Transcript isAllowed=y;Malmö högskola Examensarbete Karl Johan Bratt

Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Spielberg på svarta tavlan
Ett utvecklingsarbete om spelfilm i undervisningen
Spielberg on the black board
A development essay on film in education
Karl Johan Bratt
Lärarexamen 270 hp
Examinator:
Handledare:
Thomas
Ange
Småberg
handledare
Historievetenskap och lärande
Ange datum för slutseminarium ex. 2011-08-29
Uppdaterades senast 2011-09-13 07:32:00
Handledare: Irene Andersson
2
Sammanfattning
Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i
undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som
förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy
Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter
kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik. Här fokuserar jag på Tommy
Gustafssons artikel om relationen mellan källkritiken och filmen. Detta följs av en uppgift
som ämnar introducera ett arbetsområde om källkritik. Detta görs genom att eleverna ser
scener ur filmen Der Utergang (2004). Det andra ämnet handlar om historisk identitet. Jag
använder mig av Ulf Zanders bok som diskuterar hur vi ser på ”de andra” och vad det säger
om oss. Uppgiften som följer handlar om hur vi i väst väljer att porträttera muslimer genom
film. Det tredje och sista temat är historiebruk. Samt hur vi använder och använt historia i
filmindustrin för att framföra budskap. Detta följs av en arbetsuppgift om historiebruk. I
uppgiften arbetar man med film för att illustrera olika former av historiebruk. Uppgifterna
som utgår efter dessa teman är även anpassade efter kursplanerna i Lgr 94. Men kommer även
att kunna användas då Lgr 11 träder i kraft. En mer ingående diskussion om uppgifterna och
hur de anpassar sig till de nya kursplanerna återfinns slutdiskussionen.
Nyckelord: Spelfilm, historiedidaktik, uppgifter, historiebruk, källkritik, identitet.
3
Innehållsförteckning
1.1 Inledning
s. 6
1.2 Syfte & Frågeställning
s. 8
1.3 Mina teoretiska utgångspunkter och begrepp
s. 8
1.4 Metod & Avgränsningar
s. 10
1.5 Källmaterial & Materialdiskussion
s. 11
1.6 Tidigare forskning
s. 12
2.0 Utvecklingsarbetet
s. 16
2.1 Intervjuerna
s. 16
2.2 Upplägg
s. 16
2.3.1 Källkritik
s. 17
Uppgift för klassrummet – Kvarlevor och historiska berättelser
2.2.2 Identitet – ”Vi och dem”
Uppgift för klassrummet – Muslimer i Västvärldens ögon
2.2.3 Historiebruk
Uppgift för klassrummet – Sju sorters historiebruk
2.4 Lgr 11
3.0 Slutdiskussion
3.1 Personliga konklusioner
4.0 Käll- och Litteraturförteckning
s. 20
s. 22
s. 25
s. 27
s. 30
s. 33
s. 35
s. 36
s. 37
BILAGOR
Frågor till uppgift 2.3.2
s. 40
Filmlista för uppgift 2.3.2
s. 40
4
HISTORIEBRUK – LATHUND för uppgift 2.3.3
s. 42
Handledningar till klippen i uppgift 2.3.3
s. 43
Frågor till lärare i historia
s. 45
5
1.1 Inledning
Detta examensarbete har jag valt att kalla ”Spielberg på svarta tavlan. Ett utvecklingsarbete
om spelfilm i historieundervisningen”. Anledningen till varför jag har valt att behandla just
detta ämnesområde är i första hand mitt stora intresse för film. Men också min fasta
övertygelse om att film är en underutnyttjad resurs i skolundervisningen. När människor i min
omgivning frågar mig vad jag främst uppskattar med det yrkesval jag gjort, brukar jag säga att
det är kontakten med mina elever. Enligt min erfarenhet blir lektioner som bäst när läraren
undervisar kring och genom något som läraren verkligen brinner för. Min kontakt med mina
elever är självklart viktig i min undervisning men jag måste fortfarande ha ett innehåll i mina
lektioner och jag väljer då gärna att använda film. Men det handlar inte bara om vad jag som
lärare uppskattar utan även mer vad som intresserar mina elever. Och att unga människor
uppskattar och gillar film anser jag vara en realitet i vårt samhälle. När jag varit ute och
undervisat på skolor och jag frågar elever var de har lärt sig om det antika Sparta och Aten får
jag oftast svar som 300 (2006), Troja (2004) och Herkules (1997). D.v.s. filmer, som de alla
sett en eller flera av. Även om inte all fakta de har tillskansat sig varit helt korrekta så vet de
mer än de elever som inte uppskattar dessa typer av filmer som bygger på historiska händelser
och myter.
Ytterligare en anledning till varför jag vill skriva om detta ämnesområde är att jag aldrig varit
helt nöjd med hur mina historielärare, under högstadiet och gymnasiet, valt att använda film i
sin undervisning. Film var ofta något som kom precis i slutet av ett arbetsområde och det
kändes mer som ett sätt för lärare att slippa planera lektioner och ta död på lektionstid än som
ett spännande och lärorikt moment i undervisningen. På ett nätbaserat forum (lektion.se) för
lärare, där man lägger upp lektionsplaneringar, hittar man flera exempel på hur lärare valt att
arbeta med film. Vanligaste sättet är att låta elever se en film och därefter svara på frågor, som
kretsar kring handlingen i filmen. Här missar man många av de aspekter av film som jag vill
lyfta fram genom detta arbete. De uppgifter som jag kommer att presentera i detta arbete
kommer att utgå från historisk forskning som sker på våra högskolor och universitet runt om i
landet inom ämnet film och historia.
År 1992 skrev historikern Gore Vidal i sin bok Screening history (1992) att spelfilm är 1900talets viktigaste förmedlare av historia.1 Även om vi kan säga att 1900-talet lämnat oss sedan
mer än 10 år, då detta arbete skrevs, menar jag att hans slutsats kommer att vara aktuell långt
1
Gore Vidal, Screening History, Cambridge: Harvard University Press 1992, s.5-12, 93-96
6
in i framtiden och antagligen tills den dagen då filmen ersätts av något annat medium. I boken
Historien är nu - en introduktion till historiedidaktiken (2004) styrker Ulf Zander Vidals tes
genom att peka på 1998 års Oscarsgala. Alla fem filmer som nominerades i kategorin bästa
film utgick från historiska perspektiv: Elizabeth, Shakespeare in Love, La Vita è Bella, Saving
Private Ryan och The Thin Red Line.2 Om film nu är vår tids viktigaste förmedlare av historia
anser jag att det är vår plikt som pedagoger och utbildare att även undervisa genom detta
medium.
Allt detta är således några anledningar till varför jag tycker att film även borde vara en
viktigare del av vår undervisning.
2
Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken – Film som historieförmedlare” i Karlsson, Klas-Göran Zander, Ulf,
red. Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur 2004, s.125
7
1.2 Syfte & Frågeställning
Syftet med detta utvecklingsarbete är att söka belysa de olika sätt som man kan arbeta med
spelfilm när man undervisar i ämnet historia. Jag kommer att diskutera några olika aspekter
som man kan undersöka om man vill arbeta med film och sedan även utforma konkreta
arbetsuppgifter som direkt kan användas i klassrummet. Min huvudfrågeställning är: Hur kan
vi som lärare inom ämnet historia undervisa med hjälp av spelfilm med utgångsläge i hur
etablerade historiker idag ser film som en källa till kunskap inom ämnet historia? Men det
finns en fråga till som måste besvaras innan man kan svara på min huvudfrågeställning:
Vilken syn har historiker idag på film och vilka aspekter använder de sig av då de analyserar
film? Andra frågor som även skall besvaras är: Varför bör vi undervisa med hjälp av film?
Och Vilka för- och nackdelar finns det med att använda spelfilm i undervisningen?
1.3 Mina teoretiska utgångspunkter och begrepp
De teorier som ligger som grund för detta arbete är de jag tillgodogjort mig under mina fyra år
på lärarutbildningen, men även via litteratur som jag funnit under processen med detta
utvecklingsarbete. Störst inflytande har mina historiedidaktiska föreläsare haft. Men även
pedagogen Lev Vygotsky. Enligt Vygotsky lär vi oss för att utvecklas och mogna. Ett barn
som får en uppgift som de måste lösa helt på egen hand kan endast lösa uppgifter som finns
inom barnets mentala ålder. Om barnet istället får lösa uppgiften tillsammans med andra barn
eller en lärare kan det lösa uppgifter som normalt sätt skulle kräva en högre mental ålder.
Denna zon, mellan vad barnet är kapabel att göra på egen hand och vad barnet kan göra med
stöd av andra, kallas för Zone of Proximal Development. Samarbetet med andra driver barnets
utveckling och mognad framåt. Vi lär oss för att utvecklas.3
En didaktiker, som format min syn inom just området film i klassrummet, är Ulf Zander och
det han skriver i sitt kapitel Det förflutna på vita duken – Film som historieförmedlare i
Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken.4 Här diskuterar Zander många av de
områden och ämnen som jag kommer att utgå ifrån då jag utvecklar mina tankegångar.
3
Vygotsky, L.S, Mind in Society The development of higher psychological proscesses, USA: the President and
Fellows of Harvard Collage, 1978, s. 84 - 91
4
Zander, 2004 i Karlsson/Zander, 2004
8
Ett begrepp som kan vara värt att diskutera är historisk film. Många då de använder begreppet
historisk film, syftar på en film som skildrar en händelse i det förflutna. Min syn på begreppet
är det som Mats Jönsson ger i sin avhandling Film och historia – historisk hollywoodfilm
1966-2000 (2004). Jönsson menar att all film är historisk film då alla filmer har något att säga
om sin samtidshistoriska kontext.5
Arbetsuppgifterna kommer jag att utforma efter resultaten av intervjuer med lärare,
genomgång av historiedidaktisk litteratur samt mina egna erfarenheter. Resultatet av dessa
intervjuer finner du under avsnitt 2.1 Intervjuerna. Genom mina intervjuer och egna
erfarenheter har jag förstått att många lärare känner att det finns en viss tidspress när det
kommer till undervisning i ämnet historia. Som nämnts ovan fann både Thomas och Mattias,
de två lärarna jag intervjuat, att just film var något som tog upp en stor mängd tid, speciellt
om man ville visa en film i sin helhet. Min teori är att mycket av denna tidspress kommer av
att många lärare försöker gå igenom hela historien. Med detta menar jag att läraren väljer att
börja i de första civilisationerna och allt som oftast avsluta i dagsläget. Jag kan se värdet i att
elever känner till hela mänsklighetens historia. Men jag vill föreslå att vi istället för att
fokusera på att våra elever lär sig ren historisk fakta fokuserar mer på att ge elever de verktyg
de behöver för att analysera vår historia. Denna tes kommer att ligga till grund för de
uppgifter jag utformar. Jag hoppas att genom detta arbetssätt kunna frigöra mer tid för film
och andra aktiviteter som lärare upplever som tidskrävande. Både Lgr 94 och Lgr 11 påpekar
vikten av att känna till vår historia men inte i samma utsträckning som de diskuterar vikten av
till exempel ett historiemedvetande, källkritiskt tänkande och hur vi brukar vår historia. I
kursplanen för historia i grundskolan, från år 2000, är det, som jag ser det, endast ett av de
åtta strävansmålen som lägger vikt vid att elever skall tillskansa sig historisk fakta.6 Det gäller
att finna en balans mellan att lära ut fakta och de redskap som behövs för att korrekt kunna
analysera de fakta vi lär ut. En mer ingående diskussion av hur mina uppgifter svarar till de
nya kursplanerna återfinns under avsnitt 2.4 Lgr 11.
5
Jönsson, Mats, Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000, Sverige: KFS i Lund AB, 2004, s. 12
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 201103-25
6
9
1.4 Metod & Avgränsningar
Detta är ett utvecklingarbete som i stora drag kan delas upp i två delar, en utvecklande del och
en utvärderande del. Den utvecklande delen görs genom att studera hur några olika historiker
väljer att analysera film. Därefter så utformar jag olika sätt att arbeta med film i klassrummet,
både i form av olika teman och konkreta uppgifter. Jag har även intervjuat två yrkesaktiva
lärare om deras syn på att använda film i deras undervisning, och speciellt de problem som de
upplever med att använda film. Dessa intervjuer är speciellt viktiga när det kommer till
utformandet av de konkreta uppgifter som detta utvecklingsarbete kommer att leda fram till.
Resultatet av dessa intervjuer i avsnitt 2.1 Intervjuerna. I boken Metodik för utvecklingsarbete
& utvärdering (1995) av Inge Carlström och Lena-Pia Hagman belyser författarna vikten av
att ett utvecklingsarbete måste utvärderas.7 Utvärderingen kommer i mitt fall endast som en
del av slutdiskussionen då jag inte kommer att ha möjligheten att testa mitt arbete i praktiken.
Något som jag dock hoppas kunna förverkliga som färdig lärare!
Jag har valt att utforma uppgifter som riktar sig till elever i de år jag troligen kommer att
undervisa i, grundskolans senare år, gymnasiet samt komvux. Jag har även valt att inrikta mig
på film som gjorts i det vi kallar Västvärlden, dvs. Nordamerika och Europa, eftersom det är
västvärldens historia som det fortfarande ägnas mest tid åt i historieundervisningen i våra
skolor.
Den litteratur jag utgått ifrån och som ligger som grund för detta arbete behandlar mer eller
mindre uteslutande amerikansk film. Det skulle kunna ses som en brist i arbetet att inte
använda sig av litteratur som diskuterar svensk film. Anledningen till detta är att i amerikansk
filmkultur är en stor del av vår filmkultur. Den amerikanska kommersiella filmindustrin har
varit så pass dominerade under de senaste 50 åren i hela Västvärlden att jag ser den inte bara
som ett amerikanskt fenomen utan ett som gäller genom hela Västvärlden. Detta ser vi tydligt
om vi tittar på vilka filmer som omsatt mest pengar utanför USA. Bland de 100 filmer som
omsatt störst summa pengar utanför USA är alla amerikanska produktioner eller ett samarbete
mellan amerikansk filmindustri och någon annat lands filmindustri.8
Jag har även valt att endast arbeta med spelfilmer och inte dokumentärer. Anledningen till
detta är att jag vill att eleverna ska studera film, som de tidigare endast sett i
7
Carlström, Inge, Hagman, Lena-Pia, Metodik för utvecklingarbete & utvärdering, Göteborg: Akademiförlaget i
Göteborg AB, 1995, s27-28.
8
http://www.imdb.com/boxoffice/alltimegross?region=non-us 2010-12-14
10
underhållningssyfte. Litteratur som behandlar dokumentärfilmer finns att tillgå.9 Dessa
artiklar och texter behandlar relationen mellan dokumentärfilm och historievetenskapen samt
hur man nyttjar historiska dokumentärer i undervisningen.
Den metod jag valde då jag intervjuade två lärare i historia inför arbetet var en kvalitativ
intervju med låg strukturering. Med detta menas att frågorna jag ställde var öppna för tolkning
av intervjupersonen samt att strukturen på intervju var mindre fast. Detta kallas även för en
semistrukturerad intervju av vissa forskare. Intervjupersonerna hade även fritt att lägga till
egna observationer utanför frågorna men inom ämnet film i undervisningen. Viktigt i denna
form av intervju är att det sker ett aktivt samtal mellan intervjupersonen och intervjuaren.
Detta är intervjuarens roll att bygga upp meningsfullt och sammanhängande resonemang om
det studerade fenomenet. Denna metod har jag hämtat från boken Forskningsmetodikens
grunder (2003) av Runa Patel och Bo Davidson.10
1.5 Källmaterial & Materialdiskussion
Det källmaterial jag kommer att använda mig av i detta utvecklingsarbete är filmerna som
nämns i själva utvecklingsarbetet och intervjuer jag gjort med lärare.
Att intervjua endast två lärare kan verka som en liten undersökningsgrupp. Intervjuerna söker
fungera som exempel på hur verksamma lärare väljer att använda film i undervisningen. Men
även hur de ser på film som historieförmedlare och dess för- och nackdelar i undervisningen.
Jag ser intervjuerna som en godtagbar pilotstudie för att få fram tendenser hos lärare som
arbetar med film.
När det kommer till valet av filmer har jag försökt att välja olika typer av filmer. Jag har
arbetat både med filmer som skildrar vår historia och sin egen samtid. Jag har även försökt att
blanda olika genrer och filmer från olika perioder. Men framför allt så har jag valt filmer som
jag hoppas att många elever skulle uppskatta. Det som filmerna har gemensamt är att det alla
9
Andersen, Kirsten Foght Mikkelsen, Jan, Dokumentaren i undervisningen, Kbh.: L&R Ubbannelse, 2009.
Ludvigsson, David, The historian-filmmaker's dilemma : historical documentaries in Sweden in the era of
Häger and Villius, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003.
Ludvigsson, David, Historisk dokumentärfilm: resultatet av en förhandling, Det förflutna som film och vice
versa : om medierande historiebruk. - 2004.
Ludvigsson, David, Den historiska dokumentärfilmen och bilden av vårt förflutna, Kulturarvens dynamik : det
institutionaliserade kulturarvets förändringar. - 2005. - (Skriftserie / Tema kultur och samhälle, Linköpings
universitet, 2005:2).
10
Davidson, Bo, Patel, Runa, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapotera en
undersökning, Lund, Studentlitteratur AB, 2003, s. 81-86
11
ger oss en bild av vår historia. Ett problem som jag stött på är att hitta filmer med en
åldersgräns på under 15 år. Ett sätt att komma runt detta är att visa lämpliga klipp från filmer
och på så vis lätt kunna undvika att visa eleverna stötande eller olämpliga scener.
1.6 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen i detta utvecklingsarbete består av två olika områden, dels ett
didaktiskt och metodiskt område och dels ett kring historikers syn på filmen som
kunskapsförmedlare. Alla lärare som någon gång utformat egna uppgifter till en spelfilm har
bedrivit någon form av metodisk forskning även om den kanske aldrig publicerats. Paul B.
Weinstein är lärare vid Wayne Collage i USA. Han skrev 2001 en omfattande artikel om film
i undervisningen för tidsskriften The History Teacher. Weinstein undervisar i historia och har
under flera år använt sig av film i sin undervisning. I början fungerade uppgiften som en extra
uppgift för de studenter som vill nå högre betyg men då uppgiften blev allt mer populär blev
den till en del av den ordinarie kursen. Varje student får en film att analysera. Efter att de
tilldelats en film får de även ut information om filmen och skådespelarna i den men även
frågor som de skall tänka på då de analyserar filmen. Tanken med uppgiften är att den ska
leda in studenten på ett ämne som ligger henne varmt om hjärtat. Weinstein exemplifierar
detta genom att ta exemplet med att om studenten har fått se filmen Spartacus (1960) kan hon
välja att skriva om antingen slavsamhället i det antika Rom eller kvinnans roll i det antika
Rom. Weinstein menar även att det är viktigt att studenterna får arbeta med filmer som de
normalt sätt skulle sett i underhållningssyfte. Med denna uppgift vill Weinstein att eleven ska
ställas inför en av de mest grundläggande frågorna, enligt honom själv, som en historiker
ställs inför: hur finner vi sanningen om det evigt föränderliga förflutna? Vad studenter får ut
av uppgiften beror helt på hur mycket energi och tanke de lägger ner. Alla studenter tränas i
att analysera de bilder som de möter varje dag. Att inte alla studenter uppnår samma nivå av
kunskap ser Weinstein som en tragisk sanning men försvarar det hela med att skriva ”… but
that, after all, is what A’s are for.”11. Den respons Weinstein fått, från sina studenter, på
uppgiften har varit övervägande positiv. De studenter som framfört kritik framförde oftast
kritik mot filmen de blivit tilldelade och inte mot uppgiften i sig. Weinsteins uppgift som han
ger studenterna bygger i mångt och mycket på att studenterna redan har de kunskaper och
11
Weinstein, Paul B., The History teacher, Movies as the Gateway to History: The History and Film Project, Vol
35, Issue 1, 2001
12
verktyg de behöver för att kunna lösa uppgiften, speciellt då de arbetar uteslutande
individuellt. 12
En viktig del av detta arbete är att redogöra för det historiedidaktiska forskningsläget innan
jag kan gå vidare med själva utvecklingsarbetet. Detta avsnitt bör ses som ett en kort
presentation av de tre historiker jag valt att se på hur de arbetar med film som historiker. En
mer utförlig diskussion följer i huvuddelen av utvecklingsarbete. Vi börjar dock med en kort
summering av historisk forskning under senaste hundra åren.
Om vi ser på ämnet film finner vi att historievetenskapen undersökt mediet sedan dess
barndom. På 1920-talet problematiserade Siegfred Karcauer relationen mellan film och
historia men hans teser och tankar kom dock inte i tryck förrän 1947, då han gav ut boken
From Caligari to Hitler (1947). I boken beskriver han hur man genom att se på tysk
filmindustri kan förstå varför nazismen kunde växa sig stark i Tyskland. Värt att nämna är att
Karcauer var sociolog och inte historiker i grunden. Karcauer tillhörde den så kallade
Frankfurtskolan, där man la stor vikt vid att studera massmedia och kultur. Dessa tankar
spreds senare vidare till resten av världen, då flera framstående forskare från denna skola gick
i exil under nazisternas styre i Tyskland. På 1950- och -60-talen publicerade flera historiska
tidsskrifter artiklar inom ämnet. Kulturhistoriker, som Daniel J. Boorstin började studera
bildens roll, som historisk källa. År 1968 hade en stor betydelse inom den tyska film- och
historiekontexten. Detta år hölls även en serie av konferenser om historia och film. År 1977
grundades The international association for media and history. I Norden var det den danska
historikern Niels Skyum-Nielsen som under 1960-talet var först med att bedriva någon
betydande forskning på området. Skyum-Nielsen fokuserade på films historiska korrekthet
vilket sällan är fruktsamt. Det var först under 1990-talet som historiker började studera film
mer ingånde. Det hölls flera seminarier och allt fler artiklar gavs ut i Sverige.13
Tommy Gustafssons artikel Filmen som historisk källa försöker förklara både varför film är
ett medium som många historiker väljer att undvika men även vilka styrkor det kan ha. En
anledning till varför filmen ses ner på av många historiker som källa är att den ofta går i
klinch med det Gustafsson kallar för den klassiska källkritiken. Anledningen till detta är att
historieskrivning är starkt förknippat med källkritik. Just faktafel är något som många
historiker väljer att peka på då de studerar en film. Gustafsson menar att många historiker
12
13
Weinstein, 2001.
Jönsson, 2004, s. 45-48
13
angriper film just på detta sätt för att försvara och skydda den klassiska källkritiken som dessa
historiker anser håller hela forskningsområdet historia flytande och framför allt den historiska
sanning med stort S som de håller högt.14 Gustafsson påpekar dock att istället för att kritisera
dessa faktafel som många filmer innehåller kan man se dem som alternativ historieskrivning
och ställa sig frågan: Varför har man gjort detta fel?15
Ulf Zander har skrivit flera omfattande texter inom området. Den kanske mest nämnvärda är
hans bok Clio på bio (2004) och då speciellt i den inledande delen av boken som diskuterar
film som historieförmedlare och relationen mellan yrkeshistoriker och film. Han lägger bland
annat tyngd vid just känslan av att vara en del av historien som en välgjord film kan ge.
Zander tar specifikt upp James Camerons Titanic (1997) där man lagt ner stor energi och
mycket pengar på att få fram känslan av att personerna som spelade in filmen var närvarande
vid händelsen.16 Andra ämnen som han tar upp är källkritik och fiktionalisering, konstnärlig
frihet och tolkning mot historisk korrekthet17, identitet, hur vi ser på grupper och ”vi och
dem” på vita duken18, historiebruk, hur man använder film utöver underhållningssyftet, samt
filmskaparnas relation till det förflutna och hur de väljer att spegla det.19
Den sista historikern jag vill ta upp är Mats Jönsson som skrev sin avhandling om relationen
mellan film och historia. Jönssons diskussioner kretsar mycket kring hur vi ser på film, vår
relation till film och vad filmer kan göra för oss men även hur filmer tagits emot av sin
samtid, speciellt i dagspress och bland yrkeshistoriker. Genom att utgå från filmer som på ett
eller annat sätt haft stor genomslagskraft, antingen kommersiellt eller bland yrkeshistoriker,
visar Jönsson hur film kan utveckla vårt historiemedvetande. Som exempel kan vi ta hans
analys av filmen Bonnie and Clyde (1967). Jönsson visar på att det inte är någon slump att en
film som Bonnie and Clyde gjordes under andra hälften av 1960-talet. Filmen fick mycket
uppmärksamhet då den av vissa personer ansågs allt för våldsam för att få visas på
biograferna. Filmens regissör fick vittna inför the National Commission on the Cause and
Prevention of Violence för att försvara filmen.20 Men det fanns även en stor grupp människor
som ställde sig bakom filmen. USA var vid detta tillfälle uppdelat i två läger. I det ena fann vi
14
Gustafsson, Tommy, Filmen som historisk källa, Historisk tidskrift 123:6, Stockholm: Svenska Historiska
föreningen, 2006, s. 478
15
Gustafsson,2006 s. 481
16
Zander, Ulf, Clio på bio: om amerikansk film, historia och identitet, Lund: Historiska Media, 2006, s.13
17
Zander, 2006, s.20-22
18
Zander, 2006, s.27-29
19
Zander, 2006, s.29-37
20
Jönsson, 2004, s.103
14
människor som försökte bryta de rådande konventionerna och i det andra en grupp som
framför allt såg filmen som omoralisk.21 En annan aspekt som gör Bonnie and Clyde
intressant som film är att man valt två historiska personer för att personifiera moderna
värderingar i 1960-talets USA.22
21
22
Jönsson, 2004, s.103-104
Jönsson, 2004, s.110
15
2.0 Utvecklingsarbetet
2.1 Intervjuerna
Utöver den bakgrund till detta arbete som jag tar upp i inledningen har jag även intervjuat två
lärare, Thomas och Mattias, på Ekenässkolan i Eslöv om hur de använder och ser på spelfilm i
undervisningen. De undervisar båda i år 7 till år 9. De intervjuades var och en för sig. En av
de två lärarna, Thomas, använde spelfilm regelbundet i sin undervisning. Det fanns ändå flera
åsikter som de båda lärarna hade gemensamt. Båda lärarna såg på film som ett sätt att skapa
en känsla och förståelse för det aktuella arbetsområdet som hade varit svår att uppnå med
andra media. Film var även enligt båda lärarna ett sätt att bryta den ”vanliga” lektionen och ge
en ny infallsvinkel till eleverna. När det kom till den negativa sidan av film i undervisningen
var de båda överens om att filmvisning var något som krävde mycket tid. De kände vidare att
film oftast inte gav tillräckligt med kunskap till eleverna för att vara värd den tid det tog att
visa en hel film. Thomas som regelbundet använde film i sin undervisning visade som oftast
korta klipp från filmer som han ansåg vara relevanta för arbetsområdet. Han arbetar sällan
vidare med filmerna utan använde dem just för att skapa känsla och förståelse. Någon gång
har han låtit eleverna svara på frågor efter filmerna men då oftast då han visat filmer i sin
helhet. De få gånger som Mattias använde sig av film diskuterade han med eleverna efter
filmen, gick igenom vad den handlade om. Någon gång lät han även eleverna diskutera i
mindre grupper kring de tankar filmen väckt. Båda upplevde även att deras elever uppskattade
då de två lärarna använde sig av film och att det kan bero på att eleverna fann det kravlöst och
avslappnande. Något annat som de båda hade gemensamt var att de ofta tog upp film i
klassrummet då de diskuterade Förintelsen och båda hade flera gånger visat filmen
Schindler’s list (1993). Exempel på andra filmer som de valt att visa är: The diary of Anne
Frank (1959), Utvandrarna (1971), 1492: Conquest of paradise (1992), Pelle erövraren
(1987), Plutonen (1986) och Empire of the sun (1987). Thomas sade även som avslutande
kommentar att för honom kändes det viktigt att visa film som hans elever normalt sett inte
skulle välja att se och att filmen han visar håller en hög kvalitet.
2.2 Upplägg
Jag har valt ut tre teman att diskutera och sedan utforma konkreta uppgifter inom dessa teman.
De tre teman jag valt är: Källkritik, identitet och historiebruk. Dessa tre teman har jag skapat
efter de områden som mina tre historiker valt att lyfta fram i sina artiklar och böcker.
Gustavsson bidrar med temat källkritik, Zander med temat identitet och Jönsson tillsammans
16
med Zander temat historiebruk. En mer utförlig diskussion om vad som göra dessa teman
lämpliga att ta upp i undervisningen finner du längre fram i arbetet.
2.3.1 Källkritik
Inledningsvis vill jag peka på en av de slutsatser som Mats Jönsson kom fram till i sin av
avhandling. En mening som kan sammanfatta många filmers relation till historien är ”When
the legend becomes fact, print the legend”. Repliken är tagen från den klassiska Westernfilmen The Man Who Shot Liberty Valance (1962). Citatet antyder att många berättare, av alla
dess slag, ofta ger oss det hon tror att vi vill höra eller i vissa fall det någon annan vill att vi
ska höra. I den kontext där Jönsson tar upp ämnet pekar han även på att inom
historieskrivningen under just den tid då filmen kom upp på biograferna runt om i USA
förändrades synen på källkritik och den bild som många historiker hade på den amerikanska
historien.23
Först kanske en närmare titt på vad källkritik är för något. Boken Källkritik (2001) av Torsten
Thurén ger oss en god grund för vad källkritik är och dess syfte. Syftet med källkritiken är
enligt Thurén att avgöra vad som är sant men även ofta vad som är sannolikt. Till Sverige
kom källkritiken för ungefär 100 år sedan då man började ifrågasätta den historia som skrivits
ner här i Sverige. Man skulle kunna säga att upp till nu hade många historieskrivare följt
citatet från The Man Who Shot Liberty Valance som nämns i stycket här ovanför. Men
källkritiken har utvecklats under de senaste 100 åren. I källkritikens barndom trodde man till
exempel att vi kunde skriva historia som var helt oberoende vilket vi idag insett är omöjligt.
Thurén ger oss även de fyra viktigaste kriterierna då vi bedömer en källa:

Äkthet – källan ska vara det den utger sig för att vara.

Tidssamband – desto närmare källan är tillverkad tidsmässigt desto starkare.

Oberoende – kan källan ”stå för sig själv” eller är källan ett referat från en annan
källa?

Tendensfrihet – har författaren eller skaparen av källan ett eget motiv till skapandet av
källan?24
23
24
Jönsson, 2004, s. 203
Thurén, Torsten, Källkritik, Falköping: Almquist & Wiksell, 2001, s. 7-11
17
Jag skulle själv vilja lägga till kriteriet ”Närhet” som till skillnad från tidssamband innefattar
både en närhet i tid som en geografisk närhet. Jag anser det uppenbart att den källa som är
skapad nära den händelsen som den berättar om måste vara en starkare källa än en som
tillverkats långt där ifrån. Detta bygger givetvis på att källan lever upp till de övriga
kriterierna som nämnts ovan.
Källkritiken är ett av de viktigaste verktygen vi har då vi analyserar det vi tar till oss och
speciellt då det kommer till vår historia. Det är ett verktyg som våra elever måste behärska om
de ska ha en chans att kritiskt kunna analysera de floder av information och budskap de får i
sitt dagliga liv. Som lärare i ämnet historia har vi ett stort ansvar att undervisa eleverna inom
just detta ämnesområde. Källkritikens viktiga roll framgår av kursplanerna i historia.25 Och
om film är vår generations mest inflytelserika historieförmedlare bör vi som lärare lära våra
elever hur man kan analysera och vad man kan utvinna för kunskap genom att se på en
spelfilm. Genom att göra detta kommer eleven förhoppningsvis att se på film med nya ögon.
Gustafsson försöker i sin artikel redogöra för hur relationen mellan historievetenskapen och
film har utvecklats. I filmens barndom ansåg man filmen som den perfekta historiska
förmedlaren och källan då den bara kunde visa sanningen. Men ungefär samtidigt som
spelfilmerna började omsätta större summor pengar så slutade kärleksaffären mellan
filmindustrin och historievetenskapen. Filmindustrin valde att ge en mer populistisk bild av
historien och brydde sig mindre om historikernas kritik. Detta gjorde att historievetenskapen
tog avstånd från spelfilmen under större delen av 1900-talet.26
Det finns enligt Gustafsson tre olika sätt som historiker idag arbetar med film. Alla dessa sätt
är starkare kopplade till den tid då filmen spelades in istället för den tid som filmen gestaltar.
Det första sättet är som konkret historisk källa för att visa hur det verkligen var. Det andra
sättet är att använda film för att se hur man vid en tidpunkt valt att skildra en annan. Det tredje
och sista sättet är att se på hur man i historien sett på till exempel kön, etnicitet, klass och
generation.27 För att ta ett exempel på en film av historiskt intresse ser vi på The Birth of a
Nation (1915). Filmen, som är uppdelad i två delar, handlar om två familjer under det
25
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 201102-17
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C
2011-02-17
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B
2011-02-17
26
Gustafsson, 2006, s. 472-473
27
Gustafsson, 2006, s. 473-474
18
amerikanska inbördskriget, en sydstatsfamlij och en nordstatsfamilj. En kärleksaffär uppstår
mellan ett barn i respektive familjerna. Men kriget ställer dem på olika sidor av slagfältet.
Nordstaterna besegrar Sydstaterna. Den andra delen utspelar sig under rekonstruktionseran då
Nordstaterna assimilerade Sydstaterna och viktigast av allt förbjöd slaveriet. Här får vi se hur
den afro-amerikanska befolkningen tar över södern och trycker ner den vita befolkningen
genom att förbjuda de vita från att rösta. Porträttet av den afro-amerikanske mannen är en
man utan samvete, utan uppfostran och utan kontroll över sina känslor. De tillsatta afroamerikanska politikerna syns sittandes med fötterna på borden, ätandes jordnötter och
drickandes sprit allt medan de skriver ner nya lagar om hur vita civila måste ge salut åt de
afro-amerikanska officerarna. Ett mord på en ung vit kvinna leder till avrättningen av en afroamerikansk man vilket i sin tur besvaras med ett regelrätt krig mellan den afro-amerikanska
millitären och den vita befolkningen. Räddningen för den vita befolkningen, i filmen, blir
grundandet av Ku Klux Klan som sätter stopp för den afro-amerikanska befolkningens
framfart.28 Trots sitt kontroversiella innehåll ses filmen idag som en klassiker inom
filmkretsar, bland annat känd för sin avancerade kamera- och berättarteknik.29 Vi kan här
antingen se filmen som en berättelse om det amerikanska inbördeskriget och
rekonstruktionseran. Men vi kan även se den som ett historiskt dokument och ett källmaterial
om synen på det amerikanska inbördeskriget, rekonstruktionseran och framför allt den afroamerikanska befolkningen under tidigt 1900-tal. Speciellt då The Birth of a Nation blev den
mest sedda filmen under hela 1915.30
Film som historisk källa är idag kontroversiell ur vissa aspekter. Detta beror på flera olika
faktorer. Den källkritik som vi använder idag har tagits fram för att analysera text och inte
bild.31 De kriterier vi letar efter i en text för att avgöra dess trovärdighet kan vi inte alltid
använda då vi analyserar en film om vi ska ge filmen en ärlig chans som källmaterial. Den
vanligaste formen av historiska källor är ofta officiella dokument som kan fastställa precis vad
som hänt medan en film måste analyseras i form av bilder och det budskap den ger vilket kan
leda till feltolkningar. Eller som Gustafsson uttrycker det: att film ”kan inte fastställa
konkreta historisk fakta”.32 Därför bör vi se på film som en kvarleva som kan säga något om
den historiska kontext som den spelats in i. Beträffande The Birth of a Nation är filmen
antagligen mer intressant som en kvarleva än som en historieförmedlare.
28
Griffith, David Wark, Birth of a nation, D. W. Griffith corp., 1915, USA
Zander, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.142
30
http://www.imdb.com/year/1915/ 2011-01-07
31
Gustafsson, 2006, s. 478
32
Gustafsson, 2006, s. 478
29
19
Om vi istället vill arbeta med film som i första hand ska fungerar som en historieförmedlare
istället för som en kvarleva väljer vi antagligen en film som skildrar en historisk händelse.
Denna typ av filmer, som t.ex. Saving private Ryan (1998), Gladiator (2000), Schindler’s list
och Public enemies (2009), är filmer som alla försöker skildra en historisk händelse eller tid
och det är dessa filmer som många av våra elever ser utanför skolan. Ett vanligt fenomen
bland historiker är att kritisera sanningshalten i dessa filmer. Detta är något som även kan
vara intressant för våra elever att undersöka. Men en viktig fråga som vi inte får glömma att
ställa till eleverna är: Varför väljer filmen att bryta mot vad som verkligen hände? Jag
använder här just ordet väljer för med de enorma budgetar och den tid som läggs ner på att
skapa dessa filmer bör det rimligtvis finns tid och resurser för att undersöka hur sanningsenlig
filmen är. Som exempel på detta kan nämnas filmen Gladiator där man valt att i
inledningsscenen låta den romerska armén använda sig av brinnande pilar trots att vi kan
fastställa att de inte gjorde det i verkligheten. Detta är inget misstag utan en anakronism som
visar den romerska arméns tekniska överlägsenhet över germanerna.33 Viktigt här är att vi
måste lära oss att förstå varför filmindustrin väljer att förvränga historien. Precis som det är
lika viktigt för alla människor att förstå i vilket syfte en text är skriven om de ska ta ut några
fakta från den.
Uppgift för klassrummet – Kvarlevor och historiska berättelser
Denna uppgift passar att öppna ett arbetsområde som fokuserar på källkritik eller som en helt
fristående uppgift för att introducera ämnet för elever. Syftet med uppgiften är att öppna upp
elever för källkritiskt tänkande innan man går i ämnet djupare. Att göra just detta genom film
är viktigt, speciellt om man antar Zanders tes om att film är vår tids mest inflytelserika
historieförmedlare. Uppgiften riktar sig till alla åldrar men det bör påpekas att det underlättar
om eleverna känner till vem Adolf Hitler var och i stora drag andra världskrigets förlopp.
Lektionen inleds med att läraren visar en serie av klipp från filmen Der Untergang (2004).
Det är bra om eleverna redan från början av lektionen sitter i mindre grupper om fyra till sex
elever. Detta för att inte behöva dela in klassen i grupper mitt under lektionen. Filmen
behandlar Adolf Hitlers sista dagar och är baserad på olika vittnesmål. Framför allt från hans
dåvarande personliga sekreterare Traudl Junge.34 Filmen innehåller många starka scener, där
33
34
MacGregor, Alexander, ”Gladiator”, Filmhäftet 2001:2, s. 7
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/filmen-om-hitler-till-sverige_166325.svd 2011-02-23
20
jag har valt ut tre klipp för just denna uppgift. Alla tre finns tillgängliga på Youtube om man
inte har tillgång till filmen.35
Innan klippen visas bör läraren kort presentera filmens handling och de centrala karaktärerna.
Inför varje klipp kan det även vara bra att berätta var och när klippet utspelar sig. Man bör
dock inte ge eleverna för mycket information utan lämna gott om utrymme för dem att på
egen hand dra slutsatser. Det första klippet är den inledande delen av filmen som består av en
kort intervju med den verklige Traudl Junge och efter detta börjar själva spelfilmen med en
scen där man får se hur Junge för första gången får träffa Hitler. Youtube klippet är närmare
tio minuter långt men man behöver endast visa de sex första minuterna. Syftet med detta klipp
är först och främst för att eleverna ska förstå att filmen är baserad på vittnesmål och inte
fiktiv. Det andra klippet visar hur flera av personerna i bukern försöker starta en fest trots att
bunkern är under artillerield. Klippets syfte är att visa människornas något irrationella
beteende i bunkern. Klippet från Youtube är även det på lite under tio minuter men visa
endast de tre första. Det sista klippet skildrar hur Junge dikterar Hitlers testamente och hur
Hitler i bunkern bara ett dygn innan sin död gifter sig med Eva Braun. Syftet med just detta
klipp är att ge en starkare bild av Hitler själv. Klippet från Youtube är återigen ca tio minuter
långt men man behöver endast visa de fyra första.
Då alla klippen har visats skall eleverna i grupper diskutera filmens trovärdighet. Läraren
ställer dem frågor som: ”Kändes filmen trovärdig?” och ”Var det något som ni reagerade på
eller fann icke trovärdigt?” Varje grupp får kort redovisa vad de kommit fram till inför hela
klassen. Därefter ställs en ny fråga till klassen: ”Varför fann ni filmen trovärdig eller icke
trovärdig?”. Eleverna får återigen kort tala med sina gruppmedlemmar och därefter redogöra
vad de kommit fram till. Här uppmuntras att eleverna diskuterar i helklass och inte bara inom
grupperna. Försök att sedan att leda in diskussionen på en mer allmän nivå med fokus på en
av källkritikens grundläggande syften: Att avgöra vilka källor som är äkta eller åtminstone
trovärdiga. Ett sätt att göra detta på är att ställa ledande frågor som till exempel: ”Om ni
behöver fakta, var letar ni då och varför litar ni på den källan?” Det kan även vara bra att
kortfattat skriva upp elevernas slutsatser på tavlan för att ge diskussionen struktur och
överskådlighet. Till exempel som en del av en mind map.
35
Klipp nr1http://www.youtube.com/watch?v=NG0IuSfZpp4 2011-03-25
Klipp nr2 http://www.youtube.com/watch?v=TbEGJV4BtQM 2011-03-25
Klipp nr3 http://www.youtube.com/watch?v=lXrv4fyzB80 2011-03-25
21
Att arbeta med källkritik bör påbörjas redan i grundskolan enligt skolverket. Då eleven lämnar
grundskolan skall hon kunna reflektera över hur information används för att påverka andra.
Det står även i kursplanerna att man skall kunna bedöma olika texter, medier och andra källor
som tolkar och belyser historiska förlopp.36 Vi hittar det återigen i Historia A. Här är det dock
inte ett mål utan en del av betygskriterierna för väl godkänt samt mycket väl godkänt.37 I
Historia B och C hittar vi källkritik som en del av målen igen.38
2.3.2 Identitet – ”Vi och dem”
Så vad menas då med identitet? I detta arbete fokuseras på det som kallas för historisk
identitet. Emin Tengström har skrivit boken På spaning efter en europeisk identitet (2004).
Boken tar avstamp i det antika Rom, i en tid och vid en plats som Tengström anser är källan
till den europeiska identiteten idag. Tengström ger oss även en kort beskrivning av vad som
menas med identitet inom historievetenskapen samt hur den används. Den historiska
identiteten är kollektiv till skillnad från den identitet som vi alla har inom oss. Kollektiva
identiteter är mycket vanliga i vårt samhälle. De kan vara bundna till en yrkesgrupp, etnicitet,
kön eller en förening. För att kunna skapa en kollektiv identitet behöver man en motpol. Eller
som jag skulle uttrycka det ett vi och ett dem. Detta gör även att det skapas klyftor och
splittringar i vårt samhälle. Tengström menar trots detta att vi behöver dessa kollektiva
identiteter för att samhället ska kunna fungera. Han påpekar dock att i en utopi skulle gruppen
vi inkludera alla jordens människor. Ett bra exempel på där man försökt skapa en global
identitet är inom miljörörelsens kamp mot den ökande växthuseffekten. Här försöker man få
alla människor på jorden att känna sig delaktiga.39
Tengström skriver även att i äldre, traditionella samhällen blev man ofta tilldelad en kollektiv
identitet vid födseln. Till skillnad från idag då vi reflekterar över vår kollektiva identitet och
framför allt över de konsekvenser de har på våra liv och vårt samhälle.40 Det finns dock
36
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 201102-28
37
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A
2011-02-28
38
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B
2011-02-28
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C
2011-02-28
39
Tengström, Emin, På spaning efter en europeisk identitet, Santérus Förlag, 2004, Tallin, s.13-14.
40
Tengström, 2004, s. 14
22
fortfarande de som försöker tilldela oss och förstärka våra kollektiva identiteter genom olika
media. Film är ett av dessa media.
Vi och dem eller som det så ofta i filmens värld heter vi mot dem är ett område som många
filmer berör. I grund och botten handlar dessa filmer om identitet. Filmerna försöker förmedla
vilka vi är och hur vi skiljer oss från andra. Film har oftast en huvudperson som man skall
söka identifiera sig med och denna huvudperson besitter egenskaper och värderingar som man
som publik förväntas eftersträva. Zander pekar på att det är just detta som gör att vi ofta finner
ett känslomässigt engagemang i de filmer som visas.41 Det finns även filmer där man valt att
engegera publiken med hjälp av antipati. Ett exempel är den tyska filmen Der Untergang av
Oliver Hirschbiegel, som används i uppgiften om källkritik tidigare i arbetet. Anledningen till
varför man bör ta upp detta område i skolan är för att identitet är något som vi alla har och
ofta tilldelar andra. Vår historiska identitet sätter in oss själva i historien och i och med det
även vår plats i världen idag. Film är ett medium som ofta använts för att tilldela olika
grupper identiteter och passar därför mycket bra att använda som undervisningsmaterial. Det
hjälper även eleverna förstå hur man använder historien och film för att förmedla politiska
och ideologiska budskap.
Om man vill se hur någon av de historiker jag valt att studera behandlar ämnet bör man
fokusera på Zander som ägnat stora delar av sin bok Clio på Bio inom ämnet. För att ta ett
exempel diskuteras bilden av muslimer i 1900-talets Hollywood. Zander inleder kapitlet med
tesen: ”Skildringar av ”de andra” säger oftast mer om avsändaren än om de som
porträtteras.”42. Att se till filmer för att finna konkreta fakta har man tidigare kommit fram
till är i de flesta fall fruktlöst. Men att analysera filmers budskap, bakgrund och upphovsman
kan vara mycket givande. Zander går kronologiskt igenom hur bilden av muslimer förändras
från filmens födelse fram till 2004 då boken trycktes. Man kan se att bilden har förändrats
men att det också finns många saker som inte förändrats på 100 år. En sak som alltid stått i
centrum är att den muslimska världen förändrar speciellt män till vad man skulle kunna kalla
för ”de andra”.43 Andra återkommande teman är kidnappning av vita kvinnor och stympning.
Kanske mest dagsaktuellhet är hur bilden av den muslimske terroristen växt fram. Ett ämne
som bör diskuteras ingående för att arbeta emot de fördomar och den bild som många har mot
respektive av muslimer idag.
41
Zander, 2006, s.26
Zander, 2006, s.219
43
Exempel som Lawrence of Arabia(1962) och Midnight Express(1978).
42
23
En film som tydligt exemplifierar hur vi mot dem förmedlas på film är filmen 300 (2006) av
Zack Snyder. Filmen är baserad på serieromanen med samma namn av Frank Miller. Det blev
en mycket populär film och jag har mött många elever som sett den. Filmen skildrar slaget vid
Thermopyle där det sägs att 300 krigare från Sparta tillsammans med en större grupp atenska
krigare stred mot en enorm persisk arme ledd av Xerxes I. I filmen framställs krigarna från
Sparta, som stolta, modiga och fysiskt överlägsna. Atenarna framställs i filmen som svagare
och dåligt utbildade inom krigskonsten. Dom kallas för filosofer och boy lovers i en tydligt
nedsättande och homofobisk kontext trots att atenarna stod på samma sida som filmens
protagonister. När det kommer till filmens stora antagonist, den persiska konungen Xerxes,
framställs han mer som ett monster än en människa. Första gången vår hjälte, Spartas kung
Leonidas, möter Xerxes bärs Xerxes fram på en förgylld tron stor som en stadsbuss buren av
slavar medan Leonidas kommer gående. Leonidas är en närmast överdrivet vältränad man
med ett stort skägg medans Xerxes är långt över två meter lång, slank, kraftigt sminkad, med
piercningar i ansiktet och i öronen och långa guldmålade naglar. Även den persiska armen
består till stor del av groteskt missbildade män och man får även se hur Xerxes ägnar sig åt
orgier och vältrar i ett överflöd av mat, vin och droger.44 Det är tydligt vilken typ av
egenskaper man här väljer att tilldela den grupp som man som åskådare ska identifiera sig
med och vilka egenskaper de andra har tilldelats. Det är inte helt ogrundat som man kan dra
paralleller till det politiska läget idag mellan USA och delar av Mellanöstern. Att framställa
fienden som omänskliga är något som ofta används i propaganda. Man tilldelar en stor grupp
människor egenskaper och värderingar som man finner oacceptabla. I dokumentären Der
ewige Jude (1940), eller Den Evige Juden som den heter i Sverige, jämförs judarna i de
polska gettona med parasiter såsom råttor och andra skadedjur.45 En film som är väl värd att
studera då man diskuterar ämnet ”vi och dem” är science-fiction filmen Starship Troopers
(1997). Filmen handlar om en framtid då människan samlats under en flagga och börjat
utforska rymden. Jorden anfalls av en insektsliknande ras av utomjordingar som kort och gott
de kallar Bugs. Ett krig bryter ut och vi får följa tre vänners öden. Filmen består även av
kortare inslag från jordens TV-sändningar där vi får se debatter, nyheter och krigspropaganda.
Även om filmen till det yttre kan upplevas som en hyllning till krig så innehåller den en stark
44
45
Snyder, Zack, 300, Warner Bros., 2006, USA
Hippler, Fritz, Der ewige Jude, Deutsche Filmherstellungs und Verwaltungsgesellschaft, 1940, Tyskland
24
kritik av hur man ser på de andra och den retorik som används kan ofta kännas igen från
propaganda och filmer från 1930- och 1940-talet.46
Uppgift för klassrummet – Muslimer i Västvärldens ögon
Uppgiften kretsar kring den bild som Hollywood ger oss av den muslimska världen. Om film
är vår tids största förmedlare av historia bör den även vara en viktig förmedlare av främmande
kulturer. Just den muslismska världen, med fokus på Nordafrika, Iran och arabvärlden, är inte
främmande för många av elever på skolorna runt om i Sverige. Men något vi nog vågar
konstatera är att det finns många människor med en fördomsfull bild av vad en muslim är. I
det senaste riksdagsvalet (år 2010) där närmare 340 000 eller 5,7% svenskar röstade på ett
parti som har en felaktig bild av vad en muslim står för.47 I skolvalet 2010 fick detta parti 13%
av rösterna.48 Jag inser att inte alla människor som lagt sin röst på detta parti delar deras syn
på vad en muslim står för.
Genom att studera och diskutera olika personers bild av muslimer skall eleverna
förhoppningsvis skapa sig en mindre generaliserande syn på andra kulturer och ta dem
närmare den värdegrund som vår skola står för, och som vi som lärare ska föra vidare till våra
elever.49
Uppgiften riktar sig i första hand till äldre elever, dels för att flera av filmerna innehåller
våldsamma och obehagliga scener. Men också för att uppgiften i sig kräver att eleverna har en
viss vana att analysera och uttrycka sina egna tankar och idéer. Uppgiften är inte bunden till
en historisk tid utan sträcker sig över de senaste 60 åren. Därför är det även att föredra om
eleverna är medvetna om de stora historiska dragen under andra hälften av 1900-talet.
Uppgiften fokuserar på relationen mellan Västvärlden och de muslimska delarna av
Nordafrika och Mellanöstern. Detta är ett grupparbete och tiden arbetet kräver är högst
beroende av hur eleverna i klassen arbetar tillsammans.
Syftet med uppgiften är att eleverna ska utveckla sin analytiska förmåga genom att studera
hur bilden av muslimer varierar över både tid och pga. upphovsman. Andra egenskaper de
kommer att arbeta med är att kunna göra historiska jämförelser över tid och rum samt göra
46
Verhoeven, Paul, Starship Troopers, Touchstone Pictures, 1997, USA
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/ 2011-02-01
48
http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp 2011-02-01
49
http://www.skolverket.se/sb/d/3897/a/21413 2011-02-01
47
25
kopplingar mellan dagens samhälle och vår historia. Uppgiften ger även eleverna insikt i hur
man använder sig av historia för att definera skillnader mellan vi och dem, och på så sätt
bygger upp både vår historiska identitet, vilka vi var, och där med vår nuvarande identitet.
För att förbereda klassen inför denna uppgift bör läraren tillsammans med klassen se över hur
relationen mellan Västvärlden och och den muslimska världen. Detta endast för att alla elever
skall få ett grepp om vad uppgiften omfattar. Man kan även göra en kortare övning genom att
visa ett kortare klipp från en film som ger en tydligt vinklad bild av vad som skulle kunna
kallas de andra. Man kan med fördel välja någon av de filmer som diskuterats tidigare i detta
arbete, till exempel 300, Birth of a nation eller Der ewige Jude. De två sistnämnda filmerna
finns för närvarande tillgängliga i sin helhet på webplatsen Youtube.50 Diskutera med
eleverna vilken bild filmerna ger av de andra eller låt eleverna diskutera på egen hand i
mindre grupper. Syftet med denna korta övning är att eleverna ska förstå vad de ska se till och
leta efter då de genomför huvudelen av uppgiften.
Klassen delas in i grupper. Antalet grupper beror på hur många filmer läraen väljer att ta med.
Efter käll- och litteraturförteckningen återfinns sex filmer som är lämpliga för denna uppgift.
Varje grupp får sig en film tilldelad. Det första varje grupp skall göra är att ta reda på
bakgrunden till den film de tilldelats, händelserna som lagt grunden till handlingen av filmen
och vem eller vilka som står bakom den. Intressant kan även vara att ta reda på hur filmen
togs emot av kritiker och publik då den hade premiär. Allt detta för att eleverna ska vara så
väl förberedda och insatta som möjligt innan de ser sin film. Därefter är det dags för varje
grupp att se sin respektive film. Eftersom det är flera långfilmer och att alla grupper ska se
alla filmer bör filmvisningen ske utanför lektionstid. Vilka möjligheter skolan har att visa upp
filmer beror helt på vilka typ av avtal respektive skola har med sina distributörer. Mer
information om detta finns bland annat att hämta på Svenska filminstitutets hemsida.51
I och med att eleverna ser sin film kan det vara till hjälp om läraren delar ut frågor i förväg
som eleverna skall besvara för att ge dem riktlinjer för deras analys av filmerna. Exemplen på
frågor återfinns efter käll- och litteraturförteckningen. Eleverna ska efter att ha sett filmen
sammanfatta sina tankar och diskutera vilken bild filmen ger av muslimer i jämförelse med
den bild filmen ger av övriga karaktärer. Hur eleverna väljer att dokumentera dessa tankar och
50
Birth of a nation(1915) http://www.youtube.com/watch?v=FbYXF5HmEds&feature=fvw 2011-03-25
Der ewige jude(1940) http://www.youtube.com/watch?v=qnc6HU13yMg 2011-03-25
51
http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Nyhetslista/Konsten-att-visa-film-lagligt-i-skolan/ 2011-02-03
26
teorier är helt upp till eleverna själv men det viktiga är att eleverna har något att gå tillbaka till
inför nästa moment i uppgiften.
Nästa moment är att man av alla grupperna skapar tvärgrupper där eleverna får redovisa för
varandra vad de diskuterat i de olika grupperna. Syftet med detta är att alla elever i klassen
ska förstå att bilden av de andra inte är något som är konstant utan något som förändras med
tiden och vem som ger oss bilden.
Efter detta skall eleverna individuellt skriva en kommentar som senare skall lämnas in.
Kommentaren bör omfatta en kort beskrivning av filmen de sett och den samtid som den
spelades in i, men även den tid då filmen utspelar sig. Kommentarens fokus ska dock ligga på
den bilden av muslimer som filmen ger. En jämförelse mellan de västerländska karaktärerna
och övriga roller kan också vara en del av analysen. Avslutningsvis bör eleverna även
framföra teorier om vad som kan ha format bilden av muslimerna i filmen, till exempel
historiska händelser och politiska strömningar. Textens syfte är att eleverna skall öva sig på
att formulera egna tankar och terorier om vår historia. Längden på texten spelar mindre roll,
det viktiga är att eleverna bearbetar den diskussion som de fört dem sinsemellan.
2.3.3 Historiebruk
Historiebruk och att spegla sin samtid är två ämnesområden som går hand i hand. Vår samtid
formar oss och allt vi gör och då även vår syn på historien och hur vi brukar den. Klas-Göran
Karlsson gör i sin bok Historia som vapen (1999) en analys av hur man i Sovjetunionen
brukat historia under 1900-talet. Karlsson utgår från att alla människor är förankrade i
historien samt orienterade i framtiden. I och med detta kan vi kalla den historia som historiker
tar fram för ett grundläggande mänskligt behov. Detta behov grundar sig även i att man som
människor är en samhällig och kommunicerande varelse. Man brukar sedan denna historia
för att nå vissa mål. Om den historia som man väljer att bruka tillfredställer och tar sig
närmare dessa mål har historien uppfyllt sitt syfte. 52
Hur detta behov av historia ser ut varierar mycket mellan olika grupper i samhället. Även hur
man brukar historia varierar mellan olika grupper. Detta är även knutet till en historisk
52
Karlsson, Klas-Göran, Historia som vapen, Natur och kultur, 1999: Falun, s. 57
27
kontext då behovet och bruket inom dessa grupper förändras med tiden och samhällets
utveckling.53
Stora delar av Mats Jössons avhandling visar på hur samtiden formar de filmer som ges ut.
Han diskuterar flera olika filmer som tillverkats under de senaste 50 åren och hur de påverkats
av det samhälle de skapats i. Under 1960-talet kunde man till exempel se filmer från
Hollywood som starkt kritiserade etablissemanget som drev hela Hollywood. Filmerna blev
speciellt populära bland unga människor som delade dessa värderingar och såg dessa filmer
trots att de då gav sitt stöd till etablissemanget som så många motsatte sig. Ett tydligt exempel
på en sådan film var Bonnie and Clyde som tidigare behandlats under rubriken 1.6 Tidigare
forskning.54
Men det finns även filmer där man högst medvetet har använt sig av historien för att förmedla
värderingar och skapa opinion. Zander diskuterar i den inledande delen av Clio på Bio denna
form av historiebruk. Zander menar att det sällan är fruktbart att analysera filmer genom ett
vetenskapligt historiebruk. Med historiebruk menar man användningen historia i olika
sammanhang och för olika syften. Ett vetenskapligt historiebruk är till för att förmedla fakta
och används i första hand av historiker och historielärare.55 De typer av historiebruk, som är
intressantare att studera, enligt Zander, är de politisk-pedagogiska och ideologiska
historiebruken som används i spelfilmer.56 Båda två används främst av intellektuella och den
politiska eliten men den politisk-pedagogiska är till för att offentliggöra, illustrera och
debattera historia och ideologiskt historiebruka är till för att uppfinna och konstruera historia.
Ett tydligt exempel på ideologiskt historiebruk som Zander tar upp är Sands of Iwo Jima
(1949). Filmen blev kraftigt sponsrad av den amerikanska millitären som bidrog med
rådgivare och militär materiel. Varje gång filmen visades kunde man även se en ökning på
antalet män på värvningskontoren. Detta är långt från den enda filmen som fått bistånd från
den amerkanska militären. Men det finns även exempel på filmer som blivit nekade då de inte
gav ett önskat porträtt av en händelse.57 Man skulle dock kunna argumentera för att det även
finns andra typer av historiebruk inom filmens värld. Som tidigare konstaterats är film som
skildrar vår historia ett populärt fenomen med stor kommersiell genomslagskraft vilket gör att
det även kan vara fruktbart att diskutera film som ett kommersiellt historiebruk. Kommersiellt
53
Karlsson, 1999, s. 57
Jönsson, 2004, s.205
55
Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.54,56
56
Zander, 2006, s.23
57
Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.23-24
54
28
historiebruk är då man använder sig av historia med ekonomisk vinst som mål. Klas Göran
Karlsson visar i Historien är nu på hur man speciellt inom filmvärlden använder sig av
historiska händelser som väcker starka känslor.58
I Historien är nu tas upp ett exempel på hur samtidens händelser och politik kan påverka
filmproduktion. 1939 respektive 1940 gavs två filmer ut som handlade om Elisabeth I. Den
första av de två, The Private Lives of Elisabeth and Essex (1939), handlar om en romans
mellan drottningen och hertigen av Essex under 1500-talet. Hertingen vill leda ett fälttåg mot
Irland men stoppas av drottningen som vill förstärka försvaret på hemmafronten istället för att
skicka iväg sina trupper. Den andra filmen The Sea Hawk (1940) där den statligt
sanktionerade piraten lyckas övertyga drottningen om att man måste rusta upp inför den
kommande spanska armadan. Det Zander vill visa med dessa två filmer är hur politiken i
Storbritannien förändras i och med utbrottet av andra världskriget. 1939 ville man undvika
krig till varje pris men 1940 då kriget brutit ut vill man visa att man tidigare besegrat stora
millitärmakter.59
Historiebruk som ämne i klassrummet har sitt värde i att eleverna lär sig hur grupper och
individer använder sig av vår historia för att förmedla åsikter värderingar. Men självklart även
historia som vetenskap. Man kommer återigen tillbaka till vikten av att känna till bakgrunden
till texter, filmer och andra medier som behandlar historia.
Historiebruk nämns inte i som begrepp i varken grundskolans eller någon av
gymnasiekursernas kursplaner. Men det finns flera mål som man skulle kunna påstå går in
under historiebruk av olika slag. Bland annat: ” – vara medveten om och kunna ge exempel på
att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,”60, ” kunna beskriva det
historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens
tidsbundenhet”61, ” kunna visa hur olika slags historiesyn ger olika historiska bilder”62 och ”
kunna identifiera och beskriva historiesynen i historiska framställningar.”63. För att förstå hur
dessa mål passar in under olika typer av historiebruk måste man börja med att förklara de sju
58
Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.64
Zander, 2006,s.141
60
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 201102-28
61
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A
2011-02-08
62
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B
2011-02-28
63
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C
2011-02-28
59
29
olika sorters historiebruk som finns. Fyra av dem har jag tidigare förklarat: vetenskapligt,
politiskt-pedagogiskt, ideologiskt samt kommersiellt. Men det finns även existentiellt,
moraliskt och icke-bruk. Existentiellt historiebruk används oftast inom varje enskild individ
och handlar om skapandet av en historisk identitet. Det används för att både minnas och
glömma bort historien och på så sätt identifiera oss själva. Moraliskt historiebruk används
generellt sett av det utbildade skiktet och intellektuella för att återupptäcka historia som
samhället medvetet eller omedvetet förträngt. Detta gör man för att försona sig med historien.
Icke-bruk används i första hand av intellektuella och politiska eliter. Icke-bruk används då
någon medvetet väljer att bortse från de historiska aspekterna kring en händelse. Detta gör
man för att legitimera precis som med ideologiskt historiebruk. Mer detaljerade beskrivningar
och exempel på olika typer av historiebruk återfinns i Klas-Göran Karlssons avsnitt i
Historien är nu.64
Jönsson har även skrivit om andra filmer och hur det påverkats av sin samtid samt hur de
använt historien. All the President’s Men (1976) är en av dessa. All the President’s Men
handlar om Watergateskandalen. Filmen bygger på en bok skriven av två journalister som
arbetade på Washington Post. Efter att Watergateskandalen avslöjades avgick Richard Nixon
och vicepresidenten Gerald Ford tog över posten varpå han benådade Nixon. All the
President’s Men hade premiär 1976, ett valår i USA. Jönsson menar att detta kan ha gjorts
medvetet för att stärka demokraternas presidentkandidat Jimmy Carters position. Något som
stärker denna tes är valet av huvudrollsinnehavare. Robert Redford som har en av
huvudrollerna i filmen var under denna tid aktiv inom det demokratiska partiet.65 Detta är ett
tydligt exempel på ett ideologiskt historiebruk. Filmen skildrar endast händelsen från två
demokraters perspektiv vilket gör att den antagligen ger oss en vinklad bild av Watergate.
Uppgift för klassrummet – Sju sorters historiebruk
Syftet med denna uppgift är att eleverna ska få insyn i hur vi brukar historia på olika sätt.
Motiveringen till varför detta har ett värde har även det diskuterats tidigare. Uppgiften
kommer bestå av tre delar. Den inleds med en föreläsning om de sju olika bruken, går sedan
över i en gruppövning med redovisning och slutligen en kortare individuell skrivuppgift.
64
65
Karlsson, 2004 i Karlsson, Zander, 2004, s.52-66
Jönsson, 2004, s. 117-121
30
Uppgiften bygger på att det finns tillgång till flera datorer då varje grupp kommer att behöva
en dator.
Lektionen inleds med en presentation av de sju olika typerna av historiebruk. Detta gör
läraren genom både att ge den generella förklaringen och konkreta exempel. Men först av allt
bör man diskutera själva begreppet historiebruk. Vilket kort och gott kan förklara som olika
sätt att bruka/använda historia. Efter detta delas det ut en lathund för de sju olika bruken.
Tabellen är tagen från Historien är nu som tidigare diskuterat och finns efter detta arbetes
litteratur och källförteckning. Eleverna skall alltid ha tillgång till sin lathund under
arbetsuppgiftens gång. Eleverna skall inte behöva lära sig all sju sorters historiebruk utantill.
Om läraren upplever att sju sorters historiebruk är för mycket fakta för eleverna att ta till sig
kan man exkludera ett eller flera av dem. Behåll de historiebruk som upplevs mest relevanta
för elevens bildning.
De sju historiebruken är:
I Vetenskapligt: Vetenskapligt historiebruk används då vi vill upptäcka ny historia eller
rekonstruera den. Vetenskapligt historiebruk strävar alltid efter att förmedla sanningen. De
vanligaste användarna av detta bruk är historiker och historielärare. Bra exempel på
vetenskapligt historiebruk är våra historieläroböcker.
II Existentiellt: Existentiellt historiebruk återfinns oftast i våra tankar. Vi använder oss alla av
existentiellt historiebruk då vi minns saker men även då vi försöker glömma dem. Den
vanligaste formen av existentiellt historiebruk är i form av dagböcker och intervjuer.
III Moraliskt: Moraliskt historiebruk är då man återupptäcker historia som samhället valt att
glömma bort. Det används i första hand av det välutbildade skiktet i samhället. Detta brukar
speciellt ske då hårt kontrollerade diktaturer faller och mycket av dess historia kommer upp
till ytan. Den historia som kommer upp får ofta stor uppmärksamhet, speciellt i media. Syftet
med det moraliska historiebruket är att försona sig med sitt förflutna.
IV Ideologiskt: Ideologiskt historiebruk används av intellektuella och den politiska-eliten.
Bruket används för att legitimera ideologier och maktförhållanden. Men det kan även
användas för att få ett problem att framstå som mer banalt. Många diktatorer har flitigt använt
sig av historien för att legitimera sin makt. Ideologiskt historiebruk har även använts av olika
stater och individer för att göra anspråk på territorier. En av de kanske mest ökända
31
användarna av ideologiskt historiebruk var Adolf Hitler som använde det för att legitimera
både krig och etnisk rensning.
V Icke-bruk: Icke-bruk används av samma personer som ideologiskt historiebruk. Det som
definierar icke-bruket är att personen aktivt väljer att inte använda historia. Icke-brukare av
historia anser att samhället bör kunna stå på egna ben och ser framåt istället för bakåt.
Ideologiskt historiebruk och icke-bruk delar inte bara användare utan även syfte.
VI Politisk-Pedagogiskt: Politisk-Pedagogiskt bruk används av intellektuella, politiska eliter
och pedagoger. Bruket används för att göra jämförelse mellan olika händelser. Viktigt här är
att påpeka att man endast letar efter likheter och inte skillnader. Sökandet efter likheter och
skillnader hör hemma i det vetenskapliga historiebruket. Många politiker väljer att dra
paralleller mellan två händelser. Vi förstår att två separata händelser aldrig kan vara precis
lika men ändå använder vi termer som Watergate för att vi som mottagare ska göra
associationer. Genom att använda sig av historien vill man motivera varför man bör fatta ett
specifikt beslut. Men det kan även användas som ett pedagogiskt instrument för att enkelt
kunna jämföra händelser i dåtid och nutid.
VII Kommersiellt: Kommersiellt historiebruk används av människor som arbetar inom
marknadssektorn. De använder sig historien för att göra en ekonomisk vinst. Exemplen på
dessa är många. Det görs både filmer, böcker och tidskrifter med historiska teman. Ett annat
exempel är företag som använder sin ”anrika” historia för att sälja sina produkter. Ett tydligt
exempel på just detta är en tv-annons för ölmärket Mariestad.66
Varje grupp får nu ett filmklipp och en handledning som ger nödvändig information om
klippet och filmen det är taget ifrån. Handledningarna hittar man efter käll- och
litteraturförteckning. Det är nu gruppernas uppgift att diskutera fram vilken eller vilka typer
av historiebruk som ligger som grund för filmen. Efter detta skall varje grupp kort redovisa
inför klassen om deras klipp och vilka slutsatser de kommit fram till. Då eleverna har tillgång
till en dator under denna uppgift har de fria händer att leta upp kompletterade fakta till den de
blivit givna i samband med sitt klipp. Ibland kan man även hitta intervjuer med människor
som medverkat i och bakom filmen. Om det finns tid kan eleverna även leta efter fler klipp
från filmen för att skapa sig en bättre bild av den.
66
http://www.youtube.com/watch?v=5k1NHShuW9Y 2011-03-01
32
Efter detta får varje elev en hemuppgift. Uppgiften går ut på att eleven skall leta upp ett klipp
från en film som illustrerar ett historiebruk. Därefter skall eleven skriva en kort förklaring av
bakgrunden till klippet och filmen det är taget ifrån och motivera vilket typ av historiebruk
som det illustrerar.
2.4 Lgr 11
Skolan kommer att byta ut kursplanerna och betygskriterier inom en snar framtid. Därför vill
jag även se hur mina uppgifter passar in under Lgr 11. Jag utgår från de senast publicerade
dokumenten på Skolverkets hemsida.67 Här följer en genomgång av respektive uppgift.
Källkritik
Arbete med källor skall vara en central del historieundervisningen från år fyra. Huruvida detta
involverar källkritik eller inte är upp till läraren. Det framgår endast att källor skall användas
för att visa ”… likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.”.68 I syftet
för historia i grundskolan står även att elever skall lära sig värdera källor. Detta kan jag dock
inte tolka på något annat sätt än att källkritik skall vara en del av undervisningen. Om vi går
vidare till gymnasieskolans kurser skall källkritik behandlas i alla kurserna. Vad källkritiken
bör behandla varierar. Min uppgift passar därför väl in under de nya kursplanerna. En fråga
som återstår att besvara är i vilket år/kurs den bör användas. Personligen anser jag att den
passar bra in på gymnasiet då arbete med källkritik får allt större plats i undervisningen.
Vi & Dem
En del av undervisningen i grundskolan skall handla om hur vi använder historia i samhället.
Man skall bland annat behandla ” Hur historia kan användas för att skapa eller stärka
nationella identiteter.”,69 ” Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som
människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.”70 Samt att kunna förklara begrepp
som identitet och hur det används i historiska sammanhang. Min uppgift behandlar hur vi
använder historia både för att definiera oss själva samt hur vi ser på andra. Den visar även på
att värderingar av vår syn på historien förändras med tiden. Viktigare är hur min uppgift
67
http://www.skolverket.se/
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf 2011-03-06
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia_kunskapskrav.pdf 2011-03-06
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/57/Gymgemensamma.pdf 2011-03-06
68
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf s. 70 2011-03-07
69
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf s. 73 2011-03-07
70
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf s. 73 2011-03-07
33
passar in under gymnasieskolans kurser då det var min ursprungliga målgrupp för uppgiften. I
syftet för historia i gymnasieskolan står det att elever skall få utveckla förståelse för hur
historia används för att skapa identiteter. Utöver detta skall kurserna även behandla hur
historia används i samhället.71 I kursbeskrivningen av kurserna 2a och 2b står det även att
kursen ska behandla hur historia används i olika kulturformer, däribland film.72
Historiebruk
Hur vi har använt och använder historia tas upp både i grundskolans och också
gymnasieskolans kursplan för historia. Det nämns i så väl syfte som centralt innehåll.73
Begreppet historiebruk används inte i kursplanerna. Men jag ser det som ett bra sätt att ge
struktur till området.
All mina uppgifter anser jag fungera väl med både de befintliga kursplanerna och de
kursplaner som ingår i Lgr 11.
71
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/57/Gymgemensamma.pdf s. 27 2011-03-07
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/57/Gymgemensamma.pdf s. 44 2011-03-07
73
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/57/Gymgemensamma.pdf s. 25, 26, 27, 32, 38, 44, 50, 56
2011-03-07
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf s. 68, 73 2011-03-07
72
34
3.0 Slutdiskussion
Vi börjar med att se till syftet med utvecklingsarbetet, som var att se hur några historiker ser
på och arbetar med film och sedan utforma uppgifter utifrån vad jag kommer fram till. Detta
gjorde jag genom att först se vilka historiker som publicerat texter om spelfilm och sedan
studera vilka områden de valt att fokusera på. Efter detta valde jag ut tre olika områden eller
teman, som de olika historikerna på något sätt arbetet med. Efter detta utformade jag uppgifter
efter kursplanerna i historia och de teman jag valt.
Utöver min huvudfrågefrågeställning hade jag även tre andra frågor som jag sökte svar på:
Vilken syn har historiker idag på film och vilka aspekter använder de sig av då de analyserar
film? Jag har inte kunnat ge ett svar som skulle kunna visa hur historiker som yrkesgrupp ser
på film. Med en så pass stor yrkesgrupp som historikerna är valde jag ut tre historiker som jag
uppfattade framstående inom området spelfilm och historia. Jag fann att det även var mer
fruktsamt att fokusera på specifika teman som de tre olika historikerna diskuterade istället för
att föra en generell diskussion om deras övergripande slutsatser.
De två sista frågorna Varför bör vi undervisa genom film? Och Vilka för- och nackdelar finns
det med att använda spelfilm i undervisningen? Besvarades redan i den första delen av mitt
arbete. Det finns många svar på den första frågan, antagligen lika många som det finns
historielärare. Det kanske starkaste argumentet som jag fann är Zanders tes om film som vår
tids största historieförmedlare. Lgr 11 står det även att ”Undervisningen skall stimulera
elevernas nyfikenhet…”.74 Detta tolkar jag som att vi bör ha en varierande undervisning där
eleverna får jobba på flera olika sätt samt att lärarna anpassar sig efter elevernas intressen. Jag
förespråkar då film som ett viktigt element i undervisningen. Den andra frågan fick jag ett
svar på genom de intervjuer jag gjorde med lärare på Ekenässkolan. Detta är dock en fråga
som man skulle kunna gå djupare in på än vad jag har haft möjlighet att göra. Till exempel
hade man kunnat göra flera intervjuer med både lärare och elever. Om man hade haft tillgång
till en klass hade man även kunnat pröva flera olika uppgifter i praktiken. Men det jag lärde
mig av intervjuerna var att film på ett effektivt sätt ger eleverna en bild av den period de
studerar. Det gamla uttrycket ”En bild säger mer än 1000 ord” tycker jag passar väl in här. En
annan fördel med film är att eleverna finner det intresseväckande vilket jag anser att
historieundervisningen bör vara. De negativa sidorna av att visa film är framför allt att det kan
vara tidskrävande. Detta har jag full förståelse för men det finns sätt att komma runt detta.
74
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf s. 68 2011-03-07
35
Den metod som jag kanske flitigast använt mig av är att leta upp scener på webbplatsen
Youtube. Dessa scener är sällan över tio minuter långa och alltid lättillgängliga. Även de
elever som inte deltagit på lektionerna kan lätt komma åt dem via Internet. Lärarna upplevde
även att filmer sällan ger tillräckligt med kunskap åt eleverna för att vara värt den tid det tar
att visa en hel film. Detta tror jag beror mycket på hur man väljer att arbeta med filmen. Om
man låter elever se en film utan att följa upp med uppgifter och öppna diskussioner kan jag
förstå att man upplever filmen som ett ineffektivt sätt att lära sig på. Och det är därför som det
är viktigt att alltid bearbeta filmen tillsammans med eleverna.
Jag har även strävat efter att alla uppgifterna skall följa Vygotskys teori som jag diskuterar
under rubriken 1.3 Mina teoretiska utgångspunkter och begrepp. Då jag arbetade fram
uppgifterna var jag mån om att varje uppgift skulle bestå av flera olika moment. Det
inledande momentet skall fungera som en introduktion till ämnet. Nästa moment ska ge
eleverna en chans att bearbeta det de har tagit till sig. Detta skall göras både individuellt och
tillsammans med andra. Det sista momentet ska ge eleverna en chans att bearbeta det dom har
lärt sig individuellt. Den individuella bearbetningen kommer alltid ske hos alla människor
som lär sig något men genom att ge eleverna en uppgift som de ska lösa individuellt hoppas
jag på att stimulera denna bearbetning. Undantaget från det sista momentet är uppgiften om
källkritik som endast skall fungera som en introduktion till ämnet. Här är min tanke att ett
individuellt arbetsmoment skall ges senare i arbetsområdet.
3.2 Personliga konklusioner
På ett personligt plan har detta utvecklingsarbete gett mig chansen att fördjupa mig i ämnen
som jag länge brunnit för. De tre historiker som jag har valt att studera har gett mig en ny syn
på relationen mellan film och historia. När jag gav mig in ämnet var min bild av film och
historia starkt knuten till moderna filmer som skildrar vår historia men idag ser jag nästan ett
större värde i att analysera filmer som skildrar sin samtid. I dagsläget tror jag att film kommer
att ha ökad betydelse för historieundervisning i framtiden.
36
4.0 Käll- och Litteraturförteckning
Litteratur
Andersen, Kirsten Foght Mikkelsen, Jan, Dokumentaren i undervisningen, Kbh.: L&R
Ubbannelse, 2009.
Carlström, Inge, Hagman, Lena-Pia, Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering, Göteborg:
Akademiförlaget i Göteborg AB, 1995
Davidson, Bo, Patel, Runa, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapotera en undersökning, Lund, Studentlitteratur AB, 2003, s. 81-86
Gore Vidal, Screening History, Cambridge: Harvard University Press 1992
Gustafsson, Tommy, Filmen som historisk källa, Historisk tidskrift 123:6, Stockholm:
Svenska Historiska föreningen, 2006
Jönsson, Mats, Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000, Sverige: KFS i lund
AB, 2004
Karlsson, Klas-Göran / Zander, Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken,
Lund: Studentlitteratur 2004
Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran /
Zander, Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur
2004
Karlsson, Klas-Göran, Historia som vapen, Natur och kultur, 1999: Falun
Ludvigsson, David, Den historiska dokumentärfilmen och bilden av vårt förflutna,
Kulturarvens dynamik : det institutionaliserade kulturarvets förändringar. - 2005. (Skriftserie / Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet, 2005:2). S. 250-258
Ludvigsson, David, Historisk dokumentärfilm: resultatet av en förhandling, Det förflutna
som film och vice versa : om medierande historiebruk. - 2004. S. 123-141 : ill.
Ludvigsson, David, The historian-filmmaker's dilemma : historical documentaries in
Sweden in the era of Häger and Villius, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003.
MacGregor, Alexander, ”Gladiator”, Filmhäftet 2001:2
Tengström, Emin, På spaning efter en europeisk identitet, Santérus Förlag, 2004, Tallin
37
Thurén, Torsten, Källkritik, Falköping: Almquist & Wiksell, 2001
Vygotsky, L.S, Mind in Society The development of higher psychological proscesses, USA:
the President and Fellows of Harvard Collage, 1978
Weinstein, Paul B. The History teacher, Movies as the Gateway to History: The History and
Film Project, , Vol 35, Issue 1, 2001
Zander, Ulf, Clio på bio: om amerikansk film, historia och identitet, Lund: Historiska Media,
2006
Zander, Ulf, Det förflutna på vita duken – Film som historieförmedlare i Karlsson, KlasGöran / Zander, Ulf, Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken, Lund:
Studentlitteratur 2004
Nätbaserade källor
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20%20Historia 2011-03-25
http://www.imdb.com/boxoffice/alltimegross?region=non-us 2010-12-14
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20%20Historia%20C 2011-02-17
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20%20Historia%20B 2011-02-17
http://www.imdb.com/year/1915/ 2011-01-07
http://www.svd.se/kultur/filmen-om-hitler-till-sverige_166325.svd 2011-02-23
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/ 2011-02-01
http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp 2011-02-01
http://www.skolverket.se/sb/d/3897/a/21413 2011-02-01
38
http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Nyhetslista/Konsten-att-visa-film-lagligt-i-skolan/ 2011-0203
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia.pdf 2011-03-06
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Historia_kunskapskrav.pdf 2011-03-06
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/33/57/Gymgemensamma.pdf 2011-03-06
http://www.pr-inside.com/real-life-midnight-express-character-visits-r154835.htm 2011-0202
Youtubeklipp
http://www.youtube.com/watch?v=NG0IuSfZpp4 2011-03-25
http://www.youtube.com/watch?v=TbEGJV4BtQM 2011-03-25
http://www.youtube.com/watch?v=lXrv4fyzB80 2011-03-25
http://www.youtube.com/watch?v=FbYXF5HmEds&feature=fvw 2011-03-25
http://www.youtube.com/watch?v=qnc6HU13yMg 2011-03-25
http://www.youtube.com/watch?v=5k1NHShuW9Y 2011-03-01
Filmer
Griffith, David Wark, Birth of a nation, D. W. Griffith corp., 1915, USA
Hippler, Fritz, Der ewige Jude, Deutsche Filmherstellungs und Verwaltungsgesellschaft,
1940, Tyskland
Snyder, Zack, 300, Warner Bros., 2006, USA
Verhoeven, Paul, Starship Troopers, Touchstone Pictures, 1997, USA
Lean, David, Lawrence of Arabia, Columbia Pictures, 1962, Stor Britannien
Parker, Alan, Midnight Express, Columbia Pictures, 1978, USA
Övriga källor
Intervju med två lärare från Ekenässkolan, 2010-12-08, Eslöv
39
BILAGOR
Frågor till uppgift 2.3.2
1. Vilka egenskaper har filmmakarna tilldelat muslimerna?
2. Vilka roller får muslimerna spela?
3. Skiljer sig muslimerna sig från västerlänningarna på något speciellt sätt?
4. Ger filmerna en homogen bild av muslimer?
5. Vad tror ni har påverkat bilden av muslimer som filmen ger?
Filmlista för uppgift 2.3.2
Casablanca 1942: Casablanca är vad många filmälskare skulle kalla en klassiker. Filmen
handlar om Rick en cynisk krögare i Marocko och hur han dras in i den franska
motståndsrörelsen. De flesta av personerna vi träffar är västerlänningar, oftast tyskar och
fransmän, men det finns även en grupp muslimer som rör sig runt vår huvudkaraktär. Filmen
ger oss en bild av muslimer innan de förknippas med invandring, terrorism och religiös
fanatism.
Midnight Express 1978: Filmen skildrar en ung amerikan som arresteras på en flygplats då
han försöker smuggla ut hasch ur landet. Billy Hayes som vår huvudperson heter döms till
fyra års fängelse. Det turkiska fängelset är en brutal plats där fångarna styr på insidan medans
vakterna ser till att de befinner sig på rätt sida muren. Filmen är baserad på självbiografin med
samma namn av Billy Hayes. Filmen blev dock starkt kritiserad för den bild som den gav av
Turkiet och turkarna av bland annat Billy Hayes själv.75
Not Without My Doughter 1991: Not Without my Doughter är ännu en film som bygger på en
självbiografi. Filmen handlar om en amerikansk kvinna som är gift och har en dotter med en
man från Iran. Då familjen åker på semester till Iran för att hälsa på makens familj väljer
maken att stanna i landet för gott med sin dotter. Betty som vår huvudperson heter vägrar
lämna landet utan sin dotter men får inget stöd från varken sina makes familj eller den iranska
staten. Filmen ger ett rått porträtt av den muslimska befolkningen i Iran. En mer ingående
75
http://www.pr-inside.com/real-life-midnight-express-character-visits-r154835.htm 2011-02-02
40
analys av filmen hittar du i Zanders Clio på bio under rubriken muslimska män som
familjeterrorister.76
Three Kings 1999: Three Kings handlar om fyra soldater i slutskedet av Kuwaitkriget som
kommer över en karta som skall leda dem till en stor mängd guld som stulits av den Irakiska
staten. Även om jakten på guldet är våra huvudpersoners mål fokuserar filmen mer på möten
mellan våra huvudpersoner och människorna de möter.
Black Hawk Down 2001: Filmen handlar om en amerikansk helikopter som sjukts ner av
somalisk milis under slaget om Mogadishu 1993. Det som gör filmen intressant att studera är
den bild av den somaliska befolkningen som den ger.
Kingdom of Heaven 2005: Kingdom of Heaven skildrar de franska korstågen under 1100-talet.
Istället för den bild av korstågen som ett krig mot islam får vi en bild av hur kristna och
muslimer lever sida vid sida i kungsriket Jerusalem.
76
Zander, 2006, s. 240
41
HISTORIEBRUK – LATHUND för uppgift 2.3.3
Behov
Upptäcka
Bruk
Brukare
Funktion
Vetenskapligt
Historiker
Verifikation
Historielärare
Tolkning
Alla människor
Orientering
Rekonstruera
Minnas
Existentiellt
Förankring
Glömma
Återupptäcka
Moraliskt
Välutbildade skikt
Rehabilitering
Intellektuella
Restaurering
Försoning
Uppfinna
Ideologiskt
Konstruera
Glömma
Icke-bruk
Utplåna
Intellektuella
Legitimering
Politiska eliter
Rationalisering
Intellektuella
Legitimering
Politiska eliter
Rationalisering
Illustrera
Politisk-
Intellektuella
Politisering
Offentliggöra
Pedagogiskt
Politiska eliter
Instrumentalisering
Pedagoger
Debattera
Öka historiens
Kommersiellt
värde
Göra ekonomiska
vinster
77
77
Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004 s.56
42
Verksamma inom
reklam och ekonomi
Kommersialisering
Handledningar till klippen i uppgift 2.3.3
Path of Glory (1957)
http://www.youtube.com/watch?v=Jgwedw__Npo
Path of Glory utspelar sig under första världskriget och handlar om en grupp franska soldater
och officerare. Filmen är regisserad av Stanley Kubrik som även gjort filmer som the Shining
(1980), Clockwork Orange (1971) samt Full Metal Jacket (1987). Det klipp ni kommer att se
är inledningen till filmen. Försök tänka på hur man valt att gestalta de olika karaktärerna och
vad de symboliserar. Fundera även på vilka budskap som förmedlas till dig som tittare.
Försök leta upp information om hur filmen togs emot då den släpptes.
The Patriot (2000)
Klipp nr 1: http://www.youtube.com/watch?v=y9e-WNyWM7I
Klipp nr 2: http://www.youtube.com/watch?v=2Py2LZNb79Q
The Patriot skildrar den amerikanska revolutionen genom en man och hans familj som dras in
i kriget mellan kolonierna och England. Ni kommer att se två klipp från filmen. Det som har
hänt innan första klippet är att Benjamin Martins, vår huvudperson, son har anslutit sig till
revolutionärerna men efter en förlust återvänder han hem till sin familj för att koma undan de
engelska soldaterna. Snart dyker dock den engelska armen upp och Martin ger vård åt de
sårade. Men då dyker även filmens antagonist upp, den brittiska officeraren Tavington. Inför
det andra klippet har engelskmännen intagit en mindre by och samlat dess invånare i byns
kyrka. Saker ni bör tänka på: Tror ni filmen har något annat syfte än att vara underhållande?
Hur framställs engelskmännen i de två klippen? Försök leta upp information om hur filmen
togs emot då den släpptes.
Hotell Rwanda (2004)
http://www.youtube.com/watch?v=cl3vYYnIGzY
Hotel Rwanda handlar om det folkmord som skedde i Rwanda 1994. Filmens huvudperson är
Paul Rusesabagina. Paul arbetar på ett lyxhotell i Rwandas huvudstad och lever ett gott liv
med sin familj. Paul själv tillhör folkslaget Hutu men hans fru är Tutsier. Den politiska
situationen i landet blir allt mer och mer instabil och Hutu-regimen i landet inleder ett
folkmord mot tutsierna. Västvärlden som är där i form av journalister, affärsmän och FN43
soldater väljer att vända Tutsierna ryggen och lämnar dem att försvara sig på egen hand. Paul
väljer att ta in en stor grupp tutsier innanför hotellets murar men de inser snabbt att detta
endast kommer att hålla dem säkra på mycket kort sikt. Det klipp ni kommer att se skildrar
hur Paul inser att de inte kan förlita sig på västvärldens stöd. Saker att tänka på: Vad tror ni
filmskaparna vill förmedla till er som tittare? Försök leta upp information om hur filmen togs
emot då den släpptes.
Persepolis (2007)
Klipp nr 1: http://www.youtube.com/watch?v=d1LPToZPf5c
Klipp nr 2: http://www.youtube.com/watch?v=-nRmfivlUj0
Persepolis bygger på serieromanen med samma namn. Serien är en självbiografi skriven och
ritad av Marjane Satrapis. Vi får följa en flickas uppväxt i ett Iran under stor förändring under
kulturrevolutionen på slutet av 1970-talet. Satrapis växte upp i en familj med liberala
värderingar. Hennes mor slogs för kvinnor rättigheter och hennes fars släktingar var öppet
kritiska mot Shahens regim. De hoppades alla på att revolutionen skulle leda till ett fritt och
demokratiskt Iran men revolutionen tog en annan väg. Ni kommer att få dels en trailer för
filmen men även ett kort klipp som utspelar sig efter revolutionen. I det andra klippet försöker
en ung Marjane köpa förbjuden västerländsk musik. Saker ni bör tänka på: Försök leta upp
information om hur filmen togs emot då den släpptes. Vad vill filmen berätta om Irans
historia?
Amadeus (1984)
http://www.youtube.com/watch?v=d9D1TRgf04M
Amadeus är en biografi över Amadeus Mozarts liv. Handlingen berättas av en åldrad Salieri.
Salieri var har hovkapellmästare vid det kejserliga hovet i Wien där filmen utspelar sig.
Klippet ni kommer att se utspelar sig då Mozart för fösta gången träffar kejsaren. Saker att
tänka på: Vad är syftet med denna film? Hur framställs Mozart i jämförelse med de övriga
karaktärerna?
44
Frågor till lärare i historia

Använder ni spelfilm i undervisningssyfte då ni undervisar i ämnet historia?

Vad är nackdelarna/fördelarna, enligt er, med att använda film i undervisningen?

Upplever ni att elever uppskattar film mer än andra former av undervisning?
Följande frågor besvaras av de lärare som använder spelfilm i sin undervisning.
45

Hur har ni arbetat med filmen/filmerna som ni använd i undervisningen?

Kan du ge några exempel på filmer som du valt att visa för dina elever?