Liten dialektordlista för Norrbydialekten.

Download Report

Transcript Liten dialektordlista för Norrbydialekten.

Ove Grundwall (2013)
Liten dialektordlista för Norrbydialekten.
Enkla uttalsmarkeringar: Huvudregel för vokaler: Om ingen markering finns gäller kort
vokal. Lång vokal markeras med : (kolon).
Ord
Uttal
Förklaring
ajsona
ajsona
fimmelstängerna
alejs
a:lejs
annorledes, annorlunda
ansos
ansos
avigt, bakvänt
ansostanna
ansostanna
med underbett
assit
assit
gratis
asto
asto
granngården, andra stugan
baja
baija
vinka, vifta
bein
bejn
ben
bestsi
bästsi
bäsken, form av skruvtving vid läderarbeten
beta
bäta
bit
betabrö
bätabrö:
brödbitar i mjölk, gärna kokt, maträtt
betasokri
bätasokri
bitsockret
bilstalli
bi:lstalli
bilstallet, garaget
bjäldro
bjäldro
bjällra
blendo
bländo
kärnmjölk
blomsterfejarn
blomsterfejarn
blomstersmyckaren
boiss
båjss
högmodig, stolt
boli
bo:li
bordet
bricka
bricka
vricka t.ex. foten
bridi
bridi
vriden
brisna
brisna
(om mjölk), nästan sur
bråta
bråta´
snuva
bröhask
brö:hask
brödskärare monterad på halvrund planka
brökotsi
brö:ko:tsi
maträt av gammalt uppkokt bröd
bån
bå:n
barn
båska
båska
buske
bäfötes
bäfö:tes
barfota
bänglo
bängglo
krokig, oformlig
bölo
bö:lo
börda
bössmani
byssmani
bessmanet
bösso
bysso
bössa
böul
böul
böla, gråta
böulo
böulo
bucklig, bula
dry
dry
försena, uppta någons tid
dryft
dry:ft
ha dryft, längta hem
dåoli
dåoli
duktig
edon
ädon
er, eran
ejsmen
ejsmen
ensam
fejarn
fejarn
fejaren, smyckaren
fäjen
fäijin
glad
filfrass
fiilfrass
namn på järv
firramärren
firramärren
slängkälken, snurrebocken
fisi
fisi
ynklig, vek, klen, svag, feg
flagabrä
flagabrä:
skäktkniv, ofta fästmansgåva
flickona
flickona
flickorna
flugosmätto
flögosmätto
flugsmälla
fotalisso
fotalisso
täcke om fötterna i sängen, fotspark
fåsto
fåsto
farstu, förstuga
fälan
fä:lan
fotspåren, fotavtrycken
fälas
fä:las
färdas, byri fälas~börja vara ute på dans
fälo
fä:lo
frisk, färdig=ej ofärdig
föggåln
förefalls
föusgåln
föusi
föuspego
ga
gik
gita
gobban
gommona
grannas
grannlago
gräfto
gröit
gröjtlisso
gålabeine
gåli
gåln
gälen
gälnas
gälit
göuk
harma
harvon
hasto
heitvägg
hison
holit
holl
hongro
hyndo
hynstjo
håksa
häri
höj
höjstalli
hövo
i smako´
illdjälo
illfänas
illmesk
illpero
indranfönstren
ipi
ito
jälo
jäsbo
kakelun
kalise
kalvsock
kamarn
kantori
kast på lopi
kast vejve
kattstugo
kaver
föggå:ln
fyrifalls
föusgå:ln
föusi
föuspe:go
ga:
dsik
dsjita
gobban
gommona
grannas
grannlago
grefto
gröjt
gröjtlisso
gålabäjne´
gå:li
gå:ln
gelen
gä:lnas
glit
göuck
harma
harvon
hasto
hejtvegg
hison
holit
holl
honggro
hyndo
hynstso
håcksa
heri
höj
höjstalli
hövo
i smako´
illdjä:lo
illfä:nas
illmäsk
illpero
indranfönstren
ipi
ito
djä:lo
djäsbo
kakelu:n
kali:se
kalvsåkk
kamarn
kantoori
kast på låpi
kast väjvä
kattstugo
káve:r
fähusgården
i vägen
fähusgården
fähuset
fähuspiga, hjälpreda i ladugården
gå
gick
gitta, idas
gubbarna
gummorna
granngården
"grannlaga", kräsmagad, som inte äter all mat
gräfta, hacka
gröt
extra ögla i knapphålet, när västen blivit för snäv.
( ha - ) att inte ha legat med någon kille/tjej
färdig, klar, Ex dögåli ~dödfärdig
gården
galen, illa, pinsamt
gå galet, strula
galet, illa
gök
harmsen, beesviken
harven
hastig, snarstucken
hetvägg, semla med mjölk
den här, denna (sida t.ex.)
noga, helt och hållet
sparsam
hungrig
hynda, tik
utedass
nära att lyckas, "håksa lyckas", komma ihåg
härja
hö
höstallet, förvaringsrum för hö till hästarna
huvudet
i fyllan, berusad
som gör illa, besvärlig om kreatur
ställa till förtret
samlingsnamn för mygg, flugor och broms.
hetsig, otålig, (ofta om hästar)
inre fönsterbåge vid dubbla fönster
öppen. Taa ipi = öppna
krubba, där hästarnas hö läggs.
gärde
gästabud, bröllop
kakelugn
kalsongerna
nedsättande om kalv
kammaren, sovrummet
kantoret, skåp, litet rum för mat som fil, ost m.m.
börja löpa,springa
kasta veven, omskrivn. för avlida
liten vädringslucka vid torpargrund
skryta, skrodera
kickar
klano
kluvi
klöuryckarn
knäpani
koparfälo
kragaskjorto
kraklo
kruklo
kräklo
kådningar
kållo
kälo
kärro
lallo
langflaka
latabrä
ledi
leiding
leirstämpil
lindo
lisl
ludi
låtji
lämin
läsase
magafari
magadjolo
mysso
måra åv
måsändre´
mäkäbäss
möucka
njus
näsabito
nättito
ofälo
ped
pego
peparnäsa
pickapärona
pickalaka
pingel
pito
ploin
pojkan
prytto
pyt
pårklona
pårot
päpo
pärona
pärostämpil
pärostämpil
pärthövel
pärtona
tsickar
klano
klovi
klöuryckarn
knäpani
kåparfä:lo
kragastjo:tto
kraklo
kryklo
kreklo
kådninggar
kållo
kälo
tjärro
lallo
langflaka
latabrä:
lädi
lejding
läjrstämpil
lindo
lisl
lodi
låtji
lemin
lesasi
magafari
magadso:lo
mysso
måra å:v
måsendre´
mäkäbäss
möukka
nju:s
näsabito
nättito
ofä:lo
pe:d
pe:go
peparnäsa
pickapä:rona
pickalaka
pinggel
pito
plo:in
påjkan
prytto
py:t
pårcklona
pårot
pepo
pä:rona
pä:rostämpil
pä:rostämpil
pärthövel
pärttona
spenar
skummjölk
kluven, kluvit
klövryckaren, nedsättande om kiropraktorn
handtaget på hink
kopparfärdig, frisk som koppar
kragskjorta, skjorta med krage, ej med löskrage
krasslig
ofärdig, halt
kräkla, grov höstör med korslagda pinnar
fördigkardade rullar av ull
tokig, även trasslig
vinchanordning med block
kärra
slapp, slö
långflake, (hästredskap)
mittbrädan i en roddbåt
ledet, typ grinden, öppning i gärsgården
elaking, tråkig, led person
svinmålla
linda, hövall, äng
liten
luden
locket
med träningsvärk, stel
husförhör, läsförhör
magsjuka, (smittsam)
magjord, (på häst)
mössa
börja ge sig i väg i sakta mak
breda skidor att ha på mossar
dubbelbeckasin,
gick ner sig genom isen
nysa
näsbränna
nättäten, som äter lite
ofärdig, halt
cykel, velociped, även cykla
piga, hushållerska
pepparnäsa, snarstucken person
maträtt, kokt potatis doppad i smörlake
smörlake, smält smör blandat med varmt vatten
hänga, dingla
känslig, ömtålig
plogen
pojkarna
trumpen
fånga t.ex. råttor
trugorna, (på skidstavar)
moddigt
kams, maträtt av kornmjöl och vatten
potatisen
pärstampa, som man gör potatismos med
ogräset svinmolla
pärthyvel, hyvelmaskin för pättillverkning
takspånen
pärttak
pärtspikan
pärtspikantalko
rapa
rapaskoti
rein
revil
romona
ryttjis
råm
räto
rätomattona
rätotein
selavinglo
sema
semasbyxona
siti
själas
skaklan
skatan
skidre´
skitibyx
skjorto´
skjulo
skricka
skripo
skrotto
skråna på
skut
skvatetrast
skymarn
skyni mytsi
skåno
slarvkusk
slonka
slägo
slöuskdöv
smågelen
snobbokoddo
snygg
snälas
snäling
snejsor
sonakono
sparkarn
språta
språtakass
sprättbåga
stola´
stroffona
sträto
stugo
stygg
stärk
sulo
svaskostövla
pärtta:k
pärtspi:kan
pärtspi:kantalko
rapa
rapaskåti
rejn
revil
ro:mona
ryttjis
rå:m
reto
rätomattona
rätotäjn
sälavingglo
säma
sämasbyksona
siti
själas
skaklan
skatan
stji:dre´
stsitibyx
stjo:rtto
stju:lo
skricka
skripo
skråtto
skrå:na på
sku:t
skvatätrast
sky:marn
stsyni mytsi
skå:no
slarvkosk
slonka
slägo
slöuskdöu
små:gälän
snobbokoddo
snygg
snä:las
snäälingg
snäjsor
sånakono
sparckarn
språta
språtakass
sprättbåga
sto:la
stråffona
sträto
stygo
stygg
stärk
solo
svaskostövla´
spåntak
2" spik lämplig för spåntak
när man lade spåntak tillsammans
träck, gegga, lervälling.
"lortskott" ,(förnedrande tillmäle om kvinna)
regn, regna
revel
remmar av svinläder, som höll fast skaklarna
ryckas, brottas, (ett ord morfar använde)
gråta
trasig
trasmattorna
slarver
trasslig härva, (hamna i s..), trassla till det
simma
simbyxorna
sitta
ta ut sig till det yttersta, förandligas
skaklarna
toppen, udden
skidorna
skitbyxa, (om otrevlig person)
skjorta
spann, träämbar
åkte skridskor
färskostsoppa, ostkok
skrynklig
frusit på, om nyis
skjuta
björktrast
separatorn
ganska mycket
smutsig
slarver
om ett hjul, som inte går rakt
slaga
hör dåligt pga slarvigt lyssnande
smågalen, alldeles tokig
kullig ko, ko utan horn
renlig, hel och ren, som höll rent omkring sig
trassla, om tråd/garn, som snor ihopsig.
snåljåp, gniden person, även gottgris
snesar, sädesstörar
sonhustru
sparkstöttingen
spö, vidja
mjärde, katsa av vidjor, att fånga fisk i.
sprättbåge, typ armborst
stolen
läderbindslena på skidor
motsträvig, jobbig
stuga
ful, illasmakande
ha ihjäl, döda
sula
svartskostövlar, svarta läderstövlar
sveittas
syder
såt
såta
såta fötren
sälapinn
sälatampin
tallona
taso
tasing
tasolapp
tattartåna
tjäla
trodo
trodo
trådi
trätand
trätona
tugona
tutt
tvara
tvejt
tyril
tågi
tälingar
tösto
vaddan
vamböling
vato
vesso
våron
vädri
vägel
väipo
väjin
välndji´
åkegåln
ämbari
örvärtjin
överhalarn
övlas
svejttas
sy:der
så:t
såta
såta fö:tren
selapinn
selatampin
tallona
taso
tasingg
tasolapp
tattatå:na´
tjäla
tro:do
trodo
trådi
trä:tand
trä:tona
tygona
tott
tvara
tväjt
tyril
tå:gi
tä:lingar
tösto
vadda:n
vambö:ling
vato
vesso
våron
vedri
vägel
vejpo
väijin
velndsi´
åkägå:ln
ämbari
ö:rvärtjin
överha:larn
övlas
svettas
lutar snett
hyvla långsamt för att foga ihop t.ex.laggkärl
radera, sudda
släpa, hasa fötterna
pinne, som man trädde genom selatampen
tamp med hål som man trädde genom skalmen
raggsockar, stickade stövelstrumpor
tassig,tokig, dum
tokstolle
tassing, tokstolle
övertramp, t.ex. vid startlinjen
tjäle
slana, stång
upptrampad stig
stigen
osams, ovänner
ovett, skäll, klagomål
läderbindslena på skidor
napp till småbarn
sno runt, även trampa på stället
hyvelspån
törel, (i smörkärna)
tåget, smal körväg
kortskaftade stövelstrumpor
törstig
vardagen
vanvörding, vanbörding, odåga
vattnig
vers
vår, våran ex våron turo, vår tur
vädret
blänga, titta snett
vepa, underlakan
vägen
vällingen
åkergården, gärdsgården
ämbaret, hinken
örvärk, öroninflammation
overallen
strula, krångla