Transcript Hammarkullen - Annie Axelsson

hammarkullen 2012
n
Uppgift: Ett förnyat Hammarkullen och nya
bostäder till 1500-2000 nya invånare, på tio år.
Två punkter blev tillslut extra viktiga: ”Vårt område” och ”Mitt hem”. ”Vårt område” syftar till den
något större skalan, ett enat Hammarkullen som
de boende i området ska kunna känna sig trygga
i, och stolta över. ”Mitt hem” beskriver den mer inzoomade skalan: Boendet i Hammarkullen. Det ska
finnas en variation av bostäder, men med en god
lägsta standard, och de ska vara tillgängliga och
identifierbara.
Utgångspunkten i våra diskussioner har varit
att försöka lyfta fram och förstärka vad som redan
finns i Hammarkullen; skapa lokaler för befintliga
verksamheter och bygga på befintliga strukturer.
Hur uppnår man en god boendestandard utan att
hyrorna skjuter i höjden och människor tvingas
flytta?
S
HK
HK
A
HK
O
- strengths
Mycket engagemang!
Tunnelbanan (snabb, central)
Hammarkullefestivalen
El sistema, kulturskolan
Utbildning/skolor
W
– weaknesses
Långt från stan
Brist på variation i lgh-storlek
Dåligt underhåll
Brist på service
Hög arbetslöshet
– opportunities
Naturen
Folkets hus
Folkhögskolan
Stor andel unga
Inflyttning
Mediabild
Gentrifiering (i nuläget)
T
– threats
Ökad segregation
Mediabild
Gentrifiering (i förlängningen)
Hammarkullen i siffror
C
Vi ser det som grundläggande att först förtäta och
förnya det befintliga Hammarkullen, med start i att
stärka centrum, för att området sedan i ett längre
perspektiv ska kunna växa utåt och länkas samman med kringliggande områden som Eriksbo och
Hjällbo. En ny koppling över älven vid Lärjemotet
skulle även koppla samman Hammarkullen och
nordöstra Göteborg med Hisingen.
84 nationaliteter
115 språk
44% Arbetande
2 Sökande per plats
65+ år
9,7%
45-64 år
19,6%
ge
ä
v
llbo
Hjä
Fotboll
Förskola
Dans
Förskola
Körsång Nätverkslunch
Gym
SpråkcaféLäxhjälp
Simhall Fritidsgård
Studio
Kvinnofrukost Bokcirkel mulitmediaverkstad Glokala
samhällsstudier
Restaurang Äldreboende
Vuxenutbildning
Teknikaffär Konstkurser
Gymnasieförberaedande kurser
Ateljee
Bibliotek
Fotvård
Orkesterverksamhet urbana studier Närlivs
Barnatelje Frukthandlare
Läkare
El Sistema
Videouthyrning
Pizzeria
kiosk
frisersalong
World wide cinema
Hammarkullekarnevalen
PRO
Seminarier
Latino Music IKF
Mångkulturella ungdom center
Närradioföreningar
Förskola
Somaliska fredsföreningen
Förskola
Cykelreperatör
Somaliska KulturCenter,
International Karisma Center
Naturmedicin
Röseredsgillet
Förskola
Västsveriges Finska Skrivarförening
Sandeslätts Kristna Församling
0–9 år
17,8%
10–18
år14,8%
Skola
Förskola
Skola
Förskola
till folkhögskolan
80% Hyresrätter
2–3 RoK, övervägande
30-44 år
19,9%
19–29 år
18,2%
...och många fler föreningar!
Skola
Busshållplats
Skorskaliga gårdar
Horisontell storskalighet
Spårvagnshållplats
Kuperat
Stora grönytor och snåriga skogspartier
Situationsplan 1:2000
Allmän väg
hammarkullen 2022
För att utveckla och binda samman Hammarkullen sätts verksamheterna kring torget i fokus. Folkets hus byggs ut och nya lokaler för handel tillkommer. Efter det följer
etappvis renovering, tillbyggnad och nybyggnation i omkringliggande bostadsområden.
Grundläggande i planeringen av dessa har varit att bygga på, och i anslutning till, befintliga strukturer. Detta för att hålla nere kostnaderna och på så sätt även de boendes hyror.
Vårt område
Mitt hem
• Förstärka centrum och lärandets torg som
gemensam mötesplats
• Binda samman vägar och bygga ut
kollektivtrafiken
• Skapa rum för kultur, idrott och företagsamhet
• Öka variationen av bostäder
• Bygga på befintliga strukturer
• Skapa identifierbara fasader
• Hålla nere hyror
• Använda boendeinflytande
+200
+65
B
Etapper
1. Vårt område
2. Mitt hem
+930
A
3. Och vidare
1
Lärandets torg
• Förstärka centrum med fokus på Folkets Hus
• Nya allmäna vägar och ny busslinje in i Hammarkullen
• Folkhögskolan flyttar till centrumbygganden
• Tillägg av matbutik, studentbostäder, hyresrätter och kontor.
2
Bredfjällsgatan
• Renovering av befintliga byggander, ev med tilläggsvåning.
• Nya flerbostadshus på parkering under mark. Parkeringhusen görs
endast tillgängliga för de boende.
• Utbyggnader till bottenplanslägenheterna som skapar förutsättningar
för befintliga och nya verksamheter
3
Gropensgård
• Renovering och påbyggnad av befintliga bostäder
• Nya radhus utmed Hammarkullegatan
• Elljusspår genom och runt området. Start och mål med 200 m löparbana
längs med Hammarvallen som förnyas med konstgräs och en liten läktare.
4
Sandeslätt m.m.
• Renovering och variared påbyggnad på befintliga bostäder
• Nya flerbostadshus på befintligt parkeringsdäck
• Nya flerbostadshus vid parhusområdet och centrum.
5
Och vidare
• Nya vägar kopplar mot Eriksbo och Hjällbo
• Hammarkullen växer med ny bebyggelse mot Eriksbo, Angered och Hjällbo.
• Befintliga skolor byggs ut.
Möta upp skalan
Dela upp fasaderna
Använda terrängen
Öppna upp och göra naturen mer tillgänglig
+60
+140
A
+225
B
+450
Situationsplan 1:2000
vårt område
Målet med torget har varit att allt det engagemang som finns i Hammarkullen ska
få synas och ta plats, och att det ska finnas
ett centrum som alla Hammarkullebor kan
betrakta som sitt. Så länge det finns ett gemensamt centrum är det inte ett problem i sig
att de olika bostadsområdena upplevs ha sina
egna identiteter. Därför har vi valt att fokusera
på centrum och stärka det genom att där
samla kollektivtrafik, service och verksamheter.
Folkets hus byggs ut för att fungera som
samlings- och mötesplats för den mångfald
av kulturverksamheter och engagemang
som finns i Hammarkullen. I de nya lokalerna
finns en större samlingssal, utställningsoch ateljéytor, mötesrum som kan lånas av
lokala föreningar och möjlighet att samarb-
eta med högskola och universitet som också
har lokaler i byggnaden. Folkets hus kopplas
även ihop med biblioteket i samma hus, där
en självklar länk mellan verksamheterna blir
det gemensamma caféet. Detta flyttas från sin
nuvarande plats på andra våningen till markplan för att få en mer naturlig kontakt med
torget.
Folkhögskolan ges möjlighet att växa
genom att flytta in i de idag tomma lokalerna
i centrumbygganden. Detta ger plats för studentbostäder i deras nuvarande lokaler ovanför Folkets hus. Genom att befintliga bostäder
i området tillgänglighetsanpassas blir det möjligt för de äldre som vill och kan bo kvar längre
i sina hem. Detta skulle även minska trycket på
äldreboendet så att delar av detta enkelt skulle
kunna omformas till studentbostäder.
Planutsnitt
1:500
6
3
Folkets hus får en ny större samlingssal för
konserter och uppträdanden.
Hemmascen för kulturskolan och El Sistema.
3
Folketshus café flyttas ner till entréplan och
kopplas till biblioteket som då kan växa
F
F
F
C KHK CF
KHK CF
upp på plan två.
Y
l
l
l U
l U
SC
SC
YJY
S
F
S
F
S
F
YJY
S
S
S
S
S
F
YJY
F
S
S
S
F
F
S
Y
S
F
F
S
Y
S CF
F
JJ
F
S
o
F
S
S
F
YJY
l
C
o
F
S
YJY
S
Y
S
Y
Y
F
F
l
C
o
S CF
F
JJ
l
C
S
l
C
l
C
S
S
F
F
S CF
F
JJ
o
F
o
F
o
l
C
S
YJY
l
C
S CF
F
JJ
S CF
F
JJ
Y JY
S
Y JY
F
Äldreboende 2012, studentbostäder 2022?
F
F
S CF
F
JJ
l
C
S
F
F
S
Y JY
YJY
F
S
Y JY
o
S
F
S CF
F
JJ
F
F
S
S
o
Y JY
S
F
S
Äldreboende
Universitet Bostäder
Folkhögskola
Företagscenter
Studentbostäder
Handel
Högskola
Bibliotek
Kulturskola
Folkets hus
l
C
F
S
Y JY
S
F
F
S CF
F
JJ
S
F
F
S
Y
Ny busshållplats
S CF
F
JJ
o
F
Tillbyggnad som sluter torgrummet. Kontorslokaler och
bostäder i de övre våningarna och en större mataffär i
bottenplan.
Y JY
l
C
YJY
S CF
F
JJ
o
F
7
“Rondellen” öppnas upp för att bli en plats att både vara
på och att titta på. Trampkarusell i mitten.
F
S
Y JY
S
F
5
Caféets tekterass blir istället en tak-trädgård och
uteserveringen flyttas ner för att öka kontakten med
torget
F
F
S
YJY
Y JY
S
F
S
F
F
S
Y JY
S
F
F
F
F
S
YJY
S
Y
J
Y
J
S
S
F
4
6
F
C
Y
C
C
C
C
o X o F M
o X o F M
M F
C X o S CF M F
CX o
S CF
CS l U
CS l U
Y
Y
F
F
JJ
JJ
F
F
CF
C K H K CF
C KHK
Y
Y
l
l
l U l
U
S CF
S
C
M
oC X Co F M
oC X Co
C X o S CF M F
C X o S CF M F
l U
CS l U
Y
Y CS
F
F
JJ
JJ
F
F
C K H K CF
C
K H K CF
l U l SC Y
l U l SC Y
C
C
C
C
F
F
M
M
o X o
o X o
M F
C X o S CF M F
CX o
S CF
l U
l U
Y CS
Y CS
F
F
JJ
JJ
F
F
CF
C K H K CF
C KHK
Y
l U l SC Y
l U l
S CF
M
oC X Co F M
oC X Co
C X o S CF M F
C X o S CF M F
l U
CS l U
Y
Y CS
F
F
JJ
JJ
F
F
C K H K CF
C
K H K CF
l U l SC Y
l U l SC Y
C
C
C
C
F
F
M
M
o X o
o X o
M F
C X o S CF M F
CX o
S CF
l
l
U
U
Y CS
Y CS
F
F
JJ
JJ
F
F
CF
C K H K CF
C KHK
Y
l U l SC Y
l U l
S CF
M
oC X Co F M
oC X Co
C X o S CF M F
C X o S CF M F
l U
CS l U
Y
Y CS
F
F
JJ
JJ
F
F
l
C
o
1
2
o
5
l
C
4
Uteplats som kopplar Folkets Hus till parken.
Kan även användas som utomhus-scen, eller som
läktare vid tex. Hammarkullekarnevalen.
S CF
F
JJ
2
1
S CF
F
JJ
7
Sektion 1:500
mitt hem
Miljonprogrammet uppfördes på
kort tid och med rationella byggmetoder. Underhållet är på vissa håll eftersatt och det finns behov av upprustning och energiförbättrande åtgärder.
De flesta lägenheterna är 3 rok och
behov finns av både mindre och större
lägenheter. Med detta som bakgrund
har vi valt att fokusera på upprustning och påbyggnad av befintliga hus
snarare än nybyggnad.
Omforma: Det finns behov av både
mindre och större lägenheter i området och i förslag för lamellhusen
vid Bredfjällsgatan redovisas sätt att
Alternativ
för
påbyggnad
Omforma
– Bredfjällsgatan
Höja
– Gropens gård
Tillgängliggöra
– Sandeslättsgatan
omforma lägenhetsplaner så att de
passar boende med olika behov. Detta
kan göras utan att störa det bärande
systemet.
Höja: Att bygga på det redan byggda innebär att man kan återanvända
befintliga strukturer för vägar, vattendragningar och elnät. Hur detta
kan göras visas i exempel för gropens
gård men även översiktligt nedan.
Tillgängliggöra: Genom att
installera hiss och lägenheternas
tillgänglighet möjliggör man för äldre
att bo kvar hemma längre.
Inglasade och
utökade balkonger.
Plan 2 & 3
4•2•3
Lamellhus i nio och tio våningar, tre
lägenheter per trapphus.
Normalplan: 4 rok, 3 rok och 2 rok.
Indragna balkonger åt söder i de två
större lägenheterna.
Lamellhus i tre våningar, två lägenheter per trapphus.
Centralt placerat trapphus utan hiss,
normalplan som ovan.
Sandeslätt
Normalplan
Sandeslättsområdet har tre gårdar
där kringliggande byggnader har
samma taknivå, alla med 3 plan övan
mark och 1-2 suterrängvåningar. Området består av lika delar lägenheter
om 3 rok och 4 rok.
Etagevåning till
översta lägenheten
- ingen hiss.
Kv Molde, Husby,
Stockholm
Tilläggsisolering fasad och
tak, byte av fönster. Sänkt
energianvändning med
25%
Plan 4
Huset idag.
Gemensam hiss.
Lgh och takterass på
taket.
hiss till loftgång.
Lgh och takterass på
taket.
5•1•3
En ny vägg delar av den minsta lägenheten som blir 1 rok. Den vänstra
lägenheten får ytterligare ett rum och
blir till 5 rok. Påbyggnadsbalkonger
läggs till i anslutning till vardagsrum.
Trapphusets centrala läge gör det
svårt att placera in en hiss där. Ett
alternativ är att skapa loftgångsvåningar med separata trapphus.
Ovan visas ett alternativ med en
lägenhet med 4 rok och en etagelägenhet.
Plan 5
Balkongerna byggs in och väggen
glasas vilket gör sovrummen ljusare.
Klädkammare läggs i sovrum istället
för i korridor och skapar ett rymligare
vardagsrum.
Här visas övervåningen på tidigare
etagelägenhet (5 rok), som har entré
även på detta plan. Med relativt små
medel skulle detta kunna göras om
till lägenhet på detta plan med 3 rok.
Byttorpsklint, Borås
Ombyggt till passivhus och
tillgänglighetsanpassat.
Fasadskivor, byte av fönster Tillgänglighet, tilläggoch balkongräcken.
sisolering, fönsterbyte,
ventilation.
Betesgatan, Borlänge
Tillgängliggöra
Med en ny trapplösning och en hiss
installerad så gör man hela byggnaden tillgänglig. Hissens placering
gör att badrum flyttas till nytt läge och
dragningar görs i äldre sopnedkast.
Genom attgallra och belysa
skogen blir naturen mer
tillgänglig och gång- och
joggingstråk känns tryggare
och mer vårdade
4•1•4
Brogården, Alingsås
Bygga på
Trapphus och schakt sätter ramen
för påbynnaden. Genom nytt bjälklag och lättare påbyggnadsvåningar
kan planlösningen göras relativt fritt i
relation till det underliggande bärande
systemet.
reflektion
För en lyckad stadsdelsomvandling är det
viktigt att de boende i området kan involveras
under hela förändringsprocessen. Allt från att
inventera lägenhetsbehoven till att använda
lokal kompetens och arbetskraft i samband med
byggandet.
komma att fördubblas för att investeringen skall
kunna återbetalas inom rimlig tid, något som i
de flesta lägen kan anses omöjligt. Skulle man
göra en begränsad upprustning som rör de
tekniska installationerna, kök, badrum och fasader leder även det till stora hyreshöjningar.
Huvudfrågan i samtalet om miljonprogrammets upprustning är idag annars vem som ska
betala och hur. Enligt beräkningar från Sabo
(Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) kostar
det 12 000 kronor/m2 att göra en fullständig
upprustning av en lägenhet. Kostnaden närmar
sig den för en nybyggd lägenhet och hyran kan
Så vem betalar? Det är i dagsläget oklart,
men svaret blir avgörande för framtidens
möjligheter att utveckla miljonprogrammets
bostadsområden.
Sektion 1:500
Filippa Andersson, Annie Axelsson, Johan Franzén