Transcript RAPPORT - Factus

RAPPORT
Statens Fastighetsverk
L329 Hovdala slott
Uppdragsnummer 3831365000
Antikvarisk medverkan vid omläggning och renovering av tak på porttornet och vagnslidret
Malmö 2011-03-23
Sweco Architects AB
MALMÖ
Kristina Nilén
ra04s 2010-05-18
1 (73)
Sweco
Sweco Architects AB
Kristina Nilén
Hans Michelsensgatan 2
Box 286, 201 22 Malmö
Telefon 040-16 70 00
Telefax 040-15 43 47
www.sweco.se
Org.nr 556173-0606
säte Stockholm
Ingår i Sweco-koncernen
Bebyggelseantikvarie
Telefon direkt 040-16 73 86
[email protected]
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Sammanfattning av utförda åtgärder
4 2 Administrativa uppgifter
4 3 Byggnadshistorik med relevans för ärendet
5 4 Bilddokumentation före påbörjade arbeten
9 4.1 Porttorn, byggnad A
9 4.2 Vagnslider, byggnad A1
11 4.3 Byggnad A2
14 5 Utförda åtgärder
15 5.1 Porttornet, byggnad A
15 5.1.1 Reparation och förstärkning av takstol samt våningsbjälklag
15 5.1.2 Nytt spåntak
20 5.1.3 Framtida målningsbehandling spåntak
28 5.1.4 Klocktornet
28 5.1.5 Urverket
32 5.1.6 Invändiga reparationsarbeten porttornet
34 5.1.7 Övrigt
36 5.2 Vagnslidret, byggnad A1
39 5.2.1 Reparation och förstärkning av takstol
39 5.2.2 Renovering av befintligt tegeltak respektive undertak av stickspån
41 5.2.3 Komplettering med glasrutor i gluggar
41 5.2.4 Vindskivor, hängränna över port samt takfot
48 5.2.5 Plåtarbeten
50 5.3 Byggnad A2
52 5.3.1 Taket
52 5.3.2 Dörren och ny lucka
52 6 Avvikelser från arbetshandlingar
55 7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder
56 ra04s 2010-05-18
2 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
8 Iakttagelser under restaureringen
57 8.1 Dokumentation av ”fynd” från murkrönen
60 8.2 Dendrokronologisk provtagning
65 9 Övriga handlingar med relevans för ärendet
70 Bilagor
Kompletterande kunskapsunderlag takmaterial vagnslidret
Rapport dendrokronologisk provtagning
ra04s 2010-05-18
3 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
1
Sammanfattning av utförda åtgärder
Porttorn (A)
ƒ
Nytt spåntak av ek på porttornet, en rekonstruktion av det nuvarande torntakets
utseende så som det såg ut efter ombyggnaden i slutet av 1700-talet.
ƒ
Renovering av klocktornet, samt ommålning av urtavlor.
ƒ
Renovering, komplettering och tjärbehandling av luckor (underhållsarbete).
ƒ
Förstärkning och lagning av takstomme och våningsbjälklag.
ƒ
Invändiga arbeten i syfte att göra framförallt golv och trappor säkra att använda.
Vagnslider (A1) och ”lutan” (A2)
2
ƒ
Omläggning av befintligt tegeltak, samt komplettering med underbrädning och
Tyvek-duk. Komplettering med nockpannor samt blyplåt i anslutning mot
porttornet för att göra taket tätare.
ƒ
Renovering och justering av vagnslidrets takfot respektive vindskivor.
ƒ
Komplettering av takstommen i vagnslidret, utbyte av skadade delar.
ƒ
Renovering, komplettering och tjärbehandling av portar respektive dörr
(underhållsarbete). Komplettering med ny hängränna ovan portar, vagnslider.
ƒ
Komplettering med specialanpassade glasrutor i gluggar, södra gaveln
vagnslidret, respektive ny trälucka i A2.
Administrativa uppgifter
Objekt
L329 Hovdala slott, porttornet och vagnslidret
Socken
Brönnestad
Kommun
Hässleholm
Arbetshandlingar
Mathias Stenström, SFV
RAÄs beslut
2009-09-14, dnr 311-3619-2009
Byggherre/beställare
Statens fastighetsverk
Byggledare/arkitekt
Byggaren Tommy Norlin / Lars Blasberg, slottsarkitekt
Konsulter
Carl Thelin, Tyréns AB
Entreprenörer
Factus Entreprenad AB
Antikvarisk kontrollant
Byggnadstid
Delbesiktning 1 och 2
Kristina Nilén, SWECO Architects AB
april-november 2010
2010-09-02 och 2010-11-08
Slutbesiktning
2010-11-30, 2011-01-17
ra04s 2010-05-18
4 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
3
Byggnadshistorik med relevans för ärendet
Porttornet (A)
Porttornet ingående i Hovdala slottsanläggning uppfördes 1600 av Sigvard Grubbe. Detta
verifierades genom dendrokronologisk provtagning av bjälklagen i samband med fasadrenovering 1998. Det finns spår som tyder på att äldre byggnadsdelar fått ingå i denna
konstruktion, t ex den igenmurade dörröppningen högt placerad i bottenvåningen, fasad
åt väster. Men det finns inga säkra belägg för denna teori.
Porttornets utseende förändrades i slutet av 1700-talet genom nedrivning av dess
murade gavelrösten i norr respektive söder, samt ombyggnad av takstolen till valmad och
bruten takform. Detta kunde också bekräftas i samband med den förundersökning som
utfördes inför projektering av 2010 års arbeten. I befintlig takstol ingår idag en hel del
återanvänt virke med byggnadshistoriskt intressanta spår. Av denna anledning utfördes
även en byggnadsarkeologisk undersökning av takstolen i samband med renoveringen,
se separat rapport (Regionmuseets rapportserie, Rapport 2010:72).
Rålambs akvarell. Den äldsta avbildningen av Hovdala slott från 1790-talet. Originalet i färg har
röda tak på huvudbyggnaden (symboliserar säkerligen tegel), medan samtliga tak i ladugården är
gula, inklusive porttornet (symboliserar troligtvis halm). Lägg särskilt märke till porttornets takform
med gavelrösten åt norr respektive söder.
ra04s 2010-05-18
5 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Ulrik Thersners avbildning av Hovdala från 1818, ur ”Fordna och närvarande Sverige”.
Detalj från teckning av F Richardt, publicerad i Gustaf Ljunggrens ”Skånska herregårdar”, 1853-61.
ra04s 2010-05-18
6 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Porttornets tak är på Ulrik Thersners bild knappt 20 år gammalt. Det är detta utseende
som 2010 års restaurering återskapat. Intressant är också att Thersner avbildat porttornet
med sexdelade fönster i stället för luckor.
I brandförsäkringshandlingen från 1825 omtalas dock inga fönster, däremot tio st
glugglämmar 2 ½ aln höga 2 ¼ alnar breda, utan målning men med beslag. Dessutom 10
st mindre glugglämmar 1 aln i fyrkant. Det omtalas även att tornet i tre våningar är inrett
till sädesmagasin, med trätrappor och sticketak.
På foto publicerat 1922 har porttornet fortfarande spåntak. En signatur på undertaket till
eternittaket vittnar om att detta troligtvis tillkom 1949.
Vagnslidret (A1)
Byggnadens tillkomsttid är oklar, men den skulle kunna vara en av de fyra grundmurade
hus som omnämns i handskrift från 1685 (”WnderRettning om Hofdahle Settesgaards
Saauel som Ladegaardz Biugning och Alder fra 1511 till Anno 1685, ingiven till Skånska
Reduktionsskommissionen av Jens Mikkelsen Ehrenborg).
Två av takstolarna har i samband med arbetena 2010 dendrodaterats till 1600/01, vilket
skulle kunna bekräfta denna teori. Vagnslidret skulle i så fall vara uppfört i samband med
porttornet och takstolen härröra från byggnadstiden.
I 1825 år brandförsäkringshandling uppges vagnslidret vara täckt med halmtak. På foton
publicerade 1922 konstateras att byggnaden nu täcks med sticketak, som strax härefter
kompletterats med det tegeltak som ligger här än idag. Vid besiktning 1947 befanns
taket nämligen vara täckt med ofalsat tegel av gammal typ, mycket bristfälligt. Under
teglet fanns spåntak på läkt. Nocktegel saknades. Det återanvända teglet har säkerligen
hämtats från någon av byggnaderna på borgholmen, som vid denna tid (1920-talet) börjar
få delar av taken omlagda och ersatta med nytt tegel.
A2
På Richardts teckning, publicerad 1851-63, syns även en låg tillbyggnad på tornets
västra fasad. I besiktningen från 1947 omnämns tillbyggnaden i samband med de
sprickor som uppmärksammats i porttornets grundmur. Sprickorna bedöms vara av
gammalt ursprung och genom att bygga en försträvning i nordvästra delen har man enligt
denna uttolkning en gång i tiden (redan under 1700-talet eller åtminstone 1800-talets
första hälft) försökt förebygga större sättningar. Bågen har sedermera byggts om till ett
kylrum för mjölk. På försträvningen har senare lagts ett tak av stickspån på bjälkar.
Liksom vagnslidret har sticketaket senare fått bli undertak för tegeltak (äldre återanvänt
tegel).
ra04s 2010-05-18
7 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Foton ur ”Skånska borgar”, publicerad 1922. Vid den här tiden har porttornet fortfarande spåntak,
liksom vagnslidret.
ra04s 2010-05-18
8 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
4
Bilddokumentation före påbörjade arbeten
4.1
Porttorn, byggnad A
Porttornets eternittak hade genom åren fått fin patina och smälte väl in i helhetsmiljön.
Klocktornet före renovering.
ra04s 2010-05-18
9 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Porttornets eternittak, som nu har ersatts med nytt spåntak av ek.
ra04s 2010-05-18
10 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
4.2
Vagnslider, byggnad A1
Vagnlidrets tak åt öster respektive väster före renovering.
ra04s 2010-05-18
11 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Vagnslidrets tak med taknocksbräda, före
renovering.
Spricka i vagnslidrets sydvästra hörn. Har
lämnats utan åtgärd, men ska följas upp
med mätningar och utredas vidare.
ra04s 2010-05-18
12 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Vagnslider, takstol och takfall åt öster före renovering
Vagnslider invändigt åt söder före renovering. Sticketaket lagades i senast vid renoveringen
1997/98.
ra04s 2010-05-18
13 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
4.3
Byggnad A2
Ovan, A2 före renovering av tak.
Dörren till A2 gick inte att stänga och
planken hade delat sig.
ra04s 2010-05-18
14 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
5
Utförda åtgärder
5.1
Porttornet, byggnad A
5.1.1 Reparation och förstärkning av takstol samt våningsbjälklag
Inför lagningsarbetet skadebesiktigades takkonstruktionen av Carl Thelin, Tyréns AB,
som också tog fram ett åtgärdsförslag (2010-05-28), vilket ligger till grund för de åtgärder
som genomfördes. Timmerlagningarna har utförts enligt principen minsta möjliga ingrepp.
Lagningarna har gjorts med nytt sågat konstruktionsvirke av kärnfur. Kanterna har fasats
av. Knutpunkter och skarvar har utförts med halvning och dymlingar.
1. Den vertikala
stolpen till klocktornet
har bytts ut i sin
helhet.
2. Hanbjälken har
skarvats med långa
skarvar.
3. Två skadade
högben (rötskadade
vid sin övre infästning
till den vertikala
stolpen) har skarvats.
4. Strävan mellan
stolparna har bytts ut.
ra04s 2010-05-18
15 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Rötskadade delar av högben i mötet med den rötskadade stolpen.
Hanbjälken har skarvats med långa skarvar, halvt i halvt med dymlingar.
ra04s 2010-05-18
16 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Ny sträva i mötet med utbytt stolpe till klocktornet.
Bjälke under stolpe från lanterninen som knäckts.
Förstärkning av bjälkar synliga i taket tredje våningen har utförts på tre ställen med hjälp av bult och
breda plattjärn, som rostskyddsmålats med järnmönja och täckmålats med svart linoljefärg.
Åtgärden har beräknats och projekterats av Tyréns AB.
ra04s 2010-05-18
17 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Sydvästra hörnet före åtgärder.
Samma hörn efter renovering. ”Hängande skarvar” åt öster och väster har kompletterats med
stöttor. Underbrädningen förstärkt som tidigare, för att kunna spika fast spånen.
ra04s 2010-05-18
18 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Infästning för stången till vindflöjeln har rostskyddats och målats. Rötskadade delar i klocktornets
takkonstruktion har bytts ut. Före och efter.
ra04s 2010-05-18
19 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.1.2 Nytt spåntak
Nyare råspont, som tillkom i samband med eternittaket, har rivits och ersatts med ny
underbrädning av fur, enligt utförande lika äldre bevarad underbrädning med snedfasad
över- och underkant. Furuvirket till ny underbrädning sågades till av Gillastigs Mobilsåg.
För att få underbrädningen tillräckligt stabil i takfallen mot väster och öster, där det är
förhållandevis långt mellan takstolarna, sattes ett stöd mitt emellan sparrarna, lika
befintligt utförande. Brädningen fästes med träskruv, 6 x 140 mm.
Ovanpå underbrädningen har monterats nytillverkade stavspån av ek av formatet 450
(längd) x 150/125/110 (tre olika bredder) x 25 respektive 5 mm (tjocklek i respektive
ände), levererade från Saljebygdens tak- och fasadspån. Inga förborrade spikhål.
Spånen har monterats i tre skikt, så att ca 160 mm av respektive spån är synligt.
Arbetsmetoden innebär att en bunt spån läggs upp, varje spån ritas och markeras på
plats, för att sedan sågas och slutligen spikas fast.
Spånen har monterats med spikpistol (av arbetsmiljöskäl). Spiken (rostfri och syrafast) är
68 mm, vilket gör att de går ordentligt igenom. Enligt överenskommelse knips spiken av
på insidan där de kan komma att utgöra fara.
Nockarna har kompletterats med inskottsplåtar av bly.
Gammal snedsågad underbrädning respektive råspont från 1949. Under de borttagna
eternitplattorna låg underlagspapp.
ra04s 2010-05-18
20 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Den ursprungliga underbrädningen var i gott skick, och kunde till större delen bevaras.
Den snedsågade underbrädningen ligger glest för att ekspånen ska ges ordentlig luftning. Brädorna
har dock satts med max ”en tumstock” emellan, ca 3 mm.
ra04s 2010-05-18
21 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Specialsågad underbrädning av fur, med snedsågad över- och underkant.
Ny och gammal underbrädning.
ra04s 2010-05-18
22 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Nya takspån av ek, levererades
tillsågade i tre olika bredder.
Spånen har lagts omlott över hörn.
Olika bredd på spånen skapar variation
och liv i den nya taktäckningen.
ra04s 2010-05-18
23 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Från sidan syns här hur spånen överlappar varandra.
Första spånskiftet nere vid takfot.
ra04s 2010-05-18
24 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Detalj spåntak.
Detalj spåntak.
ra04s 2010-05-18
25 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Takläggningen på hög nivå!
Detalj av överlappningen mellan nedre och övre delen av det brutna taket.
ra04s 2010-05-18
26 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Spåntaket på plats och ställningarna rivna.
Efter en kort tid hade spånen börjat gråna. Om ca 2 år kommer de att behandlas med rödtjära.
ra04s 2010-05-18
27 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.1.3 Framtida målningsbehandling spåntak
Spåntaket ska rödtjäras om ca 2 år (2012/2013). Rödtjäran ska blandas av äkta dalbränd
trätjära, dalbränd furustubbstjära från Claessons Trätjära eller likvärdig.
Claessons Trätjära rekommenderar en blandning bestående av 15 % (vikt)
falurödfärgspigment ljus (järnmönja), som rörs ut med lite T-sprit före blandning med
trätjäran. Om trätjäran värms underlättas färgblandningen. Utföres med två strykningar,
minst två dygns torktid. Taket kommer därefter att behöva underhållas vart 5-6:e år.
Med tanke på framtida underhåll av porttornets tak med rödtjära diskuterades behov av
provisoriska hängrännor för att inte missfärga fasaden. Hållare/beslag för detta skulle i så
tillverkas och monteras i takfoten i samband med takrenoveringen. Eftersom de nya
ekspånen inte får tjärbehandlas förrän om ca 2 år sammanfaller detta med planerad
fasadrenovering och kommer då att kunna utföras från ställningar, som får stå kvar tills
risken för rinning från taket är borta. Beslut om särskild provisorisk uppsamlingsränna,
som enkelt kan sättas dit respektive tas bort, har därför skjutits på framtiden.
5.1.4 Klocktornet
Efter närmare besiktning av befintligt plåttak framkom att detta var tekniskt slut. Befintligt
plåttak hade troligtvis tillkommit samtidigt med eternittaket, dvs 1949, alternativt i
samband med renoveringsarbetena på 1960-talet. Underbrädningen bestod till en del av
samma typ av äldre fasade bräder som fanns bevarade även i porttornets tak. Rödtjära
kunde också konstateras. Med andra ord fanns det tydliga belägg för att även klocktornet
ursprungligen varit täckt med rödtjärat spåntak. Därför togs beslut om att ersätta befintligt
plåttak med nytt spåntak, således en återgång till klocktornets ursprungliga utseende.
En bjälke i klocktornet var rötskadad och byttes ut. Befintlig underbrädning var rötskadad
och byttes ut i sin helhet. Nytt spåntak har monterats enligt samma princip som på
porttornet för övrigt.
Vindflöjeln och stången till denna plockades ner för rostskydd och målning. Bjälke för
infästningen byttes ut. Stången återmonterades med blykrage. Säkerhetskrokar, för
besiktning med lina, har monterats inuti klocktornet.
Väggar och luckor har renoverats. Rötskadade brädor, framförallt åt söder och väster, har
bytts ut. Brädklädseln var till större delen utbytt och på äldre bevarade delar fanns inga
färgspår, varför vi inte vet om väggarna ursprungligen varit rödtjärade som spåntaket,
obehandlade eller målade på annat sätt. Målningsbehandling har utförts med dalbränd
trätjära (Dalbränd KBT tjära, FC Sweden) pigmenterad med kimrök (totalt 8 strykningar).
Nya bleck av blyplåt har monterats i anslutning till luckor.
Luckorna åt söder och väster har urtavlor målade på sig. Dessa har målats om med
utgångspunkt från bevarad gammal lucka/urtavla, ungefär enligt typsnitt Garamond
Classico (inte helt konsekvent). Målningen har utförts med vit, respektive svart linoljefärg.
Garamond Classico: 1 2 3 4 5 6 7 8 9
ra04s 2010-05-18
28 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Klocktornet eller lanterninen före och efter renovering. Det uttjänta plåttaket har ersatts med ekspån
och urtavlorna har målats med utgångspunkt i äldre bevarad lucka/urtavla.
ra04s 2010-05-18
29 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Komplettering med bleck av blyplåt
under lanterninens luckor.
Ny blykrage runt genomföringen för
stången till vindflöjeln.
Klocktornets nylagda spåntak.
ra04s 2010-05-18
30 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Inskottsplåtar av bly har lagts för att hindra
vatteninträngning i hörnen.
Luckorna har på insidan försetts med
trähandtag för att lättare kunna hanteras.
ra04s 2010-05-18
31 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.1.5 Urverket
Så sent som 1996 renoverades urverket – ett pendelverk från mitten av 1800-talet. Att
döma av beskrivningen av renoveringsinsatsen var denna tämligen omfattande (återfinns
i Västra Göinges hembygdsförenings Skriftserie XLIV, 1996, artikel av Arvid Persson som
utförde arbetet).
Klockan har dock inte fungerat på flera år. Den främsta anledningen till detta är att ingen
dragit upp loden, något som måste utföras en gång i veckan. Stora fågelbon har försvårat
denna manöver.
Urmakare har besiktigat urverket, men inga åtgärder har blivit utförda. Eventuella
reparationsarbeten på klockan kan genomföras separat i förhållande till pågående
entreprenad, separat tillstånd får sökas för detta. Det är av stor vikt att dokumentera vad
som verkligen blir gjort.
Ambitionen är att åter få klockan att fungera. För att underlätta uppdragning av klockan
en gång i veckan har i samband med pågående entreprenad åtminstone vägen dit upp
setts över beträffande säkerhet.
Äldre bevarad urtavla.
Urverkets skyddshölje.
ra04s 2010-05-18
32 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Urverkets lod. Vid renovering är det
önskvärt att den blå nylonlinan
ersätts med rep av hampa.
Samtidigt bör hålet där lodet gått ner antingen reduceras, alternativt kompletteras med
skyddsanordning.
ra04s 2010-05-18
33 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.1.6 Invändiga reparationsarbeten porttornet
Åtgärderna som genomförts har diskuterats i detalj på plats. Principen har som tidigare
varit minsta möjliga ingrepp. Varje enskilt trappsteg, golvbrädor etc som ska bytas har
markerats med krita.
Vangstycke i trappa mellan andra och tredje våningen var i dåligt skick och har bytts ut
mot lika befintligt.
Trappstegsnosar har dubbats (gäller samtliga trappor). Dåliga handledare har bytts ut
eller stabiliserats. Lösa lister har fästs på plats med smidd spik.
Komplettering med skyddsräcken har gjorts uppe på vindsvåningen.
Rötskadade golvpartier har bytts ut i vindsgolvet.
Rötskadat vangstycke till trappan har bytts ut mot nytillverkat. Trappräcket har stabiliserats.
ra04s 2010-05-18
34 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Spruckna trappnosar har limmats och dubbats. Trädubbarna kommer ev att patineras.
Trappräcket upp till andra våningen
har kompletterats med stolpe, där
det sedan tidigare fanns uttag för
detta.
ra04s 2010-05-18
35 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.1.7 Övrigt
En välbehövlig städning av framförallt murkrönen har gjorts men hjälp av vacuumsug. Här
hade en mängd skräp avsatts – rester av fågelbon, fågelträck men även rester av
byggnadshistoriskt intressant material såsom gamla stavspån, äldre taktegel och rester
från de i slutet av 1700-talet nerrivna gavelröstena. Direktiv inför städningen var att
material av den senare kategorin skulle sparas och läggas tillbaka på murkrönen. Så har
också skett även om städningen blev väldigt noggrant utförd. Inför projekteringen av
arbetena undersöktes två av murkrönen grundligt och ”fynd” samlades in, vilka förslagsvis
och lämpligen tas om hand av slottsförvaltningen. Fynden redovisas under kapitel 8 i
denna rapport.
En stor del av nedskräpningen beror på fåglar som genom åren huserat i porttornet. Med
tanke på detta var det av stor betydelse att få det ”fågeltätt” nere vid takfoten. Detta har
åstadkommits med hjälp av finmaskigt galvat nät.
Desinfektion mot insekter och or har utförts av Anticimex. Medel som använts är Permex
E, reg nr 3638, utblandat i alifatnafta.
Luckorna har renborstats och underhållits med dalbränd tjära, pigmenterad med kimrök.
På enstaka ställen har komplettering med anslagslister gjorts. Översyns och justering så
att samtliga luckor är öppningsbara har gjorts.
Diskussion har förts om att dra in fast el i porttornet, något som ännu inte realiserats. Ett
uttag skulle monteras fast ner till i porttornet, till vänster innanför dörröppning.
Kabeldragning skulle göras från hus E och borras in snett ner utifrån.
Skräp som samlats på murkrönet. Hönsnät har inte hindrat fåglar från att bygga bon med
omfattande nedsmutsning till följd.
ra04s 2010-05-18
36 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Stor omsorg har lagts ner på att få tätt vid porttornets takfot, så att fåglar kan hållas ute.
Luckorna i öppningar mot norr har äldre brädklädsel av bredare plank. Luckorna var i behov av
underhåll, som utförts enligt direktiv i vårdprogrammet.
ra04s 2010-05-18
37 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Luckor sedda inifrån, som synes tar sig regn och snö in i riklig mängd. De största
gliporna skulle därför kompletteras med enkel anslagslist.
Nytjärad lucka.
ra04s 2010-05-18
38 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
5.2
Vagnslidret, byggnad A1
5.2.1 Reparation och förstärkning av takstol
Inför arbetena diskuterades behovet av förstärkande och uppstyvande åtgärder av
takstolen i sidled. Alternativa åtgärder som diskuterads var: 1) att vända de diagonala
försträvningarna för att åstadkomma bättre sidostabilisering; 2) att komplettera takstolen
med dragjärn av stål.
Efter utredning utförd av Carl Thelin, Tyréns AB (se rapport Tyréns, daterad 2010-05-28)
och påföljande diskussion togs beslut om att inga stabiliserande åtgärder utförs i detta
sammanhang. Takstolen bedöms vara stabil i sidled även i sitt befintliga skick, trots
deformationen och upplevelsen av att den är på väg söderut. Innan vidare åtgärder
företas kommer mätningar (med dubbar) utföras, som underlag för utvärdering och
beslut.
Beslutet att täcka takfallen med inbrädning för att säkra bevarandet av befintliga
stickspån innebär samtidigt att respektive takfall får en förstyvning.
Smärre reparationsarbete och kompletteringsarbete har utförts på befintlig takstol, dock
inte i den omfattning som var planerad. Inga handband har bytts ut. Skarvarna är utförda
halvt i halvt med dymlingar. Nytt virke av fur har använts till lagningarna, dimension
180x180 mm.
Funktionell men missprydande lagning i nordvästra hörnet. Före åtgärd.
ra04s 2010-05-18
39 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Sparränden utbytt. Lagningen sedd inifrån respektive utifrån.
Den provisoriskt förstärkta bindbjälken har ersatts med hantverksmässigt väl utförd timmerlagning.
ra04s 2010-05-18
40 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
5.2.2 Renovering av befintligt tegeltak respektive undertak av stickspån
Då entreprenaden påbörjades var status för befintligt tegeltak oklar. Farhågor väcktes
inledningsvis om att teglet, som utgörs av ålderdomliga ofalsade vingpannor troligtvis
återanvända från någon av slottsbyggnaderna, var i sämre skick än befarat. Därför
inleddes entreprenaden med osäkerhet om vilken taktäckning vagnslidret skulle få (se
bilaga). Vid närmare besiktning kunde konstateras att det gamla takteglet ändå verkade
vara relativt helt. När det gäller gamla handslagna tegelpannor bör dessutom
acceptansnivån när det gäller frostskador och annan kvalitetsbedömning vara högre.
Därför beslutades att fullfölja de ursprungliga planerna med att återlägga befintligt
taktegel efter komplettering med vattentät duk.
Befintligt taktegel har plockats ner och rengjorts med borste och försiktig avspolning. Före
uppläggning har pannorna behandlats med algmedel av fabrikat Grön-Fri.
Befintlig läktning för takteglet har demonterats, med mycket stor försiktighet för att inte
skada underliggande sticketak. Sticketaket var i särskilt dåligt skick nere vid takfoten,
respektive uppe vid nock. Där så behövts har sticketaket lagats i med nya hyvlade
takspån. Härefter har ny brädning skruvats fast mot takstolarna. Arbetet har utförts
sektionellt nerifrån. Med denna metod har det befintliga sticketaket i möjligaste mån
kunnat bevaras, vilket är viktigt för den interiöra upplevelsen av byggnaden. I ett parti
uppe vid nock var även läkten till sticketaket i så dåligt skick att den fick bytas ut mot ny
läkt av samma dimension.
Brädningen har gjorts med specialsågade, ospontade och breda bräder för att reducera
antal infästningar. Det är samma typ av underbrädning med snedsågad över- och
undersida som användes till porttornet.
Brädningen har täckts med Tyvek-duk, som är vattentät men diffussionsöppen. Val av
tätduk motiverades av att vanligt underlagspapp skulle bli för tät, och därmed riskera
kondens och påföljande rötskador på brädningen. Undantaget nedersta delen av
takfoten, där underlagspapp använts för att garantera täthet. Ny strö- och bärläkt till
takteglet spikades fast. Viss uppriktning av de största svackorna har gjorts.
Vid återuppläggning av det gamla tegeltaket har alltför dåliga pannor respektive för korta
pannor bytts ut. Som ersättningspannor har pannorna från byggnad A2 i första hand
använts, vilka är av samma typ som merparten på vagnslidret.
För att skydda det känsliga nockpartiet har befintlig avtäckning med nockbrädor ersatts
med nockpannor. Som nockpanna valdes begagnade pannor av enkel typ.
5.2.3 Komplettering med glasrutor i gluggar
Nedsmutsning av fåglar invändigt har varit ett stort problem när det gäller vagnslidret,
eftersom den används som utställningslokal. Fåglarna tar sig enkelt in bl a genom
gluggarna trots nät. Därför sätts nu glas i dessa öppningar, med enkel infästning.
Åtgärden kommer att utföras under våren 2011.
ra04s 2010-05-18
41 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Spåntäckningen var på sina ställen mycket bristfällig och ersatt med masonite.
Likaså var stickspånen i mycket dåligt skick nere vid takfoten. Befintliga spån smulades sönder
trots det varsamma tillvägagångssättet. En hel del spån fick ersättas med nya.
ra04s 2010-05-18
42 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Utbytta stickspån ner vid takfot.
ra04s 2010-05-18
43 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Omläggningen gjordes sektionellt nerifrån.
Underbrädningen skruvades fast successivt för att fixera stickspånen.
ra04s 2010-05-18
44 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Takets tätskikt utgörs efter renovering av Tyvek-duk, med undantag för takfoten som klätts med
underlagspapp.
ra04s 2010-05-18
45 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Taket har lagats uppe i nockpartiet invid porttornet.
Sticketaket efter renovering. Hanbanden har rengjorts från fågelträck.
ra04s 2010-05-18
46 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Detalj av det reparerade sticketaket.
Befintliga ramar med hönsnät är otillräckligt skydd mot fåglar och kommer att bytas ut med
glasrutor med enkel infästning.
ra04s 2010-05-18
47 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.2.4 Vindskivor, hängränna över port samt takfot
Befintlig takfotsbräda hängde i läktningen till sticketaket, ett förhållande som hade orsakat
skador ner till i takfallet. Takfoten fick konstrueras om.
Vindskivorna på gavel åt söder har kompletterats och delvis bytts ut.
Hängränna av brädor samt kätting, av samma typ som vid övriga ekonomibyggnader, har
monterats ovan porten. Kättingen ska svartmålas.
Ny takfot respektive ny hängränna av trä ovan port.
ra04s 2010-05-18
48 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Vindskivorna har delvis bytts samt kompletterats till en dubbel konstruktion eftersom taket har
byggts på något pga den tillkommande underbrädningen. Vindskivorna har behandlats med tjära.
Nytjärad port samt ny hängränna. Kättingen kommer att målas med svart linoljefärg samt förankras
vid mark med hjälp av infästning i gråsten. Stenskodd grävd ränna kommer att leda vattnet från
byggnaden.
ra04s 2010-05-18
49 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.2.5 Plåtarbeten
I anslutning mot porttornet åt norr har blyplåt formats till en vattenränna och vikts in under
befintlig blyplåt som sitter i urspårning i porttornets murverk.
Befintlig blyplåt, som sitter i urspårning i porttornets mur, har kompletterats med ytterligare
blyplåt som går långt in under takteglet. För att säkra pannraderna invid tornmuren utan att
behöva göra hål i blyplåten har specialtillverkade tegelkrokar av rostfri ståltråd använts.
Dessa syns bara på nära håll och påverkar därför inte helhetsintrycket av taket.
ra04s 2010-05-18
50 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Vagnslidret under respektive efter renovering.
ra04s 2010-05-18
51 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
5.3
Byggnad A2
5.3.1 Taket
Takrenoveringen är utförd enligt samma princip som vagnslidret, med den skillnaden att
inga krav ställdes på att komplettera befintligt undertak av stickspån, eftersom det inte är
synligt. Således har ny underbrädning skruvats över sticketaket och täckts med Tyvekduk, för att sedan åter täckas med återanvända ofalsade enkupiga tegelpannor hämtade
från reservupplag som finns på Hovdala (sannolikt de pannor som förvarades i källaren
hus C fram till renoveringen 1998).
Tätningen mellan takteglet och porttornets mur utförs med Hydrauliskt Jurakalkbruk KKh
20/80/475, med inblandning av nöthår.
5.3.2 Dörren och ny lucka
Har reparerats och justerats så att den är öppningsbar. Slutligen har den tjärbehandlats.
Den lilla öppningen ovanför dörren har försetts med en nytillverkad trälucka, främst för att
utestänga fåglar från utrymmet. Även luckan har tjärbehandlats.
Taket har åtgärdats enligt samma princip som Vagnslidret.
ra04s 2010-05-18
52 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Tätningen mellan pannor och porttornets mur var utförd med kalkbruk. Efter takrenoveringen ska
tätningen utföras på samma sätt.
A2 med nytt återanvänt tegel på plats, samt nya tjärade vindskivor.
ra04s 2010-05-18
53 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Ny trälucka på plats. Murarbeten kommer att utföras under våren 2011.
ra04s 2010-05-18
54 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
6
Avvikelser från arbetshandlingar
Porttorn
Vid närmare besiktning visade det sig att plåtbeklädnaden på klocktornets tak var slut.
Även detta tak täcktes därför med spåntak så som man kunde konstatera att det
ursprungligen varit utfört. Rötskadade brädor i klocktornets väggar har bytts ut.
Underhållsarbete på luckor har utförts i samband med denna entreprenad.
Invändiga lagningsarbeten av golvbrädor och trappor liksom komplettering med
säkerhetsräcken har utförts i samband med denna entreprenad.
Vagnslidret
Tillkommande underbrädning (påverkar inte utseendet) för att bevara det befintliga
sticketaket. Brädorna har skruvats fast i takstolen, eftersom denna metod var mer
skonsam mot stickspånen.
Reparation av takstol utfördes i mindre omfattning än planerat. Dendrokronologisk
provtagning utförd samtidigt med arbetena visade att takstolen kan vara mycket gammal,
närmare bestämt daterades virket till 1600/01, dvs samma år som porttornet.
Speciallösning med blyplåt under pannorna i anslutningen mellan vagnslidrets tak och
porttornet.
Befintlig brädning uppe vid nock har ersatts med nockpannor.
Komplettering med hängränna ovan port.
A2
Nytillverkad trälucka i öppningen ovan dörren. Åtgärden har vidtagits för att motverka
nedsmutsning av fåglar.
Takomläggningen kompletterades med ny underbrädning enligt samma princip som på
vagnslidret.
ra04s 2010-05-18
55 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
7
Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder
Renoveringen har inneburit att porttornet återfått sitt utseende med rödtjärat spåntak, så
som det ursprungligen såg ut efter ombyggnaden i slutet av 1700-talet (tjärbehandlingen
är ännu inte utförd).
Befintligt eternittak från 1949 hade sedan en tid varit otätt, vilket orsakat skador på
takstomme. Även om eternittaket fått patina och smälte väl in i helhetsmiljön gjordes
bedömningen att detta material är svårbegripligt i slottsmiljön Hovdala som helhet
betraktad och vad den förväntas representera. Så länge eternittaket varit tekniskt
fungerande har det inte funnits skäl att ersätta det, men inför den omfattande
takrenovering som nu krävdes fanns det heller inte uttalade antikvariska och estetiska
skäl att renovera det. Att restaurera porttornets tak från slutet av 1700-talet till sitt
ursprungliga utseende tillför däremot intressant byggnadshistoria till den
byggnadsminnesförklarade slottsmiljön.
Det har under arbetes gång ifrågasatts hur man historiskt kan motivera ett brandkänsligt
spåntak på ett försvarstorn. Syftet med restaureringen är dock inte att återföra porttornet
i sin helhet till sitt ursprungliga utseende, om vilket vi dessutom inte har tillräckligt stor
kunskap. Däremot vet man med säkerhet att nuvarande takform och takkonstruktion
tillkom i slutet av 1700-talet och att den då täcktes med ekspån som rödtjärades.
Vagnslidret tak har varit föremål för ingående diskussion angående val av takmaterial.
Bedömningen har försvårats pga otillräckligt kunskapsunderlag. Först var det teglet som
dömdes ut, men efter närmare besiktning konstaterades att tillräckligt många pannor var
möjliga att återanvända. Därpå var det sticketaket som dömdes ut, men efter
komplettering med en stabiliserande underbrädning kunde även detta bevaras. Inte heller
timmerarbeten på takstolen behövde utföras i den omfattning man räknat med.
Takrenoveringen av vagnslidret har inneburit att befintligt takmaterial bevarats i största
möjliga utsträckning, vilket gör att byggnaden bibehållit sin autenticitet. Detta har varit
möjligt genom att man gett taket ett nytt tätskikt i form av Tyvek-duk.
Samtidigt med renoveringsarbetena har en byggnadsarkeologisk undersökning av
takstolen genomförts. Dessutom har borrprover för dendrokronologisk datering tagits.
Resultaten från den dendrokronologiska provtagningen, som visade att takstolarna i såväl
porttornet som vagnslidret till stor del utgörs av drygt 400 år gammalt takstolsvirke, gav
ytterligare incitament åt principen om minsta möjliga ingrepp. Även resultatet av den
byggnadsarkeologiska undersökningen, där system för timmermärkning samt timmermannens huggteknik dokumenterats, understödjer principen att byta ut så lite som möjligt
för att mesta möjliga byggnadshistoria ska bevaras i byggnaden.
Sammanfattningsvis konstateras att åtgärderna utförts med stor hänsyn till befintlig
konstruktion och utförande. Åtgärderna har utförts på ett hantverksmässigt skickligt sätt,
med för byggnaden anpassade material och metoder.
Arbetet kommer att slutföras i sin helhet under våren 2011, då återstående murarbeten
samt mindre justeringar och kompletteringar kommer att utföras.
ra04s 2010-05-18
56 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
8
Iakttagelser under restaureringen
Uppförstorad detalj av Rålambs
avbildning av Hovdala från ca 1790.
Vid denna tid hade porttornet kvar
sitt ursprungliga sadeltak och
murade gavelrösten. Omkring
sekelskiftet 1800 byggdes
porttornets tak om till nuvarande
utseende.
200 års rester efter ombyggnader och renoveringar av porttornets tak hade samlats uppe på
murkrönen, tillsammans med rikliga mängder av smuts, damm annat skräp och fågelträck. Vid
”utgrävningen” av murkrönen återfanns tegel från de nedrivna gavelröstena, en stor mängd
murbruk samt inte minst ekspån som avgjorde valet av nytt takmaterial till porttornet.
ra04s 2010-05-18
57 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Vid rensning av bjälkar från spik mm upptäcktes ett föremål av järn som satt fastkilat i en
återanvänd takbjälke i porttornet. Kan vara en pilspets eller en sporre. Men hur har den hamnat i
porttornets tak? En teori är att den ingått i en salva ”skrotammunition” som avfyrats med kanon
från marken i samband med stridigheterna under 1600-talet.
Rester av underbrädning till det ursprungliga spåntaket fanns delvis bevarad i takfall åt väster
respektive norr.
ra04s 2010-05-18
58 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Säd från porttornets vind samlades in uppe på porttornets vind – ett minne från magasinsperioden i
byggnadens historia. Kanske skulle man kunna få detta historiska utsäde att gro. Ett intressant
bidrag till den biologiska mångfalden och tillika ett spännande och annorlunda inslag i kulturmiljön
och turistattraktionen Hovdala slott!
ra04s 2010-05-18
59 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
8.1
Dokumentation av ”fynd” från murkrönen
Storformattegel. Rester från de
nedrivna gavelröstena. Format 28,5
x 14 x9 cm. I rester av kalkbruk.
Bruksrester.
Storformattegel. Rester från de
nedrivna gavelröstena. Ljust röd
kulör.
ra04s 2010-05-18
60 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Rester av gammalt taktegel.
Rester av munk- och nunnetegel.
Hel takpanna av munk- och
nunnetegeltyp.
ra04s 2010-05-18
61 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Gamla ekspån av olika bredder
med spikhål.
Ekspån med rester av rödtjära.
Sekundärt tillkomna ekspån,
jämntjocka. Sågade.
ra04s 2010-05-18
62 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Hyvlade stickspån av fur.
Åttkantiga dubb av ek.
31,5 cm lång, ca 3 cm
diameter.
40 cm långt föremål, ev av bok.
Oklar funktion.
ra04s 2010-05-18
63 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Tabell över bevarade ekspån, dimensioner
Längd
Tjocklek
Övrigt
32
Bredd
(tjock/smal ände)
12 / 12
2,7
-
28,5
9,5 / 7,5
1,7
-
37
8/8
1,5
2 spikhål mitt på
31,5
9/9
1,9
Sned och böjd
36
10,5 / 10,5
1,7
2 spikhål mitt på
30,5
8,5 / 8,5
1,5
1 spikhål mitt på
32
8,5 / 7,5
2
31,5
17,5 / 17
1,5
Kilformad även på
bredden
Dubbel bredd, 2 spikhål
23
9 / 8,5
1,7
-
36,5
9/?
3,2 / 0,7
Kilformad även på
bredden
34
9,5 / 9,5
2/?
-
31
6/6
1,5
-
29,5
8,5 / 6
2,5
-
27
10 / 9,5
1
1 stort hål, med smidd
spik
35
5,5 / 5,5
1,5
-
?
9,5
2
-
?
8,5
1,5
-
27
3
2
-
ra04s 2010-05-18
64 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
8.2
Dendrokronologisk provtagning
Den byggnadsarkeologiska undersökningen som genomfördes samtidigt med arbetena
bekräftade att nuvarande takstol till större delen består av återanvänt virke. Resultatet
från den dendrokronologiska provtagningen kunde inte med säkerhet visa att det
återanvända virket utgörs av porttornets ursprungliga takstolskonstruktion. Med tanke på
spår efter knutpunkter kan snedsträvorna åt väster respektive öster tidigare ha utgjort
sparrar i en sadeltakskonstruktion. Dessa daterades dock (med viss osäkerhet) till 161719, vilket är något senare än man kunde förvänta sig. Virket kan ha tillkommit i samband
med reparation eller ombyggnad. Mer troligt är att virket kommer från en annan byggnad.
Prover togs även i virke som bedömdes vara primärt i den nuvarande brutna och valmade
takstolskonstruktionen. Provresultatet visade att detta virke (en bindbjälke och en tass)
var fällt vinterhalvåret 1793-95, vilket bekräftar att det var i slutet av 1700-talet som
porttornets tak fick sitt nuvarande utseende - i överensstämmelse med uttolkningen av
äldre avbildningar.
Provtagningen på vagnslidrets mycket ålderdomliga takstolskonstruktion visar att virket
ska vara fällt 1600/01. Detta tyder på att denna byggnad uppfördes samtidigt som
porttornet, vilket är ett viktigt konstaterande angående denna byggnad, vars ålder hittills
varit tämligen oklar. Det är dock inte helt uteslutas att takstolen är sekundär på plats.
Resultaten från den dendrokronologiska provtagningen, som visade att takstolarna i såväl
porttornet som vagnslidret till stor del utgörs av drygt 400 år gammalt talstolsvirke, gav
ytterligare incitament åt principen om minsta möjliga ingrepp.
Exempel på timmermärkning porttornets takstol.
ra04s 2010-05-18
65 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Borrprover har tagits i följande virkesdelar i porttornets takkonstruktion (nedre delen):
Tass i konstruktionsdel nr 24.
Stolpe nr 36.
Snedsträva nr 35 och 38.
Bjälke nr 28.
ra04s 2010-05-18
66 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Övre delen av porttornets takkonstruktion. Borrprover har tagits i följande virkesdelar:
Stolpe nr 77.
ra04s 2010-05-18
67 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
Dokumentation av takstolen före renoveringen 1997. Lägg märke till att takstolarna då
inte var kompletta, något som åtgärdades genom komplettering av ett antal nedre och
övre hanband (rödmarkerade ovan). Borrprov har tagits i sparrar takstol F och H,
respektive bindbjälken i takstol J.
ra04s 2010-05-18
68 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Litterering av takstolarna i vagnslidret.
ra04s 2010-05-18
69 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
9
Övriga handlingar med relevans för ärendet
2009-06-10
Hovdala slott, porttornet – resultat av förundersökning ang äldre
taktäckning. Kristina Nilén, Regionmuseet Kristianstad.
2010-04-15
Protokoll: Startmöte
2010-04-29
Kompletterande kunskapsunderlag inför val av takmaterial vagnshuset, A1,
Hovdala slott. Kristina Nilén, Regionmuseet Kristianstad. (Se Bilaga 1.)
2010-05-10
Protokoll: byggmöte nr 1. Byggaren Tommy Norlin
2010-05-28
Hovdala slott – porttornets takkonstruktion. Carl Thelin, Tyréns AB
2010-05-31
Protokoll: byggmöte nr 2. Byggaren Tommy Norlin
2010-06-21
Protokoll: byggmöte nr 3. Byggaren Tommy Norlin
2010-08-12
Protokoll: byggmöte nr 4. Byggaren Tommy Norlin
2010-08-25
Protokoll: byggmöte nr 5. Byggaren Tommy Norlin
2010-09-01
Dendrokronologisk analys av porttornet och vagnslidret på Hovdala slott,
Nationella Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, rapport nr
2010:52, Hans Linderson
2010-09-03
Utlåtande över delbesiktning – DB 1. Byggaren Tommy Norlin
2010-09-07
Anteckningar från möte avseende Skyddsfrågor/Belysning i Porttorn,
Takfot/Gavelutsprång på Vagnslider. Byggaren Tommy Norlin
2010-10-11
Minnesanteckningar från avstämningsmöte. Byggaren Tommy Norlin
2010-11-29
Produktintyg, Hovdala porttornet, nyläggning av ekspån 2010. Factus
Entreprenad AB
2010-11-29
Produktintyg, Hovdala vagnslidret (A1 och byggnad A2. Omläggning av
tegeltak. Factus Entreprenad AB
2010-11-30
Utlåtande över slutbesiktning – SB 1. Byggaren Tommy Norlin
2010-12-15
Rapport 2010:72 Kristina Nilén & Jimmy Juhlin-Alftberg, Regionmuseet
Kristianstad.
2011-02-16
Anteckningar. Antikvarisk slutbesiktning. Kristina Nilén, Sweco
ra04s 2010-05-18
70 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Bilaga 1.
ra04s 2010-05-18
71 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
ra04s 2010-05-18
72 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT
p:\3830\1301-1400\3831365_hovdala_slott_etapp_2\000\17-layout\rapport am.doc
Bilaga 2.
ra04s 2010-05-18
73 (73)
RAPPORT
2011-03-23
L329 HOVDALA SLOTT