Transcript FU Blomskog-low.pdf

Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten
Rio Kulturlandskapet har utfört en förundersökning av fornlämningen Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län.
Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22 vävtyngder av
täljsten.
I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, vilken avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning och
någon slags stenskoning i botten. Ett kolprov från anläggningen 14C-daterades till 1455-1636 e Kr. Det är möjligt att
bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid, och det är
tänkbart att anläggningen har varit något slags stenskott vattenhål eller förrådsgrop/avfallsgrop. Anläggningen har fått
fornlämningsnummer Blomskog 251.
Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av förhistorisk
karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan utgöras av en förhistorisk boplats snarare än
en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter
från den inprickade platsen i en svag sluttning nedanför en
mindre platå, och bedömningen görs att platån snarare än
sluttningen utgör det eventuella boplatsläget.
Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län
Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län
Annika Östlund
Kulturlandskapet rapporter 2014:4
12000 calBP
10000 fKr
PaleOlitikuM
Hensbackakultur
10000 BP
11000 calBP
9000 fKr
9500 BP
SeNGlaCial
tid
PReBOReal
tid
9000 BP
10000 calBP
8000 fKr
8500 BP
Tidigmesolitikum
BOReal tid
Sandarnakultur
9000 calBP
7000 fKr
8000 BP
MeSOlitikuM
7500 BP
8000 calBP
6000 fKr
7000 BP
Lihultkultur
Senmesolitikum
6500 BP
7000 calBP
5000 fKr
6000 BP
atlaNtiSk
tid
5500 BP
4000 fKr
6000 calBP
I
Trattbägarkultur
5000 BP
II
NeOlitikuM
3000 fKr
Tidigneolitikum
4500 BP
5000 calBP
A
Mellanneolitikum
Stridsyxekultur
B
Gropkeramisk
kultur
4000 BP
2000 fKr
SuBBOReal
tid
4000 calBP
Senneolitikum
3500 BP
Äldre bronsålder
BRONSÅldeR
3000 BP
3000 calBP
1000 fKr
Yngre bronsålder
Äldre järnålder
1 eKr
JÄRNÅldeR
Yngre järnålder
1000 eKr
Vikingatid
Förromersk
järnålder
2000 calBP
Romersk
järnålder
Folkvandringstid
Vendeltid
1000 calBP
2500 BP
2000 BP
SuBatlaNtiSk tid
1500 BP
1000 BP
Medeltid
2000 eKr
1950 eKr = Present
Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal
Blomskog 121:1
Årjängs kommun, Värmlands län
Förundersökning av fyndplats för
22 vävtyngder av täljsten
Annika Östlund
Administrativa uppgifter
Fastighet: Ekenäs 1:167, Blomskog socken, Årjängs kommun, Värmlands län
Länsstyrelsebeslut dnr: 431-4331-2013
Beställare: Ingrid Wold-Olsen
Fältarbetstid: 2013-11-12
Projektnummer: 1354
Projektansvarig: Annika Östlund
Fältansvarig: Annika Östlund
Övrig personal: Stig Swedberg
För personalens meriter hänvisas till Kulturlandskapets hemsida.
Underkonsulter: Blomskogs Grävtjänst, Vedlab, CEDAD
Undersökningsområdets storlek: 79 m²
Belägenhet i SWEREF 99 TM: Norr 6567930 m, Öst 331740 m
Höjd över havet: 129-132 meter
Arkiv: Kulturlandskapet
Digitalt dokumentationsmaterial: Mätfiler, fotografier, beskrivningar.
Fynd: Har ej omhändertagits.
Rapport godkänd av länsstyrelsen: 2014-04-11
Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län
Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten
Kulturlandskapet rapporter 2014:4
© Kulturlandskapet 2014
Författare: Annika Östlund
Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen.
Omslagsbild: Fotografi taget från området med odlingssten strax väster om undersökningsområdet. Foto mot öster.
Baksida: Arbetsbild. Grävmaskinisten håller på att ta upp schakt 4. Foto mot norr.
Orienteringskarta: Framställd av Kulturlandskapet med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Värmland.
Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren.
Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Kulturlandskapet.
Redigering och layout: Ingemar Bengtsson
Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund
Sökord: Grav, röse, stensättning, odlingsröse, grop, historiska kartor
Rio Kulturlandskapet
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
www.kulturland.se
[email protected]
Innehåll
Sammanfattning______________________________________________________________________5
Syfte_________________________________________________________________________________7
Undersökningsområdet________________________________________________________________7
Tidigare undersökningar_______________________________________________________________9
Metod_______________________________________________________________________________10
Förmedling__________________________________________________________________________10
Undersökningsresultat_______________________________________________________________10
Fynd
_____________________________________________________________________________10
Anläggningar
______________________________________________________________________10
Analysresultat
______________________________________________________________________10
Tolkning ____________________________________________________________________________10
Utvärdering av undersökningsplanen ___________________________________________________12
Källor _______________________________________________________________________________13
Bilagor______________________________________________________________________________15
1. Schakt
2. Anläggning
3. Vedartsanalys (Vedlab)
Blomskog 121:1
Årjängs kommun, Värmlands län
Förundersökning av fyndplats för
22 vävtyngder av täljsten
Sammanfattning
Rio Kulturlandskapet fick i uppdrag att utföra
en förundersökning av fornlämningen Blomskog 121:1. Fornlämningen utgörs av en fyndplats
för 22 stycken vävtyngder av täljsten. Undersökningen föranleddes av att en avloppsanläggning
planeras anläggas på fastigheten Ekenäs 1:167.
Förundersökningen omfattade två ytor på cirka
35 m² respektive 50 m², och cirka 40 meter avlopp. Förundersökningen utfördes genom maskinschaktning.
Samtliga schakt uppvisade en snarlik stratigrafi med ett förhållandevis tunt matjordslager
och sparsamt med recenta fynd. Inga förhistoriska fynd framkom. Undergrunden bestod
av röd grusig-stenig sand med inslag av silt. I
schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, vilken avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning. Anläggningen som delundersöktes tycktes ha någon slags stenskoning i botten.
Prov togs för vedarts- och 14C-analys. Kolprovet
innehöll gran och salix, och kol från salix daterades till 1455-1636 e Kr. Det är möjligt att bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid. Det
är tänkbart att anläggningen har varit något
slags stenskott vattenhål eller förrådsgrop/avfallsgrop.
Varken fynd, kulturlager eller anläggningar
av förhistorisk karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1
kan utgöras av en förhistorisk boplats snarare
än en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter från den inprickade platsen
i en svag sluttning nedanför en mindre platå,
och bedömningen görs att platån snarare än
sluttningen utgör det eventuella boplatsläget.
För fornlämningar gäller att de förutom själva
lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av
ett så stort område på marken som behövs för
att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt
utrymme med hänsyn till dess art och betydelse.
Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen och genom miljöbalkens generella
hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till
kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om
ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen.
Illustration 1 (vänster). Kartan visar läget för Blomskog 121:1 inom förundersökningsområdet. Av kartan framgår också fornlämningar
nämnda i texten. Källa: Lantmäteriet.
5
Illustration 2. Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet, med förundersökningsområdet markerat. Rikets allmänna
kartverks arkiv odaterad. Källa Lantmäteriet.
Syfte
Rio Kulturlandskapet har fått i uppdrag att utföra en förundersökning (FU) av fornlämningen
Blomskog 121:1, en fyndplats, illustration 1, 3 och 6.
Undersökningen föranleddes av att en avloppsanläggning planeras anläggas på fastigheten
Ekenäs 1:167.
Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22
stycken vävtyngder av täljsten. De hittades cirka
1 fot under marken på en liten förhöjning tillsammans med en mängd små flata brända stenar.
Jorden var svart, FMIS. Länsstyrelsen bedömde
att detta kunde utgöra rester av en förhistorisk
boplats, och då avloppsanläggningen planeras
att anläggas inom fornlämningsområdet bedömdes därför att en FU krävdes för att avgöra
i vilken mån arbetena påverkar fornlämningen.
Undersökningen skulle också visa på behovet av
särskild undersökning och utgöra underlag för
länsstyrelsens tillståndsprövning.
Undersökningsområdet
Kulturlandskapet kring sjön Lelång har en lång
historia. Det är tydligt att det inledningsvis varit
markerna längs sjöarnas östra sidor, samt senare under metalltid/järnålder ett område centralt
i socknen (kring Blomskog/V Trättelanda till
Källtegen/Breviken), som varit de områden som
dragit till sig bebyggelse.
Gravarna utgör ofta synliga spår efter människorna som bott här. I Blomskog socken finns
tre hällkistor, av vilka en, Blomskog 26, har undersökts (se nedan Tidigare undersökningar). Hällkistor brukar dateras till senneolitikum. Vidare
finns en hel del rösen och ett stort antal stensättningar, vilka bör dateras till metalltid. Flera av
rösena ligger längs Lelångens östra strand, men
stensättningar finns spridda i hela socknen. De
fåtaliga högarna och gravfälten ligger generellt
mer centralt i socknen. Gravfälten består till stor
del av stensättningar.
I socknen finns tio boplatser registrerade;
några av dessa längs med Lelångens strand, några mer centralt. Ett antal fyndplatser finns också,
även dessa främst längs med den östra sidan av
Lelång och nedre Blomsjön. Fynd har gjorts av
olika typer av stenyxor vilket brukar förknippas
med röjning. Yxor av flinta bör höra till neolitikum, medan bergartsyxor har använts under en
stor del av förhistorien. Ett antal flathuggna redskap i form av spetsar bör dateras till senneolitikum/bronsålder. Fyndet av en malsten och en
härd (Blomskog 239) kanske hör till samma typ
av lösfynd som den här aktuella fornlämningen,
med fynd av vävtyngder, det vill säga snarare
lämningar efter en boplats.
Ett antal fångstgropar finns i de norra och
östra delarna av socknen. Endast få lämningar
efter kolning och tjärframställning finns registrerade. By-/gårdstomter tycks märkligt nog
finnas bara i norra halvan och socknen, flera
av dem jämt utspridda längs Nedre Blomsjöns
båda stränder. Från förhistorisk tid till historisk
är det alltså tydligt att befolkningsökningen gör
att även den mindre attraktiva västra stranden
befolkas.
Den ovanstående genomgången är endast ett
begränsat urval fornlämningar i socknen. För
sammanfattningar av olika aspekter av kulturmiljön i Blomskog socken, se till exempel Andersson 1994, Heimann 1998a och b, Olsson 2002, Olsson
2005.
Vid Blomma och Gyltenäs finns ett område
utpekat som riksintresse för kulturmiljövården,
1765K42 Blomma – Gyltenäs, Länsstyrelsen 2014.
Samma område är även upptaget som nummer 320 i Värmlands läns kulturmiljöprogram;
”Vid Blomma - Gyltenäs ligger en koncentration
av lämningar med en handfull hällkistor, flera
rösen och stensättningar samt en domarring”,
Länsstyrelsen Värmlands län 1989. Nummer 317 utgörs av kulturlandskapet kring Breviken – Källtegen med gravfält och fornborg, nummer 318
består av Blomskogs kyrka, och nummer 319 är
Fölsbyn, en fornborg och ett gravröse, Länsstyrelsen Värmlands län 1989.
På ekonomiska kartan från 1964 heter den nu
aktuella fastigheten Östanås, Rikets allmänna
kartverks arkiv 1964. Av Häradsekonomiska kartan framgår att Östanås bör ha varit en av åtta
gårdar inom byn Rösstegen, Rikets allmänna
kartverks arkiv odaterad. Av denna karta framgår
också att de nu öppna markerna väster om huset (nu vall) inte var uppodlade vid denna tid
7
Illustration 3. Av kartan framgår läget för fyndplatsen Blomskog 121:1 samt planerad placering av avloppsanläggningen och justerat läge för
avloppsledningen från huset. Läget för schakten samt anläggning 1 (Blomskog 251) framgår också.
Blomskog 8 och 14:3, och längst ut på Ekenäs
södra udde finns ytterligare en stensättning,
Blomskog 1. Centralt i byn finns ett registrerat
röjningsröseområde med ett 10-tal rösen, Blomskog 33. Söder om byn finns ytterligare ett röjningsröseområde registrerat, Blomskog 10, detta med ett 20-tal rösen. Flera av dessa påminner
dock starkt om gravar, och även röjningsrösena
har en ålderdomlig prägel, FMIS.
Mitt på Ekenäs finns en fyndplats registerad,
Blomskog 120, illustration 1. Här tas ett antal fynd
upp som är hittade på olika ställen. En tunnbladig
flintyxa, slipad över hela ytan, har troligen upphittats där punkten är placerad. Dessutom finns
uppgifter om ytterligare lösfynd. I Ekenäs (oklart
exakt var) är även funnet en pilspets av järn, samt
en tväryxa av sten, grovt tillhuggen med slipad
egg. Ett keramikkärl från stenåldern har hittas i
Granbo (oklart var), en stenyxa är funnen på ägorna till 1:21 (i Rösstegen), och ytterligare en stenyxa
har hittats på ägorna till Mellanås (Rösstegen).
Illustration 4. Bilden visar anläggning 1 i schakt 2. Tumstocken
är utfälld till en meter. Av bilden framgår även det tunna
matjordslagret samt den grusiga undergrunden. Foto mot söder.
(troligen perioden 1879-1897), illustration 2. En
remsa obrukad mark inom denna yta består av
tätt liggande odlingsrösen. Ytan syns tydligt på
en modern karta, se till exempel illustration 1 och
7 samt omslagsbilden. Kan detta indikera att detta
område varit så stenigt att det tagits upp för odling endast sent? Av en storskifteskarta från 1779
och en lagaskifteskarta från 1859 att döma tillkommer gården Östanås någon gång efter 1859,
Lantmäteristyrelsens arkiv 1779, Lantmäterimyndigheternas arkiv 1859.
Har byn Rösstegen fått sitt namn efter de gravrösen som finns i anslutning till byn? Eller är det
snarare stenen och odlingsrösena som gett upphov till namnet? Söder om byn finns sex gravrösen, Blomskog 9, 13, 14:1-2 samt 32, och norr
om byn ytterligare ett, Blomskog 34, illustration
1. Söder om byn finns även två stensättningar,
Tidigare undersökningar
Inga arkeologiska undersökningar har tidigare
gjorts i anslutning till fornlämningen Blomskog 121:1. Däremot har ett antal undersökningar
gjorts i Blomskog socken. I ’Blommaprojektet’
– ett samarbete mellan Blomskogs hembygdsförening, Värmlands museum och Högskolan
i Karlstad – har tre fornlämningar undersökts.
Dessa är Blomskog 26, en hällkista som undersöktes 1991 och 1992, Heimann 1998a; Blomskog
139, en boplats undersökt 1992, Heimann 1998b;
samt Blomskog 35, en bebyggelselämning som
undersöktes 1993, Andersson 1994. Den senare,
vilken daterats till 1200-talet e Kr, kompletterar
bilden av områdets historia. Det kan röra sig
om resterna efter en gård som lagts öde, eller en
raststuga för de som gått pilgrimsleden, vilket
traditionen gör gällande, Andersson 1994.
Vidare har Värmlands Museum utfört en
schaktkontroll i Källtegen, denna berörde Blomskog 164, en gårdstomt, Olsson 2002. Under 2004
utförde Värmlands Museum en arkeologisk utredning mellan Blomma och Uddarna, Wallbom
2004. Resultaten från denna ledde till en särskild
undersökning av två platser, Olsson 2005.
9
Metod
Förundersökningen omfattade två ytor på cirka
35 m² respektive 50 m², och cirka 40 meter avlopp. Förundersökningen utfördes genom maskinschaktning. Inom de två ytorna för själva avloppsanläggningen togs vardera ett större schakt
upp, schakt 1 och 2, illustration 3. Att ta upp större
sammanhängande ytor ger bättre kvalitet vid
undersökningen och leder till bättre och säkrare
bedömningar av eventuellt framkomna anläggningar. Längs med den planerade avloppsledningen togs tre smala schakt upp, schakt 3-5.
Metalldetektor användes inte vid undersökningen, då det inte bedömdes som meningsfullt
eller motiverat. Ingenting framkom heller som
motiverade att ytterligare ytor togs upp.
Grävenheter och anläggningar beskrevs, fotograferades och mättes in med RTK-GPS. Primärdokumentationen gjordes digitalt. Detta innebär att digitalkamera och handdatorer använts
för fältdokumentation.
Prover har tagits ur lämpliga kontexter för
vedartsanalys och 14C-datering. Att 14C-datera
kan vara ett kraftfullt stöd till tolkningen av en
fornlämning. Proverna har analyserats avseende vedart vid Vedlab, Glava, och 14C-daterats vid
CEDAD, Italien.
Samtliga schakt uppvisade en snarlik stratigrafi med ett förhållandevis tunt matjordslager
(både i den före detta åkermarken och i trädgården) och sparsamt med recenta fynd, illustration 4. Inga förhistoriska fynd framkom. Undergrunden bestod av röd grusig-stenig sand
med inslag av silt. I alla schakt utom schakt 3
fanns flammiga sot- och kolfläckar i övergång
mellan matjordslager och undergrund. Ursprunget till dessa är oklart men de bedömdes
inte som förhistoriska. I framför allt schakt 2
fanns tecken på att man eldat avfall i senare
tid.
Förmedling
Inga särskilda förmedlingsinsatser har gjorts.
Rapporten kommer att finnas tillgänglig på Kulturlandskapets hemsida.
Analysresultat
Vedartsanalys
Ett prov från anläggning 1 har analyserats avseende vedart. Analysen har utförts av Vedlab,
Glava. Kolprovet innehöll gran och salix, bilaga 3.
Undersökningsresultat
Efter samtal med beställaren justerades FUområdet något, på så vis att schaktet för avloppsledningen från huset och västerut drogs
cirka 6 meter längre åt norr än vad som angavs
i förfrågningsunderlaget. Detta innebar också
att FU-området kom att hamna längre från fornlämningen Blomskog 121:1, illustration 3.
Fynd
Inga förhistoriska fynd framkom.
Anläggningar
I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, illustration 3, 4 och 7. Den avtecknade sig som en
större grop med avvikande fyllning, dock inte
med inslag av det mer sentida brända materialet som nämndes ovan. Anläggningen mättes in,
delundersöktes och provtogs. Anläggning 1 befanns vara 0,2 meter djup, och tycks ha någon
slags stenskoning i botten. Prov togs för vedartsoch 14C-analys.
C-analys
Kol från salix från anläggning 1 har daterats av
CEDAD, Lecce, Italien, till 352 ± 35 BP, vilket
motsvarar 1455-1636 e Kr (OxCal 4.2 2014-03-18),
illustration 5. Se även tidsaxeln längst bak i rapporten på omslagets insida.
14
Sa
mp
l
eI
D
CEDADCo
d
e
Pr
o
v
e
ne
a
nc
e
Ra
d
i
o
c
a
r
b
o
nAg
e
(
BP)
3
Δ1
C(
‰)
Ox
Ca
l
4
.
2
2
01
4
03
1
8
1
3
5
4
:
A1
LTL1
4
001
A
Anl
1
,
s
c
ha
k
t2
3
5
2±3
5
2
2
.
5±0.
4
1
4
5
5
1
6
3
6eKr
Illustration 5. Tabellen visar resultatet av 14C-dateringen.
10
Illustration 6. Översikt från platån och fyndplatsen Blomskog 121:1. Schakten togs upp mellen huset och granhäcken, samt ute på
gärdet till vänster i bild.. Foto mot väster.
Tolkning
Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av
otvetydigt förhistorisk karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen
motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan vara del av en förhistorisk boplats
snarare än en fyndplats. Schaktning skedde
som närmast cirka 10 meter från den inprickade
platsen i en svag sluttning nedanför en mindre
platå, och bedömningen görs att platån snarare
än sluttningen utgör det eventuella boplatsläget,
illustration 6. De många rösena och stensättningarna på Ekenäs och kring Rösstegen tyder på att
människor har bott i området under brons- och
järnålder, och de lösfunna stenyxorna (Blomskog 120) kan sättas i samband med röjning för
att underlätta betesdrift eller odling.
Fornlämningen Blomskog 121 utgörs av en
fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten. Vävtyngderna var cirka 15-16 cm långa, 12-13 cm breda och
3,5-4,5 cm tjocka. Alla hade hål och var mycket
nötta, FMIS. Vävtyngder av denna typ – en tyngd
av lera (vanligast) eller bergart, med ett hål i – har
använts i en stående eller varptyngd vävstol, så
kallad oppstad-vävstol, vilket är en mycket gammal vävteknik; i Skandinavien introducerades
den under bronsålder, Lindahl m fl 2002. Den
ersattes av andra typer av vävstolar med början
under vikingatid och medeltid, med undantag för vissa avlägsna platser i norra och västra
Skandinavien, där den var i bruk så sent som på
1950-talet, Wild 1988. Vävtyngderna från Blomskog är avlånga och ganska stora. I Värmland
finns ytterligare minst två vävtyngder i täljsten
hittade. Fornlämningen Väse 343 är en fyndplats
för en vävtyngd av täljsten som var 3,9 cm i diameter och 2,1 cm tjock. Vid Väse 165 har hittats
(bland andra fynd) en snarlik vävtyngd, denna
med en diameter på 3,6 cm och tjocklek om 0,7
cm, med ett hål som är 1,1 cm i diameter. Båda
dessa platser är belägna halvannan mil öster om
Karlstad. Dessa vävtyngder är betydligt mindre
och runda, med ett centralt placerat hål, FMIS.
Vikten (storleken) har varit anpassad efter typ av
textil och varpens grovlek. Det absolut vanligaste
är att vävtyngder varit tillverkade av lera. Vanligtvis var det inte nödvändigt att bränna dem;
många av de vävtyngder av bränd lera som hittas
11
Illustration 7. På bilden syns schakt 2 med anläggning 1 i förgrunden och schakt 1 därbortom. Längre bort i bild anas svackan i
topografin där ett mindre vattenflöde är beläget. Till vänster i bild anas området med röjningssten. Foto mot sydväst.
har troligen blivit utsatta för eld när byggnaden
de fanns i brann. Under yngre järnålder är vävtyngder vanliga i grophus, där även obrända vävtyngder kan vara bevarade, Lindahl m fl 2002.
Anläggning 1 är delundersökt och kol från anläggningen har 14C-daterats till sen medeltid/
efterreformatorisk tid. Det är möjligt att bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid. Det är
tänkbart att anläggningen utgjorts av något slags
stenskott vattenhål, något som kan motsägas av
närheten till ett litet vattenflöde cirka 125 meter åt
nordväst, illustration 7 och 1. En tolkning som förrådsgrop eller avfallsgrop är kanske också tänkbar. I fornlämningsregistret har anläggning 1 fått
RAÄ-nummer Blomskog 251 och är införd som
boplatslämning övrig, undersökt och borttagen.
För fornlämningar gäller att de förutom själva
lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av
ett så stort område på marken (eller sjöbottnen)
som behövs för att bevara fornlämningen och ge
den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess
art och betydelse. Fornlämningar är skyddade
12
enligt 2 kap i Kulturmiljölagen och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt
läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i fornlämningar
lämnas till länsstyrelsen.
Utvärdering av undersökningsplanen
I undersökningsplanen angavs att förundersökningen skulle visa på arbetsföretagets påverkan
på den fasta fornlämningen samt på behovet av
särskild undersökning. Arbetshypotesen var att
fyndplatsen i själva verket representerade en boplats, och frågan var om denna i så fall berördes
av arbetsföretaget. Några frågeställningar av
mer specifik art framfördes inte.
Undersökningen genomfördes på det sätt
som angavs, förutom att metalldetektor inte
användes. Undersökningsområdet justerades
något åt norr, vilket innebar att avståndet till
den registrerade fornlämningen blev större. Då
undersökningen inte resulterade i fynd eller anläggningar av förhistorisk art, blev tidsåtgången
för fältarbetet mindre än offererat.
Källor
Kä
l
l
or
L
i
t
t
e
r
a
t
u
r
Ande
r
s
s
o
n,
So
f
i
a
1
9
9
4
Ra
p
p
o
r
t
ö
v
e
ra
r
k
e
o
l
o
g
i
s
kp
r
o
v
u
nd
e
r
s
ö
k
ni
nga
ve
nf
ö
r
mo
d
a
d
b
e
b
y
g
g
e
l
s
e
l
ä
mni
n
g
,
f
o
r
nl
ä
mni
ngnr3
5
,
Pr
ä
s
t
g
å
r
d
e
n1
:
1
,
Bl
o
ms
k
o
gs
o
c
k
e
n,
År
j
ä
ng
sk
o
mmu
n,
Vä
r
ml
a
nd
sl
ä
n
.
VM 2
88
2
4
.
Vä
r
ml
a
ndsl
ä
ns
Mus
e
um.
He
i
ma
nn,
Cur
r
y
1
9
9
8
a
Ar
k
e
o
l
o
g
i
s
ku
nd
e
r
s
ö
k
ni
nga
vh
ä
l
l
k
i
s
t
ai
Bl
o
mma
.
Fo
r
s
k
ni
ngs
r
a
ppo
r
t
1
9
9
8
:
1
.
Vä
r
ml
a
ndsMus
e
um.
He
i
ma
nn,
Cur
r
y
1
9
9
8
b
Ar
k
e
o
l
o
g
i
s
ku
nd
e
r
s
ö
k
ni
nga
vs
t
e
n
å
l
d
e
r
s
b
o
p
l
a
t
si
Bl
o
mma
.
Fo
r
s
kni
ngs
r
a
ppo
r
t1
9
9
8
:
2
.
Vä
r
ml
a
ndsMus
e
um.
Li
nda
hl
,
Ande
r
s
;
Ol
a
us
s
o
n,
De
bo
r
a
h;
Ca
r
l
i
e
,
Anne(
r
e
d.
)
2
002
Ke
r
a
mi
ki
s
y
d
s
v
e
r
i
g
ee
nh
a
nd
b
o
kf
ö
ra
r
k
e
o
l
o
g
e
r
.
Lä
ns
s
t
y
r
e
l
s
e
nVä
r
ml
a
ndsl
ä
n
1
9
8
9
Di
t
t
Vä
r
ml
a
nd
.
Ku
l
t
u
r
mi
l
j
ö
p
r
o
g
r
a
nf
ö
rVä
r
ml
a
ndo
c
hv
ä
r
ml
ä
nni
ng
a
r
.
Vä
r
ml
ä
nd
s
k
ak
u
l
t
u
r
mi
l
j
ö
e
r
.
Re
d.
Ande
r
sHi
l
l
gr
e
n.
Ol
s
s
o
n,
Ha
ns
2
002
Sc
h
a
k
t
k
o
nt
r
o
l
l
i
Kä
l
l
t
e
g
e
n.
Ra
ppo
r
t2
002
:
4
.
Vä
r
ml
a
ndsMus
e
um.
Ol
s
s
o
n,
Ha
ns
2
005
Ar
k
e
o
l
o
g
i
s
k
au
nd
e
r
s
ö
k
ni
n
g
a
rv
i
dSu
c
k
ao
c
hSa
n
d
v
i
k
e
n.
Ra
ppo
r
t2
005
:
3
4
.
Vä
r
ml
a
ndsMus
e
um.
Wa
l
l
bo
m,
Bj
ö
r
n
2
004
Sä
r
s
k
i
l
da
r
k
e
o
l
o
g
i
s
ku
t
r
e
d
n
i
n
gme
l
l
a
nBl
o
mmao
c
hUd
d
a
r
na
.
Ra
ppo
r
t
2
004
:
4
3
.
Vä
r
ml
a
ndsMus
e
um.
Wi
l
d,
J
o
hnPe
t
e
r
1
9
8
8
Te
x
t
i
l
e
si
na
r
c
h
a
e
o
l
o
g
y
.
F
MI
S
2
01
3
ht
t
p:
/
/
www.
f
mi
s
.
r
a
a
.
s
e
/
c
o
c
oo
n/
f
o
r
ns
o
k
/
s
e
a
r
c
h.
ht
ml
Be
s
ö
k
t2
01
3
1
1
1
0
Lä
ns
s
t
y
r
e
l
s
e
n
2
01
4
ht
t
p:
/
/
e
x
t
we
bbgi
s
.
l
a
ns
s
t
y
r
e
l
s
e
n.
s
e
/
Va
s
t
r
a
go
t
a
l
a
nd/
I
nf
o
k
a
r
t
a
n/
Be
s
ö
k
t2
01
4
03
1
9
Ri
k
e
t
sa
l
l
mä
nnak
a
r
t
v
e
r
k
sa
r
k
i
v
1
8
9
4
Ge
ne
r
a
l
s
t
a
bs
ka
r
t
a
n
Åmå
l
J
2
4
3
6
2
1
Ri
k
e
t
sa
l
l
mä
nnak
a
r
t
v
e
r
k
sa
r
k
i
v
1
9
6
4
Ek
o
nomi
s
k
aka
r
t
a
n
Hä
l
j
e
l
undJ
1
3
3
1
0B4
h6
6
Ri
k
e
t
sa
l
l
mä
nnak
a
r
t
v
e
r
k
sa
r
k
i
v
-
Di
g
i
t
a
l
ak
ä
l
l
o
r
Ka
r
t
o
r
Hä
r
a
ds
e
k
o
no
mi
s
k
ak
a
r
t
a
n
Gus
t
a
v
s
f
or
sJ
1
1
2
6
2
1
La
nt
mä
t
e
r
i
s
t
y
r
e
l
s
e
nsa
r
k
i
v
1
7
7
9
St
or
s
k
i
f
t
epåi
nä
go
r
Bl
oms
k
o
gss
o
c
k
e
nEk
e
nä
snr1
2
La
nt
mä
t
e
r
i
my
ndi
ghe
t
e
r
na
s
a
r
k
i
v
1
8
5
9
La
gas
k
i
f
t
e
1
7
BLO1
1
6
.
1
1
7
13
Bilagor
1.Schakt FU Blomskog 121:2
2.Anläggning FU Blomskog 121:2
3. Vedartsanalys (Vedlab)
17
4
,
0
7
,
0
4
,
0
1
4
,
0
2
3
4
5
1
,
3
1
,
3
1
,
3
2
,
3
4
,
2
0,
3
0
0,
2
0
0,
2
0
0,
2
0
0,
2
0
0,
3
5
0,
3
0
0,
3
0
0,
3
0
0,
3
0
He
mv
i
s
t
S
c
ha
k
t
2
Anl
nr
1
Gr
o
p
T
y
p
Os
i
da
n:
00,
1ma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
g
r
us
i
gs
i
l
t
i
g
s
a
ndme
ds
t
e
n.
Vs
i
da
n:
00,
2mma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
s
a
mma
g
r
us
i
g
as
i
l
t
i
g
as
t
e
ni
g
as
a
nd.
00,
2ma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
r
ö
dg
a
ns
k
ag
r
o
v
/
g
r
us
i
g
s
a
nd.
00,
2ma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
r
ö
dg
a
ns
k
ag
r
o
v
/
g
r
us
i
g
s
a
nd.
Va
l
l
1
,
4
0
1
,
2
0
0,
2
0
0,
2
0
L
ä
ng
d Br
e
dd Dj
upu Dj
up
(
m)
(
m)
my(
m) (
m)
-
-
-
J
a
-
-
-
-
-
-
y
nd
Anl
ä
g
g
-F
ni
ng
-
-
-
J
a
-
Pr
o
v
Or
i
e
nt
e
r
i
ngNVS
O.
F
l
ä
c
k
a
r
me
ds
o
t
o
c
hk
o
l
,
o
r
e
g
e
l
bunde
t
,
f
l
ä
c
k
a
r
a
vs
i
l
t
.
S
t
e
n.
Re
c
e
nt
f
y
ndt
e
g
e
l
,
po
r
s
l
i
n,
j
ä
r
n.
Or
i
e
nt
e
r
i
ngVNVOS
O.
Gr
ä
s
ma
t
t
a
.
Nå
g
o
t
t
e
g
e
l
,
g
l
a
s
,
k
o
l
r
e
l
a
t
i
v
t
y
t
l
i
g
t
.
F
l
a
mmi
g
af
l
ä
c
k
a
r
me
dk
o
l
o
c
hs
o
t
,
s
o
mi
s
c
ha
k
t
1
,
på0,
2m
dj
up.
Or
i
e
nt
e
r
i
ngNS
.
L
i
t
er
e
c
e
nt
:
t
e
g
e
l
,
k
a
m,
s
pi
k
,
po
r
s
l
i
n,
g
l
a
s
.
I
ng
e
n
f
l
a
mmi
gunde
r
g
r
und,
s
e
r
me
r
o
r
ö
r
t
ut
.
Ka
nt
e
npåde
npl
ö
j
day
t
a
n
s
y
nl
i
gl
ä
ng
sme
ds
c
ha
k
t
e
t
,
g
e
r
bl
as
k
i
l
l
na
de
ni
dj
uppå
ma
t
j
o
r
ds
l
a
g
r
e
t
.
Or
i
e
nt
e
r
i
ngNVS
O.
Re
c
e
nt
af
y
nd.
I
nt
r
y
c
ka
va
t
t
de
t
e
l
da
t
ss
k
r
ä
ppå
pl
a
t
s
e
n.
Anl
1s
ni
t
t
a
s
.
Ka
na
nl
1v
a
r
ae
ns
t
e
ns
a
t
t
k
ä
l
l
a
?
Or
i
e
nt
e
r
i
ngNVS
O.
Rö
dg
a
ns
k
ag
r
o
vs
a
nd,
me
nä
v
e
ni
ns
l
a
ga
v
l
j
us
g
r
ås
i
l
t
o
c
hs
a
nd.
T
unt
ma
t
j
o
r
ds
l
a
g
e
r
;
s
a
ndi
g
/
g
r
us
i
go
c
hl
ä
t
t
unde
r
g
r
und.
E
ns
t
a
k
at
e
g
e
l
,
g
l
a
s
,
k
o
l
.
F
l
ä
c
k
a
r
me
dk
o
l
f
na
s
,
f
l
a
mmi
g
unde
r
g
r
und,
s
må
s
t
e
n.
Be
s
k
r
i
v
ni
ng
Ov
a
l
g
r
o
pme
dk
o
l
,
s
o
t
o
c
he
l
dpå
v
e
r
k
a
ds
a
nd.
De
s
s
ut
o
mme
r
o
på
v
e
r
k
a
des
a
ndl
a
g
e
r
,
s
a
mt
l
i
g
anå
g
o
t
humö
s
a
.
F
y
l
l
ni
ng
:
S
a
nd,
i
v
a
r
v
i
g
al
a
g
e
r
me
dk
o
l
o
c
hs
o
t
.
S
t
e
na
r
i
bo
t
t
e
n.
Be
s
k
r
i
v
ni
ng
00,
2
5ma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
g
a
ns
k
ag
r
o
v
/
g
r
us
i
g
s
a
nd.
T
o
mt
- 00,
2ma
t
j
o
r
d,
dä
r
unde
r
g
r
us
i
gs
i
l
t
i
gs
a
nd.
ma
r
k
Va
l
l
Va
l
l
Va
l
l
Bilaga 2. Anläggning FU Blomskog 121:1
7
,
0
1
S
c
ha
k
t L
a
g
e
r
(
m)
ä
ng
d Br
e
dd Mi
ns
t
a S
t
ö
r
s
t
a Ma
r
k
- L
(
m) (
m) dj
up(
m) dj
up(
m) s
l
a
g
Bilaga 1. Schakt FU Blomskog 121:1
Bilaga 3. Vedartsanalys (Vedlab)
VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1387 Vedartsanalyser p å material från Värmland, Blomskog sn. Raä 121. _________________________________________________________________________________________ Adress: Kattås 670 20 GLAVA 18
Telefon: 0570/420 29 E-­‐post: v [email protected] Bankgiro: 5713-­‐0460 www.vedlab.se Organisationsnr: 650613-­‐6255 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1387 2013-­‐12-­‐09 Vedartsanalyser på material från Värmland, Blomskog sn. Raä 121. Uppdragsgivare: Annika Ö stlund/RIO kulturkooperativ Arbetet o mfattar ett kolprov från en fyndplats av vävtyngder. Provet innehåller kol från salix och gran. Det utplockade materialet kan dateras utan risk för hög egenålder. Analysresultat Anl. ID Anläggnings-­‐ typ Prov-­‐ mängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat 14
för C-­‐dat. Övrigt 1 1,2g 0,4g 15 b itar Gran 1 bit Salix 14 b itar Salix 9mg Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-­‐post: [email protected] www.vedlab.se De här trädslagen förekom i materialet Art
Latin
Gran
Picea abies
Salix
Stort släkte
med sälgar,
pilar och
viden
Salix sp.
Max
Växtmiljö
ålder
350 år Trivs på näringsrika jordar.
Tål beskuggning bra och
konkurrerar därför lätt ut
andra arter
60 år
Varierande anspråk vad gäller
jordmån. De flesta arter är
dock ljusälskande
Egenskaper och användning
Övrigt
Lätt och lös men ganska seg
ved. Ofta rakvuxen. Ganska
motståndskraftig mot röta.
Stolpar golvbrädor störar
lieskaft, korgar
Mjuk och lätt ved. Dåligt som
bränsle och virke.
Bark till taktäckning. Granbarr
till kreatursfoder
Barken har använts till
garvning.
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, A llan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
19
12000 calBP
10000 fKr
PaleOlitikuM
Hensbackakultur
10000 BP
11000 calBP
9000 fKr
9500 BP
SeNGlaCial
tid
PReBOReal
tid
9000 BP
10000 calBP
8000 fKr
8500 BP
Tidigmesolitikum
BOReal tid
Sandarnakultur
9000 calBP
7000 fKr
8000 BP
MeSOlitikuM
7500 BP
8000 calBP
6000 fKr
7000 BP
Lihultkultur
Senmesolitikum
6500 BP
7000 calBP
5000 fKr
6000 BP
atlaNtiSk
tid
5500 BP
4000 fKr
6000 calBP
I
Trattbägarkultur
5000 BP
II
NeOlitikuM
3000 fKr
Tidigneolitikum
4500 BP
5000 calBP
A
Mellanneolitikum
Stridsyxekultur
B
Gropkeramisk
kultur
4000 BP
2000 fKr
SuBBOReal
tid
4000 calBP
Senneolitikum
3500 BP
Äldre bronsålder
BRONSÅldeR
3000 BP
3000 calBP
1000 fKr
Yngre bronsålder
Äldre järnålder
1 eKr
JÄRNÅldeR
Yngre järnålder
1000 eKr
Vikingatid
Förromersk
järnålder
2000 calBP
Romersk
järnålder
Folkvandringstid
Vendeltid
1000 calBP
2500 BP
2000 BP
SuBatlaNtiSk tid
1500 BP
1000 BP
Medeltid
2000 eKr
1950 eKr = Present
Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal
Förundersökning av fyndplats för 22 vävtyngder av täljsten
Rio Kulturlandskapet har utfört en förundersökning av fornlämningen Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län.
Fornlämningen utgörs av en fyndplats för 22 vävtyngder av
täljsten.
I schakt 2 framkom en svårtolkad anläggning, vilken avtecknade sig som en större grop med avvikande fyllning och
någon slags stenskoning i botten. Ett kolprov från anläggningen 14C-daterades till 1455-1636 e Kr. Det är möjligt att
bebyggelsen i Rösstegen etablerats vid denna tid, och det är
tänkbart att anläggningen har varit något slags stenskott vattenhål eller förrådsgrop/avfallsgrop. Anläggningen har fått
fornlämningsnummer Blomskog 251.
Varken fynd, kulturlager eller anläggningar av förhistorisk
karaktär framkom vid undersökningen. Resultaten från undersökningen motsäger dock inte att fornlämningen Blomskog 121:1 kan utgöras av en förhistorisk boplats snarare än
en fyndplats. Schaktning skedde som närmast cirka 10 meter
från den inprickade platsen i en svag sluttning nedanför en
mindre platå, och bedömningen görs att platån snarare än
sluttningen utgör det eventuella boplatsläget.
Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län
Blomskog 121:1, Årjängs kommun, Värmlands län
Annika Östlund
Kulturlandskapet rapporter 2014:4