Transcript Gunilla Thernlund

Utvecklingsstörning
Lund 2013-06-03
Gunilla Thernlund
Med dr
Gunilla Thernlund
1
2
Definitioner
 Långsammare mental utveckling och når ej full nivå
 Svårt generalisera från en situation till en annan
 Bristfälligt abstrakt tänkande
Gunilla Thernlund
3
Definition av utvecklingsstörning enligt DSM-IV
 A. Intellektuell funktionsnivå som ligger klart under
genomsnittet (< IK 70).
 B. Samtidigt förekommande nedsättning av adaptiv
funktionsförmåga i minst 2 avseenden
 C. Debut före 18 års ålder
Gunilla Thernlund
4
Brister i anpassning till minst 2 av:
– Kommunikation
– Ta hand om sig själv
– Kunna bo hemma
– Sociala färdigheter
– Använda samhällsresurser
– Kunna styra sig själv
– Skolfärdigheter
– Arbete
– Fritid
– Hälsa
– Säkerhet
Gunilla Thernlund
5
Lindrig utvecklingsstörning
(IK 50–55 upp till 70)
 De utvecklar en social och kommunikativ förmåga i
förskoleåldern.
 De identifieras därför ofta inte före skolåldern.
 Under tonåren blir det tydligt att de inte presterar
skolmässigt i nivå med jämnåriga.
 Som vuxna kan många, ibland med visst stöd,
fungera självständigt i samhället.
Gunilla Thernlund
6
Måttlig utvecklingsstörning
(IK-värde 35–40 upp till 50–55)
 De utvecklar kommunikativa färdigheter i
förskoleåldern och tidiga skolåldern.
 De kan lära sig viss ADL-funktion med stöd.
 De kan lära sig enklare skolfärdigheter
 Som vuxna kan de fungera bra i gruppboende och i
samhället.
 De kan göra enklare arbeten och lära sig att ta hand
om sig själva med viss övervakning.
Gunilla Thernlund
7
Svår utvecklingsstörning
(IK 20–25 upp till 35–40)
 Lär sig oftast inte att tala
 Lär sig endast basala ADL-färdigheter
 Har begränsad förmåga till inlärning av enkla
skolfärdigheter
 Behöver övervakning och stöd
 Bor som vuxna oftast i gruppbostäder eller hos sina
familjer.
 Vissa behöver boenden med speciella resurser
Gunilla Thernlund
8
Djupgående mental retardation
(IK under 20–25)
 Har ofta andra svåra handikapp, som neurologiska
tillstånd (t.ex. cerebral pares och epilepsi)
 Har begränsade motoriska färdigheter
 Har kanske syn- och hörselhandikapp
 Behöver dygnetruntvård och en högt strukturerad
omgivning
Gunilla Thernlund
9
Frekvens i befolkningen
Någon utvecklingsstörning 1-3%
Av dessa utgör:
–
Lindrig ca 85 %
–
Måttlig ca 10 %
–
Svår
ca 3-4 %
–
Djup
ca 1-2 %
Gunilla Thernlund
10
Orsaker till utvecklingsstörning
 Normalvariant (lindrig)
 Miljöfaktorer under perinatalperioden
 Psykosociala faktorer
 Kroppsliga sjukdomar (underfunktion av sköldkörteln)
 Genetiska syndrom eller sjukdomar.
 Ofta hittar man ingen orsak
Gunilla Thernlund
11
Miljöfaktorer under perinatalperioden
 Toxiska ämnen under graviditet som alkohol
(vanligaste orsaken), tobak, miljögifter eller läkemedel
 Infektioner som drabbat hjärnan (t.ex. toxoplasmos
eller herpes simplex)
 Skalltrauma tidigt.
Gunilla Thernlund
12
Psykosociala faktorer under
spädbarnstiden
 Grav vanvård
 Understimulering
 Svält
Gunilla Thernlund
13
Genetiska syndrom
 Det upptäcks alltfler syndrom som orsakas av
genetiska mutationer, många ger utvecklingsstörning
 Exempel
–
Fragilt X, FRAXA
–
Retts syndrom
–
Downs syndrom
–
Angelmans syndrom
–
22q11-deletionssyndromet (CATCH-22)
Gunilla Thernlund
14
Förebyggande behandling
 God mödra- och barnhälsovård med information om
diet och att avstå från alkohol och droger
 Gedigen alkoholanamnes: upptäcka och behandla
eventuellt missbruk hos mamman
 Ge extra stöd till spädbarnsfamiljer med psykosociala
problem och psykisk sjukdom
Gunilla Thernlund
15
Pedagogik
 Först 1968 fick alla utvecklingsstörda barn rätt till
undervisning
 Viktigt identifiera tidigt för att undvika att barnen
utsätts för överkrav
 Särskola (vissa barn med lindrig utvecklingsstörning
kan klara sig med extra stöd i normalklass)
 Träningsskola för de svårare utvecklingsstörda
Gunilla Thernlund
16
Autismspektrumstörning och
utvecklingsstörning
 Många personer med utvecklingsstörning har
svårigheter i social kommunikation,
 Ju svårare utvecklingsstörning desto fler har
autistiska drag/autism
 Av personer med autism har
–
Ca 1/3 normal begåvning
–
Ca 1/3 lindrig utvecklingsstörning
–
Ca 1/3 svår utvecklingsstörning
Gunilla Thernlund
Utvecklingsstörning och
social störning –
(autismspektrumstörning)
 86% av gravt utvecklingsstörda är även socialt störda
(ej alla - ett gravt utvecklingsstört barn kan använda
ögonkontakt, differentiera mellan människor mm)
 42% av medelsvårt utvecklingsstörda
 2% av lätt utvecklingsstörda
 0,6 % av normala