som inte
inventerats.
I samband med fältbesök har både signal- och
rödlistade arter, d.v.s. arter som indikerar höga
naturvärden, noterats. Många av dessa är vedsvampar, lavar och mossor knutna till gamla träd
med grov barkstruktur eller till död ved. Av tidsskäl har arter inte aktivt eftersökts, varför de arter
som registrerats är ett minimum, i vissa områden
finns sannolikt fler rödlistade arter än vad som
anges i rapporten. Även andra arter som tillför
objekten ett mervärde, som till exempel fåglar och
däggdjur, har noterats i samband med fältinventering. Arter som är sekretessbelagda, t.ex. av illegal
jakt hotade rovfåglar och rovdjur har inte skrivits
in i rapporten. Däremot har sådana observationer
rapporterats in till Artdatabanken.
Ingen lokaliseringsbedömning
Det är viktigt att understryka att de bedömningar
av naturvärde som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämp7
3 Omgivande landskap
3.1 Översikt
Geografiskt läge
I detta kapitel beskrivs inventeringsområdet
samt omgivande landskap. Inledningsvis beskrivs
naturmiljöns karaktär, därefter redovisas särskilt
värdefulla områden som identifierats i samband
med fältinventeringen.
Inventeringsområdet ligger i Norrbottens län,
Piteå kommun, öster om järnvägssamhällena
Långträsk och Koler. Området avgränsas i väster
av inlandsvägen mellan Långträsk i söder till strax
söder om Koler i norr parallellt med järnvägens
stambana, varifrån det sträcker sig 34 km i sydöstlig riktning och korsar väg 373. Det är beläget
mellan de två vattendragen Rokån, som bitvis
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
Åby älv
1
2
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
3 OMGIV ANDE LANDSKAP
3
# # # # ## ####### #
############################
# ## ####### ## # #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ####### ## # # #
# ##
##
###
###
###
##
###
###
###
###
# ## ####### ## # #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
###
###
###
###
###
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
#####################################
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
4
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
# # ## ######### #
###
###
###
###
##
# # ## ####### ## # # ## ####### ## # # ## ####### ## #
# # ## ####### ## # # ## ##
##
# # ## ####### ## # # ## ####### ## # # ## ####### ## #
# # ## ####### ## # # ## ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
#####################################
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
# # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
###
###
###
###
###
##
###
###
###
###
###
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
###
###
###
###
###
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
##
# ## ####### #
# ## ##### ## #
# ## ##### ## #
# ## ####### #
# ##
#####################################
# # # # #Inventeringsområde
# # # # # # # # ## ## #
#Riksintresse
# naturvården
# # # # # # # # # #
## # # # #för
Byske älv
10 km
Naturreservat
Natura 2000
# # ## #
## #
för friluftslivet
# # ## #
# #Riksintresse
#
#####
Våtmarksinventeringen klass 1
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
Ü
0
5
10 km
Våtmarksinventeringen klass 2
Figur 2. Skyddsvärda naturområden i omgivningen runt inventeringsområdet. Närmast liggande naturreservat och Natura
2000-områden inom 10 km är numrerade och beskrivs i text i avsnitt 3.2. Uppgifter från länsstyrelserna i Norrbotten och
Västerbotten (2011).
8
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
#
Mellanboreala vegetationszonen
Sveriges vegetation delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna
ingår i ett system som sträcker sig över hela
norra halvklotet.
Inventeringsområdet vid Markbygden ligger till
största delen inom den mellanboreala zonen.
Hela den boreala zonen domineras av barrskogar där lövträden asp och björk är vanliga. Den
uppodlade arealen är liten och arealen myrar
är stor.
Källa: Gustafsson & Ahlén, 1996.
Topografi och höjdåsar
I stort sett hela topografin är orienterad i nordväst till sydöstlig riktning med längsgående åsar,
vilka är omgivna av längsgående svackor som i
många fall bildar sjöar eller våtmarker.
Området, och då särskilt de västra delarna, är
för att vara så pass nära Bottenvikskusten, mycket
högt belägna. Tillsammans med området väster
om Långträsk och Koler utgör det en höjdplatå
jämfört med intilliggande landområden. Både
Piteå i öster och Arvidsjaur i väster ligger lägre
i höjd. För att nå motsvarande höjd vid färd
västerut behöver man fortsätta till Jäkkvik i Arjeplogsfjällen.
De västra delarna av inventeringsområdet är
belägna ca 300-330 m ö.h., toppar undantagna,
medan de sydöstra har en grundnivå på 210290 meter. Det finns flera längsgående höjdåsar,
orienterade i nordväst-sydostlig riktning i landskapet. Högst är Stor-Flötuberget med sina 426
m ö.h. Andra högre åsar är Lill-Blåliden, Hästliden, Tjärnliden, Önusberget och Kronliden, den
senare är en östlig utlöpare av Storgranliden, 409
m ö.h. och beläget strax utanför inventeringsområdet.
Naturgeografiska regioner
Nordiska ministerrådet har delat in Norden i 76
naturgeografiska regioner, 29 av dessa berör
Sverige. Indelningen bygger preliminärt på
växttäckets sammansättning som i sin tur bestäms av klimatet, jordmånen och avrinningsförhållandena. Markbygden ligger på gränsen
mellan region 30a och 32c.
30a - Norrlands vågiga bergkullterräng med
mellanboreala skogsområden
Regionen kännetecknas av moss- och risrika barrskogar med god tillväxt. Myrarna är
av blandtyp, d.v.s. med inslag av både kärr
och mossar. Förutom vågig bergkullterräng
finns även områden med flackare områden,
s.k. bergkullslätt. Jordarten som dominerar i
regionen är morän. Större delen av regionen
ligger över högsta kustlinjen. Klimatet är relativt
kontinentalt med måttlig nederbörd som ökar
mot högre partier.
32c - Norra Norrlands och norra Finlands
barrskogsområden och bergkullslätter
Regionen har ett kontinentalt klimat, med
omväxlande topografi, oftast storbruten
skogsterräng med hög andel myrareal i låglänta
områden. Strängmyrar är vanliga liksom olika
typer av sluttande kärr. Jordarten är övervägande morän, men mindre områden sediment- och
hällmarker förekommer. Nästan hela regionen
ligger ovan högsta kustlinjen. Skogarna är
lågproduktiva, men utnyttjas mycket av skogsbruket. Vågig bergkull- och viss förfjällsterräng
förekommer också.
Källa: Naturgeografisk regionindelning av Norden, Nordiska ministerrådet, 1977.
Älvar i närområdet
Två större vattendrag avgränsar området, Rokån
i norr och Åbyälven i söder. Båda är relativt
opåverkade och har meandrande lopp där vattnets rörelser kontinuerligt omformar landskapet.
Rokån i norr har sin upprinnelse i Dragaträsket
och rinner mot sydöst i ett meandrande lopp
genom landskapet.
Området som Rokån passerar, mellan byarna
Koler i nordväst och Fagerheden i sydost, är tydligt påverkat av den senaste nedisningen och de
processer som isens rörelser och smältvatten skapat i landskapet. Bland annat finns tvära åsar och
där Rokån skär genom sådana åsar bildas kraftiga
branter med lös sand och grus. Dessa områden är
värdefulla ur naturgeografiskt perspektiv.
Åbyälven är opåverkad av vattenkraft med
9
3 OMGIVANDE LANDSKAP
utgör nordlig gräns och Åbyälven, som ligger
strax söder om inventeringsområdet. De sydöstra
utkanterna av området når drygt 5 km norr om
länsgränsen mot Västerbotten och 25 km från
Bottenvikskusten.
3 OMGIV ANDE LANDSKAP
Figur 3. Åbyälven har flera forssträckor strax söder om inventeringsområdet.
Ü
Inventeringsområde
Isälvssediment
0
1
2 km
Figur 4. Kartan visar förekomst och utbredning av isälvsediment inom inventeringsområdet. Källa: SGU.
10
Berggrund och jordarter
Landskapet inom området består huvudsakligen
av urbergsgrund med granit. Det finns även inslag av skiffer och kvartsit samt några begränsade
stråk med basiska vulkaniska bergarter. Morän är
den dominerande jordarten i området.
Ett stråk med sorterat isälvsmaterial löper
mellan byarna Koler i nordväst och Fagerheden
i sydöst. De delar som är aktuella för inventeringsområdet visas i karta 4 och 5. Huvuddelen
av isälvsmaterialet är beläget utmed eller i nära
anslutning till Rokåns dalgång som utgjört dränerstråk för isälven i samband med inlandsisens
avsmältning (se karta 4). Där finns avsättningar
både i form av grovsilt, block och grus. Avsättningarna har varit beroende av vattenenergin i
isälven, där grovt material avsätts tidigare och
finare material senare. I området kring Rokån
finns några rullstensåsar men dessa är inte särskilt
välutvecklade. Även vid byn Flötuträsk har det
funnits ett mindre dränerstråk.
I sydöstra delarna av inventeringsområdet, som
ligger stax under högsta kustlinjen, finns några
mindre områden svallat material med grus och
Ü
Inventeringsområde
HK
Svallsediment, grus
3 OMGIVANDE LANDSKAP
undantag av ett mindre verk i Hednäs, Västerbottens län. Älven har ett aktivt meandrande lopp
skapat av vattnets rörelser. Det finns flera bäckar
inom inventeringsområdets sydvästra delar som
utgör biflöden till Åbyälven och därmed har
betydelse för Åbyälvens lopp. Älven bedöms ha
mycket höga naturvärden och ingår i EUs nätverk
för speciellt skyddsvärda naturmiljöer, Natura
2000. Även utmed vissa sträckor av Åbyälven
finns sorterat isälvsmaterial. Nedströms Önusträskbäckens mynning i Åbyälven finns sådana
stränder med sand och grus, ofta bevuxna med
tallar och lavhedvegetation med ljung och andra
rid. Mellan väg 373 och Önusträskbäckens mynning däremot är Åbyälven bred och lugnflytande
med en bred bård av våtmarksvegetation som
tidvis är översvämmad. Som resultat av meandringen finns även tidigare avsnörda restsjöar.
I våtmarksvegetationen utmed stränderna växer
norrlandsstarr, trådstarr, sjöfräken, en del videbuskar och glasbjörk. Kråkklöver i kant mot land.
I lugnt vatten näckros och nate. Svämzonerna
omges huvudsakligen av talldominerad skog.
0
1 km
Svallsediment, sand
Figur 5. Kartan visar förekomst och utbredning av svallsediment inom inventeringsområdet. Källa: SGU.
11
sand (se karta 5).
Markinnehav
Sveaskog är huvudsaklig markägare inom området.
3.2 Särskilt skyddsvärda
områden
3 OMGIV ANDE LANDSKAP
Inom ca 1 mil inom inventeringsområdets
gränser finns några få skogsområden som hittills
är skyddade, det är fyra naturreservat och dessa
listas här nedan och är även markerade i karta,
figur 2 sidan 8. Det finns också två älvar samt
biflöden till dessa som har skyddsstatus, Natura
2000. Natura 2000 är ett nätverk bland EU:s
medlemsländer med syfte att skydda värdefull
natur för framtiden. Natura 2000-arbetet styrs av
två EU-direktiv, Fågeldirektivet samt Art- och
habitatdirektivet. Det är i huvudsak biflödena till
Åbyälven som kan komma att påverkas av vindkraftsutbyggnaden. Tre av fyra naturreservat är
belägna strax utanför inventeringsområdets yttre
gränser. Två av fyra naturreservat är även klassade som Natura 2000-områden. Nedan beskrivs
naturreservat och Natura 2000-områden inom 1
mil från inventeringsområdet (numrerade objekt i
figur 2). Det finns inga riksintressen för naturvård
inom inventeringsområdet eller på 1 mils radie
utanför.
1. Svartliden är både naturreservat och Natura
2000-område och beläget strax öster om
inventeringsområdet. Det är ett topografiskt
omväxlande område med en höjdås, sydvästsluttningar och lägre belägna partier nedanför
sluttningen. Topografin skapar en varierad
skogsmiljö med både tall, asp och gran. I
högre terräng är det torrare med högre andel
tall, i lägre terräng mer gran som bitvis övergår
i tät gran-björksumpskog i fuktdråg och kring
en bäck. Det som främst utmärker Svartliden
är dess rika förekomst av riktigt grov asp. Det
finns även död ved av både löv- och barrträd.
2. Lillflötubergets naturreservat och Natura
2000-område, strax sydväst om inventeringsområdet, har också starkt varierad topografi
med branta syd- och västsluttningar. I mitten
av området finns en liten tjärn omgiven av
en smal zon av torv med vitmossor och starr.
Skogen är talldominerad, bitvis med inslag
av asp. Det finns tallar upp emot 300 år som
överlevt tre bränder. I nedre delen av områdets
sydbrant finns rikare stråk vilket avspeglar sig
i floran med bl.a. förekomst av liljekonvalj.
Söder om tjärnen är marken torr med lavar
och ris. I samband med fältbesök sågs renar
beta här.
3. Rokliden naturreservat ligger strax öster om in-
Habitatnamn (habitatkod)
Natura 2000-områden i Markbygden
Förekomst inom omgivande landskap
Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller
annuell vegetation på exponerade stränder (3130)
Åbyälven, Byskeälven
God
Dystrofa sjöar och småvatten (3160)
Åbyälven, Byskeälven,
Lill-Flötuberget
God
Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210)
Åbyälven, Byskeälven
Begränsad till Åby- och Byskeälven
Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mos- Åbyälven, Byskeälven
sor (3260)
Begränsad till Åby- och Byskeälven
Näringsrik granskog
Svartliden
Sällsynt
Skogsbevuxen myr (*91D0)
Brännliden, Svartliden
Sparsam
Aapamyrar (*7310)
Lillflötuberget
Sparsam
Västlig taiga (*9010)
Lillflötuberget, Brännliden, Svartliden
Sparsam
Tabell 2. Natura 2000-habitat som förekommer i eller nära inventeringsområdet samt i jämförelse förekomst inom omgivande
landskap. Prioriterade habitat är markerade med asterisk och pekas ut som särskilt bevarandevärda i ett europeriskt perspektiv (Löfroth 1997).
12
venteringsområdet och söder om Fagerheden
vid väg 373. Reservatet innehåller både tallskog på sandmarker, stränder med blandskog
kring Rokån och frisk-fuktig grannaturskog
med rikligt av grova granlågor. I anslutning till
reservatet finns även en nyckelbiotop med gott
om död granved.
4. Brännlidens Naturreservat är beläget i Västerbottens län och skogen i Brännliden är en av
norra Västerbottens allra äldsta och mest opåverkade naturskogar. Reservatet präglas av urskogsartad tall- och granskog. I området finns
inslag av brandrefugial sumpskog samt mindre
områden med näringsrik granskog. Skogen är
tydligt brandpräglad och den senaste branden
inträffade någon gång i början av 1800-talet.
Brännliden är även Natura 2000-område.
Älvar som omfattas av Natura 2000 enligt länsstyrelsen i Norrbotten län är markerade på
karta i figur 2 på sidan 8.
• Åbyälven som passerar strax söder om inventeringsområdet är Natura 2000-område och det
är även de biflöden som finns inom invente-
ringsområdets södra delar. Åbyälven är, med
undantag av kraftstationen i Hednäs, Västerbottens län, oreglerad. Det är en skogsälv
som har sitt ursprung i Auktsjaur, Arvidsjaurs
kommun. Därefter fyller flera stora källsjöar älven med vatten till en, huvudsakligen
lugnflytande skogsälv omgiven av skogklädda
moränmarker och myrar. En del älvstränder rakt söder om inventeringsområdet har
breda svämzoner med våtmarksvegetation
som norrlandsstarr, flaskstarr, trådstarr och
sjöfräken. Längre österut, däremot, nedströms Önusträskbäckens utlopp i Åbyälven
finns en del forssträckor och här omges älven
av svallat isälvsmaterial som sand och grus.
Strandvegetationen utmed älvstränderna
är präglade av vårfloden som kan bli kraftig av stora mängder smält snö. Det gör att
träd- och buskvegetation delvis hålls tillbaka
och stränderna blir öppna med örter och ris.
Timmerflottning har bedrivits på Åbyälven
från slutet av 1800-talet fram till 1964. Spår
av detta finns kvar i form av stenkistor vid
ström- och fallsträckor. Sedan mitten av
1990-talet har omfattande restaureringsåtgär13
3 OMGIVANDE LANDSKAP
Figur 6. Sydsluttning och tjärn vid Lillflötubergets naturreservat.
3 OMGIV ANDE LANDSKAP
der genomförts. Åbyälven är också påverkad
och påverkas kontinuerligt av skogsavverkningar och dikning. Flera av de biflöden till
Åbyälven som är belägna inom inventeringsområdet är påverkade av dikning. Det finns
en mindre population av vildlax i Åbyälven.
Sedan 1996 finns en laxtrappa vid kraftstationen i Hednäs vilket möjliggör vandring
för laxen även om det ibland blir problem i
samband med lågvatten.
• Byskeälven är en skogsälv belägen söder om
inventeringsområdet. Den är helt opåverkad
av modern vattenkraftsexploatering och den
är näst efter Råneälven den största outbyggda
skogsälven i landet. Fyra av EU utpekade
arter förekommer i systemet: utter, lax,
stensimpa och flodpärlmussla.
Figur 7. Symbol för skyddad natur, här vid tallskog i
Roklidens naturreservat.
14
4 Inventeringsområdet
Nedan beskrivs inventeringsområdet i grova
drag med avseende på skog, våtmarker, sjöar och
vattendrag. Vidare behandlas fauna och flora
i området, tidigare kända naturvärden samt
objektsbeskrivningar för vart och ett av de av
Enetjärn Natur utpekade och avgränsade naturvärdesobjekten.
sta kustlinjen medför att jordarterna domineras
av morän och torv. Karaktäristiskt för området är
stora sammanhängande våtmarker, en naturtyp
som även är vanligt förekommande väster om
området. Det är annars förhållandevis ovanligt
med mycket stora sammanhängande våtmarker i
kustnära terräng utmed Norrlandskusten.
Området genomkorsas av väg 373 mellan Piteå
och Arvidsjaur. I övrigt finns ett flertal större och
mindre skogsbilvägar inom området.
Skog
Inventeringsområdet utgör 15 035 ha fördelat på
ett större, 13 482 ha stort, och ett mindre område
om 1552 ha. Området sträcker sig mellan byarna
Strömnäs i nordväst, Storgranliden i sydväst, och
Granträskmark i sydöst. Hela området är högt
beläget på ca 300 meters höjd. Den allra östligaste delen ligger lägre och under gränsen för högsta
kustlinjen på 235 m ö.h.
Att största delen av området ligger ovanför hög-
Stora arealer av inventeringsområdet består av
hyggen, planterad ungskog under 30 år eller
påtagligt brukad skog med liten skiktning och
olikåldrighet. Skogsbrukets påverkan på skogen
har varit stor under lång tid. Det finns dock
enstaka, mindre områden med höga eller mycket
höga naturvärden inom området.
Skog med mycket höga naturvärden, klass 1,
utgör endast 0,5 % av arealen (75,5 ha) och finns
på några spridda ställen inom inventeringsområdet. Det är främst grandominerade skogar som
är äldre, flerskiktade eller urskogsartade. Några
4 INVENTERINGSOMRÅDET
4.1 Översikt
Figur 8. Ungtallskogar är vanliga i inventeringsområdet.
15
områden utgörs av granskog med påtagligt inslag
av asp, denna naturtyp finns även representerad
i inventeringsområdena för etapp 1 och 2 samt i
Svartlidens naturreservat som är beläget norr om
inventeringsområdet.
Tallskog är sparsamt representerad bland skogsobjekt med mycket höga naturvärden. Det finns
dock ett litet område med urskogsartad tallskog
med mycket gamla träd, lågor och skorstensträd.
Detta område är speciellt och har för att vara så
pass nära kusten mycket gammal skog och det
omges även av myr som också har mycket gamla
tallar. Objektet är klassat som nyckelbiotop av
Skogsstyrelsen.
Skog med höga naturvärden finns spridd över
inventeringsområdet och utgör sammanlagt 201
ha eller 1,3 % av inventeringsområdets areal.
Även dessa utgörs huvudsakligen av granskogar
eller grandominerade barrblandskogar. Skogarna
är äldre än omgivande skog och har olikåldriga
träd och förekomst av död ved. En del av dessa
granskogar har sumpskogskaraktär med delvis
fuktiga miljöer med senvuxen gran och björk.
I sydvästra delen finns mindre områden med
hällmarkstallskog omgivna av myrar som också
bedömts hysa höga naturvärden.
av arealen.Våtmarker med höga naturvärden
(klass 1 och 2) finns i ett stort stråk från nordväst
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Våtmarker
De allra flesta våtmarker i inventeringsområdet är
blandmyrar av sträng-flark typ med omväxlande
blöta och fuktiga partier. Detta skapar en mångformighet av miljöer. De blöta partierna, flarkarna, består huvudsakligen av mjukmattor, löst
sammansatta blötväxande vitmossor medan de
fasta partierna, strängarna, består av torrare, mer
fast sammanfogade vitmossor. På strängarna finns
ofta ett buskskikt av olika ris, varav dvärgbjörk,
kråkbär och ljung är de vanligaste. Även tuvull är
vanlig på de torrare strängarna. De blöta flarkarna
kan vara beväxta med flaskstarr eller ängsull och
i riktigt blöta partier vattenklöver och sjöfräken
samt delvis sakna vegetation. Många myrar består
till största delarna av en kombination av fast- och
mjukmattevegetation i bottenskiktet och halvgräs, främst trådstarr men även snip i fältskiktet.
Mineralfattiga förhållanden råder nästan överallt
vilket gör växtsammansättningen tämligen trivial.
Våtmarker utgör en betydande del av inventeringsområdet och är den naturtyp som sett till
areal har störst andel naturvärdesobjekt, klass 1
och 2 och dessa utgör sammanlagt 7,6 % av inventeringsområdets yta. Klass 1-våtmarker, enligt
Enetjärn Naturs inventeringar, utgör 2,9 procent
16
Figur 9. Äldre senvuxna tallar kantar en del våtmarker.
till sydöst. Framför allt i de nordvästra delarna av
inventeringsområdet finns långsträckta blandmyrar av sträng-flarktyp med höga eller mycket höga
naturvärden. Men det finns även myrar i de centrala och sydöstra delarna som har stor mångformighet och varierad hydrologi vilka bedöms vara
av stort naturvärde, inte minst för fågellivet.
Sjöar och vattendrag
Inventeringsområdet avgränsas av de två nära
nog parallella vattendragen Åbyälven och Rokån,
där den senare är belägen något längre öster och
norrut. Inom inventeringsområdet finns flera
bäckar som utgör biflöden till Åbyälven och
Rokån. Höjdåsarna Storflötuberget, Tjärnliden
och Önusberget utgör vattendelare mellan de
båda vattendragen. Många bäckar avvattnar större
myrar. Bäckarna kantas av myrvegetation eller
skog och har ofta sten- och grusbotten. I de övre
delarna kan de ibland ha mjukbotten eller i vissa
fall utgöras av myrdiken.
Det finns bara en egentlig sjö, Önusträsket på
292 m ö.h. inom inventeringsområdet. Sjön är
fyrkantig i formen och får till stora delar sitt vatten från stora myrar och bäckflöden nordväst om
sjön. Önusträsket avvattnas av Önusträskbäcken
som i sin tur mynnar i Åbyälven. Därmed ingår
även dessa vatten i Åbyälvens Natura 2000-område.
Flötuträsket har tidigare varit en sjö men vattennivån sänktes någon gång under 1800-talet
och efter omfattande dikningar återstår idag
endast ett litet område med öppet vatten, resten
utgörs idag av våtmark.
Rödlistning
Rödlistan är en redovisning av arters relativa
risk att dö ut från det område som rödlistan
avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan
bli rödlistade om deras populationer befinner
sig i kraftig minskning.
Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier,
var och en med sin ofta använda förkortning:
kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära
hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och
akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda
kategorierna kallas med en gemensam term för
hotade arter. I denna rapport redovisas arter i
dessa tre kategorier (inga arter i kategorierna
EN eller CR har dock påträffats) samt arter som
är nära hotade (NT).
Den svenska rödlistan tas fram av ArtDdatabanken enligt internationella kriterier och
revideras regelbundet. Den senaste rödlistan
publicerades 2010.
Figur 10. Roddbåt vid Åbyälvens strand.
Fåglarnas häckningstid hade passerat och många
flyttfåglar hade lämnat regionen då naturvärdesinventeringarna gjordes andra halvan av september 2012. De observationer som redovisas här
ger därför inte en fullständig bild av fågellivet i
området.
Vanliga skogs- och mesfåglar som talltita,
tofsmes, svartmes och kungsfågel observerades
på flera ställen i skogar inom inventeringsområdet. Gransångare hördes i skogen vid ett tillfälle.
I skog påträffades även trastar som björktrast
och dubbeltrast. Skogshöns bedöms vara relativt
vanligt förekommande, spillning av orre och tjäder sågs på flera ställen. Dessutom observerades
orre, tjäder och dalripa alla minst en gång. Bland
hackspettar sågs större hackspett och spillkråka
i skogsmiljöer, spår av spillkråka och tretåig
hackspett hittades på träd i äldre granskog. På två
ställen i anslutning till tallskog sågs flockar med
Figur 11. Spillkråkan söker gärna mat i äldre granar, här i
Lillblålidens nordsluttning.
17
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Fåglar
större korsnäbb. I äldre granskog vid bäckmiljö
visade sig lavskrikan. En varfågel observerades
på en större myr. Korp sågs flyga över landskapet
vid två tillfällen. Bland rovfåglar sågs en sparv-
hök.
Dessutom sträckte grågäss över området vid två
tillfällen men det är svårt att avgöra om de utnyttjade inventeringsområdet som rastlokal eller
Art
Utpekad av
Status inom eller nära området
Sångsvan
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande under vår och höst.
Sädgås*
Rödlistad (NT)
Trolig häckfågel med enstaka par.
Salskrake*
Fågeldirektivet
Rastande med enstaka par, eventuellt häckande.
Rödlistad (NT)
Storlom
Fågeldirektivet
Häckfågel med enstaka par.
Havsörn
Fågeldirektivet
Sparsam genomflyttare el. övervintrare. Möjlig häckfågel i kringliggande trakt.
Rödlistad (NT)
Blå kärrhök
Fågeldirektivet
Rödlistad (NT)
Trol. häckfågel med enstaka par. Sparsam genomflyttare vår och
höst.
Fjällvråk
Rödlistad (NT)
Trol. häckfågel med enstaka par. Talrik genomflyttare vår och höst.
Kungsörn
Fågeldirektivet
Häckfågel med enstaka par. Tiotals genomflyttare el. övervintrare.
Rödlistad (NT)
Fiskgjuse
Fågeldirektivet
Häckfågel med enstaka par.
Stenfalk
Fågeldirektivet
Trol. häckfågel med enstaka par.
Järpe
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel.
Orre
Fågeldirektivet
Allmän häckfågel.
Tjäder
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel.
Trana
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande under vår och höst.
Ljungpipare
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel. Talrik genomflyttare vår och höst.
Brushane
Fågeldirektivet
Häckfågel med enstaka par. Sparsamt rastande vår och höst.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Rödlistad (VU)
Storspov
Rödlistad (VU)
Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande vår och höst.
Drillsnäppa
Rödlistad (NT)
Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande vår och höst.
Grönbena
Fågeldirektivet
Allmän häckfågel. Talrikt rastande vår och höst.
Hökuggla
Fågeldirektivet
Möjlig häckfågel med enstaka par.
Sparvuggla
Fågeldirektivet
Trolig häckfågel med enstaka par.
Slaguggla
Fågeldirektivet
Möjlig häckfågel med enstaka par.
Jorduggla
Fågeldirektivet
Trol. sällsynt häckfågel.
Rödlistad (NT)
Pärluggla
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel.
Tornseglare
Rödlistad (NT)
Sparsam häckfågel.
Göktyta
Rödlistad (NT)
Sällsynt häckfågel.
Spillkråka
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel.
Gråspett
Fågeldirektivet
Sällsynt häckfågel.
18
Art
Utpekad av
Status inom eller nära området
Blåhake
Fågeldirektivet
Talrikt rastande vår och höst.
Tretåig hackspett
Fågeldirektivet
Sparsam häckfågel.
Rödlistad (NT)
Lavskrika
Rödlistad (NT)
Sparsam häckfågel.
Rosenfink
Rödlistad (VU)
Sällsynt häckfågel.
Videsparv
Rödlistad (NT)
Sparsam häckfågel.
Ortolansparv*
Fågeldirektivet
Sällsynt häckfågel.
Rödlistad (VU)
Tabell 3. Utpekade fågelarter som bedöms förekomma regelbundet inom det aktuella utredningsområdet i Markbygden. * =
antas häcka inom området, fynd finns i lämpliga miljöer i närområdet. Status enligt rödlistan 2010. VU = sårbar, NT = nära
hotad. Av de fågelarter som bedöms förekomma i området omfattas 25 arter av EU:s Fågeldirektiv, bilaga 1 (Cederberg &
Löfroth 2000) medan 17 av fågelarterna är upptagna på den svenska rödlistan enligt Gärdenfors (2010.
Däggdjur
I samband med fältbesök noterades skogshare
och renar. Även älg förekommer och spillning
från älgar noterades vid ett flertal platser. Spillning från björn sågs också på flera platser, framför
allt i kantzoner mellan skog och myr och i äldre
skog. Björnspillning var dock inte lika vanligt
förekommande som älgspillning. Lodjur antas
kunna finnas i området men det finns inga kända
boplatser eller föryngringar enligt länsstyrelsens
rovsdjursinventering. För varg och järv finns inga
kända observationer under de senaste åren. Utter
har observerats i Markbygden etapp 2 och det
finns områden där de skulle kunna förekomma,
t.ex. i närheten av Rokån eller andra större bäckar.
Fladdermöss
I nära anslutning till inventeringsområdet finns,
enligt en färsk inventering, endast en art fladdermus, nordisk fladdermus (Noctula 2011).
Området är både art- och individfattigt. Nordisk
fladdermus förekommer mer allmänt vid byarna
Ersträsk och Strömnäs där tätheterna är likande
de på vissa ställen i södra Sverige, det vill säga
relativt hög. Kunskapen om fladdermöss i Norrbottens län är begränsad. Nordisk fladermus kan
förekomma även inom inventeringsområdet på
lokaler gynnsamma för arten, d.v.s. äldre lador
eller hus, närhet till vatten, lövträdsmiljöer och
skogsbryn.
Reptiler
Inga reptiler, varken grodor eller ormar, sågs i
samband med inventeringarna. Inom inventeringsområdet finns sannolikt åkergroda, vanlig
groda, padda och huggorm.
Artskyddsförordningen
Genom Artskyddsförordningen ges vissa
växt- och djurarter är särskilt, juridiskt skydd.
Artskyddsförordningen är en lagstiftning som
innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda
fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art och habitatdirektiv
samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning.
Till förordningen hör två listor med arter, bilaga
1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade
arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in,
skada eller döda de listade arterna. För arterna i
bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade
och får inte förstöras. Av de arter som tas upp i
Artskyddsförordningens bilaga 1 antas (förutom
fåglar och fladdermöss) björn, lo, utter och åkergroda förekomma i området (enligt egna observationer och uppgifter från Artportalen). Bland
fladdermössen är det endast nordisk fladdermus
som förekommer i Markbygden.
Av de arter som listas i Artskyddsförordningens bilaga 2 finns troligen huggorm, skogsödla,
åkergroda och vanlig padda i omgivningarna.
Åkergroda lever i såväl öppna marker som barr19
4 INVENTERINGSOMRÅDET
bara drog förbi.
I tabell 3 listas de fågelarter som utifrån litteratur och observationer i Artportalen bedöms
finnas inom eller nära området.
skogsmiljöer och är i en stor del av landet den
vanligaste grodarten.
Av de växter som listas i förordningens bilaga
2 påträffades vid inventeringen jungfru marie
nycklar, spindelblomster och revlummer.
Signal- och rödlistade arter av lavar och
vedsvampar som påträffats inom inventeringsområdet
Nedan listas och beskrivs de lavar och vedsvampar som påträffats inom inventeringsområdet:
Stuplav är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Den växer ofta på
samma träd som åtminstone någon av bårdlav, luddlav, lunglav eller skrovellav. Inom inventeringsområdet påträffades arten på sälg i objekt
A.
Lunglav är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Den växer ofta
på samma träd som åtminstone någon av bårdlav, luddlav eller skrovellav. Inom inventeringsområdet påträffades arten på sälg i objekt BT.
GarnlavNT är enligt Skogsstyrelsen en god indikatorart främst i den södra och mellersta delen av landet. Stora förekomster av garnlav och
särskilt garnlav med förökningskroppar är en viktig signal på skog med höga naturvärden i hela landet. Arten är känslig för kontinuitetsbrott och förekommer främst i äldre granskogar. Garnlav är en utpräglad barrskogsart. I inventeringsområdet är arten tämligen allmän och
förekommer främst på senvuxen gran i myrkanter och på äldre och grövre granar i de äldre barrskogsbestånden inom objekt L, J, C, M,
BT, AP.
KöttickaNT är enligt Skogsstyrelsen en signalart som ofta förekommer tillsammans med gran- och ullticka samt samt många ovanliga och
rödlistade vedsvampar. Kötticka är enligt ArtDatabanken fortfarande en förhållandevis vanlig art i äldre granskog i mellersta och norra Sverige
men den kräver skoglig kontinuitet och förekommer inte i medelålders produktionsskogar. Kötticka påträffades i objekt L.
GarnlavNT är enligt Skogsstyrelsen en god indikatorart främst i den södra och mellersta delen av landet. Stora förekomster av garnlav och
särskilt garnlav med förökningskroppar är en viktig signal på skog med höga naturvärden i hela landet. Arten är känslig för kontinuitetsbrott och förekommer främst i äldre granskogar. Garnlav är en utpräglad barrskogsart. I inventeringsområdet är arten tämligen allmän och
förekommer främst på senvuxen gran i myrkanter och på äldre och grövre granar i de äldre barrskogsbestånden inom objekt L, J, C, M,
BT, AP.
Gammelgranskål är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för äldre eller urskogsartad granskog. Arten är en skålsvamp som växer
på stambas eller nedre grenar av gamla granar. Svampen kräver den höga och jämna luftfuktighet som finns i sumpskog, fuktdråg, vid
myrkanter och utmed skogsbäckar. Gammelgranskål hittades utmed en skogsbäck i objekt AA, M och V.
Skinnlavar är ett samlingsnamn för en grupp bladlavar. Enligt skogsstyrelsen signalerar skinnlavar skog med höga naturvärden i form av
lövträdskontinuitet då lavarna främst etablerar sig på grov asp i sena lövsuccessioner. Arten hittades på asp i objekt V inom inventeringsområdet.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Vedflarnlav är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Den växer
ofta på samma träd som åtminstone någon av bårdlav, luddlav, lunglav eller skrovellav. Inom inventeringsområdet är arten allmänt förekommande på sälg i de äldre bestånden inom objekt V.
Liten sotlavVU växer ofta vid basen på grenar hos senvuxna gamla granar, ofta i brandrefugier, det vill säga på platser där skogen aldrig eller mycket sällan brinner. Liten sotlav indikerar skog med mycket höga naturvärden och där den finns förekommer ofta även andra sällsynta
och hotade arter. Inom inventeringsområdet hittades liten sotlav i objekt AA.
GulporingNT är en vednedbrytare knuten till lliggande död ved i sent nedbrytningsstadium. Den kan växer som en resupinat ticka på lågor
och grenar av gran och tall. Arten indikerar äldre skog och naturskog där det finns en kontinuitet av död ved. Gulpringen påträffades i
mycket gammal tallnaturskog inom objekt AP.
SprickporingVU är en vednedbrytare som huvudsakligen förekommer på stående och liggande ved av gran. Arten är en god indikator på
orörd skog eller naturskog. Sprickporing påträffades under en granlåga i kantzon mellan tallnaturskog och skogklädd myr inom AP.
20
Här redovisas de områden med tidigare kända
naturvärden belägna inom inventeringsområdet.
Våtmarker
I området och särskilt den nordvästra delen ovan
väg 373 finns flera stora sammanhängande, ofta
flikiga blandmyrar av sträng-flarktyp. Flera av
dessa är enligt länsstyrelsens våtmarksinventering
(VMI) klassade som VMI klass 1 och 2 vilket
är högsta och näst högsta naturvärdesklass. Den
stora förekomsten av vidsträckta sammanhängande och mångformiga våtmarker (som är ännu
högre väster om järnvägen) har av länsstyrelsen
i Norrbottens län bedömts vara unika för norra
Norrlands kustland.
Nyckelbiotoper
Av Skogsstyrelsen klassade nyckelbiotoper, små
skogsområden med högt bevarandevärde där
man kan finna eller förväntas finna sällsynta eller
hotade arter, finns tre belägna inom inventerings-
Inventeringsområde
Biotopskydd
Naturreservat
Piteå kommuns naturvärdesinventering
Natura 2000
Våtmarksinventeringen klass 1
Nyckelbiotop
Våtmarksinventeringen klass 2
Ü
0
3
6 km
Figur 12. Tidigare utpekade bevarandevärda naturområden inom inventeringsområdet. Källor: Länsstyrelsen (2011), Piteå
Kommun (2008) och Skogsstyrelsen (2011). Sveaskogs högst klassade naturvärdesobjekt (2011) sammanfaller med de skikt
som visas ovan.
21
4 INVENTERINGSOMRÅDET
4.2 Tidigare kända naturvärden
området: ett barrblandskogsområde med gran,
tall, asp och björk, delvis av sumpskogskaraktär, i
nedre delen av Lillblålidens nordsluttning (delar
av objekt V se kap. 4.3), en bäckravin omgiven
av barrblandskog och granskog som delvis är urskogsartad (objekt AA, se kap. 4.3 )samt ett litet
område med tallnaturskog som har både höga naturvärden och estetiska värden i form av mycket
gamla tallar och grova skorstensträd (objekt AP,
se kap. 4.3) Strax utanför inventeringsområdets
östra gräns, nära samhället Fagerheden, finns
ytterligare två nyckelbiotoper. Den ena var delvis
avverkad vid fältbesök september 2012, den andra
ligger i anslutning till Roklidens naturreservat
och är en naturskog med mycket stor förekomst
av död granved.
Piteå kommuns naturvärdesobjekt
Piteå kommuns naturvärdesinventeringar inkluderar ett antal skogsområden inom området,
flera i anslutning till Skogsstyrelsens nyckelbiotoper: skogsområde i Lillblålidens nordsluttning,
skogsområde kring bäckravin öster om Flötuträsk
(delvis avverkat), trädklädd myr som omger
nyckelbiotop med tallnaturskog, våtmarker kring
Dragaträsket, skog på Önusbergets sydsluttning
(underväxtröjd, förberedd för avverkning september 2012), område sydväst om Lars-Persakojan
i inventeringsområdets östligaste del med äldre
granskog, aspinslag och visst inslag av tall som
idag delvis omfattas av biotopskydd. De områden
som är utpekade av Piteå kommun som naturvärdesobjekt saknar formellt naturskydd.
Roka viltvatten
Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt
Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket
höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter.
Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika höga naturvärden
som nyckelbiotoperna.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt
har något lagligt skydd. De stora skogsägarna
och virkesköparna har som policy att undanta
nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär
att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en
sorts frivilligt naturskydd.
Roka viltvatten är ett f.d. domänreservat som
numera inte har något formellt skydd. Området
har skapats genom att tre flottningsdammar i
Rokåns källflöden dämts upp. Området, som är
525 ha, består av våtmarker, öppet vatten samt
en del skog. Det finns även vandringsleder med
stigar och informationstavlor. Roka viltvatten har
bedömts att inte ha tillräckligt hög naturvärdesklass för att vara aktuellt för reservatsbildning.
Delar av området ingår i utpekade naturvärdesobjekt (Degermyran objekt H och Rokån AK, se
avsnitt 4.3)
Biotopskydd
Biotopskydd upprättas av Skogsstyrelsen och
innebär att ett område har lagligt skydd i syfte att
naturvärdena bevaras medan markägaren fortfarande äger marken och kan behålla sin jakträtt i
det aktuella området. Det finns ett skogsområde
som utgör biotopskydd och det är beläget söder
om Altermyran, samma objekt är även utpekat i
Piteå kommuns naturvärdesinventering. Objektet
har äldre granskog och rikligt med asp och är
beskrivet i objektsbeskrivningar som objekt BT.
22
Figur 13. Gammelgranskål växer på stambasen eller
som här på grenar av äldre granar i fuktiga miljöer.
4.3 Objektsbeskrivningar
Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga eller mycket
höga naturvärden (se kartor på kommande sidor).
Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta
planeringen av vindkraftanläggningen.
A. Äldre granskog i svag nordsluttning
Klass 2
Beskrivning: Granskog med viss olikåldrighet
som har enstaka gamla granar och grantorrakor
men de flesta granar är relativt unga ca 50-80 år.
Lövinslag i form av glasbjörk utgör ca 5 %, det
finns också någon enstaka grov sälg som är på väg
att bli torraka, mossbelupen och med sälgticka.
Det är sparsamt med död ved, få lågor överhuvudtaget, några enstaka av gran, både av tidigt
och sent nedbrytnngstadium. Skogen är plockhuggen och det finns en hel del stubbar.
Marken är frisk med blåbär, lite lingon och
lågörter som ekbräken och björkpyrola. I bottenskiktet finns hus- och väggmossa, i fuktdråg
stjärnmossor och granvitmossa.
I norra kanten på objektet finns några mycket
små, trädklädda myrar med tall, markvegetationen där består av klotstarr, odon, skvattram.
Bedömning: Skogen har naturvärden i form av
viss olikåldrighet med en del äldre granar och
glasbjörk i olika dimensioner och enstaka lågor.
Området är heterogent och lokalt mer eller mindre påverkat som håller klass 2 som helhet.
B. Blandmyr med tydligt utbildad sträng-flarkstruktur i nordöstra delen
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en till största delen
öppen myr med tall i kantzon mot omgivande
skog. Södra och norra delarna däremot är trädklädda med glest stående, klen myrtall. Myren
sluttar svagt mot nordöst och där är det också
som blötast. Vegetationen domineras nästan helt
av trådstarr. I torrare partier är tuvull vanlig. I den
östra kanten mot skog finns orkidén jungfru marie nycklar. Norra kanten är blötare med tydligt
utbildade sträng-flarkformationer. Där finns även
inslag av sjöfräken i blöta partier och blåtåtel på
den något torrare torven. Påverkan av dikning
finns i östra kanten mot skog samt i nordvästra
delen men inga diken i myrens centrala delar. Bedömning: Myr som har naturlig vattenflödesregim
och vegetation, måttlig dikningspåverkan. De
norra kanterna har mångformighet i hydrologin
med blöta partier vilket är av värde för fågellivet.
C. Barrblandskog med äldre tall och gran, fuktgradient med sumpskog i östra delen
Figur 14. En äldre sälg med sälgticka i granskogen,
objekt A.
Beskrivning: Barrblandskog med gran, glasbjörk
och äldre tall. Marken sluttar svagt mot öster och
utgör en fuktgradient med frisk mark i de västra
delarna och fuktig mark i de östra. Den fuktiga
marken har fält- och bottenskikt av skogsfräken,
klotstarr, hjortron, granvit- och björnmossa. I
övre delen av fuktgradienten dominerar husmossa, kruståtel och blåbär. Skogen har en viss
olikåldrighet med en enstaka tallar >150 år, de
flesta tallar är ca 50-80 år. Det finns även äldre,
granlavsdraperade granar. En del död björkved
som dock snabbt bryts ner, av liggande död ved
finns enstaka granar men lågakontinuiteten är
bruten. Det finns dock en hel del död granved i tidigt nedbrytningsstadium med gott om
klibbticka som är en tidig vednedbrytare. Det
finns även gran- och knölticka. Mossbelupna
stubbar vittnar om att skogen har plockhuggits
23
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
L
M
N
K
H
I
G
J
Q P
SW
O
T
V
U
X
R
AK
AS
AQ
AR
AN
Ä
AM
AL
AB
AC
AA
Ö
B
AY
A
AP
BE
BD
AO
BP
BF
E
AJ
C
BC
F
AZ
AG
AK
D
AH
BB
AÅ
AÄ
AI
AT
BN
4 INVENTERINGSOMRÅDET
BJ
BK
AI
BL
BH
BI
BH
BX
BW
BH
Figur 15. Naturvärdesklassade
områden. Bokstäverna hänvisar
till beteckningarna i avsnitt 4.3,
objektsbeskrivningar. För naturvärdesklassning se detaljkartorna
i avsnittet med objektsbeskrivningar.
24
BU
AV
BV
BY
BT
BÖ
BÄ
BÅ
BZ
BH
BH
Inventeringsområde
Naturvärdesobjekt
0
2
4 km
Ü
en eller flera gånger. Skogen gränsar mot hygge
i väster. Utanför områdets avgränsning i söder är
skogen dikad. Diket påverkar främst den mark
som ligger utanför objektet.
Bedömning: Naturvärdena består i varierad trädslagssammansättning och olikåldrighet med äldre
tall och gran samt förekomst av garnlav. Det är
en fuktstabil miljö och även andra epifytiska arter
kan finnas.
skog med viss olikåldrighet och lövinslag, dock
brist på död ved. Objektet är i det lägre spannet
av naturvärdesklass 2.
E. Äldre bondeskog med gran, björk och sälg intill
ödegården Vackerliden
Klass 2
Beskrivning: Detta är en smal remsa av skog söder
om väg 373 och en ödegård, Vackerliden, i östra
utkanten av byn Storgranliden. Skogsmarken
bedöms vara igenvuxen f.d. odlingsmark eller
tidigare skogsbete. Skogen är gles och luftig med
likåldrig gran, ca 80 år, glasbjörk och enstaka
påtagligt grova sälgträd. I områdets östra del finns
även lite tall. Marken är frisk, plan och örtrik
med gullris, skogsnäva, revlummer och olika gräs
som kruståtel, vårfryle, grenrör. I det undre skiktet finns sent föryngrade smågranar, småplantor
av rönn och låga enbuskar. Bortsett från enstaka,
klena björklågor är det ont om död ved. Skogen
har tydlig skogsbrukspåverkan, mycket stubbar
och bara lite död ved och då i tidigt nedbrytningstadium.
Bedömning: Lövinslaget med hög andel björk
samt några riktiga grova sälgar utgör det främsta
naturvärdet här.
F. Talldominerad barrblandskog på plan, bitvis fuktig
mark
Figur 16. Äldre tallar och granlavsdraperade granar finns
i den fuktiga skogen i objekt C.
D. Barrblandskog med tall, gran och glasbjörk på
frisk, plan mark
Klass 2
Beskrivning: Barrblandskog med tall, gran och
glasbjörk på plan frisk mark. Högre andel tall i
västra delen. Inslag av enstaka klen sälg och rönn.
Objektet genomkorsas av väg och utgör tre små
intilliggande bestånd som omges av hugge och
produktionsskog. Marken är av frisk blåbärstyp,
bitvis med inslag av fuktiga partier med granvitmossa, sump- och klotstarr. Skogen innehåller en
hel del stubbar och det är sparsamt med död ved.
Det är också dikat i den sydvästra delen.
Bedömning: Naturvärden i form av någit äldre
Beskrivning: Talldominerad barrblandskog med
gran- och björkinslag där det finns viss åldersoch diameterspridning bland träden men riktigt
gamla träd saknas helt. Frisk-fuktig nästan plan
mark; granvitmossa, björnmossa, skogsfräken och
klotstarr växer i fuktiga partier medan husmossa,
lingon och blåbärstyp dominerar på frisk mark.
Det finns en hel del stubbar och det är sparsamt
med död ved men det finns en del grova högstubbar av björk, rötade av björkticka.
Bedömning: Skogen har naturvärden genom att
den har viss variation i trädslag, ålder- coh dimaterspridning samt olika markfuktighet. Det finns
också ett visst lövinslag som bidrar till naturvärden. Objektet tillhör det lägre spannet av naturvärdesklass 2.
G. Blålidmyran, större sammanhängande blandmyr
med tydligt utbildad sträng-flarkstruktur
Klass 1
Beskrivning: Blålidmyran är en större myr som
sträcker sig ca 2,5 km i nordväst - sydostlig rikt25
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
B
A
C
E
F
D
AJ
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt skog klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt skog klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Ü
0
0,5
1 km
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsobjekt bäck klass 2
Figur 17. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarna
i avsnitt 4.3.
ning och är ca 0,5 km bred. Vegetationen domineras av trådstarr och fastmattor med vitmossor.
I blöta partier med lösbotten och delvis bar torv
växer ängsull och/eller flaskstarr i fältskiktet,
ibland även sjöfräken.
I de södra/västra delarna har myren tydligt
utbildad sträng-flark struktur med bitvis blöta
flarkar. I kanter mot omgivande skog växer ris av
odon och dvärgbjörk samt hjortron. Hela myren
är av länsstyrelsen klassad som VMI-klass 2-myr
och den är opåverkad av dikning.
26
Omgivande skog varierar från ungskog och
hygge till äldre skog. Det finns två små naturvärdesklassade skogsobjekt som gränsar mot myren
i norra kanten. Myren avvattnas i sydöst av ett
bäcksystem som småningom mynnar i Åbyälven
(Natura 2000-område).
Bedömning: Mycket höga naturvärden då det är
en större opåverkad myr med utbildad strängflarkstruktur som har hög grad av naturlighet.
Myren är dessutom av värde för fågellivet och
Figur 18. Odonbladen lyser vackert höströda och växer tillsammans med tuvull och rosling i myrens ytterkant, objekt G.
H. Dragamyran och Dragaträsket, långsträckt blandmyr med myrsjö och små myrholmar med tall
Klass 1
Beskrivning: Objektet utgör en 4,8 km lång myr
utsträckt i nordväst - sydostlig rikting. En grund
myrsjö, Dragaträsket finns i den östra delen.
Längst i öster finns ytterligare ett litet område
med öppen vattenspegel. I de övre, nordvästra
delarna är myren torrare men den blir blötare mot
mitten och de östra delarna.
Växtsamhällen med tuvull, taggstarr, rosling
dominerar på torrare torvmark, på lite blötare
växer trådstarr, ytterligare blötare ängsull eller
flaskstarr-kallgräs.
Myren omges av skogsmark med senvuxen
tall och vid sjön finns myrholmar bevuxna med
tall. Det är plockhugget på holmar och därmed
sparsamt med död ved men skogen är ändå olikåldrig med en del gamla tallar över 200 år. Det
finns enstaka björkar, även en del grova. På den
ganska näringsfattiga marken växer ris av kråkbär
och blåbär. Korsnäbbar visade sig i samband med
fältbesök.
Dragaträsket, den grunda myrsjön i objektets
sydöstra del, kantas av myrvegetation och små
trädholmar. Söder om Dragaträsket finns en
bård med äldre tallar som ingår i det avgränsade
objektet.
Hela myrobjektet är opåverkat av dikning, i
öster strax utanför avgränsningen finns ett mindre
dike men det är nedströms och påverkar därför
inte myrens hydrologi.
Objektet är klassad som VMI-klass 1, högsta
naturvärdesklass, i länsstyrelsens våtmarksinventering.
Bedömning: Stor, sammanhängande och mångformig myr med varierad fuktighet och även
en större och en mindre myrsjö som förstärker
mångformigheten. Därmed har objektet mycket
höga naturvärden.
27
4 INVENTERINGSOMRÅDET
utgör även källflöde till Åbyälven.
Figur 19. Dragaträsket med Dragamyran, objekt H. I bakgrunden skymtar också ett av Dragalidens vindkraftverk.
I. Smal remsa med gran-björkskog kring en bäck
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Detta är ett litet objekt som består
av en smal skogsbård med äldre gran och björk
kring en bäck. Granarna är ca 100-150 år gamla,
det finns enstaka tallar och björk i bukettform.
Marken är frisk till fuktig med lingon och blåbär.
Närmast kring bäcken är marken fuktigare med
vit- och björnmossor, högre upp växer husmossa
och blåbär. Bäcken är ca en meter bred och har
stenbotten med sten och grus i olika fraktioner.
Uppströms objektet är bäcken uträtad. Död ved
förekommer i strandzonen främst i form av klena
björk- och granlågor, i övrigt sparsamt. Det finns
även död ved i bäcken. Objektet gränsar mot
skogsmark med planterad ungtall samt något
äldre tallskog. I söder gränsar det mot naturvärdesobjektet Blålidmyran.
Bedömning: Bäckmiljö med den mångformighet
som vatten, strandzon och naturligt omgivande
kantzon ger, därmed höga naturvärden.
J. Litet område med björkrik granskog och enbuskar
Klass 2
Beskrivning: Litet område med äldre granskog
med mycket björk. Granarna är ca 150 år och står
28
i en plockhuggen skog där björk föryngrats och
kommit upp i de luckor där granen tidigare stod.
Av lövträd finns även någon enstaka sälg. Marken är frisk med blåbär och lingon. Små granoch enbuskar bildar här och var ett buskskikt.
Död ved finns i form av stående och liggande
björk men det är få granlågor. På granarna växer
garnlav och skägglav, sälgticka på sälg. Området
gränsar i söder mot en stor, naturvärdesklassad
våtmark. I övrigt gräns mot ungskog.
Bedömning: Lövrik äldre skog, som kan vara ett
viktigt område för vedinsekter och fåglar, framför
allt hackspettar.
K. Liten smal myr som omges av tallmarker
Klass 2
Beskrivning: Detta är en liten långsmal myr med
vegetation bestående av ängsull på blöt mark, i
övrigt dominerar trådstarr. Myren är opåverkad
av dikning men det är dikat norr om myren. Det
finns en del små, senväxta tallar på myren och
omgivande kantzon mot tallskog är naturlig med
olikåldriga träd. Mot väster finns en kraftledningsgata som mest drar ner det estetiska värdet,
ledningen påverkar inte myrens hydrologi eller
växtartsammansättning nämnvärt.
Figur 20. Det är gott om både stående och liggande björk i objekt J.
L. Granskogslid mellan väg och bäck
Klass 2
Beskrivning: Äldre granskog på frisk-fuktig mark
i nordsluttning som avgränsas av en skogsbilväg i
söder och en skogsbäck i norr. Skogen domineras
av ca 120-årig gran med viss skiktning och inslag
av björk. Det finns påverkan av plockhuggning
men också en del död granved, mest i tidigt nedbrytningsstadium. På en låga påträffades kötticka
och många granar är bevuxna med garnlav. Inslag
av lövträd i form av björk samt små rönnplantor.
Marken har bottenskikt med hus- och väggmossa eller granvit- och björnmossa beroende på
fuktighet, i fältskiktet dominerar lågörter och blåbär, närmare bäcken finns mer fuktkrävande arter
som kråkklöver och grenrör.
Nordsluttning och översilad mark skapar
fuktstabil miljö som ger förutsättningar för epifytiska lavar och kärlväxter.
Bedömning: Höga naturvärden i form av äldre,
skiktad granskog med förekomst av död ved, lavar
och örter.
M. Bäckmiljöer med död ved av björk och gran
Klass 1
Beskrivning: Bäckmiljöer med en större bäck
som rinner från väst mot nordost och förstärks i
områdets mitt av en söderifrån anslutande mindre
bäck. Båda bäckarna slingrar sig naturligt genom
skogslandsskapet då de är opåverkade av dikning
och uträtning. Den större bäcken avvattnar en
längre nordvänd granlid och en sydsluttning med
tall och lite gran. Den mindre bäcken kommer
söderifrån och avvattnar ett sumpskogsområde
och är i de övre delarna egentligen två små rännilar i vitmossan. Den större bäcken har stenoch grusbotten med små och stora stenar. Båda
bäckarna är kantade av granskog med björkinslag,
det finns gott om äldre träd och en hel del död
ved, både i och kring bäcken. Den döda veden är
framför allt av björk men det finns även granlågor. På en äldre gran hittades skålsvampen gammelgranskål. Lavskrika, som trivs i äldre naturskogar, observerades i samband med fältbesök.
Bedömning: Mycket höga naturvärden i form av
fuktstabil bäckmiljö med många olika arter mossor, gott om äldre gran och björk, rikligt med död
ved i och kring bäcken, detta har betydelse inte
minst för bäckens flora och fauna.
29
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Bedömning: Naturvärden i form av naturlig vegetation och naturlig övergångszon mot omgivande
skog.
Figur 21. Granvitmossa och stor björnmossa (vänster resp. höger i bild) är vanliga på marken i fuktig granskog som här i
objekt L.
N. Liten myr omgiven av tallskog
Klass 2
Beskrivning: Liten, trädklädd myr med klena
myrtallar omgiven av tallskog. Vegetationen i
fält- och bottenskikt domineras av trådstarr och
vitmossor som bildar fastmattor. Myren är opåverkad av dikning och skogsbruk.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Bedömning: Naturvärden i form av en opåverkad
myr med naturlig vegetationssammansättning.
O. Lillblåmyran, långsmal sluttande myr sydöst om
Blåmyran
Klass 2
Beskrivning: Liten långsmal myr orienterad i
nordväst - sydostlig riktning som är kantad av
klena myrtallar och en och annan talltorraka.
Myrplanet sluttar mot nordväst och avvattnas där
av en bäck som fortsätter genom Norra bäckmyran och utgör biflöde till Åbyälven, Natura
2000-område. Lillblåmyran är också hydrologiskt
förbunden med den större Blålidmyran i nordväst.
Markvegetationen domineras av trådstarr och
olika arter vitmossor. Rosling, tranbär, sumpstarr
och sjöfräken är också vanligt. I stråk med tallar
finns även klen senvuxen gran, videbuskar och
30
dvärgbjörkris. Det finns ingen synbar dikningspåverkan. Däremot finns ett smalt dike sydväst
om området men det bedöms inte har någon
betydande inverkan på myren. Myren gränsar
mot påtagligt plockhuggen skog med begränsade
naturvärden.
Bedömning: Höga naturvärden då myren är helt
opåverkad av dikning och skogsbruk samt har
en naturlig övergångszon mot omgivande skog.
Området har dessutom betydelse för vattenflödet
till Åbyälvens Natura 2000-område.
P. Äldre lågproduktiv granskog med tall, björk och
sälg.
Klass 2
Beskrivning: Äldre, lågproduktiv granskog i
västsluttning med ålders- och diameterspridning,
inslag av tall och bukettbjörk. Det finns enstaka
sälgträd över 100 år med tagellavar på grenarna.
Marken är frisk mark med husmossa, blåbär,
kråkbär, kruståtel. Skogen är luckig och påtagligt plockhuggen med många stubbar. Det finns
någon enstaka övermossad låga men annars finns
i stort sett ingen död ved. Bildningen av ny död
ved sker långsamt på grund av den låga tillväxttakten. Objektet gränsar mot hygge i övre, östra
kanten.
Bedömning: Naturvärden i form av något äldre
skog och en del grövre björk samt enstaka sälg.
Q. Norra bäckmyran, del av större myrkomplex och
bäck som utgör biflöde till Åbyälven
Klass 1
Figur 23. I utkanten av objekt P stod en äldre sälg i
vackra höstfärger.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Beskrivning: Norra bäckmyran är en 1,8 km lång
myr som utgör del av ett större myrkomplex med
förgreningar mot norr och söder.
Det är en långsmal myr som har hydrologisk
förbindelse med den större Blålidmyran i nordväst och därmed bildar ett störrre våtmarkskomplex kantat av myrholmar och myrstränder med
tallskog. Större delen av myren är öppen utan
träd och vegetationen domineras av tuvsäv eller
trådstarr. Blöta partier har öppet vatten, vattenklöver, sjöfräken, flaskstarr och dystarr.
I södra halvan av objektet finns en grund näringsfattig drygt 200 m lång myrsjö som omges
av torvmark, strandkanten är ca 50 cm hög med
tuvbildande vegetation. Det finns ingen synbar
dikningspåverkan inom någon del av objektet.
Myren är fuktig i sina centrala delar där den
genomkorsas och översvämmas av en bäck som
utgör biflöde till Åbyälven, Natura 2000 område.
Figur 22. Norra bäckmyran, objekt Q, har stråk med tallar.
31
L
N
M
K
H
I
G
J
Q
P
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt bäck klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Inventeringsobjekt skog klass 1
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsobjekt skog klass 2
O
Ü
0
1 km
Figur 24. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarina
i avsnitt 4.3.
Myren gränsar både mot äldre skog med naturskogskaraktär och yngre planterad skog.
R. Grandominerad barrblandskog med björk
Bedömning: Mycket höga naturvärden i form av
större sammanhängande myrkomplex, hydrologiskt opåverkad myr med naturlig övergångszon
mot skogsmark samt passerande bäck som ingår i
Åbyälvens Natura 2000-område.
Beskrivning: Granskog med tall- och björkinslag
på frisk, bitvis fuktig mark. Skogen är påtagligt
plockhuggen med många stubbar. Död ved finns
endast i form av björklågor som snabbt försvinner
ner i mossan. Skogsmarksdikning har förekommit men det är oklart om dikena har någon dränerande effekt längre då dessa är delvis igenvuxna
med mossa.
32
Klass 2
S
T
W
V
U
X
X
AK
R
AS
AQ
AR
AN
Ä
AB
AM
AL
AA
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt skog klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt skog klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Inventeringsobjekt bäck klass 1
0
1
AC
Ö
Ü
BE
2 km
Figur 25. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarna.
avsnitt 4.3.
Bedömning: Naturvärden i form av något äldre
skog med lövinslag.
S. Barrblandskog i nedre nordsluttning intill väg
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en barrblandskog i
nedre delen av en nordsluttning som avslutas vid
väg. Skogen genomkorsas också av en körväg.
Marken är frisk moränmark med vägg- och husmossa i bottenskiktet och blåbär, kruståtel, gullris
i fältskiktet. I buskskiktet står en del rönnplantor.
Granarna är ca 80-100 år, tallarna ca 80. Förekomsten av död ved varierar inom beståndet, i
den nedre delen finns några granlågor. Glasbjörk
förekommer mest i bukettform men det finns
även enstammig, grov björk. Det finns gott om
myrstackar.
Norra delen av objektet är påverkad av skogsmarksdikning, diket har dock begränsad dränerande effekt och skapar snarare högre artrikedom
i form av olika arter blötväxande mossor som
hittat sin nisch i diket.
33
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsobjekt bäck klass 2
Bedömning: Naturvärdeselement som granlågor
och grov björk bidrar till naturvärden, skogen har
också viss skiktning och olikåldrighet.
V. Urskogsartad granskog i nordsluttning med tall,
asp och sälg
T. Barrblandskog i övre nordsluttning intill väg
Beskrivning: Objektet utgör en nordsluttning och
en fuktgradient där det är som blötast längst ner
i sluttningen, d.v.s. objektets norra och framför
allt nordöstra delar. Granskog dominerar men här
och var och främst i sluttningens övre delar där
marken är torrare finns inslag av tall. Tallarna är
i olika åldrar och det finns tallar som är yngre än
100 år men det finns också tallar som är äldre än
150 år, högresta och grovbarkiga. Det finns även
tallågor som bär spår av brand. Sannolikt har de
torrare delarna brunnit någon gång och därefter
föryngrats med tall, asp, björk och senare gran
medan de fuktigare miljöerna behållts intakta
med granskog. I fuktstabila miljöer finns riktigt
gamla, ofta lavdraperade granar och grantorrakor.
I sådana habitat finns också rikligt med garnlav.
Fuktstråk förekommer både i objektets övre och
mittersta delar men framför allt längst ner i sluttningen där rörligt markvatten tränger upp.
Värt att beskriva är också förekomsten av asp
i olika storlekar, de flesta aspar är dock ganska
klena. Arter som hittades på asp var skinnlav och
aspticka.
Skogen har genomgående varierad trädstruktur
Klass 2
Beskrivning: Barrblandskog som är belägen i
övre delen av en nordsluttning, ovanför objekt
S men med ett ungskogsbestånd emellan. Till
struktur och artsammansättning är skogen lik
objekt S men det är högre andel tall här. Skogen
är i genomsnitt 80-100 år, mest tall, en del gran,
en hel del björk, lite asp och rönn. Enstaka grova
björkar som är över 20 cm i brösthöjdsdiameter.
Det finns även bukettbjörk. Mängden död ved är
däremot låg.
Marken är frisk blåbärsmark med hus-, vägg
och kammossa i bottenskiktet medan kruståtel,
vårfryle, linnea är vanliga i fältskiktet. Det finns
många myrstackar.
Skogen är påverkad av plockhuggning och gränsar mot hygge i norr och tallplantering i öster.
Bedömning: Naturvärden finns i form av äldre
skog än omgivande landskap, viss variation i
ålder, skiktning samt trädslagsammansättning.
Objektet är i det lägre spannet av klass 2.
U. Gles äldre granskog med insprängda småmyrar
kantade av gammeltallar
Klass 1
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Detta är en gles, lågproduktiv höjdlägesskog i nordsluttning på frisk-fuktig mark
med vitmossor och björnmossa i bottenskiktet
och odon, blåbär, klotstarr i fältskiktet.
Skogen är skiktad med glest stående senvuxen
gran och bukettbjörk, det finns många naturligt
förekommande luckor.
Det finns också småpartier med öppna våtmarker bevuxna med tuvull, strängstarr, ängsull,
dvärgbjörk, taggstarr och jungfru marie nycklar.
Våtmarkerna omges av tall och det finns en del
gamla grova träd som är äldre än 200 år.
Området är lågproduktivt och därmed sker
långsam bildning av död ved men det är endast
sparsamt plockhugget och har alltså låg skogsbrukspåverkan.
Bedömning: Höga naturvärden med naturlig
växling mellan skog och myr och förekomst av
många gamla, senvuxna träd, både tall och gran.
Objektet är i det högre spannet av klass 2.
Figur 26. Skinnlavar kan växa på äldre asp som här i
objekt V.
34
med grov tall, äldre och yngre gran, björk i olika
dimensioner, skiktad skog. Ofta finns grupper
med tättstående klenare gran och björk omväxlande med gläntor. Död ved finns i form av
grantorrakor, lågor av björk, asp, gran, tall.
Sluttningens nedre del har ravinlika nedskärningar i terrängen och fuktsvackor med vit-och
björnmossa samt högörter. I övrigt dominerar
frisk blåbärsmark med vägg- och husmossa.
Det finns spår av plockhuggning men i måttlig
omfattning, lång tid har förflutit sedan senaste
utglesningen.
Vid fältbesök noterades lavskrika som är en
mycket bra indikator för urskogsartad skog.
strängstarr, samt lite ängsull och flaskstarr. Lutningen skapar varierat vattenflöde med rännilar
och blötare partier med öppen bar torv omväxlande med torrare, tuvig vegetation.
En del äldre senvuxna träd kantar myren som
annars gränsar mot ungtallskog i tre väderstreck.
Den östra kanten är dock skarp mot omgivande
ungskog.
Det finns ingen dikning mitt på myren men
däremot ett dike utmed bilvägen i objektets nederkant som dränerar myren, det är dock i nedre
delen och påverkar inte objektets hydrologi avsevärt men däremot för de delar nedanför vägen
som är utanför objektets sydgräns.
Bedömning: Skogen är varierad med mycket höga
naturvärden, exempel på detta är: olika trädarter
och åldrar, föreskomst av sällsynta och hotade
lavar och vedsvampar. Variationen av miljöer med
fuktstabila habitat liksom gläntor skapar förutsättning för rik biologisk mångfald.
Bedömning: Naturvärden i form av naturlig myr/
backkärr som har varierad fuktighet med blöta
översilande stråk, blötområden och torrare partier.
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en liten kvarlämnad
remsa mellan hygge och väg med äldre barrblandskog på frisk-fuktig mark med vitmossa, björnmossa, blåbär, odon, klotstarr. Det är skiktad skog
med gran i olika åldrar och björk i bukettform.
Naturvärdeselement som granlågor, högstubbar
och torrakor av gran förekommer. I objektets
nedre del finns en öppen, liten myr med tall och
senvuxen gran. Större hackspett observerades i en
talltorraka.
Marken är frisk med blåbär, på den lilla myren
växer vitmossor, tuvull och odon.
Det finns spår av plockhuggning men skogsbrukspåverkan är generellt låg. Objektet gränsar
mot hygge i söder och väg i norr.
Bedömning: Naturvärden i form av skiktad, olikåldrig skog, död ved, omväxlande habitat, både
tättstående stammar och gläntor. Objektet tillhör
det högre spannet av klass 2.
X. Sluttande mindre myr mellan tallskog och väg
Klass 2
Beskrivning: Objektet är en mindre myr/backkärr
med sluttande myrplan och nordlig exposition.
Det är skarpast lutning i övre delen. Vegetationen
domineras av trådstarr, en del tuvor med fattigris
som ljung och kråkbär samt tuvull, tuvsäv och
klena tallar. Det finns även små blötare partier
med delvis öppna vattenspeglar, i dessa växer
Klass 2
Beskrivning: Litet restbestånd med äldre tallar
som är mellan 100-150 år samt asp, björk och
gran. Det finns även talltorrakor och en åldersoch diameterspridning bland träden. Objektet är
beläget mellan ungskog och en smal myr. Marken är blockrik morän, frisk mark med kruståtel,
vårfryle, blåbär och kråkbär.
Bedömning: Naturvärdena består främst i förekomst av äldre tallar som är en bristvara i skogslandskapet, variation i trädålder och storlek. Lövträd i form av asp och björk är också värdefullt.
Ä. Lillstenmyran, smalt myrstråk med bäck
Klass 2
Beskrivning: Lillstenmyran är en långsmal myr
kring en liten bäck med mjukbotten. Bäcken
slingrar sig i väst-östlig riktning i landskapet,
något nedsänkt jämfört med omgivande skogsmark. Vegetationen domineras av trådstarr och
vitmossor på myrmarken. Bäcken kantas av björk,
viden, dvärgbjörk, flaskstarr, ängsull, blåtåtel. En
del äldre, senvuxna tallar står på myren. Det finns
ingen synbar dikningspåverkan i det avgränsade
området men det finns diken i närheten som
möjligen skulle kunna påverka vattenflödet.
Området är sammanlänkat med ett mycket stort
myrstråk i väster och fortsätter österut i bäckmiljöer, detta myrstråk har därmed betydelse i
ett landskapssperspektiv och kan vara en viktig
spridnings- och vandringskorridor för bl.a. vilt.
Bedömning: Myrdråg och bäck som har förbindel35
4 INVENTERINGSOMRÅDET
W. Liten kvarlämnad remsa av äldre skog, intill urskogsartad skog
Y. Mycket litet bestånd med äldre tallar, asp, björk
och gran
Figur 27. Solen går ner bakom ett litet bestånd med äldre tallskog, objekt Y.
se med större våtmarkskomplex och därmed ett
värde ur landskapsperspektiv. Naturlig vegetation
på myr och bäck och därmed höga naturvärden.
Området kan även fungera som vandrings- och
spridningskorridor.
Ö. Bäck med våtmarkszon omgiven av en smal
skogsbård.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en långsmal våtmark
som sluttar svagt mot öster. Vegetationen domineras av trådstarr, där det är mycket blött växer
ängsull. Det är bitvis en öppen myr, bitvis ett
smalt bäckdråg.
Våtmarken kantas mest av tall, lite gran och
klen björk. Det finns en del gammeltallar och ett
intilliggande mindre område med äldre tallskog
som utgör ett eget naturvärdesobjekt.
Bedömning: Naturvärden i form av en i stort sett
opåverkad våtmark med naturlig övergångszon
mot fastmark och en del gamla tallar i kantzonen.
AA. Grannaturskog i bäckmiljö där två bäckar,
Stormyrbäcken och Grenbäcken, möts.
Klass 1
Beskrivning: Bäckravin där två naturligt meandrande bäckar möts. Nedströms Grenbäckens
36
Figur 28. Gammelgranar utmed bäckar är ofta viktiga
värdträd för rödlistade vedsvampar och lavar, som här i
objekt AA
förening med Stormyrbäcken blir bäcken bredare.
De övre, västra delarna av Stormyrbäcken omges
av backkärr och där finns senvuxna träd, i övrigt
barrblandskog med tall och gran. Successivt blir
skogen utmed bäcken mer urskogsartad ju längre
österut man kommer med äldre granar och mindre påverkan av plockhuggning.
Granar finns i olika storleksklasser och åldrar.
Det finns även glasbjörk nära bäcken och högre upp i terrängen. Gråal, en- och videbuskar
kantar bäcken liksom tuvor med brunrör, blåtåtel
och starr. Näckmossa växer i bäcken, lung- och
granvitmossa utmed stränderna. Bäcken har grusoch stenbotten samt liggande grenar och stammar i bäcken. Efter att bäckarna runnit ihop får
den karaktär av större skogsbäck kantad av grova
björkar, gamla granar och grantorrakor. Det finns
riklig förekomst av garnlav och det finns även
liten sotlav och gammelgranskål.
Bedömning: Mycket höga naturvärden i form av
fuktstabila bäckmiljöer med en mångfald av habitat som smala backkärr, äldre skog och urskogsartad skog samt förekomst av sällsynta och hotade
arter knutna till gammelgranskog.
AB. Äldre tallskog med spår av brand, intill myrstråk
Klass 2
gran i undre trädskiktet. Det finns tallar över 200
år och talltorrakor. Spår av brand finns på död
ved, d.v.s. högstubbar och lågor, inga träd med
brandljud observerades. Det finns bitvis gott om
manlav på tallgrenar. Skogen har inslag av björk.
Marken är frisk till torr med lingon och kråkbär. Klotstarr och skvattram växer i fuktsvackor. I
södra delen på kanten mot en myr finns ett litet
område med granitberghällar.
Bedömning: Höga naturvärden i form av äldre
tallskog som är olikåldrig och flerskiktad.
AC. Äldre grandominerad barrblandskog med inslag
av tall och björk, asp.
Klass 2
Beskrivning: Äldre grandominerad barrblandskog
med inslag av tall, björk och asp. En och vide i
buskskiktet. Marken är blockrik morän som är
frisk, bivis fuktig. Bottenskiktet har hus-, granvitoch björnmossa. I fältskiktet växer blåbär, linnea,
gullris. Skogen är påverkad av plockhuggning.
Död ved förekommer främst i form av färska
lågor, det finns någon enstaka talltorraka.
Bedömning: Naturvärden i form av äldre granskog
med lövinslag. Objektet är i det nedre spannet av
klass 2.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Beskrivning: Äldre tallskog på blockig morän,
Figur 29. Önusträskets sydöstra strand, objekt AH, kantas av vass och tallskog.
37
AG. Övre Önusträskbäcken, bäck som mynnar i Önusträsket Natura 2000-klassat vattensystem
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör övre delen av Önusträskbäcken som mynnar i Önusträsket och därefter rinner söderut. Det är ett biflöde till Åbyälven och därmed Natura 2000-klassat vattendrag.
Önusbäcken har sin upprinnelse i Nymyran
men genom hela Nymyran (som är kraftigt
dikningpåverkad) är den ett dike. Flödet i det
övre diket har förstås ändå betydelse för bäckens
fluviala morfologi och strandzonernas vegetation, d.v.s. en påverkan på diket kan störa bäcken
nedströms och därför har även de övre, uträtade
delarna tagits med men de har inga andra biologiska naturvärden.
Den nedre delen av objektet utgör bredare
våtmarkszoner kring bäcken och detta är en del
av Tjärnmyran. Här finns även en öppen, grund
liten myrsjö. Nedströms myrsjön kantas bäcken
delvis av en trädbård.
Bedömning: Höga naturvärden med meandrande
bäck kantad av våtmark med naturlig vegetation,
omväxlande fuktighetsgrad i våtmarken med
en liten myrsjö och trädbård kring bäck skapar
variationsrik miljö. De översta västra delarna är
ett dike och bidrar endast med vattenflöde till
Önusträsket Natura 2000-område, inte så mycket
till biologiska värden.
Åbyälvens meandrande vattendrag.
AI. Nedre Önusträskbäcken, Natura 2000-område,
mynnar i Åbyälven.
Klass 2
Beskrivning: Skogbäck som avvattnar Önusträsket
och mynnar i Åbyälven och är därmed Natura
2000-klassat vattendrag. Övre delen vid sjöstranden kantas av våtmarker med gräs/starrtuvor och
viden, det är mycket blött mellan tuvorna, därefter formerar sig bäcken till en smalare skogsbäck
som rinner i trumma under väg 373 och fortsätter
söderut mot Åbyälven. Bäcken kantas av strandvegetation med olika starrarter, brunrör, buskar
som vide, en, samt olika träd, mest glasbjörk, ofta
i bukettform, klen tall och gran.
Bäcken har till stora delar sten och grusbotten med små och stora stenar. Kortare delar av
bäcken är uträtad men de längsta sträckorna har
ett helt naturligt förlopp.
Bedömning: Längre vattensystem som tillsammans med övre Önusbäcken och Önusträsket
bidrar till vattenföring i den meandrande Åbyälven, därmed Natura 2000-klassat. Dessutom naturvärden i form av bäcksystem med låg-måttlig
påverkan.
AH. Önusträsket, sjö som också är Natura 2000-område
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Önusträsket är en sjö omgiven av
skog som är talldominerad med glasbjörk och ris
av blåbär, odon, lingon. Sjön har både stenstränder av blockig morän och kanter av starr eller gräs
som t.ex. brunrör. Det finns äldre skog utmed
nordöstra stränderna, yngre utmed sydöstra.
Önusträsket är områdets enda lite större sjö, den
är ca 1,6 km lång och 0,6 km bred, rektangulär
till formen. Övre och nedre Önusträskbäcken
mynnar respektive har sitt utlopp i sjön, vattensystemet har förbindelse med Åbyälven, Natura
2000-område. Sjön omges inte direkt av någon
begyggelse utan omgivningarna är främst våtmark
och skog på moränmark. Sjön är till synes grund
med relativt humöst brunfärgat vatten och botten
som till stora delar består av dy.
Bedömning: Sjö med relativt låg mänsklig påverkan men till synes artfattig vattenmiljö och artfattiga stränder. Önusträsket utgör också Natura
2000-område genom att den har förbindelse med
38
Figur 30.Biflöde till Åbyälven, objekt AJ, en del av dessa
är delvis uträtade men har ändå betydelse för vattenflödet i älven.
Klass 2
Beskrivning: Bäck i sydsluttning som är biflöde
till Åbyälven och därmed Natura 2000-klassad. Bäcken har sten- och grusbotten och rinner
genom barrblandskog med tall, gran, björk. Den
omgivande skogen har inte särskilt höga naturvärden utan är ganska ordinär. Granvitmossa,
björnmossa, grenrör, husmossa och blåbär är vanliga arter runt bäcken. vissa sträckor är uträtade
genom dikning.
Bedömning: Bäcken har trots bitvis dikade
sträckor naturvärden som spridningskorridor och
att den bidrar till variation landskapet. Bäcken är
också klassad som Natura 2000 genom att den
den mynnar i Åbyälven har vattenflödet värde
(och därmed även den ovanliggande våtmarken).
AK. Rokån, meandrande vattendrag som omges av
isälvsediment
Klass 1
Beskrivning: Objektet utgör en längre sträcka
med strandzoner kring den meandrande 5-20
meter breda Rokån. Ån är utmed den aktuella sträckan mest lugnflytande men har en del
kortare forssträckor och flera sträckor där vattendraget meandrar. De meandrande sträckorna
har en del sel och enstaka restsjöar som lämnats
när vattnet fortsatt i en ny, snabbare bana. De
övre delarna av objektet har ett flackt sjösystem
omgivet av våtmarker. Denna del ingår i det så
kallade Roka viltvatten som tidigare var del av en
flottningsled och som återuppdämdes av Domänverket i början av 1990-talet i syfte att gynna
vilt- och fågelliv. Delar av sträckan omges av
isälvsediment och där älven skurit ut material ur
rullstensåsar bildas rasbranter. Så är det strax norr
om väg 373 utmed Rokån. Höjden på rasbranterna/niporna är ca 10-15 m. Delar av stränderna
uppströms har långsamflytande vatten omgivet
av äldre barrblandskog och vass. På flera ställen
med svämzoner finns gott om död ved, främst
gran- och björkved. Andra stränder är kantade av
starrtuvor, fattigris och björk. Strandzonen med
omgivande skog varierar ganska mycket i bredd,
från ca 20-50 m på varje sida ån. Det finns biflöden till Rokån som är påverkade av dikning men
Rokån i sig är förhållandevis opåverkad. Delar av
objektet är beläget utanför inventeringsområdets
yttre gräns.
Bedömning: Mycket höga naturvärden med naturligt meandrande älv kantad av strandskog, bitvis
4 INVENTERINGSOMRÅDET
AJ. Skogsbäck i sydsluttning, Natura 2000-klassat
vattendrag
Figur 31. De övre delarna av objekt AK, Rokån kantas av äldre barrblandskog som här vid ett lugnvattensel.
39
Figur 32. De nedre delarna av objekt AK, Rokån med omgivande stränder, har rasbranter av en rullstensås.
med äldre skog och bitvis av stränder som har
geomorfologiska värden med sorterat isälvsmaterial.
AL. Myr med tallar och fattigris
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Objektet består av en myr med fastmattevegetation och tuvor. Myren gränsar mot
tallskog, ung planterad tall och ett hygge. Stora
delar utgör vegetation med torra vitmosssor,
tuvull, ljung, kråkbär och odon. Det finns även
partier med trådstarr. Tall är på väg att växa in i
kanterna mot skog. Det är dikat på några ställen
på samt i anslutning till myren. Det finns spår av
plockhuggning på myren med stubbar av tall.
Bedömning: Naturvärden i form av myr med naturlig vegetation och måttlig dikningpåverkan.
AM. Barrblandskog mellan myr och skogsbilväg
Klass 2
Beskrivning: Barrblandskog med drygt 100-årig
tall. Alla riktigt gamla, grova tallar är uthuggna,
det finns enstaka talltorrakor. Skogen är till viss
del skiktad och olikåldrig. Det är sparsamt med
död ved. Insprängda myrmarker finns i skogen.
De östra delarna har högre andel gran och där
ger skogen ett lite tätare intryck.
40
Genom de östra delarna rinner Stormyrbäcken
och är där ganska liten, kantad av senvuxna träd,
fuktkrävande mossor som vit- och björnmossa
samt grenrör och starrtuvor.
De talldominerade delarna har brunit tidigare,
spår av brand finns på högstubbar men inga träd
med brandljud.
Bedömning: Naturvärden i form av barrblandskog
med äldre tallar och en mångfald av miljöer med
insprängda våtmarker samt en bäckmiljö.
AN. Myr omgiven av tallskog
Klass 2
Beskrivning: Plan myr omgiven av tallskog.
Vegetationen domineras av trådstarr, lite ängsull i
blöta partier. I kanten mot skog finns här och var
klena myrtallar och klen glasbjörk.
Det finns en liten bäck som passerar myren, och
denna har svagt utbildad sträng-flarkstruktur i
norra delen.
Det finns dikningspåverkan i omgivande landskap som bedöms ha måttlig påverkan på myrens
vattenflödesregim.
Bedömning: Naturvärden i form av en större sammanhängande myr, måttlig dikningpåverkan från
omgivningen.
AB
AM
AL
AF
AC
AP
AA
Ö
BE
AO
BD
AY
BP
BF
BC
AZ
AG
AH
BB
AÅ
AI
AÄ
BJ
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt skog klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt skog klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Ü
0
0,7
1,4 km
Figur 33. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarna
i avsnitt 4.3.
AO. Liten myr med äldre myrtallar och talltorrakor.
plantering i öster.
Klass 2
Bedömning: Naturvärdena består främst av gamla
tallar och talltorakor på myren, det är bristvara i
omgivande skogslanskap.
Beskrivning: Objektet består av en liten myr med
äldre myrtallar och talltorrakor. Vegetationen
består av tuvull, trådstarr och fattigris.
Det är ett svagt sluttande myrplan som sluttar
mot väster.
Det finns ingen dikningspåverkan förutom att
myrens västra kant gränsar mot skogsbilväg med
tillhörande dike. Myren gränsar mot ungskogs-
41
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsobjekt bäck klass 2
AP. Tallnaturskog och nyckelbiotop som omges av
myr, även den med gamla träd
Klass 1
Beskrivning: Litet område med tallnaturskog som
har riktigt gamla grova tallar, talltorrakor och
skorstensträd. Området är även nyckelbiotop.
Skogen har inslag av undertryckt, garnlavsdraperad gran och det finns även inslag av grov
björk. Strukturen är delvis parkliknande med
högresta tallar och glest med vegetation i det
undre skiktet. Skogen bär spår av plockhuggning men har ändå en hel del död ved. På lågor
hittades de rödlistade vedsvamparna sprickporing
och gulporing.
Marken är torr-frisk morän med blåbär, lingon
och kråkbär, bitvis torrlavhed med lågvuxna ris.
Söder om skogen finns en liten myr, också med
många gamla tallar och talltorrakor. Myren består
av tuvor med ljung, odon, tuvull, en del något
fuktigare partier har trådstarr i fältskiktet.
Även väster om skogen finns en trädklädd myr
med gamla tallar.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Bedömning: Mycket höga naturvärden med äldre
tallnaturskog med gott om gamla grova tallar,
naturvärdeselement som torrakor, skorstensträd
och lågor samt förekomst av sällsynta och hotade
arter knutna till död ved.
AQ. Stenmyrbäcken, biflöde till Åbyälven
Klass 2
Beskrivning: Stenmyrbäcken utgör biflöde till
Åbyälven och den avvattnar den stora flikiga
myren, Blålidmyran.
Bäcken består till stora delar av mjukbotten, är
smal ca 0,5-2 m bred och mestadels långsamt
flytande, slingrande. Vissa partier har stenbotten med moränblock i olika storlekar. Bäcken är
naturligt näringsfattig och vattnet är brunfärgat
av humusämnen. I östra delen liknar bäcken mest
ett dike och omges av ca 80-100 årig granskog
med inslag av klen björk. Ett litet område med
äldre granskog av naturvärdesklass 2 på andra
sidan bäcken har fått ingå i avgränsningen.
Västra delen utgör en slingrande bäck omgiven
av en trädbård med äldre, senvuxen gran och
klen björk, enstaka tall. Skogen är olikåldrig och
varierad jämfört med omgivande produktionsskog.Videbuskar, flaskstarr och trådstarr kantar
stränderna. På några ställen växer brunrör. Även
de västra delarna är kantade av äldre, något varierad skog.
Bedömning: Stenmyrbäcken har ett naturligt
slingrande lopp och strandzonen är naturlig.
Bäcken utgör dessutom biflöde till Åbyälven
Natura 2000-område.
Figur 34. Objekt AP har en vacker tallnaturskog med gamla solbelysta tallar.
42
Figur 35. Så här grova skorstensträd är ovanliga i det i övrigt hårt brukade skogslandskapet. Objekt AP.
Klass 2
Beskrivning: Blålidmyran är en stor flikig myr
med sluttande myrplan. Den är omgiven av
skogklädda öar och holmar. Skogen på desssa är
huvudsakligen ung tallskog med trivial natur och
ingår inte i objektet.
Myren består nästan uteslutande av fastmattevegetation med olika vitmossor i botten, och
olika starrarter som taggstarr, trådstarr, sumpstarr
i fältskiktet. Det finns tuvor med fattigris eller
tuvull och klena myrtallar.
I den västra delen står en del lågvuxna gammeltallar med vridna grenar och platta kronor.
Det finns ingen synbar dikningspåverkan, möjligen i någon anslutande våtmark. Objektet gränsar
mot väg i väster, där har diket vuxit igen, begränsad dikningseffekt.
Bedömning: Naturvärdena består av att det är en
större sammanhängande våtmark med naturlig
struktur och hydrologi.
AS. Flikig, till stora delar trädklädd myr
Klass 2
Beskrivning:, Flikig myr som har bitvis fast, bitvis
mjukmattevegetation. Delvis gott om senvuxna
myrtallar, särskilt i torrare partier. Det finns även
gamla tallar och talltorrakor. Trådstarr, tuvsäv dominerar fältskiktet. Cirkulerande vatten mynnar
i en bäck, som utgör biflöde till Åbyälven. Ingen
synbar dikningspåverkan.
Bedömning: Större sammanhängande myr med
varierad hydrologi som är av värde för fågellivet.
Att vattenflödet har förbindelse med Åbyälven
förstärker värdet liksom förekomst av torrakor
och gamla tallar.
AT. Större myr med blöta flarkar i terasser, sluttanmyrplan
Klass 1
Beskrivning: Större blandmyr med tydligt utbildad sträng-flarkstruktur. Blöta flarkar med
lösbotten, kallgräs, ängsull eller strängstarrflaskstarr. Även vattenklöver och sjöfräken växer i
blöta partier. Torrare strängar med blåtåtel, tuvull,
odon, rosling.
Myrplanet har tydligt utbildade ”terasser” med
blöta flarkar kantade av strängar som håller
kvar vattnet utom på vissa ställen där det bildas
rännilar där vattnet rinner vidare till nästa blöta
flark. Myrens centrala delar har stora partier med
lösbotten med sjöfräken, träd-och flaskstarr eller
helt öppet vatten.
43
4 INVENTERINGSOMRÅDET
AR. Blålidmyren, stor flikig myr med sluttande myrplan.
Figur 36. Öppen starrmyr och stråk med gammeltallar. Objekt AS.
Det finns några mindre holmar med gamla tallar, grupper med träd som bevarats från skogshuggning. Det finns ingen synbar dikningspåverkan. Myren gränsar mot planterad ungtall i flera
väderstreck.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Bedömning: Större sammanhängande blandmyr
och större område orörd natur med många gamla
tallar har stort värde, varierad hydrologi skapar
mångfald av miljöer av värde för vadarfåglar och
andra häckfåglar i området.
AV. Altermyran, stor mångformig blandmyr med
många blöta partier
Klass 1
Beskrivning: Altermyran är en större mångformig
blandmyr med tydlig sträng-flarkstruktur.
Objektet utgör en varierad myr med många
blöta partier.
Vegetationen består av tuvsäv, trådstarr, flaskstarr och det finns stråk med tuvbildande flarkar
med senvuxna myrtallar, kråkbär och ljung.
Kallgräs växer i blöta partier, i andra blöta områden finns det ängsull. Myren har bitvis mjukmattor, löst sammansatta vitmossor eller lösbotten
som delvis har öppna vattenspeglar.
Myren har stor mångformighet och många blöta
partier. I västra delen finns en liten ö av fast mör44
änmark med tallskog. Tallskogsön har tagits med
i objektet även om skogen är förhållandevis trivial
med likåldrig tall. Utanför objektets nordvästra
gräns finns viss dikningspåverkan som bedömts
ha mycket begränsad effekt på myrens nuvarande
vattenflöde.
Bedömning: Större sammanhängnde och i stort
sett opåverkad myr med gamla träd, även estetiskt
tilltalande, mycket höga naturvärden, gränsar
mot äldre asprik granskog (biotopskyddsområde)
vilket förstärker landskapsvärdet ytterligare.
AY. Bäck från Flötuträsk, biflöde till Åbyälven Natura
2000-vatten
Klass 2
Beskrivning: Detta är en bäck som avvattnar en
tidigare sänkt sjö. Bäcken har sin upprinnelse
vid Flötuträsket och rinner därefter mot sydväst
genom skogsmark innan den förenas med Åbyälven.
Bäcken har där sten-och grusbotten. Den är ca
1 m bred och det är på flera sträckor en hel del
tryck på vattnet. Vegetationen på stora stenar
i bäcken består av olika mossor, t.ex. skapania,
stjärnmossor och björnmossa, vitmossa i strandkanter. Annan växtlighet kring bäcken är brunrör,
älgört, gullris, tuvbildande starr. Trädbården kring
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Figur 37. Altermyran, objekt AV, har många blöta partier. I bakgrunden skymtar en asprik granskog.
Figur 38. Bäcken kantas av gran, björk och gråal, objekt AY.
45
AK
AT
BN
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt bäck klass 2
0
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Ü
1
2 km
Figur 39. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarna
i avsnitt 4.3.
bäcken består av gråal, björk, gran, enstaka tall.
Bäckens allra översta delar vid byn Flötuträsk är
tydligt påverkade av dikning, odling och bebyggelse men resterande delar relativt opåverkade.
Bedömning: Naturvärden i form av naturlig
skogsbäck bortsett från påverkan i de övre delarna. Bitvis finns en del lövved som al och björk
vilket ökar biologisk mångfald för bäckens växter
och djur.
46
AZ. Skogsbäck som mynnar i Åbyälven
Klass 2
Beskrivning: Skogsbäck som rinner söderut mot
Åbyälven. Bäcken har delvis hård- och mjukbotten. Vissa sträckor är uträtade genom dikning,
delvis har den ett naturligt flöde. Bäcken omges
av glasbjörk, gran, klen tall, sälg, videbuskar,
brunrör, kråkklöver, vitmossor, björnmossa. Några
bäcksträckor omges av långsmala våtmarker med
trådstarr och viden. Där bäcken dikats mer finns
Bedömning: Naturvärden i form av varierad
strandvegetation som bidrar med högre biologisk
mångfald än omgivande produktionsskog. Bäcken
utgör även biflöde till Åbyälven.
AÅ. Liten våtmark och bäck, biflöde till Åbyälven
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en mycket liten
våtmark, ca 50x50m som vattnas av en bäck som
rinner söderut och mynnar i Åbyälven, Natura
2000-område. Bäcken kantas av en smal skogsbård. Omgivande skogsmark utgör hyggen på
båda sidor om bäcken.
Bedömning: Naturvärden i form av opåverkad
våtmark och naturlig bäck som bidrar både med
biologisk mångfald och vatten till Åbyälven.
AÄ. Bäck kantad av hyggen, Natura 2000-område
Klass 2
Beskrivning: Smal skogsbäck som rinner söderut
och mynnar i Åbyälven. Bäcken rinner utmed
en sydsluttning och omges av skogsmark som i
de norra och mellersta delarna är avverkad, i de
södra kantas bäcken av äldre skog. Bäcken omges
ändå av fuktigare markvegetation som mossor,
tuvbildande starr och gräs och bidrar till högre
biologisk mångfald än omgivande skogsmark.
Tyvärr har ingen riktig skyddszon sparats kring
bäcken i samband med avverkning.
Bedömning: Jämfört med omgivande landskap
har bäcken högre biologisk mångfald även om
det hade varit bättre för livet i vattnet om hela
sträckan haft en omgivande trädbård. Bäcken har
förbindelse med Åbyälven, Natura 2000-område.
BB. Udde vid södra Önusträsket, med barrblandskog
Klass 2
Beskrivning: Objektet är en udde i Önusträskets
sydöstra del med naturligt föryngrad barrblandskog, högvuxen tall och undertryckt gran, lite
björk, inslag av klen asp. Det är mer gran mot
nordsidan. Skogen har viss skiktning, sparsamt
med död ved, tidigare plockhugget.
Marken är frisk moränmark med blåbär och
lingon. Det finns ett par gropar i marken som
liknar äldre fångstgropsystem för vilt.
Bedömning: Naturvärden i form av äldre skog,
sjöstrand, udde, viss skiktning och variation.
BC. Tjärnmyran, stor flikig myr, VMI klass 2
Klass 2
Beskrivning: Tjärnmyran är en större sammanhängande myr, klass 2, enligt länsstyrelsens
våtmarksinventering. Myren sluttar svagt mot
sydost och Önusträsket, särskilt den långsmala
nordvästra förgreningen sluttar påtagligt och har
karaktärer av backkärr.
Myren är flikig, den gränsar mot Önusträsket
i söder och övre Önusträskbäcken, avvattnas i
Önusträsket och ingår därmed i samma vattensystem.
Centrala delar i myren har blötare partier,
flarkar. De flesta av myrflikarna ut mot myrens
ytterkanter är torrare med fastmattor, tuvull,
odon, hjortron och glest trädklädda med myrtallar. De blötare centrala partierna domineras helt
av trådstarr, lite sjöfräken, inget synligt parti finns
med helt öppen vattenspegel.
I mitten ligger en trädholme på fastmark där
ett hygge tagits upp, dessutom finns störningar i
form av vissa mindre dikningar på skogsholmar
och myrmark nära myren och någon mindre
diknings i någon flik men själva huvudmyren, det
som ingår i polygonen har bara sparsam påverkan.
Bedömning: Höga naturvärden i form av större
sammanhängande myr som är relativt lite påverkad, naturvärde i ett landskapsperspektiv,
dessutom avvattnas myren i Önusträsket Natura
2000-område, hydrologin på myren är av betydelse för vattenflödet i Åbyälven.
BD. Skogsbäck som mynnar i Rokån
Klass 2
Beskrivning: Objektet är en skogsbäck som rinner
mot sydöst och mynnar i Rokån. Hela bäcken
omges av en trädbård. Bottensubstratet i bäcken
består mestadels av sten i olika fraktioner, större
och mindre.
De övre delarna är mest ett dike omgiven av
klen björk och utanför bäckzonen planterad tall.
Lite längre västerut finns något äldre skog, ca
80- årig granskog med en hel del björk.
Därefter rinner bäcken samman med Grenbäcken och blir större och bredare med grus och
stenbotten. Bitvis finns det en parallell bäck i
form av sluttande våtmark med bäckflöde.
En zon med gran och lite björk finns kring
Grenbäcken, granen är ca 80 år och skogen är
plockhuggen. Det är sparsamt med död ved. På
marken växer starrtuvor, tuvtåtel, grenrör/brunrör,
granvitmossa, björnmossa samt videbuskar.
Vissa delar av bäcken nedströms omges av plan47
4 INVENTERINGSOMRÅDET
nyuppslag av björk utmed bäcken.
I slutet av september var detta en ganska liten
bäck.
terad ungtall.
Bedömning: Naturvärdena består främst i att
bäcken har en trädzon som är av värde dels för
vattenlevande organismer som bottenfauna, dels
för häckande skogsfåglar, dels som vandrings-och
spridningskorridor för däggdjur i ett i övrigt hårt
brukat skogslandskap.
BE. Våtmark med sluttande myrplan
och omges av skogsmossor och ris, gran, björk.
Det förekommer att vissa delsträckor är uträtade
men merparten av ett naturligt förlopp.
Bedömning: Naturvärden i form av skogsbäckar
som har förbindelse med Åbyälven, Natura
2000-klassat vattensystem. Skogsbäckarna bidrar
också till biologisk mångfald med olika mossor
och ofta mer lövträd än i omgivande skog.
Klass 2
Beskrivning: Våtmark i sluttande myrplan och
huvudsakligen fastmattevegetation med tättväxande vitmossor, ris som odon och dvärgbjörk
samt bitvis en hel del klen tall, även lite gran i
myrens ytterkanter. Det är främst den nordöstra
delen som har träd, i övrigt finns också stora delar
öppen myr. Det finns ingen synbar dikningspåverkan. Vatten som avrinner från myren mynnar
i Rokån.
Bedömning: Höga naturvärden i form av naturlig
våtmarksvegetation utan dikningspåverkan.
BF. Tallklädd sluttande våtmark som angränsar Rokån
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgör en tallklädd våtmark
med ett påtagligt nordostsluttande myrplan, d.v.s.
backkärr. Fältskiktet domineras av trådstarr. Det
finns tuvor med torrare vitmossor, kråkbär och
ljung. Det finns ingen synlig dikningspåverkan.
Inom objektet, omgiven av våtmark, finns en
tallskogsbeklädd höjdås, enligt kartunderlag från
SGU är detta isälvsediment men det är inte en
särskilt väl utbildad rullstensås och den är bara
drygt 100 m lång. Skogen är ca 100 år och har låg
till måttlig skiktning och åldersspridning.
Myren i objektet är belägen inom samma
vattensystem d.v.s. avvattnas i Rokån, som har
meandrande vattendrag med höga naturvärden.
Bedömning: Naturvärden i form av en i stort sett
opåverkad sluttande våtmark. Att det är backkärr
gör att variationen i fuktighet blir något större
och därmed högre mångfald av olika växtmiljöer.
Åsen har också vissa naturvärden då den har
något äldre tallskog.
BH. Flera småbäckar ner mot älven
Klass 2
Beskrivning: Objektet består av flera små skogsbäckar som rinner i sydvästlig riktning utför en
sluttning och alla mynnar i Åbyälven. Dessa
biflöden till Åbyälven ingår därmed i Natura
2000-klassade vattensystem. Bäckarna är smala
48
Figur 40.Biflöde till Åbyälven som kantas av björk och
vide. Objekt BH.
BI. Tväråns övre lopp, biflöde till Åbyälven
Klass 2
Beskrivning: Objektet består av ett grenverk
med bäckar som rinner mot sydväst och nedströms, utanför inventeringsområdet mynnar i
Tvärån som i sin tur mynnar i Åbyälven (Natura
2000-område). Bäcksystemet har vissa delar som
är uträtade genom dikning men till övervägande
del slingrar sig bäcken fram naturligt. Bäcken
kantas till stora delar av en skogsbård som har
betydligt större variation i trädslagssammansättning och åldersspridning jämfört med omgivande
skogsmark, som mest utgör produktionsskog. Det
finns även våtmarkspartier utmed bäcken samt
en ca 200 m bred våtmark. Den bäckförgrening
som börjar längst norrut avvattnar en myr som
AW
BK
AI
BL
BH
BI
BH
BH
BH
BH
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt bäck klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Ü
0
1
2 km
Figur 41. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarina
i avsnitt 4.3.
är påtagligt dikad vilket kan ha viss betydelse för
flödeshastigheten i bäcken.
Bedömning: Bäcksystem som trots viss dikningspåverkan har naturvärden i form av varierade, fuktiga miljöer samt att bäckarna tillhör
Åbyälvens vattensystem.
BJ. Liten myr som har förbindelse med Åbyälven
kanten finns ett svagt utbildad bäckstråk/surdråg
som avvattnar myren och mynnar i Önusträskbäcken. Myren sluttar mot söder och är till synes
opåverkad av dikning men omges av ungskog och
hyggen.
Bedömning: Naturvärden i form av naturlig myr
som är opåverkad av hyggen.
Klass 2
Beskrivning: En liten myr, ca 250x350 m med
ett blötare mittenparti av sträng-flarktyp. I östra
49
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsområde
BK. Större mångformig myr med varierad hydrologi
och en grund sjö i söder
Klass 1
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Beskrivning: Blandmyr av sträng-flarktyp med
varierad hydrologi och blöta partier, särskilt i den
södra delen. Längst ner i söder finns en grund
långsmal, knappt 300 m lång myrsjö kantad av
torv med våtmarksvegetation, klen björk och
tall.
Myren är till största delen trädlös men det finns
en del spridda klena myrtallar samt större grupper av tall utmed den nordöstra kanten.
Vegetationen domineras av trådstarr, i blöta
partier flaskstarr och ängsull och i kanten mot
skog finns dvärgbjörkris och blåtåtel. I torrare
vitmossepartier är det tuvor med fattigris. Vissa
av de allra blötaste partierna har lösa torvbottnar
med sparsamt av vegetation och delvis öppna vattenspeglar.
Sjön omges av planterad ungtall i alla väderstreck, klen björk i kanten. Vitmossor, tuvull,
sumpstarr, trådstarr i sjökant, näckros i sjön.
Sjöns fauna och flora är inte undersökt.
Objektet är opåverkat av dikning men gränsar
mot en myr i söder (objekt BL som är påverkad
av dikning). Det är klassat som VMI klass 2 av
länsstyrelsens våtmarksinventering.
Bedömning: Större sammanhängande opåverkad
myr med varierad vattenföring är av värde för
fågellivet. Mycket höga naturvärden.
BL. Flikig myr med några små myrsjöar
Klass 2
Beskrivning: Objektet hänger ihop med den
större och mer mångformiga myren i objekt BK.
Myren i detta objekt är flikig och har några småområden med öppen vattenspegel men är i övrigt
ganska torr med fastmattevegetation och mycket
småtallar, tuvbildande vegetation och ris vilket till
stor del beror på att den är dikad i alla sina delar.
Det är i stort sett samma struktur och vegetation som objektet BK men betydligt torrare.
Delvis har myren utbildad sträng-flarkstruktur
men mycket svagare än objekt BK. Att det finns
mer av dvärgbjörkris på myren nära skogskanten kan indikera igenväxning. Myren omges av
ungtallskog.
Bedömning: Myr som trots dikning har mångformighet och områden med öppet vatten och
därmed höga naturvärden.
BN. Dikad myr med blöta partier, avvattnas av bäcksystem som har förbindelse med Åbyälven
Klass 2
Beskrivning: Myr som trots kraftig dikningspåverkan har behållt en liten myrsjö och flera blöta
partier. Dikningen är utförd med ett huvuddike
i nord-sydlig rikning och sex tvärgående diken.
Myren omges av yngre tallskog och skogsodling
har skett i kanterna på det som tidigare varit
myrens ytterkanter.
Vegetationen består av fast- och mjukmattor i
myrens centrala delar, med olika starrarter och
bitvis bar, vattentäckt torv utan växttäcke. Mot
kanterna är det torrare med vitmossetuvor och
fattigris. Dikningen har även skapat artificiella
strängar bevuxna med ris och klen myrtall.
Myren avvattnas i söder av ett dike som småningom rinner samman med Tvärån, som förenas
med Åbyälven någon mil väster om Bottenvikskusten.
Bedömning: Trots dikning har myren naturvärden
i form av en hel del blöta partier och naturlig
våtmarksvegetation. Myren tillhör Åbyälvens
avrinningsområde och har betydelse för älvens
vattenflödesregim.
BP. Våtmark, tidigare sänkt sjö vid byn Flötuträsk
Figur 42. Spänger leder ut mot den delvis blöta myren i
objekt BK.
50
Klass 2
Beskrivning: Större våtmark som är nästan plan
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Figur 43. Grund myrsjö i södra delen av objekt BK.
Figur 44. Videbälte vid Flötuträskets norra strand. Objekt BP.
51
men sluttar svagt mot nordväst där den avvattnas
i ett dike som nedströms blir till bäck som har
förbindelse med Åbyälven. Det finns en liten
myrsjö med öppen vattenspegel, i övrigt är hela
våtmarksområdet täckt med vegetation men har
bitvis blöta partier. Vegetationen domineras av
trådstarr, i norra kanten finns en bred bård av videbuskar. Myren är i stort sett trädlös men omges
av björk- och barrblandskog.
Bedömning: Naturvärden i form av en större myr
med måttlig dikningspåverkan, sammanlänkat
vattensystem med Åbyälven Natura 2000 område.
BT. Äldre granskog med asp, biotopskydd.
Klass 1
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Beskrivning: Flerskiktad granskog på huvudsakligen frisk blåbärsmark. Marken sluttar svagt mot
norr och gränsar, i sluttningens nedre del, mot
en större, mångformig myr. Förutom gran har
skogen inslag av tall samt påtagligt mycket asp,
särskilt i sluttningens nedre delar. Lövinslag finns
även i form av enstaka sälgträd samt björk. Det
finns även grov björk som är över 20 cm i brösthöjdsdiameter. Tillgången på död ved är riklig
och består huvudsakligen av granlågor, varav
många är grövre än 20 cm. De flesta granlågor
är i tidigt nedbrytningsstadium. Det finns även
björklågor i olika dimensioner men dessa bryts
snabbt ned och försvinner. Marken är frisk till
fuktig med hus-, granvit- och björnmossa i bottenskiktet, kruståtel, blåbär och lingon i fältskiktet. Bland epifytiska arter förekommer aspticka på
asp, garnlav på gran och lunglav på sälg. Skogen
är påverkad av plockhuggning men har återigen
slutit sig, mycket på grund av att markens produktivitet är relativt hög.
Bedömning: Flerskiktad granskog där framför allt
det rika lövinslaget med grov asp, grov björk och
sälg bidrar till mycket höga naturvärden. Markens
höga produktivitet bidrar till stor tillgång på död
ved vilket är värdefullt även om det saknas riktigt
gamla granlågor i sent nedbrytningsstadium.
BU. Litet område med äldre hällmarkstallskog
Klass 2
Beskrivning: Hällmarkstallskog på en liten höjd
med hällar och block. Skogen är lågproduktiv på
torr, mager mark och har sannolikts undantagits
från avverkning på grund av hällarna. Många träd
är ganska klena och de grövsta har huggits bort
men det finns torrakor och lågor. Objektet ligger
strax utanför inventeringsområdet men passerades på vägen och har därför tagits med.
Bedömning: Höga naturvärden i form av olikåldrig hällmarkstallskog med torrakor och lågor.
BV. Naturligt meandrande skogsbäck, Natura
2000-habitat
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en snabbt rinnande skogsbäck med naturligt meandrande fåra
och opåverkad hydrologi. Inom utredningsområdet är bäcken mellan en till fyra meter bred och
har ett djup på runt en halvmeter men det syns
tydligt på vegetationen och omgivande skog att
detta flukturerar med upp till en meter. Skogen
kring bäcken är av äldre barrblandtyp med tall,
gran och björk.
I bäckens norra del ansluter flera dikade vattendrag i våtmarken till den naturliga fåran som
fortsätter västerut. Objektets höga naturvärden
begränsas därför till bäckens södra, opåverkade
del.
Bedömning: Höga naturvärden i form av naturliga
bäckmiljöer med svämzoner av strandskog. Omväxlande mjuk- och hårdbotten ger en mångfald
av habitat.
BW. Våtmark som delvis är blöt med öppna vattenspeglar
Klass 2
Figur 45. Blåbär är vanligt i den äldre granskogen, objekt
BT.
52
Beskrivning: Objektet är en öppen våtmark där
de blötaste delarna har områden med öppen
vattenspegel under delar av året. Vegetationen är
BU
AV
BT
BX
BÖ
BÄ
BÅ
BW
BV
BZ
BY
Inventeringsområde
Inventeringsobjekt skog klass 1
Inventeringsobjekt våtmark klass 1
Inventeringsobjekt skog klass 2
Inventeringsobjekt våtmark klass 2
Inventeringsobjekt bäck klass 1
Ü
0
0,5
1 km
Figur 46. Karta över inventeringsobjekt som befunnits ha högre naturvärden. Bokstäverna hänvisar till objektsbeskrivningarna
i avsnitt 4.3.
av fattigkärrskaraktär med starr och mjukmattor av olika vitmossor. I våtmarkens torrare delar
finns vitmossetuvor med ris som skvattram och
kråkbär. I de blötare partierna finns utbildad
sträng-flarkstruktur med torrare strängar av höga
vitmossetuvor mellan blöta flarkstråk som ibland har öppen vattenyta. Runt våtmarken växer
enstaka tjäderbetade tallar tillsammans med
små risgranar och björkris. Våtmarken omges
av äldre barrblandskog. Våtmarkens nordvästra
del har tydliga spår av dikning men vattennivån
eller vegetationen är inte påtagligt förändrad av
ingreppen. Vid fältinventeringen stöttes en grupp
tjädrar upp vid våtmarkens östra del.
Bedömning: Höga naturvärden i form av naturlig
struktur, vegetation och vattenflödesregim med
förekomst av blöta flarkar som är av värde för
fågellivet.
53
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Inventeringsobjekt bäck klass 2
BX. Öppen, mångformig våtmark med sträng-flarkstruktur
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en öppen, mångformig våtmark med omväxlande torra partier
och flarkar med öppen vattenspegel. Våtmarken har spår av dikning och vattennivån i den
nordvästra delen av objektet har påverkats av
ingreppen, vilket främst märks genom nyetablering av små tallplantor i gränsen mot skogen.
Vegetationen inom våtmarken är av fattigkärrskaraktär men varierar från torra höga strängar med
enstaka tallar och bottenskikt som täckts av lavar
till våta flarkar med vattenklöver och lös mjuk
botten av vitmossor. Fältskiktet domineras av
trådstarr, tuvull och taggstarr med ris som ljung
och kråkbär på högre tuvor. Den kringliggande
skogen utgörs främst av yngre produktionsskog
men söderut av äldre barrblandskog.
Bedömning: Objektets naturvärden består i de
många strukturer som objektet delar med en opåverkad våtmark. Strukturer som en öppen mosaik
av våta flarkstråk bland torra strängar av mossetuvor med solbelysta tallar.
BY. Tallskog på skarp till torr, sandig mark parallellt
med bäck.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Klass 2
Beskrivning: Objektet utgörs av en tallskog på
skarp till torr, sandig mark med lavhedsvegetation. Tallskogen följer längs med den östra sidan
av en bäck. Mot bäcken utgörs gränsen för tallskogen av en brant lutning där den sandiga marken rasat efter att bäcken vid högflöde fört bort
material längs kanterna på bäckfåran. Österut
övergår tallskogen utan tydlig gräns till en barrblandskog med ökande inslag av gran. I tallskogen finns många spår av dimensionsavverkningar
i form av gamla stubbar efter träd som huggits
med yxa. Skogen är idag en öppen tallskog där de
äldsta och största träden saknas liksom en naturlig mängd död ved. En del äldre tallar finns idag
spridda inom skogen och rekrytering av tall har
lämnats att ske i naturlig takt vilket medfört att
skogen nu är olikåldrig och flerskiktad även om
trädens medelålder är lägre än i en naturskog.
Bedömning: Höga naturvärden med ett öppet,
olikåldrigt trädskikt och äldre solbelysta tallar.
Dessutom är tallskog på sandmark alltid ett värdefullt för habitat för många insekter och kräldjur
samt för svamp.
54
BZ. Långsmal myr som delvis är trädklädd
Klass 2
Beskrivning: Långsmal myr som delvis är trädklädd med senvuxna klena tallar, delvis öppen i
centrala delarna där det är blötare. Vegetationen
består huvudsakligen av fast sammansatta vitmossor i bottenskiktet och trådstarr i fältskiktet.
Myren är opåverkad av dikning.
Bedömning: Naturvärden i form av opåverkad myr
med naturlig vegetation och hydrologi.
BÅ. Blötmyran, långsmal bågformad myr omgiven av
tallskog
Klass 2
Beskrivning: Långsmal myr som gränsar mot ung
planterad tall, i den västra delen gränsar myren
mot hällmarker. Myren gör en bågform och en
del av den är belägen utanför inventeringsområdet. Blötmyran har förbindelse i norr med den
större Altermyran som är en större blandmyr av
sträng-flarktyp. Vegetationen på myren består
huvudsakligen av fastmattor av olika vitmossor
samt trådstarr, tuvull och taggstarr. I övergångszonen mot omgivande fastmark är det torrare
med rostvitmossa, kråkbär, ljung och tall. Det
finns ingen synlig dikningspåverkan.
Bedömning: Naturvärden i form av sammanhängande opåverkad myr, förbunden med den större
Altermyran men har inte samma variation och
mångformighet i vegetationsstruktur och hydrologi.
BÄ. Mindre myr omgiven av tallskog
Klass 2
Beskrivning: Mindre myr där i stort sett hela är
trädklädd med klen tall. I botten fastmattevegetation med olika vitmossor, bitvis tuvor med tuvull,
kråkbär, ljung och tall. Myren har en naturlig
övergångszon mot omgivande tallskog. Ingen
dikningspåverkan.
Bedömning: Naturvärdena består i att det är en
opåverkad myr med naturlig övergångszon mot
omgivande skog.
BÖ. Tallskog på hällmarker och sänkor med skvattram
Klass 2
Beskrivning: Objektet har varierad topografi
med omväxlande hällar och sänkor. Östra delen
domineras av hällar medan resterande delar har
spridda hällar omgivna av fuktigare svackor. Häll-
markerna är torra med renlavar, ljung och kråkbär medan svackorna har frisk till fuktig mark
med skvattram och odon. Skogen har till viss del
naturliga strukturer såsom olikåldrighet och en
del äldre träd men det är sparsamt med död ved.
Påverkan av plockhuggning finns.
4 INVENTERINGSOMRÅDET
Bedömning: Naturvärdena består i att det är en
varierad skog med omväxlande hällar och sänkor
med viss olikåldrighet i trädskiktet även om de
äldsta träden saknas.
Figur 47. Hällmarkstallskog med lav-ljunghed och tall finns i objekt BÖ.
55
5 Slutsatser och
rekommendationer
I detta kapitel redovisas slutsatser från naturvärdesinventeringen. Kapitlet utmynnar i ett antal
rekommendationer inför fortsatt planering för
vindkraftanläggning inom Markbygden Etapp 3.
5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
5.1 Slutsatser
Det som främst karaktäriserar Markbygden etapp
3 är de stora, sammanhängande och, i stort sett,
av dikning opåverkade våtmarksområdena som
finns i områdets nordvästra del och är en förlängning av den naturtyp som förekommer i större utsträckning i Markbygden etapp 2 (Svevind 2011).
De flesta myrarna är blandmyrar av så kallad
sträng-flarktyp, där flarkar, partier av blötväxande vitmossor och öppet vatten, ofta ligger som
tvära band i de längsgående myrarna vid sidan
av strängar med torrare vitmossor och fattigris. Denna myr-typ med sin mångformighet är
värdefull för många häckfåglar, framför allt vadare
som t.ex. grönbena och gluttsnäppa men även
sällsyntare arter som myrsnäppa och dvärgbeckasin bedöms kunna förekomma på enstaka platser.
De skogsområden som bedömts hysa höga
naturvärden är få inom etapp 3 och spridda över
området. Det är dels bäckmiljöer och fragment
av urskogsartad gran- eller tallskog samt äldre
granskog, ibland med sumpskogskaraktär.
Medan våtmarkerna är någorlunda sammanlänkade i nordväst – sydöstlig riktning ligger de
flesta skogsområden med höga naturvärden som
små isolerade öar omgivna av ett i övrigt hårt
brukat landskap. Det saknas således konnektivitet, sammanlänkning, i skogslandskapet. Däremot har många av de större myrarna naturliga
övergångszoner mellan skog och myr, ofta med
äldre, senvuxna tallar. Detta är av värde för fåglar,
insekter och betande däggdjur och tillför myrarna
ytterligare naturvärden. I vissa delar av det störda
landskapet är våtmarkernas kantzoner den enda
tillgången på äldre träd.
Merparten av inventeringsområdet innehåller
dock många områden med låga eller mycket låga
naturvärden. Stora arealer är planterad ungskog,
det finns även en del hyggen.
I områden med nyplanterade artfattiga produktionsskogar eller hyggen är Enetjärn Naturs be56
dömning att etablering av vindkraft inte påverkar
inventeringsområdets naturvärden i någon större
omfattning.
Våtmarkerna är mestadels lågt belägna och
därmed mindre aktuella för vindkraftsparker. Vad
gäller vägar är Enetjärn Naturs bedömning är
att de stora klass 1- och 2- områdena med myrar
bör bevaras intakta. Det är viktigt att stora sammanhängande blandmyrar inte styckas upp då
störningar lokalt kan förändra vattenflödet mer
storskaligt.
De bäckar som utgör biflöden till Åbyälven har
alla bedömts till klass 2, höga naturvärden, då de
bidrar till älvens flödesregim. Detta trots att vissa
delsträckor kan vara dikade eller omges av hygge.
Dikningen minskar naturvärdena lokalt i bäckens
strandzon men påverkar inte tilflödet till Åbyälven nämnvärt.
Eftersom ett flertal av bäcksystemen i området
mynnar antingen i Rokån med omgivande isälvslandskap eller Åbyälvens Natura 2000-områden
är det Enetjärn Naturs bedömning att dess kräver
en hänsynsfull planering (se avsnitt 5.2).
Eftersom den planerade anläggningen är så pass
omfattande är det viktigt att beakta de naturvärden som påvisas i denna rapport. De objekt
som har höga eller mycket höga naturvärden bör
undantas från alla former av exploatering och
fragmentering. Därför föreslår Enetjärn Natur
följande åtgärder för att minimera negativa miljökonsekvenser:
•
•
•
•
•
•
•
•
Placeringen av vindkraftverk och vägar bör
inte göras i de avgränsade skogliga objekteten
med mycket höga naturvärden (klass 1).
Placeringen av vindkraftverk och vägar bör i
största möjliga utsträckning utformas för att
undvika påverkan på de avgränsade skogliga
objekteten med höga naturvärden (klass 2)
Placeringen av vindkraftverk och vägar bör
utformas så att de stora, sammanhängande
blandmyrarna i inventeringsområdet lämnas
intakta.
För mindre myrar som inte är utpekade som
klass ett eller två bör vägdragning och etablering av vindkraftverk utformas på ett sätt som
minimerar störning av vattenflöde.
Anläggning av ny väg bör minimeras.
Nya vägar bör planeras så att de i så liten utsträckning som möjligt påverkar våtmarkerna.
Nya vägar bör anläggas på fastmark, inte på
myrar eller andra fuktstråk i landskapet.
Om det i särskilda fall inte är möjligt att undvika vägdragning över myrar/fuktstråk måste
sådana passager utformas så att våtmarkens
hydrologi bibehålles. För att undvika markavvattning bör vägdiken inte anläggas över
våtmarker eller i anslutning till vattendrag
eller andra vattenmiljöer. Vid våta passager
över myrmark kan ett materialavskiljande
lager av geogrid användas mellan våtmark och
vägkropp. För att hydrologin i våtmarken ska
fungera på ett tillfredställande sätt bör trummor förläggas på våtmarken, under geogriden.
Detta gäller mindre våtmarker utan naturvärdesklassning. De stora våtmarkerna med
höga naturvärden (klass 1 och 2) bör lämnas
orörda.
Inte minst med anledning av förekomsten av
bäckar som ingår i Natura 2000-områden bör
vägpassager över öppna vattendrag anläggas med trummor utan att vandringshinder
uppstår, så att vatten och vattenlevande djur
•
•
•
•
•
kan passera under vägen.
Markarbeten såsom vägdragning bör, så
långt som möjligt, utföras under torrsäsong
för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Särskild hänsyn iakttas vid
anläggning av vägar och uppställningsplatser i
närheten av bäckar.
Hänsynsavstånd bör hållas till kantzoner mot
öppna blöta myrar för att minska påverkan
på de förekomster av skyddsvärda fågelarter
som kan finnas inom området i samband med
nläggningsarbete.
Eventuell ny luftledning och vindkraftparkens anslutning till denna bör utformas så att
det inte föreligger risk för eldöd hos framför
allt stora rovfåglar och ugglor. Ny luftledning
bör utformas med isolerad ledning, nedåtriktade isolatorer och sittovänliga stolpar.
Elnätet inom vindkraftparken bör så långt
som möjligt markförläggas för att undvika att
skogshöns och rovfåglar kolliderar med ledningarna. Ställverk där markförlagd ledning
kopplas ihop med luftledning bör utformas
med skyddsanordningar, t.ex. ”huven uven”.
För djurlivet kommer störningen att vara
störst när anläggningsytor och vägar byggs.
Om bon av stora rovfåglar eller ugglor påträffas under det fortsatta utredningsarbetet
eller under anläggningsarbetet ska kontakt
tas med länsstyrelsen och det bör övervägas
om arbetet kan justeras i tid eller rum så att
störningar minimeras.
57
5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
5.2 Rekommendationer
Källor
till bäck. 3:e uppl., Hallgren & Fallgren Studieförlag, Uppsala.
Webbplatser
Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter
och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag.
Uppgifter om Naturreservat, Natura 2000 områden, Våtmarksinventeringen och Riksintressen har hämtats från Länsstyrelsens webbplats
<http://lst.se/lst/GIS_Kartor/> (2012-09-03).
Uppgifter om berggrunden har hämtats från
SGU:s detaljerade berggrundskarta, tillgänglig på
<www. sgu.se> (2012-09-03).
Uppgifter generellt om jordarter och om högsta
kustlinjen (HK) har hämtats från SGU:s generella jordartskarta, tillgänglig på <www.sgu.se>
(hämtad 2012-09-03).
Uppgifter om isälvssediment är inköpt från SGU
kundtjänst: Licensobjekt, Jordarter 1:100-200K,
databas över Rokån och Åbyälven i Piteå kn.
Informationen levereras i ArcView Shape-format,
koordinatsystem SWEREF99 TM.
Uppgifter om nyckelbiotoper, biotopskydd och
andra skogliga värden har hämtats från Skogsstyrelsens webbplats, <www.skogsstyrelsen.se>,
”Skogens pärlor” (2012-09-03).
Uppgifter om tidigare kända artförekomster har
hämtats från Artportalen, <www.artportalen.se>
(2012-10-29).
De kartor och flygbilder som använts finns tillgängliga på Google Satellite (2012-09-07).
Artfaktablad för rödlistade arter, tillgängliga hos
Artdatabanken, <www.artfakta.se>
Uppgifter om Roka Viltvatten är hämtade från
Norrbottens Ornitologisk Förening <www.nof.
nu/lokaler/Rokaviltvatten.htm.se> (2013-01-16)
Personliga kontakter
Maja Brandt. 2012. Hydrolog, tidigare vid SMHI
i Norrköping. Upplysningar om vattenflöden i
skogsmark och bäckar.
Johan Ekenstedt, Naturvårdsansvarig Sveaskog.
Upplysningar om klassning och indelning av
naturvärdesobjekt enligt Sveaskogs egna inventeringar.
KÄLLOR
Litteratur
Cederberg, B & Löfroth, M. (red.) 2000. Svenska
djur och växter i det europeiska nätverket Natura
2000. Artdatabanken, SLU.
Grip, H., Rodhe, A. 1994. Vattnets väg från regn
58
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i
Sverige 2010. Artdatabanken, SLU. Uppsala.
Länsstyrelsen Norrbotten 2007. Bevarandeplan
Natura 2000. Åbyälven SE0820433. Fastställd av
länsstyrelsen i Norrbottens län 2007-12-11.
Länsstyrelsen Norrbotten 2011. Rovdjursinventeringen 2010-2011 i Norrbottens län. Länsstyrelsens rapportserie nr 9/2011.
Länsstyrelsen Västerbotten 2005. Bevarandeplan
Åbyälven SE0810438. Fastställd av länsstyrelsen i
Västerbottens län 2005-08-11
Löfroth, M. (red.) 1997. Svenska naturtyper i det
europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket förlag.
Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på
skyddsvärd skog, flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Noctula AB 2011. Fladdermusinventering Markbygden Piteå kommun.
Nordiska ministerrådet. 1977. Naturgeografisk
regionindelning av Norden.
Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B,
Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av
nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Piteå kommun 2007. Översiktsplan Piteå kommun. Fördjupning för landsbygden. Huvuddokument. Antagen 2007-12-17.
Svevind. 2008. Vindkraft i Markbygden - ett
regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi
Miljökonsekvensbeskrivning.
Svevind 2010. Markbygden Etapp 1. Planerad
vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Rapport. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svevind
AB.
Svevind 2011. Markbygden Etapp 2. Planerad
vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län Inventering och bedömning av naturvärden. Rapport. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svevind
AB.
Svensson, S., Svensson, M., Tjernberg, M. 1999.
Svensk fågelatlas. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm.
Adress: Norra Obbolavägen 115
904 22 Umeå
www.svevind.se